Riktlinjer för jordbruksarrende. Med jordbruksarrende avses uthyrning av byggnader och mark för jordbruksändamål. Jordbruksarrende regleras i 7- 9 kap. jordabalken. Det finns två typer av jordbruksarrende: gårdsarrende och sidoarrende. I gårdsarrendet ingår bostad för arrendatorn medan sidoarrende är mark för till exempel odling eller bete. Gårdsarrende har direkt besittningsskydd, vilket innebär att man har rätt till förlängning när avtalet går ut. Sidoarrenden har inte något besittningsskydd. Förutom de tidigare angivna generella riktlinjerna för arrenden gäller vid jordbruksarrende även följande: - Avtal ska i normalfallet skrivas på ett (1) år med automatisk förlängning för att undvika att arrendatorn erhåller besittningsskydd, alternativt tidsbegränsade till att omfatta maximalt ett (1) år. - Avtal kan i undantagsfall tecknas på upp till fem (5) år. Detta kan bara bli aktuellt för externt belägna områden. En upplåtelse på längre tid än ett (1) år ska alltid föregås av en avvägning mellan intresset att teckna ett flerårigt arrendeavtal kontra kommunens planerade framtida markanvändning. - Uppsägningstiden ska vara åtta (8) månader för avtal på maximalt ett (1) år. - Avtalsformen ska vara möjlig att teckna för såväl privatpersoner som företag, föreningar och organisationer. - Tilldelning av arrende ska i första hand ges till jordbrukare som bedriver ekologiskt jordbruk, i andra hand till privatpersoner, företag, föreningar och organisation skrivna i Hörby kommun samt i tredje hand övriga intressenter. Tilldelning sker enligt kölista.
Riktlinjer för jordbruksarrende. När en jordägare låter någon annan bruka sin jord mot ersättning och skriver ett avtal som reglerar det är det ett jordbruksarrende. Förutom de generella riktlinjer som gäller för arrende gäller för jordbruksarrende även följande riktlinjer. • Jorden ska användas enligt de metoder som kännetecknar jordbruket som näring. Dit räknas både åkermark och betesmark. • Jordbruksarrende ska upplåtas ett år i taget med hänvisning till lagstiftning om besittningsskydd. Arrendatorn ges möjlighet till förlängning av avtalet med ett år i taget under förutsättning att avtalets samtliga villkor är uppfyllda och parterna i övrigt är överens. Förlängning av avtal ska av handläggaren bevakas ur lagperspektivet då ny lagstiftning kan ändra förutsättningarna. • Arrendator som vill arrendera mark tillåts söka ekonomiskt bidrag på arealen genom egna stödrätter. • Varje förfrågan om arrende av kommunens mark behandlas utifrån syftet med brukandet. Odling som är karaktäristisk för jordbruksnäringen men även annan odling av större format än för fritidsintresset är att hantera som jordbruksarrende. Djurbete är att hantera som jordbruksarrende. • Kommunen har möjlighet att styra markanvändningen, exempelvis utifrån särskilda naturvärden. Detta ska i förekommande fall regleras i avtalets beskrivning av upplåtelsen. • Upplåtelse av jordbruksmark inom detaljplanerat område ska medges med villkoret att kommunen inte ersätter för förlorad skörd i det fall att marken behöver ianspråktas för detaljplanens syften. Kommunen bör om möjligt göra förbehåll avseende tid som krävs för att skörda växande gröda. • Om ett visst brukande gynnar vissa naturvärden ska det anges som krav i avtalet. Exempel kan vara att växtligheten måste bortföras från marken, inte bara slås av eller att marken ska plöjas och sås in inom visst tidsintervall under arrendetiden. • Kommunens rätt till arrendestället för nyanläggning och underhåll av allmänna ledningar ska gälla som krav för upplåtelsen. Om intrånget skadar växande gröda med inkomstbortfall som följd får arrendatorn ersättning av kommunen/ledningsägaren.