Mål nr. T 1462-06
Mål nr. Justitieråden Xxxx Xxxxxxxxx och Xxxxxx Xxx är skiljaktiga och anför:
Mål nr. T 1050-16
Mål nr. T 3671-17
1. Högsta domstolen har kommit till slutsatsen att ansvaret vid försummad försäkringsplikt faller utanför tillämpningsområdet för NSAB 2000 § 27 C.3 och i stället regleras av § 5 (se p. 19 i domen). Det ställningstagandet medför att en i målet utförligt diskuterad fråga inte behöver prövas av domstolen, nämligen den om vem som har bevisbördan för speditörens ”fel eller försummelse” i samband med den föreskrivna försäkringsplikten. Det finns med anledning av att motsvarande regler även finns i NSAB 2015 anledning att något uppehålla sig vid frågan i anslutning till detta mål.
2. När speditören åtar sig ett lagringsuppdrag för egen räkning är en framträdande skyldighet i NSAB 2000 att speditören ska teckna försäkring i eget namn för uppdragsgivarens räkning. Försäkringen ska täcka farorna brand, vatten och inbrott. Den ska baseras på godsets fakturavärde vid inlagring plus tio procent. Den nämnda plikten att teckna försäkring föreligger såvitt uppdragsgivaren inte skriftligt lämnat annan instruktion.
3. Av § 27 C.3 framgår att när det uppstår förlust, minskning av eller skada på godset som inte täcks av försäkring enligt villkoren, eller när sådan försäkring inte tecknats, svarar speditören för fel eller försummelser. Ansvar i Xxx.Xx 147331 HÖGSTA DOMSTOLEN Postadress Telefon 00-000 000 00 Expeditionstid Riddarhustorget 8 Box 2066 Telefax 08-561 666 86 08:45–12:00 103 12 Stockholm E-post: xxxxxx.xxxxxxxxx@xxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx nämnda situationer förutsätter alltså att speditören har utvisat ”fel eller försummelse”; det är alltså fråga om ett objektivt culpaansvar.
4. En fråga som inte uttryckligen behandlas i NSAB § 27 C.3 är vem som har bevisbördan för att speditören agerat felaktigt eller försumligt. Formuleringen av bestämmelsen ger närmast vid handen att man skulle ha allmänna regler om fel eller försummelse för ögonen. Enligt dessa är det skadelidande som har bevisbördan för de omständigheter som kan kvalificeras som en ansvarsgrundande oaktsamhet (jfr t.ex. 27 § fjärde stycket och 40 § tredje stycket köplagen).
5. En sådan tolkning av bestämmelsen förfaller också vara naturlig vid en systematisk tolkning med beaktande av hur andra ansvarsregler formulerats. I den generella omsorgsregeln i § 5 liksom i den om förmedlingsansvaret i § 24 anges uttryckligen att det är en omvänd bevisbörda; speditören har att bevisa att det föreligger omständigheter vilka kan kvalificeras som vållande. Sådana regler är nödvändiga för att inte de allmänna r...