FÖRENINGSSTÄMMA 2022

Svenska kommuner och regioner i samverkan

2022-03-14 1 (2)

Kommuninvest Ekonomisk förening Medlemmarna

Kallelse

Medlemmarna i Kommuninvest Ekonomisk förening kallas härmed till ordinarie föreningsstämma torsdagen den 31 mars 2022 klockan 16.00 på Clarion Hotel Post, Göteborg.

Medlemmarna ges möjlighet att delta på föreningsstämman digitalt.

Anmälan och närmare anvisningar om digitalt deltagande finns på Kommuninvests hemsida xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxx .

Ärenden

Nr	Beskrivning	Bilaga
1	Stämman öppnas	-
2	Val av ordförande vid stämman	1
3	Upprättande och godkännande av röstlängd	-
4	Val av två justerare	1
5	Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad	-
6	Fastställande av dagordning	-
7	Information om Kommuninvests verksamhet, ekonomi och framtidsplaner	-
8	Fastställande av Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad med riktlinjer och beslutsordning	2
9	Fastställande av ägardirektiv avseende föreningens företag	3
10	Framläggande av årsredovisning, revisionsberättelse och granskningsrapport för föreningen och koncernen	4
11	Beslut avseende föreningen och koncernen om fastställelse av resultat- räkning och balansräkning	4
12	Beslut avseende föreningen och koncernen om dispositioner beträffande föreningens och koncernens vinst eller förlust enligt förslaget i förvaltningsberättelsen	4
13	Beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören	4
14	Fastställande av arvoden till styrelsen	5, 6
15	Fastställande av arvoden för Valberedningen i föreningen	7

Kommuninvest i Sverige AB (publ). Org nr: 556281-4409. Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr: 716453-2074. Styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: 556464-5629. Styrelsens säte: Örebro

Postadress: Xxx 000, 000 00 Xxxxxx • Besöksadress: Fenixhuset, Xxxxxxxxxxxxxx 0

Tel: 000-000 00 00 • Fax: 000-00 00 00 • E-post: xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx • Internet: xxx.xxxxxxxxxxxx.xx

Svenska kommuner och regioner i samverkan

2 (2)

16	Fastställande av arvoden till revisorerna	5
17	Fastställande av arvoden till lekmannarevisorerna	5
18	Fastställande av arbetsordning för Valberedningen i föreningen	8
19	Fastställande av arbetsordning för Valberedningen i föreningens företag	9
20	Fastställande av arbetsordning för lekmannarevisorerna	10
21	Val av styrelse och av styrelsens ordförande och vice ordförande	11
22	Val av Valberedning i föreningen och dess ordförande och vice ordförande	12
23	Information om val av styrelser i företagen m.m. 2022	13
24	Val av representanter till bolagsstämmorna i Kommuninvest i Sverige AB samt i övriga dotterbolag	14
25	Beslut om plats för nästa föreningsstämma	15
26	Medlemsinsatser – insatsbelopp för nya medlemmar 2022	16
27	Förslag om bemyndigande att genomföra nyemissioner	17
28	Stämman avslutas	-

Kommuninvest ekonomisk förening

Xxxxx Xxxx Xxxxx Xxxxxxxx

Styrelsens ordförande Verkställande direktör

Distribution av kallelsen

Kallelsen och bilagorna sänds i ett tryckt exemplar till alla medlemmars officiella postadress samt som en PDF-fil till medlemmarnas officiella e-postadress. Om vi fått uppgift om ombudets e-postadress, sänds en PDF-fil också till denna adress.

Kallelsen och bilagorna finns även tillgängliga för nedladdning från xxx.xxxxxxxxxxxx.xx

Svenska kommuner och regioner i samverkan

2022-03-14

Sida 1/1

Bilaga 1

Kommuninvest Ekonomisk förening Föreningsstämman

Val av ordförande och justerare vid stämman

Bakgrund

Enligt föreningens stadgar ska föreningsstämman välja en ordförande vid stämman samt välja en eller två justerare.

Förslag till beslut

Valberedningen i föreningen föreslår att stämman beslutar

att Xxxx Xxxxxxxx, (M), Göteborgs Stad väljs till ordförande vid årets stämma, samt

att Xxxxx Xxxxxxxxxx, (S), Vänersborgs kommun och Xxxxxxx Xxxxxxx, (M), Värmdö kommun väljs till justerare tillika rösträknare vid stämman.

Kommuninvest ekonomisk förening

Valberedningen

Xxxxxx Xxxxx (S) Region Örebro län Ordförande

Xxxxxxx Xxxxxxxx (M) Haninge kommun Vice ordförande

Xxxxxxx Xxxxxxxx (L) Färgelanda kommun

Xxxx Xxxxxxx (SD) Skurup kommun

Gertowe Törnros (V) Degerfors kommun

Xxxxx Xxxxxxxx (KD) Örebro kommun

Xxxxxxx Xxxxxxxx (C) Nordmalings kommun

Xxxxx Xxxxxxx (MP) Gävle kommun

Postadress: Xxx 000, 000 00 Xxxxxx • Besöksadress: Fenixhuset, Xxxxxxxxxxxxxx 0

Tel: 000-00 00 000 • Fax: 000-00 00 00 • E-post: xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx • Internet: xxx.xxxxxxxxxxxx.xx

Svenska kommuner och regioner i samverkan ‌

2022-03-14

Sida 1/1

Bilaga 2

Kommuninvest Ekonomisk förening Föreningsstämman

Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad

Bakgrund

Vid föreningsstämman ska Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad fastställas.

Förslaget

Förslaget till Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad med riktlinjer och beslutsregler framgår av bilaga 2.

Tillsammans med vid var tid gällande lagstiftning och stadgarna, styr Planen och riktlinjerna hur föreningsstyrelsen och medlemmarna ska agera vid kapital- uppbyggnaden. Vid föregående års föreningsstämma beslutades om väsentliga förändringar i Kommuninvests Plan för kapitaluppbyggnad och beslut togs om en kapitaluppbyggnad som sträcker sig fram till 2024. Förändringarna i årets Plan är begränsade och följer beslutet från 2020. Förändringarna är markerade i röd text.

Medlemssamråd

I likhet med tidigare år så har styrelsen informerat medlemmarna om förslag till Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad med riktlinjer och beslutsregler samt Ägardirektiv vid 2022 års medlemssamråd.

Föreningsstyrelsens behandling

Föreningsstyrelsen behandlade frågan vi möte 2022-02-24 och föreslår att föreningsstämman beslutar enligt förslaget nedan.

Förslag till beslut

Styrelsen förslår att stämman beslutar

att fastställa styrelsens förslag till Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad med riktlinjer och rekommendationer samt att lägga densamma till handlingarna.

Kommuninvest ekonomisk förening

Xxxxx Xxxx Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande Verkställande direktör

Postadress: Xxx 000, 000 00 Xxxxxx • Besöksadress: Fenixhuset, Xxxxxxxxxxxxxx 0

Tel: 000-00 00 000 • Fax: 000-00 00 00 • E-post: xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx • Internet: xxx.xxxxxxxxxxxx.xx

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Sida 1/5 Bilaga 2

2022-03-14

Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad

med riktlinjer och beslutsordning

Planen har senast fastställts av styrelsen 2022-02-24. Den reviderade planen redovisades för och godkändes av föreningsstämman 2022-03-31.

Postadress: Xxx 000, 000 00 Xxxxxx • Besöksadress: Fenixhuset, Xxxxxxxxxxxxxx 0

Tel: 000-00 00 000 • Fax: 000-00 00 00 • E-post: xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx • Internet: xxx.xxxxxxxxxxxx.xx

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Sida 2/5

1. Sammanfattning

Detta dokument innehåller styrelsens plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad.

2. Syfte och bakgrund

Efter finanskrisen har Kommuninvest medvetet valt att bygga upp organisationens kapitalbas. Förmågan att klara finansiella störningar har därmed förbättrats. Det har varit en naturlig utveckling för oss och övriga aktörer i sektorn efter finanskrisen.

Kommuninvest har under flera år bedrivit ett omfattande påverkansarbete såväl nationellt som i Europeiska Unionen som har syftat till att få till stånd en reglering som är anpassad till vår roll och vårt uppdrag från den svenska kommunsektorn.

Europeiska Parlamentet, Rådet och Kommissionen beslutade våren 2019 om vilka kapitalkrav som ska ställas på verksamheter som finansierar offentliga investeringar, så kallade offentliga utvecklingskreditinstitut (public development credit institutions).

Kommuninvest ingår i denna grupp, vilket innebär att bruttosoliditetskravet på EU-nivå och nationell nivå är anpassat till den verksamhet som Kommuninvest bedriver.

Anpassningen sker genom att all utlåning undantas i beräkningen av bruttoexponeringsbeloppet.

Den nationellt ansvariga myndigheten – Finansinspektionen – har utifrån den fastställda EU-lagstiftningen lagt fast ett kapitalkrav på Kommuninvestkoncernen.

Finansinspektionen bedömer att Kommuninvest fortsatt har ett behov av att hålla kapital mot risken för alltför låg bruttosoliditet. Finansinspektionen bedömer att Kommuninvest har ett kapitalbehov motsvarande 1,0 procent i bruttosoliditet.

Dessa riktlinjerna syftar till att visa hur föreningsstyrelsen vill verka för att nödvändig kapitaluppbyggnad ska klaras samt om och när styrelsen i vissa fall ska inhämta stämmans godkännande för viss åtgärd i denna process.

Riktlinjerna kompletterar därigenom den yttre ram för kapitaluppbyggnaden som stadgarna utgör och preciserar vilka nivåer på obligatoriskt insatsbelopp som medlemmarna ansvarar för.

3. Förutsättningar

Planen för kapitaluppbyggnaden redovisas i avsnitt 4. Den bygger på följande viktigare förutsättningar.

• Den bruttosoliditetsgrad1 som ska uppnås är 1,0 procent. Hela Kommuninvestkoncernen och Kommuninvest i Sverige AB ska klara denna nivå från och med 2022-01-01.

• Planen ska av säkerhetsskäl ange hur Kommuninvest kommer att agera om kravet på bruttosoliditet blir högre än 1,0 procent eller om andra regulativa bestämmelser. ställer krav på högre insatskapital.

1 ”kapitalmått” dividerat med ”institutets totala exponeringsmått”.

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Sida 3/5

• De antaganden om framtida tillgångsvärde som beräkningen av bruttosoliditet bygger på, utgår från koncernens och kreditmarknadsbolagets nu gällande kapitalplan och interna kapitalutvärdering.

• Om den faktiska utvecklingen av Kommuninvests utlåning eller andra delar som ska inräknas i koncernens och kreditmarknadsbolaget totala exponeringsmått förändras så att kapitalet i absoluta tal behöver vara större än vad som anges i avsnitt 4, ska den planerade kapitaluppbyggnaden, efter stämmobeslut, revideras i motsvarande grad.

4. Planen

4.1 Kapitalstorlek och tidpunkter

Kommuninvestkoncernen ska ha ett kapitalmål som säkerställer att såväl interna samt lagstadgade kapitalkrav uppfylls samt att tillräckliga tidsmarginaler finns för medlemmarna att besluta om kapitaltillskott till Koncernen.

Kreditmarknasbolaget ska ha ett kapitalmål som säkerställer att såväl interna samt lagstadgade kapitalkrav uppfylls. Med beaktande av värdena i nu gällande kapitalplan innebär det att det kapital som minst behövs vid utgången av 2022 är 6,7 miljarder kronor.

4.2 Kapitaliseringsperiod

I stadgarna anges att en kapitaliseringsperiod omfattar fyra år, vilket innebär att föreningsstämman vart fjärde år beslutar om nivån på medlemmarnas insatskapital. I stadgarna anges vidare att föreningsstämman beslutar om en Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad. I Planen ska framgå vilka insatsnivåer som ska gälla under innevarande kapitaliseringsperiod. Utgångspunkten är att stadgarna, i sin nuvarande utformning, gäller för krav på kapitalinsats från nuvarande och nya medlemmar fram till och med utgången av år 2024.

För primärkommuner gäller nivån på insatskapital för åren 2022 - 2024 följande: År 2022 1100 kr/invånare

År 2023 1200 kr/invånare

År 2024 1300 kr/invånare

För regioner gäller nivån på insatskapital för åren 2022 – 2024 följande (stadgarna anger att regionerna ska betala motsvarande en femtedel av nivån för primärkommunerna):

År 2022 220 kr/invånare

År 2023 240 kr/invånare

År 2024 260 kr/invånare

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Sida 4/5

4.3 Kapitalsammansättning i föreningen respektive bolaget Kapitalet i föreningen kan bl.a. bestå av följande delar:

- Medlemsinsatser vid inträde som medlem och därefter inbetalda insatsformer samt insatser som uppkommit genom överföring av vinstmedel till insatserna genom insatsemissioner. Denna del ska utgöra huvuddelen av kapitalet.

- Tidigare överskott som balanserats.

Huvuddelen av kapitalet ska bestå av inbetalda medlemsinsatser och tidigare överskott.

Nuvarande stadgar rörande insatskapitalets storlek tillsammans med beslutad plan för kapitaluppbyggnad är tillräckliga åtgärder rörande kapitalstorleken för att Kommuninvest ska kunna fortsatt bedriva verksamheten utifrån nuvarande uppdrag och med nuvarande affärsmodell.

Kapitalet i kreditmarknadsbolaget kan bl.a. bestå av följande delar:

- Aktiekapital som genom riktade nyemissioner till föreningen ökas med i första hand de medel som inflyter i föreningen som kapitalinsatser från medlemmarna. Aktiekapital- delen ska utgöra huvuddelen av kapitalet.

- Tidigare överskott som balanserats.

- Andra kapitalinstrument som får räknas som övrigt primärkapital. Tillhandahålls av den ekonomiska föreningen.

4.43 Om antagandena om utlåning m.m. ändras

Om den faktiska utvecklingen av Kommuninvests utlåning eller andra delar som ska inräknas i institutets totala exponeringsmått förändras så att kapitalet i absoluta tal behöver vara större än vad som anges i avsnitt 4.1, ska den planerade kapital- uppbyggnaden revideras upp i motsvarande grad.

Minskar det totala exponeringsmåttet under de kommande åren, ska den nu planerade nödvändiga kapitalstorleken normalt ändå inte minskas. Styrelsen kan, enligt § 5.2 i stadgarna, beslutat om lägre nivå på den obligatoriska medlemsinsatsen än den nivå som anges i Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad ett angivet år.

4.4 Om ytterligare former för kapitalisering

Om den ökning av kapitalet som anges i denna plan inte förslår kan följande vägar för anpassning av kapitalets storlek användas:

- Ändring av stadgarna för att ytterligare höja den högsta insatsnivån och ett beslut om att påkalla medlemmarnas inbetalning upp till den nya nivån (se nedan i avsnitt 5.3).

- Reducering av verksamheten för att anpassa tillgångsvolymen till tillgängligt kapital (se nedan i avsnitt 5.3).

- Avveckling av hela verksamheten under ordnade former (se nedan i avsnitt 5.3).

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Sida 5/5

5 Riktlinjer och beslutsregler 2

5.1 Föreningen och kreditmarknadsbolaget

Det är Kommuninvest Ekonomisk förening som ansvarar för att kapitalanskaffningen för uppbyggnaden av kapitalnivån i koncernen och kreditmarknadsbolaget kommer till stånd. De medel som ökar föreningens medlemskapital eller inflyter som kapitalinsatser, används för att förvärva nyemitterade aktier i kreditmarknadsbolaget.

I övrigt regleras kreditmarknadsbolaget genom ägardirektiv som årligen fastställs.

5.2 Uppdrag till föreningsstyrelsen och rapportering till kommande stämmor Föreningsstyrelsen har ansvaret för att kapitaluppbyggnaden genomförs. Den ska se till att Kommuninvestkoncernen och Kommuninvest i Sverige AB uppfyller den finansiella lagstiftningens minimikrav.

Styrelsen rapporterar i årsredovisningen och i andra former om hur kapitalupp- byggnaden faktiskt framskrider.

Styrelsen upprättar och ajourhåller en Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnaden. Om styrelsen finner skäl att förändra den plan som beskrivs i avsnitt 4 ovan ska information lämnas vid kommande stämmor och i andra former direkt till medlemmarna då styrelsen finner det lämpligt. Styrelsen ska även rapportera om man, enligt § 5.2 i stadgarna, beslutat om lägre nivå på den obligatoriska medlemsinsatsen än den nivå som anges i Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad ett angivet år.

5.3 Beslut som ska fattas av stämman

När det gäller kapitaluppbyggnaden ska föreningsstämman (ordinarie och eventuell extrastämma):

• Fatta alla de beslut som ankommer på stämman enligt lagen om ekonomisk förening samt gällande stadgar. Det betyder exempelvis:

o Fastställa nya stadgar och eventuella ändringar av dessa.

o Besluta om kapitalinbetalning enligt stadgarnas avsnitt 5.7 ”insats för föreningens regelefterlevnad”.

o Godkänna Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad.

• På styrelsens förslag besluta om

o Kapitalinsatser ska få utges till andra än medlemmarna och de företag som får låna av Kommuninvest, svenska kommuner eller regioner som ännu inte blivit medlemmar samt Sveriges Kommuner och Regioner.

o Verksamheten långsiktigt ska reduceras eller avvecklas på grund av att föreningen eller koncernen inte kan (eller önskar) klara lagstadgade krav på kapital.

Övriga beslut rörande kapitaluppbyggnaden fattas av föreningens styrelse eller av den/dem som styrelsen uppdragit till att fatta beslut i viss fråga.

2 Riktlinjer och beslutsregler i avsnitt 5 har fastställts av ordinarie föreningsstämmorna 2015 till 2022.

Svenska kommuner och regioner i samverkan

2022-03-14 ‌

Sida 1/1

Bilaga 3

Kommuninvest Ekonomisk förening Föreningsstämman

Ägardirektiv år 2022 för Kommuninvest i Sverige AB

Bakgrund

Enligt stadgarna för Kommuninvest Ekonomisk förening ska föreningsstyrelsen varje år utarbeta förslag till ägardirektiv för Kommuninvest i Sverige AB, att fastställas av stämman.

I bilaga 3 redovisas Ägardirektiv 2022. I bilagan framgår förändringar i förhållande till Ägardirektiv 2021 och är markerade med röd text.

Föreningsstyrelsen behandlade förslaget till nytt ägardirektiv 2022-02-24. Styrelsen i Kommuninvest i Sverige AB har haft möjligheter att lämna synpunkter på ägardirektivet till föreningsstyrelsen.

Förslag till beslut

Styrelsen förslår att stämman beslutar

att fastställa förslaget till ägardirektiv för Kommuninvest i Sverige AB samt

att uppdra till föreningens representant att vid den ordinarie årsstämman i Kommuninvest i Sverige AB besluta att det fastställda ägardirektivet ska tillämpas i bolaget.

Kommuninvest ekonomisk förening

Xxxxx Xxxx Xxx Xxxxxxxxx

Ordförande Styrelsens sekreterare

Postadress: Xxx 000, 000 00 Xxxxxx • Besöksadress: Fenixhuset, Xxxxxxxxxxxxxx 0

Tel: 000-00 00 000 • Fax: 000-00 00 00 • E-post: xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx • Internet: xxx.xxxxxxxxxxxx.xx

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Bilaga 3

Sida 1/10

Ägardirektiv för Kommuninvest i Sverige AB

Detta direktiv har fastställts på Kommuninvests stämmor den 31 mars 2022.

Postadress: Xxx 000, 000 00 Xxxxxx • Besöksadress: Fenixhuset, Xxxxxxxxxxxxxx 0

Tel: 000-00 00 000 • Fax: 000-00 00 00 • E-post: xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx • Internet: xxx.xxxxxxxxxxxx.xx

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Sida 2/10

Ägardirektiv för Kommuninvest i Sverige AB

1. Inledning

I detta ägardirektiv formuleras ramarna för den verksamhet som Kommuninvest Ekonomisk förening – nedan kallad ”Föreningen” uppdragit åt styrelsen i sitt helägda dotterbolag Kommuninvest i Sverige AB – nedan kallat ”Bolaget” att ansvara för.

Föreningens styrelse ansvarar för att ett förslag till ägardirektiv utarbetas varje år. Som ett led i beredningen av direktivförslaget ges bolagets styrelse tillfälle att yttra sig över förslaget.

Förslaget presenteras och diskuteras vid de årliga medlemssamråden och föreläggs - efter föreningsstyrelsens slutbearbetning - föreningsstämman som fastställer det och uppdrar till föreningens representant vid den ordinarie årsstämman i Bolaget att besluta att det fastställda direktivet ska tillämpas i bolaget.

Direktivet omfattar även den verksamhet som Bolaget bedriver inom ramen för företag som Bolaget kontrollerar.

Utöver den reglering som ägardirektivet utgör, finns en rad lagar, förordningar m.m. som riksdagen eller olika myndigheter fastställt för finansiell verksamhet och som Bolaget har att verka inom. Direktivets riktlinjer avser att reglera vissa områden där samhället inte tillhandahåller handlingsregler eller att - inom ramen för externa normer - precisera hur verksamheten i Kommuninvest ska ordnas. Referenser till de externa reglerna görs endast undantagsvis för att förenkla direktivtexten eller för att definiera begrepp.

2. Uppdrag

Kommuninvests roll som samhällsnyttig kommungäld beskrivs i den av Föreningen fastställda1 visionen och verksamhetsidén. Bolaget ska inom koncernen verka för att visionen och verksamhetsidén förverkligas.

Bolaget ska regelbundet låta utvärdera hur nöjda kunderna är med verksamheten.

Bolaget ska beakta ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i hela sin verksamhet, både vad gäller direkt och indirekt påverkan. I detta ingår att beakta de Globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030) samt att erbjuda tjänster och produkter som möter medlemmars och kunders behov i detta avseende.

1 Föreningsstämman 2013-04-18 fastställde en gemensam vision och verksamhetsidé för föreningen och föreningens företag.

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Sida 3/10

3. Bolagets service till föreningen

Bolaget ska tillhandahålla Föreningen följande tjänster:

- stöd till föreningens sekreterare,

- framtagande av beslutsunderlag,

- medlemsrekrytering, beredning av ansökningar och uppföljning i medlemsfrågor,

- ekonomisk redovisning och administration i övrigt,

- handha föreningens likvida medel2, motta betalningar för föreningens räkning och ombesörja att de utbetalningar som beordras av föreningen verkställs,

- bereda föreningsstyrelsens ställningstaganden i arbetet med att förbättra de allmänna villkoren för den kommunala sektorns finansieringsverksamhet,

- produktion av medlemstidningen Dialog och koordinering och arrangerande av föreningens evenemang,

- utarbeta, upprätthålla och uppdatera en plan för återhämtning av koncernens/ företagsgruppens finansiella ställning efter det att en tänkt kraftig försämring inträffat,

- ha kontroll över och ansvara för att såväl Bolaget som Föreningen uppfyller kraven i direktiven avseende GDPR,

- personella resurser för framtagande av underlag, statistisk bearbetning, spridning av resultat och andra nödvändiga åtgärder för att föreningen ska klara de kunskapsområden som beskrivs i avsnitt 10.3.1.

4. Ekonomiskt resultat

Bolagets operativa resultat ska vara positivt.

Bolagets operativa resultat ska täcka föreningens verksamhetskostnad i den mån föreningens egna intäkter inte förslår samt ge möjlighet till förräntning av medlemmarnas insatskapital.

Det resultatkrav som anges ovan ska i allt väsentligt uppnås genom en tillräcklig marginal i den ordinarie utlåningsverksamheten samt genom god kostnadskontroll.

5. Kapitalkrav

Föreningen har huvudansvaret för kapitaluppbyggnaden i koncernen och att såväl interna som lagstadgade kapitalkrav kan uppnås.

Bolaget ska ha ett kapitalmål som säkerställer att såväl interna samt lagstadgade kapitalkrav uppfylls.

2 I avräkning på bolagets konton eller placerat i sådana instrument och volymer som är tillåtna för bolaget.

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Sida 4/10

6. Kreditgivning

6.1 Förmåga att försörja sektorn med krediter

Bolaget ska söka säkerställa att medlemmarnas behov av finansiering kan tillgodoses. Bolagets likviditetsreserver ska anpassas till detta. I avsnitt 7 anges en miniminivå för likviditeten.

6.2 Kreditprövning vid utlåning

Utgångspunkten är att Bolaget ska bevilja medlemmarna och deras företag deras normala behov av krediter.

Kreditgivningen ska ske inom ramen för den kommunala kompetensen. Låneändamål som beslutats av fullmäktigeförsamling ska anses vara kompetensenlig och sund.

Utlåning ska ske inom ramen för en av bolaget fastställd koncernram. Den ska omfatta medlemmen och de företag som kontrolleras och garanteras av medlemmen.

Bolaget ska ha en modell för analys av medlemmarnas och företagens finansiella situation och en policy för kreditgivning. De ska baseras på grundprincipen att en exponering mot en svensk kommun ges samma riskvikt som en exponering mot svenska staten.

Modellen och policyn ska baseras på de riktlinjer som beskrivs i bilaga till detta direktiv. När Xxxxxxxx styrelse beslutar om ändringar i modellen eller policyn ska detta rapporteras i enlighet med avsnitt 11.

6.3 Villkor i utlåningsverksamheten

Utgångspunkten är att bolaget vid varje tidpunkt ska erbjuda kunderna lån till likvärdiga villkor. Prissättningen får differentieras när så är motiverat ur marknadssynpunkt samt om utlåningen avser tydligt definierade hållbara ändamål eller beror på skillnader i bolagets kostnader för olika lån.

7. Risker

7.1 Grundläggande syn på risk

Bolaget får inte bedriva sådana verksamheter som innebär att risknivån överstiger vad som hade varit tillåtet risktagande för en medlem enligt kommunallagen.

Bolagets risker ska vara små och får inte i något fall vara större än nödvändigt för att uppnå syftet med verksamheten och tillämpningen av dessa ägardirektiv. Den totala risknivån får inte äventyra Bolagets finansiella situation.

7.2 Total risknivå i Bolaget

I den IKLU-rapport (Intern kapital-och likviditetsutvärdering) som fastställs av Föreningen för Kommuninvestkoncernen och därefter prövats av Finansinspektionen,

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Sida 5/10

anges en beräknad total risknivå för vart och ett av åren under den aktuella planperioden.

Verksamhetsförändringar som innebär en väsentlig ökning av Bolagets kapital- eller likviditetsbehov och som inte omfattas av den senaste IKLU-rapporten får ej genomföras inom Bolaget utan föreningsstyrelsens godkännande.

Befaras kapital- eller likviditetsbehovet öka på grund av ändrad lagstiftning eller annan orsak som Bolaget inte råder över, ska detta rapporteras i enlighet med avsnitt 11.

7.3 Specifikt om enskilda riskområden

7.3.1 Kreditrisk

Bolaget ska ha en modell för analys av motparter. Bolagets styrelse ska fastställa vilka motparter som är tillåtna att ingå avtal med och vilka ramar som ska gälla för dessa.

Ändras kreditrisken för en befintlig motpart, så att den inte längre är godkänd för nya avtal, ska rapportering ske enligt avsnitt 11.

7.3.2 Likviditetsrisk

Bolagets styrelse ska årligen pröva och fastställa hur stor likviditet som erfordras i verksamheten. Bolaget ska ha en likviditetsberedskap som gör det möjligt att tillgodose medlemmarnas behov av finansiering, även under perioder av likviditetspåverkande stress.

8. Riktlinjer för löner och ersättningar

8.1 Löner

Bolaget ska ha en dokumenterad lönepolicy omfattande alla anställda i Bolaget, förutom VD, vice VD och övriga medlemmar i verkställande ledningen. Bolaget ska tillämpa marknadsmässiga löner, dock inte vara löneledande.

Löneersättningen ska bestå av fast lön och ha sin grund i utförda prestationer med beaktande av verksamhetens utveckling och finansiella mål.

8.2 Riktlinjer för ersättning till verkställande direktören m.fl.

Bolagets styrelse ska inom ramen för ”Xxxxxxxxxx för ersättning och andra anställnings- villkor för VD, vice VD och övriga medlemmar i verkställande ledningen” som framgår av bilaga till detta direktiv, besluta om ersättningar och övriga anställningsvillkor för dessa befattningshavare.

Vad gäller anställning och entledigande av VD och vice VD ska Bolagets styrelse samråda med Föreningens styrelse innan Bolaget beslutar i ärendet.

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Sida 6/10

9. Etiska riktlinjer

9.1 Hållbarhet

Bolaget ska bidra till en hållbar utveckling av samhället genom att minska den egna miljöbelastningen. Ambitionen gäller både direkt miljöbelastning från den egna verksamheten och indirekt miljöbelastning vid finansiering, placering och kredit- givning. Utgångspunkten för miljöarbetet är dels de Globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030) dels FN:s miljöprogram för finansiella institutioner3.

9.2 Representation mm

Bolaget ska följa Kommuninvests Policy för representation som fastställts av föreningsstyrelsen.

Vid extern representation ska Bolaget agera i enlighet med den praxis som gäller på den aktuella marknaden eller i det aktuella landet.

Vad gäller intern representation ska Bolaget följa de regler och värderingar som gäller för kommunal representation samt ovan angivna policy.

Kostnader för resor, hotellvistelser m.m. ska präglas av måttfullhet och Bolaget ska välja de alternativ som är ändamålsenliga och förenliga med Kommuninvests ställning och anseende.

10. Övriga direktiv

10.1 Kod för bolagsstyrning etc.

Svensk kod för bolagsstyrning omfattar inte Bolaget. Särarten bedöms vara sådan att Koden och Principer för styrning av kommun och regionägda bolag inte heller ska tillämpas.

10.2 Ansvarsförsäkring i Bolaget m.fl. företag

Bolaget ska teckna och vidmakthålla en styrelse- och VD-ansvarsförsäkring som omfattar styrelseledamöter och vd i Bolaget, Föreningen, Kommuninvest fastighets AB samt i förekommande fall andra företag som kontrolleras av någon av de uppräknade enheterna. Försäkringsskyddet för angivna företag ska lägst uppgå till lägst 300 miljoner kronor.

10.3 Kunskap om finansieringsfrågor och utveckling av produkter och tjänster

10.3.1 Kunskap om kommunala finansieringsfrågor

Föreningen ansvarar för att regelbundet följa upp kommunsektorns investeringar, låneskuld och skuldförvaltning och ombesörja att kunskapen sprids till sektorns företrädare samt andra intressenter. Föreningen ska även samverka med akademiska

3 United Nations Environment Program Finance Initiative.

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Sida 7/10

institutioner för att bidra till att bredda och fördjupa den akademiska forskningen rörande kommunala finansieringsfrågor.

10.3.2 Utveckling av produkter och tjänster

Bolaget äger självt besluta om inriktning och omfattning på produkt och tjänste- utveckling. För det fall Föreningen önskar initiera visst utvecklingsarbete anges detta i direktivet.

10.4 Särskilda uppdrag m.m. för visst år Xxxxx särskilt uppdrag för 2022.

10.5 Arkivmyndighet

Alla kommunägda företag ska ha en arkivmyndighet. Arkivmyndighet för Bolaget är den medlem i föreningen som medlemskommunerna och medlemsregionerna överenskommit genom beslut på föreningsstämma.

10.6 Ägardirektiv för dotterföretag mm

Bedriver Bolaget verksamhet inom ramen för företag som Bolaget självt kontrollerar ska Bolaget tillse att ägardirektiv upprättas och fastställs för detta företag.

11. Rapportering

Bolagets styrelse rapporterar till Föreningens styrelse om väsentliga händelser i verksamheten samt om hur risker och ekonomi utvecklas.

Rapporteringen ska minst ha det innehåll och den periodicitet som Föreningens styrelse fastställer i en Rapportplan.

12. Internrevision

Det ska finnas en internrevisionsfunktion för Föreningen och Bolaget. Föreningen beslutar om vilken gemensam konsult som ska väljas. Respektive styrelse beslutar självständigt om revisionsplanering och andra uppdrag till internrevisor samt om utformning av rapportering och arbetsformer i övrig inom respektive företag.

Kostnaderna för internrevisionsinsatserna i fördelas mellan företagen baserat på det nedlagda arbetet.

13. Särskild beslutsordning i vissa fall

Uppkommer fråga om att göra avsteg från dessa direktiv, förändra ägandet i eller bilda/ avveckla dotterbolag eller intressebolag eller om Bolaget överväger att föra ut någon väsentlig del av verksamheten, eller lämna uppdrag att utföra sådan verksamhet, till annan utom Bolaget, ska samråd först ske med Föreningens styrelse som kan besluta att frågan ska hänskjutas för beslut till stämma i Bolaget.

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Sida 8/10

Bilaga till ägardirektiv

Riktlinjer för analysmodell och policy för kreditgivning

Grundläggande synsätt

Analysmodellen och policyn för kreditgivning ska baseras på grundprincipen att en exponering mot en svensk kommun ges samma riskvikt som en exponering mot svenska staten.

Svenska kommuner upprätthåller av tradition principen om att vara en ansvarstagande ägare. Kommunägda företag som drabbats av tillfälliga ekonomiska problem eller som drivits inom områden som inte kan finansieras med försäljningsintäkter, erhåller regelmässigt löpande driftbidrag eller kapitaltillskott av olika slag. Vid Bolagets ramsättning för kommunkoncernen företag ska detta tillmätas stor betydelse i kombination med att kommuners egna goda kreditvärdighet som via borgensåtagande för de egna företagens lån överförs till företagen. Kreditrisken vid utlåning till ett kommunägt företag ska därför anses vara mycket låg.

Analysmodellen ska vila både på kvantitativa och kvalitativa grunder

Det finns inte någon enkel modell som alltid kan användas för att bedöma en medlem och gränserna för kreditgivningen till en medlem. Analysmodellen måste vila både på kvantitativa och kvalitativa grunder, där sedvanliga ekonomiska mått, kompletteras med annan information om kommunen och dess ledning för bästa möjliga helhetsbedömning,

Likabehandling och transparens

Kreditgivningen och ramsättningen ska bygga på en metod som är tydlig och transparant så att den garanterar likabehandling av medlemmarna.

Prövning av låneändamål, kompetensenlighet och sundhet

Utlåning till kommun eller kommunägt bolag ska anses kompetensenlig och sund om en medlems fullmäktigeförsamling

• godkänt låneändamålet när kommunen är låntagare

• godkänt ändamålet med borgen till eget företag som är låntagare,

• i enlighet med kommunallagen beretts tillfälle att ta ställning till bolags beslut av betydelse/vikt och som innebär att upplåning ska ske.

När Bolaget prövar om medlems företag kan kreditgodkännas, ska kommunallagens föreskrift om att fullmäktige ska fastställa att det kommunala ändamålet anses uppfyllt om fullmäktige fastställt bolagsordningens ändamål. Övrig prövning av rubricerade aspekter som kan behövas, sker enligt relevant lagstiftning eller myndighets föreskrift.

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Sida 9/10

Utlåningsramar och prövning av kredit

Styrelsen ska fastställa en utlåningsram för varje kommunkoncern bestående av kommunen och dess företag.

Varje koncernram ska baseras på en normalram som kan ökas eller minskas genom särskilt beslut. Beslut som innebär avsteg från normalramen ska föregås av en särskild utredning. Metoden för särskilda utredningar ska läggas fast i en analysmodell.

Innan Bolaget beslutar att bevilja en kredit ska det enligt lag pröva kreditrisken.

Vid utlåning till en kommun prövas frågan om kreditrisk vid fastställandet av ram för kommunkoncernen, inte för varje enskild kredit. Utrymmet för kreditgivning avräknas från ramen då kredit beviljas. Utlåning till kommun sker utan säkerhet.

Vid utlåning till ett kommunägt företag prövas frågan om kreditrisk vid fastställandet av ram för kommunkoncernen, inte för varje enskild kredit. Utrymmet för kreditgivning avräknas från ramen då kredit beviljas. Utlåning till företag får endast ske mot borgen från ägarkommunen.

Kostnaden för ökad övervakning av medlemmar med ekonomiska problem etc. Föranleder en medlems eller medlemmens företags ekonomiska utveckling att Bolaget beslutat om särskilda åtgärder för att följa upp eller stödja medlemmen i en fördjupad dialog, ska kostnaden för Bolagets åtgärder bäras av den berörda medlemmen.

Svenska kommuner och regioner i samverkan

Sida 10/10

Bilaga till ägardirektiv

Riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för VD, vice VD och övriga medlemmar i verkställande ledningen

Dessa riktlinjer avser ersättning och andra anställningsvillkor för verkställande direktören (VD) och vice verkställande direktören (VVD) och övriga medlemmar i verkställande ledningen för Kommuninvest i Sverige AB, nedan kallat bolaget.

Dessa riktlinjer gäller för anställningsavtal som ingås efter det att riktlinjerna godkänts av årsstämman och för ändringar i befintliga avtal som görs därefter.

Principer för ersättningar och andra anställningsvillkor

Grundprincipen är att ersättningar och andra anställningsvillkor ska vara marknads- mässiga, bestå av enbart fast lön och baseras på den anställdes prestationer. I års- redovisningen ska anges totala ersättningar och förmåner.

Villkoren för ickemonetära förmåner, pension, uppsägning och avgångsvederlag Medlemmarna i verkställande ledningen har rätt till sedvanliga ickemonetära förmåner och företagshälsovård i enlighet med bolagets policy.

VD har även rätt till förmånsbil.

Bolaget åtar sig att betala en premiebestämd pensionsförsäkringslösning för VD motsvarande nivån av lönesumman i gällande kollektivavtal. Övriga följer ITP-plan.

För VD och VVD är uppsägningstiden från bolagets sida sex månader. Vid uppsägning från bolagets sida är VD och VVD berättigade till ett avgångsvederlag motsvarande 18 månader. Avgångsvederlag utgår inte om uppsägningen grundar sig på brott eller försummelse i tjänsteutövningen. Bolaget äger rätt att avräkna inkomster av tjänst jämte andra beräkningsbara förmåner som VD eller VVD uppbär från annan anställning eller näringsverksamhet under den tjugofyramånadersperiod som följer efter uppsägningen. Vid uppsägning från individens sida är uppsägningstiden sex månader.

För övriga medlemmar i verkställande ledning gäller reglerna om uppsägning i vid varje tid gällande kollektivavtal.

Styrelsens beslutsfattande om lön och andra anställningsvillkor

Bolagets styrelse ska besluta om lön och övriga villkor för VD, VVD och övriga medlemmar i verkställande ledningen.

Svenska kommuner och regioner i samverkan

2022-03-14 ‌

Sida 1/1

Bilaga 4

Kommuninvest Ekonomisk förening Föreningsstämman

Årsredovisning, revisionsberättelse och granskningsrapport

Bakgrund

Styrelsens förslag till årsredovisning för Kommuninvest Ekonomisk förening och Kommuninvestkoncernen för år 2021 bifogas.

Av bilagan framgår även revisionsberättelsen på sidorna 105 - 107 och lekmannarevisorernas granskningsrapport på sidan 108.

Årsredovisningen distribueras i pappersform till medlemmarna tillsammans med övriga stämmohandlingar och finns tillgänglig för nedladdning från xxx.xxxxxxxxxxxx.xx .

Separata tryckta exemplar av årsredovisningen utdelas sedan 2013 inte längre i anslutning till stämman.

Föreningens styrelse behandlade förslaget till årsredovisning 2022-02-24. Förslag till beslut rörande årsredovisningen

Styrelsen föreslår att föreningsstämman beslutar

att fastställa resultaträkningen och balansräkningen för 2021 för föreningen och koncernen, samt

att fastställa styrelsens förslag till vinstdisposition i föreningen.

Revisionsberättelse och granskningsrapport

Vi hänvisar till revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. Av revisionsberättelsen framgår revisorns uttalanden om föreslagen vinstdisposition samt frågan om ansvarsfrihet.

Kommuninvest ekonomisk förening

Xxxxx Xxxx Xxxxx Xxxxxxxx

Ordförande Verkställande direktör

Postadress: Xxx 000, 000 00 Xxxxxx • Besöksadress: Fenixhuset, Xxxxxxxxxxxxxx 0

Tel: 000-00 00 000 • Fax: 000-00 00 00 • E-post: xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx • Internet: xxx.xxxxxxxxxxxx.xx

KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING

2021

Årsredovisning

INLEDNING

Kommuninvest i korthet 3

Ordförande har ordet 8

VD har ordet 10

Vårt uppdrag 12

HÅLLBARHETSRAPPORT

Hållbarhetsarbetets inriktning 14

Hållbar finansiering 18

Ansvarsfull verksamhet 20

Hållbar organisation 21

Hållbarhetsindikatorer 24

Revisorns yttrande 26

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förvaltningsberättelse – Moderföreningen 28

Förslag till vinstdisposition 29

Styrning och kontroll 30

Forskning och utbildning 35

Samverkan i utveckling 36

Verksamhetsinriktning 37

Kommunal lånefinansiering 38

Utlåning 39

Upplåning 40

Likviditetsförvaltning 41

Organisation och medarbetare 42

Finansiell ställning 43

Risk- och kapitalhantering 44

FINANSIELLA RAPPORTER

Innehållsförteckning Finansiella rapporter 50

Resultaträkning och Rapport över totalresultat – Koncernen 51

Balansräkning – Koncernen 53

Redogörelse för förändringar i eget kapital – Koncernen 55

Kassaflödesanalys – Koncernen 57

Resultaträkning och Rapport över totalresultat – Moderföreningen 58

Balansräkning – Moderföreningen 59

Redogörelse för förändringar i eget kapital – Moderföreningen 60

Kassaflödesanalys – Moderföreningen 61

Noter 62

Fem år i sammandrag 102

Alternativa nyckeltal – Koncernen 103

Underskrifter 104

Revisionsberättelse 105

Granskningsrapport 108

Medlemsförteckning 109

Årsredovisning för Kommuninvest Ekonomisk förening. Med ”Kommuninvest” eller ”Koncernen” avses Kommuninvestkoncernen

bestående av medlemsorganisationen Kommuninvest Ekonomisk förening (Föreningen), kreditmarknadskoncernen Kommuninvest i Sverige AB (Bolaget) och Kommuninvest Fastighets AB. Årsredovisningen för Kommuninvest i Sverige AB (publ) finns på xxxxxxxxxxxx.xx

KOMMUNINVEST I KORTHET

Tillsammans för bättre villkor

Kommuninvests roll är att erbjuda trygg och kostnadseffektiv finansiering till sina medlemmar och kunder

– svenska kommuner, regioner, kommunala bolag och andra kommunala aktörer.

280

Kom+muninvest ä1gs av 2480 kommuner

och 14 regioner.

Vår vision

Kommuninvest ska vara världens bästa organisation för kommunal finansförvaltning. Vi finansierar de svenska lokala och regionala sektorernas utveckling och investeringar för ett gott och hållbart samhälle.

Gröna lån

Gröna lån introducerades 2015 för finansiering av miljö- och klimatrelaterade investeringar. Sedan

lanseringen har volymen Gröna lån ökat till

84 miljarder kronor.

Grundidé

Tillsammans lånar kommuner och regioner tryggare och billigare än var och en för sig. Tillsammans kan kommunsektorn också

öka sin kompetens inom finansförvaltning.

Organisation med tydlig rollfördelning

Kommuninvest består av två delar. Kommuninvest Ekonomisk förening (Föreningen) och kreditmarknadsbolaget Kommuninvest i Sverige AB (Bolaget).

Kommuninvest Ekonomisk förening

Administrerar medlemskap och solidarisk borgen.

AAA

Start 1986

Sedan starten 1986 har Kommuninvest bidragit till att sänka kommunsektorns upplåningskostnader med mångmiljardbelopp.

Det har i slutänden gynnat medborgarna som fått ta del av en förbättrad samhällsservice på både lokal och regional nivå.

Styrelsen består av politiker från kommuner och regioner.

Kommuninvest i Sverige AB

Bedriver den finansiella verksamheten med upplåning, likviditetsförvaltning

och utlåning.

Styrelsen består av personer med kompetens inom bland annat offentlig

förvaltning, kapitalmarknad och affärsutveckling.

Aaa

Kommuninvest har högsta möjliga kreditbetyg, AAA/Aaa, och stabila utsikter.

461

Mdkr

Utlåningen till medlemmarna uppgick till 461 mdkr vid utgången av 2021.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 3

KOMMUNINVEST I KORTHET

Händelserikt pandemiår

Kommuninvest har under 2021 fortsatt att hantera pandemin och dess återverkningar på ett effektivt sätt. Digitala och hybrida format har i hög grad använts för möten och event. Såväl utlåningen som upplåningen har haft en stabil utveckling. Viktiga framsteg har gjorts på hållbarhets området, inte minst genom lanseringen av Lån för Social Hållbarhet.

På den regulatoriska sidan har mycket kraft lagts på påverkans, analys, förberedelsarbete kopplat till den så kallade riskskatten. Kommuninvest kommer att fullt ut omfattas av skatten för 2022. Därefter är det riks dagens tydliga mening att Kommuninvest ska undantas.

Coronapandemin

Pandemin har under 2021 fortsatt att prägla samhälls utvecklingen. Året inleddes med hög smittspridning och långtgående restriktioner i Sverige och runtom i världen. Under våren och sommaren fick vaccineringen allt större genomslag. Restriktioner lättades och samhällen öpp nades upp. För svensk del återgick samhällslivet till ett slags normalitet. Under hösten tilltog smittspridningen på många håll, med återinförda restriktioner som följd.

I Sverige blev detta en realitet i november–december. Tack vare vaccineringen har effekterna, i termer av belastning på vården och dödstal, blivit mindre vid denna nya våg än tidigare under pandemin.

Den ekonomiska återhämtningen har under året varit stark och mestadels stabil. Tillväxtsiffrorna har i Sverige och över nästan hela världen varit höga. Världsekono min har i återhämtningsfasen påverkats av flaskhalsar, bristsituationer och produktionsstörningar. Detta har bland annat bidragit till ökad inflation och stigande inflationsförväntningar. Som en följd har ett flertal centralbanker påbörjat en uppstraming av penning politiken. Minskade tillgångsköp och höjda styrräntor ligger numera i planeringen på många håll. På finans marknaden har merparten av världens börser noterat

betydande uppgångar. Det har funnits en viss oro kring hur en stramare penningpolitik skulle kunna påverka marknadsdynamiken. Men vid årets slut hade detta ännu inte i någon högre grad lett till korrigeringar eller turbulens.

Inom ramen för sitt QEprogram har Riksbanken under året fortsatt att köpa kommunobligationer i stor skala. Agerandet har, av allt att döma, pressat ränte nivåerna nedåt samt minskat räntedifferenserna mellan Kommuninvest och andra kommunala emittenter. Detta har i viss mån skärpt konkurrenssituationen, men har inte gjort någon mer fundamental skillnad för Kommun invests del.

Kommuninvests utlåning har under året vuxit i något lägre takt än vad som initialt prognostiserades. De omfattande statsbidragen i samband med pandemin har, i kombination med den snabba återhämtningen, skapat en situation där många kommuner och regioner har uppvisat starka resultat och dämpade lånebehov.

Kommuninvests upplåning anpassas till utlånings trenden. Efter att utlåningsprognosen till att börja med fastställts till 120–140 mdkr blev den totala upplånings volymen för året drygt 120 mdkr. Förutsättningarna för upplåningen har på det stora hela taget varit gynn

4 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

KOMMUNINVEST I KORTHET

samma. Sett till Kommuninvests strategiska marknader har transaktioner skett i SEK och USD, där priserna varit ungefär likvärdiga, men inte i EUR, där priserna genom gående varit sämre. De veckovisa auktionerna i det svenska obligationsprogrammet, enligt den rutin som startade våren 2020, har fortsatt att ge goda resultat.

I september genomfördes för första gången en nyemis sion inom ramen för detta auktionsförfarande.

Kommuninvest har under 2021 tagit viktiga steg framåt i hållbarhetsarbetet. Den gröna finansieringen har fortsatt att växa stadigt. Andelen Gröna lån i för hållande till den totala utlåningen, på basis av utbetald volym, har ökat och var vid årsskiftet ca 13 procent.

I maj vann Kommuninvest Miljömålspriset 2021, som delas ut av Naturvårdsverket, för sitt bidrag till att nå miljömålet begränsad klimatpåverkan. Detta blev ett viktigt erkännande av de goda resultat som det gröna finansieringsprogrammet levererat.

Efter grundliga förberedelser och en framgångsrik pilotfas lanserades Lån för Social Hållbarhet till alla medlemmar i mars. Denna innovativa låneprodukt är till för kommuner och regioner, inklusive deras bolag, som vill stärka och synliggöra sina satsningar på social håll barhet. Ett aktivt arbete, som bland annat handlat om

dialog och kunskapsutbyte, har bedrivits för att skapa kännedom om produkten och dess möjligheter. Vid slutet av året hade sju kunder, inklusive de fem pilot kunderna, beviljats lån för totalt 614 mnkr.

Kommuninvest har under året utvecklat det stöd i finansiella beslut som erbjuds kunder/medlemmar. Detta har skett i nära dialog med kunder/medlemmar och rele vanta organisationer. Materialet, i form av bland annat rapporter och analysverktyg, och rådgivningen har stärkts på fyra områden. Det gäller äga eller hyra verk samhetslokaler, borgensavgifter, styrning i finansiell balans och likviditetsplanering.

Välfärdsekonomerna – den oberoende expertgrupp som etablerats av Kommuninvest för att analysera kom munsektorns ekonomi i pandemins spår – publicerade under våren två nya rapporter. Gruppen har särskilt betonat vikten av att med hjälp av systematiska effekti viseringar, genom bland annat digitalisering och nya arbetssätt, bygga en långsiktig hållbarhet i kommuners och regioners ekonomi.

Kommuninvests verksamhet har kontinuerligt anpas sats till de varierande förutsättningar som pandemin och restriktionerna har skapat. Förutom en period i oktober och november, då närvaron på kontoret var hög, har

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 5

KOMMUNINVEST I KORTHET

medarbetarna i ganska stor utsträckning jobbat hem ifrån. Möjligheterna till hybrida möten, med deltagare i både fysiskt och digitalt format, har förstärkts. Samt liga större event – inklusive ordinarie medlemssamråd i januari, föreningsstämman i april, Finansforum i sep tember–oktober och extra medlemssamråd om risk skatten i oktober – har genomförts i digitala format. Generellt sett har detta flexibla och något komplexa arbetssätt, trots sina utmaningar, fungerat bra. Verk samheten har drivits framåt på full kapacitet.

Riskskatten

Regeringen presenterade i september 2020 ett förslag om en så kallad riskskatt för banker och andra kredit institut. Det uppdaterades i slutet av maj 2021. Upp lägget innebär att Kommuninvet beskattas fullt ut.

Kommuninvest har i ett aktivt påverkansarbete – som inkluderat gemensamma remissvar med Sveriges Kom muner och Regioner (SKR), många andra insatser samt viktiga initiativ från enskilda medlemmar – motsatt sig att skatten skulle omfatta kommunal samverkan. Efter som Kommuninvest garanteras av medlemmarna, med utlåning endast till medlemmarna och deras bolag, finns det i verksamheten inte den typ av risk för det omgi vande samhället som regeringen angett som motiv för skatten.

Riksdagen fattade 14 december beslut om bifalla regeringens proposition. Riskskatten införs därmed från 1 januari 2022. Kommuninvest räknar med att för 2022 behöva betala ca 257 miljoner kronor i riskskatt. Det

blir en tung belastning. Eftersom Kommuninvest drivs utan vinstsyfte kommer kostnaden för skatten i slutän dan att belasta ägarna – 294 kommuner och regioner. Riksdagens bifall kombinerades dock med tre tillkänna givanden. Det första av dessa rörde kommunal samver kan. Riksdagen ansåg att regeringen senast 1 oktober 2022 ska återkomma med ett förslag som innebär att Kommuninvest inte längre omfattas av skatten från 1 januari 2023. Riksdagen ansåg även att regeringen sna rast ska återkomma med ett förslag om att kompensera kommunsektorn för de extrakostnader som en tillfällig beskattning av kommunal samverkan genom Kommun invest för med sig.

Kommuninvest har gjort ett omfattande analys och

förberedelsearbete i syfte att säkerställa att riskskatten, i den utsträckning det krävs, kan hanteras i verksam heten. Medlemmarnas synpunkter inhämtades vid de extra medlemssamråd i frågan som arrangerades i okto

ber. En viktig del i helhetslösningen för 2022 är stramare villkor inom ramen för den ekonomiska föreningen. En annan del är omställningsprogram, för både Bolaget och Föreningen, med inriktning på att genom effektivise ringar och besparingar sänka kostnadsnivån (exklusive riskskatten) i koncernen. En grundprincip i utform ningen var att programmen i huvudsak skulle bestå av åtgärder som vore viktiga eller nödvändiga att genom föra även om Kommuninvest inte skulle drabbas av risk skatten. Implementeringen av dessa program påbörjades i november.

6 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

KOMMUNINVEST I KORTHET

MARKNADSANDELAR, KOMMUNAL LÅNEFINANSIERING1

UTLÅNINGSPORTFÖLJ PER LÅNTAGARKATEGORI

Upplåning via egna marknads- program

30 (29) %

Upplåning via Kommuninvest

58 (58) %

Bankupplåning

12 (13) %

Regioner 3 (3) %

Kommunala energiföretag 5 (5) %

Övriga kommunala företag

22 (22) %

Kommuner2 43 (43) %

Kommunala bostadsföretag

27 (27) %

1) Prognos avseende utestående upplåning (siffror inom parentes avser faktisk utestående upplåning i enlighet med medlemmarnas egna årsredovisningar per 2020-12-31)

2) Delar av utlåningen till kommuner vidareutlånas till kommunala bolag via kommunala internbanker.

Banklån – (0) %

Svenskt certifikatprogram 0 (1) %

Uridashi 1 (2) %

Private Placement 2 (2) %

Euro-commercial paper 3 (8) %

Gröna obligationer 11 (9) %

UPPLÅNINGSPORTFÖLJ PER PROGRAM

Svenskt obligationsprogram

57 (53) %

Benchmarkupplåning,

övriga valutor

26 (25) %

Alla grafer avser 2021-12-31. Siffror inom parentes avser 2020-12-31.

Flerårsöversikt Kommuninvest-koncernen

2021		0000	0000 0000 0000
Balansomslutning, mdkr	524,3	527,4	471,3	417,2	357,0
Utlåning (redovisat värde), mdkr	460,7	445,8	408,2	355,7	310,1
Årets resultat, mnkr	461,1	201,7	353,8	718,1	1 075,9
Medlemmar, totalt	294	292	290	288	288
varav kommuner	280	278	278	277	277
varav regioner	14	14	12	11	11
Kärnprimärkapitalrelation, %	403,7	357,4	128,2	187,7	218,0
Primärkapitalrelation, %	403,7	357,4	128,2	187,7	218,0
Total kapitalrelation, %	403,7	357,4	128,2	192,8	231,4
Bruttosoliditetsgrad, %	15,37	12,30	1,59	1,74	1,82

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 7

ORDFÖRANDE HAR ORDET

Samarbete lönar sig

Kommuninvest är ett mycket framgångsrikt samarbete inom svensk kommunsektor. Kommunsektorn sparar varje år stora belopp genom att finansieringen av sektorns investeringar görs i samverkan. Allt fler kommunala enheter upptäcker dessa fördelar och söker därmed också medlemskap hos Kommuninvest. Under 2021 har Täby och Danderyds kommuner blivit medlemmar, och vi hälsar dem hjärtligt välkomna till Kommuninvest.

Vid utgången av 2021 har Kommuninvest därmed 294 medlemmar, vilket motsvarar

97 procent av alla kommuner och 67 procent av alla regioner.

Riskskatt – trots allt

Under året har Kommuninvest lagt ner ett omfattande arbete efter regeringens förslag om en riskskatt för banker och kreditinstitut. Sär skilt stolt är jag som ordförande över att så många medlemmar, enskilt och tillsammans med andra kommuner, tog kraftfulla initiativ

i frågan för att påtala för regeringen att kom munsektorn står enig i uppfattningen att den finansiella samverkan genom Kommuninvest inte borde omfattas av riskskatten, eftersom skatten slår mot välfärdsinvesteringarna i sek torn. Vårt påverkansarbete gav viss utdelning, men beslutet i december innebar ändå att vi omfattas och kommer att behöva betala risk skatten under 2022. Det positiva var att riks dagen även framförde att Kommuninvest bör undantas från riskskatten från 1 januari 2023 och att kommunsektorn under 2022 ska kom penseras för den ökade kostnad som skatten innebär.

Trots våra gemensamma ansträngningar

nådde vi således inte ända fram, men vår för hoppning och tro är att regeringen nu levererar utifrån riksdagens beställning, så att skatten bara blir ettårig. Att driva på i den riktningen kommer att bli vår främsta prioritet 2022.

Vi träffade er medlemmar i oktober 2021 för att diskutera vilka åtgärder vi skulle behöva

Särskilt stolt är jag som ord förande över att så många medlemmar tog kraftfulla initiativ i frågan för att påtala för regeringen att kommunsektorn står enig i upp fattningen att den finansiella samverkan genom Kommuninvest inte borde omfattas av riskskatten.

genomföra om riskskatten träffade Kommun invest. Det är med glädje jag nu kan informera er om att vi inte kommer att höja kostnaderna för er upplåning hos oss. Vi utgår från att risk skatten blir ettårig och därmed kan vi möta den ökade kostnaden med effektiviseringar av verk samheten utan att det drabbar er som kunder.

Stark kommunsektor

För stora delar av sektorn har 2020 och 2021 varit en stor utmaning genom den pandemi som drabbade Sverige i början av 2020. Trots pande min har kommunsektorn en stark finansiell ställning, vilket till stor del förklaras av ökade statsbidrag. Men det finns skäl att vara upp märksam på utvecklingen framöver. Många av de utmaningar som fanns före pandemin kom mer att finnas kvar de närmsta åren, och vissa har till och med förstärkts. Vi har under 2020 och 2021 sett ganska stora förändringar i demografi och flyttmönster – befolkningen ökar inte lika snabbt som tidigare prognoser angav och det sker viss utflyttning från storstäder till regionala och lokala centra.

Trots och till viss del beroende på detta kom

mer behovet av investeringar i välfärden fram över fortsatt vara stort och där möter Kommun invests affärsmodell medlemmarnas behov på bästa möjliga sätt.

Breddat hållbarhetsarbete

Kommuninvests gröna obligationer och gröna lån är framgångsrika. Vi har idag beviljat gröna lån till mer än 500 projekt som motsvarar ca

8 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

13 procent av vår totala utlåning, drygt 60 mil jarder kronor. Över 180 av våra medlemmar

har minst ett grönt lån. Vi är också mycket stolta över att Kommuninvest var en av de aktörer som fick Naturvårdsverkets Miljömålspris i kategorin ”Mod och tempo” för arbetet med det gröna finansieringsprogrammet.

Det är också glädjande att vi under 2021 har kunnat lansera en ny hållbarhetsprodukt – Lån för Social Hållbarhet som fortsättning på vårt hållbarhetsarbete. I relation till det gröna är det fortfarande en produkt under utveckling, men vi rör oss i rätt riktning. Hittills är sju projekt och ca 600 miljoner kronor beviljat. Vi ser oss som en viktig pionjär i den fortsatta utveck lingen av en svensk marknad för finansiering

av socialt inriktade investeringar och hoppas att responsen för denna produkt på sikt blir lika god som för våra gröna produkter.

Slutligen, ett varmt tack till er medlemmar för året som gott och med förhoppning om lika gott samarbete de kommande åren.

Kommuninvest Ekonomisk förening

Xxxxx Xxxx

Ordförande

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 9

VD HAR ORDET

Stadig och hållbar tillväxt

Under ett pandemiår där kommunsektorns ekonomi uppvisade en tydlig styrka fortsatte Kommuninvests utlåning att växa stabilt, men i en

lägre takt än tidigare. Stora framsteg gjordes på hållbarhetsområdet, särskilt genom lanseringen av Lån för Social Hållbarhet. Omfattande förberedelser, bland annat med fokus på framåtblickande effektiviseringar, genomfördes för att kunna hantera den nya riskskatten.

Ännu ett pandemiår

2021 blev ännu ett pandemiår. Trots tuffa påfrestningar fanns det en påtaglig styrka

i kommunsektorns ekonomi. En anledning var omfattande statsbidrag i samband med pandemin. En annan var den robusta makro ekonomiska återhämtningen i världen.

I den kontexten fortsatte Kommuninvests utlåning att växa, men inte i samma höga takt som vi varit vana vid på senare år. Den ekono miska styrkan, med bland annat höjd likviditet, hade en dämpande effekt på medlemmarnas lånebehov. Riksbankens köp av kommunobli gationer inom QEprogrammet spelade också viss roll. Räntedifferenserna mellan olika till gångsslag fortsatte att pressas ihop, vilket inne bar en minskad fördel för kommunal samver kan via Kommuninvest jämfört med enskilda kommunala emittenter. Detta har ingen fun damental inverkan på Kommuninvests affärs modell, men är i längden inte optimalt.

Kommuninvests verksamhet påverkades

i begränsad utsträckning av pandemin. Även med stora inslag av digitala och hybrida arbets sätt jobbade organisationen på full kapacitet. Långsiktigt kan kreativitet och företagskultur påverkas negativt av färre fysiska möten och kontakter. Men på kort sikt går sådana ut maningar att hantera.

God framdrift

En tydlig indikation på att verksamheten hade god framdrift är lanseringen av Lån för Social Hållbarhet. Denna nya låneprodukt, som ger en breddning av hållbarhetsarbetet, har utformats i tät dialog med ett antal särskilt intresserade kunder/medlemmar.

I april fick vi Xxxxxx målspriset 2021 för vårt bidrag till att nå miljömålet begränsad klimatpåverkan.

Det var ett viktigt erkännande för kommunsektorns imponerande insatser

i den gröna omställningen.

Samtidigt fortsatte den gröna finansieringen att växa. I april fick vi Miljömålspriset 2021 för vårt bidrag till att nå miljömålet begränsad klimatpåverkan. Det var ett viktigt erkännande för kommunsektorns imponerande insatser

i den gröna omställningen.

Ett annat positivt utvecklingsspår var för stärkningen av det stöd i finansiella beslut – i form av bland annat rapporter, beräknings

verktyg och rådgivning – som vi erbjuder våra kunder/medlemmar.

Hantering av riskskatten

Vi gjorde under året ett omfattande arbete kring regeringens förslag om en så kallad riskskatt för banker och andra kreditinstitut. Dels drev vi,

i ett brett samarbete inom kommunsektorn, en påverkansprocess för att försöka få till stånd ett undantag för kommunal samverkan genom Kommuninvest. Dels tog vi genom analys, beredning och dialog fram ett åtgärdspaket för hantering av skatten inom organisationen.

Det var en motgång att riksdagen i december biföll regeringens förslag och att riskskatten därmed blev verklighet utan att vi undantogs. Detta blir en tung belastning för kommunal samverkan under 2022. Men det var å andra sidan en framgång att riksdagen också fram förde, som sin åsikt, att kommunal samverkan inte längre ska omfattas av skatten från 1 janu ari 2023 och att kommunsektorn under 2022 ska kompenseras för extrakostnaderna. Vi för väntar oss att regeringen levererar på detta till kännagivande.

I perspektivet att riskskatten, enligt riks dagens linje, blir ettårig för Kommuninvest planerar vi en balanserad mix av åtgärder.

10 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

Ett viktigt fokus ligger på effektiviseringar som är angelägna även oberoende av skatten. Vi intensifierar nu arbetet med att bygga en ännu vassare organisation.

Årets resultat

Årets rörelseresultat, 476 mnkr, blev högre än förväntat. Det beror bland annat på att de orea liserade marknadsvärdesförändringarna blev positiva, 44 mnkr, samt på en högre avkastning på förvaltningen av vår likviditetsreserv. Det operativa resultatet, på 426 mnkr, är dock lägre än tidigare år. Detta följer de beslut som togs vid stämmorna 2018 och är i linje med vad vi lång siktigt strävar efter. I enlighet med dessa beslut ska en minskad marginal mellan upp och utlåning ge sänkta priser och minskade operativa resultat.

Medarbetare i högsta klass

Personalen har under årets ställts inför dubbla utmaningar: pandemin och riskskatten. Det har de klarat med bravur. Jag är mycket tacksam för utmärkta prestationer och för ett fantastiskt engagemang. Det är detta som gjort att vi kan lägga ett bra år bakom oss.

Kommuninvest i Sverige AB

Xxxxx Xxxxxxxx

Verkställande direktör

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 11

VÅRT UPPDRAG

Så bidrar Kommuninvest till välfärdsbygget

Kommuninvest finansierar merparten av den svenska kommunsektorns investeringar i bland annat bostäder, skolor, äldreboenden, simhallar och infrastruktur.

Genom vår utlåning skapar vi förutsättningar för svenska kommuner och regioner att göra välfärdsinvesteringar på ett kostnadseffektivt sätt. Sedan finanskrisen 2008–2009 har Kommuninvests andel av kommunsektorns upplåning ökat kraftigt. I dag står vi för mer än hälften av den totala låneskulden. Förklaringen är att alltfler kommuner och regioner anslutit sig som medlemmar samt att våra växande skalfördelar och den regulatoriska utvecklingen gjort det allt svårare för banker och andra finansinstitut att konkurrera med våra förmånliga kreditvillkor.

1. Upplåning

Kommuninvest lånar kontinuerligt upp pengar såväl

i Sverige som på den internationella kapitalmarknaden. Kommunsektorns inneboende stabilitet, i kombination med att våra medlemmar åtagit sig att solidariskt garantera

Kommuninvests förpliktelser, gör att vår upplåning betraktas som mycket säker. Ur ett kreditriskperspektiv betraktas Kommuninvests upplåning som likvärdig med svenska statens egen upplåning. Den låga risken tillsammans med Kommuninvests historik och goda rykte på kapitalmarkna den innebär att vi har tillgång till finansiärer som i allmänhet lånar ut till oss på goda villkor. För att kunna tillmötesgå våra medlemmars kreditönskemål även vid osäkerhet på marknaderna håller vi alltid en överlikviditet i reserv.

2. Låneansökan och kreditprövning

När någon av Kommuninvests kunder beslutar att låna upp pengar till en eller flera investeringar kontaktar kommunen eller regionen Kommuninvest för att genomföra låneansökan. Normalt är vår utlåning inte kopplad till något specifikt ändamål och låntagare behöver, i enlighet med den svenska principen om kommunalt självstyre, inte redovisa vad pengarna ska användas till.

Eftersom vi känner våra medlemmar väl har vi i allmänhet god kunskap om deras ekonomiska situation. Vår kreditgiv ning utgår ifrån utlåningsramar och kreditbeslut. Utlånings ramarna är begränsningar för hur mycket vi kan låna ut till

den aktuella kommun/regionkoncernen innan en fördjupad analys behöver utföras. De ska inte ses som långsiktigt fast låsta tak, utan ingår i en kontinuerlig och aktiv analys process. Kreditbesluten måste rymmas inom ramarna.

3. Gröna lån och Lån för Social Hållbarhet

Kommuninvest driver två hållbara finansieringsprogram. De är utformade för att främja lokalt och regionalt hållbarhets arbete. För miljö och klimatsatsningar finns Gröna lån och för sociala satsningar Lån för Social Hållbarhet. För att kommuner och regioner ska beviljas lån inom dessa program krävs att det aktuella investeringsprojektet motsvarar förut bestämda kriterier och ingår i någon av de definierade kate gorierna. Ansökningar om lån prövas av Miljökommittén respektive Kommittén för Social Hållbarhet. Kommun invests hållbara utlåning finansieras i sin tur genom utgiv ning av särskilda obligationer, vilka köps av svenska och internationella investerare. Så långt har ett stort antal gröna obligationer emitterats. Sociala obligationer ska emitteras när volymen i programmet blir tillräckligt stor.

4. Utbetalning av lån

Tack vare att vi känner våra medlemmar väl, samt har en effektiv och i hög grad digitaliserad kreditprocess, är tiden från kundens initiativ till dess att lånet kan betalas ut kort. Om det är ett Grönt lån eller ett Lån för Social Hållbarhet hanterar vi den särskilda administration och dokumentation som krävs för att driva hållbara finansieringsprogram, till exempel för den externa granskningen och för effekt rapporteringen till investerare.

5–6. Rådgivning och skuldförvaltning i KI Finans

Under hela lånets löptid har låntagaren kontinuerlig kontakt med finansrådgivare hos oss och tillgång till hela Kommun invests samlade expertis. I den webbaserade finansförvalt ningstjänsten KI Finans har kundernas ekonomitjänste personer tillgång till transaktionshantering, analys och rapportering av skulder och tillgångar.

12 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

VÅRT UPPDRAG

Investeringsbehov

Genom kontinuerlig upplåning på kapitalmarknaden har Kommuninvest alltid möjlighet att låna ut pengar till kommuner och regioner. När en kommun eller region har uppskattat kostnaden för investeringen/ investeringarna görs en ansökan om lån från Kommuninvest. Om ett investeringsprojekt bidrar till positiva hållbarhetseffekter kan det vara aktuellt med ett Grönt lån eller ett Lån för Social Hållbarhet.

Upplåning.

Kontinuerlig skuldförvaltning i KI Finans.

2–3.

Dialog med finansrådgivare om låneansökan och möjlighet att låna hållbart.

Rådgivning. KI Finans.

Utbetalning av lån.

Grönt lån eller Lån för social hållbarhet godkänns av respektive kommitté.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 13

HÅLLBARHETSRAPPORT

Hållbar finansiering är vårt uppdrag

Att verka för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling ingår i Kommuninvests grundidé och vision. De hållbara finansieringslösningar som Kommuninvest erbjuder främjar effektiv användning av skattemedel, finansiell stabilitet och kommunsektorns arbete

med Agenda 2030. Den samverkan som Kommuninvest representerar omfattar 97 procent av de svenska kommunerna.

Kommunerna och regionerna är grunden i det svenska väl- färdssamhället. Det är i deras regi som de mest centrala välfärdsstjänsterna, som vård, skola och omsorg, möter med- borgarna. Kommunerna har också en central roll för grund- läggande samhällsinfrastruktur, i form av bostäder, energi- försörjning, kollektivtrafik, vatten- och avloppshantering

m.m. Kommunala aktörer är drivande i det svenska arbetet i riktning mot Agenda 2030, både vad gäller miljömässig omställning och sociala frågor.

Så skapar vi hållbara värden

Genom utlåning till kommuner och regioner skapar Kom- muninvest förutsättningar för utbyggnaden av den svenska välfärden, ökar stabiliteten i den kommunala ekonomin och bidrar till ett mer hållbart Sverige. Genom att samla de kom- munala lånebehoven och kanalisera dem genom en organi- sation kan skalfördelar uppnås, och förvaltningskostnader hållas på en låg nivå. Därmed uppfyller Kommuninvest en liknande roll för kommunsektorn som Riksgälden för staten och dess myndigheter.

Som den i särklass största kreditgivaren till sektorn bidrar Kommuninvest till att skapa både direkta och indirekta värden. Viktigast är att de finansieringslösningar, den kunskap och de skuldförvaltningsverktyg som vi tillhandahåller gagnar eko- nomisk stabilitet i kommuner och regioner och bidrar till att utveckla medlemmarnas förmågor inom skuldförvaltning.

Därmed kan nödvändiga välfärds- och hållbarhetsinveste- ringar genomföras på ett mer ändamålsenligt sätt och till lägre kostnad för skattebetalarna. Det stärker välfärdssam- hället i form av nya eller upprustade äldreboenden, skolor, bostäder och vårdinrättningar, eller olika former av infra- struktur som vägar, kollektivtrafik, energi, vatten och avlopp.

Samverkan stärkt under pandemin

De senaste årens Coronapandemi har inneburit en extra- ordinär belastning på kommunala och regionala verksam- heter, och det har varit särskilt angeläget för Kommuninvest att stödja sektorn i de utmaningar man stått inför. Framför- allt har Kommuninvest kontinuerligt haft tillgång till kapital- marknaden och har kunnat finansiera kommuners och regio- ners upplåningsbehov till goda villkor. Vi har även

intensifierat det kunskapsstöd som vi erbjuder i form av forsknings- och fokusrapporter som på olika sätt främjar effektiv styrning och långsiktighet i förvaltning. Expert- gruppen Välfärdsekonomerna, som startades 2020, står t.ex. bakom fyra rapporter, bland annat en handbok

i effektivisering.

Mot bakgrund av att det kommunala välfärdsuppdraget och den långsiktiga ekonomiska hållbarheten utmanas av en demografisk utveckling, med en ökad andel äldre, samt fort- satt stora investeringsbehov är det för sektorn fortfarande viktigt med tillgång till förmånlig finansiering och stöd för effektiv skuldförvaltning. Under året blev Täby och Danderyds kommuner medlemmar i Föreningen, vilket gör att 280 av Sveriges 290 kommuner nu är medlemmar.

Samhällsnyttig idé, utan vinstsyfte

Kommuninvest är etablerat som en kooperativ idé där verk- samheten ska kännetecknas av ett lågt risktagande. Xxxxxx ska endast accepteras för att uppfylla uppdraget som kom- mungäld och övriga risker ska elimineras. Upparbetade resultat återförs till medlemmarna i Föreningen i form av ränta på insatskapital och återbäring på affärsvolym. 2021 överfördes 197,8 (355,4) mnkr. Resultaten har de senaste åren minskat, efter medlemsbeslut 2018 om en förändrad modell för prissättning som innebär att Kommuninvests offererade priser har sänkts.

Mot mer komplett integration av hållbarhet

Att finansmarknaden har möjlighet att påverka omställ- ningen till mer hållbara samhällen blir allt tydligare. Under 2021 har regelverkskonsekvenserna av den handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt som EU sjösatte 2018 börjat ta form på allvar. Handlingsplanen syftar till att styra kapital till hållbara investeringar, att hantera finansiella risker orsakade av klimatförändringar, miljöförstöring och social utsatthet samt att främja transparens och långsiktighet i finansiell och ekonomisk verksamhet. Bolaget har under året påbörjat ett arbete för att kunna möta de tvingande och frivilliga regel- verk som planeras, inklusive nytt direktiv för hållbarhets- rapportering, nya krav på myndighetsrapportering samt en frivillig europeisk standard för gröna obligationer.

14 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

HÅLLBARHETSRAPPORT

Skapar stabil

ekonomi i kommuner och

regioner.

Bidrar till det allmänna välfärds bygget i Sverige.

Utlåning

mdkr

Varav 13 procent Gröna lån

Bidrar till att hela Sverige lever.

Mnkr i total överskottsutdelning1

197,8

2 375

användare i KI Finans

Bidrar till att uppfylla Sveriges hållbarhetsmål.

1) Utbetalt belopp 2021, avseende verksamhetsåret 2020.

2020

Kommuninvests andel av kommunernas upplåning

2014

2017

0 % 1–49 % 50–89 % 90–99 % 100 %

Antal medlemmar

300

250

200

150

100

Kommuninvests marknadsandel, %

Sammanställningen avser Kommuninvests andel av upplåning hos samt- liga Sveriges kommuner, dvs. både hos medlemmar och icke-medlemmar. Huvuddelen av de kommuner som saknar upplåning hos Kommuninvest är icke-medlemmar, dvs. saknar rätt att ta upp lån hos Kommuninvest. Av de 13 kommuner som 2020 inte hade någon upplåning hos Kommuninvest var 10 icke-medlemmar. Data för 2021 var ej tillgängligt vid publicering.

1987 1997 2007 2021

2012 2015 2018 2021

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 15

HÅLLBARHETSRAPPORT

Hållbarhetsarbetet

Hållbarhetsarbetet utgår från vårt uppdrag, att finansiera kommunsektorns utveckling och investeringar för ett gott och hållbart samhälle, och från de förväntningar som våra intressenter har på oss. Ambitionen är att integrera hållbarhet i hela vår verksamhet.

Vår syn på hållbarhet har sin utgångspunkt i den svenska kommunsektorns värdegrund och bedrivs i enlighet med kommunallag och annan lagstiftning. Den överensstämmer därför med internationella ramverk som ILO:s kärnkonven- tioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter, samt FN- initiativet Global Compact.

Finansiering, kunskap, ansvar

Vi bidrar genom effektiv finansiering av investeringar för Sveriges kommuner och regioner till en långsiktigt hållbar välfärd. En stark ägarstruktur och solidarisk borgen gör att vi kostnadseffektivt och stabilt kan anskaffa kapital på finansmarknaden. Medlemmarnas stora investeringsbehov och Kommuninvests position med en hög andel av medlem- marnas upplåning ger skalfördelar.

Genom finansieringsprodukter som är tydligt inriktade mot miljömässig och social hållbarhet stöder vi våra med- lemmars hållbarhetsarbete. Kommuninvests gröna finansie- ringsprogram har sedan starten 2015 växt till att bli ett av Nordens största. Sedan 2021 erbjuds en ny produkt, Lån för Social Hållbarhet, som tar särskilt sikte på att främja syste- matiskt arbete kring sociala satsningar.

Vi verkar också för att kunskap ska byggas i sektorn avse- ende skuldförvaltning som en del av god ekonomisk hushåll- ning. I förlängningen bör detta ge förtroendevalda bästa handlingsutrymme att leverera välfärdstjänster till medborg- arna. T.ex. har vi gjort särskilda insatser för att öka kunskap kopplat till om kommuner och regioner ska äga eller hyra sina verksamhetslokaler. Vidare är det centralt att Kommun- invest i sin samhällsbärande roll tydligt styrs för att säkra att verksamheten bedrivs ansvarsfullt.

Intressentdialog

Vi för en kontinuerlig dialog med de intressenter som på olika sätt påverkar och påverkas av vår verksamhet, för att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som Koncernen bör arbeta med. Intressentdialogen sker bland annat genom möten med medlemmar, kunder, personalrepresentanter och företrädare för departement och myndigheter. Dessutom genomför vi löpande undersökningar bland nyckelintressenter som med- lemmar, kunder, medarbetare och investerare, såväl mer traditionella nöjdhetsundersökningar som utpräglade håll- barhetsundersökningar.

Kommuner och regioner är vår viktigaste intressentgrupp. Som medlemmar äger och styr de vår verksamhet men de är

också våra kunder när de väljer att låna av oss. Dialogen med kommuner och regioner i deras roll som medlemmar förs i huvudsak med förtroendevalda politiker. Dialogen med kommuner och regioner i deras roll som kunder förs främst med tjänstepersoner, vanligtvis med specialister inom eko- nomi och finans.

Styrning av hållbarhetsarbetet

Hållbarhetschefen ansvarar för att leda, utveckla och följa upp Kommuninvests hållbarhetsarbete, i nära samarbete med verkställande ledning och avdelningschefer, som ansva- rar för att hållbarhetsaspekter beaktas inom sina respektive ansvarsområden. Xxxxxxxxxxxx för arbetet tydliggörs i en håll- barhetspolicy antagen av Bolagets styrelse, och konkretiseras i kompletterande policyer och instruktioner rörande bland annat arbetsmiljö- och personsäkerhet, intressekonflikter,

IT-säkerhet, jämställdhet och mångfald, mutbrott och repre- sentation, samt regelefterlevnad. Hållbarhetsarbetet avrap- porteras årligen till styrelsen, och kompletteras av genom- gångar på aktuella temaområden.

Hållbarhetsrisker

Hållbarhetsrisk är risken för att Kommuninvests verksamhet direkt eller indirekt påverkar sin omgivning negativt kopplat till affärsetik och korruption, inklusive penningtvätt och finansiering av terrorism, klimat och miljö samt mänskliga rättigheter inklusive arbetsvillkor. Åtgärderna för att hantera hållbarhetsrisker styrs i hög grad av nationella och interna- tionella regelverk och riktlinjer tillsammans med Förening- ens ägardirektiv och interna instruktioner och policyer.

En av de mest väsentliga hållbarhetsriskerna är hänförlig för- troenderisk på grund av bristande kontroll och kravställning kopplat till ESG hos låntagare och motparter. Bolaget har som ett första steg börjat införa hållbarhetsrisker (ESG) som del av bedömningen av kommuner under särskild uppfölj- ning och i samband med prövning av utlåningsram. Arbetet, som är komplext givet kommunsektorns breda samhällsupp- drag, förväntas intensifieras under kommande år.

Givet Koncernens organisationsstruktur och grundkon- struktion, inklusive medlemmarnas solidariska borgens- åtagande för Koncernens skulder, att samtlig utlåning är nollriskviktad samt att primär- och sekundärkommuner ej kan försättas i konkurs, är den finansiella exponeringen för hållbarhetsrelaterad risk högst begränsad.

16 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

HÅLLBARHETSRAPPORT

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 17

Vår påverkan är både direkt (inom verksamhetens beslutsmandat) och indirekt (vid utlåning och upplåning samt övrig balansräkning). En

mappning genomförd 2019 visar att Koncernen har en direkt eller indirekt påverkan på 15 av de 17 globala målen och cirka 50 av 169 delmål. De mål som har tydligast koppling presenteras här.

Hållbar organisation

Ansvarsfull verksamhet

Hållbar finansiering

Vilka globala mål har tydligast koppling?

Hållbar organisation

Ansvarsfull verksamhet

Säkra att Kommuninvest lever upp till sin upp- förandekod, intressentförväntningar samt lagar, bestämmelser och föreskrifter.

Hållbar organisation

Värna en god arbetsmiljö och medarbetarhälsa, gott ledarskap, medarbetarskap samt en agil organisation.

Hållbar finansiering

Våra hållbarhetsperspektiv

Hållbarhetsarbetet utgår från tre perspektiv

Hållbar finansiering

Understödja kommuners och regioners arbete med ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet samt främja stabilitet.

HÅLLBARHETSRAPPORT

Hållbar finansiering

Kommuninvest erbjuder finansiella tjänster och produkter som stödjer kommuners och regioners arbete för god ekonomisk hushållning och en hållbar utveckling. Det ger förutsättningar för att skattepengar används så effektivt som möjligt, att öka stabiliteten i det finansiella systemet samt främja kommunsektorns hållbarhetsarbete.

Vårt bidrag inom hållbar finansiering handlar både om kost- nadseffektiv och stabil finansiering av offentliga investe- ringar, om produkter som kan främja hållbar omställning samt om långsiktig analys för hållbara kommunala finanser. Arbetet inriktas även på att skickliggöra medlemmar och kunder i hållbar finansförvaltning, och att erbjuda verktyg som förbättrar interna beslutsprocesser.

Genomgripande digitalisering

Utlåningen är grunden i verksamheten. För att kunna erbjuda stabil finansiering till rätt pris krävs att den kontinu- erligt effektiviseras i samklang med kund- och medlemsbe- hov. Sedan 2020 är utlåningsprocessen KI Låna i princip helt fri från pappershantering, även hos kund tack vare digital signering. Det ökar flexibiliteten och minskar administratio- nen för kunderna samtidigt som resurser i Bolaget frigörs för mer kvalificerat kundstöd och strategiska samtal.

Samtidigt har kund- och investerarmöten som en effekt av pandemin digitaliserats i allt högre utsträckning, och utgångspunkten är nu att fysiska möten genomförs endast vid särskilda skäl. Den mer offensiva digitaliseringen omfat- tar även de evenemang och seminarier som Kommuninvest arrangerar, och som helt eller delvis kan komma att perma- nentas efter pandemin.

Det finns tydliga fördelar för en medlemsorganisation med spridning över hela landet att i relativt hög grad sköta inter- aktion och dialog i digitala format. Många medlemmar upp- lever det som en fördel att inte behöva resa. Under året har Xxxxxxx fortsatt att investera i teknologi för att möjliggöra smidiga digitala och hybridmöten.

Vidare erbjuder Kommuninvest genom KI Finans en web- baserad finansförvaltningstjänst för transaktionshantering, analys och rapportering av finansiella skulder och tillgångar. Samtliga medlemmar i Föreningen har tillgång till tjänsten, som vid slutet av 2021 hade 2 375 (2 246) användare.

Hållbara finansieringsprogram

Kommuninvest driver sedan 2015 respektive 2020 två håll- bara finansieringsprogram, som båda är utformade för att främja lokalt och regionalt hållbarhetsarbete. Miljö- och klimat respektive sociala satsningar finansieras genom antingen Gröna lån eller Lån för Social Hållbarhet, lån

som sedan refinansieras via obligationsutgivning med t.ex. pensionsbolag och fondbolag som köpare. Kommuninvest

är en av Nordens största emittenter av gröna obligationer och har som ambition att emittera en första social obligation så snart underliggande lånevolym är tillräckligt stor.

Under året passerades för de Gröna lånen milstolpen 500 beviljade projekt och Kommuninvest erhöll också Natur- vårdsverkets Miljömålspris för sitt arbete med programmet. Vidare antogs nya policyer för de båda programmen, med innebörd att beslut om tillsättning av ledamöter i de expert- kommittéer som är knutna till programmen, samt kommitté- ernas arbetsinstruktioner, fattas av Bolagets styrelse. För att säkerställa hög integritet och kompetens i kommittéerna, finns utöver lokal och regional expertis även representation från akademin och statliga forskningsinstitut.

Katalysator för utvecklad effektmätning

Gemensamt för både det gröna och det sociala finansierings- programmet är främjandet av ökad effektmätning i samhäl- let, dvs. att följa upp och utvärdera investeringarnas bidrag ur ett hållbarhetsperspektiv. Finansieringen är villkorad av såväl krav på transparens som återrapportering. För Gröna lån handlar effekt i allmänhet om minskade eller undvikta CO2-utsläpp, anpassning till klimatförändringar eller annan miljönytta. För Lån för Social Hållbarhet kan det handla om ökad trygghet, ökad delaktighet, bättre skolresultat eller ökad sysselsättning. Att bidra i en utveckling som leder till bättre styrning, uppföljning och utvärdering samt ett ökat fokus på hållbara investeringar ligger nära Kommuninvests grundidé.

Den förväntade årliga minskningen av CO2-utsläpp och andra miljönyttor från investeringsprojekt finansierade med Gröna lån offentliggörs i en särskild rapport, Kommuninvest Green Bonds Impact Report. Principerna för rapportering bygger på det av Kommuninvest initierade nordiska sam- arbetet på området, Nordic Position Paper on Green Bonds Impact Reporting, som i tre omgångar publicerats.

Standard för effektmätning av sociala insatser Effektmätning av sociala insatser, dvs. en analys av sådana insatsers betydelse för att nå fördefinierade sociala mål, är ett område där gemensam terminologi och mer harmoniserade förhållningsätt efterfrågas. Kommuninvest deltar därför

i den tekniska kommittén för det standardiseringsarbete om effektmätning av insatser som under 2021 inleddes via Svenska institutet för standarder, SIS.

18 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

HÅLLBARHETSRAPPORT

Satsning på mer klimatsmart byggande

Från 2022 införs lagkrav, som innebär att alla nybyggda fastigheter ska klimatdeklareras, det vill säga, att den klimatpåverkan en ny byggnad har ska redovisas.

För att stimulera en utveckling där kommunala beställare går före har Kommuninvest, i samverkan med Sveriges Allmännytta och IVL Svenska Miljö- institutet, tagit fram en vägledning för att ställa klimatkrav vid upphandling av byggprojekt.

Samverkan drivs inom ramen för initiativet ”Klimatkrav till rimlig kostnad”.

Mot denna bakgrund har Kommuninvest också utvecklat nya krav för Gröna lån. Byggprojekt som startas från 2022 behöver, utöver krav på låg energiförbrukning, också kunna visa att konkreta livscykelinriktade klimatåtgärder genomförs i pro- jektet, som minimum för stommen. Det innebär till exempel stomme i trä och/eller klimatförbättrad betong, eller användning av stål med lägre klimat- påverkan. Dessutom måste sökande kunna redo- visa en beräkning av byggnadens klimatpåverkan under byggskedet.

Öka kunskap om kommunal finansiering

För att öka kunskapen om kommunsektorns långsiktiga finansiella förutsättningar bedriver vi egen forskning och publicerar rapporter som skildrar utvecklingen av kommu- nala investeringar och dess finansiering, inklusive analys av upplåning och skuldsättning. Data tillgängliggörs i publika databaser. Kunskapsspridning via seminarier och enskilda möten sker löpande. Vi samarbetar även med akademin.

Bland annat har Kommuninvest ett flerårigt samarbete med Örebro universitet för att främja forskning om kommun- sektorns skuldförvaltning och finansiella förutsättningar, och vi finansierar såväl en professur som doktorandstudier. Kommuninvest ingår vidare i referensgruppen som knutits till universitetets Masters-utbildning i Hållbart Företagande.

Styrning i finansiell balans

Ekonomistyrningen har stor betydelse för att kunna säkra långsiktig hållbarhet i kommunsektorns ekonomi. En gedigen analys är en bra grund för en effektiv styrning. Kommun- invest driver ett aktivt arbete för att ge support i analys och

överväganden, och publicerade under året rapporten

”En mer effektiv ekonomistyrning i kommunsektorn”. Till- sammans med SKR och Sveriges Allmännytta publicerades också en uppdaterad vägledning om borgensavgifter för kommunala bostadsbolag.

Frivillig taxonomianpassning utreds

Med utgångspunkt i EU:s taxonomiförordning, som klassi- ficerar vilka investeringar som ska anses vara miljömässigt hållbara, är hållbarhetsaspekter på väg att på allvar inte- greras i finansiellt beslutsfattande och rapportering. Syftet är bl.a. att tydliggöra hur finansmarknadsaktörer ska informera och kommunicera om hållbarhet, hur jämförbar, tillräcklig och kvalitativ information angående bolags hållbarhets- arbete ska tas fram samt hur banker och kreditinstitut ska arbeta för att integrera hållbarhet i sin riskhantering. I det arbete som Bolaget under 2021 påbörjat för att möta de nya regelkraven ingår att utreda förutsättningarna för att fri- villigt anpassa det gröna finansieringsprogrammet till en kommande EU-standard för gröna obligationer.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 19

Klimatkrav

VÄGLEDNING

av byggprojekt

Xxx Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxx Xxxxx

vid upphandling

Ett samarbetsprojekt med:

HÅLLBARHETSRAPPORT

Ansvarsfull verksamhet

Tydlig ansvarsfördelning och fokus på ägarstyrning, bolagsstyrning och etik ska bidra till att Koncernen följer de lagar, bestämmelser och föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrning och uppföljning utformas för att leva upp till krav som kan ställas på en system viktig aktör.

Vårt arbete utgår från följande förutsättningar:

• Tydlig ansvarsfördelning mellan ägarorganisation och affärsverksamhet. Föreningen hanterar medlems- och ägar- frågor och Bolaget affärsfrågor.

• Årliga ägardirektiv anger inriktningen för Bolaget. Risk- aptiten är låg och ett professionellt agerande, höga etiska krav samt god affärssed ska prägla verksamheten.

• Tydligt reglerade skyldigheter i frågor som bolagsstyrning, riskhantering och regelefterlevnad, inklusive områden som penningtvätt och antikorruption.

• Integrerat hållbarhetsarbete, både vad avser direkt och indirekt påverkan.

• Engagemang i relevanta samhällsfrågor och samverkan med andra, för att svara upp mot intressentförväntningar och öka effekten av vårt arbete.

Etiken främst

Såväl Bolagets Policy för Hållbarhet som Uppförandekod betonar vikten av etiskt och ansvarsfullt agerande. Vi ska bedriva en finansiellt sund och hållbar verksamhet och inte medverka till överträdelser av mänskliga rättigheter, arbets- tagares rättigheter eller till negativ miljöpåverkan, och inte heller acceptera korruption. Vår framgång är beroende av förtroende hos medlemmar, kunder, motparter, investerare, medarbetare och myndigheter.

Eventuella intressekonflikter ska identifieras och hanteras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, för att förhindra negativ påverkan för kunder, medlemmar eller Bolaget.

I skattefrågor ska Bolagets agerande vara ansvarsfullt, kor- rekt och transparent. Bolaget ska inte medverka i transaktio- ner eller tillhandahålla produkter som kan ifrågasättas med beaktande av gällande skattelagstiftning. Vid tveksamhet ska Bolaget avstå från att medverka. Etiken ska alltid beaktas.

Antikorruption och åtgärder mot penningtvätt

Ett riskbaserat förhållningssätt används för att säkerställa att Bolagets produkter och tjänster inte utnyttjas för pen- ningtvätt eller finansiering av terrorism. Misstanke om all- varliga oegentligheter som kan innebära eller leda till lag- brott ska anmälas. Anmälan kan ske anonymt via Bolagets visselblåsarfunktion, som hanteras av extern part. Ingen misstänkt korruption eller penningtvätt har identifierats under året.

Bolagets funktion för regelefterlevnad arbetar med att övervaka och kontrollera Bolagets efterlevnad av lagar och andra regler. Funktionen ger också råd till Bolagets styrelse, VD och personal, samt genomför utbildningar på området för att höja medarbetarnas kunskap och vaksamhet.

Miljö och klimathänsyn

Koncernens miljö- och klimatarbete beaktar såväl den direkta påverkan från kontorsverksamheten, inköp och tjänster som den indirekta påverkan från den finansiella verksamheten. Affärsresandet kvarstod 2021 på mycket låga nivåer till följd av pandemin, och ett antal åtgärder vidtogs för att minska huvudkontorets klimatbelastning: solceller installerades på taket och kylaggregat ersattes med ett system baserat på fjärrkyla. Detta förväntas bidra till ökad egen energiproduktion, minskad energiförbrukning samt minskat buller.

Klimatkompensation

Vi klimatkompenserar för de utsläpp som återstår efter det egna klimatarbetet. I enlighet med de förutsättningar som gäller för kommuner och regioner klimatkompenserar vi internt, dvs. för satsningar lokalt/i Sverige. Medel som avsätts används antingen för att finansiera initiativ som understödjer hållbarhetsarbetet hos Föreningens medlemmar eller bidrar till att minska Kommuninvests egen påverkan.

Klimatkompensationsmedlen har hittills använts för Koncer- nens deltagande i projektet ”Klimatkrav till rimlig kostnad”, tillsammans med Sveriges Allmännytta och IVL Svenska Miljöinstitutet, se case sida 19. Projektet får nu sin fort- sättning med betoning på renovering, ombyggnad och till- byggnad (ROT).

Samhällsengagemang och samverkan

För att öka effekten av vårt hållbarhetsarbete och svara upp mot intressentförväntningar engagerar vi oss i relevanta sam- hällsfrågor, ofta i samarbete med andra. Vi ingår också i flera initiativ som syftar till att främja en hållbar omställning, bland annat det strategiska innovationsprogrammet för smarta hållbara städer, Viable Cities.

20 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

HÅLLBARHETSRAPPORT

Hållbar organisation

Att ha en hållbar organisation är avgörande för att långsiktigt kunna möta våra intressenters förväntningar. Arbetet styrs av höga ambitioner och insikten att varje medarbetare kan göra skillnad. Ett kommunikativt ledarskap, engagerat medarbetarskap och fokus på kompetens är centralt för att lyckas.

Med hållbar organisation menar vi en organisation som präglas av en stark kultur och goda arbetsförhållanden, med friska och motiverade medarbetare och chefer. Organisatio- nen stimulerar kontinuerligt lärande och har god förmåga att anpassa sig till nya förutsättningar. Arbetsmiljön främjar mångfald och jämställdhet, och diskriminering får inte före- komma.

Under 2021 har medarbetarna arbetat både hemifrån och på kontoret, beroende på hur smittspridningen sett ut vid olika tidpunkter. Att säkerställa en god och trygg arbetsmiljö är fortsatt prioriterat, med möjligheter till hybrida och digi- tala möten.

Respekt för mänskliga rättigheter en grundförutsättning Koncernen ska undvika att orsaka eller bidra till en negativ påverkan på mänskliga rättigheter i den egna verksamheten samt åtgärda sådan påverkan om den uppstår. Medarbetare ska ha möjlighet att kombinera arbetsliv och privatliv. Vidare ska Koncernen ha god kunskap om, samt god kontroll på,

att gällande lagar och avtal på arbetsmarknaden efterlevs. Särskilt diskrimineringslagstiftning, miljölagstiftning, lag- stiftning för publika bolag och lagstiftning som rör affärsrelationer. Ingen form av diskriminering tolereras.

En jämställd arbetsplats

Vi värnar jämställdhet, mångfald och utveckling och ska vara en inkluderande (icke-diskriminerande) arbetsplats.

Detta betonas i Bolagets Jämställdhets- och Mångfaldspolicy. Vid slutet av 2021 var 41 (39) procent av det totala antalet anställda kvinnor. Av cheferna var 38 (35) procent kvinnor, och i den verkställande ledningen var andelen 43 (43) pro- cent. Bolaget har ett definierat mål om att öka andelen kvinnliga chefer.

Ambitionen är att kunna attrahera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare – oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Vid slutet av 2021 hade 13

(13) procent av Bolagets medarbetare sitt ursprung i andra länder än Sverige. 14(12) olika länder fanns representerade i organisationen.

Kontinuerligt lärande för högre medlemsnytta Systematisk kompetensförsörjning ska säkerställa att rätt förmågor finns på rätt plats vid rätt tid. Kompetensförsörj-

ning består till stor del av kompetenshöjning av befintlig personal. Som en effekt av pandemin sker detta i allt högre utsträckning i digital form. Fördelarna är flera: tillgång till ett större utbud, lägre reskostnader och miljöpåverkan, högre effektivitet samt bättre förutsättningar till balans

i vardagen.

Fokus på självledarskap

Med utgångspunkt från de systemstöd, strukturer och pro- cesser för kunskapsinlärning som Bolaget tillhandahåller har den enskilda medarbetaren, tillsammans med närmaste chef, ett stort ansvar för sin egen utveckling och lärande. Bolaget arbetar proaktivt för att främja de kultur- och beteendeför- ändringar som behövs hos både chefer och medarbetare. Ett viktigt inslag i detta är de chefs- och medarbetarprogram som genomförts, fleråriga satsningar på ledarskap, med- arbetarskap, kommunikation och kultur.

Regelbundna medarbetarundersökningar Medarbetarundersökningar genomförs årligen, för att mäta arbetsklimatet och i formaliserad form ta reda på hur med- arbetarna upplever sin arbetssituation. Under pandemin har frekventa temperaturmätningar genomförts för att snabbare kunna fånga upp utmaningar och tidiga signaler på ohälsa. Vissa preventiva insatser har satts in där det har behövts.

Vidare har medarbetare löpande haft möjlighet att ställa frågor eller lämna kommentarer vid de extrainsatta månads- visa digitala möten som Bolaget genomfört.

Hållbar Vardag

Vi arbetar aktivt med hälsobegreppet Hållbar Vardag och vill främja en hälsosam livsstil, inklusive balans mellan arbete, fritid och föräldraskap. Hållbar Vardag inbegriper den fysiska och sociala arbetsmiljön, träning och vardagsmotion, hälsoinspirerande föreläsningar, stresshantering, individuell coachning och självhjälpsprogram. Bland annat erbjuds samtliga medarbetare individuella hälso- och livsstilsmät- ningar på en regelbunden basis. Baserade på dessa ges med- arbetaren verktyg för att skapa en hållbar livsstil inom de områden där behoven upplevs vara störst. Det kan röra sömn, kost, motion och livsstil samt arbetssituationer.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 21

HÅLLBARHETSRAPPORT

En social finansmarknad tar form

Ett socialt hållbart samhälle kan beskrivas som ett jäm- likt och jämställt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa och utan orättfärdiga skillnader. Till följd av demografiska förändringar, ökad segregation och förekomst av ett antal socioekonomiskt utsatta områden är den bilden dock utmanad i Sverige. Att arbeta med social hållbarhet är ur både ett samhällsekonomiskt och mänskligt perspektiv nödvändigt och önskvärt, och är även av vikt för ett demokratiskt hållbart samhälle.

På ett liknande sätt som utvecklingen av en grön finansmarknad pekat på vikten av att engagera kapitalet i omställningen till mer hållbara samhällen, finns det nu tecken på en begynnande framväxt av en social finans- marknad i Sverige. I likhet med utvecklingen 2013–2015 på det gröna området är det även nu kommunala aktörer som ligger i framkant av utvecklingen. Några exempel är Norrköpings kommun, Malmö Stad och Region Stockholm.

Kommuninvests bidrag är den nya produkten Lån för Social Hållbarhet, som för första gången ger kommun- sektorn möjlighet att lånefinansiera socialt inriktade investeringar, på ett sätt som främjar bättre styrning, effektmätning och uppföljning av arbetet med att skapa social hållbarhet. Ur ett medlemsperspektiv finns stora likheter med det gröna låneprogrammet, där Lån för Social Hållbarhet kan bidra till att stärka och synliggöra det lokala eller regionala hållbarhetsarbetet samt möjlig- göra utveckling av praxis, samordning och effekt- mätning.

Potential att bidra till minskade samhällskostnader Lån för Social Hållbarhet lanserades i mars 2021 efter en utvecklingsfas på två år tillsammans med ett tiotal med- lemmar och kunder. Det Ramverk för Sociala Obligatio- ner som upprättats tydliggör vilka typer av sociala behov och utmaningar som kan erhålla finansiering. Det hand- lar om boende och boendemiljöer; trygghet säkerhet och tillgänglighet; samt hälsa, utbildning, idrott och kultur.

För att satsningen ska beviljas finansiering måste den kunna främja ett socialt hållbart samhälle genom utveck- ling av praxis, innovation och/eller ökad kvalitet med avseende på den fysiska investeringen, den sociala insat-

sen eller den målgrupp som avses. Låntagaren åtar sig också att löpande följa upp och utvärdera satsningen.

Samtliga ansökningar prövas av Kommittén för Social Hållbarhet, en expertkommitté med representanter från medlemskommuner och -regioner, akademi och statliga forskningsinstitut. Kommittén utses av Bolagets styrelse och har bland annat i uppgift att granska och besluta om den ”sociala stämpeln” i låneansökningar.

Goda resultat i första återrapporteringen

Vid utgången av året hade sju kunder godkänts för

Lån för Social Hållbarhet, motsvarande totalt 614 mnkr i beviljad finansiering. Fem av dessa hade genomfört den första återrapporteringen.

”Ökad hälsa och välbefinnande”, ”ökad känsla av trygghet och trivsel”, ”ökad integration”, ”ökad fram- tidstro” samt ”ökad delaktighet och dialog och minskad skadegörelse”. Det är några av de resultat som lån- tagarna redovisar för sina investeringar och därtill kopplade sociala insatser.

Botkyrkabyggen, som erhållit finansiering för sin strategi för hållbar och varsam renovering samt boende- dialog, har i de fastigheter som avsågs kunnat begränsa hyreshöjningarna efter renovering till endast 13 procent. Man har efter renoveringen inte identifierat någon som tvingats flytta till följd av hyreshöjningarna.

I Trollhättan har bostadsbolaget Eidar ab, genom att flytta den egna verksamheten till en öde och otrygg plats i ett socialt utsatt område, omformat den till ett levande stadsdelscentrum med ökad offentlig och privat när- service. Samtidigt har ett stort antal arbetstillfällen skapats och vakansgraden minskat till noll. Nu har man förhoppningar om att detta återspeglas i ökad trygghet och nöjdhet i kommande boendeundersökningar.

En tydlig ambition med Lån för Social Hållbarhet är att kunna främja en effektutvärderingskultur i kommun- sektorn och ett systematiskt arbete med sociala hållbar- hetsfrågor som inbegriper kunskapsuppbyggnad och metodutveckling. Erfarenheterna för det första året med programmet är att det finns betydande potential att kunna stötta medlemmar och kunder i arbetet mot ett socialt hållbart samhälle.

22 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

HÅLLBARHETSRAPPORT

Botkyrka kommun

Dagvattenparker som renar vatten och ökar tillgänglighet i området. Främjande av ökad integration, ökad upplevd trygghet och bättre folkhälsa.

Eidar (Trollhättan)

Flytt av verksamhet till socialt utsatt område, skapar levande stadsdelscentrum med vårdcentral, apotek och närlivs. Ökad sysselsättning och minskade vakanser i fastigheterna.

Uppsalahem

Renovering enligt socialt hållbar modell. Flexibla renoverings- val genom boendedialog och hänsyn till behov och betalnings- förmåga.

Vara kommun

Ny familjecentral med central placering samlar verksamheter och professioner med inriktning på förebyggande insatser. Ökade hembesök till familjer med barn 0–6 månader.

Botkyrkabyggen

Varsam och hållbar renovering för begränsade hyreshöjningar. Boendedialog och satsning på trivsel hemma.

Ånge kommun/ÅFA

Mer ändamålsenliga och samlande lokaler och utemiljö främjar ökad tillgång till bl. a specialpedagog och utvecklad utepeda- gogik i syfte att höja kunskapsresultat för alla barn i kommunen.

Årehus

Ny och större förskola samlar förskoleverksamheten och ger bättre förutsättningar att stärka genomförandet av det systema- tiska hållbarhetsarbetet samt säkra god kompetensförsörjning.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 23

HÅLLBARHETSRAPPORT

Hållbarhetsindikatorer

Hållbar finansiering

	Enhet	2021	2020	2019
Utlåningsvolym
Total utlåning till kommuner, regioner, kommunala bolag m.fl.	Mnkr	460 650,3	445 788,8	408 218,1
Andel av sektorns finansiering	%	57,9	57,6	55,8
Förvaltningskostnader exklusive resolutionsavgift i % av balansomslutning	%	0,048	0,045	0,050
Gröna lån, utestående volym utbetalt	Mnkr	60 209	52 478	40 283
Gröna obligationer, utestående volym	Mnkr	54 561	43 636	36 636
Grön låneandel	%	13%	12%	10%
Lån för Social Hållbarhet, utestående volym beviljat (volym utbetalt)	Mnkr	614 (207)	463 (157)	-

Miljöindikatorer – Kommuninvestkoncernen
Enhet	2021	2020	2019
Energiförbrukning Total energiförbrukning (i byggnader) kWh	561 117	518 793	616 853
– varav elektricitet kWh	325 657	334 963	385 980
– varav uppvärmning kWh	235 460	183 830	230 873
Total CO2 -påverkan från energiförbrukning (i byggnader) Ton	119	119	142
– varav från elförbrukning1 Ton	103	106	122
– varav från uppvärmning2 Ton	16	13	20
Andel förnybar energi i energiförbrukning för elektricitet %	100	100	56
Förändring i elförbrukning jämfört med föregående år %	-3	–13	5
Andel förnybar energi i energiförbrukning för uppvärmning %	100	100	95
Total kontorsyta Kvm	2 217	2 217	2 217
Total energiförbrukning per Kvm KWh/Kvm	253	234	278
Total energiförbrukning per medarbetare 3 Kwh	5 611	5 037	6 107
Resursanvändning Inköpt kontorspapper Ton	0,1	0,39	0,45
– varav papper med hållbarhetsmärkning (PEFC) Ton	0,1	0,33	0,45
Andel hållbarhetsmärkt kontorspapper, av totala inköp %	100	84	100
Total pappersförbrukning per medarbetare Kg	1,1	3,8	4,5
Resursåtervinning, inkl. inköpt och levererat papper Ton	2,0	1,6	2,0
Undvikta CO2 -utsläpp till följd av återvinning Ton	2,3	2,3	2,7
Affärsresande Totalt affärsresande Km	76 865	228 922	911 699
Totalt affärsresande per medarbetare Km	769	2 223	9 027
Totalt flygresande Km	14 899	90 363	493 063
Tågresor i Sverige Km	44 504	120 241	364 616
Totala CO2 -utsläpp från affärsresande Ton	5	43	225
CO2 -utsläpp från affärsresande, per medarbetare4 Ton	0,05	0,42	2,2
Totalt klimatavtryck
Verksamhetens totala klimatavtryck5 Ton	124	162	367
Totalt klimatavtryck per medarbetare, CO2e Ton	1	1,6	3,6

1) Klimatpåverkan från elförbrukning beräknad med emissionsfaktor för el om 315 g CO2e/kWh, i enlighet med de principer för effektrapportering för gröna obligationer som Kommuninvest följer (Nordic Position Paper on Green Bonds Impact Reporting). Rapporterade värden är Scope 2 enligt Green house Gas Protocol.

2) Klimatpåverkan från uppvärmning beräknad med senast tillgängliga emissionsfaktor för fjärrvärme i Örebro kommun, för 2021 68 g CO2e/kWh, i enlighet med de principer för effektrapportering för gröna obligationer som Kommuninvest följer (Nordic Position Paper on Green Bonds Impact Reporting). Rapporterade värden är Scope 2 enligt Greenhouse Gas Protocol.

3) Årets undvikta utsläpp till följd av återvinning, fördelas på Plast 745Kg, Papper 2045Kg, Järn 139Kg, Farligt avfall 30kg och Alternativa råvaror 331Kg, källa: Stena Recycling. Kommuninvest tillgodoräknar sig inte undvikta utsläpp från resursåtervin- ning, eftersom de berörda inköpens klimatpåverkan ej beräknats.

4) Värdena inkluderar justering för höghöjdsfaktor.

5) Inkluderar CO2utsläpp från energiförbrukning, resursförbrukning och affärsresande. Samtliga utsläpp i Scope 1 och Scope 2 och utsläpp från tjänsteresor i Scope 3.

24 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

HÅLLBARHETSRAPPORT

CO2utsläpp från affärsresande, ton

2015 2016 2017 2018 2019 2020 202

Tjänsteresorna fortsatte under 2021 att minska, främst som en konsekvens av Coronapandemin.

Affärsresandet med flyg, mätt

i antal km, minskade med 84 pro- cent jämfört med 2020 och med 97 procent jämfört med 2019.

Tågresandet minskade med 63 procent jämfört med 2020 och med 88 procent jämfört

med 2019. Det totala koldioxid- avtrycket fortsatte att minska, och uppgick för 2021 till 1,0 (1,6) ton CO2e per medarbetare.

Källa: Big Travel, fram till 2020 med justering av Kommuninvest för s.k. RFI-faktor avseende flygets höghöjdseffekter.

Ekonomiskt värdeskapande – Kommuninvestkoncernen

	Enhet	2021	2020	2019
Totala intäkter
Ränteintäkter	Mnkr	998,3	1 743,1	1 223,5
Övriga rörelseintäkter	Mnkr	10,4	10,8	9,0
Distribuerat värde
Räntekostnader	Mnkr	-317,5	–1 045,6	–412,5
Provisionskostnader	Mnkr	-11,4	–12,7	–11,3
Löner och arvoden	Mnkr	-81,8	–76,6	–77,9
Pensionskostnader, utbildningskostnader och övriga personalkostnader	Mnkr	-32,5	–27,6	–24,5
Sociala avgifter och löneskatt på pensionskostnader	Mnkr	-29,0	–26,8	–27,8
Resolutionsavgift	Mnkr	-23,0	–20,9	–27,4
Övriga rörelsekostnader	Mnkr	106,2	–107,7	–106,0
Skatt	Mnkr	-0,1	–2,3	–2,9
Överfört till Föreningens medlemmar under året, återbäring på affärsvolym och ränta på insatskapital för föregående räkenskapsår	Mnkr	197,8	355,4	717,8
Effektivitet
Förvaltningskostnader exklusive resolutionsavgift i % av balansomslutning	%	0,048	0,045	0,050
I tabellen redovisas intäkter som positivt och kostnader som negativt.

Medarbetarstatistik – Kommuninvestkoncernen

	Enhet	2021	2020	2019
Totalt antal anställda, inklusive deltids- och provanställningar1	Antal	118	116	111
Andel kvinnor/män – totalt	%	41/59	39/61	41/59
Andel kvinnor/män – samtliga chefer	%	38/62	35/65	29/71
Andel kvinnor/män – verkställande ledning	%	43/57	43/57	43/57
Medelantal helårsanställda (baserat på arbetade xxxxxx)	Xxxxx	100	103	101
Anställningstid < 2 år (baserat på fast anställda)	%	17	15	17
Anställningstid 2–4 år	%	26	26	19
Anställningstid 5–9 år	%	27	32	34
Anställningstid > 10 år	%	30	27	29
Personalomsättning	%	9	9	10
Deltagande i medarbetarundersökning	%	89	94	95
Xxxxx medarbetare med universitetsutbildning	%	89	89	90
Xxxxx medarbetare som haft utvecklingssamtal	%	100	100	100
Andel medarbetare som genomgått hållbarhetsutbildning	%	83	83	93

1) Xxxxx anställda avser ”total headcount”, inklusive heltid, deltid, föräldralediga och visstidsanställda. Totalt antal tillsvidare- och provanställda var 96 vid utgången av 2021.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 25

HÅLLBARHETSRAPPORT

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Kommuninvest ekonomisk förening, org. nr 7464532074

Uppdrag och ansvarsfördelning Uttalande

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten En hållbarhetsrapport har upprättats. för år 2021 på sidorna 14–25 och för att den är upprättad

i enlighet med årsredovisningslagen. Stockholm den

Granskningens inriktning och omfattning KpmG ab Vår granskning har skett enligt FaR:s uttalande RevR 12

Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision

enligt International Standards on Auditing och god revisions-

sed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss Xxxxxx Xxxxx tillräcklig grund för vårt uttalande. Auktoriserad revisor

Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Kommuninvest ekonomisk förening, org. nr 7464532074

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2021 på sidorna 14–25 och för att den är upprättad

Uttalande

En hållbarhetsrapport har upprättats.

i enlighet med årsredovisningslagen.

Stockholm den

2022-02-25

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt fAr:s uttalande RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision

enligt International Standards on Auditing och god revisions- sed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

KPMG AB

Xxxxxx Xxxxx Auktoriserad revisor

26 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

Förvaltnings berättelse

• Jämförelsetal avseende resultaträkningen avser föregående år (1 januari–31 december 2020) om inte annat anges. Jämförelsetal avseende balansräkningen avser 31 december 2020 om inte annat anges.

• Kommentarer till resultat- och balansräkningen samt förändringar i eget kapital återfinns i anslutning till räkningarna, på sidorna 52, 54 och 56.

• I enlighet med ÅRL 6 kap 11§ har Kommuninvest Ekonomisk förening valt att upprätta den lagstadgade hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten finns tillgänglig på sidorna 14–25 i detta dokument.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 27

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – MODERFÖRENINGEN

Förvaltningsberättelse

– Moderföreningen

Allmänt om verksamheten

Kommuninvest bildades 1986 som ett regionalt projekt för interkommunalt samarbete i Örebro Län, via bolaget Kommuninvest i Örebro Län ab. Från och med 1993 blev

det möjligt för alla kommuner och regioner i landet att söka medlemskap i Kommuninvest Ekonomisk förening (Fören ingen). Föreningen äger kreditmarknadsbolaget Kommun invest i Sverige ab (Bolaget), i vilket all affärsverksamhet bedrivs.

Samarbetet bygger på frivillighet och affärsmässighet. Det primära syftet med verksamheten är att uppnå lång fristigt goda villkor för medlemmarnas finansiering. Verk samheten omfattar främst lån för investeringsfinansiering. Kommuninvest verkar också som medlemsorganisation för att påverka de allmänna förutsättningarna för sektorns finansiering.

Endast medlemmar i ägarföreningen, samt av medlem marna kontrollerade bolag, stiftelser och förbund, har rätt att utnyttja Kommuninvests tjänster. Kredit till sådana bolag, stiftelser eller förbund förutsätter att deras ändamål ligger inom ramen för den kommunala kompetensen och att medlemmen tecknat borgen för kredittagarens förpliktelser. Det finansiella samarbetet ska bedrivas med minsta möjliga risktagande för Föreningen, Bolaget och dess medlemmar.

Finanssamarbetets organisation

Svenska kommuner och regioner kan efter prövning bli med lemmar i Kommuninvest Ekonomisk förening. Koncernen utgörs huvudsakligen av Föreningen och Bolaget. Bolaget äger sedan 1 januari 2012 även Kommuninvest Fastighets ab. Kommuninvest Fastighets ab äger den fastighet där Bolaget bedriver sin verksamhet.

Solidarisk borgen

Medlemmarna i Föreningen tecknar en obegränsad soli darisk proprieborgen för Bolagets samtliga förpliktelser.

I tillägg till denna förbindelse har borgensmännen tecknat ett avtal som fördelar eventuella krav, baserade på borgens förbindelsen, i relation till respektive kommuns skuld till Bolaget. Medlemmarna har också tecknat ett garantiavtal, som reglerar medlemmarnas ansvar för de motpartsexpone ringar som uppstår som en följd av Bolagets användning av derivatkontrakt.

Verksamhet byggd på medlemmarnas behov Omfattningen av Koncernens verksamhet avgörs främst av antalet medlemmar i Föreningen och de enskilda medlem marnas finansiella behov. Per 31 december 2021 hade Fören ingen 294 (292) medlemmar, varav 280 (278) kommuner

och 14 (14) regioner. Därmed var 97 (96) procent av Sveriges kommuner och 67 (67) procent av regionerna medlemmar (delägare) i Föreningen. Under året tillkom Täby och Danderyds kommuner som medlemmar.

Andelskapital

Föreningens styrelse fastställer årligen hur stor insats nya medlemmar ska erlägga. Insatsens storlek är relaterad till kommunens eller regionens invånarantal. Det totala andels kapitalet i Föreningen uppgick vid utgången av 2021 till

9 001,7 (8 151,5) mnkr. Ökningen är en effekt av inbetalt insatskapital från medlemmarna. Därutöver kan andels kapitalet ökas genom stämmobeslut om insatsemission eller genom beslut om nya årliga insatser.

Medlemsstatus

Antalet medlemmar i Kommuninvest Ekonomisk förening uppgick vid årets slut till 294 (292). Ingen uppsägning av medlemskapet har skett under 2021 och ingen återbetalning av insatskapital till följd av uppsägning kommer att ske under kommande räkenskapsår.

Ränta på medlemsinsatser och återbäring

Genom beslut på Föreningens årsstämma använder sig För eningen från och med räkenskapsåret 2011 av överskottsut delning till medlemmarna. Överskottsutdelningen är möjlig genom att Bolaget överför hela det skattemässiga resultatet som koncernbidrag till Föreningen. Överskottsutdelningen består dels av ränta på medlemmarnas insatskapital och dels av återbäring.

Ekonomiskt utfall

Föreningen redovisar för 2021 ett resultat före skatt om 473,0 (197,5) mnkr. Resultatet är främst hänförligt ett koncernbidrag från Bolaget om 488,0 (225,9) mnkr.

Resultat efter skatt uppgick till 472,9 (199,7) mnkr.

28 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – MODERFÖRENINGEN

Personal

Föreningen har under 2021 haft en anställd och löne summan, inklusive sociala avgifter och pensionsavsättningar till 2,7 mnkr.

Vinstdisposition

Styrelsen för Kommuninvest Ekonomisk förening föreslår att:

Till föreningsstämmans förfogande stående vinstmedel 480 129 866 kr disponeras på följande sätt:

Till medlemmarna utdelas 2,5 %

insatsränta på insatskapitalet 199 646 540

medlems andel av den totala affärsvolymen under 2021	273 253 460	Kommuninvests ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att Kommuninvest kan förväntas fullgöra
Balanseras i ny räkning	7 229 866	sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedöm
Summa disponerat	480 129 866	ning är att den föreslagna utdelningen av insatsränta och åter
		bäring inte äventyrar Föreningens ekonomiska situation.
		Vad beträffar Kommuninvests resultat och ställning
Se även not 11 på sidan 89.		i övrigt, hänvisas till resultat och balansräkningar med
		tillhörande bokslutskommentarer.

Till medlemmarna utdelas åter- bäring i proportion till respektive

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora expone ringar innebär att Kommuninvest vid varje tidpunkt ska ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkra ven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med Kommuninvests interna kapitalutvärderingspolicy. Den totala kapitalrelationen upp går till 403,7 (357,4) procent, att jämföra med kravet, inklu sive buffertkrav, särskild kapitalbaskrav samt Pelare 2 väg ledning, om 103,6 (10,5) procent.

Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 9 409,9 (8 565,4) mnkr och slutligt minimikapitalkrav till 186,4 (191,7) mnkr. Specifikation av posterna framgår av not 2, avsnitt Kapitaltäckning Koncernen.

• Att berättigade till insatsränta och återbäring är de kommuner och regioner som blivit medlemmar

i Föreningen senast 31 december 2021.

• Att utbetalning av ränta på insatskapital och återbäring ska ske senast en månad efter beslut på Föreningens års stämma 2022.

• Att med affärsvolym avses för respektive medlem för 2021 belöpande genomsnittlig låneskuld till Kommun invest i Sverige ab. I medlems affärsvolym inräknas också sådan låneskuld i medlems bolag med mera på sätt som anges i stadgarna §15.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 29

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – STYRNING OCH KONTROLL

Styrning och kontroll i centrum

Kommuninvest Ekonomisk förening är moderförening i Kommuninvestkoncernen. Föreningen ägs av 294 svenska kommuner och regioner med syfte att effektivisera deras finansverksamhet. Föreningen utgör tillsammans med Kommuninvest i Sverige AB (publ) samt Kommuninvest Fastighets AB en finansiell företagsgrupp.

God styrning och kontroll är av central betydelse för Kon cernen, eftersom den är offentligt ägd och har ett ansvarsfullt uppdrag. Bolagsstyrningsrapporten för Kommuninvest

i Sverige ab återfinns i dess årsredovisning.

Kommuninvestkoncernen

Kommuninvest Ekonomisk förening (”Föreningen”, org.nr. 7164532074) äger 100 procent av aktierna i Kommuninvest i Sverige ab (”Bolaget”, org.nr. 5562814409). Bolaget äger 100 procent av aktierna i Kommuninvest Fastighets ab (org. nr. 5564645629). Andelskapitalet i Föreningen uppgick per 20211231 till 9 001,7 (8 151,5) mnkr. Varje ny medlem

i Föreningen tillskjuter ett andelskapital till Föreningen baserat på invånarantal i medlemskommunen eller regionen. Per 20211231 hade Föreningen 294 (292) medlemmar.

Principer för styrning

Medlemmarna i Föreningen utgörs av svenska kommuner och regioner. Föreningen är en medlemssamverkan med främ sta syfte att ge medlemmarna och deras majoritetsägda före tag tillgång till kostnadseffektiv och stabil lånefinansiering.

Föreningen ska enligt stadgarna inte drivas med vinst syfte. När dess behov av konsolidering är tillgodosett ska allt överskott tillfalla medlemmarna. Medlemmarna bestämmer

Styrelsen

KOMMUNINVEST I SVERIGE AB

KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING

Medlemmar/ägare

Chef Regelefterlevnad

Chef Risk och Kontroll

Internrevisor

Externrevisor

Verkställande direktör

Asset Liability Verkställande

Committee (ALCO) ledning

Kreditgrupp Risk Compliance Control Committee (RCC)

Styrelsen

Årsstämma

Internrevisor

Lekmanna- revisorer

Externrevisor

Val- beredningar

Föreningsstämma

Utnämningsansvar Rapporteringsvägar

30 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – STYRNING OCH KONTROLL

Mer information om Kommuninvests bolagsstyrning

På Kommuninvests webbplats www.kommuninvest.se återfinns följande information:

• Stadgar för Kommuninvest Ekonomisk förening.

• Information om medlemmar och medlemsinträde.

• Bolagsordning för Kommuninvest i Sverige AB.

• Information om valberedningarnas arbete.

själva om verksamhetens inriktning, och ingen medlem har ensam ett bestämmande inflytande. På föreningsstämman har varje medlem en röst.

Nedan presenteras några av de principer som bolags styrningen baseras på. Till detta kommer styrelsens arbets ordning, instruktionen för den verkställande direktören och andra interna regler som styrelsen har fastställt.

Medlemssamråd

För att stimulera till ägarinflytande och dialog genomförs årliga medlemssamråd, där representanter för föreningssty relsen diskuterar aktuella frågor med medlemmarnas före trädare i mindre forum. Medlemssamråden är viktiga forum för att förbereda beslutsärenden inför föreningsstämman. Inför föreningsstämman 2021 hölls medlemssamråden vid

9 helt digitala tillfällen. 456 politiker och tjänstemän deltog. I oktober 2021 hölls även tre extrainsatta medlemssamråd för att informera om riskskatten. Även dessa tillfällen var helt digitala och hade ca 380 deltagare från hela landet.

Ägardirektiv

Styrelsen i Föreningen utarbetar ägardirektiv för Bolaget, som fastställs årligen på ordinarie föreningsstämma.

I ägardirektiven formuleras ramarna för den verksamhet som Föreningen uppdrar åt styrelsen i Bolaget att utöva.

Ägardirektiven inkluderar framförallt riktlinjer för konso lidering, risknivåer, ersättningsprinciper, principer för resor och representation, kunskap i finansieringsfrågor, utveckling av produkter och tjänster samt eventuella särskilda uppdrag som Föreningen ger Bolaget. Ägardirektiven blir gällande genom att de fastställs av föreningsstämman och års stämman i Bolaget.

Mål för verksamheten

Koncernens övergripande mål är att skapa största möjliga nytta för medlemmarna i Föreningen. Det ska nås bland annat genom att ha en hög andel nöjda kunder, att stå för en stor andel av medlemmarnas lånefinansiering, att ha hög kostnadseffektivitet samt att ha en finansiell styrka som stödjer verksamhetens långsiktiga inriktning.

Ersättningsprinciper

Styrelsen för Bolaget fastställer, i enlighet med ägardirekti ven, de ersättningsprinciper som gäller inom Bolaget. Princi perna ses även över regelbundet. Bolaget bedöms inte vara

i behov av en särskild ersättningskommitté. Dessa uppgifter fullgörs i stället av ordföranden i Bolagets styrelse.

Ersättningarna ska skapa förutsättningar för att attra hera, behålla och motivera medarbetarna så att verksam heten kan bedrivas på bästa möjliga sätt. Grundprincipen är att ersättningar och andra anställningsvillkor ska vara mark nadsmässiga utan att vara löneledande och enbart bestå av fast lön. Inga rörliga ersättningar utgår. Lönesättningen bestäms med hänsyn till arbetsuppgiften och dess svårighets grad, ansvar och krav på utbildning samt medarbetarens sätt att uppfylla kraven som ställs och bidra till förbättringar

i verksamheten.

Årsstämma

Föreningssstämman är det högsta beslutande organet inom Koncernen. Föreningsstämman genomfördes som en så kall lad hybridstämma i Stockholm den 15 april 2021. Vid en hybridstämma ställs krav att minst ordförande och sekrete rare vid stämman är närvarande vid den ort stämman är kallad till. Övriga deltagare deltar digitalt. Vid stämman var 177 (138) kommuner och regioner representerade, mot svarande 65 (47) procent av medlemmarna. Vid förenings stämman har varje medlem en röst. Några av de beslut som fattades var:

• Årsredovisning.

• Ränta på insatskapital och återbäring till medlemmarna.

• Ägardirektiv till Kommuninvest i Sverige ab.

• En reviderad plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad.

Årsstämman i Bolaget hölls i direkt anslutning till Förening ens årsstämma.

Valberedning

Det finns två valberedningar inom Koncernen, dels en val beredning i Föreningen, dels en valberedning i Föreningens företag. Valberedningarna har det yttersta ansvaret för att beslut om tillsättning bereds i en strukturerad och transpa rent process, som ger medlemmarna möjlighet att ge sin syn på och lämna förslag i tillsättandefrågor och andra därtill hörande frågor samt att därigenom skapa goda förutsätt ningar för väl underbyggda beslut.

Valberedningen i Föreningen utses vid föreningsstämman, på basis av förslag lämnat av Föreningens styrelse. Valbered ningen i Föreningens företag utses inom Föreningens styrelse. Föreningens styrelse har beslutat att dess arbetsutskott ska utgöra valberedning i Föreningens företag.

Styrelsearbetet

Styrelsearbetet bedrivs dels i styrelsen för Föreningen, dels i styrelsen för Bolaget. Huvudprincipen är att Föreningens

styrelse hanterar medlems och ägarfrågor och Bolagets sty relse hanterar frågor som rör affärsverksamheten. Det inne bär att frågor rörande nya medlemmar, utträde, eventuell uteslutning, kapitalisering av Koncernen, borgensfrågor med mera hanteras av Föreningens styrelse.

Bolagets styrelse hanterar finansieringsfrågor, kreditfrågor (exempelvis limiter, analyser) samt andra verksamhetsfrågor. Kopplingen mellan de båda styrelserna är dock stark, efter som vissa frågor angår både förenings och bolagsstyrelsen. Föreningens styrelse, som representerar ägarna, har dock ingen direkt bestämmanderätt över Bolagets styrelse.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 31

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – STYRNING OCH KONTROLL

Valberedning för Föreningens företag 2021/2022

Göran Färm (S), Norrköpings kommun, ordförande Linda Frohm (M), Kalix kommun, vice ordförande Ewa-May Karlsson (C), Region Västerbotten

Pierre Sjöström (S), Staffanstorps kommun

Mer information om valberedningen, inklusive den fullständiga arbets ordningen, finns på www.kommuninvest.se

Ägarledningsprövning

I enlighet med regelverket för finansiella företag som står under Finansinspektionens kontroll, ska styrelsens ledamöter i Kommuninvest Ekonomisk förening samt verkställande direktören ägarledningsprövas.

Föreningens styrning av Bolagets styrelse sker endast genom stämmobeslut eller stämmobeslutat ägardirektiv.

Föreningsstyrelsens arbetsutskott

Inom Föreningens styrelse utses årligen ett arbetsutskott, bestående av styrelsens ordförande och vice ordförande samt ytterligare minst en styrelseledamot. Arbetsutskottet ska på styrelsens uppdrag bland annat svara för beredningen av styrelsens arbete och årligen utvärdera VD:s arbetsinsatser. Arbetsutskottet utgör även valberedning för Föreningens företag och revisionsutskott enligt arbetsordning fastställd av föreningsstämman. Arbetsutskottet har i egenskap av revisionsutskott vidare i uppdrag att träffa Föreningens och dotterföretagens externa revisorer och lekmannarevisorer för att informera sig om revisionens inriktning och omfatt ning samt synen på Föreningens och Koncernens risker.

Resultatet av arbetsutskottets och revisionsutskottets arbete ska löpande rapporteras vid styrelsens sammanträden.

Verkställande direktören

Styrelsearbetet 2021

Under 2021 har styrelsen haft 5 (5) ordinarie sammanträden, 1 (1)

extrainsatt samt 1 (1) konstituerande sammanträde samt 3 (1) semi- narier. Arbetet och besluten har, utöver de löpande ärendena, bland annat avsett:

• Medlemssamråd

• Planerad kapitaluppbyggnad

• Ägardirektiv

• Uppföljning av medlemmarnas och sektorns skuldsättning

• Internrevisionsrapporter

• Årsredovisning och delårsrapport

• Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU)

• Erbjudande om medlemskap i Kommuninvest Ekonomisk förening

• Styrelseutvärdering

Den verkställande direktören ansvarar för Föreningens löpande förvaltning i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar. Då Föreningens medlemmar är demokratiskt styrda organisationer och Föreningens verksamhet är av samhällsnyttig art, ska verkställande direktörens ansvar för den löpande förvaltningen vara begränsad till sådana löpande administrativa ärenden som inte är av principiell betydelse eller på annat sätt av särskild betydelse för Fören ingen. Om det i ett enskilt ärende är oklart om beslutande rätten ska tillkomma styrelsen eller den verkställande direk tören, ska verkställande direktören låta styrelsen pröva frågan eller om styrelsens ställningstagande inte kan in väntas, samråda med styrelsens ordförande. Enligt Lag (2018:672) om ekonomiska föreningar 7:e kap., 29 §, ges verkställande direktören rätt att i vissa fall vidta åtgärder utan styrelsens bemyndigande. Av skäl som angivits ovan ska verkställande direktören i sådana fall iaktta mycket stor res triktivitet och alltid söka samråd med styrelsens ordförande.

Styrelsepresentation

Styrelsen för Kommuninvest Ekonomisk förening har, från och med föreningsstämman 15 april 2021, bestått av Göran Färm (ordförande), Linda Frohm (vice ordförande), Lilly Bäcklund, Britta Flinkfeldt, EwaMay Karlsson, Maria Lilje dahl, Örjan Mossberg, Ulf Olsson, Jonas Ransgård, Fredrik Larsson, Niclas Nilsson, Bo Rudolfsson, Mohamad Hassan, Pierre Sjöström och AnnaBritta Åkerlind. Ledamöterna presenteras på sidan 33.

Analys- och finanskommittén

Föreningsstyrelsen utser en analys och finanskommitté. Kommittén ansvarar för uppföljning av medlemmarnas ekonomiska status samt utvecklingen i kommunsektorn i sin helhet. Den har dessutom till uppgift att på uppdrag

av Föreningens styrelse bereda nya medlemsansökningar. Kommittén består enbart av tjänstemän, eftersom uppgif terna kräver djup ekonomisk specialkompetens. Enligt kom mitténs instruktion ska sammansättningen spegla olika delar av landet. Medlemmarna ska ha erfarenhet från olika kom muntyper samt kunskaper om verksamheter i bolagsform.

Ersättningar

Vid föreningsstämman 2021 beslutades om en förändrad arvodering för föreningsstyrelsen, se vidare not 7 där de sammanlagda arvodena framgår. Totalt arvode till styrelsens ledamöter uppgick för år 2021 till 1 882,2 (1 681,3) tkr.

32 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – STYRNING OCH KONTROLL

Styrelsen för Kommuninvest Ekonomisk förening

Ordinarie ledamöter

LILLY BÄCKLUND (S)

Lycksele kommun

BRITTA FLINKFELDT (S)

Arjeplogs kommun

ULF OLSSON (S)

Borås stad

ANNA-BRITTA ÅKERLIND (C)

Örnsköldsviks kommun

PIERRE SJÖSTRÖM (S)

Staffanstorps kommun

BO RUDOLFSSON (KD)

Laxå kommun

JONAS RANSGÅRD (M)

Göteborgs Stad

NICLAS NILSSON (SD)

Kristianstads kommun

ÖRJAN MOSSBERG (V)

Växjö kommun

MARIA LILJEDAHL (SD)

Köpings kommun

EWA-MAY KARLSSON (C) FREDRIK LARSSON (M)

Region Västerbotten Region Värmland

MOHAMAD HASSAN (L)

Uppsala kommun

LINDA FROHM (M)

Kalix kommun

GÖRAN FÄRM (S)

Norrköpings kommun

Vice ordförande

Ordförande

SUPPLEANTER

Peter Hemlin (M)

Bollebygd kommun

Andreas Svahn (S)

Region Örebro län

Christina Johansson (M)

Arboga kommun

Peter Kärnström (S)

Sandvikens kommun

Lill Jansson (L)

Lerums kommun

Hans Lindberg (S)

Umeå kommun

Hanne Lindqvist (M)

Kalmar kommun

Ann-Marie Johansson (S)

Region Jämtland Härjedalen

Anders Johansson (C)

Mönsterås kommun

Elizabeth Peltola (C)

Älmhults kommun

Catharina Fredriksson (S)

Oxelösunds kommun

Teddy Nilsson (SD)

Svalövs kommun

Martin Kirchberg (SD)

Torsås kommun

Anna Lipinska (KD)

Värmdö kommun

Jeanette Wäppling (V)

Gällivare kommun

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 33

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – STYRNING OCH KONTROLL

REVISORER

Föreningsstämman för Kommuninvest Ekonomisk fören ing väljer externrevisor och lekmannarevisorer.

Kommuninvest ska enligt bolagsordningen ha en revisor. Externrevisorn utses av föreningsstämman på förslag från styrelsens revisionsutskott för tiden intill slutet av den ordinarie stämma som hålls under det fjärde räken skapsåret efter revisorsvalet. Föreningsstämman har också rätt att utse en revisorssuppleant.

Samma revisionsbolag som är utsett till externrevisor för Föreningen är även utsett till externrevisor för Bolaget och Kommuninvest Fastighets ab. Syftet är att erhålla en mer effektiv revision för Koncernen.

Extern revisor

Vid 2020 års föreningsstämma utsågs, för perioden intill slutet av föreningsstämman 2024, kpmg ab till revisions bolag. kpmg ab har som huvudansvarig revisor valt auktoriserade revisorn Anders Tagde. Huvudansvarig revisor träffar styrelsen i Bolaget minst två gånger per år, och styrelsen i Föreningen minst en gång per år. Bland Anders Tagdes övriga revisionsuppdrag kan nämnas

iCa Banken och OkQ8 Bank.

Internrevisor

Styrelsen för Föreningen har från 2017 utsett PwC (Öhrlings PricewaterhouseCoopers ab) till intern revisionsbolag, med certifierade internrevisorn Peter Nilsson som internrevisor.

Lekmannarevisorer

Lekmannarevisorerna träffar regelbundet de externa revisorerna, styrelseordföranden, verkställande direktö ren och andra representanter för Föreningen. Vid behov kan lekmannarevisorerna initiera extra gransknings insatser utöver den normala lagstadgade revisionen.

På Föreningens årsstämma 2020 utsågs följande lek mannarevisorer för Föreningen intill slutet av årsstäm man 2024: Anki Svensson (M) Tyresö kommun (omval) och Ambjörn Hardenstedt (S), Svedala kommun (nyval).

Samma personer som är utsedda lekmannarevisorer för Föreningen var tidigare utsedda lekmannarevisorer för hela Koncernen. På föreningsstämman 2020 beslu tades dock att lekmannarevisorernas uppdrag ska kon centreras till att enbart granska Föreningen och dess verksamhet.

34 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – FORSKNING OCH UTBILDNING

Forskning och utbildning

Arbetet inom forskning och utbildning bedrivs på fyra områden: forskning, utbildning, rapporter och omvärld. Sammantaget ska arbetet generera ökad kunskap om kommunsektorns utveckling samt en aktiv kunskapsspridning till medlemmar och omvärld. Arbetet har under 2021 delvis anpassats med anledning av covid-19.

Inom området forskning finns bland annat Kommuninvest Forskningsberedning vars arbete syftar till att öka kun skapen om kommunsektorns ekonomiska situation och lång siktiga utmaningar. Beredningen ska även bidra till att öka medlemmarnas förståelse för de krav som kommer att ställas på såväl förtroendevalda som tjänstepersoner i kommun sektorn. Inriktningen under året har varit att få igång bered ningens arbete och öka synligheten för beredningen för både forskare och medlemmar. Under året har vi anordnat ett webbinarium och släppt tre forskningsrapporter varav en skriven av beredningen. Centrum för kommunstrategiska studier (CkS), kefU, Kommunforskning i Västsverige (kfi) och Kommuninvest gör en gemensam satsning på en webbinarieserie med start i februari 2022.

Inom området utbildning har samarbetet med Kommu

nalekonomernas förening (kef) fortskridit med ytterligare en omgång utbildningar. Även samarbetet med Handelshög skolan i Stockholm har genomfört ytterligare en omgång utbildning för större kommuner. Ett utbildningskoncept har även utvecklats för de mindre kommunerna, där första omgången startar i början på 2022.

Två fokusrapporter har publicerats under 2021 ”Att äga eller hyra verksamhetslokaler – hur ser kalkylerna ut i kom munsektorn” samt ”Styrning i finansiell balans – En mer effektiv ekonomistyrning i kommunsektorn”. Båda rappor terna har utvecklats till rådgivningsprodukter inom bolaget. Den nionde upplagan av rapporten ”Den kommunala låneskulden” har publicerats under året. För att vara aktuella och snabba i kommentarer om det som händer inom kom munsektorn har även en blogg startat under året, där har ett 20 tal kortare analyser och kommentarer publicerats. Därtill har kvartalsrapporterna ”Kommunsektorns skuldförvalt ning” publicerats med två fördjupningar.

Det sista området, omvärld, har även under 2021 tagit stor plats. Välfärdsekonomerna¹ har publicerat två nya rapporter och en debattartikel. Med möjligheten att delta

på digitala webbinarium och utbildningar har antalet externa föreläsningar också ökat där Kommuninvest deltagit på både större evenemang och presentationer för enskilda kommuner.

Statens insatser för kommunsektor under covid-19

– FEM GODA RÅD

– en ögonblicksbild

FOKUSRAPPORT

Covid-19 och

den kommunala

låneskulden

FOKUSRAPPORT

Finanspolitiska

ramverket och

kommunerna

Utjämning av

kommunalskatterna

1) Välfärdsekonomerna är en tillfällig expertgrupp för analys av kommuner och regioners ekonomi i coronakrisens spår. Här ingick vid årsskiftet Henrik Berggren, Lars Hultkrantz, Katarina Holmgren, Sören Häggroth, Roger Molin, Susanne Spector, Emelie Värja och Annika Wallenskog.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 35

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – SAMVERKAN I UTVECKLING

Kapitaliseringsplan

Kommuninvests utlåning har de senaste åren ökat väsentligt. Jämfört med tidigare år ökade utlåningen till medlemmarna 2021 i något långsammare takt. Prognoserna pekar dock på att utlå- ningen till kommuner och regioner kommer att fortsätta öka under de närmaste åren.

För att säkra riskhantering och stabilitet i verksamheten och att fortsatt kunna erbjuda medlemmarna finansiering till väl- färdsinvesteringar kommer kapital att behöva tillföras. Mot den bakgrunden antog föreningsstämman i april 2020 en offensiv plan för stegvis kapitaluppbyggnad. Kapitaliseringsperioden sträcker sig till och med år 2024. Inriktningen är att såväl interna som lagstadgade kapitalkrav hela tiden ska uppfyllas med bred marginal. Föreningsmedlemmarna ska alltid har tillräcklig fram- förhållning för att i god tid, om det mot förmodan skulle behövas, kunna fatta beslut om extra kapitaltillskott. Den centrala delen

i planen är en successiv ökning av insatskapitalet.

Kommunernas insatskapital har genom ökning år 2021 höjts från 900 kr/invånare år 2020 till 1 000 kr/invånare år 2021 och kommer successivt att öka till 1 300 kr/invånare år 2024. Regio- nernas insatskapital, som är en femtedel av kommunernas, har höjts från 180 kr/invånare år 2020 till 200 kr/invånare år 2021 och kommer höjas till 260 kr/invånare fram till 2024. Enligt Kommun- invests prognoser och kalkyler är dessa summor väl avvägda för att kunna uppnå lagstadgade kapitalkrav och samtidigt kunna erbjuda medlemmarna finansiering av välfärden.

Utvecklat stöd i finansiella beslut

Kommuninvest har under året fortsatt att utveckla det stöd i finansiella beslut som erbjuds kunder/medlemmar. Syftet är att främja god ekonomisk hushållning samt uppbyggnad av kunskap och medvetenhet i specifika frågor. Utvecklingen har skett i nära dialog med kunder/medlemmar och relevanta organisationer.

Materialet och rådgivningsupplägget, där finansrådgivarna bistår i djupare analyser, har förstärkts på fyra områden. Det gäller äga eller hyra verksamhetslokaler, borgensavgifter, styrning i finan- siell balans och likviditetsplanering.

Nya medlemmar

Kommuninvest Ekonomisk förening kunde under 2021 välkomna två nya medlemmar: Täby och Danderyds kommuner. Syftet med medlemskapet för dessa två kommuner har bland annat varit att ha tillgång till ytterligare en finansieringskälla som dessutom på sikt kan halvera kostnaderna för upplåningen till investeringar.

36 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – VERKSAMHETSINRIKTNING

Hållbar finansiering och utvecklad kunskap

Bolagets fokusområden

Riksbankens åtgärder för att lindra effekterna av coronapandemin har gett en påverkan på Kommuninvests konkurrenskraft. De stora investeringsbehoven för kommunsektorn kvarstår dock och det långsiktiga mervärdet av kommunal samverkan genom Kommuninvest är alltjämt stort.

Verksamhetens inriktning

Kommuninvest ska genom effektiv finansiering av investe- ringar och kunskapshöjning inom kommunal skuldförvalt- ning bidra till en långsiktigt hållbar välfärd. Kommuninvest erbjuder produkter och tjänster som möter kundernas behov av finansiering, stödjer kommuner och regioners hållbarhets- arbete och bidrar till hela sektorns kompetens inom skuld- förvaltning.

Kommuninvest fortsätter att digitalisera och effektivisera låneprocessen. Funktioner som underlättar kundens hante- ring av behörigheter och nödvändiga beslutsdokument inom låneprocessen har lanserats under året. Utvecklingen av den digitala låneprocessen uppskattas av kunderna och andelen lån som upptas genom det digitala flödet ökar kontinuerligt.

Under året har Kommuninvest också erbjudit ett utveck- lat stöd i finansiella beslut, i form av rapporter, webbinarier och verktyg inom flera viktiga fokusområden för kunder och medlemmar. Exempel är en vägledning inom borgensavgifter för kommunala bostadsbolag, som tagits fram i samarbete med Skr och Sveriges Allmännytta, stöd för analys och över- väganden kopplat till valet att äga eller hyra verksamhets- lokaler samt stöd för en bättre likviditetsplanering.

Den nya låneprodukten Lån för Social Hållbarhet har framgångsrikt lanserats under året. Utöver pilotkunderna har även ytterligare kunder tillkommit. Arbetet fortsätter med att etablera låneprodukten hos våra kunder.

Kommuninvests fokusområden är utgångspunkt för verksamhetsstyrningen.

KUND/MEDLEM Att vara kundens/medlemmens förstahandsval inom kommunal finansförvaltning genom att anpassa produkt- och tjänsteutbudet inom alla utvalda kundsegment
KOMPETENS	EFFEKTIVITET
Att bredda och fördjupa	Att säkra att Bolagets
medarbetarnas	utlåningspris, genom-
kompetens för att säker-	snittlig upplånings-
ställa en konkurrens-	kostnad plus olika
kraftig verksamhet	marginalpåslag, är
i framtiden	konkurrenskraftigt
	i relation till kommunernas
	egen upplåning

Flerårsöversikt

Utvecklingen av Bolagets utlåning har påverkats av pande- min och de omfattande statsbidragen till kommunsektorn och de tillgångsköp av kommunobligationer som Riks- banken gjort. Den totala utlåningen uppgår till 461 mdkr

vid slutet av 2021, en tillväxt under året på 3procent. Det ska jämföras med en årlig tillväxt på 10 procent under de senaste fem åren. Bolagets andel av kommunsektorns externa upp- låning har ökat från 50 procent till en beräknad andel om

58 procent under samma period.

För flerårsdata i tabellform, se sidan 7.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 37

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – KOMMUNAL LÅNEFINANSIERING

Starka resultat i sektorn

Stark likviditet i kommuner och regioner dämpar behovet av lånefinansiering. Den kommunala låneskulden ökade med 29 mdkr under 2021 till 795 (766)¹ mdkr. Kommuninvest har fortsatt en stark ställning och bolaget finansierade 58 (58) procent av kommunsektorns totala låneskuld.

Kombinationen av omfattande renoverings- behov av de bostäder och fastigheter som bygg- des under åren 1965–1975 och en kraftig befolkningstillväxt som kräver fler verksam- hetslokaler och utbyggd infrastruktur har drivit upp kommunsektorns investeringsvolymer.

Investeringarna omfattar flera kommunala verksamhetsområden såsom fastigheter, bostä- der, vatten och avlopp, infrastruktur och energi- produktion. Under 2020 minskade emellertid investeringarna i kommunsektorn något, vilket sannolikt är en effekt av coronapandemin.

Kommuninvests bedömning är att investering- arna kommer att växa under de kommande åren, men i något lägre takt än genomsnittet under det föregående decenniet. Bedömningen baseras på att befolkningsprognoserna revide- rats ned samtidigt som behovet av underhåll och omställning finns kvar.

Efter två år av fallande självfinansieringsgrad av investeringar stabiliserades utvecklingen under 2019 och under 2020 steg självfinansie- ringsgraden kraftigt till följd av ett rekordstarkt resultat i kombination med minskande investe- ringsvolymer. Även under 2021 förväntas själv- finansieringsgraden vara relativt hög, och kommunsektorn har en stark likviditetssitua-

tion till följd av stora statsbidrag under 2020. Detta medför att lånebehovet dämpats under 2021, trots att investeringsbehovet fortsätter att vara högt.

Kommunala upplåningsformer

Svenska kommuner och regioner har till- gång till tre huvud- sakliga källor för lånefinansiering:

• upplåning via Kommuninvest

• upplåning via banksektorn eller annan bilateral part

• upplåning på penning- och obligations- marknaderna.

Kommuninvest växte kraftigt efter finans- krisen 2007–2008 och har sedan fortsatt att ökat sin marknadsandel. Mellan åren 2017 till 2021 öka marknadsandelen från 50 till 58 pro- cent. Finansiering via banksektorn och bilate- rala parter minskade under samma period från 17 till 12 procent av låneskulden. Ett tjugotal kommuner/regioner och en handfull kommu- nala företag är idag aktiva på kapitalmarkna- den. Utgivningen av kommunala obligationer och certifikat stod för 30 procent av sektorns finansiering under 2021, en andel som varit relativt konstant under de senaste åren.

Tillväxten under perioden 2017–2021 för

sektorns låneskuld har i genomsnitt legat på 7 procent. Kommuninvests utlåning växte under samma period med en genomsnittlig tillväxt på 11 procent.

1) Prognos baserad på Kommuninvests löpande uppföljning av skuld och investeringsutvecklingen inom kommunsektorn. Vid tidpunkten för årsredovisningens publicering var de fullständiga underlagen för 2021, kommunernas och regionernas egna årsredovisningar, inte tillgängliga. Värden och andelar för 2020 har justerats i enlighet med kommunernas och regionernas egna årsredovisningar.

Kommunsektorns låneskuld och finansieringsformer

2011–2021

Mdkr %

Kommunsektorns upplåning under den senaste tioårs- perioden karakteriseras av

800

700

600

500

400

300

200

100

12 13

14 15 16 17

18 19 20

16 en ökad andel upplåning

via Kommuninvest och egna

14 marknadsprogram, samt en minskning av upplåning

12 via banksektorn. Data för 2021 baseras på bedömd

10 total låneskuld.

Upplåning via

6 Kommuninvest, mdkr

4 Bankupplåning, mdkr Upplåning via egna

2 marknadsprogram, mdkr

0 Kommunsektorns låne-

21 skuld som andel av BNP, %

38 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – UTLÅNING

Lån som möter kundernas behov

Kommuninvests utlåning växte under 2021 till 460,7 (442,8) mdkr. Den starka likviditeten i sektorn dämpar behovet av lånefinansiering. Sektorns låneskuld ökar, men i lägre takt än

föregående år. Kommuninvests marknadsandel ligger konstant på 58 procent. Vid utgången av 2021 hade Kommuninvest totalt 904 (912) aktiva låntagare.

Enbart utlåning till svenska kommuner

och regioner

All Kommuninvests utlåning sker till svenska kommuner och regioner. Lån kan erbjudas till:

• Kommuner och regioner som är medlemmar

i Kommuninvest Ekonomisk förening.

• Kommunala och regionsägda bolag, där en eller flera medlemmar

i Kommuninvest Ekonomisk förening innehar bestäm- mande inflytande.

• Kommunala stiftel- ser och förbund, mot borgen och för- utsatt att de är när- stående medlem eller medlemmar

i Kommuninvest Ekonomisk förening.

Stärkt marknadsposition

Genom Kommuninvest och övriga kapital- marknaden kunde Sveriges kommuner och regi- oner under 2021 tillgodose sina upplånings- behov på ett effektivt sätt. Kommuninvest erbjuder låneprodukter med kort eller lång kapitalbindning, med fast eller rörlig ränta samt lån som löper tillsvidare med ömsesidig rätt till uppsägning helt eller delvis.

Utlåningstillväxten under 2021 har delvis återhämtats relativt andra halvåret 2020. Två faktorer som fortsatt påverkar tillväxten är sek- torns goda likviditet pga stora statsbidrag under pandemin, samt ett mer utmanande konkur- rensläge relativt kunder med egna marknads- program på grund av det hoptryckta ränteläget.

Riksbankens köp av kommunobligationer har resulterat i lägre räntor, men också i att skillnaden mellan Kommuninvests priser ut mot kund och de priser kunderna själva kan låna till i kapitalmarknaden har minskat.

Vid årets slut uppgick utlåningen i nominella termer till 460,7 (442,8) mdkr. Kommuninvests konkurrenskraft uttryckt som andelen accepte- rade offerter, har varit fortsatt stark. Acceptans- graden uppgick till 98 (98) procent. Offertsta- tistiken återspeglar dock inte den upplåning som Kommuninvests medlemmar gör genom egna marknadsprogram. Årets nyutlåning och omsättning av befintliga lån, fördelades med

89 (89) procent på lån med en kapitalbindning längre än ett år och 11 (11) procent på lån med

Antal medlemmar och utlåningsvolym

1988–2021

Antal

500

en kapitalbindning om ett år eller kortare. Lån med en kapitalbindning om ett till tre år stod för 20 (26) procent av volymen. Vid utgången av 2021 bestod utlåningsportföljen av 47 (49) procent lån med fast räntebas och 53 (51) pro- cent lån med rörlig räntebas.

Ökade volymer Gröna lån

Volymen beviljade Gröna lån, finansiering för kommunala och regionala investeringsprojekt som främjar övergången till lägre koldioxid- utsläpp och hållbar tillväxt, ökade under året. Vid utgången av 2021 hade 83,5 (74,7) mdkr i Gröna lån beviljats. Motsvarande belopp för utbetalda Gröna lån var 60,2 (41,0) mdkr.

Andelen Gröna lån i förhållande till total utlå- ning baseras på utbetald volym och uppgick till 13 (12) procent. Mer information om Gröna lån återfinns på sidorna 18–19 samt sidan 24.

Lån för Social Hållbarhet

Det utvecklingsarbete rörande en låneprodukt för social hållbarhet, som inleddes 2019 tillsam- mans med en mindre grupp medlemmar och kunder, övergick från pilotfas till lansering för samtliga kunder fr o m 30 mars. Vid utgången av 2021 hade 614 mnkr i Lån för Social Håll- barhet beviljats, avseende 7 projekt och 6 kom- muner. Motsvarande belopp för utbetalda Lån för Social Hållbarhet var 207 mkr. Mer infor- mation om Lån för Social Hållbarhet återfinns på sidorna 22–24.

Mdkr

500

400

300

200

100

88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

400

300

200

100

Fler medlemmar i Före- ningen samt att medlem- marna valt att lägga en allt större del av sin upplåning hos Bolaget, är de främsta förklaringarna till den his- toriska utlåningstillväxten.

Antal medlemmar

i Kommuninvest Ekonomisk förening

Utlåning (nominellt värde), Kommuninvest i Sverige AB

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 39

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – UPPLÅNING

Betydande låntagare med högsta kreditbetyg

Kommuninvest lånar pengar på kapitalmarknader i Sverige och internationellt för att finansiera utlåning till kommuner och regioner. Upplåningsverksamheten har fungerat väl under året med en god efterfrågan på Kommuninvests obligationer. Den solidariska borgen från medlemmarna gör Kommuninvest till en säker investering för investerare. Den totala upplåningen vid årets slut uppgick till 506,7 (492,9) mdkr i nominella termer.

Nyupplåning per valuta*

2021 (2020)

SEK 59 (57) %

USD 36 (36) %

JPY 5 (7) % AUD 0 (–) %

*exkl. certifikatupplåning

Nyupplåning per program*

2021 (2020)

Svenskt obligations- program 51 (49) %

Benchmark-upplåning, övriga valutor 29 (35) %

Uridashi 5 (7) %

Gröna obligationer 15 (8) %

Private placement 0 (1) %

*exkl. certifikatupplåning

Fokus på benchmarkupplåning

Svenska kronor, US-dollar och Euro utgör stra- tegiska upplåningsmarknader, både vad gäller traditionell upplåning och det som definieras som hållbar upplåning. Upplåningen görs för att ersätta lån som förfaller eller har återkallats, för att finansiera nyutlåningen i utlåningsverk- samheten samt för att anpassa storleken på lik- viditetsreserven efter rådande marknadssyn och likviditetsberedskapskrav.

Under året lånades totalt 119,9 (131,4) mdkr upp i obligationer med löptid över ett år, varav 64,7 (68,7) mdkr emitterades i det svenska obli- gationsprogrammet. I detta program var 287,1 (259,3) mdkr utestående vid slutet av året. Där- utöver avtalades villkorad upplåning med potentiell förtidsinlösen inom ett år, motsva- rande 6,8 (9,5) mdkr. Upplåning i kortfristiga certifikat, med löptid under ett år, uppgick till 47,1 (65,0) mdkr. Tidigare emitterad upplåning till ett belopp om 9,4 (8,7) mdkr återköptes och 168,4 (129,4) mdkr förföll.

Riksbankens köp av Kommuninvests obligationer

I slutet av april 2020 utvidgade Riksbanken sitt

QE-program till att även omfatta kommunobligationer. Under 2021 har Riksbanken köpt kommunobligationer vid 45 olika tillfällen för sammanlagt 64 mdkr, 60,2 mdkr av dessa innefattar köp av Bolagets utestående obligationer. Riksbankens totala köp av kommunobliga- tioner uppgick vid utgången av 2021 till 109 mdkr, varav 100,8 mdkr utgjordes av obligationer utgivna av Kommuninvest.

Inom det svenska obligationsprogrammet emitterades 2 obligationer med ny löptid under året, totalt omfattar det 9 utestående obliga- tioner. 5 större benchmarkupplåningar på den internationella marknaden genomfördes, samt- liga i US-dollar, varav en av obligationerna var grön. Totalt emitterades 3 gröna obligationer som möjliggör finansiering av miljöinriktade investeringsprojekt i Föreningens medlems- kommuner och -regioner.

Vidareutveckling av upplåningsverksamheten

Kommuninvests största finansieringskälla är det svenska obligationsprogrammet. Under våren 2020 utvecklades emissionsförfarandet inom programmet så att emissioner sker via vecko- visa auktioner, istället för på förfrågan. Under 2021 emitterade Kommuninvest för första gången en ny obligation genom det nya för- farandet. Förändringen har mottagits väl av marknaden.

Under november 2021 beslutades att Kommuninvest lämnar den taktiska upp- låningsmarknaden Uridashi. Bolaget har länge haft nytta av de specifika möjligheter som den japanska Uridashi-marknaden erbjuder. Under de senaste åren har dock marknadens betydelse minskat och vid utgången av 2021 stod Uridashi för endast 1 procent av Kommun- invests upplåningsportfölj. Beslutet är en del

i ett kontinuerligt arbete för att optimera upp- låningsstrategin och att koncentrera upp- låningen till de strategiska marknaderna.

En betydande SSA-emittent

Kommuninvest emitterar på internationella upplåningsmarknader i kategorin ”Sovereigns, Supranationals and Agencies” (SSA). Med stora årliga upplåningsvolymer är Kommuninvest en betydande internationell aktör inom SSA-segmentet. Låntagare som Kommuninvest jämför sig med inkluderar:

• Bank Nederlandse Gemeenten (Nederländerna)

• Europeiska investeringsbanken, EIB (Europa)

• KfW (Tyskland)

• Kommunalbanken (Norge)

• Kommunekredit (Danmark)

• Municipality Finance (Finland)

• Nordiska Investeringsbanken, NIB (Norden och Baltikum)

40 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – LIKVIDITETSFÖRVALTNING

Likviditetsreserv för att möta kundbehov i alla lägen

För att säkerställa att våra åtaganden mot kunderna efterlevs även i perioder av stress på de finansiella marknaderna har Kommuninvest en likviditetsreserv. Reserven utgörs av korta placeringar med mycket hög kreditvärdighet. God likviditetsberedskap har upprätthållits under året. Reserven uppgick vid årets slut till 53,6 (59,6) mdkr, motsvarande 12 (14) procent av utlåningsvolymen.

Reserv med hög kreditkvalitet och låg risk Utgångspunkten i likviditetsstrategin är god matchning av tillgångar och skulder. Kommun- invest har också en likviditetsreserv, dess syfte är att säkerställa åtaganden under perioder av hög finansiell stress. Likviditetsreservens storlek anpassas efter bland annat upplåningsförfall och omvärldsfaktorer, exempelvis valutakurs- och ränteförändringar. Enligt strategin ska lik- viditetsreserven placeras kort, och den genom- snittliga löptiden får som mest uppgå till 12 månader. Enskilda placeringar får som mest ha en löptid upp till 39 månader. Likviditetsreser- ven är därmed ändamålsmässigt utformad för att säkerställa beredskap under turbulenta marknadsförhållanden.

Effektiv och konservativ förvaltning i fokus Förvaltningen under 2021 präglades av en lik- viditetsreserv med både hög kreditkvalitet och omsättningsbarhet. Direkta placeringar görs främst i värdepapper utgivna av stater eller centralbanker, multilaterala utvecklingsbanker samt subventionerade långivare¹. Vid utgången av 2021 var 93 (95) procent av reserven place- rad i värdepapper med högsta möjliga kredit- värdighet. 69 (75) procent utgjordes av place- ringar i värdepapper utgivna av emittenter

Placeringsregler för likviditets- reserven

• Likviditetsreserven får ha en maximal genomsnittlig löptid om 12 månader

• Maximal löptid på enskilda placeringar är 39 månader.

För mer information,

se avsnitt Risk och kapital hantering sidorna 44–48 eller Kommuninvests webbplats www.kommuninvest.se.

i Sverige.

Se not 2 för ytterligare information om Bolagets kreditriskexponering.

1) Subventionerade långivare avser värdepappersemittenter där exponeringen behandlas mot den nationella regeringen enligt CRR regelverket. Detta inkluderar bland annat Bolagets nordiska grannorganisationer.

Likviditetsreserven fördelad på land

2021 (2020)

Likviditetsreserven fördelad på ratingkategori

2021 (2020)

Likviditetsreserven fördelad på emittentkategori

2021 (2020)

Sverige 69 (75) %

Supranationals 16 (12) %

Finland 3 (2) %

Tyskland 11 (9) %

Storbritannien 1 (1) %

Danmark 0 (0) %

AAA 93 (95) %

AA 6 (4) %

A 1 (1) %

Nationella regeringar eller centralbanker 69 (75) %

Kreditinstitut subven- tionerade långivare 13 (11) %

Kreditinstitut banktill- godohavanden 2 (2) %

Multilaterala utveck- lingsbanker 16 (12) %

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 41

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – ORGANISATION OCH MEDARBETARE

Effektivisering för ökad kundnytta

Den snabba digitala utveckling som skett under pandemin har gett viktiga effektivitets- och hållbarhetsvinster. Det gäller både för samhället som helhet och för Kommuninvests verk- samhet. De nya arbetssätt som digitaliseringen för med sig, med hybrida och flexibla lösningar, ställer samtidigt höga krav på ledning och styrning. Det krävs god transparens, en aktiv intern- kommunikation samt en hög grad av delaktighet och medbestämmande.

Den digitala utvecklingen under pandemin har för Bolagets del genererat tydliga effektiviseringsvinster. Res- och instäl- lelsetider har kortats. Kund- och medlemsdialogen har ratio- naliserats. Kompetensutvecklingen har i större utsträckning ägt rum i digitala format. Miljöbelastningen har minskat och de sociala konsekvenserna, särskilt i matchningen av privat- och yrkesliv, har varit positiva.

Det flexibla arbetet har utvecklats för att skapa möjlig- heter och mervärden för Bolaget och medarbetarna. Chefen avgör i samråd med medarbetaren var arbetet bedrivs bäst, baserat på roll, arbetsuppgifter och självedarskap. Som stöd i detta har ett antal principer arbetats fram, för att skapa en gemensam syn på ett relativt komplext område.

Ökad kundnytta genom standardisering och effektivisering

Med anledning av regeringens förslag om en så kallad risk- skatt initierades ett omfattande analys- och förberedelsear- bete i syfte att kunna hantera den extrakostnad som skatten kunde föra med sig. Arbetet, som genomsyrades av princi- perna standardisering och effektivisering, innebar bland annat att det gjordes en grundlig genomlysning av organisa- tionsstruktur, processer, arbetssätt och bemanning. Arbetet

Medarbetarundersökning 2021 Medarbetarundersökningen 2021 gav ett nmi (Nöjd Med- arbetarindex) på 75 (76). Resultatet är stabilt och högt över tid och indikerar en god arbetstillfredsställelse på en välfung- erande arbetsplats.

Index enpS (Employee-Net-Promoter-Score) ökade i samma undersökning med 10 enheter från 45 till 55.

Det klassas som ett mycket bra värde, med en hög andel ambassadörer och en låg andel kritiker.

ORGANISATION

Ledarskap Medarbetarskap

Intern- kommunikation

MEDARBETARE

Hälsa

Kompetens- utveckling

Förmåner

ARBETSMILJÖ

Fysisk Social-

organisatorisk Digital

Kommuninvest har nolltolerans mot alla former av diskriminering eller trakasserier och arbetar förebyggande i dessa frågor. Bolaget arbetar för att integrera jämställdhet och mångfald i samtliga områden i Bolaget.

Medarbetarundersökning

mynnade ut i ett omställningsprogram för Bolaget. De orga-

nisations- och medarbetarrelaterade delarna av detta pro- gram, vilka har ett stegvis upplägg, började implementeras i november. Programmet är viktigt att genomföra för att skapa en mer fokuserad och ändamålsenlig verksamhet.

Kontinuerligt lärande och förändringsbenägenhet

Med de standardiserings- och effektiviseringsåtgärder som vidtas blir Bolagets satsning på systematisk kompetensför- sörjning, kontinuerligt lärande och ökad förändringsbe- nägenhet om möjligt än viktigare. Detta är en nödvändig komponent för att omställningsprogrammet ska fungera som avsett. 2022 innebär ett fördjupat arbete med att skapa kompetenskartor, lärplaner och beteendeförändringar i syfte att omsätta kunskap och nyvunnen kompetens till förbätt- rade arbetssätt och processer.

0 2017

NMI eNPS

2018

2019

2020

2021

42 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – FINANSIELL STÄLLNING

Finansiell ställning

Det egna kapitalet i Koncernen uppgick vid utgången av 2021 till

10 106,0 (8 992,5) mnkr. Den totala kapitalbasen var 9 409,9 (8 565,4) mnkr vilket gav en total kapitalrelation om 403,7 (357,4) procent.

Balansomslutningen uppgick vid periodens slut till 524 262,6 (527 378,2) mnkr och utlåningen till kommunerna och regionerna står för huvud- delen av tillgångarna. Utlåningen uppgick till 460 650,3 (445 788,8) mnkr vid årsskiftet.

Per 2021-12-31 uppgick det egna kapitalet till 10 106,0 (8 992,5) mnkr.

Överskottsutdelning att utbetala 2022 Förutsatt beslut på föreningsstämman kommer Föreningen att använda sig av överskottsutdel- ning i form av ränta på insatskapital samt åter- bäring för räkenskapsåret 2021. Föreslagen överskottsutdelning uppgår till 472,9 (197,8) mnkr. För detta har Bolaget i bokslutet lämnat koncernbidrag om 488,0 (225,9) mnkr.

Kapitaltäckning och bruttosoliditet Koncernen är väl kapitaliserad för att möta ris- kerna i verksamheten, med kapitalrelationer som med god marginal överstiger de föreskrivna minimikraven i pelare 1 samt pelare 2 baskrav.

Kärnprimärkapitalet uppgick till 9 409,9 (8 565,4) mnkr, vilket innebär en kärnprimärkapi- talrelation på 403,7 (357,4) procent. Kommun- invests kapitalbas består endast av kärnprimär- kapital och därför uppgår även den totala

kapitalrelationen till 403,7 (357,4) procent. För mer information angående Koncernens kapital- hantering, se sidorna 46–47 samt not 2.

Vid utgången av 2021 uppgick Kommun- invests bruttosoliditetsgrad till 15,37 (12,30) procent.

Rating

Kommuninvest har högsta kreditbetyg, aaa från S&P Global Ratings och Aaa från Moo- dy’s. Ratinginstituten bekräftade i december 2021 Bolagets rating, med fortsatt stabila utsik- ter. Ratinginstituten lyfter fram det solidariska borgensåtagandet från Föreningens ägare, man- datet Bolaget har från dess ägare att agera Kom- mungäld för medlemmarna, den höga kvaliteten i låneportföljen samt strategin för kapitalupp- byggnad inför kommande regelverk.

Kommuninvest har även höga så kallade

eSg-betyg. Av institutet iSS-Oekom är betyget B– (Prime), Sustainalytics har gett ett betyg om 9.1, dvs. ”försumbar eSg-risk” och från mSCi är bety- get aa. Resultaten visar att Kommuninvest anses tillhöra den grupp av finansiella institutioner vars verksamhet är minst exponerad för hållbar- hetsrisker.

Eget kapital

Mnkr

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

17 18 19 20 21

AAA

Aaa

Kommentarer till räkenskaper

På sidorna 52, 54 och

56 finns kommentarer till resultaträkning, balansräkning samt förändringar i eget kapital. Dessa kom- mentarer utgör en del av förvaltnings- berättelsen.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 43

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – RISK- OCH KAPITALHANTERING

Låg risktolerans och effektiv riskhantering

Bolagets huvuduppdrag är att säkerställa tillgång till stabil och effektiv upplåning för kommun- sektorn. Detta innebär att efter kundernas behov låna upp pengar på den finansiella marknaden. Verksamheten ska ha ett lågt risktagande där risker endast accepteras för att uppfylla upp- draget som kommungäld. Nedan presenteras övergripande Bolagets mål, principer och metoder för att hantera risk.

Riskhantering och riskexponering under 2021 Riksdagen beslutade i december att bifalla regeringens för- slag om en riskskatt för vissa kreditinstitut. Skatten införs från 1 januari 2022 med ett upplägg där Kommuninvest omfattas fullt ut. Detta beräknas under 2022 ge en extra- kostnad för Kommuninvest på i storleksordningen 257

mnkr. Det blir en tung belastning. Riksdagen klargjorde sam- tidigt att man anser att Kommuninvest ska undantas från skatten från 1 januari 2023. Detta bland annat med motive- ringen att Kommuninvest, i egenskap av lågriskinstitut, inte utgör den risk för samhället som regeringens förslag var avsett att träffa. Kommuninvest har gjort ett omfattande analys- och förberedelsearbete för att se till att riskskatten ska kunna hanteras i verksamheten. En viktig del av detta för 2022 är stramare villkor inom ramen för den ekonomiska föreningen. En annan del handlar om att genom effektivise- ringar och besparingar sänka kostnadsnivån, exklusive risk- skatten, i Koncernen.

Bolaget beaktar ekonomisk, social och miljömässig håll- barhet i hela sin verksamhet, både vad gäller direkt och indi- rekt påverkan. Under 2021 har fokus ur ett riskperspektiv varit på de indirekta riskerna och deras möjliga påverkan på förtroendet för Bolaget. Arbete har genomförts för att säker- ställa att hållbarhet beaktas i riskbedömningarna främst avseende kreditgivning och motpartsrisk.

Riskhanteringen har fortsatt påverkats av coronapande- min. På ett övergripande plan kan konstateras att Bolaget klarat krisen på ett bra sätt då det har funnits god tillgång till likviditet under hela pandemin. Bolaget har inte drabbats av några kreditförluster. Kommunsektorns ekonomiska resultat 2020 uppgick till 68 mdkr vilket var det bästa någonsin.

Främsta orsaken till detta var de ökade statsbidrag som staten gav kommuner och regionerna till följd av pandemin. Det goda resultatet bidrog till förbättrad självfinansiering och en lägre skuldökningstakt jämfört med föregående år.

När det gäller balansen mellan hemarbete och arbete på kontoret har Bolaget genomgående följt Folkhälsomyndig- hetens råd och rekommendationer.

Riskprofil

Kommuninvest har en central betydelse för finansieringen av svenska kommuners och regioners investeringar. Utifrån

kundernas behov lånar Bolaget upp pengar på den finansiella

marknaden. Verksamhetsmodellen innebär att Bolaget är utsatt för risker förknippade med den finansiella marknaden, den svenska staten och kommunernas ekonomiska förutsätt- ningar, klimat- och hållbarhetsrelaterade frågor, samt interna och externa operativa risker. Bolagets riskprofil och tillåtna risktagande fastställs årligen i ägardirektivet vilket antas på årsstämman i Föreningen. Ägardirektivet slår fast att Bolaget ska ha ett lågt risktagande där risker för att uppfylla uppdra- get som kommungäld endast ska accepteras och övriga risker ska elimineras. Risknivån får inte överstiga vad som hade varit tillåtet risktagande för en medlem enligt kommunalla- gen. Bolagets riskhantering är utformad för att verksamheten ska kunna bedrivas i enlighet med ägardirektivet om ett lågt risktagande. För en översikt av de risktyper Kommuninvest regelbundet hanterar och mäter, se sidan 48. För att begränsa de risker som förknippas med Bolagets verksamhetsmodell samt tillse att verksamheten hålls inom de, av Bolagets sty- relse, angivna riskaptiterna används riskaptitsindikatorer eller andra åtgärder.

Riskpolicy

Bolagets inställning till risk fastställs i styrelsens riskdekla- ration, som är en del av styrelsens riskpolicy. Riskdeklara- tionen delas in i fyra begränsningsområden (pelare): kapital, resultat, likviditet och förtroende. Var och en av pelarna har en fastställd kvalitativ riskaptit som all risk mäts mot. Risk- aptiten beskriver den risknivå som styrelsen är beredd att exponera Bolaget för i syfte att uppfylla uppdraget från ägarna. Nivån på riskaptiten avgörs av faktorer så som finansiell ställning, tillväxtmål, marknadsförutsättningar

för den givna tidsperioden samt om effektivitetsvinster kan uppnås vid ett förändrat risktagande. Riskpolicyn är en del av Bolagets riskramverk som innefattar styrelsens grund- läggande instrument för verksamhetsstyrning och god intern kontroll.

Kapital

Bolagets styrelse har beslutat att Bolagets kapitalbas ska täcka det högsta av Bolagets internt bedömda kapitalbehov och det regulativa kapitalkravet med en marginal. Denna marginal tar höjd för ett antal osäkerhetsfaktorer som kan påverka Bolagets kapitalrelationer negativt, exempelvis starkare utlåningstillväxt än prognostiserat. Storleken på

44 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – RISK- OCH KAPITALHANTERING

KAPITAL

RESULTAT

LIKVIDITET

FÖRTROENDE

Bolaget ska ha en god kapitalsituation för att tillgodose medlemmarnas behov av finansiering och uppfylla regelverkskrav. Detta uppnås genom fram- förhållning, kapitalplane- ring och riskhantering.

Bolaget ska ha ett operativt resultat som täcker Föreningens kostnader samt ränta på ägarnas insatskapital. Detta uppnås genom god kostnads- kontroll, tillräckliga utlåningsmarginaler och avgifter. Bolaget har

inget eget vinstsyfte.

Bolaget ska tillgodose medlemmarnas behov

av finansiering. Detta upp- nås genom god planering, diversifierad upplåning, löptidsmatchning, effektiv säkerhetshantering och en höglikvid reserv.

Bolaget ska ha ett gott för- troende hos medarbetare, kunder, medlemmar och andra intressenter. Detta säkerställs genom sund riskkultur som bygger på den kommunala värde- grunden, regelefterlevnad och en god intern styrning och kontroll.

Riskdeklaration

RISK- DEKLARATION

Bolaget ska ha ett lågt risktagande. Risker ska endast accepteras för att uppfylla uppdraget som kommungäld. Övriga risker ska elimineras. De risker som accepteras ska tydliggöras, begränsas och löpande utvärderas.

En sund riskkultur säkerställer Bolagets låga riskprofil.

PELARE

RISKAPTIT

kapitalmålet i kvantitativa termer fastställs årligen inom ramen för Bolagets interna kapital- och likviditetsut- värdering (iklU).

Resultat

Bolaget har inget vinstsyfte. Ändamålet är att bereda med- lemmarna ekonomisk nytta och efter nödvändig konsoli- dering tillförs medlemmarna resultatet. Prissättning utgår istället från ägardirektivets krav på ekonomiskt resultat. Dessa krav innebär att marginalen mellan upplåning- och utlåningsräntor ska vara tillräcklig för att täcka Bolagets och Föreningens verksamhetskostnader. Marginalen ska även ge möjlighet till förräntning av medlemmarnas insatskapital.

Likviditet

Syftet med Bolagets likviditetshantering är att kunna möta kända och prognostiserade likviditetsbehov. Likviditets- beredskapen ska vara god under såväl normala marknads- förhållanden som i perioder med likviditetspåverkande stress. Likviditetshanteringen är utformad för att säkerställa att Bolaget kan möta alla sina betalningsförpliktelser i tid, utan väsentliga merkostnader, samt att det finns en tillräcklig likviditet för att möjliggöra omsättning av befintlig utlåning. Detta tillgodoses genom en tillräcklig grad av diversifiering bland finansieringskällor, med hänsyn till antal och typ av motparter, typ av finansiella instrument, löptider, valutor

och geografiska marknader.

Förtroende

Bolagets verksamhetsidé utgår ifrån att samhället och finans- marknadens aktörer uppfattar Bolaget som en stabil, effektiv och kunnig aktör, vars roll som samhällsnyttig kommungäld ger kommunsektorn i Sverige effektivast möjliga finansför- valtning med fokus på finansiering. Grunden i Bolagets arbete med att skapa förtroende för verksamheten är en riskkultur som bygger på den kommunala värdegrunden, regelefterlevnad och god intern styrning och kontroll.

Riskorganisation

Det samlade ansvaret för Bolagets riskramverk ligger hos Bolagets riskchef. Inom varje verksamhetsområde ligger ansvaret för hantering och kontroll av risker hos ansvarig chef. Framåt- och bakåtblickande analyser används för att säkerställa att Bolaget identifierar, bedömer och mäter risker korrekt.

Kreditgruppen är ett beredande organ vid förslag till för- ändringar i limitutrymmen mot placerings- och derivatmot- parter och medlemmar, samt övriga kreditfrågor som kräver beslut av styrelsen eller VD. Kreditriskkommittén fastställer modell samt faktorer som ligger till grund för Bolagets beräkning av förväntade kreditförluster. Bolagets alco- grupp (Asset Liability Committee) ansvarar för att bereda frågor gällande marknadsrisk- och likviditetsriskfrågor som kräver beslut av styrelsen eller VD.

Bolagets rcc-kommitté (Risk Compliance Control) syftar till att på ett samlat sätt dokumentera det arbete som sker inom Bolagets kontrollfunktioner samt till att bereda kon- trollfunktionernas rapporter till den verkställande ledningen och till styrelsen.

Inom Bolaget finns tre oberoende kontrollfunktioner; avdelningen för Risk och Kontroll, Regelefterlevnad och Internrevision. Risk och Kontroll och Regelefterlevnad utgör tillsammans Bolagets andra försvarslinje medan Intern- revision utgör Bolagets tredje försvarslinje. De tre olika för- svarslinjerna visualiseras i organisationsschemat på sidan 46.

Risk och Kontroll

Avdelningen för Risk och Kontroll utövar den övergripande riskkontrollen och övervakar Bolagets finansiella och opera- tiva risker. Bolagsstyrelsen informeras regelbundet i risk- kontrollärenden. Funktionen är skild från affärsverksam- heten och rapporterar till VD. Ansvarig för avdelningen är Bolagets riskchef som utses av VD som också rapporterar utnämningen till styrelsen.

Avdelningen ansvarar för att följa upp att riskrapporte- ringen är korrekt enligt gällande externa och interna regler, att regelbundet utföra stresstester samt att leda och sam- ordna arbetet kring operativa risker. Den ansvarar även för

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 45

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – RISK- OCH KAPITALHANTERING

att styrelse och ledning ska ha all relevant information för beslut när det gäller riskpolicy, riskaptiter och riskaptits- indikatorer.

Regelefterlevnad

Bolagets funktion för regelefterlevnad är en oberoende kon- troll- och stödfunktion som rapporterar till VD. Chefen för regelefterlevnadsfunktionen utses av VD och rapporterar till både VD och styrelsen i regelefterlevnadsfrågor. Regelefter- levnadsfunktionen ansvarar bland annat för att övervaka och kontrollera regelefterlevnaden inom den tillståndsplik- tiga verksamheten samt ger råd och stöd till verksamheten och en verkställande ledningen i frågor rörande lagar och andra regler som gäller för den tillståndspliktiga verksam- heten.

Internrevision

Bolagets internrevision, vilken är utlagd på extern part, är en oberoende granskningsfunktion som rapporterar till styrel- sen. Internrevisionen ansvarar för utvärdering av hante- ringen av risker, Bolagets kontroll- och styrprocesser samt att verksamheten bedrivs enligt Bolagets interna regler. Internre- visorn rapporterar löpande till styrelsen och VD. Styrelsen fastställer årligen en plan för internrevisionens arbete. VD redogör i styrelsen för åtgärder som vidtagits med anledning av rapporteringen från internrevision.

Riskhantering

För att hålla verksamheten inom riskaptiten används risk- aptitsindikatorer eller andra åtgärder som begränsar Bola- gets risker. Riskaptitsindikatorerna är kvantitativa och utfor- made för att de ska understödja den fastställda riskaptiten inom respektive pelare. Nivån på riskaptitsindikatorerna beror av såväl bolagsspecifika faktorer (finansiell ställning, strategiska mål, lagkrav, riskexponering osv.) som av för- väntade marknadsförutsättningar. Riskaptitsindikator kan

fastställas av styrelse, VD, cro och /eller en annan ansvarig person (kallad riskägare) och utgör då olika begränsnings- nivåer i Bolagets riskramverk.

I riskhanteringen på Bolaget kopplas de kvalitativa risk- aptiterna ihop med risktyper. Risktyperna är en kategorise- ring av risk i syfte att koppla samman riskdeklarationen och de kvantitativa riskaptiterna med den risktaxonomi som är allmänt vedertagen. De symboliserar även olika ansvar- områden inom Bolaget. Sammankopplingen utgår från vilken pelare en potentiellt realiserad risk främst skulle påverka. De övergripande risktyper Bolaget hanterar är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk, operativ risk, stra- tegisk risk, regelefterlevnadsrisk, intressentrisk och hållbar- hetsrisk. I figuren Risktyper på sidan 48 definieras alla de risktyper Bolaget hanterar. En utförlig beskrivning av hur Bolaget hanterar respektive risk finns i not 2.

Kapitalhantering

Bolaget ska vara kapitaliserat för att kunna möta såväl internt bedömt kapitalbehov som regulativa krav. En fullgod kapitaltäckning är viktigt för att utlåningen till Sveriges kommuner och regioner ska kunna fortsätta att växa och för att bibehålla förtroendet hos Bolagets intressenter, framför allt investerarna.

Kommuninvest är ålagd att följa tillsynsförordningen (eU) nr 575/2013, också kallad crr (Capital Requirements Regulation), som är direkt tillämplig i Sverige samt kapital- täckningsdirektivet eU 2013/36, som genomförs i svensk rätt genom lagar och fi:s föreskrifter. Under våren 2019 besluta- des om ändringar i regelverken och dessa ändringar benämns som eU:s bankpaket. Dessa regelverksförändringar kallas ofta för crr 2 och flera av förändringarna trädde i kraft den 28 juni 2021.

Vidare beslutade Finansinspektionen den 20 november 2020 om en ändrad tillämpning av kapitalkraven för svenska banker för att anpassa dessa krav till eU:s bankpaket. Finans-

Verkställande direktör

VD-sekreterare

Föreningsstyrelsens sekreterare

Kommuninvest i Sverige AB (publ)

Kommuninvest Ekonomisk förening

Verkställande ledning

ALCO

Kreditgrupp

RCC

Organisationsschema med verksamhetens tre försvarslinjer

Internrevision

Avdelningen

för IT och

ystemstöd

Affärs- avdelningen

Ekonomi- avdelningen

Regel- efterlevnad

Avdelningen för Risk och Kontroll

Kreditrisk- kommitté

Staben

Internrevision

1:a försvarslinjen

2:a försvarslinjen

3:e försvarslinjen

46 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – RISK- OCH KAPITALHANTERING

inspektionen beslutar numera om särskilda kapitalbaskrav i pelare 2. Därutöver kan Finansinspektionen ge en pelare 2-vägledning som anger en kapitalnivå som de anser att institutet bör upprätthålla utöver kravet.

Separata krav och vägledningar anges avseende risk- baserade kapitalbehov respektive kapitalbehov för brutto- soliditet. Riskbaserade kapitalkrav och vägledningar anges i procent av riskvägda tillgångar, kapitalkrav för bruttosoli-

ditet anges som procent av exponeringsbelopp. Pelare 2-väg- ledningarna grundar sig på utfallet av stresstester och andra institutspecifika bedömningar. Kapitalplaneringsbufferten tas bort eftersom dess ändamål istället ska uppfyllas genom pelare 2-vägledning.

Bolagets styrelse har fastställt ett principiellt kapitalmål för Bolaget som innebär att Bolaget ska ha en marginal ned till det högsta av Bolagets internt bedömda kapitalbehov och Finansinspektionens totala kapitalbaskrav för Kommun- invest i Sverige ab på gruppnivå. Storleken på kapitalmålet

i kvantitativa termer fastställs årligen inom ramen för Bolagets interna kapital- och likviditetsutvärdering (iklU).

Kommuninvests kapitalisering – ett ägaransvar Föreningen har ansvaret för Koncernens kapitalisering. Kommuninvest kapitaliserar inte via vinstmedel, utan genom medlemsinsatser från Föreningens medlemmar, tillika dess ägare. Föreningsstämman beslutar om en ny kapitalplan en gång per mandatperiod, det vill säga vart fjärde år. Vid föreningsstämman i april 2020 beslutades om en ny plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad för åren 2021–2024.

Planen gör det möjligt för föreningens styrelse att begära in ca 1 mdkr årligen fram till 2024 från föreningens medlemmar.

Kapitalisering 2021

Föreningens medlemmar har under året ökat andelskapitalet i Föreningen med 850 mnkr. I november köpte Föreningen aktier i Bolaget för 930 mnkr, till en kurs på 120 procent.

Följaktligen ökade aktiekapitalet i Bolaget med 775 mnkr och det fria egna kapitalet ökade med 155 mnkr.

Kapitalplan och intern kapitalutvärdering

Koncernens kapitalplanering är integrerad med Bolagets strategiska verksamhetsplanering och interna kapital- och

likviditetsutvärdering (iklU). Planerna blickar fem år framåt och i processen analyseras Bolagets och Koncernens kapital- behov baserat på prognostiserad tillväxt, kapitalpåverkande förändringar i verksamheten och kommande regelverkskrav. Målet med kapitalplaneringen är att säkerställa att kapital- basen i Bolaget och Koncernen är tillräckligt stora för att bära de risker och regelverkskrav som följer av realiserandet av verksamhetsplanen. Prognoserna utgår från Bolagets bas- scenario. Även stresstester genomförs för att avgöra hur stora kapitalbuffertar Bolaget behöver för även klara av avvikelser från planen. Den interna kapitalutvärderingen identifierar alla väsentliga risker som finns inom Koncernen och kapital- behovet för dessa risker utvärderas och kvantifieras. Den interna kapitalutvärderingen sammanställs i en rapport som på begäran skickas till Finansinspektionen. Den interna kapitalutvärderingen per årsskiftet visar att Bolaget möter samtliga regulativa kapitalkrav, samt interna kapitalmål,

se not 2.

Bruttosoliditet

Från och med den 28 juni 2021 tillämpas det nya kapital- kravsmåttet bruttosoliditetsgrad (leverage ratio) inom eU. Bruttosoliditetskravet är fastställt till tre procent och är direkt gällande för Kommuninvest via kapitaltäckningsför- ordningen (eU) 2019/876 av den 20 maj 2019. Bruttosolidi- tetsgraden definieras som relationen mellan primärkapitalet och de totala exponeringarna i tillgångar och åtaganden.

Rapportering av bruttosoliditetsgrad till berörda myndig- heter sker sedan 2014.

Vid beräkning av bruttosoliditetsgraden gäller en särskild bruttosoliditetsreglering för så kallade offentliga utvecklings- kreditinstitut, Public Development Credit Institution (pDci), en kategori som Kommuninvest tillhör. För Kommuninvest innebär detta att all utlåning till medlemmar och deras bolag får avräknas från det exponeringsmått som används vid beräkningen av Bolagets och Koncernens bruttosoliditets- grad.

För mer detaljerad information samt kvantitativ information om Bolagets riskexponering hänvisas till not 2 samt till den separata Risk- och kapitalhanteringsrapport som finns på www.kommuninvest.se

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 47

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE – RISK- OCH KAPITALHANTERING

Kommuninvests riskhantering i korthet
	PELARE	RISKTYP	RISKDEFINITION
	KAPITAL	Strategisk kapitalrisk	Risken att misslyckas med verksamhetsplaneringen samt Bolagets del
			i kapitalplaneringen.
		Kreditmarknadsrisk	Risken för förlust eller en negativ effekt på Bolagets intäkter till följd av
			förändringar i basis- eller kreditspreadar.
	RESULTAT	Emittentrisk	Risken att en utgivare av ett finansiellt instrument inte återbetalar hela sitt
			åtagande vid förfall.
		Motpartsrisk	Risken att en motpart i derivatkontrakt fallerar innan slutavveckling av kassa-
			flöden. Risken innefattar även att koncentrationer kan finnas mot enskilda
			motparter.
		Övrig prisrisk	Risken att en ändring i prisläget för underliggande tillgångar och index,
			till exempel aktier eller aktieindex, påverkar värdet av tillgångarna och skulderna
			negativt.
		Ränterisk	Risken för förlust (negativ förändring av ekonomiskt värde) eller en negativ
			effekt på Bolagets intäkter till följd av en förändring i ränteläget.
		Valutarisk	Risken för en negativ effekt på Bolagets intäkter till följd av valutakursrörelser.
	LIKVIDITET	Likviditetsrisk	Risken att inte uppfylla betalningsåtagande på förfallodagen.
		Strukturell likviditetsrisk	Risken att inte i förväg ha finansierat sina långsiktiga åtaganden.
		Kommungäldslikviditetsrisk	Risken att behöva neka en medlem finansiering.
	FÖRTROENDE	Operativ risk	Risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner är felaktiga eller
		– Personalrisk	inte ändamålsenliga, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser
		– Processrisk	inklusive legala risker.
		– IT- och Systemrisk
		– Extern risk
		Intressentrisk	Risken att ratingbolag, kund, medlem, medarbetare, investerare, massmedia,
			riksdag, regering eller annan intressent tappar förtroende för Bolaget och
			dess affärsidé.
		Hållbarhetsrisk	Risken att Bolaget direkt eller indirekt negativt påverkar eller påverkas inom
			områdena miljö- och klimat, korruption, mänskliga rättigheter eller arbetsvillkor
			eller affärsetik.
		Kreditgivningsrisk	Risken att en motpart i kreditgivningen inte fullföljer sina åtaganden.
		Regelefterlevnadsrisk	Risken att Bolaget inte följer gällande externa eller interna regler och därmed
			riskerar att påföras sanktioner, drabbas av förluster eller av dåligt rykte/förlorat
			anseende.
		Strategisk risk	Strategisk risk är den långsiktiga risken för förlust på grund av felaktiga och
			missriktade strategiska val och affärsbeslut, felaktigt genomförande av beslut,
			felaktig implementering av beslut eller brist på lyhördhet avseende förändringar
			i samhället, regelsystem eller branschen.

48 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

Finansiella rapporter

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 49

FINANSIELLA RAPPORTER

Resultaträkning och Rapport över totalresultat – Koncernen 51

Balansräkning – Koncernen 53

Redogörelse för förändringar i eget kapital – Koncernen 55

Kassaflödesanalys – Koncernen 57

Resultaträkning och Rapport över totalresultat – Moderföreningen 58

Balansräkning – Moderföreningen 59

Redogörelse för förändringar i eget kapital – Moderföreningen 60

Kassaflödesanalys – Moderföreningen 61

NOTER

Not 1 Redovisningsprinciper 62

Not 2 Risk- och kapitalhantering 66

Not 3 Räntenetto 83

Not 4 Provisionskostnader 83

Not 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner 84

Not 6 Övriga rörelseintäkter 84

Not 7 Allmänna administrationskostnader 85

Not 8 Övriga rörelsekostnader 87

Not 9 Kreditförluster, netto 87

Not 10 Skatter 88

Not 11 Vinstdisposition 89

Not 12 Belåningsbara statsskuldförbindelser 89

Not 13 Utlåning till kreditinstitut 90

Not 14 Utlåning 90

Not 15 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 90

Not 16 Aktier och andelar i dotterföretag 91

Not 17 Derivat och säkringsredovisning 91

Not 18 Immateriella tillgångar 92

Not 19 Materiella tillgångar 93

Not 20 Fordran på dotterföretag 93

Not 21 Övriga tillgångar 93

Not 22 Övriga skulder 93

Not 23 Avsättningar 93

Not 24 Eget kapital – Kommuninvest Ekonomisk förening 94

Not 25 Eget kapital – Koncernen 94

Not 26 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 95

Not 27 Närståenderelationer 95

Not 28 Finansiella tillgångar och skulder 96

Not 29 Information om finansiella tillgångar och skulder

som är föremål för kvittning 101

Not 30 Händelser efter balansdagen 101

Fem år i sammandrag – Koncernen 102

Alternativa nyckeltal – Koncernen 103

Underskrifter 104

Revisionsberättelse 105

Granskningsrapport 108

Medlemsförteckning 109

50 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Resultaträkning – Koncernen

1 januari–31 december

Mnkr Not	2021	2020
Ränteintäkter beräknade enligt effektivräntemetoden	997,3	1 741,9
Övriga ränteintäkter	1,0	1,2
Räntekostnader beräknade enligt effektivräntemetoden	-275,3	–973,0
Övriga räntekostnader	-42,2	–72,7
RÄNTENETTO 3	680,8	697,4
Provisionskostnader 4	-11,4	–12,7
Nettoresultat av finansiella transaktioner 5	47,6	–247,7
varav bortbokade tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	2,5	0,2
Övriga rörelseintäkter 6	10,4	10,9
SUMMA RÖRELSEINTÄKTER	727,4	447,9
Allmänna administrationskostnader 7	-258,2	–248,4
Av- och nedskrivningar på immateriella anläggningstillgångar 18	-6,4	–1,1
Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19	-4,3	–3,9
Övriga rörelsekostnader 8	-3,6	–6,2
SUMMA KOSTNADER	-272,5	–259,6
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER	454,9	188,3
Kreditförluster, netto 9	6,3	11,1
RÖRELSERESULTAT	461,2	199,4
Skatt 10	-0,1	2,3
ÅRETS RESULTAT	461,1	201,7

Rapport över totalresultat – Koncernen

1 januari–31 december

Mnkr	2021	2020
ÅRETS RESULTAT	461,1	201,7
Övrigt totalresultat	–	–
TOTALRESULTAT	461,1	201,7

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 51

FINANSIELLA RAPPORTER

Kommentarer till resultaträkningen – Koncernen

Räntenetto

Räntenettot uppgick till 680,8 (697,4) mnkr och var därmed ca 17 mnkr lägre än föregående år. Totala intjäningen från utlåning uppgick till 684 mnkr, vilket är 79 mnkr lägre än föregående år. Den största anledningen till avvikelsen är att utlåning som för faller och omsätts igen ger kraftigt minskade ränteintäkter då historisk utlåning avtalats med väsentligt högre marginal mellan upplåning och utlåningsräntor än den marginal som tagits ut under året. Föreningen hade dock en minskad räntekostnad om 14 mnkr då räntenettot i år inte belastades av ränta på förlagslån.

Ränteintäkterna från likviditetsreserven var högre än ränte kostnaderna för den upplåning som finansierar den vilket gav ett överskott på 36 mnkr, vilket var 44 mnkr mer än föregående år då reserven gav ett underskott. Kostnaden för rating, svenskt obligationsprogram och andra avgifter för att låna upp pengar belastar räntenettot med 40 mnkr, vilket är 4 mnkr lägre än motsvarande kostnad föregående år.

För mer information gällande periodens räntenetto, se not 3.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till 47,6 (–247,7) mnkr. Resultatet förklaras huvudsakligen av oreali serade marknadsvärdesförändringar om 43,9 (–245,3) mnkr. Eftersom Kommuninvest har för avsikt att hålla tillgångarna och skulderna till förfall realiseras normalt sett inte dessa värden. Se vidare not 5.

Kostnader

Kostnaderna uppgick till 272,5 (259,6) mnkr, inklusive kost naden för resolutionsavgift om 23,0 (20,9) mnkr. Exklusive resolutionsavgiften uppgick kostnaderna till 249,5 (238,7) mnkr, varav personalkostnader utgjorde 143,4 (131,0) mnkr och övriga kostnader 106,1 (107,7) mnkr.

Personalkostnaderna har ökat med ca 12,4 mnkr mot före gående år. 3,9 mnkr av dessa förklaras av nedlagd tid i egen systemutveckling som gav en lättnad i personalkostnad under 2020. Ett ökat behov av inhyrd personal under året ger en ökad kostnad om 2,9 mnkr. Lönerevision och andra effekter av per sonalomsättning har gett en ökad kostnad om 1,9 mnkr och 3,7 mnkr består av högre övriga personalkostnader under året jämfört med föregående år.

Övriga kostnader minskar med 1,6 mnkr där Bolagets utveck ling av en digital låneprocess genererade avskrivningar för första gången under året om 6,2 mnkr. Tjänsten för tillgångs förvaltning som flyttades över till tredje part gav minskade kostnader om 3,5 mnkr jämfört med föregående år. Lägre kostnader om 3,3 mnkr kan kopplas till uppgraderingen av det finansadministrativa systemet som genomfördes i huvudsak under 2020. Övriga poster och allmänna kostnadsökningar förklarar resterande minskning av övriga kostnader om 1,0 mnkr mellan 2021 och 2020.

Resolutionsavgiften beräknas som en riskjusterad andel av balansomslutningen med avdrag för utlåning. Den riskjuste rade andelen bestäms av Bolagets riskprofil i förhållande till övriga avgiftsskyldiga institut i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63. Resolutionsavgiften för år 2021 har för Kommuninvest av Riksgälden fastställts till 23,0 (20,9) mnkr. Bolagets helägda dotterbolag, Kommuninvest Fastighets ab, gav 2021 ett koncernbidrag om 2,1 (1,9) mnkr vilket elimineras i koncernredovisningen. Fastighetsbolagets styrelse ansåg att koncernbidraget inte hindrar Fastighetsbola get att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt och ej heller från att fullgöra erforderliga investeringar.

Årets resultat

Kommuninvests rörelseresultat, resultat före skatt, uppgick till 461,2 (199,4) mnkr. I rörelseresultatet ingår orealiserade mark nadsvärdesförändringar om 43,9 (–245,3) mnkr samt förvän tade kreditförluster om 6,3 (11,1) mnkr. Orealiserade mark nadsvärdesförändringar var på en låg nivå då de marknadsdata som har störst påverkan på dessa ändrats väldigt lite sett över hela året. Exklusive marknadsvärdesförändringar och förvän tade kreditförluster uppgick Kommuninvests operativa resultat till 411,0 (433,6) mnkr, för mer information se Alternativa nyckeltal på sidan 103.

Årets skattekostnad redovisad i resultaträkningen uppgick till

–0,1 (2,3) mnkr. För mer information angående redovisad skatt, se not 10. Resultatet efter skatt uppgick till 461,1 (201,7) mnkr.

Rörelseresultat före skatt

Mnkr

Kostnadsfördelning

Mnkr Räntepunkter

1 200

1 000

800

600

400

200

-200

300 12

250 10

200 8

150 6

100 4

50 2

-400

2017

2018

2019

2020

2021

0 2017

2018

2019

2020

2021 0

Rörelseresultat före skatt

Del av resultat hänförligt orealiserade marknadsvärdeförändringar Del av resultat hänförligt kreditförluster, netto

Personalkostnader

Övriga administrationskostnader Resolutions-/stabilitetsavgift¹

Av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar

Övriga rörelsekostnader

Förvaltningskostnader exkl. resolutions-/stabilitetsavgift, i räntepunkter av utlåning

1) Resolutionsavgiften ersatte stabilitetsavgiften under år 2016.

52 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Balansräkning – Koncernen

Per den 31 december

Mnkr Not	2021	2020
TILLGÅNGAR
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 2	7 672,5	18 931,2
Belåningsbara statsskuldförbindelser 2, 12	30 724,1	28 035,2
Utlåning till kreditinstitut 2	1 349,8	1 699,9
Utlåning 2, 14	460 650,3	445 788,8
Värdeförändring på räntesäkrade poster i portföljsäkring	-	33,9
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2, 15	15 529,8	13 822,9
Derivat 2, 17, 29	5 729,3	2 429,4
Immateriella tillgångar 18	24,7	30,7
Materiella tillgångar, inventarier 19	6,0	7,0
Materiella tillgångar, byggnader och mark 19	26,7	27,7
Aktuell skattefordran	79,6	78,9
Övriga tillgångar 21	2 427,0	16 472,1
Uppskjuten skattefordran 10	0,7	0,7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	42,1	19,8
SUMMA TILLGÅNGAR	524 262,6	527 378,2
SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL
Skulder och avsättningar
Skulder till kreditinstitut 2	277,7	947,0
Emitterade värdepapper 2	506 080,1	498 305,9
Derivat 2, 17, 29	3 851,4	18 977,6
Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring 17	381,8	–
Övriga skulder 22	3 519,5	106,8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	46,1	48,4
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 23	0,0	0,0
Summa skulder och avsättningar	514 156,6	518 385,7
Eget kapital
Andelskapital	9 001,7	8 151,5
Reserver	24,7	30,4
Balanserade vinstmedel	618,5	608,9
Årets resultat	461,1	201,7
Summa eget kapital 25	10 106,0	8 992,5
SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL	524 262,6	527 378,2

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 53

FINANSIELLA RAPPORTER

Kommentarer till balansräkningen – Koncernen

Tillgångar

Kommuninvests totala tillgångar uppgick vid periodens slut till 524 262,6 (527 378,2) mnkr. Utlåningen som utgör huvuddelen av tillgångarna uppgick till ett redovisat värde om 460 650,3 (445 788,8) mnkr vid årsskiftet. I nominella termer uppgick utlåningen till 460 691,3 (442 840,6) mnkr. Ökningen i utlå ningen är den lägsta på flera år vilket framförallt beror på den tillfälligt förstärkta likviditeten hos medlemmarna som är en effekt av ökade tillskott från staten. Även Riksbankens köp av kommunobligationer har påverkat genom att medlemmar i högre grad valt att låna direkt i marknaden. Den underliggande drivkraften för tillväxten i Kommuninvests utlåning, investe ringsbehoven i kommunsektorn, har inte minskat.

Att balansräkningen minskar trots ökningen i utlåning beror på att likviditetsreserv och ställda säkerheter minskat. Likviditetsreserven, bestående av balansräkningsposterna Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, Belåningsbara statsskuldförbindelser, Utlåning till kreditinstitut samt Obli gationer och andra räntebärande värdepapper, minskade till 55 276,2 (62 523,1) mnkr.

Ställda säkerheter, som ingår i posten Övriga tillgångar, minskade till 2 414,4 (16 460,3) mnkr. Kommuninvest ställer säkerheter för derivatskulder. Derivatskulderna har minskat

Skulder

Kommuninvest skulder uppgick till 514 156,6 (518 385,7) mnkr

och upplåningen ökade under året till 506 357,8 (499 252,9) mnkr.

Derivatskulderna (derivat med negativt marknadsvärde) uppgick till 3 851,4 (18 977,6) mnkr. Minskningen av derivat skulder beror som beskrevs ovan på att kronan försvagats.

Balansräkningsposten Övriga skulder uppgick till 3 519,5 (106,8) mnkr. I Övriga skulder ingår erhållna säkerheter om 3 503,3 (94,3) mnkr, även den förändringen beror på att kronan försvagats. Erhållna säkerheter för derivat clearade

hos central motpart för clearing nettas per motpart och valuta i balansräkningen, se vidare not 29. För erhållna kontantsäker heter för derivat som ej har clearats hos central clearingmot part föreligger ej kvittningsrätt och tas därmed upp till fullo

i balansräkningen. Ytterligare information angående övriga skulder återfinns i not 22.

Eget kapital

För information om Eget kapital se Redogörelse för förändringar i eget kapital på sidan 56.

Balansräkning

Mdkr Mdkr

eftersom den svenska kronan under året har försvagats relativt amerikanska dollar. Då ökar värdet på de valutaswappar som används för att säkra valutariskerna från Bolagets finansiering i amerikanska dollar.

Ställda säkerheter för derivat clearade hos central clearing motpart redovisas netto per motpart och valuta i balansräk ningen, se vidare not 26. För ställda kontantsäkerheter för derivat som ej har clearats hos en central motpart för clearing föreligger ej kvittningsrätt och redovisas därmed brutto i balansräkningen dvs. fordringspost och skuldpost var för sig.

600

500

400

300

200

100

2017

2018

2019

2020

2021 0

För mer information om övriga tillgångar, se not 21.

Derivattillgångarna (derivat med positivt marknadsvärde) har ökat till 5 729,3 (2 429,4) mnkr.

Balansomslutning (vänster axel) Utlåning (vänster axel)

Eget kapital (höger axel)

54 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Redogörelse för förändringar i eget kapital – Koncernen

		Balanserad	Totalt eget
Andelskapital	Reserver1	vinst eller förlust	kapital

Mnkr

Ingående eget kapital 2021-01-01	8 151,5	30,4	810,6	8 992,5
Totalresultat
Årets resultat			461,1	461,1
Årets förändring fond för utvecklingsutgifter		-5,7	5,7	–
Årets totalresultat		-		–
Summa totalresultat	–	-5,7	466,8	461,1
Vinstdisposition enligt föreningsstämmans beslut Överskottsutdelning i form av återbäring och ränta Nytt andelskapital under året Insatser inbetalda vid nytt medlemskap Insatser från befintliga medlemmar	72,8 777,4		-197,8	-197,8 72,8 777,4
Utgående eget kapital 2021-12-31	9 001,7	24,7	1 079,6	10 106,0

Ingående eget kapital 2020-01-01	7 000,0	21,1	973,6	7 994,7
Totalresultat Årets resultat			201,7	201,7
Årets förändring fond för utvecklingsutgifter Årets totalresultat		9,3 –	–9,3	– –
Summa totalresultat	–	9,3	192,4	201,7
Vinstdisposition enligt föreningsstämmans beslut Överskottsutdelning i form av återbäring och ränta Nytt andelskapital under året Insatser inbetalda vid nytt medlemskap	317,6		–355,4	–355,4 317,6
Insatser från befintliga medlemmar	833,9			833,9
Utgående eget kapital 2020-12-31	8 151,5	30,4	810,6	8 992,5

1) Reserver består av Fond för verkligt värde innefattande finansiella tillgångar som kan säljas samt Fond för utvecklingsutgifter. Fond för utvecklingsutgifter motsvarar aktiverade egenupparbetade utvecklingskostnader som förts om från balanserad vinst eller förlust, justerat med en proportionell andel av avskrivningen som förts tillbaka från fonden till fritt eget kapital.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 55

FINANSIELLA RAPPORTER

Kommentarer till redogörelse för förändringar i eget kapital – Koncernen

Eget kapital

Vid utgången av år 2021 uppgick det egna kapitalet i Koncernen till 10 106,0 (8 992,5) mnkr. Eget kapital har under perioden främst påverkats av årets resultat om 461,1 (201,7) mnkr samt av utbetalning av överskottsutdelning om 197,8 (355,4) mnkr till Föreningens medlemmar baserat på återbäring samt ränta på insatskapital för räkenskapsåret 2021. Under året har dessutom kapitalinsatser om totalt 850,2 (1 151,5) mnkr från Föreningens medlemmar tillkommit. För mer information gällande över skottsutdelning samt kapitaluppbyggnad via kapitaltillskott,

se sidan 43 samt sidorna 46–47.

Eget kapital

Mnkr

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

Fond för utvecklingsutgifter om 30,4 (21,1) mnkr motsvarar aktiverade egenupparbetade utvecklingskostnader justerat med en proportionell andel av avskrivningen som förts tillbaka från fonden till fritt eget kapital.

0 2017

2018

2019

2020

2021

56 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Kassaflödesanalys – Koncernen

1 januari – 31 december

Mnkr	2021	2020
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat	461,2	199,4
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	-38,4	239,9
Betald inkomstskatt	-0,7	–1,7
	422,1	437,4
Förändring av likviditetsreserv	-4 443,7	–16 442,1
Förändring av utlåning	-17 824,4	–36 313,8
Förändring av övriga tillgångar	14 022,7	–13 645,2
Förändring av övriga skulder	3 410,4	–7 894,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-4 412,9	–73 858,5
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella tillgångar	-0,4	–10,4
Förvärv av materiella tillgångar	-1,7	–1,9
Avyttring av materiella tillgångar	–	0,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-2,1	–12,3
Finansieringsverksamheten
Emission av räntebärande värdepapper	173 761,3	201 396,9
Förfall och återköp av räntebärande värdepapper	-181 607,9	-129 437,1
Överskottsutdelning i form av återbäring och ränta	-197,8	–355,4
Insatser inbetalda vid nytt medlemskap	105,5	317,6
Insatser från befintliga medlemmar	744,7	833,9
Amortering av efterställa skulder	-	–1 000,0
Amortering av leasingskuld	-0,4	–0,4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-7 194,6	71 755,5
Årets kassaflöde	-11 609,6	–2 115,3
Likvida medel vid årets början	20 632,0	22 747,3
Likvida medel vid årets slut	9 022,4	20 632,0
Likvida medel består i sin helhet av kassa och tillgodohavanden hos centralbanker samt utlåning till kreditinstitut vilka vid anskaffnings-
tillfället har en löptid om högst 3 månader samt är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Justering för poster som ej ingår i kassaflödet
Avskrivningar	10,7	5,0
Vinst vid avyttring av materiella anläggningstillgångar	–	–
Kursdifferenser från förändring av finansiella anläggningstillgångar	1,1	0,6
Orealiserade marknadsvärdesförändringar	-43,9	245,3
Kreditförluster, netto	-6,3	–11,0
Summa	-38,4	239,9
Betalda och erhållna räntor som ingår i kassaflödet
Erhållen ränta1	1163,6	1 898,2
Erlagd ränta2	-561,8	–720,2

1) Som erhållen ränta redovisas de betalningar som har betalats och erhållits för Koncernens utlåning och placeringar samt de betalningar som betalats och erhållits avseende derivatkontrakt som används för att säkra Koncernens utlåning och placeringar.

2) Som erlagd ränta redovisas de betalningar som har betalats och erhållits för Koncernens upplåning samt de betalningar som betalats och erhållits avseende derivatkontrakt som används för att säkra Koncernens upplåning.

Avstämning av skulder som härrör från finansieringsverksamheten

2021	IB	Kassa- flöden	Valutakurs- förändringar	Verkligt värde- förändring	Koncern- bidrag	UB
Amortering av leasingskuld	0,3	-0,40			0,60	0,50
Efterställda skulder	–	850,20				9 001,70
Upplåning inkl. derivat	515 801,1	-7 846,60	1,10	-3 475,70		504 479,90
Summa	515 801,4	-6 996,8	1,1	-3 475,7	0,0	513 482,1

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 57

FINANSIELLA RAPPORTER

Resultaträkning – Moderföreningen

1 januari–31 december

Mnkr	Not	2021	2020
Rörelsens kostnader	7	-15,0	-14,5
Rörelseresultat		-15,0	-14,5
Finansiella intäkter och kostnader
Intäkter från andelar i koncernföretag, koncernbidrag		488,0	225,9
Räntekostnader 3		–	–
Räntekostnader Förlagslån 3		–	–13,9
Summa finansiella intäkter och kostnader		488,0	212,0
Resultat efter finansiella poster		473,0	197,5
Resultat före skatt		473,0	197,5
Skatt	10	-0,1	2,2
ÅRETS RESULTAT		472,9	199,7

Rapport över totalresultat

– Moderföreningen

1 januari–31 december

Mnkr

2021

2020

Årets resultat

Övrigt totalresultat

472,9

–

199,7

–

Årets totalresultat

472,9

199,7

58 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Balansräkning – Moderföreningen

Per den 31 december

Mnkr Not

2021

2020

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier i dotterbolag 16

9 130,0

8 200,0

Summa anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar

Fordringar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Fordran på dotterbolag 20

Övriga kortfristiga fordringar

9 130,0

0,2

488,0

0,8

8 200,0

0,2

276,9

–

Summa omsättningstillgångar

Utlåning till kreditinstitut 13

489,0

7,1

277,1

22,6

SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL

Eget kapital

Andelskapital 24

Reservfond

Balanserat resultat 11

Årets resultat 11

9 626,1

9 001,7

140,3

7,2

472,9

8 499,7

8 151,5

140,3

5,3

199,7

Summa eget kapital

Skulder

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 22

Skatteskulder 22

Övriga kortfristiga skulder 22

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

9 622,1

1,6

0,1

0,4

1,9

8 496,8

0,7

0,4

1,1

Summa kortfristiga skulder

4,0

2,9

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

9 626,1

8 499,7

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 59

FINANSIELLA RAPPORTER

Redogörelse för förändringar i eget kapital

– Moderföreningen

				Totalt
Mnkr	Andelskapital	Reservfond1	Fritt eget kapital	eget kapital

Ingående eget kapital 2021-01-01 8 151,5 140,3 205,0 8 496,8

Årets resultat 472,9 472,9

Vinstdisposition enligt föreningsstämmans beslut

Överskottsutdelning i form av återbäring och ränta -197,8 -197,8 Avsättning reservfond –

Nytt andelskapital under året

Insatser inbetalda vid nytt medlemskap 72,8 72,8

Insatser från befintliga medlemmar 777,4 777,4

Utgående eget kapital 2021-12-31 9 001,7 140,3 480,1 9 622,1

Ingående eget kapital 2020-01-01	7 000,0	140,3	360,7	7 501,0
Årets resultat			199,7	199,7
Vinstdisposition enligt föreningsstämmans beslut Överskottsutdelning i form av återbäring och ränta			–355,4	–355,4
Avsättning reservfond Nytt andelskapital under året Insatser inbetalda vid nytt medlemskap	317,6			– 317,6
Insatser från befintliga medlemmar	833,9			833,9
Utgående eget kapital 2020-12-31	8 151,5	140,3	205,0	8 496,8
1) Reservfond består av en lagstadgad avsättning till bundet eget kapital.

60 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Kassaflödesanalys – Moderföreningen

1 januari – 31 december

Mnkr	2021	2020
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat	473	197,5
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet	-488,0	–225,9
Betald inkomstskatt	-0,7	–1,5
	-15,7	–29,9
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av leverantörsskulder	0,9	–0,7
Förändring av övriga skulder	0,8	–0,6
Förändring av övriga tillgångar	-0,8	–0,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-14,8	–31,3
Finansieringsverksamheten1
Överskottsutdelning i form av återbäring och ränta	-197,8	–355,4
Insatser inbetalda vid nytt medlemskap	105,5	317,6
Insatser från befintliga medlemmar	744,7	833,9
Nyemission av dotterföretag	-930,0	–1 100,0
Återköp av efterställda skulder	-	–1 000,0
Förändring av skuldförhållanden inom Koncernen	276,9	1 345,9
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-0,7	42,0
Årets kassaflöde	-15,5	10,7
Likvida medel vid årets början	22,6	11,9
Likvida medel vid årets slut	7,1	22,6
Likvida medel består i sin helhet av kassa och bank.
Justering för poster som ej ingår i kassaflödet
Ej erhållna koncernbidrag	-488,0	–225,9
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-488,0	–225,9
Betalda och erhållna räntor som ingår i kassaflödet
Erhållen ränta	–	–
Erlagd ränta	–	–13,9

1) Föreningen har valt att under finansieringsverksamheten presentera koncernbidrag, överskottsutdelning samt ny insats från medlemmarna då dessa transaktioner är nära sammankopplade med varandra.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 61

FINANSIELLA RAPPORTER

Noter

Alla belopp anges i miljoner kronor i den mån inte annat uttryckligen anges.

Not 1 Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 24 februari 2022. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 31 mars 2022.

Redovisningsprinciperna överensstämmer med de som till- lämpades i årsredovisningen för 2020 med undantag för änd- ringar föranledda av nya eller ändrade ifrS-standarder som har trätt i kraft under 2021.

Koncernen

Koncernredovisningen är upprättad enligt av EU antagna inter- nationella redovisningsprinciper – International Financial Reporting Standards - ifrS. I koncernredovisningen tillämpas också kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kredit- institut samt värdepappersbolag (årkl) och Finansinspektio- nens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag (fffS 2008:25) och rfr 1, kompletterande redovisningsregler för koncerner utgiven av rådet för finansiell rapportering.

Föreningen

Föreningens årsredovisning är upprättad enligt Årsredovis- ningslagen (årl) och rfr 2, redovisning för juridiska personer utgiven av rådet för finansiell rapportering. Detta innebär att samtliga av EU godkända ifrS och uttalanden följs så långt detta är möjligt, inom ramen för årl och med de undantag som motiveras av skatteregler.

Föreningens redovisningsprinciper följer därmed de som tillämpas i Koncernen förutom att resultat- och balansräk- ningar följer årsredovisningslagens uppställningsformer. ifrS 9 tillämpas ej utan finansiella instrument redovisas baserat på anskaffningsvärde samt att aktier i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde. Erhållna koncernbidrag redovisas i resultat- räkningen som intäkter från andelar i koncernföretag.

Nya och ändrade lagar, standarder och tolkningar

I januari 2020 antog EU ändringar av ifrS 9, iaS 39 och ifrS 7, fas 1, till följd av reformen för nya referensräntor. Ändringarna syftar till att minimera oönskade effekter som kan uppstå under tiden reformen av nya referensräntor pågår och innebär vissa lättnader i säkringsredovisningen samt nya upplysnings- krav. Ändringarna innebär att Bolaget kan fortsätta tillämpa säkringsredovisning trots eventuell ineffektivitet som kan upp- komma i säkringsredovisningen som en konsekvens av föränd- ringen i hur Stibor och övriga ibor bestäms och/eller en even- tuell ersättning av Stibor/övriga ibor med en riskfri ränta.

Vidare innebär ändringar i ifrS 7 att ytterligare upplysnings- krav införts. Den 1 januari 2021 trädde ytterligare ändringar kopplade till referensräntereformen i kraft, fas 2 som reglerar när en reform för en, för Bolaget, relevant referensränta är avslutad. Ändringarna innebär en praktisk lösning där vissa modifieringar tillåts utan att säkringsrelationer behöver brytas. Kommuninvest har inte gjort några ändringar kopplade till referensräntereformen under rapporteringsperioden. Kom- muninvest har inte heller några kassaflödessäkringar eller andra säkringsrelationer kopplade till US libor med förfall bortom 2022, vilket innebär att reformen inte haft någon påverkan på Kommuninvests principer för effektivitetstest.

Reformen för nya referensräntor och dess lättnadsregler har en immateriell påverkan på Kommuninvests resultat och ställning då Kommuninvest har mycket få säkringar kopplade till osäkerhet i utländsk ibor. För ytterligare information,

se not 2 och not 17.

Övriga nya eller ändrade lagar, standarder och tolkningar som har införts under året har inte haft någon väsentlig påver- kan på Kommuninvests resultat, ställning, upplysningar, kapitalkrav, kapitalbas eller stora exponeringar.

Nya och ändrade lagar, standarder och tolkningar som ej trätt i kraft

Kommuninvest följer utvecklingen av den pågående reformen av nya referensräntor och dess påverkan på redovisnings- standarder.

För närvarande bedöms inga nya och ändrade lagar, standarder och tolkningar som ännu ej trätt i kraft ha någon väsentlig påverkan på Kommuninvests resultat, ställning, upp- lysningar, kapitalkrav, kapitalbas eller stora exponeringar.

Väsentliga bedömningar och antaganden

Vid upprättande av årsredovisningen görs bedömningar och antaganden som påverkar redovisning och tilläggsupplys- ningar. De viktigaste bedömningarna vid tillämpning av redo- visningsprinciper utgör hur finansiella instrument klassificeras och värderas enligt vad som redogörs för nedan i avsnitten Finansiella instrument.

För tillgångar och skulder värderade till verkligt värde påverkas värdet av bedömningen av om tillgängliga marknads- priser är baserade på en aktiv marknad. Vid fastställandet av verkligt värde för finansiella instrument som ej handlas på en aktiv marknad tillämpas värderingstekniker och därvid görs antaganden som kan vara förenade med osäkerhet. I not 28 beskrivs hur verkligt värde för finansiella instrument beräknas inklusive väsentliga antaganden, osäkerhetsfaktorer samt känslighetsanalys. Redovisningen har upprättats på basis av upplupet anskaffningsvärde med undantag för en betydande del av Kommuninvests finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde vid bristande överensstämmelse eller till upplupet anskaffningsvärde med justering för verkligt värde avseende den risk som är föremål för säkringsredovis- ning. Se vidare avsnittet om Finansiella instrument samt

not 28.

Bedömning har gjorts gällande Kommuninvests affärs- modell för finansiella tillgångar som är att hålla tillgångarna till förfall. Under året har ingen förändring skett gällande affärsmodellens syfte och bedömningen är att affärsmodellen har både efterlevts under året och dess syfte att erhålla kon- traktuella kassaflöden kvarstår. I bedömningen har inkluderats att tillgångarnas syfte i Bolagets Finanspolicy är oförändrad samt utvärdering av årets försäljningar. För mer information om nettoresultat av finansiella tillgångar se not 5.

Kommuninvest beräknar förväntade kreditförluster i enlig- het med ifrS 9 på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Vid beräkning av förväntade kreditför- luster används bland annat framåtblickande scenarion och antaganden. Metod för att fastställa förväntade kreditförluster är därmed förenad med osäkerhet. I not 2 redogörs för metod- valen och dess antaganden.

Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga bolag i vilka moderbolaget kontrollerar mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har bestämmande inflytande.

Dotterbolag konsolideras från och med den dag då kontrollen överförs till koncernen och upphör att konsolideras den dag då kontrollen skiljs från koncernen. När kontrollen över ett dotterbolag upphört inkluderas dotterbolagets resultat endast

62 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 1 forts.

för den del av redovisningsåret under vilken koncernen hade kontroll över dotterbolaget.

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Transaktioner mellan koncernföretag, balansposter och oreali- serade vinster på transaktioner mellan företag elimineras.

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärde- metoden.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Kommuninvests funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsda- gen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan enligt den valutakurs som före- ligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultat- räkningen består av:

• Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde.

• Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

• Räntor på derivat som är säkringsinstrument och för vilka säkringsredovisning tillämpas.

Ränteintäkter och räntekostnader på utlåning, räntebärande värdepapper, skulder till kreditinstitut samt derivat beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

I ränteintäkter och räntekostnader inkluderas i förekommande fall periodiserade belopp avseende transaktionskostnader.

Ränteintäkter enligt effektivräntemetoden består av ränte- intäkter på utlåning och placeringar samt ränteintäkter och räntekostnader från derivat som säkrar utlåning och placeringar.

Räntekostnader enligt effektivräntemetoden består av räntekostnader på upplåning samt ränteintäkter och ränte- kostnader från derivat som säkrar upplåningen.

Kommuninvest beviljar utlåning med negativ ränta, denna negativa ränteintäkt redovisas som räntekostnad.

I övriga ränteintäkter och övriga räntekostnader ingår bland annat ränta på ställd och erhållen säkerhet samt kostnader för rating och upplåningsprogram.

För mer information om ränteintäkter och räntekostnader se not 3.

Provisionskostnader

Provisionskostnader består av kostnader för mottagna tjänster såsom depåavgifter, betalningsförmedlingsprovisioner och värdepappersprovisioner.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de reali- serade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finan- siella transaktioner består av:

• Orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultat- räkningen, fördelat på handel, obligatoriskt eller genom tillämpning av verkligt värde optionen.

• Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas.

• Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde.

• Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder.

• Valutakursförändringar.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inklu- derar på tillgångssidan utlåning, utlåning till kreditinstitut, räntebärande värdepapper, derivat samt övriga finansiella till- gångar. Bland skulder och eget kapital återfinns skulder till kreditinstitut, emitterade värdepapper, derivat samt övriga finansiella skulder. För mer information, se not 28.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans- räkningen när Kommuninvest blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller vid en överföring av den finansiella till- gången och Kommuninvest i samband med detta överför i allt väsentligt samtliga av de risker och fördelar som är förknip- pade med ägande av den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt när det före- ligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Derivat som clearas med central motpart för clearing redovisas netto per motpart och valuta i balansräkningen. Förvärv och avyttring av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då Kommuninvest förbinder sig att förvärva eller avyttra instrumentet.

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med beaktande av transaktionskostnader, för- utom de tillgångar och skulder som återfinns i kategorin finan- siella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, vilka värderas till verkligt värde utan beaktande av transaktionskostnader.

Klassificering och värdering av finansiella instrument Finansiella tillgångar klassificeras utifrån Bolagets affärs- modell. Affärsmodellen identifieras på portföljnivå och åter- speglar hur portföljens finansiella tillgångar hanteras till- sammans i syfte att uppnå ett specifikt affärsmål.

Möjliga affärsmodeller för finansiella tillgångar är:

• Hålla till förfall.

• Hålla till förfall och sälja.

• Innehav för handel eller utvärdering på verkligt värde basis.

Kommuninvests finansiella tillgångar delas in i tre portföljer; utlåningsportfölj, likviditetsportfölj och övrigt. Samtliga port- följer bedöms ha samma affärsmål, att erhålla kontraktuella kassaflöden, och affärsmodellen är att hålla till förfall. För att säkerställa att kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta på kapitalbelopp genomförs Sppi-test löpande på Bola- gets nya tillgångar. Kommuninvest har per den 31 december 2021 ingen tillgång som har fallerat Sppi-testet. Klassifice- ringen av affärsmodell och utfall av Sppi-testet påverkar Bolagets värdering av finansiella tillgångar.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 63

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 1 forts.

Finansiella instrument kan värderas enligt kategorierna:

• Upplupet anskaffningsvärde.

• Verkligt värde via övrigt totalresultat.

• Verkligt värde via resultaträkningen uppdelat på handel, obligatorisk eller verkligt värde option.

Finansiella skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde när bristande överensstämmelse inte existerar. Vid bristande överrensstämmelse värderas finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen.

Upplupet anskaffningsvärde

När affärsmodellen för finansiella tillgångar är att hålla till förfall och kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta på kapitalbelopp, det vill säga klarar Sppi-testet, ska de finansiella tillgångarna värderas till upplupet anskaffnings- värde. Det innebär att upplupet anskaffningsvärde är basen för Kommuninvests värdering av finansiella tillgångar eftersom affärsmodellen för Kommuninvests samtliga instrument är att hålla till förfall och samtliga tillgångar bedöms ha kassaflöden enbart bestående av kapitalbelopp och ränta på kapitalbelopp.

Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde när bristande överensstämmelse inte existerar.

Verkligt värde via övriga totalresultat

Kommuninvest har ingen affärsmodell med syfte att både hålla till förfall och sälja och därmed heller inga finansiella instru- ment i värderingskategorin verkligt värde via övrigt total- resultat.

Verkligt värde via resultaträkningen

Värderingskategorin verkligt värde via resultaträkningen delas upp på handel, obligatorisk och verkligt värde option.

Kommuninvests derivat som innehas för ekonomisk säk- ring, men som ej ingår i säkringsredovisning, redovisas under värderingskategorin handel för skuldderivat och obligatorisk för tillgångsderivat.

Om Kommuninvest har en finansiell tillgång som fallerar Sppi-testet värderas det instrumentet inom kategorin obligato- risk verkligt värde via resultaträkningen.

Kommuninvest tillämpar verkligt värde optionen när bris- tande överensstämmelse har identifierats. Bristande överens- stämmelse uppstår när ett instrument säkrats med ett eller flera derivatkontrakt för att minimera marknadsrisker utan att säk- ringsredovisning tillämpas. Eftersom derivat värderas till verk- ligt värde via resultaträkningen men inte den säkrade posten uppstår en bristande överensstämmelse. När så är fallet värde- ras även den ekonomiskt säkrade posten till verkligt värde via resultaträkningen genom verkligt värde optionen. Det skulle leda till bristande överensstämmelse i redovisningen om deri- vatet värderades till verkligt värde via resultaträkningen men inte dess säkrade post.

Finansiella skulder i kategorin verkligt värde via resultat- räkningen avser främst upplåning i fast ränta samt strukture- rad upplåning, det vill säga upplåning som är uppsägningsbar och/eller har kupongbetalning som är rörlig men inte kopplad till interbankränta.

Anledningen till att upplåning i fast ränta identifierats till denna kategori är att dessa upplåningar säkras ekonomiskt med ett derivat utan att säkringsredovisning tillämpas. Det skulle leda till bristande överensstämmelse om derivatet vär- derades till verkligt värde via resultaträkningen, men inte dess upplåning.

Anledningen till att strukturerad upplåning identifierats till denna kategori är att upplåningen innehåller väsentliga inbäd- dade derivat och att det medför att det i en betydande utsträck- ning minskar inkonsekvenser i värdering av fristående derivat och upplåning.

Säkringsredovisning

Kommuninvest tillämpar iaS 39 (EU carve out-versionen) när det gäller säkringsredovisning.

För att uppnå en rättvisande bild av verksamheten tillämpar Kommuninvest, där möjligheten finns, säkringsredovisning av verkligt värde för de tillgångar och skulder som har säkrats med ett eller flera finansiella instrument. Den säkrade risken är risken för förändring i verkligt värde till följd av förändringar

i swapräntan.

All eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen. Om en säkringsrelation inte uppfyller kraven på effektivitet avbryts säkringsrelationen och tillgången/skulden redovisas till upplupet anskaffningsvärde och den ackumulerade värdeför- ändringen på tillgången/skulden periodiseras över återstående löptid. Kommuninvests säkringsrelationer har bedömts vara effektiva.

Transaktionsmatchad säkring

Den säkrade posten, som är en fastränteupplåning eller

-utlåning, värderas utifrån förändringar i verkligt värde med avseende på den risk som säkrats. Som säkringsinstrument använder Kommuninvest ränte- och valutaränteswappar.

I balansräkningen redovisas värdeförändringen på den säkrade risken på den säkrade posten på samma rad i balansräkningen som den säkrade posten. Både värdeförändring på den säkrade posten samt säkringsinstrumentet redovisas i resultat- räkningen under nettoresultat av finansiella transaktioner.

Portföljsäkring

Den säkrade posten härstammar från en portfölj av fastränte- utlåningar baserad på förfallodag. Den säkrade posten värde- ras om till verkligt värde med avseende på säkrad risk. Värdet på den säkrade risken redovisas på separat rad i balans- räkningen som Värdeförändring på räntesäkrad post i portfölj- säkring. Som säkringsinstrument använder Kommuninvest ränteswappar vars villkor överensstämmer med den säkrade posten. Både värdeförändring på den säkrade posten samt säkringsinstrumentet redovisas i resultaträkningen under nettoresultat av finansiella transaktioner.

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Kommuninvest beräknar förväntade kreditförluster enligt ifrS 9. Förlustreserveringar görs även på åtaganden utanför balansräkningen, vilka för Kommuninvest består av beviljade ej utbetalda lån, likviditetsgarantier samt byggkreditiv.

Kommuninvest har inga realiserade kreditförluster.

Den särskilda ställningen i den svenska konstitutionen och den kommunala beskattningsrätten gör att kommuner och regioner inte kan försättas i konkurs. Inte heller kan de upp- höra att existera på annat sätt. Det är också förbjudet att pant- sätta kommunal egendom vilket innebär att kommunerna och regionerna med hela sin skattekraft och samtliga tillgångar svarar för ingångna förbindelser.

Förändringar i förväntade kreditförluster redovisas i resultaträkningen på raden Kreditförluster, netto. I balans- räkningen redovisas förväntade kreditförluster som en ned- skrivning av tillgångens redovisade värde på tillgångar som enligt ifrS 9 är föremål för nedskrivningar. Förlustreserve- ringar på åtaganden utanför balansräkningen redovisas som avsättning i balansräkningen. För information om kreditför- luster och beräkningsmodell se not 2 och för resultateffekt av kreditförluster se not 9.

Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod från och

64 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 1 forts.

med den månad tillgången anskaffas och därmed nyttjas. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Den beräknade nyttjandeperioden är 5 år.

Materiella tillgångar

Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma Kommuninvest till förfogande och anskaffnings- värdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräk- ningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/ avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst/förlust redo- visas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nytt- jandeperiod från och med den månad tillgången anskaffas och därmed nyttjas. Kommuninvests beräknade nyttjandeperioder för inventarier är 3 alternativt 5 år. För konstföremål som ingår i balansräkningen görs ingen avskrivning.

Pensionering genom försäkring

Kommuninvests pensionsplaner för kollektivavtalade tjänste- pensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Alecta.

Enligt iaS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersätt- ningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga till- gångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.

Pensionsplanen för Kommuninvests anställda har bedömts vara en avgiftsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Kommuninvests pensionsinbetalningar redovisas som en kost- nad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt Kommuninvest under en period.

Premier betalas till Alecta baserat på aktuell lön.

Beträffande pensionsvillkor för ledande befattningshavare har Kommuninvest beslutat följa de principer som redovisas i regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare för statligt ägda bolag (april 2009). Bolaget betalar en premiebestämd pensionsförsäkring motsvarande 30 procent av VD:s och ledande befattningshavares pensionsgrundande lön dock längst till och med 65 års ålder.

Årets kostnader för försäkringspremier framgår av not 7.

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkost- nader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbets- givaravgifter och andra sociala avgifter samt inhyrd personal, utbildningskostnader och övriga personalkostnader. Övriga kostnader som ingår i de administrativa kostnaderna är resolu- tionsavgift, konsult-, lokal-, iT-, rese-, rating-, marknadsdata- kostnader samt övriga kostnader. För mer information se not 7.

Övriga rörelseintäkter

Övriga rörelseintäkter består främst av finansförvaltningstjäns- ten ki Finans som Kommuninvest tillhandahåller till medlem- marna i Kommuninvest Ekonomisk förening. De medlemmar som har valt att använda denna tjänst betalar en årsavgift till Kommuninvest, vilken redovisas under övriga rörelseintäkter.

Intäkterna från ki Finans redovisas sedan 1 januari 2018 under ifrS 15 och Kommuninvest redovisar en intäkt för ki Finans under avtalsperioden när kund har rätt till åtkomst av tjänsten, vilket innebär att intäkt för finansförvaltningstjänsten periodi- seras över kalenderåret. Löpande utgifter relaterade till ki Finans kostnadsförs. För mer information, se not 6.

Övriga rörelsekostnader

Som övrig rörelsekostnad redovisas främst kostnader för marknadsföring och försäkring.

Eventualförpliktelser

Upplysningar om eventualförpliktelser lämnas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Leasing

Kommuninvest tillämpar ifrS 16 Leasingavtal vid redovisning av leasing. Leasingavtal aktiveras som en nyttjanderätt under materiella tillgångar och som en leasingskuld under övriga skulder i balansräkningen. Lättnadsregeln att kostnadsföra lea- singavtal där underliggande tillgång är av lågt värde tillämpas.

Skatter

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och upp- skjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningenför- utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot övrigt totalresultat eller eget kapital varvid även tillhörande skatte- effekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Eget kapital

Kommuninvest har klassificerat andelskapitalet i Kommun- invest Ekonomisk förening som eget kapital i Koncernen då andelskapitalet har de egenskaper och uppfyller de villkor som anges i iaS 32:16 A och B, se även not 24.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är framtagen med indirekt metod. Kassa- flöden redovisas indelade i in- och utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finan- sieringsverksamheten. I den löpande verksamheten ingår främst förändring i utlånings- och likviditetsportföljen.

Investeringsverksamheten innefattar investeringar i materi- ella och immateriella tillgångar. Finansieringsverksamheten visar emission samt förfall/återköp av emitterade värdepapper. Kommuninvest tillämpar undantagsregeln i iaS7:23 och netto- redovisar emissioner kortare än 3 månader. I finansierings- verksamheten ingår även nyemission samt förändring av koncernskuld.

Segmentrapportering

Kommuninvest upprättar inte segmentrapportering då enbart ett segment, utlåning till medlemmarna, finns. All verksamhet bedrivs i Sverige och alla kunder har sin hemvist i Sverige.

Kommuninvest har ingen kund som står för mer än, eller lika med, 10 procent av intäkterna.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 65

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 2 Risk- och kapitalhantering

Kommuninvests huvuduppdrag är att säkerställa tillgång till stabil och effektiv upplåning för kommunsektorn. Detta inne- bär att med utgångspunkt i kundernas behov låna upp pengar på den finansiella marknaden. Verksamhetsmodellen innebär att Bolaget är utsatt för risker. Bolagets mål, principer och metoder för att hantera dessa risker samt metoder för att mäta risken presenteras nedan (se även sidorna 37–41 för en övergri- pande beskrivning av Bolagets riskprofil och riskorganisation samt den separata Risk- och kapitalhanteringsrapport som finns på www.kommuninvest.se). Inom varje riskområde fram- går även aktuell exponering samt beräknat kapitalbehov.

Koncernens kreditriskexponeringar framgår av tabellen nedan.

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken för förlust till följd av en motparts oförmåga att infria sina förpliktelser i rätt tid. Kreditrisk upp- står på olika sätt i Bolagets verksamhet och delas upp i tre områden: kreditgivningsrisk som uppstår i utlåningsverksam- heten, emittentrisk som uppstår i Bolagets likviditetsreserv och motpartsrisk som uppstår när Bolaget använder sig av derivat.

Styrelsen fastställer minst årligen begränsningar för samt- liga placerings- och derivatmotparter där begränsningen avser Bolagets totala exponering mot motparten. Ytterligare begränsningar bestäms av VD utifrån motpartens kreditvärdig- het. När Bolaget bedömer vilka placerings- och derivatmotpar- ter som ska godkännas, samt de krav som ska ställas på dessa, tas hänsyn till motpartens kreditvärdighet inklusive ägarför- hållanden, verksamhetens inriktning och omfattning samt finansiell stabilitet.

Kreditriskexponering	2021					2020
	Redovisat brutto- värde	Förväntade kredit- förluster	Redovisat värde1	Riskvägt expone- ringsvärde	Kapital- krav	Redovisat brutto- värde	Förväntade kredit- förluster	Redovisat värde1	Riskvägt expone- ringsvärde	Kapital- krav
Kreditgivning
Utlåning till kommuner och
kommunala bolag2	460 651,4	-1,1	460 650,3	-	-	445 794,7	–5,9	445 788,8	–	–
– Riskklass 1	274 930,9	-0,6	274 930,3	-	-	265 293,8	–3,5	265 290,3	–	–
– Riskklass 2	155 116,3	-0,4	155 115,9	-	-	156 148,5	–2,1	156 146,4	–	–
– Riskklass 3	27 632,7	-0,1	27 632,6	-	-	21 414,0	–0,3	21 413,7	–	–
– Riskklass 4	2 971,5	0,0	2 971,5	-	-	2 938,4	0,0	2 938,4	–	–
Placeringar
Belåningsbara
statsskuldförbindelser	30 724,2	-0,1	30 724,1	-	-	28 036,0	–0,8	28 035,2	–	–
– AAA	30 724,2	-0,1	30 724,1	-	-	28 036,0	–0,8	28 035,2	–	–
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbanker	7 672,5	0,0	7 672,5	-	-	18 931,9	–0,7	18 931,2	–	–
– AAA	7 672,5	0,0	7 672,5	-	-	18 931,9	–0,7	18 931,2	–	–
Obligationer och ränte–
bärande värdepapper	15 529,9	-0,1	15 529,8	-	-	13 822,9	0,0	13 822,9
– AAA	13 307,7	-0,1	13 307,6	-	-	12 054,9	–	12 054,9	–	–
– AA	2 222,2	0,0	2 222,2	-	-	1 768,0	0,0	1 768,0	–	–
Utlåning till kreditinstitut	1 349,9	-0,1	1 349,8	270,1	21,6	1 700,2	-0,3	1 669,9	264,1	21,1
– AAA	-	-	-	-	-	379,7	–	379,7	0,0	0,0
– AA	769,3	0,0	769,3	153,8	12,3	510,5	-0,1	510,4	102,1	8,2
– A	580,6	-0,1	580,5	116,3	9,3	810,0	-0,2	809,8	162,0	12,9
Derivat
Derivat1	5 729,3	-	5 729,3	-	-	2 429,4	-	2 429,4	–	–
– AA	1 801,8	-	1 801,8	-	-	477,7	-	477,7	–	–
– A	3 679,4	-	3 679,4	-	-	1 572,6	-	1 572,6	–	–
– BBB	248,1	-	248,1	-	-	379,1	-	379,1	–	–
Övriga tillgångar
Övriga tillgångar	2 606,8	-	2 606,8	101,2	8,1	16 670,8	–	16 670,8	86,0	6,9
Åtaganden utanför
balansräkningen
Utställda lånelöften2	239,1	-	239,1	-	-	355,3	–	355,3	–	–
Beviljad, ej utbetald utlåning2	278,7	-	278,7	-	-	1 859,1	–	1 859,1	–	–
Totalt (inkl. poster utanför balansräkningen)	524 781,8	-1,4	524 780,4	371,3	29,7	529 600,3	–7,7	529 592,6	350,1	28,0

1) Det redovisade värdet motsvarar maximal kreditriskexponering, utan hänsyn till erhållna säkerheter eller andra former av kreditförstärkning. För information om erhållna säkerheter, se avsnitt Motpartsrisk på sidan 71.

2) Mot säkerhet av kommunal borgen.

66 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 2 forts.

Förväntade kreditförluster (ECL)

Kommuninvest beräknar i enlighet med ifrS 9 förväntade kreditförluster. Beslut om de metoder som används i dessa beräkningar tas i Bolagets Kreditriskkommitté som samman- träder kvartalsvis. Den dagliga uppföljningen och implemen- teringen av Kreditriskkommitténs beslut görs av Ekonomi- avdelningen samt avdelningen för Risk och Kontroll.

Förändringar av kreditrisken följs dagligen.

Kreditriskexponering

Kommuninvest är exponerat mot kreditrisker genom sin utlåningsportfölj, genom poster utanför balansräkningen och placeringar.

Kommuninvests utlåningsportfölj består av utlåning till kommuner och regioner (medlemmar i Föreningen), kommu- nalförbund, bolag och andra entiteter. All utlåning som inte sker direkt till medlem (kommun/region) kräver en proprie- borgen från en eller flera medlemmar. Poster utanför balans- räkningen består av nyutlåning som avtalats men ännu ej beta- lats ut, byggkreditiv och likviditetsgaranti. Placeringar består av likvida medel samt innehav i stater och statligt relaterade motparter, såsom delstater och kreditinstitut liknande Kommuninvest.

Beräkning av ECL

Vid beräkningen av förväntade kreditförluster (ECl) multiplice- ras exponering vid fallissemang (EaD) med den proportion som anger förlust vid fallissemang (lgD). Detta multipliceras sedan med sannolikheten för fallissemang (pD).

ECl = pD * lgD * EaD

ECl uppdateras på daglig basis. De tre faktorerna, samt fasallokering, följs löpande. Kvartalsvis görs en samlad bedöm- ning av periodens utveckling samt eventuellt behov av justering av modellen.

Förväntad löptid i ECL-beräkningen

ECl-beräkningen ska göras över olika perioder och dessa varie- ras beroende på utveckling av motparters kreditvärdighet. När ett kontrakt inleds är det i fas 1. ECl beräknas då med utgångs- punkt i att fallissemang kan inträffa under de kommande 12 månaderna. Skulle en exponering, på grund av förhöjd kredit- risk, klassificeras i fas 2 utgår beräkningen istället från hela den återstående löptiden. Vid fallissemang flyttas exponeringen till fas 3. För Bolagets utlåning tillämpas indikatorer för att löpande följa utvecklingen av kreditrisken. Samtliga kredit- exponeringar är i nuläget i fas 1.

För placeringar nyttjar Kommuninvest regelverkets undan- tag för låg kreditrisk. Detta med stöd i placeringsportföljens kreditriskprofil och goda kreditkvalitet. Kommuninvest defi- nierar låg kreditrisk som ett kreditbetyg från Moody’s om lägst Baa3 och S&P Global Ratings om lägst bbb–.

Kommuninvest har för närvarande endast exponeringar med mycket god kreditkvalitet, vilka förutom likvida medel hos betalningsbanker utgörs av stater eller statlig relation. Vid negativa förändringar i kreditbetyg görs kvalitativa bedömningar för att fastställa om det skett en signifikant ökning i kreditrisk. Under förutsättning att ingen signifikant ökning bedöms ha inträffat, och kreditbetyget klarar Bolagets krav för låg kreditrisk, består tillgången i fas 1.

Definition av fallissemang

All utlåning som inte sker direkt till medlemmar kräver en proprieborgen för hela kreditbeloppet från en eller flera med- lemmar. Kommuninvests definition av ett fallissemang är i linje med de riktlinjer som Europeiska Bankmyndigheten (Eba) tagit

fram och innebär att en motpart fallerat när minst en av följande situationer inträffat:

• Kommuninvest anser det osannolikt att motparten till fullo kommer att kunna fullgöra sina förpliktelser.

• Någon av motpartens förpliktelser gentemot Kommuninvest är förfallen till betalning sedan mer än 90 dagar.

Innan exponeringen ska anses som fallerad ska Kommuninvest genomföra en expertbedömning. Denna ska bedöma om en så kallad teknisk förfallosituation har uppstått, vilket grundas på Ebas riktlinjer. Om exponeringen är direkt mot en medlem (kommun eller region) motiveras den fördjupade analysen framförallt av kommunernas grundlagsskyddade roll i samhäl- let - som bland annat omfattar beskattningsrätt – vilket leder till att en kommun i praktiken inte kan försättas i konkurs.

Fastställande av försämrad kreditkvalitet

Kommuninvest använder en uppsättning indikatorer för att löpande följa utvecklingen av kreditrisken i utlåningsport- följen. Indikatorernas funktion är att påvisa om det sker en förändring i sannolikhet för fallissemang som ska leda till förflyttning mellan kreditriskfaserna utifrån gränsvärden. Kommuninvest använder dels kvantitativa och dels kvalitativa indikatorer för den löpande uppföljningen av utlåningsportföl- jen. De kvantitativa indikatorerna består av rating från rating- institut och information från kreditupplysningsleverantör (riskscore, riskprognos och betalningsföreläggande) samt Kommuninvests interna riskvärdesmodell för bedömning av utlåningsmotparter. För de kvantitativa indikatorerna finns fastställda gränsvärden och överträdelser följs upp. Det finns också ett gränsvärde som innebär att en tillgång kommer att flyttas till fas 2 om en betalning är försenad med mer än 30 dagar. De kvalitativa indikatorerna består av omstrukturering av lånevillkor. Innan en enskild motpart flyttas till fas 2 ska en särskild bedömning göras för att belysa bakomliggande orsa- ker och motpartens övergripande återbetalningsförmåga. De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet fastställs i Kreditrisk- kommittén.

Kommuninvest har aldrig lidit någon faktisk kreditförlust, inte modifierat betalningsflöden och inte omförhandlat ett befintligt avtal. Mot bakgrund av ovanstående har Bolaget inte några specifika principer för bortskrivningar.

Sannolikhet för fallissemang (PD)

Bolaget utgår från S&P Global Ratings databas för historisk sannolikhet för konkurs samt applicerar på detta en intern teoretisk modell för att få framåtblickande data.

Vid beräkning av förväntade kreditförluster i placeringar tilldelas pD utifrån emittentens rating.

Vid beräkning av ECl i utlåningsportföljen tilldelas pD uti- från en interpolering mellan pD för svenska staten och pD för en nivå sämre än den lägsta ratingen för en kommunexponering i portföljen. Detta eftersom inte samtliga kommuner har kredit- betyg. För interpoleringen av utlåningsmotpartens rating används Kommuninvests interna riskvärdesmodell. För utlå- ningsportföljen fastställer Kommuninvest pD på motpartsnivå och inte på transaktionsnivå. Detta motiveras av att villkoren för all utlåning är identisk och det inte finns någon hierarkisk ordning av krediter som getts till en motpart. Med andra ord kommer en försämrad kreditkvalitet att påverka motpartens samtliga transaktioner.

Faktorer som påverkar beräkningen av pD:

• Vikterna för makroekonomiska faktorer baseras på den empiriska korrelationen mellan makro- och Z-faktorer.

Z-faktorer används för att justeras historisk sannolikhet till att bli framåtblickande.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 67

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 2 forts.

• För varje segment används specifik långsiktig sannolikhet för konkurs, där kategorierna ”Icke-finansiella bolag” och ”stater” används för utlåningsportföljen samt ”Finansiella bolag” för placeringar.

					Historisk förändring i kreditbetyg	Huvudscenario	-191,41%
Vikter, makroekonomiska faktorer					(Finansiell)	Positivt scenario	-255,38%
Utlåning		Likviditetsreserv				Negativt scenario	-127,44%
	2021 %	2020 %	2021 %	2020 %	Historisk förändring i OMX	Huvudscenario	-2,94%
BNP-prognos	28%	18%	8%	15%	index (–1Q)	Positivt scenario	1,51%
Arbetslöshet	24%	39%	14%	10%		Negativt scenario	-7,38%
Aktiemarknad	14%	14%	40%	21%	Historisk förändring i S&P 500	Huvudscenario	3,33%
Energi-index	5%	5%	5%	7%	index (–1Q)	Positivt scenario	6,08%
Icke Energi-index	6%	5%	6%	8%		Negativt scenario	0,59%
Kreditbetyg	23%	19%	27%	39%	Prognos indata Scenario	2022 2	023 2024

• Intervaller för Z benchmark kalibreras dynamiskt och individuellt för varje segment.

Makroekonomisk faktor

Historisk indata Scenario 2021

Historisk förändring i kreditbetyg	Huvudscenario	-53,03%
(Stater-Bolag)	Positivt scenario	-71,02%
	Negativt scenario	-35,03%


Historisk sannolikhet för fallissemang		BNP utveckling Sverige	Huvudscenario	3,40%	2,10%	1,40%
Icke-finansiella	Finansiella		Positivt scenario	5,11%	3,81%	3,11%

	Negativt scenario	1,69% 0,39%	-0,31%
Förändring i arbetslöshet	Huvudscenario	-15,73% -10,67%	0,00%
Sverige	Positivt scenario	-23,96% -18,90%	-8,23%
	Negativt scenario	-7,50% -2,43%	8,23%
Förändring i globalt	Huvudscenario	2,21% -13,36%	0,12%
energiindex	Positivt scenario	16,69% 1,12%	14,60%
	Negativt scenario	-12,28% -27,85%	-14,37%
Förändring i globalt icke-	Huvudscenario	-2,36% -3,53%	-1,93%
energiindex Positivt scenario		5,12% 3,94%	5,55%
Negativt scenario		-9,83% -11,01%	-9,40%

bolag och stater bolag

Den pD som används för beräkning av förväntade kreditför- luster är ett viktat genomsnitt av tre olika makroscenarier (normalt, medellågt samt medelhögt konjunkturläge).

Scenariovikter

Förlustgrad vid konkurs ”LGD”

S&P Rating	2021	2020	2021	2020
AAA	0,00165%	0,00132%	0,00943%	0,00993%
AA+	0,00286%	0,00230%	0,01419%	0,01490%
AA	0,00495%	0,00400%	0,02136%	0,02237%
AA-	0,00857%	0,00697%	0,03215%	0,03358%
A+	0,01483%	0,01215%	0,04839%	0,05041%
A	0,02566%	0,02116%	0,07282%	0,07567%
A-	0,04441%	0,03686%	0,10958%	0,11357%
BBB+	0,07685%	0,06419%	0,16485%	0,17041%
BBB	0,13296%	0,11176%	0,24794%	0,25563%
BBB-	0,22994%	0,19453%	0,37276%	0,38331%
BB+	0,39736%	0,33839%	0,56006%	0,57440%
BB	0,68586%	0,58800%	0,84068%	0,85991%
BB-	1,18132%	1,01986%	1,26012%	1,28552%
B+	2,02740%	1,76328%	1,88485%	1,91771%
B	3,45825%	3,03199%	2,81049%	2,85180%
B-	5,83874%	5,16557%	4,17138%	4,22131%
CCC-C	24,33623%	22,35699%	12,92792%	12,98004%

Utlåning

Svenska kommuner kan inte gå i konkurs och bedömningen är även att svenska kommuner och svenska staten har en hög sam- variation vid kristider. Båda har även den svenska ekonomin som skatteunderlag. Därmed finns en stark koppling mellan svenska kommuners lgD och svenska staten. För svenska kom- muner används ett schablonvärde genom en expertbedömning utifrån underlag från S&P Global Ratings ”Aggregated Euro- pean Recovery Data” samt från ”Moody’s Sovereign Default and Recovery Rates”. Resultatet av bedömningen är att använda en lgD om 35 procent.

Placeringar

Scenario	2021 %	2020 % Förändring % och ett stabilt ekonomiskt läge. Historiskt har ingen motpart
Positivt scenario	20 %	20 %	0 %	till Kommuninvest ställt in betalningarna. Det finns därmed
Basscenario	60 %	60 %	0 %	ingen empirisk historik för lgD. För att bedöma lgD används
Negativt scenario	20 %	20 %	0 %	istället schablonvärden. För stater och statligt relaterade mot-
				parter genomförs en expertbedömning utifrån underlag från

Motparter till Kommuninvest har samtliga höga kreditbetyg

Grunddata för historiska fallissemang hämtas från S&P Global Ratings för att sedan kalibreras för varje enskilt scena- rio. Scenariot med normalt konjunkturläge baseras på observe- rade värden av makrofaktorerna som ingår i modellen, medan scenariot med medellågt konjunkturläge baseras på en histo- riskt låg percentil för makrofaktorernas värden och vice versa för scenariot med medelhögt konjunkturläge.

S&P Global Ratings ”Aggregated European Recovery Data” samt från Moody’s Sovereign Default and Recovery Rates. Resultatet av bedömningen är att använda en lgD om 35 pro- cent. För övriga motparter tillämpas lgD enligt regelverket

i Crr. Enligt artikel 161 ska seniora exponeringar (icke-efter- ställda exponeringar) mot finansiella institutioner utan säker- het ge en lgD om 45 procent. Även för säkerställda obligationer tillämpas lgD enligt regelverket i Crr. Enligt artikel 161 ska säkerställda obligationer som uppfyller villkoren i artikel 129 ge en lgD om 11,25 procent. Säkerställda obligationer inne- håller översäkerheter. lgD kan komma att justeras vid föränd- ringar i regelverk eller uppdaterade rapporter från Moodys

och S&P.

68 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 2 forts.

Exponering vid fallissemang (EAD)

För EaD används tillgångarnas nominella belopp och utestå- ende avtalsmässiga kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Vilka kassaflöden som inkluderas i beräkningen beror på utfallet av fasallokering. Eftersom undantaget för låg kredit- risk tillämpas för placeringar inkluderas enbart kassaflöden på ett års horisont för dessa tillgångar. Bolaget har inga säkerheter för sin kreditriskexponering.

Den effektiva räntan består av swapränta, spread för Bola- gets utestående emissioner, respektive utlåning och spread mel- lan Bolagets upplåningskostnad och de olika emittenttyperna som finns i placeringar. Swapränta och spread för Bolagets emissioner inhämtas från sekundärmarknaden, spread för Bolagets utlåning inhämtas från gällande prislista gentemot kund. Spread mellan Bolagets upplåningskostnad och de olika emittenttyperna bestäms genom expertbedömning. Genom att kombinera dessa beståndsdelar skapas en diskonteringskurva för varje valuta och löptid.

Känslighetsanalyser

Eftersom samtliga exponeringar är i fas 1 är det endast ett års pD som påverkar Bolagets förväntade kreditförluster, och känslighetsanalys utförs på ett års horisont i huvudscenariot.

Känslighetsanalysen för de makroekonomiska faktorerna återfinns i tabellen nedan. Tabellerna visar hur ECl påverkas av de makroekonomiska faktorerna, givet Bolagets nutida scenarioviktning.

Känslighetsanalys makroekonomiska faktorer Utlåning,

I övrigt har Bolaget inte gjort några expertjusteringar utifrån pandemins effekter.

Samma modell har använts under hela 2021. Mindre juste- ringar inom modellen innebär att:

• ECL för Riksbanken nu är ett separat segment med stats- relaterad PD istället för PD för finansiella bolag. Detta mot- svarar bättre exponeringens risk och har resultaterat i en sänkning av ECL med 0,4 mnkr.

• Makroekonomiska faktorerna med Förändringar i kredit- betyg är justerade utifrån att inte enbart vara baserade på historiska data utan även till att använda framåtblickande information utifrån kalibrerad prognos för Global BNP. Detta har resulterat i en sänkning av ECL med 0,7 mnkr.

Förändringar i pD och lgD visas i tabell nedan. För förändring i EaD se tabell Förändring av reserveringar för kreditförluster på sidan 68.

Förändringar i	Icke-finansiella	Finansiella
framåtblickande PD	bolag och stater	bolag

S&P Rating	2021	2020	2021	2020
AAA	0,00058%	0,00349%	0,00383%	0,00880%
AA+	0,00106%	0,00579%	0,00600%	0,01328%
AA	0,00194%	0,00961%	0,00940%	0,02004%
AA-	0,00353%	0,01596%	0,01472%	0,03024%
A+	0,00643%	0,02649%	0,02305%	0,04564%
A	0,01173%	0,04398%	0,03610%	0,06888%

(Förändring, Från, Till)	ECL Mnkr	PD-faktor	Förändringsbidrag %
BNP-prognos (-1% +3,4% +2,4%)	-0,16	Scenariovikter	0,0%
För. arbetslöshet (+10% +7,5% +8,25%)	-0,14	Makrovikter	-15,0%
OMX (-10% -2,9% -12,9%)	-0,33	BNP-prognos	-15,2%
Energi-index (-10% -2,2% -7,8%)	-0,03	Arbetslöshet	29,0%
Icke Energi-Index (-10%, -2,4%, -12,4%)	-0,07	Aktieindex	-10,1%
Kreditbetyg Stat-Bol (+10% -53,0% -43,0%)	-0,28	Energi-index	33,2%
Kreditbetyg Fin. (+10% -191,4% -181,4%)	-	Icke-energi-index	33,0%
		För. Kreditbetyg	62,6%

Känslighetsanalys makroekonomiska faktorer Placeringar,

(Förändring, Från, Till) ECL Mnkr

BNP-prognos (-1% +3,4% +2,4%) -0,02

För. arbetslöshet (+10% +7,5% +8,25%) -0,02

S&P (-10% +3,3% -6,7%) -0,21

Energi-index (-10% -2,2% -7,8%) -0,01

Icke Energi-Index (-10%, -2,4%, -12,4%) -0,02

Kreditbetyg Stat-Bol (+10% -53,0% -43,0%) -0,02

Kreditbetyg Fin. (+10% -191,4% -181,4%) -0,04

Känslighet vid förändring i Scenarioviktning visas i tabell nedan.

Känslighetsanalys scenariovikter Effekt Mnkr

Mer positiv (P30 B60 N10) 0,22

Mer negativ (P10 B60 N30) -0,37

Före Covid (P5, B85, N10) -0,04

P står för positiv, B står för bas och N står för negativ.

Förändringar under året

Förändringar i ECL under perioden

Bolagets ECl minskade med 6,3 mnkr, från 7,7 till 1,4 mnkr. Coronapandemins effekter finns kvar i ECl-värdet genom större osäkerheter i scenarioviktningarna. Före pandemin hade Bolaget en viktning om P5, B85 och N10. Hade dessa vikter applicerats skulle Bolagets ECl ändrats med –0,04 mnkr.

Historisk defaultsannolikhet	-17,4%
Totalt	100,0%

Förändringar i pD faktor minskade ECl med 4,4 mnkr, se indel- ning i riskvariabler och modellförändring i avsnitt Förändring av reserveringar för kreditförluster på sidan 68.

Förändring i LGD Utlåning Placeringar

Riksbanken

2021 % 2020 %

35 % 35 %

45 % 45 %

35 % 35 %

lgD har inte förändrats och påverkade således inte ECl.

Periodens förändring av reserveringar för kreditförluster Samtliga reserveringar avser stadie 1 och har varit konstanta under året. Kommuninvest har aldrig lidit någon konstaterad kreditförlust.

För mer information om bruttoredovisat värde i tabeller se tabell om Kreditriskexponeringar på sidan 66.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 69

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 2 forts.

Förändring av reserveringar för kreditförluster
2021	Ingående balans	Start under perioden	Förfall under perioden	Förändrade riskvariabler	Modell- förändring	Utgående balans
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	-0,7	–	0,8	–	–	0,1
Belåningsbara statsskuldförbindelser	-0,8	-9,3	16,4	-6,9	0,5	-0,1
Utlåning till kreditinstitut	-0,3	–	–	0,1	–	-0,2
Utlåning	-5,9	-0,4	0,8	4,4	–	-1,1
Obligationer och räntebärande värdepapper	–	-6,5	–	5,8	0,6	-0,1
Avsättningar för poster utanför balansräkningen	–	-0,3	0,4	-0,1	–	–
Summa	-7,7	-16,5	18,4	3,3	1,1	-1,4

Förändring av reserveringar för kreditförluster
	Ingående	Start under	Förfall under	Förändrade	Modell-	Utgående
2020	balans	perioden	perioden	riskvariabler	förändring	balans
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	–	–0,7	–	–	–	–0,7
Belåningsbara statsskuldförbindelser	–0,5	–32,7	31,1	1,3	–	–0,8
Utlåning till kreditinstitut	–0,4	–	–	0,1	–	–0,3
Utlåning	–17,8	–3,5	3,7	–30,2	41,9	–5,9
Obligationer och räntebärande värdepapper	–	–0,4	–	0,4	–	0,0
Avsättningar för poster utanför balansräkningen	–0,1	–2,8	3,7	–0,8	–	0,0
Summa	–18,8	–40,1	38,5	–29,2	41,9	–7,7

Förändringar av bruttoredovisat värde av reserveringar för kreditförluster
2021	Ingående balans	Start under perioden	Förfall under perioden	Utgående balans
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	18 931,9	7 672,5	18 931,9	7 672,5
Belåningsbara statsskuldförbindelser	25 199,2	1 554 472,7	1 550 599,7	29 072,2
Utlåning till kreditinstitut	1 290,2	1 334,8	1 290,2	1 334,8
Utlåning	335 745,7	405 596,5	389 592,0	351 750,2
Obligationer och räntebärande värdepapper	8 036,9	8 282,2	9 782,0	6 537,1
Poster utanför balansräkningen	1 691,5	74 472,9	75 807,4	357,0
Summa	390 895,4	2 051 831,6	2 046 003,2	396 723,8

Förändringar av bruttoredovisat värde av reserveringar för kreditförluster
2020	Ingående balans	Start under perioden	Förfall under perioden	Utgående balans
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker	811,1	4 160 267,7	–4 142 146,9	18 931,9
Belåningsbara statsskuldförbindelser	13 511,7	1 193 244,5	–1 181 557,0	25 199,2
Utlåning till kreditinstitut	1 874,5	411 822,2	–412 406,5	1 290,2
Utlåning	271 045,5	130 196,8	-65 496,6	335 745,7
Obligationer och räntebärande värdepapper	–	8 036,9	–	8 036,9
Poster utanför balansräkningen	2 182,5	132 410,7	–132 901,7	1 691,5
Summa	289 425,3	6 035 978,8	-5 934 508,7	390 895,4
Kreditgivningsrisk

Med kreditgivningsrisk avses risken att en motpart i kreditgiv- ningen inte fullgör sina åtaganden. Risken begränsas genom att kreditgivning endast sker till medlemmar samt godkända före- tag, stiftelser och förbund där en eller flera medlemmar har ett bestämmande inflytande. Godkända företag, stiftelser och för- bund ska omfattas av en borgen från en eller flera medlemmar.

Medlemmar samt godkända företag, stiftelser och förbund följs upp löpande och bedöms utifrån ett helhetsperspektiv på koncernnivå. Risken i Bolagets utlåningsverksamhet är mycket låg, Bolaget har aldrig lidit någon kreditförlust i utlånings- verksamheten.

Kommunerna och regionerna samt deras respektive bolag ana- lyseras inför ett medlemskap och därefter kontinuerligt under medlemskapet. För att få en helhetsbild av en medlems finan- siella situation genomförs en kvantitativ riskvärdesanalys.

I denna värderas resultaträkning, balansräkning, demografi och risker i den kommunala verksamheten.

Var och en av Föreningens medlemskommuner tilldelas utifrån denna analys ett riskvärde mellan 0 och 13, där ett lägre värde representerar en lägre risk.

70 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 2 forts.

Derivatexponering	2021	2020
Redovisat värde¹	5 729,3	2 429,4
Belopp som kvittats i Balansräkningen	4 521,8	6 036,7
Bruttomarknadsvärde²	10 251,1	8 466,1
Nettningsvinster	-4 691,6	–1 978,4
Aktuell ersättningskostnad³	5 559,5	6 487,7
Erhållna säkerheter	-5 443,1	–6 058,9

Riskvärdesmodell

Antal kommuner

Nettat per motpart inkl. avdrag för säkerheter

Ställd Initial Margin Ställda översäkerheter Total motpartsrisk

116,4

2 464,7

32,5

2 613,6

428,8

2 665,7

8,1

3 102,5

0,5–1

1,5–2

2,5–3

3,5–4

4,5–5

5,5–6

6,5–7

7,5–8

8,5–9

9,5–10

10,5–11

11,5–12

12,5–13

2018 2019 2020

Kapitalkrav för kreditgivningsrisk

Riskvärde

1) Summa positiva marknadsvärden efter kvittning.

2) Summa positiva bruttomarknadsvärden före kvittning.

3) Summa positiva bruttomarknadsvärden efter nettning inom varje nettningsavtal.

Kapitalkrav för motpartsrisk

Kommunsektorn har ur kapitaltäckningssynpunkt en riskvikt på 0 procent vilket innebär att det, då Bolaget använder schablon-metoden i crr-regelverket, inte finns något lag- stadgat kapitalkrav för kreditgivningsrisk.

Motpartsrisk

Motpartsrisk avser risken att en motpart i ett finansiellt avtal inte fullgör sitt åtagande i enlighet med avtalet. Motpartsrisk uppkommer då Bolaget ingår derivatkontrakt i syfte att begränsa marknadsrisker. Motpartsrisk begränsas genom att kontrakt ingås med finansiella institutioner med hög kredit- värdighet och med krav på ställda säkerheter. Räntekontrakt som ingås från och med oktober år 2016 clearas hos en central clearingmotpart.

För att Bolaget ska ingå ett icke clearat derivat krävs att motparten vid affärstillfället har ett kreditvärde som emittent av seniora värdepapper om lägst bbb+ eller är garanterad av någon med denna kreditvärdighet. För att Bolaget ska ingå ett clearat derivat krävs att motparten vid affärstillfället har ett kreditvärde som emittent av seniora värdepapper om lägst bbb–. Motpartsrisker reduceras ytterligare genom att iSDa- avtal och säkerhetsavtal (så kallade cSa-avtal) sluts med samt- liga motparter. iSDa-avtal medger nettning av positiva och negativa exponeringar. Exponeringen mot motpartsrisk styrs utifrån derivatkontraktens marknadsvärde. cSa-avtal reglerar rätten att inhämta säkerheter för att eliminera den exponering som uppstår vid värdeförändring av ingångna derivatkontrakt. I samband med regelverket Emir, som innebär krav på utbyte av tilläggsmarginalsäkerheter (variation margin) för oTc-deri- vat, har Bolaget, sedan mars år 2017, cSa-avtal med de flesta motparter som innebär att utbyte av säkerheter sker dagligen och utan trösklar.

Ställd Initial Margin för clearade derivat innebär också en motpartsrisk såväl som ställda översäkerheter. Total motparts- risk uppgår därmed till 2 613,6 (3 102,5) mnkr.

Vid beräkning av kapitalkrav för motpartsrisk tillämpar Kommuninvest marknadsvärderingsmetoden där exponerings- värdet är lika med summan av aktuell ersättningskostnad och potentiell framtida exponering. För att fastställa den aktuella ersättningskostnaden för alla kontrakt med ett positivt värde åsätts kontrakten de aktuella marknadsvärdena. För att fast- ställa den potentiella framtida exponeringen multipliceras nominellt belopp med de procentsatser som är angivna, utifrån löptid och kontraktstruktur, i crr-regelverket.

Exponeringsvärdet multipliceras därefter med aktuell risk- vikt och ger riskvägt exponeringsvärde. Eftersom samtliga medlemmar i Föreningen undertecknat ett garantiavtal, som innebär att de tar över ansvaret för Bolagets exponeringar, åsätts riskvikten noll för samtliga motpartsexponeringar. Risk- vägt exponeringsbelopp blir således noll och kapitalkrav för motpartsrisk blir följaktligen också noll. Se tabell Kapitalkrav för motpartsrisk.

Kapitalkrav för motpartsrisk	2021	2020
Aktuell ersättningskostnad¹	5 559,5	6 487,7
Erhållna säkerheter	5 663,9	5 787,5
Kapitalkrav	11 223,4	12 275,2
Riskvägt exponeringsvärde²	0,0	0,0
Kapitalkrav	0,0	0,0

1) Summa positiva bruttomarknadsvärden efter nettning inom varje nettningsavtal.

2) Garanti från kommunerna ger en riskvikt på 0 procent.

Emittentrisk

Med emittentrisk avses risken att en emittent av ett värde- papper inte återbetalar hela sitt åtagande vid förfall. Risken begränsas genom att likviditetsreserven placeras i värdepapper och banktillgodohavanden med ett kreditbetyg på emittenten om minst A (Standard & Poor’s) eller motsvarande av ett god- känt kreditvärderingsinstitut. Placeringar begränsas av en landlimit där exponering mot ett enskilt land maximalt får vara 15 mdkr, med undantag för Sverige där ingen landlimit föreligger. Utöver detta fastställer Bolagets styrelse årligen den maximala bruttoexponeringen mot enskilda emittenter.

Den genomsnittliga återstående löptiden på placeringarna i likviditetsreserven var vid årsskiftet 2,2 (3,3) månader.

Den längsta återstående löptiden på ett enskilt värdepapper var 20,2 (24,8) månader.

I tabellerna nedan framgår exponeringen per land, rating och emittentkategori. Kategorin ”kreditinstitut” består främst av värdepapper utgivna av så kallade subventionerade lån- givare, vilka behandlas som exponering mot den nationella regeringen, enligt crr-regelverket.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 71

FINANSIELLA RAPPORTER

Placeringar per land	2021	2020
Sverige	38 396,6	47 346,0
Supranationals (överstatliga)	8 757,8	7 390,2
Tyskland	6 134,6	5 618,0
Finland	1 406,7	1 157,3
Storbritannien	580,5	809,8
Danmark	-	167,8
Totalt	55 276,2	62 489,1

Placeringar per rating	2021	2020
AAA	51 704,2	59 400,9
AA	2 991,5	2 278,4
A	580,5	809,8
Totalt	55 276,2	62 489,1

Not 2 forts.

Placeringar per emittentkategori	2021	2020
Nationella regeringar eller
centralbanker	38 396,6	46 966,3
Kreditinstitut	8 121,8	8 132,6
varav subventionerade långivare	6 772,0	6 432,8
varav placeringsrepor	-	379,7
varav banktillgodohavanden	1 349,8	1 320,1
Multilaterala utvecklingsbanker	8 757,8	7 390,2
Totalt	55 276,2	62 489,1

Kapitalkrav för emittentrisk

Vid beräkning av kapitalkrav för emittentrisk använder Kommuninvest schablonmetoden enligt crr-regelverket, där exponeringsvärdet motsvaras av det redovisade värdet. Risk- vägt exponeringsvärde beräknas genom att exponeringen åsätts riskvikt i enlighet med regelverket. Det riskvägda expo- neringsvärdet multipliceras med åtta procent och kapitalkrav för emittentrisk uppgår följaktligen till 21,4 (20,9) mnkr.

Koncentration i emittentrisk

Utöver de förluster som är motiverade av en enskild emittents kreditvärdighet finns det även en risk för ytterligare förluster till följd av att emittenters risk för fallissemang samvarierar. Att risken för fallissemang samvarierar kan förklaras av fakto- rer som exempelvis branschtillhörighet och geografisk tillhör- ighet. Bolagets uppdrag, att tillhandahålla krediter till kom- mun och regionsektorn, innebär att det finns koncentrationer

i kreditgivningen. I andra sammanhang finns motsvarande risk även gällande motparter och kunder. Kreditgivningskoncen- trationen kontrolleras genom begränsningar på utlåning till enskilda kunder. Men eftersom all Bolagets utlåning omfattas av borgen från en eller flera medlemmar görs bedömningen att inget kapitalbehov för koncentrationsrisker i kreditgivningen behöver tas upp. Koncentration mot motparter i Bolagets deri- vatportfölj kontrolleras dels genom begränsningar på enskilda motparter, dels genom en begränsning av hur stor andel av den

totala derivatportföljen (nominell volym) som får utgöras av exponering mot enskild motpart. Mot bakgrund av att Fören- ingens medlemmar tecknar garantiavtal för Bolagets derivat- exponeringar tas inget kapitalbehov upp för koncentrationsrisk i derivatportföljen. Bolagets risk för koncentration härrör där- för bara från emittenter i Bolagets likviditetsreserv. Denna kontrolleras genom begränsningar på enskilda motparter samt av landlimiter. För denna koncentrationsrisk tar Bolaget upp kapitalbehov enligt nedan.

Kapitalbehov för koncentration i emittentrisk

De beräkningar av kapitalbehov för kreditriskrelaterad koncentrationsrisk Bolaget genomfört bygger på den metod som finns beskriven i Finansinspektionens pm ”fi:s metoder för bedömning av enskilda risktyper inom pelare 2” från 2015-05-08. Kreditrelaterade koncentrationsrisker mäts på tre koncentrationer: Geografisk koncentration, Bransch- specifik koncentration, Namnkoncentration.

Koncentrationsrisker uppskattas med Herfindahl Index som innebär att exponeringar grupperas och viktas i förhållande till sin andel av total exponering. Ett högre Herfindahl Index inne- bär en större koncentration. Kapitalbehov för koncentrations- risker beräknas därefter med hjälp av formler som en andel av kapitalbehovet för kreditrisk enligt pelare 1. Vid beräkning per 2021-12-31 uppgick kapitalbehovet i pelare 2 för koncentra- tionsrisker i likviditetsreserven till 16,6 (18,0) procent av kapitalkravet för kreditrisk enligt pelare 1, det vill säga 5,1 (5,0) mnkr.

Marknadsrisk

Marknadsrisk definieras som risken för förlust (negativ föränd- ring av ekonomiskt värde) eller en negativ effekt på Bolagets intäkter till följd av förändringar i riskfaktorer på den finan- siella marknaden. Marknadsriskerna delas upp i ränterisk, valutarisk, kreditmarknadsrisk samt övrig prisrisk. Marknads- risk uppstår främst vid bristande matchning mellan tillgångar och skulder. Bolagets exponering mot marknadsrisk begränsas med hjälp av derivatkontrakt. Bolaget accepterar viss expone- ring mot marknadsrisker i syfte att göra verksamheten mer effektiv, men aldrig i spekulationssyfte.

Ränterisk

Med ränterisk avses risken för en förlust (negativ förändring av ekonomiskt värde) eller en negativ effekt på Bolagets intäkter till följd av en förändring i ränteläget. Ränterisk uppstår till följd av att räntebindningstider i tillgångar och skulder inte överensstämmer. Bolaget tar inga ränteriskpositioner i spekula- tionssyfte utan enbart för att klara av verksamheten. Utgångs- punkten för ränteriskhanteringen är matchning av räntebind- ningstid mellan tillgångar och skulder. För att uppnå god matchning används vid behov derivat. Inom ränterisk ryms intjäningsrisker, vilket betyder förluster till följd av att intäkter eller kostnader avviker i förhållande till affärsplan och prognos.

72 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 2 forts.

I tabellen nedan visas räntebindningstider för tillgångar och skulder. För uppsägningsbar ut- och upplåning avser räntebindnings- tiden nästa möjliga uppsägningsdag.

Räntebindningstider Nominella belopp
2021	0–3 mån	3 mån–1 år	1–5 år	5–10 år	Över 10 år	Utan ränta	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbank	7 672,5	–	–	–	–	–	7 672,5
Belåningsbara statsskuldförbindelser	29 572,0	1 150,0	–	–	–	–	30 722,0
Utlåning till kreditinstitut	1 349,8	–	–	–	–	–	1 349,8
Obligationer och räntebärande
värdepapper	3 860,0	8 356,5	3 225,3	–	–	–	15 441,8
Utlåning	224 826,6	31 224,2	169 283,6	33 533,4	1 823,5	0,0	460 691,3
Derivat placeringar	11 277,8	-8 192,5	-3 085,3	–	–	–	–
Derivat utlåning	223 143,9	-21 426,2	-166 782,6	-33 360,4	-1 574,7	0,0	–
Övriga tillgångar	1 601,7	–	–	–	–	1 005,1	2 606,8
Summa tillgångar	503 304,3	11 112,0	2 641,0	173,0	248,8	1 005,1	518 484,2
Skulder
Skulder till kreditinstitut	275,1	–	–	–	–	–	275,1
Emitterade värdepapper	35 666,5	100 845,7	338 793,2	33 950,0	250,0	–	509 505,4
Derivat upplåning	454 863,2	-92 078,0	-337 466,2	-33 950,0	–	-0,1	-8 631,1
Övriga skulder	3 503,3	–	–	–	–	444,2	3 947,5
Efterställda skulder	–	–	–	–	–	0,0	0,0
Eget kapital	–	–	–	–	–	10 106,0	10 106,0
Summa skulder och eget kapital Skillnad mellan tillgångar och skulder	494 308,1 8 996,2	8 767,7 2 344,3	1 327,0 1 314,0	0,0 173,0	250,0 -1,2	10 550,1 -9 545,0	515 202,9 3 281,3

Räntebindningstider			Nominella belopp
2020	0–3 mån	3 mån–1 år	1–5 år 5–10 år	Över 10 år	Utan ränta	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbank	18 931,9	–	– –	–	–	18 931,9
Belåningsbara statsskuldförbindelser	26 029,8	2 000,0	– –	–	–	28 029,8
Utlåning till kreditinstitut	1 699,9	–	– –	–	–	1 699,9
Obligationer och räntebärande värdepapper	3 481,5	1 936,7	8 219,7 –	–	–	13 637,9
Utlåning	222 674,7	27 978,6	146 953,2 42 866,3	2 367,8	–	442 840,6
Derivat placeringar	9 908,3	-1 552,6	-8 355,7 –	–	–	–
Derivat utlåning	193 781,4	-8 338,2	-142 914,1 -40 403,0	-2 126,1	–	–
Övriga tillgångar	16 296,8	–	– –	–	373,9	16 670,7
Summa tillgångar	492 804,3	22 024,5	3 903,1 2 463,3	241,7	373,9	521 810,8
Skulder
Skulder till kreditinstitut	930,0	–	– –	–	–	930,0
Emitterade värdepapper	42 905,0	97 347,2	304 870,4 48 781,8	1 250,0	–	495 154,4
Derivat upplåning	432 119,9	–71 473,6	–303 229,4 –46 233,8	–1 000,0	–	10 183,1
Övriga skulder	94,3	–	– –	–	60,9	155,2
Efterställda skulder	–	–	– –	–	–	–
Eget kapital	–	–	– –	–	8 992,5	8 992,5
Summa skulder och eget kapital	476 049,2	25 873,6	1 641,0 2 548,0	250,0	9 053,4	515 415,2
Skillnad mellan tillgångar och skulder	16 755,1	-3 849,1	2 262,1 -84,7	-8,3	-8 679,5	6 395,6

Känslighetsanalys på ekonomiskt värde

Exponeringen mot ränterisk i portföljen ska enligt fastställd styrelselimit inte överstiga 100 mnkr vid en procentenhets parallellförskjutning av avkastningskurvan. Vid årsskiftet upp- gick exponeringen (i hela portföljen) till 12,5 (–29,1) mnkr vid en procentenhets parallellförskjutning (uppåt) av avkastnings- kurvan. En exponering med positivt värde innebär en ökning

av det ekonomiska värdet på tillgångar och skulder om räntan stiger och minskning av det ekonomiska värdet på tillgångar och skulder om räntan sjunker. Om endast affärer värderade till verkligt värde beaktas skulle resultatet förändras med 213,1 (134,5) mnkr vid en procentenhets parallellförskjutning (uppåt) av samtliga marknadsräntor.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 73

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 2 forts.

Känslighetsanalys på Bolagets räntenetto

Effekten på Bolagets räntenetto analyseras utifrån två scena- rier: en parallellförskjutning uppåt om 100 baspunkter och en parallellförskjutning nedåt om 50 baspunkter. Med tanke på de generellt sett mycket låga marknadsräntorna görs scenarierna asymmetriska; räntan ändrades mindre i scenariot där räntan sjunker ytterligare.

Bolaget har en god matchning av kassaflöden mellan till- gångar och skulder. Enda undantaget är tillgångar som finan- sieras av det egna kapitalet vilket saknar kassaflöden. Intjä- ningen från de tillgångar som finansieras av eget kapital kommer därför att öka om marknadsräntorna stiger samt på motsvarande sätt minska om marknadsräntorna sjunker.

Om samtliga marknadsräntor ökade med 100 baspunkter vid årsskiftet skulle räntenettot på ett års sikt öka med 80,7 (123,8) mnkr, under förutsättning att balansräkningens storlek och sammansättning inte ändras, och på motsvarande sätt om samt- liga marknadsräntor vid årsskiftet sjönk med 50 baspunkter skulle räntenettot efter ett år ha minskat med 40,3 (61,9) mnkr.

Kapitalbehov för ränterisk

Kapitalbehovet för ränterisk i pelare 2 har beräknats utifrån Finansinspektionens modell för Ränterisk i bankboken.

Modellen beräknar förändringen i värdet på Bolagets nettotill- gångar givet ett antal förändringsscenarier för nollkupongs- kurvan.

Förändringsscenarierna består dels av parallellförskjut- ningar uppåt och nedåt där storleken på förskjutningen baseras på historiska marknadsdata, dels av fyra stycken kurvlutnings-

förändringar där räntekurvan ökar eller minskar på korta eller långa löptider. Som ett av de tio största instituten i Sverige beräknar Kommuninvest kapitalbehovet enligt den avancerade ansatsen, där kassaflöden grupperas per affärsdag. Kapital- behov i pelare 2 för ränterisk är upptaget till 101,2 (106,9) mnkr.

Valutarisk

Med valutarisk avses risken för en negativ effekt på Bolagets intäkter till följd av valutakursrörelser. Valutarisk uppstår om tillgångar och skulder i en specifik valuta inte överensstämmer storleksmässigt i balansräkningen. Bolaget säkrar alla kända framtida flöden med derivat. Dock uppkommer en valutarisk löpande av de räntenetton som genereras från avkastning på placeringar i utländska valutor. Denna risk begränsas genom att sådan avkastning kontinuerligt växlas till svenska kronor. Maximal tillåten exponering är motsvarande 5 mnkr i respek- tive valuta.

Kapitalbehov för valutarisk

Bolagets exponering mot valutarisk är så låg att det inte längre föreligger ett lagstadgat kapitalkrav.

Kapitalbehov i pelare 2 beräknas genom att exponeringen multipliceras med rörelserna i valutakurserna under året.

Under år 2021 rörde sig valutakurserna SEk/EUr och SEk/USD med upp till 7 (8) procent per månad. En valutakursförändring på 7 (8) procent, på en exponering på 5 mnkr, skulle innebära ett kapitalbehov på 0,3 (0,4) mnkr per månad. På årsbasis mot- svarar detta följaktligen ett kapitalbehov på 4,1 (4,8) mnkr.

Tillgångar och skulder fördelat per valuta Redovisade värden
2021	SEK	EUR	USD	JPY	AUD	Övriga valutor	Verkligt värde justering	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos
centralbank	7 672,5	–	–	–	–	–	–	7 672,5
Belåningsbara statsskuldförbindelser	30 723,5	–	–	–	–	–	0,6	30 724,1
Utlåning till kreditinstitut	769,3	93,1	487,3	–	–	0,1	–	1 349,8
Obligationer och räntebärande
värdepapper	6 936,2	–	8 602,8	–	–	–	-9,2	15 529,8
Utlåning	461 067,1	–	–	–	–	–	-416,8	460 650,3
Derivat	-103 085,8	-31,5	102 514,3	406,4	1 815,5	1 985,9	2 124,5	5 729,3
Övriga tillgångar	1 553,1	–	1 053,7	–	–	–	–	2 606,8
Summa tillgångar	405 635,9	61,6	112 658,1	406,4	1 815,5	1 986,0	1 699,1	524 262,6
Skulder
Skulder till kreditinstitut	277,7	–	–	–	–	–	–	277,7
Emitterade värdepapper	334 645,9	–	161 038,5	5 668,2	3 355,7	3 333,4	-1 961,6	506 080,1
Derivat	59 071,9	60,8	-50 491,5	-5 261,8	-1 540,2	-1 347,5	3 359,7	3 851,4
Övriga skulder	1 453,8	–	2 111,8	–	–	–	381,8	3 947,4
Efterställda skulder	–	–	–	–	–	–	–	–
Eget kapital	10 186,9	–	–	–	–	–	-80,9	10 106,0
Summa skulder och eget kapital Skillnad tillgångar och skulder Effekt (före skatt) av en 10 procents ökning av valutakurs i SEK gentemot utländsk valuta	405 636,2 -0,3 –	60,8 0,8 0,1	112 658,8 -0,7 -0,1	406,4 0,0 0,0	1 815,5 0,0 0,0	1 985,9 0,1 0,0	1 699,0 0,1 –	524 262,6 – –

74 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 2 forts.

Tillgångar och skulder fördelat per valuta Redovisade värden

						Övriga	Verkligt värde
2020	SEK	EUR	USD	JPY	AUD	valutor	justering	Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbank	18 931,2	–	–	–	–	–	–	18 931,2
Belåningsbara statsskuldförbindelser	27 699,7	–	334,6	–	–	–	0,9	28 035,2
Utlåning till kreditinstitut	890,1	35,5	774,2	0,0	0,0	0,1	–	1 699,9
Obligationer och räntebärande värdepapper	6 923,4	–	6 860,5	–	–	–	39,0	13 822,9
Utlåning	443 237,9	–	-	–	–	–	2 550,9	445 788,8
Derivat	–16 175,2	785,2	2 692,5	5 139,5	1 732,5	3 547,2	4 707,7	2 429,4
Övriga tillgångar	13 699,1	–	2 937,8	–	–	–	33,9	16 670,8
Summa tillgångar	495 206,2	820,7	13 599,6	5 139,5	1 732,5	3 547,3	7 332,4	527 378,2
Skulder
Skulder till kreditinstitut	379,7	565,0	–	–	–	–	2,3	947,0
Emitterade värdepapper	304 526,3	2 520,4	167 250,7	8 339,5	3 956,1	7 304,7	4 408,2	498 305,9
Derivat	181 119,2	–2 269,7	–153 737,5	–3 200,0	–2 223,6	–3 757,5	3 046,7	18 977,6
Övriga skulder	63,7	5,1	86,4	–	–	0,0	–	155,2
Efterställda skulder	–	–	–	–	–	–	–	–
Eget kapital	9 117,3	–	–	–	–	–	–124,8	8 992,5
Summa skulder och eget kapital	495 206,2	820,8	13 599,6	5 139,5	1 732,5	3 547,2	7 332,4	527 378,2
Skillnad tillgångar och skulder	0,0	–0,1	0,0	0,0	0,0	0,1	0,0	–
Effekt (före skatt) av en 10 procents ökning av valutakurs i SEK gentemot utländsk valuta	–	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	–	–

Kreditmarknadsrisk

Kreditmarknadsrisk definieras som risken för förlust eller en negativ effekt på Bolagets intäkter till följd av förändringar

i basis- eller kreditspreadar. Kreditmarknadsrisk delas in i två underkategorier; dels kreditspreadrisk på derivat (cVa-risk) och dels kreditspreadrisk på utlåning, upplåning och placeringar samt basisspreadrisk.

Kreditspreadrisk på utlåning, upplåning och placeringar, samt basisspreadrisk

Kreditspreadrisk på utlåning, upplåning och placeringar, samt basisspreadrisk uppstår primärt till följd av obalanser i löptid mellan tillgångar och skulder värderade till verkligt värde.

Bolaget begränsar kreditmarknadsrisken genom god löptids- matchning mellan tillgångar (utlåning och placeringar) och skulder (upplåning och eget kapital). Nedan visas Bolagets känslighet för generella förändringar i marknadens kredit- spreadar motsvarande en basispunkts parallellförskjutning (uppåt).

Känslighet kreditmarknadsrisk	2021	2020
Placeringar, verkligt värde option	-1,2	–2,1
Utlåning	-19,5	–19,1

Upplåning 22,4 22,4

Totalt 1,7 1,2

Kreditspreadrisk på derivat (CVA-risk)

Grunden för kreditspreadrisk på derivat (cVa-risk) är att Bola- gets resultaträkning justeras utifrån så kallad kreditvärdighets- justeringsrisk eller Credit Value Adjustment (cVa). cVa är en prisjustering som tillämpas på derivat beroende på utveck- lingen för cDS priser, fX volatilitet och exponeringen mot mot- parten. cVa kan anses vara lika med avvikelsen från det riskfria

priset på ett kontrakt och det tolkas ofta som marknadspriset på motpartsrisk. Redovisad cVa uppgick vid årsskiftet till 4,1 (5,1) mnkr.

Med cVa-risk avses risken för att bolagets resultat påverkas negativt av en ökning i redovisad cVa.

Kapitalbehov för kreditmarknadsrisk

Ett totalt kapitalbehov i pelare 2 för kreditmarknadsrisk (exklusive kreditspreadrisk på derivat) beräknas för ett antal scenarier. Det största kapitalbehovet som beräknats för ett enskilt huvudscenario kommer sedan utgöra Bolagets kapital- behov för kreditmarknadsrisk. De huvudscenarier som ligger till grund för kapitalbehovsberäkningen är antingen historiska, simulerade eller teoretiska. De historiska och de simulerade scenarierna ska fånga perioder då rörelserna på de kredit- marknader där Bolaget har affärstransaktioner var som störst.

De simulerade scenarierna inkluderar scenarier där kredit- och basisswaprörelser med hjälp av matematiska modeller simuleras, med en viss sannolikhetsnivå, utifrån marknadsdata från olika valda tidsperioder.

De teoretiska scenarierna är framtagna med utgångspunkt från de kreditmarknadsrisker som förknippas med och kan uppstå utifrån Bolagets affärsmodell. Dessa scenarier inklude- ras för att säkerställa att kapitalbehovet täcker alla risker som kan uppkomma med Bolagets affärsmodell då de historiska och simulerade scenarierna inte nödvändigtvis behöver täcka alla varianter av scenarier som kan uppkomma.

Vid beräkning per 2021-12-31 uppgick totalt kapitalbehov för kreditmarknadsrisk till 1 329,3 (1 711,9) mnkr.

Vid beräkning av kapitalkrav i pelare 1 för cVa-risk tilläm- par Kommuninvest schablonmetoden i kapitaltäckningsregel- verket (crr). Som exponeringsvärde används det fullständigt justerade exponeringsvärdet, vilket innebär att hänsyn tas till säkerheternas riskreducerande effekter. I enlighet med regel-

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 75

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 2 forts.

verket exkluderas transaktioner med centrala motparter för clearing. Bolagets derivat som ingåtts efter den första mars 2017 omfattas av daglig avstämning med utbyte av säkerheter vilket reducerar kapitalkravet. Kapitalkravet för cVa-risk upp- gick vid årsskiftet till 67,6 (59,3) mnkr.

Övrig prisrisk

Med övrig prisrisk avses risken för att en ändring i prisläget för underliggande tillgångar och index, till exempel aktier eller aktieindex, leder till en förlust eller en negativ effekt på Bola- gets intäkter. Bolaget använder sig av derivat för att säkra pris- risken med avseende på underliggande tillgångar och index.

Likviditetsrisk

Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna infria sina betal- ningsförpliktelser vid förfallotidpunkten. Kommuninvests lik- viditetshantering präglas av en restriktiv syn på likviditetsrisk och risken begränsas genom att hålla en likviditetsreserv med höglikvida tillgångar. Likviditetsrisken begränsas ytterligare genom att Bolaget är fullvärdig medlem i Riksbankens betal- ningssystem, riX, genom vilket Bolaget bland annat kan låna mot säkerhet.

Bolaget hanterar även strukturell likviditetsrisk, vilket är risken att Bolaget inte i förväg har finansierat sina långsiktiga åtaganden. Denna risk begränsas dels genom tillgång till lik- vida upplåningsmarknader, dels genom god löptidsmatchning mellan tillgångar och skulder.

Bolagets huvuduppdrag är att vara kommungäld och att säkerställa tillgång till stabil och effektiv upplåning för kom- munsektorn. Den största risken för att Bolaget inte ska kunna fullgöra sitt uppdrag som kommungäld är att Bolaget inte har tillgång till tillräcklig likviditet för att täcka kommunsektorns behov. Bolaget har identifierat denna risk som en kommun- gäldslikviditetsrisk och hanterar den främst genom tillgång till likvida upplåningsmarknader.

Likvida upplåningsmarknader

För att säkerställa att upplåningen ger förutsättningar för att möta utlåning och upplåningsförfall även vid försvårade mark- nadsförhållanden har Bolaget tillgång till likvida upplånings- marknader med breda investerarbaser. Bolagets strategiska upplåningsmarknader är svenskt obligationsprogram samt benchmarkupplåning i USD och EUr inom EmTn-programmet (Euro Medium Term Note). Kortfristig upplåning i form av certifikat görs i Ecp-programmet (Euro-Commercial Paper) och svenskt certifikatsprogram. I dessa program upprätthåller Bolaget en kontinuerlig marknadsnärvaro. Bolaget har tidigare varit verksam i den japanska Uridashi-marknaden, men valde att lämna den i november 2021. Bolaget emitterar löpande gröna obligationer på sina strategiska upplåningsmarknader.

Total upplåning per instrumenttyp

2021 (2020)

Svenskt Obligationsprogram 57 (53) %

Benchmark-upplåning, övriga valutor 26 (25) %

Gröna obligationer 11 (9) %

Euro-commercial paper 3 (8) %

Private Placement 2 (2) %

Uridashi 1 (2) %

Svenskt certifikatsprogram 0 (1) % Banklån – (0) %

Total upplåning per valuta

2021 (2020)

SEK 66 (62) %

USD 32 (34) %

JPY 1 (2) %

AUD 1 (1) %

GBP 0 (1) %

Övriga valutor 0 (1) %

God matchning mellan tillgångar och skulder

När tillgångar och skulder har olika löptider uppstår likvidi- tetsrisker. För att minimera denna risk eftersträvar Bolaget en god matchning mellan tillgångar (utlåning och placeringar) och skulder (upplåning och eget kapital). Tillgångar och skulder med löptider över ett år ska matchas. I grafen nedan åskådlig- görs balansräkningens förfalloprofil, vilken visar på god matchning mellan tillgångar och skulder.

Den genomsnittliga löptiden i Bolagets utestående upplå- ning uppgick vid årets slut till 2,4 (2,3) år, om tidigast möjliga uppsägningsdatum används vid beräkningen. Vid uppsäg- ningsbar upplåning har placeraren rätt att under vissa förut- sättningar i förtid begära återbetalning av utlånade medel.

Den genomsnittliga löptiden för Bolagets tillgångar uppgick vid årets slut till 2,4 (2,4) år, varav den genomsnittliga kapital- bindningen i Bolagets utlåningsportfölj var 2,7 (2,7) år och kapitalbindningen i likviditetsreserven var 0,2 (0,3) år.

Löptidsanalys

I löptidsanalysen nedan visas odiskonterade kassaflöden, inklusive amorteringar och räntebetalningar, utifrån åter- stående avtalade förfallotidpunkter. Samtliga flöden är omräknade med avistakurs till svenska kronor.

76 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 2 forts.

Förfalloprofil balansräkning

2021-12-31

Mdkr

Förfalloprofil balansräkning

2020-12-31

Mdkr

600

500

400

300

200

100

2022-03-01

2022-02-02

2022-04-04

2022-04-07

2022-10-04

2022-03-10

2023-03-01

2024-03-01

2025-02-01

2026-02-01

2027-02-01

2028-02-01

2029-01-01

2030-01-01

2031-01-01

> 2032-01-01

-100

600

500

400

300

200

100

2021-01-04

2021-02-03

2021-04-05

2021-07-05

2021-10-04

2022-01-04

2023-01-04

2024-01-04

2025-01-03

2026-01-03

2027-01-03

2028-01-03

2029-01-02

2030-01-02

2031-01-02

>2031-01-02

-100

Tillgångar Skulder + Eget Kapital

Kontraktsenliga ej diskonterade kassaflöden
2021	På anfordran	0–3 mån	3 mån–1 år	1–5 år	> 5 år	Saknar löptid	Totalt	Redovisat värde
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden
hos centralbank	7 672,5	-	-	-	-	-	7 672,5	7 672,5
Belåningsbara
statsskuldförbindelser	-	29 572,0	1 150,0	-	-	-	30 722,0	30 724,1
Utlåning till kreditinstitut	-	1 349,8	-	-	-	-	1 349,8	1 349,8
Obligationer och räntebärande
värdepapper	-	3 469,0	8 864,7	3 231,8	-	-	15 565,5	15 529,8
Utlåning	-	33 874,5	75 020,2	314 505,5	46 540,3	-	469 940,5	460 650,3
Derivat	-	1 321,6	3 472,9	6 247,2	394,6	-	11 436,3	5 729,3
Övriga tillgångar	-	2 606,8	-	-	-	-	2 606,8	2 606,8
Summa tillgångar	7 672,5	72 193,7	88 507,8	323 984,5	46 934,9	-	539 293,4	524 262,6
Skulder
Skulder till kreditinstitut	-	277,7	-	-	-	-	277,7	277,7
Emitterade värdepapper	-	28 834,6	105 379,2	346 238,0	34 823,8	-	515 275,6	506 080,1
Derivat	-	1 165,3	1 337,7	3 462,0	300,4	-	6 265,4	3 851,4
Övriga skulder	-	3 947,5	-	-	-	-	3 947,5	3 947,4
Efterställda skulder	-	-	-	-	-	-	-	-
Eget kapital	-	0,0	0,0	0,0	0,0	10 106,0	10 106,0	10 106,0
Summa skulder och eget kapital	-	34 225,1	106 716,9	349 700,0	35 124,2	10 106,0	535 872,2	524 262,6
Total skillnad	7 672,5	37 968,6	-18 209,1	-25 715,5	11 810,7	-10 106,0	3 421,2	0,0
Utställda lånelöften Beviljad, ej utbetald utlåning¹	239,1 -	- -251,7	- -20,9	- 175,3	- 106,6	- -	239,1 9,4	- -

1) Negativt belopp avser utflöde och positivt belopp avser inflöde.

Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021 77

FINANSIELLA RAPPORTER

Not 2 forts.

Kontraktsenliga ej diskonterade kassaflöden

2020	På anfordran	0–3 mån	3 mån–1 år	1–5 år	> 5 år	Saknar löptid	Totalt	Redovisat värde
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbank	18 931,2	–	–	–	–	–	18 931,2	18 931,2
Belåningsbara statsskuldförbindelser	–	26 034,4	2 000,0	–	–	–	28 034,4	28 035,2
Utlåning till kreditinstitut	–	1 669,6	–	–	–	–	1 669,6	1 669,6
Obligationer och räntebärande värdepapper	–	2 924,2	2 020,6	8 901,2	–	–	13 846,0	13 822,9
Utlåning	–	25 132,5	76 789,0	287 500,8	60 884,5	–	450 306,8	445 788,8
Derivat	–	1 434,5	3 053,1	5 087,6	325,2	–	9 900,4	2 429,4
Övriga tillgångar	–	16 670,9	–	–	–	–	16 670,9	16 670,8
Summa tillgångar	18 931,2	73 896,4	83 862,7	301 489,6	61 209,7	-	539 389,6	527 378,2
Skulder
Skulder till kreditinstitut	–	379,7	563,7	–	–	–	943,4	947,0
Emitterade värdepapper	–	36 310,1	100 844,2	313 842,1	50 716,9	–	501 713,3	498 305,9
Derivat	–	2 886,7	4 717,0	11 842,7	353,4	–	19 799,8	18 977,6
Övriga skulder	–	155,2	–	–	–	–	155,2	155,2
Efterställda skulder	–	–	–	–	–	–	–	–
Eget kapital	–	–	–	–	–	8 992,5	8 992,5	8 992,5
Summa skulder och eget kapital	–	39 731,7	106 124,9	325 684,8	51 070,3	8 992,5	531 604,2	527 378,2
Total skillnad	18 931,2	34 164,7	–22 262,2	–24 195,2	10 139,4	–8 992,5	7 785,4	–
Utställda lånelöften	355,3	–	–	–	–	–	355,3	–
Beviljad, ej utbetald utlåning¹	–	–1 667,2	443,5	812,8	429,1	–	18,2	–

1) Negativt belopp avser utflöde och positivt belopp avser inflöde.

Likviditetsreserv

För att säkerställa god likviditetsberedskap även under perio- der av stress (t.ex. försvårade finansieringsmöjligheter på kapi- talmarknaderna) har Bolaget en likviditetsreserv. Likviditets- reserven definieras som Bolagets innehav i värdepapper, placeringsrepor samt banktillgodohavanden. Banktillgodo- havanden avser placeringar som saknar underliggande värde- papper. Bolagets direkta innehav i egna värdepapper samt värdepapper ställda som säkerhet exkluderas från reserven.

Storleken på likviditetsreserven styrs utifrån principen att tillräcklig volym ska hållas för att Bolagets likviditetsbehov ska kunna mötas även under perioder med stor oro på de finansiella marknaderna. Vidare ska Bolagets likviditetsreserv bestå av tillgångar med god kreditkvalitet samt hög omsättnings- och repobarhet. Placeringar får endast ske i likvida räntebärande värdepapper samt banktillgodohavanden som har senior status vid en obeståndssituation. Placeringar får innehålla implicita eller explicita nollräntegolv men inga andra strukturer.

Likviditetsmått

Likviditetstäckningsgraden, Liquidity Coverage Ratio (lcr), mäter förhållandet mellan höglikvida tillgångar och netto- kassautflödet under en trettiodagarsperiod, i stressat läge.

En lcr på 100 procent säkerställer alltså, på kort sikt, att Bola- gets likviditetsreserv består av tillräckligt med höglikvida till- gångar för att i ett stressat läge möta nettokassautflödet under de kommande 30 dagarna.

Kommuninvest mäter och övervakar lcr på daglig basis. Dels på total nivå, dels för signifikanta valutor, dvs. inom varje sepa- rat valuta där Bolaget har upplåning som uppgår till 5 procent eller mer av total upplåning, vilka är SEk och USD.

Enligt styrelselimit får inte lcr-kvoten underskrida 110 procent. Detta krav omfattar alla valutor sammanräknade samt separat i valutorna EUr och USD, givet att respektive valuta är en så kallad signifikant valuta. För SEk har styrelsen fastställt en limit på 85 procent.

Den höga andelen statsobligationer och andra likvida till- gångar i Bolagets likviditetsreserv gör att likviditetstäcknings- graden med god marginal överstiger myndigheternas krav.

Bolagets lcr enligt crr-regelverket var per den 2021-12-31 totalt 376,1 (271,8) procent samt 67 313,5 (491,8) procent

i USD och 675,0 (502,4) procent i SEk (se tabell på nästa sida). När det gäller mått som avser den strukturella likviditets- risken mäter och övervakar Bolaget den stabila nettofinansie- ringskvoten, Net Stable Funding Ratio (nSfr), dvs. förhållan-

det mellan tillgänglig stabil finansiering och bolagets behov av stabil finansiering. År 2018 infördes en lagstadgad kvot på 100 procent och Bolaget har sedan år 2016 en styrelselimit som innebär att nSfr-kvoten inte får underskrida 110 procent. Vid årsskiftet var nSfr-kvoten 142,9 (141,5) procent.

78 Kommuninvest Ekonomisk förening, org. nr. 716453-2074 Årsredovisning 2021

Document Metadata

Table of Contents

FÖRENINGSSTÄMMA 2022

Document Metadata