PÅ GRÄNSEN
PÅ GRÄNSEN
Medlemstidning för anställda i Tullverket och Kustbevakningen
Nr 3 oktober 2013
Nytt avtal klart på statens område
Fredagen den 4 oktober tecknades
en överenskommelse mellan Arbetsgivarverket och fackförbunden på det statliga området.
Sid 20
Gäst vid babords
NTO-möte vid dansk-tyska gränsen
1
Sid 16
pollare
Sid 12
Skrämmande bemannings- utveckling i Tullverket
Sid
Skickas helst via E-post till xxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx
eller på brev till adressen. PÅ GRÄNSEN/TULL-KUST
BOX 1220
111 82 STOCKHOLM
Om Du skriver kort ökar chan- sen att snabbare få in din insändare. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i texten. Du får skriva under
signatur men redaktionen måste ha ditt namn. Redaktionen
ansvarar inte för insänt material.
Insändare
Nedsättning av medlemsavgiften
N
Enligt TULL-KUSTs stadgar kan medlem under vissa förutsättningar få nedsatt medlemsavgift.
edsättning av medlemsavgift ges endast enligt punkt a, b, c. Alla övriga betalar full avgift.
Nedsättning av avgift sker tidigast från månadsskiftet efter det att skriftlig underskriven begäran inkommit. När villkor enligt a – c inte längre är uppfyllda är medlem skyldig att anmäla detta.
a) Vid deltidstjänstgöring som omfattar minst 180 dagar och då lönen (inkl ev pensionsersättning) understiger
25.000:- betalas avgift enligt AK 1 *
b) Vid sjukfrånvaro om minst 50 % och om sjukfrånvaron varat mer än 180 dagar betalas avgift enligt AK 1
Information om medlemsavgifter och medlemsförsäkringar
Dkansliet om hur betalningen sker av
et kommer frågor till
medlemsavgiften till TULL-KUST och medlemsförsäkringarna i Folksam i hän- delse av pension eller arbetslöshet?
För Dig som går i pension:
Du blir s k passiv medlem och betalar en- dast en prenumerationsavgift för tidningen PÅ GRÄNSEN på 60 kr/år. Glöm inte att meddela din avdelning eller förbundskans- liet om från vilket datum du går i pension. Du får behålla dina försäkringar i Folksam men då det inte finns någon lön att dra av- giften från aviseras Du direkt av Folksam.
För Dig som blir arbetslös:
Du aviseras från kansliet och betalar en medlemsavgift på 75 kr/mån
För medlemsförsäkringarna gäller samma som ovan.
c) Vid tjänstledighet som omfattar minst 90 dagar då ingen annan inkomst erhålls betalas avgift som anges i AK 0
Beträffande återinträde ska den som uteslutits ur förbundet på grund av bristande betalning betala resterande avgifter
om inte Förbundsstyrelsen annat beslutar.
* Exempel: Nedsättning enligt a) omfattar endast de som arbetar deltid, exempelvis lägre anställningsgrad än 100%, delpension enligt delpensionsavtalet där den sammanlagda bruttoinkomsten understiger 25.000:-, samt deltid enligt avtal om partiell ledighet för vissa arbetstagare på tullverket.
Nya medlemmar som aldrig tidigare varit medlemmar i TULL- KUST betalar halv avgift under första medlemsåret. Därefter gäller ordinarie avgift.
2
innehåll
PÅ GRÄNSEN Nr 3 2013
Medlemstidning för anställda
i tullverket och kustbevakningen.
3 - 13
ISSN 0349-9626
UPPLAGA 3 300 ex.
XXXXXXXXX M.M
Edita Västra Aros
Beväpning och elektronisk tullhantering var uppe till diskussion när tullrådet samlades i Stockholm
Gäst vid babords pollare
är denna gång Xxxx Xxxxxxxxxxx som Xxx-Xxxx Xxxxxxx träffar ombord på Triton
KBV 002.
9 - 10
Tidningen utkommer medfyra num- mer per år. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och bearbeta insänt material.
Skicka gärna era bidrag via mejl till xxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx.
All redaktionell text- och bildma- terial lagras elektroniskt och görs tillgängligt via World Wide Web på TULL-KUSTs hemsida.
Externa skribenter
måste meddela förbehåll mot att få sitt text- och bildmaterial lagrat elek- troniskt och mot publicering på www. xxxxxxxx.xx I princip publiceras
ej artiklar med sådant förbehåll. ANSVARIG UTGIVARE/ REDAKTÖR
Xxxxx Xxxxxxxx
Tel 00-000 00 00 E-POST
WEBBREDAKTÖR TULL-KUSTs
hemsida Xxxxx Xxxx E-POST
12 - 14
Skrämmande bemanningsutveckling i Tullverket
PÅ GRÄNSEN presenterar i detta nummer siffror som påvisar en skrämmande bemanninsgutveckling
i Tullverket
REDAKTIONSKOMMITTÉN ORDFÖRANDE
Xxxx Xxxxxxx LEDAMÖTER
Xxxxxx Xxxxx Tel 00-000 00 00
E-POST
xxxxxx.xxxxx@xxxxxxxxxx.xx Xxx Xxxxxxxxxx
Tel: 000-000 00 00 E-POST
Manusstopp Nr 4 2013
28 november 2013
16
3
Ledare
Xxxxx Xxxxxxxxxxx
Det är lätt……..
S
å är det åter dags att försöka få ner några rader till nästkommande nummer av XXXX-XXXXx medlemstidning ”På Gränsen”.
Sommaren närmar sig sitt slut men i år kan vi verkligen inte klaga på vädrets makter.
Att hösten närmar sig märks om inte annat idag, dagen före hummerfiskets början. På utsidan fönstret regn och blåsigt som det så bör så här på höstkanten. För en västkustbo som jag, är hummerfisket verkligen en livsuppehållande åtgärd. Kan tänka mig att för många andra längre in i landet samma inställning gäller i förhållande till älgjakten. Vilken redan är igång i de norra delarna av landet och snart startar här i de södra delarna.
De centrala parterna har börjat förhandla om ett nytt löneavtal på allvar nu efter semestrarna. Som vi redan kunde konstatera i början på sommaren, när parterna skiftade yrkanden med varandra, så står parterna långt från varandra.
En mycket anmärkningsvärd del i Arbetsgivarverkets yrkande är en uppsägning av Trygghetsavtalet syftande till att om ingen enighet uppnås om olika förändringar skall avtalet upphöra att gälla i juni 2014. Trygghetsavtalet är ett avtal som i gott samförstånd förhandlades fram under 80/90-talet och som varit
mycket verkningsfullt och användbart under perioder av
omställningar/omorganisationer m m inom staten. Avtalet har kontinuerligt korrigerats och anpassats i god ordning mellan parterna vid så gott som varje avtalsrörelse därefter. Trygghetsavtalet inom staten har också under åren av många externa parter framställts som ett föregångsexempel då det uppfattats modernt, framåtsyftande och mycket användbart. Tillgänglig statistik visar att Trygghetsvalet och den partsgemensamma Trygghetstiftelsen varit
en mycket viktig framgångsfaktor för många av de som över åren blivit uppsagda att hitta nya vägar till nya anställningar. Parterna inom såväl Tullverket som
Kustbevakningen har haft stor nytta av Trygghetsavtalet vid ett flertal tillfällen och underlättat situationen avsevärt i samband med stora nedskärningar/omorganisationer inom Tullen och även under senare år inom Kustbevakningen
då det även där genomförts uppsägningar på grund av arbetsbrist. En uppsägning av det slaget som
Arbetsgivarverket nu lämnat är inget annat än en slags krigsförklaring riktad mot alla anställda i staten via deras fackliga organisationer. Det är detta förhållningssätt som jag reagerat starkt på. I början av 2000-talet tecknade parterna ett samarbetsavtal, motsvarigheten till privata sidans industriavtal, syftande ”till att centrala och lokala parter på det statliga avtalsområdet i samverkan skall kunna stärka förhandlingsprocessen och genomföra konstruktiva avtalsförhandlingar med upprätthållande av arbetsfred”. Det är mot denna bakgrund därför ytterst
4
förvånande och beklagligt att Arbetsgivarverket nu beter sig som det gör. Arbetsgivarverkets agerande är enligt min mening enbart aggressivt och fientligt. Avtal som ingåtts helt frivilligt mellan två parter ska inte ändras med hjälp av ett hot av det slaget som
nu Arbetsgivarverket nu hänger sig åt. Studerar man lite närmare på vilka som döljer sig bakom fasaden Arbetsgivarverket och står bakom verkets inriktning så visar det sig att i dess styrelse sitter generaldirektörer för ett antal myndigheter.
Min fråga är hur de ser egentligen ser på de anställda som de har under sig i respektive myndighet. När det gäller dem själva så har de först och främst minst tre/ fyra gånger så hög lön som de flesta övriga anställda. Är det så att de av olika orsaker får lämna sina jobb så får de behålla sin lön för att sedan bli placerad på något departement som s k portföljlös=arbetslös f d
generaldirektör. De har med andra ord en utomordentligt bra grundtrygghet och behöver aldrig riskera att t ex direkt efter avslutat värv uppsöka Arbetsförmedlingen och stå som det så fint heter ”till arbetsmarknadens förfogande”. Man kan man därför undra varför de
inte unnar övriga statligt anställda den trygghet som nuvarande avtal medger utan villkorar en omförhandling så hårt att de är beredda att skjuta avtalet i sank. De medel som finns att tillgå i trygghetsarbetet är pengar som den vanlige löntagaren avstått från i olika avtalsrörelser när parterna var förutseende och träffade Trygghetsavtalet och inrättade Trygghetsstiftelsen.
Utöver detta så har Arbetsgivarverket har även aviserat att man vill genomföra en översyn av pensionsavtalet sannolikt även här med avsikten att förstöra något som man gemensamt kommit överens om tidigare. Även när det gäller pensioner finns redan idag en stor skillnad mellan villkoren för en generaldirektör jämfört med den vanlig statsanställde till generaldirektörernas fördel. De har vanligtvis rätt till pension även före 65 års ålder enligt särskilda regler om pensionsbelopp och tjänstetid. Förutom att en vanlig anställd sällan eller aldrig har utrymme nog att pensionsspara på egen hand jämfört med de med generaldirektörslöner.
När det gäller att spara så har regeringen i dagarna presenterat och lagt fram sitt budgetförslag för 2014. Detta är ingen upplyftande historia för någon av myndigheterna. Tullverket hade begärt anslagsförstärkning för nya datasystem för att dels
anpassa verket till ett EU-gemensamt datasystem samt dels för att det tulldatasystem som nu används har passerat bäst före datum för länge sedan.
Konsekvenserna för Tullverket om inte de pengar som behövs kommer fram, som jag ser som helt nödvändiga investeringar i infrastruktur, blir sannolikt stora neddragningar av den reguljära tullverksamheten. En fråga man måste ställa är om statsmakterna verkligen vill ha ett fungerande och kraftfullt Tullverk eller är
det bara något som sägs i talarstolarna för att sedan snabbt glömmas bort. Hur skall servicen till näringslivet kunna upprätthållas, uppbörden till staten effektivt hanteras och hur skall bekämpningen av inflödet av narkotika, vapen och annat negativt för samhället/
landet kunna genomföras om pengarna bara räcker till ett nytt datasystem till priset av en kraftigt reducerad personalstyrka. Redan idag saknas personal inom främst kärnverksamheten. Situationen är ju redan sådan att de som arbetar i Tullen inte hinner med allt utan i vissa
fall tas pensionerade tullare in för att klara det som myndigheten är ålagd att göra. Just nu pågår återigen en stor debatt om alla dödskjutningar som pågår runt om i Sverige. I mitt tycke skulle det vara bättre att t ex se till att det blir fler och inte färre tulltjänstemän så att de kan hindra att illegala vapen kommer in i landet.
Kustbevakningen fick inte heller något besked om
budgetförstärkning utan sådant är tänkt att lämnas
senare. Ett sådant måste komma senast i vår annars måste Kustbevakningens ledning börja vidta olika åtgärder så att pengarna räcker och för att kunna köra de fartyg som blir kvar.
När det gäller datasystem inom tullen och nya båtar inom kusten så är det ju till syvende och sist våra
förtroendevalda i regering och riksdag som fattar besluten. Man kan ju tycka att de i anständighetens namn också måste ta ansvar för konsekvenserna av sina beslut om de riskerar att rasera övrig verksamhet.
För det är väl inte som min gamle farfar så när man fick låna hans båt. Råkade man köra i bryggan när man skulle lägga till, stod han bara där och skakade på huvudet och sa: ”Det är lätt att härja med andras saker”
Ha´t Pe´nt
Xxxxx Xxxxxxxxxxx Förbundsordförande 5
Kust
Framtidens Kustbevakning?
Xxxx Xxxxxxxxx
Xxx-Xxxx Xxxxxxx
6
ommaren går kalendermässigt mot sitt slut men värmen dröjer ännu kvar, kanske kan vi hoppas på en varm höst med lite indiansommar. I övrigt så
S
har inte denna sommar lämnat mycket övrigt att önska i fråga om väder och vind. Den har helt enkelt varit strålande i ordets rätta bemärkelse.
Hur ser det då ut i Kustbevakningen, vilken väg tänker myndigheten välja? Finns det någon beredskap eller framförhållning inför möjliga
ofärdstider? Den lagda budgeten inger heller inga större förhoppningar. Det blev visserligen en ökad budget men å andra sidan så vill statsmakterna ha tillbaka
de ostskivor som delats ut. Nu bogseras problemen fram till vårbudget 2014.
Regeringskansliet avser att inleda ett arbete i syfte att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi. Detta
för att ge regeringen en möjlighet att fatta strategiska beslut. Just nu
upprätthålls ambition och målinriktning i Kustbevakningen med hjälp av anslagssparande. Vad händer om staten väljer att inte utöka anslagen utan kanske finner en annan väg, vilken vet ingen?
Sen har vi stationsproblematiken där arbetsgivaren idag, i effektivitetssyfte, tagit bort cheferna. Att dessa stationer kommer att fasa ut och försvinna inom en inte alltför avlägsen framtid råder det idag inga tvivel om, bland berörd personal. Det är den uppfattning som de flesta på linjen hyser. Dessa, med sin långa erfarenhet, vet att en station inte
framgångsrikt kan finnas till om det inte dagligen finns en drivande stationschef på plats att tillgå.
En av stationschefens viktigaste uppgifter är att förvekliga de verksamhetsmål som man i samtal
med regionchefen kommit överens om. Regionchefen har det övergripande ansvaret för verksamheten i sin region. Till sin hjälp för detta har han då främst sina stationschefer.
En annan viktig uppgift för stationschefen är personalansvaret, att ta hand om och utveckla sin personal i rätt riktning. Hjälpa personal som av olika skäl hamnat lite snett. Se till att stationen fungerar på ett optimalt sätt och att ”skitsnack och mobbing” bekämpas i sin linda. Stationschefen ska också kunna se och ge uttryck för saker som kanske inte alla ser.
Stationschefen ska ha god självinsikt, ha social kompetens, stor integritet samt vara modig. Då stationscheferna i möte med sin regionchef enats om riktlinjer för verksamhetsmål och inriktning av verksamheten så är det självklart det som gäller och inget annat.
Vid flera tillfällen, bl.a. i möten med CSG, har TULL-KUST framfört kravet på att hållas informerad om verksamhetens bedrivande i stort och speciellt när projekt dras igång. TULL- KUST krav är att bli informerad och få en inbjudan om deltagande.
Ska det vara så svårt att informera om projektstart, vilket budget som
finns, när det hela ska vara klart, syftet,
projektledare samt vem som i övrigt ska ingå i projektet.
Trots detta, och nu skriver vi 2013 med en datoriserad infrastruktur som finns tillgänglig 24h/dygn, fungerar inte detta. Är det av ovilja, slöhet eller tänker man att facket kan hållas utanför. För faktum är att det dyker upp halvfärdiga eller nästan färdiga projekt.
Senast handlar det om dykverksamheten i Kustbevakningen. Ett projekt
som fått arbetsnamnet ”framtidens dykeriverksamhet” har bedrivits under en tid. Har man på arbetsgivarsidan svårigheter med att inse att de fackliga organisationerna har ett intresse av vad
som är gång i myndigheten? Framför allt gäller detta projekt med ekonomiska och personella förtecken.
Arbetsgivaren ska enligt 19 § MBL fortlöpande hålla arbetstagarorgansation underrättad om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt. Detta kan inte, efter allt tjat, vara helt obekant.
Vad nu än färdriktningen blir efter projektet, TULL-KUST vet ingenting, så ska detta förhandlas och förankras bland berörda medlemmar. Denna process kommer nu självklart att ta lång tid eftersom TULL-KUST inte deltagit i processen. Det tar tid att läsa
in ärendet och sedan ska plats hittas i kalendern. Man kan också, utan att vara någon Xxxxxxxx, med lätthet inse att det säkerligen kommer att handla om både lokala och centrala förhandlingar, och ytterst kanske AD, vad vet vi.
Beroende på vad projektet mynnar ut i ser TULL-KUST att det kan föreligga avtalsbrott om projektet innebär viktigare förändringar av verksamheten. Då ska arbetsgivaren ovillkorligen och opåmint kalla till en förhandling enligt 11 § MBL. Detta kommer i så fall att stå överst på agendan.
Xxxxx & Xxxx
Kungaparet ombord på KBV 002 Triton
U
nder sin ”Xxxxxxxxx” på Gotland i samband med konungens
40-åriga tid på tronen passade kungaparet på att också besöka KBV 002 Xxxxxx.
Lördagen den 7 september kl 1230 anlände kungaparet. Regionchefen Xxxxxxx Xxxxxxx hälsade kungaparet välkomna till Ks Slite då steg av bussern som transporterat paret till Slite.
Vid KBV 002 Tritons landgång hälsade stationschefen Xxxxxx Xxxxxxx och befälhavaren Xxxxx Xxxxxxxx kungaparet välkomna ombord. Övriga i besättningen tog emot kungaparet i paraduniform uppställda vid sidan av landgången.
Väl ombord, efter rundvandring på akterdäcket, var det dags att gå upp till mässen där det var dukat och
förberett med dryck och enkel förtäring. Regionchefen höll ett kortare anförande om Kustbevakningens historia från strandridarnas epok fram till skiljandet från Tullverket och sedan fram till dagens Kustbevakning.
1245 var det dags för kungaparet att lämna KBV 002 Xxxxxx för att i helikopter transporteras vidare till
Smöjen för lunch.
Text&Bild
Xxx-Xxxx Xxxxxxx, Kustbevakningen
Stationschefen Xxxxxx Xxxxxxx hälsar Xxxx xxx XX Xxxxxx välkommen ombord
7
Tull
Snåla vindar
E
fter en alldeles formidabel sommar, som faktiskt även i skrivande stund, inte gärna vi överge
sitt grepp, vet vi att de kalla höstvindarna
snart kommer att ge sig till känna. Lite av snålblåsten fick Tullverket känna av redan igår, då det var dags för den traditionella Budgetpropositionen.
Vi står inför ett faktum där Tullens ledning säger sig vara tvungna att EU anpassa vårt datorsystem, vars
bästföredatum dessutom lär ha gått ut för länge sedan. Detta ska vara klart 2016 och med anledning av en del andra kostnadskrävande investeringar, så hade Tullverket begärt att få ett ytterligare anslag om sammanlagt 515 miljoner kronor för perioden 2014-2016. I det material som publicerades igår, kan man tyvärr bara utläsa att vi kommer att få cirka 102 miljoner, ungefär en femtedel av det som begärts.
Detta kommer självfallet att föra med sig konsekvenser för hela Tullverket. Det finns inte några möjligheter att spara
Xxxxx Xxxxxxxxx
400 miljoner på en treårsperiod, utan att det blir ett försämrat resultat. Hela denna frågan om UCC, Union Customs Code, kommer väldigt illa i tiden, då
vi står inför stora pensionsavgångar inom huvudprocesserna. Kan vi inte återbesätta dessa är nog katastrofen ett faktum. Förbundets uppgift blir nu att väcka till liv alla de politiker
inom aliansen som inte inser faran och givetvis även informera oppositionen om uppkommen situation.
Vad det nu pratas om inom verket är att vi måste spara. Det finns ingen möjlighet att få ihop 400 miljoner utan att det avsevärt påverkar vårt
uppdrag. Det vi reagerar starkt emot när besparingstankarna nämns, är att detta
8
tycks endast gälla kärnverksamheten. Xxxxxx ledningen tillåter staber och ledningsfunktioner att svälla. I takt med att kärnverksamheten minskar är det väl orimligt att administrationen ökar? På något underligt sätt så känns det som
att anställningar till grundbefattningar inom exempelvis klarering och brottsbekämpning kommer på tal först efter att man fyllt på och skapat nya tjänster i den övriga organisationen. Oförsvarbart.
En fråga som debatterats flitigt den senaste tiden och som även varit föremål för belysning av media, är beväpningsfrågan. En medarbetare från Stockholm har på eget uppdrag
genomfört en undersökning om hur man ser på att beväpna uniformerad personal. Frågan har nyligen varit uppe i vårt så kallade Tullråd och där beslutades att lyfta frågan till Arbetsmiljökommitten.
Denna hade sammanträde 130918
och vad vi från fackligt håll yrkade på var att det genomfördes en grundlig hotbildsanalys i likhet med den
som gjordes i mitten på 1980-talet. Arbetsgivaren var inte beredd att gå oss till mötes i den frågan. Däremot tog Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx med sig en påminnelse om ett beslut om vidare
bedömning och hantering om beväpning vid LPK kontroller och lovade återkomma. Frågan härstammar från Arbetsmiljökommittemötet som avhölls i december 2012.
Fram tills vi hörs nästa gång, ha det riktigt bra.
Xxxxx Xxxxxxxxx
Beväpning och elektronisk tullhantering diskuterades på tullrådsmötet
Frågan om beväpning i Tullverket och projektet Elektronisk tullhante- ring var två av många högst aktuella frågor som diskuterades på Tull- rådsmötet den 10-11 september.
Tullrådets ledamöter träffades i Stockholm för ett nytt ordinarie Tullrådsmöte.
D
Frågan om beväpning i Tullverket
På initiativ av en TULL-KUST-medlem i Stockholm så gjorde medlemmen
en undersökning bland medarbetarna inom gränsskyddet Stockholm/ Arlanda/Skavsta för att ta reda på om de är för eller emot en beväpning av
gränsskyddet. Tullrådet diskuterade
eltagande ledamöter var: Xx- xxxx Xxxxxxx, Luleå, Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxxxx, Xxxxxxxxx
Xxxxxxxx, Stockholm, Xxx Xxxxxxxxx, Stockholm, Xxx X Xxxxxx, Stockholm, Xxxxxx Xxxxxxxx, Norrköping, Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxxxx, Xxx Xxxxxxxxxx, Malmö, Xxxxxx Xxxxxxxx, Malmö, Per- xxxxx Xxxxxxxxx, Malmö, Xxx-Xxxxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx, Xxxxxx Xxxxxx, Helsingborg, Xxxx Xxxxxxx, Göteborg, Xxxxx Xxxx, Göteborg, Xxxxx Xxxxxxxx, Göteborg och Xxx-Xxxxxxxxx Xxxxxxxx, Svinesund.
Från TULL-KUST deltog också Xxxxx Xxxxxxxxxxx, förbundsordförande, Xxxx- Xxx Xxxxxxxxx, ombudsman och Xxxxx Xxxxxxxx, kanslichef.
Xxx Xxxxxxx, avdelningschef för BB/brottsbekämpningen, och Xxxx Xxxxxxxxxxxxxx, biträdande avdelningschef för BB/
brottsbekämpningen besökte Tullrådet. Per inledde med att berätta om den stora utmaningen med att den 1 september infördes 6 kärnprocesser i Tullverket.
Detta innebär ett närmare och större samarbete mellan effektiv handel och brottsbekämpningen. För övrigt informerade Xxx och Xxxx också om uppföljningen av tertial 2, ny scanner
till Stockholm, utbytesscanner på gång till Göteborg och Malmö samt flytten av RSBC från Kiruna till Stockholm. När det gäller planerad rekrytering till BB för 2014 så är siffran 22 personer, vilket vi kan konstatera är alldeles för lågt i jämförelse med antalet som kommer att gå med pension.
Xxxx Xxxxxxxxx, process chef EH/ effektiv handel och Xxxxxxx Xxxxxxx, sakkunnig EH stab informerade om projektet Elektronisk Tull.
Xxxx och Xxxxxxx informerade om ny tullkodex - UCC/union customs code och projektet Elektronisk tullhantering. Dessutom är TDS/tulldatasystemet 25 år gammalt och behöver förnyas. Det är stora investeringar som kommer
att behöva genomföras och hur ska dessa finansieras? I budgetunderlaget som Tullverket skickade in till Finasdepartementet i början av mars så begär Tullverket extra anslag på runt 300 miljoner kronor för 2014 – 2016.
I dagsläget är det mycket osäkert om finansen skjuter till dessa pengar. Frågan är bara vad som händer om Tullverket inte får extra pengar? Vilket vore förödande för hela tullverksamheten.
Den 18 september lämnar Finasdepartementet budgetpropositionen och då får vi besked.
Avtalsrörelsen 2013
Xxxx-Xxx Xxxxxxxxx rapporterade om läget i avtalsrörelsen på det statliga området. Facken/OFR och Arbetsgivaverket bytte yrkanden med varandra den 19 juni och de reella förhandlingarna startade i mitten av augusti. Nuvarande centrala avtal löper ut den 30 september. Det som komplicerar förhandlingarna är att Arbetsgivarverket samtidigt har sagt upp Trygghetsavtalet och vill att ett partsgemensamt arbete startar för
att åstadkomma förändringar i PA 03/tjänstepensionsavtalet och att delpensionsavtalet ses över.
frågan ingående och tog inte ställning för eller emot beväpning vid detta möte. Diskussionerna utmynnade i ett förslag om att arbetsgivaren borde göra en grundlig hotbildsanalys, vilket också framfördes på AMK/ arbetsmiljökommittémötet den 18 september. Den gjordes senast på
1980-talet och väldigt mycket har ändrats sedan dess. Efter att analysen är gjord
så föreslår Tullrådet att nästa steg är att genomföra en undersökning bland alla inom gränsskyddet för att höra deras åsikt i frågan.
RSBC/rikssambandscentralen Efter en genomförd utredning har Generaltulldirektören fattat
beslut om att RSBC ska flyttas från Kiruna till Huvudkontorets lokaler i Stockholm. Xxxxxxx Xxxxxxxxxx,
XXXX-XXXXx representant i referensgruppen, har tillsammans med arbetsgivarrepresentanter från Nationella enheten besökt de 12 medarbetarna
vid tre olika tillfällen för att diskutera framtida arbetsuppgifter och eventuella behov kompetensutveckling för dem.
I dagsläget är det ännu inte klart om gruppen i Kiruna organisatoriskt ska tillhöra Nationella enheten eller KC Gränsskydd Nord.
Rapport från FUF/ förhandlingsgruppen utbildningsfrågor
Utbildning och utbildningsfrågor ligger TULL-KUST väldigt varmt om hjärtat
Fortsättning följer på nästa sida
9
och därför blev vi väldigt glada över att FUF äntligen blev kallad till en information av Xxxxx Xxxxxxxxxx, chef för tullskolan. TULL-KUSTs representanter i denna grupp är Xxx Xxxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxx. Xxxxx lämnade en rapport från träffen som bland
annat innehöll följande: en beskrivning av den nya lärplattformen Ping Pong, introduktionsutbildning för nyanställda, ny grundutbildning gör effektiv handel och arbetet med att skapa tydligare kursbeställningar.
De partsgemensamma pengarna
OFR-P/TULL-KUST och
Saco vid Tullverket är överens med arbetsgivaren om att de partsgemensamma pengarna som inte användes till hälsoundersökningen
ska fördelas till Kåpan Extra.
Kustrådets möte i Göteborg
Delar av kustrådet under mötet i Göteborg, Från vänster, Xxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxxxxx Xxxxxxxx och Xxxx Xxxxxxxxx.
U
Diskussioner pågår hur fördelningen ska gå till.
För övrigt så stod bland annat följande på dagordningen: rapport från nationella huvudskyddsombudet, beklädnadsgruppen/ uniformsgruppen, deltagande vid möte med Nordiska fackliga kollegor och NTR- möte mellan de nordiska tulldirektörerna.
Nästa Tullrådsmöte är planerat till 3 – 5 december i samband med TULL-KUSTs förbundsråd och kommer att vara förlagd till Skogshöjd i Södertälje.
Xxxx Xxxxxxx
10
nder två dagar I oktober har kustrådet träffats på
regionledning SV. Det visade sig skulle bli två intensiva dagar med en sprängfylld agenda. Första dagen var vikt för information från arbetsgivaren.
Det skulle till att börja med bli genomgång av den medarbetarenkät som genomförts i myndigheten under året. Den hade en
svarsfrekvens på 80 % vilket får ses som klart godkänt.
Resultatet var däremot ingen munter läsning för arbetsgivaren, som givetvis försvarade sig med att skylla
på de pågående utredningarna BPiB och stationschefer. Det ligger förmodligen någon sanning i detta men långtifrån hela.
Enkäten visar på stora brister inom en del områden. Den visar också att
Kustbevakningen ligger under, inom samtliga områden, det
s.k. ”Benchmarkvärdet”
vilket är en typ av genomsnittsvärde. Det finns en hel att tänka över och ta tag i för arbetsgivaren. Inte att förglömma är att vi självklart har ett gemensamt ansvar när det gäller arbetsmiljön, men arbetsgivaren har naturligtvis alltid det yttersta ansvaret.
Efter lunch var det så dags för representanter från nya PE-avdelningen, (personal och Ekonomi avdelningen) att ta över stafettpinnen.
Det blev en redovisning av den nya avdelningen och hur arbetet kring detta
löpt. Vidare så penetrerades BPiBen självaklart och hur denna ligger just nu. Det handla också om aviserat övertalighetsläge när det kockar och en medlem på tekniska avdelningen på HK. Det blev i alla delar en högst intressant och givande eftermiddag.
Hela andra dagen var vikt för en noggrann genomgång av senaste RALS-protokollet
som innehåller 27 punkter. Samtliga punkter
penetrerades på ett ingående sätt.
Utöver detta genomgicks utfallet av senaste revisonen i siffror som föranledde
en livlig diskussion. Inför den kommande revisionen penetrerades det förslag till yrkande som förhandlingsgruppen dragit med arbetsgivaren.
Denna fick godkänt varför förhandlingsgruppen går vidare med detta.
Det blev som vanligt ett bra kustråd och vi ser fram mot nästa som går av stapeln första veckan i december.
Xxx-Xxxx Xxxxxxx Ordförande Kustrådet
Utkik från akterdäck
H
ar intagit favoritpo- sitionen på babords pollare. Det är egentli-
gen här allt tar sin början, de andra 80 metrarna föröver klarar sig ändå. Sommaren har tillbringats på bästa sätt nämligen i hemmet. De efter- längtade snyltgästerna blev inte så många varför förråden står sig lite längre. Det kan behövas för nu stundar en lång höst utan några extra hel- ger eller annat. Det är ingen större helg förrän julhelgen behagar att infinna sig.
Det som nu gäller är att börja fundera över det ständigt åter- kommande problemet som inköp av julklappar innebär. Inköpet som sådant är väl ganska enkelt om det är så
att man råkar ha en välfylld penningpung.
Jag sitter mest och funderar, vart alla år tagit vägen? Född 1948 i Össjö socken Ängel-
holms kommun. Jag har några år på nacken, men förvillas av antalen när jag summerar.
Hur kan det vara så att man inombords aldrig tycks bli äldre? Jag tillhör inte dem som sätter upp hinder för mej själv i form av åldersgränser av olika slag. Jag gör det jag vill och mår bra av det.
Förmodligen har experter i min egen ålder lagt av för länge sedan, de som säkert skulle kunna bekräfta mina funderingar. De ägnar sig åt viktiga saker som golf t.ex. så dessa kan man inte störa. De som jag har kunnat fråga är spolingar i 35 – 40 årsåldern. De har naturligtvis inte varit med tillräckligt länge, och är förstås vana med den snabba takt, som vi har nuförtiden och känner inte till något annat. Förståndet har – så att säga – inte hunnit mogna än. Tänk ändå så skönt det var förut när man faktiskt hann med att börja längta efter julen och efter sommaren.
Numera hinner man nätt och jämt ta av sig badbrallorna förrän det är dags med att ta på långkalsongerna och tvärs om.
Ja – så har det då varit semes- ter. Det är något som folk runt om mig tjatar och pratar om och som verkar vara någon- ting extra stort men som jag idag inte känner någonting särskilt för. Men jag har en känsla av att även jag, för en hel del år sedan, hade någon slags relation till det där ordet men minns inte mer än att det ordinarie arbetet då upphörde för en tid.
Kommer ihåg det mesta av vad jag sysslade med un- der arbetstid, men vad som händer under de där snabbt förbiilande semesterdagarna, finns inte mycket kvar av i
min minnesbank. Ändå kon- fronteras jag med uttrycket varje sommar då våra kära barn och barnbarn besöker oss. Kan ju inte precis påstå
att Xxxxxx har ledigt den ti- den. Mat bittida och sent och också däremellan. Magarna på barn, oavsett ålder, verkar vara helt utan begränsningar. Där går det nästan att stoppa i hur mycket som helst.
De yngsta barnbarnen är sugna på äventyr också. En dag lurade de med mej till äventyrsbadet i stan. Hustrun och jag hade inte sett badet förut annat än från den gamla bassängen, så det var ganska intressant.
Vet ändå inte om det är så lämpligt för folk i min ålder. Och när jag hörde i
omklädnings-rummet av min dotterson skrudad i knälånga shorts, efter att jag krängt på mig mina snygga badbyxor fick höra, ”Morfar inte ska du väl ha de där byxorna på dig när du badar?”
Kände jag mig inte så värst ”up to date”, men tog ändå mod till mig och steg in i badtemplet. Det äldsta barn- barnet sexåringen, tittade lite konstigt på mig men tog mej i handen och sa:
”Kom nu morfar så skall vi åka”. Feg som jag är våga jag inte protestera. Xxxx på att drunkna i den inledande
forsränningen! De yngre hade hur roligt som helst men jag kände mig ganska mörbultad efter den hiskeliga färden.
Text & Bild X-X Xxxxxxx
Vad är mer somrigt än barn vid sjön en varm sommardag
11
Gäst vid babords pollare
Ä
Text och foto: Xxx-Xxxx Xxxxxxx
r min vana trogen på väg. Den här gången går resan, som så
många gånger förut, i österled. Jag har farit den här vägen åtskilliga gånger men aldrig tyckt att vare sig vägen eller målet
för resan varit tråkig. Det är mitt i sommaren en sommar som så här långt är utöver det vanliga. Det är den svenska
12
sommaren när den är som allra bäst.
Det finns inte mycket som kan mäta sig med en svensk sommar när den visar sig från sin bästa sida. Bad, sol och lata dagar, grönska och fågelsång. Nypotatis och sill
är väl inte heller fel så här års, en maträtt man egentligen aldrig tröttnar på. Det smakar bra varje gång liksom jordgubbar och glass.
Får tag i en tidning
som skriver lite om förberedelserna för flytten av, världens till ytan största stad, Kiruna. Den riskerar annars att rasa ner till Xxxxxx i underjorden som var där för att försöka återfå sin hustru, den vackra Xxxxxxxx, som hamnat i dödsriket då hon under sin flykt från Xxxxxxxxx trampat på en giftorm.
Kirunas grundare, Xxxxxxx Xxxxxxx, var på sin tid en stor förespråkare för
anställdas väl och ve. Han insåg från början redan då, till skillnad mot flera av dagens arbetsgivare, att anställda som behandlas väl och
bor bra trivs med sitt jobb och presterar därför bättre, dessutom med glädje. En sanning som håller och som står sig väl även i våra dagar. Destination för min resa är
Gotland som så många gånger förut. Rutten är invand men det känns ändå nytt varje
”Även Kustbevakningen är en lagsport. Om alla i laget har förståelse för de olika arbetsuppgifterna skapas en större sammanhållning. Alla i laget skall känna att de är en viktig kugge”
gång. Jag ska denna gång träffa en god vän och kollega. Inte vilken kollega som helst. Han är nog bekant för de allra flesta, åtminstone dem som på något sätt har knytning till KBV 001. Han är den som står för ordning och reda, öppenhet, och att varje sak har sin tid och plats.
Mitt intervjuobjekt
är en person med stor social kompetens, bra
ledaregenskaper och ett öppet sinnelag. Han kan konsten
att lyssna, inte höra utan lyssna, och ta intryck. Han är en person som säger ifrån då något är fel likväl som han är generös med både beröm och erkännanden då något är bra. Han är prestigelös och detta i kombination med sitt
stora kunnande gör honom till en bra ledare och chef. Han
är dessutom en envis person som inte ger upp, det är sällan lönt att säga ”det går inte”.
Svaret blir alltid ”har du prövat” om inte så gör det. Xxxx vänner jag pratar om Xxxx Xxxxxxxxxxx chief på Triton KBV 002 och
ni är som vanligt hjärtligt välkomna.
Hur känns det, undrar jag lite försiktigt?
– Jättebra, jag mår allde- les utmärkt
När började du i Kustbevakningen?
– 1999, var året
Du har en bakgrund i handelsflottan, när gick du till sjöss?
– Det var 1993, då jag mönstrade på fartyget Holm- sund som maskinbefälselev på min första praktikperiod på den 4-åriga linjen på sjö- befälsskolan i Kalmar och på den vägen är det, säger en leende Xxxx
Jaha du har studerat och avlagt sjöingenjörsexamen i Kalmar, vad hände sedan?
– Jag försvann ut på sjön som maskinist i rederiet B&N. Det var en både rolig och framför allt lärorik tid. Man fick lära sig hur det funkar
till sjöss, det är ju en speciell tillvaro att jobba till sjöss.
Det ställer krav som inte finns
på ett företag iland. Du började i Kustbevakningen 1999 varför blev det
just Kustbevakningen och vad visste du om Kustbevakningen?
– Jag visste absolut ing- enting om Kustbevakningen. Hade sett KBV-fartyget som låg i Nynäshamn KBV 172 i övrigt som sagt ingenting. Jag sökte till Kustbevakningen som maskinist men blev en helt vanlig kustbevakare
Vad menar du?
– Jo man sökte maskinis- ter men så blev det inte utan jag genomgick en helt normal KBU1-utbildning till kustbe- vakare
Ok, men väl i Kustbevakningen efter avslutad utbildning var hamna du sedan?
– På Ks Gryt där jag trivdes bra.
Hur vill du beskriva vägen fram till där du befinner dig idag?
– Jag tycker nog att det gått bra. Det har på något sätt gått min väg helt enkelt Förklara lite närmare
– Jo jag har haft siktet inställt på maskin i de stora fartygen och där är jag idag. Jag kom till Gotland via Gryt Har du någon gång haft anledning att funderat över ditt yrkesval?
– Jo någon har det väl hänt när man hör om andra inom sjöfartsnäringen som tjänar stora pengar utom- lands. Men å andra sidan så är ju inte pengar allt och med jobbet idag så funkar det med familj:
Mats är en lättsam person och eftersom vi båda har sjöfarten som vår födkrok så finns det alltid mycket att prata om. Xxxx är en person som mycket lever i nuet och dessutom en person som
är förändringsbenägen och
absolut inte rädd för vare sig utmaningar eller att göra fel. Det är ju förändringsbenägna och ifrågasättande personer som för utvecklingen framåt.
Vad får dej att stanna kvar i kustbevakningen?
– Det går att kombinera med familjen, en viss trygg- het samt så är det roligt, intressant, omväxlande och utmanande. Det är egentli- gen aldrig tråkigt att åka till jobbet.
Finns det något du gärna skulle vilja ändra på?
– Även Kustbevakningen är en lagsport. Om alla i laget har förståelse för de olika arbetsuppgifterna skapas en större sammanhållning. Alla
i laget skall känna att de är en viktig kugge. Förbättrad öppenheten.
Du är med i facket, varför?
– Tycker att det ger en trygghet samt så handlar det naturligtvis om solidaritet. Facket behövs som kitt mel- lan arbetsgivare och arbets- tagare.
Har du behövt utnyttja facket av någon anledning
– Nej, inte annat än att man frågar om vissa saker ibland
Man hör emellanåt att facket i någon mening spelat ut sin roll, är det så?
– Nej men facket måste
Fortsättning på nästa sida 13
utvecklas och hänga med i tiden, ska behärska konsten att lyssna och läsa av
Har du frågor/områden som du tycker är viktiga och som facket bör lägga stor kraft på?
– Bekämpa orättvisor. Utvecklingsmöjligheter. Alla ska känna att de har möjlighet att utvecklas i Kustbevakningen. Idag får vissa många utbildningar/
möjligheter, ibland fler än de kan omsätta i praktiskt arbete. Andra får inga eller ytterst få chanser till utveckling.
Skillnader som i många fall inte enbart beror på personliga förutsättningar
eller lämplighet utan även på hur mycket man gör sig hörd.
Glöm inte
Lönemässiga. Löneläget
skiljer sig åt inte bara på individplanet utan även mellan regioner och enheter. Individuell lön ok, men skillnader i landet som beror på det ”lokala löneläget” eller andra vaga faktorer bör inte förekomma i en statlig myndighet.
Lyssna på sina medlemmar. Om man vill veta vad medlemmarna tycker, räcker det inte att höra sig för med ett fåtal. Inte heller att ha omröstningar på nätet, eller enbart lyssna på dem som själva tar kontakt.
Och allt detta utan att lägga personliga värderingar i de enskilda frågorna.
14
Detta kräver sin man/kvinna vilket ytterst få idag är villiga att ta sig an.
Vad önskar du mest av allt just nu?
– Att alla utredningar och förslag till förändringar ska ta slut. Vi behöver arbetsro och allt det nya måste få sätta sig och få en acceptans.
Senast lästa bok?
– Brobyggarna av Xxx Xxxxxxx
Jag avslutar och tackar för mig. Det har varit en ytterst intressant stund tillsammans med en kollega. Man tror sig alltid känna människorna närmast en själv. Så är
inte alltid fallet var och en av oss har sidor som inte alltid kommer till uttryck i vardagen utan först när man sätter sig ner och diskuterar
något annat.
Jag har jobbat tillsammans med Xxxx under hyfsat lång tid men känner att det finns mycket outforskat ännu. Han är en omtyckt och respekterad person med stor integritet och framför allt en duktig chef.
att besöka TULL-KUSTs
hemsida för senaste nytt
NTO-möte vid dansk-tyska gränsen
A
rrangör av årets NTO- möte var våra
danska kollegor.
Mötet hölls den 18-20 augusti vid den dansk-tyska gränsen. Deltog från Tull-Kust gjorde
Xxxxx Xxxxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxxxx och Xxxx Xxxxxxx.
Efter en bil och färjetur ankom vi lagom till söndagens enda punkt på dagordningen, nämligen en föredragning av Xxxxxx Xxxxxxxxx, biträdande chef hos dansk skat.
Dag två inleddes med respektive medlemsland läges rapporter.
Norge inledde med att berätta att man nu äntligen hade
fått blåsljus till sina fordon enligt den modell vi har. Ett problem de beskrev som nu tilltagande var arbetsgivarens sätt att tillämpa ”rätten att
xxxx och fördela arbetet” Man menar att arbetsgivaren inte alltid följer de regler som norsk arbetsrätt föreskriver. Senaste löneavtalet för norsk räkning är på ett år och innehåller ett utrymme på 3,5%.
Värdlandet lämnade därefter sin rapport som innehöll ett mycket magert löneavtal. Vidare fick vi reda på att något som vi ser som självklart inte
alltid är det för våra danska kollegor. Tex. så tillämpas ”tvättstugemodellen” för den grupp som tjänstgör vid gränsen DK-DE. Detta utan någon ersättning.
Island fortsatte med sin rapport. De drastiska nedskärningar som man varit utsatt för har nu minskat något. Islands medlemsförhandlingar om ett medlemskap i EU är för närvarande lagdas på is. Idag
finns det 110 tulltjänstemän
på Island.
Vår rapport innehöll som vanligt det stora problemet med för få nyrekryteringar i förhållande till de stora
pensionsavgångarna. Xxxxxx berättade vi om sista revisionstillfället i RALS med ett för er känt utfall. Vad vi vet om nästa centrala RALS är att parterna står långt ifrån varandra
Vi tog också upp UCC och de beräknade stora kostnader systemet innebär. Något
som kan få stor påverkan på hela verksamheten framöver. Något som våra danska kollegor ställde sig frågande till.
Finland saknade deltagare vid mötet.
Efter att därefter ha blivit bjudna på en rundtur längs gränsen och fått tagit del av dess historia främst
under andra värdskriget, så avslutades dagen med middag i Flensburg.
Vid dansk-tyska gränsen jobbar tull och polis helt integrerat i samma grupp. Något vi givetvis ville veta lite mera om, så därför fick vi besöka gruppen innan hemresan. Är gruppen komplett består den av 11 tullare varav 4 hundekipage 9 poliser och en mobil scanner. När vi träffar dem har de riggat en kontroll vid gränsen. Mycket påminner om när vi ute i samverkan med polisen . Tilläggas kan att detta är den enda gruppen
med tulltjänstemän som finns
vid gränsen.
Vi tackar våra danska kollegor för ett intressant och väl genomfört.
Nu tar vi över stafettpinnen och står som arrangör för nästa NTO-möte.
Xxxx Xxxxxxx
15
Tullverket 2004 - 2013
Skrämmande bemanningsutveckling i
PÅ GRÄNSEN presenterar xxxxx xxxxxxx som påvisar en skrämmande utveckling när det gäller bemanningen i Tullverket mellan åren 2004 och 2013.
I juli 2004 var bemanningen i Tullverket följande:
BB inkl lab EH
UTV
Summa: ADM HR
IT VLS
Summa:
1034 anställda
770 anställda
48 anställda*
1852 anställda
99 anställda
50 anställda
119 anställda
50 anställda
318 anställda
I september 2013 var bemanningen i Tullverket följande:
BB inkl lab EH
KC Nord NE
Summa: ADM HR
IT VLS
Summa:
917 anställda
640 anställda
50 anställda
145 anställda
1752 anställda
88 anställda
28 anställda
1 60 anställda
81 anställda
357 anställda
Analys: Totalt har bemanningen sedan 2004 minskat med 61 anställda (-2,8 %) men verksamheter i anslutning till EH och BB har minskat med 100 anställda (-5,4 %) samtidigt som ADM, HR, IT och VLS ökat med 39 anställda (+ 12,3 %). (Härutöver kan nämnas att Tullverket år 2006 fick 25 miljoner kronor i nivåhöjande anslag ”för att möjliggöra en effektivare bekämpning av narkotikasmuggling och annan gränsöverskridande organiserad brottslighet). Dessa medel användes våren 2006 för att nyrekrytera cirka 65 st personer till gränsskyddsverksamheten. Hela den satsningen är nu uppäten och mer därtill.
Slutsats: Alla verksledningar sedan 2004 har således medvetet att konsekvent dragit ner och reducerat resurserna inom det man i dagligt tal kallar Tullverkets kärnverksamhet då behov uppkommit om att anpassa budgeten. Detta samtidigt som bemanningen inom det man kallar stödverksamhet har tillåtits öka.
* (Anställda tillhörande dåvarande Utvecklingsavdelningen (UTV) redovisas tillsammans med BB och EH eftersom de flesta anställda överfördes till BB resp EH då UTV avvecklades 2008 och dess verksamhet huvudsakligen införlivades i BB och EH.)
Insändare
Tungdykeri! Till Vilken nytta?
I
förra numret av På Gränsen skrev Kustrådets representanter, om än
bara i en bisats, ett påstående som fick oss tungdykare i Kustbevakningen att höja på ögonbrynen av förvåning.
Förvåningen byttes snart mot besvikelse då vi insåg att vårt eget fackförbund ställde sig frågande till en utveckling där faktiskt arbetsgivaren har
försökt förbättra arbets-miljön för sina medarbetare.
Historik
Kustbevakningens tungdykeri, eller hjälmdyksystem som myndigheten hellre vill kalla det, införskaffades för att höja säkerheten för personalen
vid dykning i kontaminerat vatten. Systemet är samma som Försvarsmakten använder sig av och för en gång skull har myndigheten inte uppfunnit hjulet igen utan använder ett beprövat system och drar nytta av de synergieffekter som finns med inköp och service av utrustningen.
Till vilken nytta? Kustbevakningens kärnverksamhet är, även om en del medarbetare hävdar motsatsen, miljöskyddet till sjöss och inom det området spelar räddningsdykeriet en viktig roll. Dykeriet är ingen riskfri arbetsmiljö på något sätt och genom införandet av tungdyk-systemet kan vi på ett betydligt säkrare sätt dyka i kontaminerat vatten och stoppa eller begränsa
ett pågående utsläpp från en haverist med hjälp av de
verktyg vi har till förfogande.
Ofattbara summor?
För oss var det en nyhet att det läggs några summor över huvud taget på införande
av tungdykeri. Vad vi vet
ligger det hela i malpåse då byråkratin åter igen har satt käppar i hjulet eftersom huvudkontoret
och regionkontoren inte är överens i frågan.
Framtid?
Vår förhoppning är att både facket och arbetsgivaren ska stötta en fortsatt positiv utveckling av arbetsmiljön för alla medarbetare i Kustbevakningen.
Tungdykarna vid KS Oskarshamn och KS Göteborg
Svar angående hjälmdyk i Kustbevakningen
Jag vill inledningsvis vara ytterst tydlig och säga att den kritik som framförs riktas mot arbetsgivaren och inte alls mot utövarna d.v.s. dykarna. Allt vad som skrivs och sägs i ledarspalten av polemiserande karaktär är till 100 % riktad mot arbetsgivaren eller någon för tillfället aktuell aktör och således definitivt aldrig riktad mot våra medlemmar, någon annan enskild eller enskild grupp.
Vidare är viktigt att i det här sammanhanget komma ihåg att Kustbevakningen som myndighet klarar
just nu sin verksamhet i nuvarande omfattning med hjälp av sparade tillgångar, s k anslagssparande. Om inte budgeten förstärks av riksdag och regering med
i storleksordningen 100 miljoner kommer detta att få mycket allvarliga konsekvenser.
Jag ska försöka utifrån detta utveckla lite varför TULL-
KUST väljer att reagera på satsningen av tungdykeri. TULL-KUST är absolut inte motståndare till utveckling och kompetensförstärkning i några som helst sammanhang. Det måste dock finnas en relevant anledning, tydlig målbeskrivning och inte minst i dessa dagar en kostnadsbedömning för det man är i färd med att ta sig
an. Begreppet ”tungdykeri” är något som arbetsgivaren själv har valt att använda har inte uppfunnits av TULL-KUST. Hela dykeriverksamheten håller enligt uppgift på att
ses över. TULL-KUST, som facklig organisation och företrädare för majoriteten av anställda i Kustbevakningen, har varken informerats av ansvariga för utredningen om översynens innehåll
eller syfte eller än mindre bjudit in förbundet att delta i densamma. Enligt samma uppgift ska den trots detta tillkortakommande vara klar för presentation i september.
TULL-KUST har mot bakgrund av denna medvetna eller omedvetna bristfälliga hantering av arbetsgivaren vid minst tre tillfällen tagit upp frågan om s k tungdykeri på CSG-möten och där försökt få svar på följande frågor:
1. Materielkostnader + underhåll?
2. Utbildning och kompetensupprätthållande utbildningar, kostnad?
3. Vilket grundläggande behov i Kustbevakningen försvarar denna satsning?
4. Hur kommer denna satsning att påverka den övriga dykverksamheten?
5. Kommer satsningen på tungdykeri få till
följd att antalet dykare i Kustbevakningen reduceras?
Arbetsgivaren har dessvärre inte förmått att lämna TULL-KUST ett enda
nöjaktigt svar på dessa frågor.
Denna tråkiga situation är den största och mest
bidragande anledningen till att TULL-KUST reagerar. Det är viktiga frågor i den framtida utvecklingen
av dykverksamheten i Kustbevakningen som TULL- KUST ser som nödvändig och viktig för helheten.
TULL-KUST företräder i alla lägen sina medlemmar på alla sätt. Det gör vi bäst genom att våga ifrågasätta, vara kritiska, vara delaktig.
Xxxxx
Xxxxxx Xxxxxxx till minne
ENatten till den 20 juni slocknade lågan. Vår arbetsplats
fter en längre tids kamp så orkade Xxxxxx inte längre.
har blivit lite tristare.
Xxxxxx var ett naturbarn, aldrig tillgjord utan alltid densamme, oavsett vem han hade att göra med.
Det finns många episoder och händelser som dyker upp i minnet när jag tänker tillbaka. Många är också ni som har kommit och berättat.
Det första vi alla kommer att tänka på är hans sinne för humor. Bakom ett ibland lite kargt och bistert uttryck dolde sig en riktig spjuver. Han var mycket förtjust i ”practical jokes” de flesta av oss har väl någon gång blivit utsatta. Hade det som
i sagans värld funnits en snickarbod här hade blivit många trägubbar täljda av Xxxxxx.
En annan egenskap som var framträdande var hans envishet. En envishet som var något utöver det vanliga. Hade han fått för sig något så gav han sig inte förrän allt var utrönt grundligt. Något som emellanåt kunde vara mycket tålamodsprövande, men också en egenskap som ledde fram till resultat i form av beslag, de gånger han hade rätt.
En färgstark och omtyckt arbetskamrat har lämnat oss. Vi kommer alltid att minnas Xxxxxx med glädje.
Xxxx Xxxxxxx
TULL-KUST KANSLI
POSTADRESS
Box 1220, 111 82 Stockholm
BESÖKSADRESS
Xxxxxxxxxxxxxxx 00
TELEFON 00-000 00 00
TELEFAX 00-00 00 00
E-POST
INTERNET
EXPEDITIONSTIDER
sep-apr | månd-torsd | 08-00 -16.30 |
fred | 08.00 - 16.00 | |
maj-aug | månd-torsd | 08.00 - 16.00 |
fred | 08.00 - 15.30 |
POSTGIRO 2364-8 FÖRBUNDETS PRESIDIUM
ORDFÖRANDE
Xxxxx Xxxxxxxxxxx Tel 00- 000 00 00
0709 - 40 29 94 (mobil) E-POST
1:E VICE ORDF
Xxxxx Xxxxxxxxx Tel: 000 00 00 00 E-POST
xxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxx.xx
2:E VICE ORDF
Xxx-Xxxx Xxxxxxx Tel: 070 - 000 00 00 E-POST
LEDAMOT KUSTBEVAKNINGEN
Xxxx Xxxxxxxxx E-POST
xxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxxxx.xx
LEDAMOT TULLVERKET
Xxxx Xxxxxxx Tel: 08 - 000 00 00
Mob: 070 - 650 95 29
E-POST
FÖRHANDLINGS- OCH AVTALSFRÅGOR
Xxxx-Xxx Xxxxxxxxx 00-000 00 00 E-POST
Tack
Tack alla kollegor som uppvaktade mig på min sista tjänstgöringsdag den 18 september 2013.
Xxxxx-Xxxx Xxxxxxxxx Göteborg
xxxx-xxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx
EKONOMI OCH ADMINISTRATION
Xxxxx Xxxxxxxx 00-000 00 00 E-POST
Xxxx Xxxxxxxxx 00-000 00 00 E-POST
18
Posttidning B
Returadress:
TULL-KUST, Box 1220,
111 82 STOCKHOLM
Nytt centralt avtal klart
OFR/ S, P, O där TULL-KUST ingår tecknade den 4 oktober ett nytt avtal med Arbetsgivarverket för cirka 100 000 anställda inom staten. Avtalet är treårigt och gäller till och med 30 september 2016.
Vår motpart, Arbetsgivarverket, har velat ha ett avtal utan fastställda löneökningar som ska löpa på tillsvidare.
Om inte parterna på myndighetnivå kommer överens om annat så ger avtalet första året 2,0 procent, andra året 2,3 procent och tredje året 2,5 procent, totalt 6,8 procent på tre år.
- Ett större löneutrymme kan givetvis förhandlas fram lokalt på myndighetsnivå men det är ändå viktigt med siffror i avtalet, i nivå med andra branscher, om inte parterna skulle lyckas med det, säger Xxxxx Xxxxxxxxxxx, förbundsordförande i TULL-KUST.
Arbetsgivarverket sa också upp Trygghetsavtalet inför löneförhandlingarna. Vi är nu överens med dem om att förhandla fram ett nytt avtal.
Avtalet kommer att publiceras i sin helhet på xxx.xxxxxxxx.xx.
19