Nämndernas möjlighet att delegera exempelklausuler

Nämndernas möjlighet att delegera. Nämnderna kan ge uppdrag till utskott, förtroendevalda (ledamot eller ersättare) eller en tjänsteman att fatta beslut på nämndens vägnar. Delegering sker därför alltid till personer var och en för sig, aldrig till en grupp av tjänstemän tillsammans eller tjänstemän och förtroendevalda tillsammans, så kallad blandad delegering. Beslutanderätt kan inte heller överlämnas till någon som inte företräder kommunen. Det kan finnas undantag från denna regel som regleras i speciallagstiftning. En nämnd kan när som helst besluta att återkalla delegering, generellt eller i ett visst ärende. Nämnden har också rätt att ta över ett delegerat ärende från en delegat och fatta beslut i delegatens ställe. Den sistnämnda möjligheten ska användas sparsamt och främst nyttjas i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller om delegaten är jävig. Delegaten fattar beslut på nämnden vägnar, vilket innebär att det juridiskt sett är nämnden som fattat beslutet. Ett beslut som redan fattats med stöd av delegering kan i princip inte återtas. Det innebär att nämnden i princip saknar möjlighet att ompröva beslut som fattats med stöd av delegering. Om beslutet kan tas om beror på ärendets och beslutets beskaffenhet. Möjligheterna är större inom områden som är frivilliga än obligatoriska och störst i fråga om interna angelägenheter. Civilrättslig bundenhet kan ha uppstått när beslut fattats, för att ändra ett sådant beslut krävs medgivande från motparten. I förvaltningsärenden som berör enskilda blir frågan om omprövning beroende av beslutets bindande innebörd, så kallad rättskraft. Ändrade förhållanden kan göra att beslut ändras.