Common use of Motivering Clause in Contracts

Motivering. Vid inkomststaxeringen skiljer man mellan s.k. äkta och oäkta bostadsföretag. Med äkta bostadsföretag förstås enligt 2 § 7 mom. första stycket SIL, såvitt är av intresse i ärendet, en bostadsrättsförening vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar bereda bostäder i hus som ägs av föreningen. Gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag har preciserats i av Riksskatteverket utfärdade rekommendationer, senast RSV S 1998:3, och baseras på hur stor del av fastigheten som är upplåten till medelmmar. Det krävs att minst 60 % av hela taxeringsvärdet för föreningens fastighet(-er) belöper på de till medlemmar med bostadsrätt upplåtna bostadslägenheterna, s.k. kvalificerad användning, för att föreningen skall anses som ett äkta bostadsföretag. Beskattningen av ett äkta bostadsföretag sker efter en schablonmetod. Frågan i ärendet är om en bostadsrätt som ägs av en juridisk person och som används för boende av bolagets ägare, skall kunna räknas in i den del av fastighetens användning som är kvalificerad i förevarande hänseende. Den ställda frågan bottnar i det förhållandet att en juridisk person inte själv kan använda en bostadslägenhet för bostadsändamål utan måste, principiellt sett, anses använda den för uthyrning till den person som skall bo där. Definitionen i 2 § 7 mom. första stycket SIL tar sikte på att föreningens fastighet skall användas för bostadsändamål av medlemmarna. Utformningen är sådan att den ger boendet en avgörande betydelse för gränsdragningen. Enligt nämndens mening talar detta för att bestämmelserna om äkta bostadsföretag är avsedda för verksamhet som är inriktad på att tillgodose föreningsmedlemmars behov av bostadlägenheter för eget boende och att det är denna innebörs som skall tilläggas begreppet att åt medlemmar bereda bostäder. I Riksskatteverkets ovan nämnda rekommendationer anges visserligen att om en delägare (medlem) själv bor i sin lägenhet eller hyr ut den bör i princip inte inverka på bedömningen. Denna rekommendation får ses mot bakgrund av att en bostadsrättsinnehavare kan för kortare eller längre tid hyra ut sin bostadslägenhet men att detta mot eget boende alternativa användningssätt normalt inte bör påverka bostadsrättsföreningens beskattningskaraktär. En juridisk person har emellertid inte möjligheter att använda bostadslägenheten på annat sätt än för uthyrning. Rekommendationen bör därför inte tilläggas den innebörden att den tillåter att även av juridiska personer ägda bostadsrätter får räknas in i den kvalificerade användningen. Nämndens slutsats är att definitionen av äkta bostadsföretag bör tolkas så att endast upplåtelser av bostadsrätter till fysiska personer skall beaktas, jfr den i SOU 1992:8 'Fastighetstaxering m.m. - Bostadsrätter' s. 81 redovisade uppfattningen och utformningen av motsvarande begrepp i 2 kap. 17 § i Skattelagskommitténs förslag till ny Inkomstskattelag, SOU 1997:2. Svaret har utformats i enlighet härmed."

Motivering. Vid inkomststaxeringen skiljer man mellan s.k. äkta och oäkta bostadsföretag. Med äkta bostadsföretag förstås Majoriteten av boende medlemmar med hyreskontrakt är enligt 2 § 7 mom. första stycket SILstatistikuppgift från SKB:s förvaltning datum 2010-12-15, såvitt är av intresse i ärendet, en bostadsrättsförening vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar bereda bostäder i hus som ägs av föreningen. Gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag har preciserats i av Riksskatteverket utfärdade rekommendationer, senast RSV S 1998:3, och baseras på hur stor del av fastigheten som är upplåten till medelmmar3877 kvinnor. Det krävs är 454 fler kvinnor än män. Alla undersökningar (inkl. vetenskaplig forskning) visar att minst 60 % av hela taxeringsvärdet kvinnor arbetar mer tid i köket än vad män gör. För att underlätta för föreningens fastighet(-erkvinnor (och män) belöper på i hushållsarbetet bör ett bostadsföretag som SKB, ha en modern och komplett stan- dard i kök i lägenheterna. SKB medlemmarna har tillsammans mycket stort kapital som ingår i bostadsföretaget (SKB) som arbetande kapital. Medlemmars medel, alltså insatserna var totalt 87,8 miljo- ner kronor (Källa: Resultat och balansräkning 2009, tidningen Vi i SKB, april 2010.) Med de till medlemmar nya insatsvillkoren, som varje år uppräknas med bostadsrätt upplåtna bostadslägenheternaprisbasbeloppet, s.k(beslut år 2010), kommer detta kapitaltillskott från köande och boende medlemmar, att nästan fördubblas under de närmaste åren. kvalificerad användning, SKB:s ekonomi har varit välskött och mycket stabil under de senaste åren. Hyresutskottet får varje år information och skriftliga och muntliga ekonomiska rapporter inför kommande för att föreningen skall anses som ett äkta bostadsföretag. Beskattningen av ett äkta bostadsföretag sker efter en schablonmetod. Frågan i ärendet är om en bostadsrätt som ägs av en juridisk person och som används för boende av bolagets ägare, skall kunna räknas in i den del av fastighetens användning som är kvalificerad i förevarande hänseende. Den ställda frågan bottnar i det förhållandet att en juridisk person inte själv kan använda en bostadslägenhet för bostadsändamål utan måste, principiellt sett, anses använda den för uthyrning till den person som skall bo där. Definitionen i 2 § 7 mom. första stycket SIL tar sikte på att föreningens fastighet skall användas för bostadsändamål av medlemmarna. Utformningen är sådan att den ger boendet en avgörande betydelse för gränsdragningenhyresförhandlingar med styrelsen. Enligt nämndens mening talar detta den allmänna uppfattningen i Hyresutskottet så fanns det så kallade ”övervinster” (Källa: Hyresutskottets analys av årsredovisningen för 2009). Eftersom den ekonomiska föreningslagen 1987:667, 13 §, gäller för SKB och citeras här: Med anledning av denna likställighetsvärdering av alla medlemmar i en ekonomisk förening, är det enligt min tolkning, omöjligt att bestämmelserna om äkta bostadsföretag är avsedda för verksamhet som är inriktad på återbetala hyra eller fonderade medel (= återbäring). Alla medlemmar i en ekonomisk förening har samma rättighet att tillgodose föreningsmedlemmars behov av bostadlägenheter för eget boende och erhålla exakt samma återbäring i kronor. Jag bedömer också att det krav och förväntan på nybyggnationer och fler lägenheter som medlemmarna har, så är denna innebörs det inte ekonomiskt försvarbart att ”spara” och ”öronmärka” pengar till kommande års hyressänkningar så länge som skall tilläggas begreppet att åt antalet köande medlemmar bereda bostäder. I Riksskatteverkets ovan nämnda rekommendationer anges visserligen att om en delägare över 17 år (medlem2011) själv bor i sin lägenhet eller hyr ut den bör i princip inte inverka på bedömningen. Denna rekommendation får ses mot bakgrund av att en bostadsrättsinnehavare kan för kortare eller längre tid hyra ut sin bostadslägenhet men att detta mot eget boende alternativa användningssätt normalt inte bör påverka bostadsrättsföreningens beskattningskaraktär. En juridisk person har emellertid inte möjligheter att använda bostadslägenheten på annat sätt än för uthyrning. Rekommendationen bör därför inte tilläggas den innebörden att den tillåter att även av juridiska personer ägda bostadsrätter får räknas in i den kvalificerade användningen. Nämndens slutsats är att definitionen av äkta bostadsföretag bör tolkas så att endast upplåtelser av bostadsrätter till fysiska personer skall beaktas, jfr den i SOU 1992:8 'Fastighetstaxering m.m. - Bostadsrätter' s. 81 redovisade uppfattningen och utformningen av motsvarande begrepp i 2 kap. 17 § i Skattelagskommitténs förslag till ny Inkomstskattelag, SOU 1997:2. Svaret har utformats i enlighet härmedca 35 000 personer."

Motivering. Vid inkomststaxeringen skiljer man mellan s.kNaturreservatet har mycket höga värden för såväl biologisk mångfald som för rekreation, motion och friluftsliv. äkta Reservatet tryggar spridningsvägar och oäkta bostadsföretagatt sammanhängande arealer långsik- tigt sköts med naturvårdssyfte. Med äkta bostadsföretag förstås Naturreservatet kommer tillsammans med andra reservat i norr, söder och i Helgasjön, liksom grönområden i staden samt spridningsvägar mot Bergundasjöarna långsiktigt utgöra ett ekologiskt funkt- ionellt landskap. Eventuell bebyggelse intill reservatet bedöms därför inte motverka möjligheten att uppnå ett reservats syften och bevarandemål. Naturreservatets tätortsnära läge, artrikedom och vackra naturmiljö gör områ- det attraktivt för Växjöbor och besökare. Naturreservatet tryggar mark för fri- luftslivets behov och skötselplanen utformas så att god tillgänglighet till områ- det bevaras samtidigt som naturvärden värnas, utvecklas, tillskapas samt åter- ställs. Delar av det gällande området har i länets naturvårdsprogram erhållit klass 2 eller 3Dessutom är naturvärdesobjekt inom området registrerade i Skogsstyrel- sens nyckelbiotopsinventering. Växjö kommuns naturvärdesinventering har vi- sat att området har medelhöga till mycket höga naturvärden. Inventeringen av skyddsvärda träd har identifierat ett flertal mycket värdefulla träd, främst gamla ekar. Hyggesmark och vissa unga granskogar har dock låga naturvär- den. Hyggesmark och vissa unga granskogar har dock låga naturvärden. Reservatet berörs av riksintresse ett vattendrag – Mörrumsån enligt 2 MB § 7 mom4:6. första stycket SILBevarandet av naturreservatets natur- och friluftslivsvärden går inte att förena med att det inom området ska kunna bedrivas produktionsinriktat skogsbruk, såvitt exploateringar eller genomförande av andra åtgärder som skadar naturmiljön. Rörelsestråk samt anordningar och anläggningar för motion och friluftsliv ska underhållas och uppföras med hänsyn tagen till naturvärden. Dessa åtgärder beskrivs närmare i B-föreskrifter och skötselplanen som inkluderar t.ex. bryg- gor, badplatser och leder. Reservatets föreskrifter har olika nivåer. Många verksamheter är förbjudna och endast tillåtna i området om dispens ges. Andra verksamheter måste dock bedrivas i området och är därmed undantagna från föreskrifterna alternativt kräver tillstånd för att utformas, dock med hänsyn tagen till att minimera på- verkan på naturmiljön. Dispenser och tillståndsansökningar prövas av intresse Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Verksamheter med mindre påverkan på naturmiljön kan bedrivas efter godkännande av reservatsförvaltaren. Sjöledningar, ledningar i ärendet, terräng och dagvattenanläggningar är verksamheter som är nödvändiga för stadens utveckling och miljökrav. Anläggandet är där- för inte förbjudet men kräver tillstånd för att lokaliseringen och anläggandet ska anpassas så att minimal påverkan på natur- och friluftsvärdena görs. Växjö ridklubbs hästar betar idag en bostadsrättsförening vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar bereda bostäder i hus som ägs av föreningen. Gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag har preciserats i av Riksskatteverket utfärdade rekommendationer, senast RSV S 1998:3, och baseras på hur stor del av fastigheten områdets eller angränande artrika betesmarker. Dagens anläggning i Araby är inte längre funktionsduglig varför renovering eller nybyggnation kommer att behövas. Eftersom utredning pågår om stall och utökad golfbana väljer Växjö kommun att utelämna vissa delar runt stallet som är upplåten till medelmmarfanns med i samrådsförslaget. Naturreservatet får en av- gränsning som mer liknar den avgränsning som finns angiven i den fördjupade översiktsplanen. Jakt kan innebära en inskränkning i människors friluftsliv. Det krävs finns dock be- hov av att minst 60 % av hela taxeringsvärdet för föreningens fastighet(-er) belöper på hålla ner viltstammarna beträffande t.ex. vildsvin, annat klövvilt och invasiva arter, varför sådan jakt tillåts. Växjö kommun har dock som markä- gare möjlighet att styra jakten genom jakträttsupplåtelserna. I de områden där konflikt mellan jakt och friluftsliv skulle uppstå ska kommunen anpassa jakt- rättsupplåtelserna till medlemmar med bostadsrätt upplåtna bostadslägenheternade olika intressena. Skyddsjakt och eftersök ska kunna bedrivas, s.k. kvalificerad användning, liksom sådan jakt som behövs för att föreningen skall anses som ett äkta bostadsföretaguppnå reservatets syften. Beskattningen Denna typ ska kunna initieras av ett äkta bostadsföretag sker efter en schablonmetodreservatsförvaltaren. Frågan i ärendet Viss skyddsjakt kräver dock särskilda beslut. Det är om en bostadsrätt som ägs av en juridisk person och som inte önskvärt att reservatsområdet används för boende övernattning utan till- stånd från förvaltaren, utom i anlagda vindskydd, då detta försämrar områdets tillgänglighet för övrigt friluftsliv samt kan leda till nedskräpning. Scoutverk- samhet m.m. ska dock kunna bedrivas där övernattning får ske efter godkän- nande av bolagets ägare, skall kunna räknas in förvaltare. Badplatserna i den del området är populära och många människor kommer hit under hela säsongen. För att värna badgästernas upplevelse fanns i samrådsförslaget en zon av fastighetens användning som är kvalificerad i förevarande hänseende. Den ställda frågan bottnar i det förhållandet att en juridisk person inte själv kan använda en bostadslägenhet för bostadsändamål utan måste, principiellt sett, anses använda den för uthyrning Helgasjön lags till den person som skall bo där. Definitionen i 2 § 7 mom. första stycket SIL tar sikte på att föreningens fastighet skall användas för bostadsändamål av medlemmarna. Utformningen är sådan att den ger boendet en avgörande betydelse för gränsdragningen. Enligt nämndens mening talar detta för att bestämmelserna om äkta bostadsföretag är avsedda för verksamhet som är inriktad på att tillgodose föreningsmedlemmars behov av bostadlägenheter för eget boende och att utanför badplatserna där det är förbjudet med viss sjötrafik. Till bildande togs dock denna innebörs som skall tilläggas begreppet föreskrift bort med hänvisning till att åt medlemmar bereda bostäder. I Riksskatteverkets ovan nämnda rekommendationer anges visserligen att om en delägare (medlem) själv bor frågan utreds i sin lägenhet eller hyr ut den bör i princip inte inverka på bedömningen. Denna rekommendation får ses mot bakgrund av att en bostadsrättsinnehavare kan för kortare eller längre tid hyra ut sin bostadslägenhet men att detta mot eget boende alternativa användningssätt normalt inte bör påverka bostadsrättsföreningens beskattningskaraktär. En juridisk person har emellertid inte möjligheter att använda bostadslägenheten på annat sätt än för uthyrning. Rekommendationen bör därför inte tilläggas den innebörden att den tillåter att även av juridiska personer ägda bostadsrätter får räknas in i den kvalificerade användningen. Nämndens slutsats är att definitionen av äkta bostadsföretag bör tolkas så att endast upplåtelser av bostadsrätter till fysiska personer skall beaktas, jfr den i SOU 1992:8 'Fastighetstaxering m.m. - Bostadsrätter' s. 81 redovisade uppfattningen och utformningen av motsvarande begrepp i 2 kap. 17 § i Skattelagskommitténs förslag till ny Inkomstskattelag, SOU 1997:2. Svaret har utformats i enlighet härmedsärskild ordning."

Motivering. Vid inkomststaxeringen skiljer man mellan s.kNaturreservatet har mycket höga värden för såväl biologisk mångfald som för friluftslivet. äkta Naturreservatets tätortsnära läge, artrikedom och oäkta bostadsföretagvackra natur- miljö gör det attraktivt för Växjöbor och besökare. Med äkta bostadsföretag förstås Naturreservatet tryggar mark för friluftslivets behov och skötselplanen utformas för god tillgänglighet till området samtidigt som naturvärden värnas, utvecklas, tillskapas eller åter- ställs. Vad gäller upphävandet anser Växjö kommuns att det finns synnerliga skäl för att upphäva delar av naturreservatet Fylleryd. Riksväg 25 är en nationell stam- väg av riksintresse för kommunikationer enligt 2 3 kap 6 § 7 mommiljöbalken, men brister idag vad gäller framkomlighet, kapacitet och trafiksäkerhet. första stycket SILVäxjö kommun anser också att upphävandet kompenseras i skälig utsträckning ge- nom att reservatet utökas, såvitt gammal skog sparas inom trafikplatsen, föreskrifter införs som hindrar produktionsinriktat skogsbruk i stora delar, att 200 m3 död ved ska placeras ut i reservatet och att fågelholkar sätts upp. Dessutom genom- förs värdehöjande åtgärder för friluftslivets behov genom nya elljusspår, längre cykelled och rastplatser med grillar och vindskydd. Beslut och skötsel- plan ändras för att möjliggöra upphävandet samt genomförandet av kompen- sationsåtgärder och för friluftslivets värdehöjande åtgärder. Hela området är utpekat i länets naturvårdsprogram. Områdets betesmarker har lyfts fram i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering. Nyckelbio- toper, naturvärdesobjekt och sumpskogar är registrerade i sumpskogsinvente- ringen samt i nyckelbiotopsinventeringarna. Reservatet berörs av intresse i ärendet, en bostadsrättsförening vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar bereda bostäder i hus som ägs av föreningen. Gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag har preciserats i av Riksskatteverket utfärdade rekommendationer, senast RSV S 1998:3riksintresse vattendrag – Mörrumsån enligt miljöbalken 4 kap 6 §, och baseras på hur riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 6 § miljöbalken. Bevarandet av naturreservatets natur- och friluftslivsvärden går inte att förena med exploatering eller andra åtgärder som skadar naturmiljön. Produktionsin- riktat skogsbruk inskränks i en stor del av fastigheten reservatet för att tillgodose bevaran- det och utvecklingen av biologisk mångfald samt attraktiva områden för fri- luftslivet. I områden med skogsbruk ska skogsbruket bedrivas med stor hänsyn till fri- luftslivet och naturvården, i enlighet med beslutet från 1998. Utmed stigar och leder tas extra hänsyn genom att gynna lövträd och gamla, grova träd. Inom skogsbruk ryms normal skogsskötsel inklusive upplag, brukningsvägar, kör- ning i terräng och upplag av ris och virke. Rörelsestråk samt anordningar och anläggningar för friluftslivet ska kunna uppföras och underhållas, dock med hänsyn taget till naturvärden. Dessa åtgär- der beskrivs närmare i B-föreskrifter samt skötselplanen och inbegriper t.ex. bryggor, rastplatser, utegym, elljusspår och cykelvägar. Reservatets föreskrifter har olika nivåer där många verksamheter är förbjudna och endast är tillåtliga om dispens skulle ges. Vissa verksamheter måste till följd av det tätortsnära läget kunna bedrivas i området och är undantagna från föreskrifterna eller kräver ett tillstånd för att kunna utformas så att påverkan på naturmiljön minimeras. Dispenser och tillståndsansökningar prövas av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Några verksamheter med mindre påverkan på natur- miljön kan bedrivas efter godkännande av Reservatsförvaltaren. Ledningar samt dagvattenanläggningar är verksamheter som är upplåten till medelmmarnödvändiga för stadens och vägars utveckling och miljökrav. Anläggandet är därför inte för- bjudet men kräver ett tillstånd så att anläggandet anpassas och avvägs för att minimera påverkan på natur- och friluftsvärdena. Underhåll av befintliga led- ningar och dagvattenanläggningar, inklusive Biskopsgölen med diken, undan- tas helt från prövning mot reservatsföreskrifterna. Glasrikets golfbana har sedan länge funnits inom reservatet och dess drift och utveckling hindras inte av föreskrifterna inom de delar som inte har höga na- turvärden. Däremot regleras skötseln i de områden som ligger mellan golfhå- len i en särskild skötselplan. I vissa delar får inte heller skogsbruk bedrivas. Golfbaneverksamhet inbegriper t.ex. gräsklippning, röjning, avverkning, sådd, plantering, schaktning, brukningsvägar, dränering, viss kemikalieanvändning samt tillfälliga upplag. Jakt kan av många icke jagande personer upplevas en inskränkning i friluftsli- vet. Det krävs finns dock ett behov, på grund av betestrycket och bökskador, att minst 60 % hålla ner viltstammarna av hela taxeringsvärdet för föreningens fastighet(-er) belöper på vildsvin, annat klövvilt och invasiva arter, varför jakt är tillåten. För de jaktutövande är också jakten ett viktigt friluftsliv. Däre- mot anser vi inte att fågeljakt är förenligt med reservatets syfte eftersom vi vill minimera jakten till medlemmar med bostadsrätt upplåtna bostadslägenheternaarter som kan skada områdets värden, s.kvilket vi inte kan se att några fågelarter skulle göra. kvalificerad användningVäxjö kommun har som markägare möjlighet att i delar av området styra jakten genom jakträttsupplåtelserna. I de områden där konflikt mellan jakt och annat rörligt friluftsliv skulle uppstå ska kommu- nen anpassa jakträttsupplåtelserna till de olika intressena. Skyddsjakt och ef- tersök ska kunna bedrivas, liksom att jakt behövs för att föreningen skall anses uppnå reservatets syf- ten ska kunna initieras av Reservatsförvaltaren. Viss skyddsjakt kräver dock särskilda beslut. Buller är en stor olägenhet som ett äkta bostadsföretagstör såväl djurliv som reservatets stora rekreat- ionsvärden, dit människor söker sig för avkoppling och friluftsliv. Beskattningen Växjö kom- mun har framfört att de höjda bullernivåerna, som följer av ett äkta bostadsföretag sker efter en schablonmetodden ändrade trafi- ken, kommer ha negativ påverkan på reservatets rekreationsvärden, men Tra- fikverket har framfört att de inte vill bullerdämpa mot reservatet. Frågan i ärendet Föreskrif- terna utformas dock för att underlätta för bullerdämpande åtgärder som kan mildra riksväg 25:s stora inverkan och störning på naturreservatet. Det är om en bostadsrätt som ägs av en juridisk person och som inte önskvärt att reservatsområdet används för boende av bolagets ägareövernattning, skall kunna räknas in då detta försämrar områdets tillgänglighet för övrigt friluftsliv och kan leda till ned- skräpning. Vid golfklubbhusets uppställningsyta samt i den del av fastighetens användning som är kvalificerad i förevarande hänseendesärskilda fall, t.ex. Den ställda frågan bottnar i det förhållandet att en juridisk person inte själv vid tävlingar eller evenemang, kan använda en bostadslägenhet för bostadsändamål utan måste, principiellt sett, anses använda den för uthyrning till den person som skall bo där. Definitionen i 2 § 7 mom. första stycket SIL tar sikte på att föreningens fastighet skall användas för bostadsändamål av medlemmarna. Utformningen är sådan att den ger boendet en avgörande betydelse för gränsdragningen. Enligt nämndens mening talar detta för att bestämmelserna om äkta bostadsföretag är avsedda för verksamhet som är inriktad på att tillgodose föreningsmedlemmars behov av bostadlägenheter för eget boende och att det är denna innebörs som skall tilläggas begreppet att åt medlemmar bereda bostäder. I Riksskatteverkets ovan nämnda rekommendationer anges visserligen att om en delägare (medlem) själv bor i sin lägenhet eller hyr ut den bör i princip inte inverka på bedömningen. Denna rekommendation får ses mot bakgrund av att en bostadsrättsinnehavare kan för kortare eller längre tid hyra ut sin bostadslägenhet men att detta mot eget boende alternativa användningssätt normalt inte bör påverka bostadsrättsföreningens beskattningskaraktär. En juridisk person har emellertid inte möjligheter att använda bostadslägenheten på annat sätt än för uthyrning. Rekommendationen bör därför inte tilläggas den innebörden att den tillåter att även av juridiska personer ägda bostadsrätter får räknas in i den kvalificerade användningen. Nämndens slutsats är att definitionen av äkta bostadsföretag bör tolkas så att endast upplåtelser av bostadsrätter till fysiska personer skall beaktas, jfr den i SOU 1992:8 'Fastighetstaxering m.m. - Bostadsrätter' s. 81 redovisade uppfattningen och utformningen av motsvarande begrepp i 2 kap. 17 § i Skattelagskommitténs förslag till ny Inkomstskattelag, SOU 1997:2. Svaret har utformats i enlighet härmeddock reservatsförvaltaren godkänna detta."

Motivering. Vid inkomststaxeringen skiljer man mellan s.kBolaget vill veta om upplåtelsen av ABT-boenden till Migrationsverket omfattas av skatteplikt. äkta Bolagets tillhandahållande enligt avtalen med Migrationsverket inne- fattar flera delar, bl.a. upplåtelse av boende, underhåll av anläggningen, lokal för Migrationsverkets personal och oäkta bostadsföretagmöblering av gemensamma utrymmen. Med äkta bostadsföretag förstås Bolaget ska vidare bemanna fastigheten och i viss utsträckning handha mottagandet av de asylsökande samt svara för bevakning, säkerhet, skötsel och bl.a. städning av fastigheten. Bolaget ska även tillhandahålla de boende helpension, dvs. tre mål mat om dagen, samt erbjuda de boende aktiviteter på anläggningen. Till följd av att avtalen med Migrationsverket innefattar flera delar måste en samlad bedömning göras av de omständigheter som känne- tecknar åtagandena i fråga för att avgöra om de ska betraktas som ett eller flera tillhandahållanden som ska beskattas separat eller som ett enda sammansatt tillhandahållande. I ramavtalet med Migrationsverket är både boende och övriga krav på tjänstens innehåll ingående reglerade. Migrationsverket får därför anses efterfråga samtliga delar. Enligt Skatte- rättsnämndens mening framstår de av Migrationsverket upphandlade delarna, som tillhandahålls inom ramen för samma avtal, såväl avhängiga av varandra som jämställda och får därför betraktas som ett enda samman- satt tillhandahållande. Den tjänst som Migrationsverket köper när det upphandlar tillfälliga boenden för asylsökanden innebär att leverantören tillhandahåller, driver och bemannar ABT-boendet. Mot bakgrund av att undantagen från skatteplikt ska tolkas restriktivt, eftersom de innebär ett avsteg från den allmänna principen att mervärdesskatt ska tas ut på varje transaktion, och då tjänsten i sin helhet inte kan omfattas av undantaget från skatteplikt, anser Skatterättsnämnden att den utgör ett sammansatt tillhandahållande som är skattepliktigt enligt 3 kap. 1 § ML. Xxxxxxx Xxxxxxxxxx, ordförande och Classon var skiljaktiga och anförde: Vi anser till skillnad från majoriteten att de tjänster som Migrationsverket upphandlar av Bolaget utgör separata tillhandahållanden som kan hänföras till tre kategorier, upplåtelse av boende, tillhandahållande av kost samt övriga tjänster så som aktiviteter för de asylsökande på anläggningen. Upplåtelsen av asylboende till Migrationsverket kan enligt vår mening antingen anses som från skatteplikt undantagen uthyrning av fastighet eller en skattepliktig rumsuthyrning. Vi anser att upplåtelsen av boende utgör upplåtelse av fastighet som omfattas av undantaget för skatteplikt i 3 kap. 2 § 7 mom. första stycket SIL, såvitt ML av följande skäl. Uthyrning av fastighet över en längre tid har en annan karaktär än den aktiva upplåtelse som kännetecknar rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet även om det i båda fallen kan ingå en viss service. Bolaget har viss bemanning på anläggningen under dagtid och tar emot och inkvarterar de asylsökande. Bolaget är av intresse i ärendet, en bostadsrättsförening vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar bereda bostäder i hus därmed mer aktiv än vad som ägs av föreningen. Gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag har preciserats i av Riksskatteverket utfärdade rekommendationer, senast RSV S 1998:3, och baseras på hur stor del av fastigheten som oftast är upplåten till medelmmar. Det krävs att minst 60 % av hela taxeringsvärdet för föreningens fastighet(-er) belöper på de till medlemmar med bostadsrätt upplåtna bostadslägenheterna, s.k. kvalificerad användning, för att föreningen skall anses som ett äkta bostadsföretag. Beskattningen av ett äkta bostadsföretag sker efter en schablonmetod. Frågan i ärendet är om en bostadsrätt som ägs av en juridisk person och som används för boende av bolagets ägare, skall kunna räknas in i den del av fastighetens användning som är kvalificerad i förevarande hänseendebrukligt vid fastighetsuthyrning. Den ställda frågan bottnar viktigaste indikationen på att en upplåtelse är aktiv är dock, enligt vår mening, den tidsrymd under vilken upplåtelsen sker. Detta synsätt har stöd av EU-domstolens dom i Xxxxxxxxx Xxxxx, där graden av service var densamma men hyrestidens längd var avgörande för om upplåtelsen skulle anses vara skattepliktig alternativt undantagen från skatteplikt.1 Bolagets upplåtelse till Migrationsverket sker för en längre tid och Bolagets tillhandahållande kan därför inte anses konkurrera med rumsuthyrning i hotellrörelse. Även det förhållandet att en juridisk person inte själv kan använda en bostadslägenhet garantiersättning utgår för bostadsändamål utan måste50 procent av antalet godkända boendeplatser på anläggningen oavsett beläggning visar också, principiellt settenligt vår mening, anses använda den för uthyrning till den person som skall bo där. Definitionen i 2 § 7 mom. första stycket SIL tar sikte på att föreningens fastighet skall användas för bostadsändamål av medlemmarna. Utformningen är sådan att den ger boendet en avgörande betydelse för gränsdragningen. Enligt nämndens mening talar detta för att bestämmelserna om äkta bostadsföretag är avsedda för verksamhet som är inriktad på att tillgodose föreningsmedlemmars behov av bostadlägenheter för eget boende och att det är denna innebörs som skall tilläggas begreppet att åt medlemmar bereda bostäder. I Riksskatteverkets ovan nämnda rekommendationer anges visserligen att fråga om en delägare (medlem) själv bor från skatteplikt undantagen upplåtelse av fastighet och inte rumsuthyrning i sin lägenhet eller hyr ut den bör hotellrörelse. Att Bolaget även tillhandahåller andra tjänster till Migrationsverket i princip form av kost och aktiviteter till de asylsökande har inte inverka på bedömningennågon betydelse vid bedömningen av upplåtelsen av boendet. Denna rekommendation får ses mot bakgrund Bolagets tillhandahållande av att en bostadsrättsinnehavare kan för kortare eller längre tid hyra ut sin bostadslägenhet men att detta mot eget kost till de boende alternativa användningssätt normalt inte bör påverka bostadsrättsföreningens beskattningskaraktär. En juridisk person har emellertid inte möjligheter att använda bostadslägenheten på annat sätt än för uthyrning. Rekommendationen bör därför inte tilläggas den innebörden att den tillåter att även utgör, enligt vår mening, ett separat tillhandahållande som omfattas av juridiska personer ägda bostadsrätter får räknas in i den kvalificerade användningen. Nämndens slutsats är att definitionen av äkta bostadsföretag bör tolkas så att endast upplåtelser av bostadsrätter till fysiska personer skall beaktas, jfr den i SOU 1992:8 'Fastighetstaxering m.m. - Bostadsrätter' s. 81 redovisade uppfattningen och utformningen av motsvarande begrepp i 2 skatteplikt enligt 3 kap. 17 1 § ML (jfr RÅ 2001 ref. 69). Det saknas enligt vår mening tillräcklig information för att med säkerhet kunna bedöma den mervärdesskatterättsliga karaktären av övriga tillhandahållanden, sedda isolerat, varför ansökan bör avvisas i Skattelagskommitténs förslag denna del. Xxxxxx och Xxxxx var skiljaktiga och anförde: Vi anser till ny Inkomstskattelagskillnad från majoriteten att de tjänster som Migrationsverket upphandlar av Bolaget utgör separata tillhandahållanden som kan hänföras till tre kategorier, SOU 1997:2upplåtelse av boende, tillhandahållande av kost samt övriga tjänster så som aktiviteter för de asylsökande på anläggningen. Svaret Upplåtelsen av asylboende till Migrationsverket kan enligt vår mening antingen anses som från skatteplikt undantagen uthyrning av fastighet eller en skattepliktig rumsuthyrning. Vi anser att upplåtelsen av boende utgör rumsuthyrning som omfattas av skatteplikt enligt 3 kap. 3 § första stycket 4 ML av följande skäl. Hyrestiden kan visserligen vara ett lämpligt kriterium för att särskilja en mer passiv verksamhet i form av fastighetsuthyrning från andra aktiviteter, såsom upplåtelse av logi. Själva hyrestiden är dock inte det enda avgörande kriteriet utan även övriga omständigheter ska beaktas för att bestämma vad som är kännetecknande för transaktionen (Temco, C-284/03, p. 20–27). Även om hyresperioden enligt avropsavtalet är sex månader och därefter löpande så kännetecknas upplåtelsen av anläggningen enligt vår mening inte av den passivitet som vanligtvis präglar en från skatteplikt undantagen uthyrning av fastighet. Bolaget har utformats anställd personal på plats i enlighet härmed."anläggningen under dagtid samt personal tillgänglig under övrig tid. Bolaget ansvarar för att åtgärda fel och brister i anläggningen, övriga praktiska uppgifter som rör skötseln av fastigheten samt handhar i viss utsträckning mottagandet av de asylsökande. Bolaget ansvarar även för