Figurförteckning exempelklausuler

Figurförteckning. Figur 1 Energimyndighetens målnivåer för främjande av NNE vid nybyggnad och större renovering av lokaler. Figur 2 Energimyndighetens målnivåer för främjande av NNE vid nybyggnad och större renovering av bostäder. Figur 3 Byggnadsbeståndet i Dalarna Figur 4 Nybyggnadstakten i Dalarna län. Figur 5 ”Kyoto pyramiden” för hållbar energianvändning i byggnad Enligt Europaparlamentet och Europeiska rådets direktiv, 2010/31/EG, om byggnaders energiprestanda kallat EPBD2, ska alla nya offentliga byggnader efter 2018-12-31, och alla övriga nya byggnader från och med 2020-12-31 vara så kallade nära-nollenergibyggnader, NNE-byggnader. En NNE-byggnad är ”en byggnad som har en mycket hög energiprestanda [...] Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten...”. För att bestämma vad hög energiprestanda är avsåg kommissionen, ”senast den 30 juni 2010, fastställa en ram för jämförbara metoder för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda för byggnader”. Ramen skulle göra skillnad mellan nya och befintliga byggnader och mellan olika byggnadskategorier (t.ex. småhus och flerbostadshus eller mellan lokaler med olika verksamhet). Med hjälp av ramen ska medlemsstaterna fastställa ”kostnadsoptimala nivåer” för minimikrav på byggnaders energiprestanda. Med kostnadsoptimala nivåer avses ”den energiprestandanivå som leder till den lägsta kostnaden under den beräknade ekonomiska livscykeln, där den lägsta kostnaden bestäms med beaktande av energirelaterade investeringskostnader, kostnader för underhåll och drift”. Definitionen av vad nära-noll innebär får beslutas av de enskilda medlemsstaterna, och ska vara lagstadgad senast den 9 juli 2012. I Sverige har regeringen valt att inte definiera NNE. Regeringen säger att den svenska tillämpningen av begreppet nära-nollenergibyggnader kommer att innebära skärpta krav på energiprestanda jämfört med dagens byggregler. Men samtidigt anser regeringen att det saknas tillräckligt underlag för att ange hur långtgående en sådan skärpning bör vara. Innan ett beslut om skärpning fattas, måste befintliga lågenergihus och demonstrationsprojekt utvärderas. Regeringen menar att det framförallt saknas underlag för bedömning av vilka energikrav som är fastighets- och samhällsekonomiskt effektiva. Och det är endast skärpningar som är miljömässi...