Energitillförsel exempelklausuler

Energitillförsel. Energitillförseln till Växjö har legat relativt stabil runt 2 400 GWh sedan 2002. Sedan dess har folkmängden ökat med ca 22 000 invånare, vilket innebär ett effektivare energisystem överlag. Det är en kombination av minskade förluster i energiomvandling och energiöverföring, effektivare fordon och effektivare användning av energi i byggnader. År 2022 var energitillförseln 2 323 GWh, motsvarande 23,9 MWh per invånare. Den totala energitillförseln har två toppar under 2000-talet. År 2005 kan detta kopplas till stormen Gudrun, som medförde ett ökat behov av diesel till arbetsmaskiner i skogarna. År 2010 var ett väldigt kallt år, som dessutom sammanträffade med att kapaciteten för huvudpannan i kraftvärmeverket var uppnådd. Detta innebar att olja fick användas mycket mer än normalt, vilket även syns tydligt på koldioxidutsläppen. Det går också att notera en stor minskning av energitillförseln år 2020, vilket till absolut största del kan knytas till pandemin. Inte minst syns detta inom transportsektorn. Av diagram 1 framgår tydligt omställningen av energiproduktionen. I mitten av 90-talet var tillförseln av olja och trädbränslen ungefär lika stor. År 2020 är torven utfasad och oljan har nästan helt försvunnit. Märkbart är också att bensintillförseln har en minskande trend sedan 1997. Av den totala energitillförseln år 2022 kom 76 procent från förnybara källor, 20 procent från fossila källor och 4 procent från kärnkraft. 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Bensin Diesel Flygbränsle Olja Torv Trädbränslen Förnybar svensk elmix Ej förnybar svensk elmix Vindkraft Vattenkraft Biogas Sol Etanol FAME Värmepumpar Halm Gasol Syntetisk diesel Bioolja/HVO Naturgas Kol Biobensin Biojet Det som i Diagram 1 betecknas som svensk elmix avser el som inte produceras inom Växjös geografiska område. Vi utgår från den svenska elproduktionen när vi beräknar andel förnybart och utsläpp av koldioxid från den här delen.
Energitillförsel. Energitillförseln till Växjö har legat relativt stabil på 2 400 GWh sedan 2002, men närmar sig 2 200 GWh under 2020. Sedan dess har folkmängden ökat med ca 20 000 invånare, vilket innebär ett effektivare energisystem överlag. Det är en kombination av minskade förluster i energiomvandling och energiöverföring, effektivare fordon och effektivare användning av energi i byggnader. År 2020 motsvarade energitillförseln 23,5 MWh per invånare, vilket är den lägsta nivån för Växjö sedan mätningarna startade. Detta är viktigt, för ett hållbart energisystem innebär att också använda så lite energi som möjligt, även om den är förnybar. Den totala energitillförseln har två toppar under 2000-talet. År 2005 kan detta kopplas till stormen Gudrun, som medförde ett ökat behov av diesel till arbetsmaskiner i skogarna. År 2010 var ett väldigt kallt år, som dessutom sammanträffade med att kapaciteten för huvudpannan i kraftvärmeverket var uppnådd. Detta innebar att olja fick användas mycket mer än normalt, vilket även syns tydligt på koldioxidutsläppen.

Related to Energitillförsel

  • Tillgänglighet Föreliggande memorandum och de handlingar som införlivats genom hänvisning kommer under dokumentets giltighetstid att finnas tillgängliga i elektronisk form på Bolagets hemsida: xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xxx.

  • Placering av Fondens tillgångar Fonden är en aktiefond som placerar sina tillgångar globalt, hu- vudsakligen i aktier och aktierelaterade instrument i bolag som ut- nyttjar utvecklingsriktningar inom välfärds- och hälsobranschen eller som betjänar eller stöder sådana företag. Fondens tillgångar diversifieras enligt lagen om placeringsfonder och dessa stadgar. Fondens mål är att uppnå bästa möjliga värdeökning på lång sikt. Fondens mål är att vid sidan av de övriga egenskaperna främja de egenskaper som hänför sig till miljön och samhället. I Fondens in- vesteringsbeslut beaktas faktorer som hänför sig till miljön, socialt ansvar och god bolagsstyrning (ESG) i enlighet med LokalTapiola Kapitalförvaltnings principer för hållbar placering. I gällande fond- prospekt finns mer information om hållbarhetsfaktorerna och om hur Fonden främjar egenskaperna som hänför sig till miljön och samhället och hur dessa egenskaper uppnås. Fonden kan placera i derivatinstrument för att främja effektiv port- följförvaltning eller gardera sig mot ogynnsamma förändringar på marknaderna. För att hantera kontanta medel kan Fonden göra direkta räntepla- ceringar i penningmarknadsinstrument och depositioner. Fondens placeringsobjekt, diversifiering och placeringsbegräns- ningar behandlas också i 6 § i fondernas gemensamma stadgar.

  • Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad till det inre hålla lägenheten med tillhörande utrymmen, t ex lägenhetsförråd och i bostadsrätten ingående mark, i gott skick. Till lägenhetens inre skick räknas: rummens väggar, golv och tak, inredning i kök, badrum och övriga utrymmen i lägenheten samt eldstäder inklusive rökgångar, glas och bågar i lägenhetens ytter- och innerfönster, lägenhetens ytter- och innerdörrar samt de anordningar från stamledningar för vatten, avlopp, gas, elektricitet, och ventilation som bostadsrättshavaren försett lägenheten med. Bostadsrättshavaren svarar dock inte för målning av yttersidorna av ytterdörrar och ytterfönster och inte heller för annat underhåll av radiatorer än målning av dessa. Bostadsrättshavaren svarar inte heller för reparation av ventilationskanaler eller ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Är bostadsrättslägenhet försedd med balkong, terrass eller uteplats åligger det bostadsrätthavaren att svara för renhållning och snöskottning. Bostadsrättshavaren svarar för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vårdslöshet eller försummelse, eller vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till bostadsrättshavarens hushåll eller gästar bostadsrättshavaren eller av annan som bostadsrättshavaren inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för bostadsrättshavarens räkning. Ifråga om brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än bostadsrättshavaren själv, gäller vad nu sagts dock endast om bostadsrättshavaren brustit i omsorg och tillsyn. Fjärde stycket äger motsvarande tillämpning om ohyra förekommer i lägenheten. Föreningsstämma kan i samband med gemensam underhållsåtgärd besluta om reparation, byte av inredning och utrustning avseende de delar av lägenheten som medlemmen svarar för.

  • Frivillig gruppförsäkring betyder en försäkring som den som tillhör en särskild grupp har rätt att ansluta sig till genom egen anmälan.

  • Företrädesrätt till teckning Emissionen genomförs utan företrädesrätt för befintliga aktieägare.

  • Kollektivavtal söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden. Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga. Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet. Exempel 1 För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. ./. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 1716 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift. Exempel 2 Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. Kollektivavtal 20 ./. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 910 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift. Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.

  • Ledighet med tillfällig föräldrapenning Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvarotimme med Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med tjänstemannens hela månads- lön.

  • Tjänsteskrivelse Sektorn för socialtjänst Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx

  • Giltighet, ändringar och tillägg 9.1 Avtalet gäller tills vidare. Om inte annat avtalats upphör avtalet senast en månad efter skriftlig uppsägning från kunden. 9.2 Om inte annat avtalats får elnätsföretaget ändra sina priser. Vid sådana prisändringar ska elnätsföretaget underrätta kunden om ändringarna. Sådan underrättelse ska ske minst 15 dagar före ikraftträdandet, antingen genom ett särskilt meddelande till kunden eller genom annonsering i dagspressen och information på elnätsföretagets webbplats. Med dagspress avses den dagstidning som har störst spridning i den kommun där överföringen sker. Prisändringar till följd av ändrade särskilda skatter eller avgifter får ske och kan genomföras utan föregående underrättelse. Av efterföljande faktura ska framgå när prisändring skett samt dennas storlek. 9.3 Vid prisändring får det nya priset tillämpas med utgångspunkt antingen från insamlat mätvärde, om insamlingen sker inom skälig tid från ändringstidpunkten, eller från en på skälig grund uppskattad mätarställning. 9.4 Energimarknadsinspektionen är tillsynsmyndighet enligt ellagen och kan bl.a. utöva tillsyn över elnätsföretagens nättariffer för överföring av el. Vidare kan villkor och pris för anslutning prövas av Energimarknadsinspektionen.

  • Dammgenombrott Försäkringen gäller inte för skada vars uppkomst eller omfattning har direkt eller indirekt samband med genombrott av vattendamm.