Ansvar för skada Leverantören ansvarar för samtliga skador som leverantören, eller annan för vilken leverantören ansvarar, orsakar genom vårdslöshet. Om den upphandlande myndigheten gentemot tredje man görs ansvarig för sådan skada, ska leverantören hålla den upphandlande myndigheten skadeslös. Om leverantören enligt lag eller rättspraxis har ett längre gående ansvar för en skada, ansvarar leverantören oavsett föregående stycke för den uppkomna skadan. Parternas ansvar för person- eller sakskada begränsas till maximalt 10 MSEK per skadetillfälle och 20 MSEK per år. För ideella skador och rena förmögenhetsskador till registrerad som orsakas till följd av, eller i samband med, en överträdelse av personuppgiftsbiträdesavtal, dataskyddsförordningen, dataskyddslagen samt övriga vid var tid gällande bestämmelser om behandling av personuppgifter, bär den part som orsakar skadan ansvaret för skada som följer av ingånget personuppgiftsbiträdesavtal och därefter det ansvar för skada som följer av tillämplig dataskyddslagstiftning. Leverantörens ansvar för annan ren förmögenhetsskada än enligt ovan begränsas till 2 MSEK per skada och år.
Skadeersättningsregler Bolaget ersätter • kostnaderna enligt C.11.20 • räddningskostnader enligt C.43.2 med avdrag för självrisk* enligt C.42.
Tidpunkt för betalning av skadeersättning Skada regleras efter ansvarstidens* slut. Ersättning ska betalas senast 1 månad efter det att den försäkrade styrkt sina krav och i övrigt fullgjort vad som åligger honom. Om polisutredning eller värdering av skiljemän avvaktas ska ersättning betalas senast 1 månad efter det att bolaget erhållit utredningen eller värderingen.
Aktsamhetskrav/Säkerhetsföreskrifter Kostnader för ledsagning måste förhandsgodkännas av Europeiska ERV.
Särskilda aktsamhetskrav Du ska vårda din egendom och inte utsätta den för betydande risk att skadas eller förloras. Xxx högt aktsamhetskravet ställs beror bland annat på egendomens art och värde. Har du inte följt aktsamhetskraven kan ersättningen sättas ned, se avsnittet M.6 Nedsättning av försäkringsersättning.
Ändrad sysselsättningsgrad Om medarbetaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen propor- tioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden ändras under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.
Vissa Samordningsregler Mom 4:1. Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta istället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräk- nas enligt mom 3. Istället ska den utgöra skillnaden mellan 85 procent av månadslönen och livräntan.
Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.
Ersättningskrav Ersättningskrav ska framställas till bolaget snarast efter det att skadan uppkommit och senast 6 månader från det att den försäkrade fått kännedom om sin möjlighet att få ersättning. Avser ersättningskravet förlust enligt B1.04 och B2.04 ska krav framställas senast 3 månader efter ansvarstidens* slut. Framställs kravet senare är bolaget fritt från ersättningsskyldighet. Den försäkrade är skyldig att specificera sitt ersättningskrav och på anmodan lämna förteckning över försäkrad egendom - skadad och oskadad - med uppgift om varje föremåls värde före och efter skadan. Den försäkrade är även skyldig att på anmodan styrka ersättningskravet genom att lämna de upplysningar som står till buds och genom att tillhandahålla verifikationer, bevis och andra handlingar som behövs för att bedöma bolagets ansvarighet och ersättningens storlek.
Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.
