The Carbon Content of Trees, Forestry Commission Technical Paper 4, 1993 kg CO2 som lagras = kg färsk massa x % torr massa x 50 % x 3.67 x 120 % syntetiserad koldioxid.7 Det finns ett antal olika sätt att beräkna koldioxidlagret i träd och träprodukter beroende på tillgänglig in- formation. Ett sätt att uppnå en övergripande uppskattning av mängden koldioxid som upptagits är att använda en generell for- mel. Detta är inte exakt, men bedöms ge en god generell upp- skattning. 20 % av biomassan ligger vanligen under marknivå i rotsystemet och därför används en omräkningsfaktor på 120 % för att be- stämma mängden koldioxid. Kolhalten multipliceras med en 3,67 för att beräkna mängden fotosyntetiserad koldioxid.8 Detta skulle innebära att varje kubikmeter stående skog (barrved) skulle repre- sentera i genomsnitt ca 990 kg fotosyntetiserad koldioxid om trä- den har en torr massa på 50 %.9 Detta motsvarar ungefär 225 kg kol. Lövträd som t ex xxxxx skulle ha ett högre värde. Förmågan till kolinlagring beror på trädets ålder Växande skog tar bort koldioxid från atmosfären genom fotosyn- tes. Denna process innefattar växtceller som omvandlar kolet från koldioxid till en fast form i olika sockerarter (kolhydraterna glukos och stärkelse) som kan lagras i barr, löv, stjälkar, stammar, grenar och rötter och bidrar till trädtillväxt. Syre frigörs samtidigt till atmo- sfären som en biprodukt. I vilken utsträckning ett träd omvandlar koldioxid från atmosfären beror i första hand på trädets ålder och hur snabbt det växer. I allmänhet genomgår ett träd i en ansvars- fullt förvaltad skog en cykel av bindning och utsläpp av kol. Det mesta av den koldioxid som frisläpps kommer efter avverkning och under en initialperiod efter plantering när tillväxten inte har kompenserat för utsläpp av kol från bl.a. jorden. När träden blir äldre blir kolinlagringen gradvis positiv och är som mest effektiv mellan 30 och 70 år. När de blir äldre saktar trädens tillväxt in och ökad sönderdelning av bl.a. döda grenar och träddelar släpper ut kol. Under en hel cykel är nettot positivt och om träprodukterna används ansvarsfullt för t.ex. byggmaterial eller om de används som ersättning för fossila bränslen förbättras nettot ytterligare.
