Klimatinvesteringsplan/climate city deficit/finansiering hänvisning till utvecklingsprojekt i 6.2. I Klimathandlingsplan 2020-2023 listas förslag på åtgärder för minskade växthusgasutsläpp som i många fall kräver investeringar. I planen beskrivs också det gap som återstår att adressera efter 2023 (”Climate city deficit”). Under rubriken Vägen mot 2040 listas ett stort antal områden där investeringar och satsningar krävs. Planen beskriver också arbetet framåt med att minska de konsumtionsbaserade utsläppen orsakade av stadens verksamheter. Inom området klimat- anpassning tillkommer skyfallsåtgärder och insatser för att motverka effekter av värmeböljor. Stockholms stads klimatarbete finansieras genom respektive genomförandeansvarig nämnd eller bolags budget, genom särskilda klimatinvesteringsmedel att söka för fackförvaltningar och stadsdelsförvaltningar och genom de avtal som staden tecknat inom ramen för statliga förhand- lingar där staden medfinansierarregional transportinfrastruktur. Staden är också en aktiv aktör i att söka extern medfinansiering från både nationella program och från EU:s olika fonder och program.
Klimatinvesteringsplan/climate city deficit/finansiering. I arbetet med Klimatfärdplan Uppsala har Uppsala kommun börjat identifiera ett antal viktiga systemskiften och större åtgärder, som behöver utvecklas och prissättas. I samband med detta behöver metoder för riskvärdering kopplat till långsiktig omställning utvecklas samt den sam- hällsekonomiska nyttan beskrivas. Kommunen åtar sig att: • inom ramen för ett gemensamt utvecklingsprojekt (se punkt 4.3) ta fram en klimatinveste- ringsplan