Kompletterande beslutanderätt. Den kompletterande beslutanderätten regleras i 10 kap 6 § SoL. Det innebär att ordföranden enligt lag har rätt att fatta beslut i angivna frågor när huvuddelegatens beslut inte kan avvaktas. Det är i dessa fall inte fråga om beslutad delegering utan beslutanderätten följer direkt genom lag. Syftet är att det i vissa frågor alltid måste finnas någon beslutsbehörig att nå. Ordförandens beslutanderätt tillkommer vice och 2:e vice ordförande då de tjänstgör som ordförande. Socialnämnden kan även förordna kompletterande beslutanderätt till annan ledamot eller tjänsteman. Ledamöter eller tjänstemän som förordnats ska vara namngivna. Vilka som har denna kompletterande beslutanderätt framgår av bilaga 2. Beslut fattade med kompletterande beslutanderätt ska anmälas på nästkommande nämnd. Enligt 6 kap 39 § kommunallagen får nämnden uppdra åt ordföranden att besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens beslut inte kan avvaktas. Det rör sig om ärenden som måste avgöras skyndsamt. Beslut fattade av ordföranden ska anmälas på nästkommande nämnd.
Kompletterande beslutanderätt. Kompletterande beslutsrätt innebär att två delegatsnivåer, oftast nämnd och ordförande, anges i lagparagrafen. Dessa beslut ska anmälas i nämnd.
Kompletterande beslutanderätt. 10.1.4. Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden 11 § LVU Social- utskottet Vid brådskande beslut, se kap 13 14
Kompletterande beslutanderätt. Diarienummer: SF 2022/370 Fastställt den: 2022-06-14 Fastställt av: Socialnämnden För revidering ansvarar: Socialnämnden För uppföljning ansvarar: Socialnämnden Dokumentet gäller för: Socialnämnden Giltighetsperiod: 2022-06-14 - tills vidare Ersätter: Socialnämnden 20211216 Kommunal författningssamling: Reglementen Antagen: 2022-06-14 AB- Allmänna bestämmelser AL - Alkohollagen BrB - Brottsbalken FB - Föräldrabalken FL - Förvaltningslagen JB - Jordabalken KL - Kommunallagen LAS - Lag om anställningsskydd XXX- Xxxxx om offentlig upphandling LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LuL - Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LMA - Lag om mottagande av asylsökande LVM - Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVU - Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga OSL - Offentlighets- och sekretesslag PassL - Passlagen SFB - Socialförsäkringsbalken SkL- Skadeståndslagen SoF - Socialtjänstförordningen SoL - Socialtjänstlagen SN - Socialnämnden TF - Tryckfrihetsförordningen UtlL- Utlänningslagen
Kompletterande beslutanderätt. 10.1.3. Beslut om omedelbart omhändertagande när svensk domstol inte är behörig att besluta om beredande av vård 6 a § LVU Social- utskottet Vid brådskande beslut, se kap 13 14
Kompletterande beslutanderätt. För att kunna fatta snabba beslut, när så erfordras, finns även särskilt angivna regler gällande en så kallad kompletterande beslutanderätt inom viss lagstiftning. Den kompletterande beslutanderätten kan utövas av ordföranden eller annan ledamot eller annan tjänsteman som av nämnden förordnats därtill. ska finnas någon som kan fatta beslut när nämndens beslut inte kan avvaktas. Beslut som fattats med stöd av kompletterande beslutanderätt ska anmälas till nämnden. En viktig skillnad mellan delegationen i kommunalrättslig mening, det vill säga uppdrag att besluta på nämndens vägnar, och förordnande med kompletterande beslutsrätt, är att vid delegation ska beslutanderätten normalt utövas av delegaten. Vid förordnande ska den kompletterande beslutanderätten endast utövas när nämndens beslut inte kan avvaktas. I lagstiftningen påtalas att vissa beslut med stöd av så kallad kompletterande beslutanderätt ska redovisas för nämnden. I övrigt finns inga regler om vilka beslut som ska redovisas för nämnden. Socialstyrelsen rekommenderar dock att samtliga beslut som fattas med stöd av kompletterande beslutanderätt ska anmälas till nämnden
Kompletterande beslutanderätt. Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning