Insolvensrisk/motpartsrisk exempelklausuler

Insolvensrisk/motpartsrisk. Emittenten är gäldenär för de fordringar som härrör från de Tokenised Subordinated Notes. Investerarna är Emittentens fordringsägare. Investerarnas enda motpart är således emittenten. Investerarna är därför beroende av Emittentens solvens. I händelse av att Emittenten inte kan uppfylla fordringarna som härrör från de tokifierade efterställda skuldebreven helt eller delvis, finns risken att Emittenten blir insolvent på investerarnas bekostnad.

Related to Insolvensrisk/motpartsrisk

  • Förstariskförsäkring Ersättning betalas enligt gällande skadeersättningsregler upp till försäkringsbeloppet utan att underförsäkring åberopas. Anges i försäkringsbrevet – utöver förstariskbeloppet – även ett försäkringsvärde (helvärde) och detta värde vid skadetillfället är lägre än det verkliga försäkringsvärdet föreligger underförsäkring. Ersättning betalas då endast med så stor del av skadan som svarar mot förhållandet mellan betald premie och den premie som skulle ha betalats med hänsyn till försäkringsvärdet vid skadetillfället, dock högst med försäkringsbeloppet.

  • Allmänna reklamationsnämnden (ARN) ARN är en statlig myndighet som kostnadsfritt prövar tvister mellan privatpersoner och näringsidkare. Nämnden prövar inte tvister som rör lägre belopp än 2 000 kro- nor och gör inga medicinska bedömningar: Allmänna reklama- tionsnämnden, Box 174, 101 23 Stockholm. Telefon: 08-508 860 00.

  • Likviditetsrisk Under vissa perioder kan det vara svårt eller omöjligt att köpa eller sälja ett certifikat. Detta kan till exempel inträffa vid illikviditet i marknaden, kraftiga kursrörelser eller då handeln på någon relevant marknadsplats stängs eller åläggs re- striktioner under viss tid. Även tekniska fel, exempelvis kommunikationsavbrott, kan störa handeln.

  • Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 15 februari 2022 • Avtal om Mini-Maria mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Mölndals stad • Verksamhetsbeskrivning Mini-Xxxxx XXXX • Ekonomisk kalkyl • Samverkansavtal Mölndal och Härryda avseende öppenvårdsmottagning Mini-Maria Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården vilket regleras bland annat i socialtjänstlagen (2001:453) och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Sedan 1 juli 2013 finns även en lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete kring personer med missbruk och beroende av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Uppstarten av Mini-Maria innebär att en integrerad öppenvårdsmottagning ska bedrivas i samarbete mellan region och kommun. Huvudmottagningen som kommer ligga i Krokslätt, Mölndal, ska vara tillgänglig för ungdomar upp till 21 år med frågor eller problematik rörande alkohol, droger eller spel om pengar. Mottagningen ska även vända sig till de ungas närstående samt till professionella som kommer i kontakt med målgruppen. Härryda kommun, Stenungssunds kommun och Kungälvs kommun kommer att ingå i arbetet med Mini-Maria. Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad utformar ett samverkansavtal med respektive kommun som närmare reglerar kommunernas interna samverkan inom ramen för Mini-Marias verksamhet nämnda kommuner emellan. Från början var det nio kommuner som skulle samverka med regionen. Fem av dessa har bildat egna kluster och skapar egna avtal med regionen (Lilla Edet, Ale, Lerum, Alingsås, Partille). Huvudmannaskapet är uppdelat där VGR är huvudman för den del av verksamheten som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen och Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad är huvudman för den verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen. Mini-Maria ska vara en lättillgänglig mottagningsverksamhet dit unga människor och föräldrar kan söka sig på eget initiativ för att söka råd, stöd och behandling för problem rörande riskbruk, skadligt bruk och beroende. Kommunerna kommer framgent att upprätta när-mottagningar och personalen kommer därmed att ambulera. Verksamheten ska samfinansieras och det ska finnas en tydlig uppdelning av huvudmännens ansvarsområden utifrån profession och lagstadgade skyldigheter. Kommunikationsplan förbereds av VGR och kommer att tillsammans med kommunernas kommunikatör samordna informationen till allmänheten. Bland annat ska informationen förklara vad Mini-Maria är, var mottagningarna finns, att det är kostnadsfritt och att personalen har tystnadsplikt. Lämpliga kanaler är kommunernas hemsidor, men även pressmeddelanden, sociala medier, skolor, vårdverksamheter, föreningar etcetera kan användas. VGR och respektive kommun är arbetsgivare och har ansvar för sin respektive personal. Mölndals stads Social- och arbetsmarknadsförvaltning rekryterar socionomer och VGR rekryterar sjuksköterskor, läkare och psykolog, varav de två sistnämnda roterar mellan nio olika kommuners Mini-Maria mottagningar. Både region och kommun placerar ut sin personal utifrån målgruppens invånarantal i respektive kommun.

  • Självrisk Försäkringen gäller utan självrisk.

  • Styrelseledamot Xxxxx Xxxxxxxxx

  • Xxxxxx mot avtalets fullgörande 2.4 Part är inte skyldig att fullgöra avtalet om fullgörandet väsentligt försvåras till följd av hinder som denne inte råder över. Som hinder räknas krig, myndighetsbeslut, omfattande driftstörningar, störningar i allmänna transportväsendet eller annat av part ej vållat förhållande som väsentligt inverkar på avtalets fullgörande och som part inte kunnat förutse och vars menliga inverkan part inte rimligen kunnat undanröja.

  • Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Offentliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom att bidraget reducerar tillgångens redovisade värde. Anskaffningsvärdet består av inköpspriset, utgifter som är direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick att användas samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av plats där den finns. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner som kan hänföras till posten kommer koncernen till godo och att anskaffningsvärdet för densamma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde, eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas är den materiella anläggningstillgången kan tas i bruk. Nyttjandeperioden är som följer: Laboratorieutrustning 10 år Verktyg 5 år Om det inte är möjligt att redovisa någon internt upparbetad immateriell tillgång redovisas utgifterna för utveckling som en kostnad i den period de uppkommer. Efter första redovisningstillfället redovisas internt upparbetade immateriella tillgångar till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Bedömd nyttjandetid uppgår till 5 år. Bedömd nyttjandeperiod för patent uppgår till 10 år. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas minst i slutet av varje räkenskapsår, effekten av eventuella ändringar i bedömningar redovisas framåtriktat.

  • Söndagsarbete 1. Med söndagsarbete avses arbete som utförs på söndag, övrig kyrklig helgdag, första maj och självständighetsdagen. För söndagsarbete betalas utöver den lön som i övrigt utbetalas för ifrågavarande tid enkel grundlön såsom söndagsförhöjning.

  • Upplysningsplikt Och Riskökning Den som vill teckna en tjänstereseförsäkring är skyldig att på Europeiska ERV begäran lämna upplysningar som kan ha betydelse för frågan om försäkringen skall meddelas. Detsamma gäller om försäkringstagaren begär att få för- säkringen utvidgad eller förnyad. Försäkringstagaren skall ge riktiga och fullständiga svar på Europeiska ERV frågor. Även utan förfrågan ska försäkringstagaren lämna uppgift om för- hållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen. Under försäkringstiden ska försäkringstagaren på begäran ge Europeiska ERV upplysningar om förhållanden som anges i första stycket. En försäkringstagare som inser att Europeiska ERV tidigare har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter om förhållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen är skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna. Om försäkringstagaren vid fullgörande av sin upplysnings- plikt enligt ovan förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder, är avtalet ogiltigt enligt vad som sägs i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och Europeiska ERV fritt från ansvar för försäkrings- fall som inträffar därefter. Har försäkringstagaren annars uppsåtligen eller av oaktsam- het eftersatt sin upplysningsplikt och kan Europeiska ERV visa att Europeiska ERV inte skulle ha meddelat försäkring om upplysningsplikten hade fullgjorts, är Europeiska ERV fritt från ansvar för inträffade försäkringsfall. Kan Europeiska ERV visa att man skulle ha meddelat för- säkring mot högre premie eller i övrigt på andra villkor än som avtalats, är dess ansvar begränsat till vad som svarar mot den premie och de villkor i övrigt som har avtalats. Har Europeiska ERV inte tagit återförsäkring som annars skulle ha tecknats, skall ansvaret anpassas efter detta. Europeiska ERV ansvar faller inte bort eller begränsas enligt andra stycket, om Europeiska ERV när upplysningsplikten eftersattes insåg eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga eller ofullständiga. Detsamma gäller om de orik- tiga eller ofullständiga upplysningarna saknade eller senare har upphört att ha betydelse för avtalets innehåll.