Tekniska bestämmelser för fjärrvärmecentraler

Gäller fr o m 2018-11-01

Förord

Denna tekniska bestämmelse för fjärrvärmecentraler är en gemensam bestäm- melse för koncernen Göteborg Energi AB. Här beskrivs hur en byggnad anpas- sas till fjärrvärmesystemet och vilka krav som gäller för fjärrvärmecentraler av- seende dimensionering, utförande, installation, drift och underhåll. Tekniska bestämmelser utgör en bilaga till det avtal som upprättas mellan kunden och Göteborg Energi AB (GE).

För att fjärrvärmecentralen ska fungera på bästa sätt krävs att byggnadens värme- och varmvatteninstallationer anpassas efter anvisningarna i denna be- stämmelse. Fjärrvärmecentralen ska i sitt utförande och komponentval uppfylla de krav, som ställs på funktion och leveranssäkerhet, som GE och myndigheter ställer.

Denna tekniska bestämmelse vänder sig till;

• de som ansvarar för kontakterna mellan GE och kundens anläggning.

• de som äger, driver och förvaltar en fjärrvärmevärmd byggnad eller anlägg- ning.

• de som tillverkar, projekterar och installerar fjärrvärmecentraler.

Vid frågor om dessa tekniska bestämmelser kontakta Göteborg Energi AB.

Innehållsförteckning

1. Samarbete med Göteborg Energi (nedan kallad GE)

37

1. Samarbete med Göteborg Energi (nedan kallad GE)‌

Dessa tekniska bestämmelser omfattar både branschkrav, hänvisningar till myndighetskrav, svenska och europeiska standarder samt EU-direktiv. Kon- takta alltid GE för aktuell information. Tekniska, ekonomiska och administrativa frågor för fjärrvärmeanslutning regleras i avtal och allmänna avtalsvillkor. Tek- niska bestämmelser utgör en bilaga till det avtal som upprättas mellan kunden och GE.

Fastighetsägaren ska för leverans av fjärrvärme överlämna underlag för di- mensionering och kopplingsprinciper till GE. Detta gäller för nyinstallation och ombyggnad av fastigheter. GE granskar fjärrvärmecentralens installationshand- lingar. Att GE granskat och godkänt handlingar fritar inte projektör och entre- prenör från ansvar för upprättade handlingar och utfört installationsarbete.

Följs dessa tekniska bestämmelser avseende dimensioneringsregler och in- justering av värme- och varmvattensystem, kommer de tekniska bestämmelser- nas krav på fjärrvärmevattnets avkylning att uppfyllas. Ett samarbete mellan kund och fjärrvärmeleverantör gynnar systemeffektiviteten även för kundens system.

Planeras förändring i fastigheten, som påverkar fjärrvärmecentralens funktion, ska GE informeras innan förändringen utförs. Anser GE att ny dokumentation krävs ska handlingar över fjärrvärmecentralen inlämnas för granskning.

För att inte riskera frysskador på fjärrvärmens servisledning, så måste det alltid vara cirkulation i ledningen under vinterhalvåret. Fastighetsägaren ansvarar för att fjärrvärmecentralen och ledningar inom fastigheten hålls frostfria.

Xxxxxx och tillsynsplikt ‌

Ägarförhållandet av fjärrvärmeanläggningen är uppdelad mellan leverantör och kund/fastighetsägare. Primärsidan kan ägas av antingen GE eller kunden.

I de fall kunden äger hela fjärrvärmecentralen inklusive värmeväxlare, rör och ventiler på primärsidan ansvara GE enbart för värmemängdsmätare samt ut- rustning tillhörande denna samt servisventiler.

Sekundärsidan äger och ansvarar kunden alltid själv för.

För dig som kund innebär detta att du ansvarar för det löpande underhållet och utför tillsyn enligt kapitel 7 nedan. Samt i övrigt följer myndighetsråd och före- skrifter inom området. Vilken principlösning du har framgår av ditt avtal.

Fjärrvärmerummet ‌

Fjärrvärmecentralen placeras i ett utrymme kallat fjärrvärmerummet som ska vara låst. Fjärrvärmerummet ska vara tillgängligt för GE för tillsyn och eventu- ellt komponentbyte / ändring av fjärrvärmecentralen samt för kontroll, byte och avläsning av värmemätare samt kontroll av servisventiler.

Fjärrvärmerummets utrymmesbehov planeras med hänsyn till god arbetsmiljö och möjligheter för att underhåll, fortlöpande tillsyn och kontroll kan utföras på ett enkelt och säkert sätt av fjärrvärmecentralen.

Fjärrvärmecentralen ska alltid placeras så att den är lättillgänglig med avseende på avstånd till vägg och rimliga höjder. Vidare ska fjärrvärmecentralen placeras så att utrymning kan ske på sätt som undviker risk för skador vid utläckande fjärrvärmevatten, ånga på personer som vistas i fjärrvärmerummet.

I de fall då fastighetsägaren utför installationen ska fastighetsägaren se till att tekniska anordningar inte vållar hälsofarliga eller onödigt tröttande och fysiska belastningar vid installation, normal användning, underhåll eller annan vanligt förekommande hantering (AFS gällande regler).

Fjärrvärmerummet ska alltid ha tillräcklig belysning för serviceåtgärder samt placeras i ett rum med tillgång till golvbrunn och tappkran för varm- och kall- vatten.

Förutsättning för GE:s arbeten i fjärrvärmerummet är att kunden håller rummet städat, fritt från ovidkommande föremål samt låst och väl belyst.

Ersätts en fastighetspanna av en fjärrvärmecentral bör den tidigare rökkanalen förses med ventilation och en huv monteras över skorstenen. Det kan även be- hövas en

radiatorinstallation i fjärrvärmerummet.

Kontakter med Göteborg Energi‌

Ändring av värmebehov och eventuellt utbyte av fjärrvärmecentral.‌

Om förändringar har skett eller kommer att ske i byggnaden, så har GE drifts- statistik som ger värdefull information om byggnadens behov. Det kan innebära andra dimensioneringsdata för fastighetens fjärrvärmecentral. Det är inte lämp- ligt att välja ny utrustning enbart efter samma specifikationer som den uttjänta utrustningen.

Nyanslutning‌

Kontakta GE för fjärrvärmeleverans vid nyanslutning. Diskutera med GE om ledningsdragning, fjärrvärmecentralens utförande och placering i byggnaden. GE behöver rimlig tid för att bygga ledningen och fjärrvärmecentralen.

Fjärrvärmeledningar inom byggnaden ska vara tillgängliga för kontroll och in- spektion för GE.

Alternativa ägarförhållanden för styr- och reglerutrustning‌

Kund har möjlighet att efter överenskommelse med GE själv installera, äga och underhålla sin styr- och reglerutrustning. I dessa fall tillhandahåller GE särskilt avtal.

Leveransomfånget gällande styr- och regler beror på tecknat fjärrvärmeavtal. Det kan även förekomma att fjärrvärmecentraler ansluts till ett överordnat reg- ler- och övervakningssystem. GE kan tillhandahålla denna tjänst via ”Ener- gitjänster”. Som standard levererar GE primärsidan i en prefabricerad fjärrvär- mecentral men om kunden önskar kan även de sekundära delarna (enligt tabell 5.1) levereras mot en separat kostnad.‌

Inkoppling av extern värmekälla

Grundläggande krav vid eventuell inkoppling av extern värmekälla till fastighet- ens uppvärmnings- eller tappvarmvattensystem är att vattnet inte får förvär- mas innan det går in i fjärrvärmeväxlaren. Se bilaga 6.

Innan eventuell inkoppling sker ska GE kontaktas för diskussion av vald kopp- lingsprincip.

Plaströrssystem på sekundärsidan‌

När rörledningar i plast används på sekundärsidan bör en skyddsfunktion i de sekundära systemen säkerställa att tryck och temperatur ej överskrides. Fastig- hetsägaren ansvarar för att en skyddsfunktion installeras.

2. Fjärrvärmesystemets tekniska krav ‌

Allmänt om fjärrvärmecentraler ‌

Fjärrvärmecentraler konstrueras för olika ändamål som småhus, bostadshus och övriga byggnader och anläggningar. Fjärrvärmecentralen tillverkas och le- vereras vanligtvis som prefabricerat aggregat men den kan även platsbyggas. En komplett fjärrvärmecentral innehåller värmeväxlare, reglerutrustning , mät- utrustning och säkerhetsutrustning med mera.

Det traditionella fjärrvärmesystemet har högre temperaturer och tryck än se- kundärsystem. Tabell 2.1, kap 2.3 redovisar de olika systemens dimensioner- ings- och konstruktionsdata.

Dimensionerande temperatur och drifttemperatur ‌

GE redovisar vilka dimensioneringstemperaturer som gäller. Driftstemperatu- ren vid produktionsanläggningen är något högre än dimensioneringstempera- turen för fjärrvärmecentralens värmeväxlare för att garantera att dimensioner- ingstemperaturen hålls vid kundens fjärrvärmecentral.

Normalt är framledningstemperaturen som högst när det är som kallast ute, varpå framledningstemperaturen sjunker linjärt med stigande utomhustempe- ratur. Över brytpunkten hålls framledningstemperaturen konstant för att tillgo- dose tappvarmvattenbehovet.

Drifttemperatur (exempelkurva)

120

100

Utetemperatur [°C]

Drifttemperatur [°C]

Däremot kan framledningstemperaturen vara betydligt högre än dimension- erande kurva beroende på distributionssystemet och produktionsoptimering.

Figur 2.1. Dimensionerande framledningstemperatur för fjärrvärmecentralen.

Dimensionerings- och konstruktionsdata

Fjärrvärmesystem	Dimensioneringsdata	Konstruktionsdata
Konventionellt system Primärsystem	≤100 oC, 1,6 MPa differenstryck 0,1 –0,6 MPa**	120 oC, 1,6 MPa
Lågtemperatursystem Primärsystem	≤80 oC, 1,6 MPa differenstryck 0,1 – 0,6 MPa	120 oC, 1,6 MPa
Sekundärsystem*	≤80oC, 0,60–1,0 MPa differenstryck 0,01 – 0,2 MPa	≤80oC, 0,6 -1,0 MPa

Tabell 2.1. Dimensionerings- och konstruktionsdata för fjärrvärmesystem.

*Avser sekundärt inkopplade fjärrvärmecentraler.

**Högre differenstryck kan förekomma. Därför kan inte funktionalitet på styrventiler garanteras vid alla dif- ferenstryck.

För att fastställa besiktningskraven klassas fjärrvärmesystem av ett ackredite- rat organ enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift för tryckkärl. Högsta dimension- eringstemperatur- och tryckgräns framgår av fjärrvärmesystemets klassning och dessa värden ska inte överskridas vid normal drift. Beroende på fastställd temperatur- och tryckgräns gäller olika besiktningskrav.

Returtemperaturens betydelse i fjärrvärmesystemen‌

En bra avkylning ger många fördelar för miljö och ekonomi för både kund och fjärrvärmeleverantör. Bra avkylning av fjärrvärmecentralen är beroende av ut- förande och injustering av byggnadens värmesystem, liksom av fjärrvärmecen- tralens dimensionering, prestanda och funktion.

Differenstryck ‌

GE lämnar uppgifter på min och max differenstryck vid leveransgränsen. Upp- gifterna ska användas vid utförande av fjärrvärmecentralen och vid dimension- ering av styrventiler. Styrventilerna måste anpassas till lokalt rådande dif- ferenstryck för att kunna reglera optimalt. Ändras differenstrycket kan styrven- tilerna behöva bytas ut för att full kapacitet ska kunna upprätthållas. Det finns inga styrventiler i fjärrvärmenäten som klarar full kapacitet om trycket blir för lågt mot vad de är dimensionerade för. Observera att hänsyn ska tas till värme- mätarens tryckfall vid dimensioneringen Mätarens tryckfall varierar beroende på typ av mätare.

Figur 1.2. Exempel på hur differenstrycket kan variera i fjärrvärmesyste- met.

Fjärrvärmecentralerna A, B, C och D har ett effektutnyttjande från 0 till 100 % vilket betyder att flödet varierar. Distributionssystemets pump styr flödet efter

den fjärrvärmecentral som har det lägsta differenstrycket. Det får inte vara lägre än 0,1 MPa. Produktionsenheter och distributionspumpar kan anslutas till distributionsnätet i olika anslutningspunkter och tas i drift efter värmebehov. Det betyder att fjärrvärmecentralerna i princip kan utsättas för differenstryck från 0,1 MPa till det högsta differenstryck GE redovisar.

Högsta differenstryck över en fjärrvärmecentral ska inte överstiga 0,6 MPa. I vissa fall kan högre differenstryck förekomma.

Vid behov kan differenstrycksregulatorer installeras områdesvis för att redu- cera de högsta differenstrycken och således få en bättre reglering.

3. Krav på fjärrvärmecentraler ‌

Fjärrvärmecentralen är en del av fjärrvärmesystemet och centralen ska uppfylla kravet på långsiktig hållbarhet och ha ett säkert utförande.

För armatur, rör och rördetaljer i fjärrvärmecentralens primärkrets ska tryck- kärlsdirektivets krav på tryckbärande anordningar gälla, se bilaga 1 i direkti- vet. Konstruktionskontrollen kan utföras genom förstörande provning (experi- mentell dimensioneringsmetod, 5∗konstruktionstrycket) eller genom alternativ beräkningsmetod. Fjärrvärmesystemets konstruktionstryck framgår av kapitel

2.3 Tabell 2.1 .

CE-märkning‌

Värmeväxlare ska vara CE-märkt om primärsidans volym överstiger 3,125 liter enligt AFS 2016:1 (diagram 2). Värmeväxlaren ska åtföljas av EU-försäkran om överrensstämmelse enligt 2014/68/EU

Rörledningarna ska CE-märkas enligt AFS 2016:1 om diametern överstiger DN50 mm (diagram 7). Tillverkaren ska utfärda en EU-försäkran om överrens- stämmelse enligt 2014/68/EU

Första kontroll ska utföras av kontrollorgan (Inspecta, Force eller Dekra) om di- ametern överstiger DN250 enligt AFS 2017:3 (tabell 11§).

Första kontroll ska utföras av kontrollorgan (Inspecta, Force eller Dekra) om värmeväxlarens volym på primärsidan överstiger 12,5 liter enligt AFS 2017:3 (tabell 10§).

Riskbedömning‌

I tillverkarens deklaration om överensstämmelse ska det framgå att fjärrvärme- centralen klarar de tekniska krav som redovisas i dessa tekniska anvisningar.

Anläggningsägaren ska bedöma risker som berör anläggningens drift, tillsyn och underhåll enligt ”Användning och kontroll av trycksatta anordningar” (AFS 2017:3).

4. Dimensionering av fjärrvärmecentraler ‌

Värmeväxlarprestanda ‌

Tillverkare av värmeväxlare ska redovisa växlarnas prestanda. En provrapport ska på begäran kunna redovisas för respektive värmeväxlare.

Växlarna ska vara certifierade.

I Tabell 4.1 och Tabell 4.3 redovisas de dimensioneringstemperaturer som gäl- ler för värmeväxlare för varmvatten respektive värmevatten. Övriga typer av värmeväxlare tex. värmeväxlare för uppvärmning av pool, processer mm in- kopplas alltid på sekundärsystemet och tillhandahålls ej av GE. Kontakta alltid GE om sekundärsidans vattenkvalitet är annat än vanligt rent vatten eller radia- torvatten

Krav på reglerutrustning ‌

Det är viktigt att samtliga ingående komponenter i reglerutrustningen väljs för att tillsammans få optimal drift och komfort.

Reglerenhet‌

Vid val av reglerenhet rekommenderas möjlighet till uppkoppling mot överord- nat system. Det är också viktigt att reglerenheten klarar av att reglera varmvat- ten som produceras i en plattvärmeväxlare med bara några liters volym. Varm- vattenberedning med en plattvärmeväxlare innebär krav på snabba reglerför- lopp samtidigt finns kravet på stabil varmvatten reglering för att minimera pendlingar i varmvatten temperatur då tappningar av varmvatten sker oregel- bundet. Reglerenheten ska samtidigt klara av att reglera små flöden som upp- står när enbart VVC flödet utgör enda flödet som strömmar genom varmvatten- växlaren.

Temperaturgivare‌

Temperaturgivare ska ha en mätnoggrannhet på maximalt ±0,8°C i aktuellt ar- betsområde. Framledningsgivare ska placeras i värmeväxlarens övre anslut- ning, se kopplingsprinciper kap 10.

För att temperaturgivaren ska arbeta på ett bra sätt bör man tänka på:

1. Givarens placering.

2. Givarens tidskonstant.

3. Givarens mätnoggrannhet.

4.2.2.1. Temperaturgivare för utgående varmvatten utan VVC

Givarens placering är viktig när man ej har VVC. Den ska sitta så nära värmeväx- laren som möjligt och vara placerad i centrum av medieledningen och direkt i mediet (ej i dykrör).

Givarens tidskonstant skall vara så kort som möjligt, maximalt 5 sekunder re- kommenderas.

Flödesvakt kan erfordras för att undvika onödigt höga returtemperaturer.

4.2.2.2. Temperaturgivare för utgående varmvatten med VVC

Vanligtvis regleras ventiler elektroniskt vid VVC-system. Termiskt reglerade ventiler är mindre vanligt.

Givaren ska sitta så nära värmeväxlaren som möjligt (max 1 meter ifrån).

Givaren ska vara placerad i centrum av medieledningen och direkt i mediet (ej i dykrör).

Givarens tidskonstant skall vara så kort som möjligt, maximalt 5 sekunder re- kommenderas.

4.2.2.3. Temperaturgivare för värme

Finns risk för laminär strömning vid givaren, ska den placeras efter VS-pump för att istället säkerställa turbulent strömning vid givaren.

4.2.2.4. Temperaturgivare för utomhustemperatur

Utegivare ska, där så är möjligt, placeras på norrfasad. Utegivaren kan monteras på annan fasad än norrfasad med solskydd (som medger luftgenomströmning vertikalt) om det finns praktiska/ekonomiska skäl för detta. Monteringshöjden ska vara c:a 3m så att den inte är åtkomlig för obehöriga. Utegivaren får inte placeras i närheten av öppningsbara fönster eller rök-/ventilationsöppningar, placering under takfot/takutsprång är heller inte lämpligt (stillastående luft).

Styrventil‌

Styrventilen består av reglerventil och ställdon.

Pumpstoppsfunktionen ska förregla styrventilen för värme i stängt läge.

Vid dimensionering av primär reglerventil för VV gäller nedan. Varmvatten VVX dimensioneras efter erhållen effekt och temperatursamband nedan. När man fått fram

en lämplig VVX så ”låses den på effekten” och temperatur FV tillopp ändas från 65°C till 75 °C övriga temperaturer och tryckfall enligt nedan. Det primärflöde som man får vid dimensionerade 75°C skall sedan användas vid dimension- eringsberäkning av reglerventilens kvs tal. Detta förfarande ger en mer anpas- sad och mindre reglerventil vilket medför bättre förutsättningar för en bra VV reglering.

Reglerventilen väljs utifrån dimensionerande effekt. Förutsättningen för en god funktion är att minst 50 % av differenstrycket över anläggningen stryps bort i regler- ventilen vid full öppning (s.k. ventilauktoritet), samt att reglerområdet ska vara minst 1:100. Dimensioneringen ska ta hänsyn till totalt differenstryck (med hänsyn taget till övriga komponenter ”filter och VVX”).

Reglerventilens funktion ska kontrolleras vid dimensionerande effekt samt vid drifts- fallet där primär framledningstemperatur övergår till konstant temperatur, den så kal- lade brytpunkten.

Reglerventiler större än kvs 4.0 skall vara flänsade, DIN-flänsar.

Vid montage av reglerventiler med svetsnipplar skall man använda svetsnipplar och packningar från tillverkaren av styrventilen.

2-vägs reglerventiler avsedda för FV skall monteras i returledning, undantag vid tvåstråksvarmvattenväxlare kopplad som tvåsteg får reglerventilen monteras i tillop- pet.

Ställdon för styrventil

Ställdonet ska vara försett med handmanöver för att styrventiler ska kunna handmanövreras. Vid spänningsbortfall ska ställdonet för varmvattenventilen vara självstängande. Vid spänningsbortfall för VS-system ska ställdonet stanna i befintligt läge. Ställkraften anpassas efter ventiltyp och ventildimension om ej annat avtalats.

Kommunikation‌

Utrustning för kommunikation ingår inte i de styr- och reglersystem som GE le- vererar. Möjlighet till kommunikation/övervakning kan erbjudas i speciella av- tal.

Varmvattensystem‌

Fjärrvärmecentralen ska kunna försörja ett varmvattensystem med minst 50°C vatten efter tappstället enligt Boverkets byggregler. För att uppfylla detta re- kommenderas att varmvattnet från fjärrvärmecentralen är 53-55°C.

Det finns installationer med ackumulatorer där varmvattnet lagras. Då krävs att varmvatten uppnår 60°C under så lång tid att bakterier elimineras (se Bilaga 2).

Max tillåten temperatur är 60°C efter tappstället enligt Boverkets byggregler för att undvika skållning.

Reglerutrustning och värmeväxlare anpassas till varandra för att få en bra tem- peraturstyrning. Finns varmvattencirkulation ska temperaturnivån vara som lägst 50°C i hela varmvattencirkulationssystemet.

Dimensionering av varmvattencirkulationsledning ska ske utifrån de värmeför- luster som varmvattenledningen har till respektive tappställe, och lägsta tempe- raturen på VVC-systemet enligt Boverkets regler.

Dimensioneringstemperaturer för varmvattenväxlare‌

Värmeväxlaren dimensioneras enligt de temperaturer som redovisas i följande tabell. Temperaturerna avser värmeväxlare med rena värmeöverförande ytor.

	Fjärrvärme fram	Fjärrvärme retur	Kallvatten	Utgående varmvatten	VVC retur
Flerbostads- hus/ Lokaler	65°C*	≤22°C	10°C	55°C	50°C
Lägenhets- centraler	65°C*	≤22°C	10°C	55°C	-
Vid ackumule- ring	65°C	≤25°C	10°C	60°C	50°C

Tabell 4.1. Dimensionerande temperaturer för värmeväxlare.

*För lågtemperatursystem gäller 60°C

Varmvattenväxlare för flerbostadshus - effekt och flöden‌

För flerbostadshus dimensioneras värmeväxlare utifrån följande varmvattenflö- den. Diagrammet gäller för bostadshus med normal boendesammansättning.

2,50

2,00

1,50

1,00

0,50

450

400

350

300

250

200

150

100

0 40 80 120 160 200 240 280 320 360 400

Antal lägenheter

Dim. varmvattenflöde l/s

Effekt kW

Figur 4.1. Dimensionerande varmvattenbehov vid nybyggnation.

Lägenheter st.	Varmvatten l/s	Lägen- heter st.	Varmvatten l/s	Lägen- heter st.	Varmvatten l/s
1	0,2	80	0,78	170	1,24
5	0,25	90	0,84	180	1,28
10	0,31	100	0,89	190	1,33
20	0,4	110	0,94	200	1,38
30	0,48	120	0,99	210	1,42
40	0,55	130	1,04	220	1,47
50	0,61	140	1,09	230	1,51
60	0,67	150	1,14	240	1,56
70	0,73	160	1,19	250	1,60

Tabell 4.2. Dimensionerande varmvattenbehov i tabellform.

För bostadshus med stort behov av varmvatten, exempelvis lägenheter för- sedda med badkar eller studentlägenheter, kan varmvattenbehovet vara större än vad som redovisas ovan. Se även Bilaga 3.

Vid val av utrustning ska man ta hänsyn till:

• fjärrvärmesystemets tryck- och temperaturvariationer

• att äldre armaturer vid tappställen ofta medför högre flöden

• att nyare armaturer ibland av komfortskäl kan kräva högre flöden

• VVC-ledning ska inte användas för handdukstorkar, golvvärme eller radiato- rer då risk för bakterietillväxt föreligger

Vid följande situationer kan en bristsituation inträffa:

• lägre temperatur än 65°C i fjärrvärmesystemets framledning

• lägre differenstryck än dimensionerande differenstryck

• högre temperaturfall än 5°C mellan växlare och tappstället

• fel i reglerutrustningen

• VVC-pump har stannat

• då sannolikt flöde överskrids

Not: Underlag för beräkningar av varmvattenflöden och bristsituationer, se bi- laga 3.

Reglerutrustningens inställning ska kontrolleras då fjärrvärmecentralen tas i drift. Det ska framgå av reglercentralen vilken version av programvara som är installerad.

4.3 Värmesystem ‌

4.3.1 Dimensionering av värmeväxlare ‌

Värmeväxlaren ska dimensioneras så att byggnadens värmeeffektbehov tillgo- doses vid DUT. Ibland kan andra driftfall än DUT vara dimensionerande. Kon- trollberäkningar ska göras vid den s.k. brytpunkten, se figur 2.1.

4.3.2 Dimensioneringsalternativ för sekundära värmesystem ‌

För byggnader som ansluts till fjärrvärmesystem kan radiatorerna vara dimens- ionerade enligt Tabell 4.3. Andra alternativ kan förekomma. Observera dock att primärsidans returtemperatur vid dimensionering ska vara högst 3 °C över se- kundärsidans returtemperatur. En värmeväxlare som har varit installerad un- der några år, kan få en större skillnad än 3 grader mellan primär och sekundär- sidan detta är godtagbart. Man ska eftersträva att erhålla så låg returtempera- tur som möjligt på sekundärsidan. En låg sekundär returtemperatur är centralt för en bra systemeffektivitet.

De primära returtemperaturerna framgår av tabellen och gäller vid DUT. Vid högre utomhustemperaturer är returtemperaturerna lägre och följer husets värmesystems returtemperaturer.

Temperaturnivåer för sekundära värmesystem

Värmesystem.	Fjärrvärme framledning Hög- /lågtempsy- stem	Fjärrvärme returled- ning	Värmesystemets framledningstempe- ratur	Värme- systemets di- mension- erande returlednings- temperatur
Värmesystem i nya byggnader inkl golvvärmesy- stem*	100/65 °C	<23 °C <43 °C	<=40 °C <=60°C	<=20 °C <=40 °C
Ventilationssy- stem i nya bygg- nader	100/65 °C	<33 °C	<=60 °C	<=30 °C
Värmesystem i äldre byggnader byggda enl. SBN 75 eller tidigare	100 °C	<63 °C	<=80 °C	<=60 °C
Efter energieffekti- visering	100°C	<53°C	<=70°C	<=50°C

* Temperatur i golvvärmesystem beror på golvmaterial, isolering mm. Se golvvärmeleverantörens anvisningar.

Tabell 4.3. Temperaturnivåer för sekundära system vid DUT.

I äldre byggnader kan tidigare överdimensionering påverka valet av dimension- eringstemperaturer.

5. Fjärrvärmecentralens utrustning ‌

Utrustning i fjärrvärmerum och fjärrvärmecentral ‌

Förklaringar: K = Krav (fastighetsägarens ansvar) R = Rekommenderas

T = Tillhandahålls av GE (Gäller enbart FV21 och FV22)

Fjärrvärme rummet	Om- fatt- nin g	Förklaring
Belysning	K	Xxxxxxxxx placeras så att en god arbetsbelysning er- hålls. Brytaren placeras vid dörr.
Elmatning	K	se Bilaga 4
Mätarplats	K	se kapitel 6.5.4
Kommunikation	K	För att säkerställa god kommunikationssignal mel- lan värmemätaren och mätinsamlingssystemet ska ett tomt plaströr ø 16 mm monteras genom närm- aste yttervägg.
Tillgång till golv- brunn	K	Golvbrunn ska finnas i fjärrvärmerummet. Kunden ansvarar för att sådan finns.
Möjlighet att spola vv och kv	K	Tappställe i anslutning till golvbrunn.
Fjärrvärmekrets (primärsida)
Servisventiler	T	Servisventilerna tillhandahålls, monteras och ägs av GE. Servisventiler ska vara svetsade eller lödda mot fjärrvärmesystemet. Stor försiktighet ska tas vid svetsning eller lödning intill servisventiler så att inte tätningar i ventilen skadas. Ventilen i tilloppet är markerad med röd färg och re- turen med blå färg.
Filter	T	Filterinsatsen ska kunna tömmas utan att filterhuset behöver demonteras. Filter placeras så att det vid rengöring inte finns risk för att vatten skadar elektronisk utrustning. Maskvidden på filterinsatsen ska vara 0,6 mm.
Tryckmätare	T	Tryckmätare visar statiskt tryck och differenstryck i fjärrvärmecentralen. För analoga tryckmätare ska avstängningsventilen till tryckmätaren endast vara öppen vid avläsning. Anslutningar på retursidan skall placeras på ett sådant sätt att inte temperatur- mätningen kan påverkas. Säkerhetsutrustningen för primärsidan är placerad i fjärrvärmeleverantörens produktionsanläggning.

Termometer	T	Termometer ska finnas på returen från VS-växlare.

Temperaturvisning	T	Normalt används integreringsverkets temperatur- avläsning för att kontrollera fjärrvärmens fram- och returtemperaturer.
Radiator-/ventilat- ionsväxlare	T	Materialet i växlarna ska tåla båda systemens vätskemedia och tryck. Utgående värmevatten på se- kundärsidan ska kopplas till den övre anslutningen på värmeväxlaren.
Varmvattenväxlare	T	Materialet i växlarna ska tåla båda systemens vätskemedia och tryck. Utgående varmvatten ska kopplas till den övre an- slutningen på värmeväxlaren.
Styrventil radiatorer/ ventilation	T	Består av reglerventil och ställdon. Möjlighet till ma- nuell inställning av styrventil ska finnas.
Styrventil varmvatten	T	Består av reglerventil och ställdon. Möjlighet till ma- nuell inställning av styrventil ska finnas. Automatisk återgång till stängt läge vid strömavbrott.
Mätutrustning	T	Värmemätaren tillhandahålls och ägs av GE. Utfö- rande och funktion följer gällande förordning om el-, vatten- och värmemätare. Se även Mätarplats, kapi- tel 6.5.4.
Avtappningsventil	T	Ventil med avledare monteras på den lägsta punk- ten av ledningarna. Avledaren ska dras ned till 0,15 m ovan golvnivå och vara försedd med ändpropp, vilket är ett säkerhetskrav.
Avluftningsventil	T	Ventil med avledare monteras på den högsta punk- ten av fjärrvärmeledningarna för manuell avledning av luft i systemet. Avledaren ska dras ned till 0,15 m ovan golvnivå och vara försedd med ändpropp, vil- ket är ett säkerhetskrav.
Värmekrets (sekun- därsida)
Cirkulationspump	K	Pumpen ska klara det tryckfall, flöde och tryckklass som radiator- och ventilationssystemet är dimens- ionerat för. Pump ska vara försedd med varvtalsstyr- ning. Pumpstoppsfunktionen ska förregla styrventi- len för värme i stängt läge. Pumpen kan vara place- rad utanför fjärrvärmerummet.
Expansionskärl	K	I sekundära värmesystem ska expansionskärlet kunna ta upp volymvariationer för den termiska ex- pansionen och klara det tryck som radiator- och ven- tilationssystemet är dimensionerat för. Expansions- kärlet kan vara placerat utanför fjärrvärmerummet.
Säkerhetsventil	K	Avstängningar får inte finnas i ledning mellan säker- hetsventilen och växlare. Utloppsledning dras ner till 0,1 m ovan golvnivå.
Temperaturvisning	K	Temperaturvisning på utgående- samt returvärme- vatten ska ske direkt med termometer. Termome- tern ska ha ett mätområde som minst täcker den maximala temperaturvariationen. Dykrör för tempe- raturgivare får inte isoleras över. Det ska gå att se om givare är monterad i dykrör.

Tryckmätare	R	Mätaren är avsedd för manuell avläsning av tryck för radiator-/ventilationskretsar. Den ska vara gra- derad mellan noll och minst dimensioneringstrycket samt ha markering där systemets säkerhetsventil lö- ser ut. En tryckmätare behöver vara av noggrann- hetsklass 1,0 eller bättre för att vara tillförlitlig.
Avtapp- ningsventil	K	Ventil med avledare monteras på den lägsta punkten av ledningarna. Avledaren ska vara försedd med ändpropp.
Avstäng- ningsventil	K	Avstängningsventiler kring värmeväxlaren på se- kundärsidan skall placeras i fjärrvärmerummet.
Avluftnings- ventil	R	Ventil med avledare monteras på den högsta punk- ten av ledningarna i fjärrvärmerummet för manuell avledning av luft i systemet.
Påfyllningsventil Återströmningsskydd	K	Ventilen används för att fylla upp radiator- och ven- tilationssystemet till rätt arbetstryck. Detta kan med fördel ske med varmvatten. Utrustningen består oft- ast av en avstängningsventil med återströmnings- skydd. Påfyllningen sker manuellt och under över- vakning. Vid drift är denna förbindelse stängd.
Filter	K	Maskvidden till filterinsatsen ska vara högst 0,6 mm. Filterinsatsen ska kunna tömmas utan att filter- huset behöver demonteras.
Varmvattensystem
Säkerhetsventil	K	Säkerhetsventilen monteras i kallvattenledningen till värmeväxlare för varmvatten. Avstängningar får inte finnas i ledning mellan säkerhetsventilen och växlare. Utloppsledning dras ner till 0,1 m ovan golvnivå.
VVC-pump	K	Varmvattencirkulationspumpen dimensioneras så att bra funktion upprätthålls i hela varmvattensyste- met så att Boverkets regler om lägsta temperatur på 50°C vid tappstället erhålls. Pumpen ska normalt klara tryckklass PN10 och tåla syresatt vatten.
Temperaturvisning	K	Temperaturvisning på utgående varmvatten ska ske direkt med termometer. Termometern ska ha ett mätområde som minst täcker den maximala tempe- raturvariationen. Termometer som monteras i VVC- ledningen så att flödet inte reduceras över termome- terfickan. En lämplig lösning på detta är att man går upp 2 rördimensioner (jämfört med dimension på befintlig VVC ledning) på det ställe där termometern monteras.
Avtappningsventil	K	Ventilen monteras på den lägsta punkten så att samtliga ledningar (KV,VV, VVC) är avtappningsbara. Avtappningsventil ska vara försedd med ändpropp, ett säkerhetskrav.
Filter inkommande kallvatten	K	Maskvidden till filterinsatsen ska vara högst 0,6 mm. Filterinsatsen ska kunna tömmas utan att filterhuset behöver demonteras.
Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx inkommande kallvat- ten till växlare	K	Används för att förhindra återströmning från varm- vatten till kallvatten.

Injusteringsventil VVC-flöde	K	Används för injustering av VVC-flöden in till värme- växlaren och placeras inom fjärrvärmerummet.
Avstängningsventil	K	Avstängningsventiler kring värmeväxlaren på se- kundärsidan skall placeras inom fjärrvärmerummet.
Förbigång (xxxxxxxx- ling), avstängnings- ventil o. återström- ningsskydd	R	Kriskoppling (förbigång) är en ledning som används vid reparationer för att hålla varmvattensystemet trycksatt. Ledningen är normalt avstängd och led- ningen är försedd med avstängningsventil och åter- strömningskydd. Se komponentplacering i flödes- schema kapitel 10.

Tabell 5.1. Tabell över fjärrvärmecentralens utrustning.

6. Projektering och Installation ‌

Projektering‌

Rådgör med GE om förutsättningarna för anslutning och om valet av lämplig fjärrvärmecentral. Effektbehovet för fjärrvärmecentralen ska diskuteras med GE. Vid åtgärder vid ombyggnad av befintlig fjärrvärmecentral ska tillgänglig energistatistik för byggnaden användas för dimensionering.

Åtgärder för att sänka returtemperaturen från sekundärsystemet bör undersö- kas av kunden. En sådan kan vara att justera in värmesystemet och undersöka möjligheten att införa ett s.k. lågflödessystem för radiatorsystemet.

Styrventil på respektive krets ska vara stängd när inget vatten strömmar genom sekundärsidan i värmeväxlaren. Detta för att förhindra ”kortslutning” på FV-si- dan.

Enligt AFS 2017:3, kap2 Allmänna krav för användning, Hur trycksatta anord- ningar ska vara placerade 2 § gäller följande:

Den riskbedömning som avgör var en trycksatt anordning ska vara placerad ska ta hänsyn till betydelsen av:

1. att det är möjligt att utföra underhåll, fortlöpande tillsyn och kontroll på ett enkelt och säkert sätt,

2. de förebyggande åtgärder som förhindrar att anordningen skadas av arbeten eller andra aktiviteter som bedrivs i närheten, och

3. att konsekvenserna av en olycka förvärras genom att:

a. de som befinner sig på arbetsstället utsätts för skadliga tryckvågor eller träf- fas av delar av anordningen inom ett område där de normalt arbetar,

b. de som befinner sig på arbetsstället kan inte stänga av anordningen,

c. de som befinner sig på arbetsstället kan inte ta sig från platsen, och

d. byggnader eller konstruktioners bärande delar skadas

Asbestsanering‌

Vid nyinstallation av fjärrvärme i fastighet med befintlig värmeproduktion ska det beaktas att det i många fall kan finnas asbest i befintlig isolering. Vid rivning

av befintliga installationer innehållande asbest ska dessa saneras. Utförs enligt gällande föreskrifter.

Utrymmesbehov och placering av komponenter:‌

− Passage- och betjäningsutrymmen ska ha fritt mått i sidled min. 0,7 m och i höjdled min. 2,1 m.

− Fjärrvärmeledningarna ska förläggas så att fritt utrymme runt ledning vid armatur är 0,15 m mätt från ytterkant fläns till vägg, golv eller annan led- ningsfläns. Undantaget är fläns närmast vvx.

− Ingen komponent som underhålls av GE får sitta högre än 1,5 m eller under

0,5 m över golv mätt från centrum komponent. Avtappningsventiler undan- tas från den lägre gränsen.

− Flödesgivaren för energimätning monteras normalt i horisontell eller verti- kal ledning. Se även kapitel 6.5.4.

− Luftnings- och avtappningsledningar ska avslutas vid golv och förses med gängad propp.

− Avstängningsventiler på värmeväxlarens sekundärsida ska placeras i fjärr- värmerummet.

− Fjärrvärmerummet ska vara ett låst utrymme.

− Fjärrvärmerummet ska vara försett med ventilation.

− Fjärrvärmecentralen placeras alltid i ett utrymme med tillgång till varm- och kallvatten samt golvbrunn eller annat avlopp.

Komponenterna skall monteras på sådant sätt att service och utbyte lätt kan ske utan att man behöver demontera andra komponenter. Montering av dykgivare för reglering av ex vis VS o VV temperatur skall monteras i övre anslutningen av VVX när den står i vertikal position.

Komponent

Åtkomlighet

Ställdon

Xxxxxxxx skall vara åtkomliga så att man kan demontera dem från styrventilen utan hinder.

Elektriskkopplingsdel på ställdo- net skall ha ett fritt utrymme bakom sig så att man kan stå och titta in i kopplingsdelen och nå denna med skruvmejsel. Fritt serviceutrymme vid ställdon skall vara min. 700 mm. Ställdon skall sitta min 1000 mm över golv och max 1500 mm över golv.

Styrventil

Styrventil skall kunna tas bort utan att rören (den sitter i) sjun- ker ihop. Kopplingar eller flänsar

skall ha ett fritt utrymme runt sig

Givare dyk

så att de går att lossa koppling el- ler bultar i fläns. Fritt utrymme runt fläns eller koppling min. 150 mm.

Styrventil skall monteras på min 1000 mm över golv och max 1500 mm över golv.

Avstånd mellan styrventil och motkoppling skall vara minst 5 mm och max 8 mm.

Dykgivare skall placeras så att de går dra ut i dess totala längd plus 100 mm.

Dykgivare skall placeras min 500 mm över golv och max 1500 mm över golv.

Skall placeras så att de går att fritt komma åt runt hela röret (där spännbandet går).

Givare skall placeras min 500 mm över golv och max 1500 mm över golv.

Spillrör skall kunna gängas av fritt. Säkerhetsventilen skall fritt kunna demonteras utan att de- montera annat rör/komponent än spillröret.

Skall monteras med koppling med lekande mutter.

Om lucka finns skall denna gå att öppna fullt ut. (180 grader)

I övrigt enligt styrbeskrivning

Fritt i sidled mellan värmeväx- lare och närmsta komponent/rör min 300 mm på de sidor växlaren inte har anslutningspunkter.

Rör skall om möjligt alltid dras upp till tak då man skall dra hori- sontellt. Undantag från detta är mellan växlare om det är kortare sträcka än 600 mm och placering av mätare och filter (som inte placerats stående).

Rör i tak skall dras så det blir fri gång höjd under färdigisolerade

Givare anliggning

Säkerhetsventil

Backventil/strypventil/kv filter

Styr- och reglerutrustning

Värmeväxlare

Rör

FV filter

rör med 2100 mm om detta är möjligt.

Filter kan placeras i stående led- ning på min 1000 mm över golv och max 1500 mm över golv.

Filter kan också placeras i hori- sontell ledning och då min 700 mm över golv och max 1500 mm över golv.

Silkorgen skall ha fritt utrymme som är lika med silkorgen plus 100 mm.

Fritt framför 900 mm.

Flödesmätare FV

Kontakt med GE gällande anmälningshandlingar‌

Beställning av fjärrvärmeanslutning ska göras av den blivande kunden via sär- skild blankett kallad ”Fjärrvärmeförfrågan”. Blanketten kan hämtas på GE:s hemsida – xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx .

För att GE ska ha möjlighet att utföra erforderlig ledningsdragning och övriga installationer, ska GE ha beställningen i rimlig tid innan installationsarbetet på- börjas. Den rimliga tiden omfattar tid för dimensionering och ledningsdragning. Tidsbehovet varierar med en mängd faktorer, bl.a. avstånd till befintligt nät.

GE ska kontaktas vid följande tillfällen:

a) I det inledande skedet av planeringen träffas överenskommelse om fjärr- värmerummets placering (där fjärrvärmecentralen placeras) samt fjärrvär- meledningarnas sträckning och anslutning till byggnaden.

b) Vid avhämtande av material, som tillhandhålls av GE, ska GE kontaktas minst 6-12 veckor i förväg. Materialet lämnas ej ut förrän projekterings- handlingarna är godkända av GE.

c) Vid asbestsanering ska GE kontaktas minst fem (5) arbetsdagar i förväg. Asbestsanering ska ha ägt rum innan materialet i punkt b) ovan lämnas ut.

d) Innan montagearbetet påbörjas ska GE kontaktas minst fem (5) arbetsda- gar i förväg.

e) Vid provtryckning, installationskontroll och idrifttagande ska GE kontaktas minst fem (5) arbetsdagar i förväg.

f) Vid ändring av eller intrång i fjärrvärmecentral.

g) Vid ombyggnad av fastigheten och/eller ändring av dess tappvarmvatten- eller uppvärmningssystem.

Projekthandlingar‌

Följande handlingar ska tillsändas GE för granskning och godkännande vid ny- installation eller ändring av befintligt system för uppvärmning och/eller tapp- varmvatten:

a) Situationsplan och de byggnadstekniska ritningar som behövs för projekte- ring av servisledningen.

Sänds in i ett (1) exemplar minst sex (6) månader före planerad byggstart.

b) Principritning samt funktionsbeskrivning över fjärrvärmeanläggningens primär- och sekundärsystem. Ritningen ska redovisa kopplingen i fjärrvär- mecentralen samt grupper och aggregat ute i anläggningen, styrutrust- ningar, pumpar, avstängningsventiler, tryckmätare och övrig armatur. Di- mensionerande effekter och tillhörande temperaturer omkring värmeväx- larna ska också framgå av principritningen.

Sänds in i ett (1) exemplar när VVS-projekteringen är klar, dock minst tre

(3) månader innan installationsarbetet påbörjas. Efter granskningen retu- rernas ett (1) exemplar av handlingarna med eventuella anmärkningar no- terade.

c) Planritning och erforderliga sektioner, över VVS-installationer i fjärrvärme- rum ska skickas med som information. Dock måste en planritning med markerat fjärrvärmerum samt tillhörande planritningar som kan användas för planering av ledningsdragningen fram till rummet skickas med.

Sänds in i ett (1) exemplar när VVS-projekteringen är klar tillsammans med dokumentation enligt b) ovan.

d) Uppgift om svetsentreprenör, kopia på godkända intyg för erforderliga svetsprocedurer och svetskompetenser samt intyg på namngiven montör med godkända svetsprov. Se vidare kapitel 6.2.2 Svetsning och lödning. Sänds in i ett (1) exemplar två (2) veckor före installationens påbörjande.

Ritningsgranskning‌

Installationsarbetet får inte påbörjas innan GE har granskat och godkänt rit- ningar.

Att GE granskat och godkänt ritningarna fritar inte projektör och entreprenör från ansvar för upprättade handlingar och utfört installationsarbete.

Rör och montage‌

Komponenter, rördelar och packningsmaterial ska minst ha den temperatur- och tryckklass som krävs för aktuellt system. De dynamiska tryckvariationer som förekommer i fjärrvärmesystem ska komponenter och rördelar klara. Ex- empel på lämpliga material är stål, stålgjutgods och avzinkningshärdig mässing.

Xxx och så kallat ”lim” loctite eller liknande är ej godkänt som gängtätnings- material. Detta gäller både för primärsidan och sekundärsidan. ”Teflontejp” av- sedd för 120°C och 16 bars tryck är godkänt som gängtätningsmaterial

Komponenterna ska monteras på sådant sätt att service och utbyte lätt kan ske.

Heta arbeten är arbeten som utförs med verktyg som alstrar värme eller gnis- tor. Behörighet för heta arbeten ska redovisas.

Rör materialval‌

Följande rörtyper ska normalt användas vid montage från servisventiler till vär- meväxlare:

SS-EN 10216-

2:2004

Sömlösa rör av stål för tryckändamål - Olegerade och lege- rade stål med fordrade högtemperaturegenskaper.

SS-EN 10217-

2:2004

Svetsade rör av stål för tryckändamål - Elektriskt mot- ståndssvetsade rör av olegerade och legerade stål med fordrade högtemperaturegenskaper

SS-EN 10217-

5:2004

Svetsade rör av stål för tryckändamål - Pulverbågsvetsade rör av olegerade och legerade stål med fordrade högtem- peraturegenskaper

Tabell 6:1

Om inget annat anges ska stålkvalitet P235GH väljas. Genomgående gäller att rören ska levereras med provningsintyg SS-EN 10204-3.1.

Måttstandard enligt SS-EN 10220: Sömlösa och svetsade rör av stål - Dimens- ioner och massa per längdenhet.

All fogning av rör ska utföras av personal som avlagt kompetensprov.

Svetsning och lödning‌

Arbeten på primärsidan ska utföras av företag som uppfyller de krav som framgår i följande standarder för svetsning och lödning. Den svetsare som utför montaget ska ha ett giltigt intyg för aktuell svets- och löd metod.

Både lödning och svetsning är heta arbeten. Personal som utför heta arbeten ex- empelvis svetsning, skärning, lödning, uppvärmning och arbeten med skärande maskiner ska uppfylla kraven för heta arbeten enligt Svenska Brandförsvarsför- eningens hemsida på Internet. xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Svetsarprövning
SS-EN ISO 9606- 1:2017	Svetsarprövning - Smältsvetsning - Del1: Stål,
SS-EN ISO 9606- 3:1999	Svetsarprövning - Smältsvetsning - Del3: Koppar och kopparlegeringar
SS-EN ISO 9606- 5:2000	Svetsarprövning - Smältsvetsning - Del5: Titan och titan- legeringar, zirkonium och zirkoniumlegeringar
Lödarprövning
SS-EN ISO 13585:2012	Hårdlödning - prövning av lödare och operatör för hård- lödning.
Prövning av operatör
SS-EN 14732:2013	Svetspersonal - Prövning av operatörer för smältsvets- ning samt maskinställare för motståndssvetsning, för helmekaniserad och automatisk svetsning av metalliska material (också publicerad som ISO 14732)
Tillsyn vid svetsning (svetsansvarig)
SS-EN ISO 14731:2006	Tillsyn vid svetsning - Uppgifter och ansvar

Tabell 6:2

Vid montaget av utrustning som monteras i anläggningen finns material som kan ta skada av för höga temperaturer. Det ska beaktas vid val av svetsmetod.

Val av växlare‌

Normalt dimensionerar, tillhandahåller, monterar och äger GE värmeväxlarna.

Värmeväxlare och dimensioneringsprogrammet skall vara certifierade av ackre- diterat organ

En provrapport skall på begäran kunna redovisas för olika typer av värmeväx- lare.

Värmeväxlarna skall vara av typen lödda plattväxlare eller motsvarande. Kon- trollen ska bland annat omfatta att tillverkarens dimensioneringsprogram över- ensstämmer med de tillverkade produkternas prestanda.

Besiktning och kontroll‌

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter framgår vilka kontroller som ska utföras och vem som får genomföra dem. GE utför alltid kontroll av att fjärrvärmecentralen och att installationen uppfyller kraven enligt GE:s bestämmelse. Vid denna kon- troll ska protokoll från utförd tryck- och täthetsprovning, kompetensbevis för svetsning, kopior på ev utförd 1:a kontroll av ackrediterat organ samt den skriftligt upprättade riskbedömningen redovisas.

Besiktning / Kontroll‌

Den som utför installationen ansvarar för och bekostar erforderliga besikt- ningar. GE förbehåller sig dock rätt att på egen bekostnad utföra kontroll av in- stallationen. Detta gäller främst primärsidans material och utförande samt de delar av sekundärsidan som behandlas i dessa tekniska bestämmelser.

GE:s kontrollanter ska beredas tillgång till arbetsplatsen och lämnas uppgifter som möjliggör kontroll av såväl arbetets utförande som använt material.

Finner GE:s kontrollant anledning till anmärkning ska felet åtgärdas efter över- enskommelse med ansvarig montör, arbetsledare eller annan representant för kunden.

Tryck – och täthetsprovning (provtryckning)‌

Innan fjärrvärmecentralen tas i drift, ska primärsidan provtryckas med kallvat- ten under minst två (2) timmar med ett tryck av 1,43 x konstruktionstrycket, se tabell 2.1, kapitel 2. Protokoll över utförd tryck- och täthetskontroll upprättas av rörentreprenören. GE har rätt att utföra kontroll av svets- och löd förband t.ex. genom röntgen. Om det vid dessa kontroller kan påvisas ett bristande utfö- rande ska kunden bekosta åtgärder av svets-/ löd förbanden samt ny röntgen av samtliga skarvar.

1:a Kontroll (tredjeparts-besiktning)‌

Anläggningen ska besiktigas där så erfordras enligt Arbetsmiljöverkets författ- ningssamling ” Användning och kontroll av trycksatta anordningar” , AFS 2017:3 med senaste gällande ändringar.

Om FC:n kommer att sammankopplas med extern värmekälla och gällande la- gar och myndighetsnormer kräver att en säkerhetsventil ska installeras på FV ledning efter inkommande servisventiler i fjärrvärmerummet och FC:n, ska ut- formningen av installationsplatsen för säkerhetsventilen göras genom en inter- locklösning med nycklar. GE:s krav är att det installeras 2 st säkerhetsventiler parallellt med samma dimension och öppningstryck. Detta för att kunna göra revisionsprovning/kontroll av säkerhetsventilerna på ett korrekt sätt utan att behöva stänga av anläggningen.

Installation‌

Rörledningar och armatur‌

Fjärrvärmeledningar från servisventiler och inom FC:n skall utföras enligt samma krav som för övriga fjärrvärmeledningar. De redovisas i Energiföretagen Sveriges Tekniska Bestämmelser ”Läggningsanvisningar för Fjärrvärme & Fjärr- kylarör D 211, okt 2015” (fd Svensk Fjärrvärme).

Rörledningar dimensioneras för max tryckfall av 100 Pa/m.

Alla rörledningar som E installerar skall renspolas enl. VVS AMA 16 kap PPD.2. Rengöringen skall dokumenteras i egenkontrollen.

Filter i sil skall rengöras efter rengöring av ledningar.

Reglerventiler, ställdon och övrig armatur ska vara anpassade för statiska och dynamiska belastningar som gäller i primärsystem, se kap 2.3. Reglerventilerna ska vara försedda med typbeteckning som identifierar utförande, konstruktion och kapacitet.

För avstängningsventiler, strypventiler och backventiler gäller samma märk- ning som för reglerventiler se ovan.

Armatur som behöver bytas ut ska vara försedd med fläns eller med packnings- försedd koppling.

Den gängförsedda armaturen och kopplingen ska ha en markerad plats för att erhålla ett mothåll vid dragning av koppling.

Kvalitén på packningsmaterialet och tätande ytor i förbandet ska väljas med av- seende på systemets krav. Packningen ska vara flexibel för att kunna ta upp tryck och temperaturvariationer. Packningen ska efter åtdragning vara centre- rad och styrd i förhållande till kopplingens plana tätningsyta. Ytan mot pack- ningen ska vara dimensionerad för systemets konstruktionsdata.

I fjärrvärmecentralen ska inkommande och utgående rör märkas. Märkningen ska bestå av flödestyp och pil som indikerar flödesriktning. Flödestyp kan vara FV Fjärrvärme Primär, VS värme sekundär, VV för varmvatten, VVC för varm- vattencirkulation eller KV för kallvatten/stadsvatten.

Isolering‌

Isolering av primärsidan utförs med mineralull med isolertjocklek enligt nedan- stående tabell:

Rörytterdiameter [mm]	Isoleringstjocklek
Mindre eller lika med 20	40 mm
Större än 20 till 50	40 mm
Större än 50 till 100	40 mm
Större än 100 till 200	80 mm
Större än 200 till 350	100 mm
Större än 350 till 550	120 mm

Tabell 6.3 Isolertjocklekar

Potentialutjämning‌

Elektriska fält och vagabonderande strömmar är ett elektriskt problem som ska lösas med metoder som föreslås i starkströmsföreskrifterna och SEK:s handbok 413”Potentialutjämning i byggnader”, se även bilaga 5, GE:s ”Riktlinjer för vaga- bonderande strömmar i el och fjärrvärmeserviser”. Har byggnaden potentialut- jämning ska fjärrvärmerören potentialutjämnas. Fastighetsägaren ombesörjer och bekostar ovanstående då problem med vagabonderande strömmar är ett faktum.

Mätarplats‌

Värmemätaren tillhandahålls och ägs av GE. Utförande och funktion uppfyller SWEDAC:s föreskrifter gällande värmemätare. GE ansluter/kopplar upp mätut- rustningen till ett kommunikationssystem för mätvärdesöverföring. Montering av värmemätaren ska göras av ”certifierad mätarmontör” enligt gällande branschkrav från Energiföretagen Sverige, se xxxxxxxxxxxxxxx.xx

Mätarplatsen arrangeras enligt bild 6.1. Mätarplatsen har i framledningen ett filter och en temperaturgivare, och i returledningen en flödesgivare och en tem- peraturgivare. Vidare ska plats finnas för montering av integreringsverk, ar- betsbrytare, kommunikation och strömförsörjning. Utrustningen kan monteras ihop direkt på vägg eller på annan lämplig konstruktion. Montageytan får inte understiga 400x500 mm enligt bild 6.1. Det ska finnas ett fritt arbetsutrymme framför montageytan, minst 900 mm framför och 700 mm brett. Normalt an- vänds integreringsverkets temperaturavläsning för att kontrollera fjärrvärmens fram- och returtemperaturer. Ett tomrör i plast ø16 mm ska dras genom närm- aste yttervägg.

För mer detaljerade anvisningar gällande elinstallationer i fjärrvärmerummet, se bilaga 4.

Om mätplatsen är placerad på annan plats än fjärrvärmerummet ska avstäng- ningsventiler monteras före och efter flödesgivare. Raksträcka före flödesgivare ska vara fri från anslutningar, ventiler och dimensionsförändringar. Flödes- givare, temperaturgivare, integreringsverk samt kommunikationsutrustning ska installeras så att de är lätta att avläsa och underhålla.

Montagehöjd för flödesgivaren är 0,7-1,5 m över golv.

Efter kontakt med GE kan i undantagsfall flödesgivaren monteras lägre, dock min 0,5 m över golv.

Efter kontakt med GE kan i undantagsfall temperaturgivare för debiterings- mätare placeras upp till 1,8 m över golv.

Vid eventuella avvikelser mot måttangivelserna 0,7 – 1,5 m ovan kan undantag ske först efter skriftligt godkännande från GE.

Flödesgivaren och temperaturgivarna kan monteras i både horisontell eller ver- tikal rörledning. Vertikal montering får endast utföras med flödesriktningen uppåt. De två temperaturgivarna monteras med 45° vinkel med spetsen mot flö- det i centrum av rören eller alternativ placering enl F:104 (kan laddas hem från Energiföretagen Sveriges hemsida). Båda givarna måste monteras på samma sätt. Då kunden utför installationen ska flödesgivarens och temperaturgivarnas

placering godkännas av GE:s projektledare före montage.

Bild 6.1 Princip över mätarplatsens utförande samt mätarplacering och mätsträckor.

Förklaringar:

1. Om kunden har automatsäkringar i sin gruppcentral så skall automatsäk- ring/dvärgbrytare ha separat indikeringsfält för att visa om säkringen (2-10 A) löst ut. Säkringen monteras på DIN-skena efter centralens huvudbrytare. För att GE ska komma åt att plombera säkringen med tråd ska ”ändstöd” (minst 9 mm breda) monteras på vardera sidan om säkringen.

Om befintligt säkringsskåp används med porslinssäkringar för inkoppling av mätutrustningen sker plomberingen med en brytbar etikett, alternativ plombe- ringstråd, mellan säkringen och säkringsskåpet. Säkring ska märkas med ”FV Mätarsäkring”.

2. Integreringsverk med inbyggd förstärkare, övre del max. 1,8 m över golvet.

3. Kabel mellan gruppcentral och säkerhetsbrytare 3x1,5 mm² halogenfri.

4. Kabel för temperaturgivarna ska vara 4x0,75 mm², halogenfri, utan jord, yt- terdiameter skyddshölje mellan 3-8 mm.

5. Flödesgivare med tillhörande kabel som ej får kapas (ej heller vid demonte- ring).

6. Arbetsbrytare lås/plomberingsbar.

7. Mätartavla, min 400x500 mm.

8. Kommunikationsutrustning plomberingsbar.

9. Intern strömförsörjning, 2x1,5 mm² halogenfri kabel.

10. Intern M-bus slinga 2x0,5 mm², halogenfri kabel, utan jord, ytterdiameter skyddshölje mellan 3-8 mm.

11. Dosa för inkoppling av M-bus till DUC. Vid nyanslutning ingår kundutgång i anslutningsavgiften. För befintliga mätare beställs kundutgång av kund.

Integreringsverk ska monteras inom 2-5 meters kabellängd från flödesgivaren.

7. Idrifttagning och underhåll ‌

Idrifttagning av fjärrvärmecentralen får endast utföras av personal från GE.

Kundens representant kallar GE:s projektledare för syn när övriga installationer i fjärrvärmerummet (teknikrummet) är installerade.

Göteborg Energi debiterar beställaren 10 000 kr om servisventilerna öppnats innan slutkontrollen är utförd.

Servisventiler får endast i nödfall stängas av annan personal än personal från GE.

De tekniska förutsättningarna för värmeleveransen, såsom effekter, flöden, tem- peraturer, tryck, reglerfunktioner och vattenkvalitet, är fastlagda av de rit- ningar och dimensioneringsuppgifter som GE godkänt för fastigheten samt av dessa utförande- och installationsanvisningar, fjärrvärmeavtal och allmänna be- stämmelser för fjärrvärmeleverans.

Ändringar av nämnda storheter kan erfordras men får utföras först efter GE:s godkännande.

Ändring av effekt eller temperatur kan kräva en ombyggnad av fjärrvärmein- stallationen, vilket i sin tur kan innebära en ändring av avtalsenliga avgifter.

Normalt äger och underhåller GE de installationer i fjärrvärmerummet (fjärr- värmecentralen) där fjärrvärmevatten pumpas igenom samt tillhörande mät- och reglerutrustning. Kunden äger och underhåller alla övriga installationer i fjärrvärmerummet. Annan gränsdragning kan vara bestämd i avtalet.

Felaktigheter på GE:s material som kunden konstaterar i fjärrvärmecentralen repareras kostnadsfritt av GE efter anmälan av kunden. Kostnader som orsakats av försumlighet av kunden debiteras denne.

Värmeväxlare ägs och underhålls normalt av GE. All form av intrång i värmeväx- lare i form av rengöring och inblandning av andra vätskor än vatten är ej tillå- tet. Finns synpunkter på värmeväxlares funktion skall GE kontaktas för en kon- troll av värmeväxlares status.

Förutsättning för GE:s arbeten i fjärrvärmerummet är att kunden håller rummet städat, fritt från ovidkommande föremål samt låst och väl belyst.

7.1 Drift- och underhållsinstruktion ‌

Innan fjärrvärmecentralen besiktigas och får tas i bruk ska det finnas en skrift- lig drift- och underhållsinstruktion (utskriven pdf-fil) levererad och fastsatt på eller i närhet av aktuell fjärrvärmecentral lätt åtkomlig. Denna instruktion, för respektive fjärrvärmecentral, ska levereras som pdf-fil.

• Beskrivning över utrustningens funktion kompletterad med ritningar, flödesscheman och driftkort med anvisningar.

• Datablad och tillverkaranvisningar för komponenter.

• Förteckning över komponenter som behöver periodisk tillsyn

• Rutiner för tillsyn och underhåll som bedöms nödvändiga för beständig funktion

• Adress- och telefonförteckning för påkallande av garantiarbeten

För att behålla en bra funktion hos fjärrvärmecentralen och byggnadens värme- system ska entreprenören sätta upp Driftinstruktion.

7.2 Drifttagning ‌

Värme- och varmvattensystem med VVC-ledningar injusteras av fastighetsäga- ren för att uppfylla kraven på en bra funktion. Justeringsvärdena bör dokumen- teras.

Drifttagningen omfattar:

• kontroll och eventuell justering av reglerparametrar

• justera VS-pump och värmekurvan för byggnadens värmesystem så att effek- tiv avkylning möjliggörs. Noterbart är att byggnadens sekundära system till stor del också spelar in huruvida en effektiv avkylning möjliggörs.

• justera VVC-flödet och VV temperatur så att Boverkets Byggregler uppfylls

• efterdragning och kontroll av kopplingar och plantätningar eller flänspack- ningar ( då kunden utfört installationen)

7.3 Regelbunden tillsyn ‌

Det åligger fastighetsägaren/kunden att kontinuerligt se till att läckage ej före- kommer samt att inställda reglerparametrar upprätthålls. Kunden åtar sig att regelbundet kontrollera anläggningen enligt dessa bestämmelser och följa GE:s ”drift och underhållsinstruktion” för fjärrvärmecentralen. Vidare förbinder sig kunden att omedelbart anmäla eventuella fel, brister eller annan avvikelse i drift eller dylikt till leverantören. Kunden åtar sig även att anmäla åtgärder som kan komma att påverka leverantörens anläggning. För kontakt gällande ovanstående ring Göteborg Energis kundservice tel. 000-00 00 00.

Skulle ”drift och underhållsinstruktionen” för fjärrvärmecentralen saknas finns den att ladda hem på GE:s hemsida.

8. Byggvärme (provisorisk fjärrvärme)‌

GE kan tillhandahålla byggvärme enligt separat avtal.

Fjärrvärmecentralen för byggvärme kan anskaffas av kund. Fjärrvärmecen- tralen för byggvärme kan kunden hyra av t.ex. ett maskinuthyrningsföretag. Fjärrvärmecentralen trycksätts av GE. En förutsättning för byggvärme är att centralen placeras i närheten av inkommande fjärrvärmeservis och i ett frostfritt utrymme.

Tekniska krav‌

Servisdimensionen bestäms av byggnadens permanenta effektbehov. Detta ska beaktas vid val av effekt på byggvärmecentralen.

Krav på dimensionerings- och konstruktionsdata för primärsidan framgår av kapitel 2. GE ansvarar inte för sekundärsidan och av kunden hyrd fjärrvärme- central.

Styrning av framledningstemperatur ska ske så att inte kortslutning av fjärrvär- mens tillopp- och returtemperatur sker.

Installation‌

För installation och dimensionering av primärsidan gäller samma krav som för övriga fjärrvärmecentraler, se kapitel 4. Dock utför GE inkopplingen på primär- sidan samt installation av energimätare och vid behov filter. Kontakta GE för samråd av placering och inkoppling av centralen.

Fjärrvärmecentralen ska vara inspekterad och godkänd av GE innan värmeleve- ransen påbörjas.

Mätning‌

Mätning sker av GE med separat energimätare (se kap 6.5.4).

9. Omhändertagande av komponenter vid skrot- ning/demontering av FC ‌

Vid skrotning/demontering tag kontakt med kundtjänst på GE. Utrustning som GE önskar behålla ska varsamt demonteras och forslas till av GE anvisad plats.

Vid demontering av befintlig energimätare skall mätaren lämnas tillbaka till mätaravdelningen på GE. Mätutrustningen måste hanteras varsamt även vid och efter demontering. Flödesgivarens kabel får ej kapas. Flödesmätare, inte- greringsverk 2st dykgivare samt kommunikationsenhet med tillbehör ska åter- lämnas i oskadat skick till GE. Mätutrustningen ska tydligt märkas med leve- ransadressen där den varit monterad.

Reglerutrustning som ägs av GE (regulator, givare, reglerventil och ställdon) ska demonteras varsamt och lämnas tillbaka till GE.

10. Kopplingsprinciper ‌

Olika kopplingsprinciper kan väljas beroende på byggnadens effekt-, värmebe- hov och värmesystems utformning.

Exempel på de tre vanligaste kopplingsprinciperna:

Tvåstegskoppling

Tvåstegskoppling är en vanligt använd koppling. Här utnyttjas fjärrvärmevatt- net från radiatorväxlaren till att förvärma varmvattnet. Vattenvärmarens för- och eftervärmare delas effektmässigt upp så att returtemperaturen från radia- torväxlaren utnyttjas på bästa sätt.

Tvåstråkskoppling

Tvåstråkskoppling är en variant av fjärrvärmecentral där värmeväxlarna är in- kopplade mellan fjärrvärmesystemets fram- och returledning. En värmeväxlare betjänar

radiatorkretsen och den andra varmvattnet. I tvåstråkskopplingen återförs vvc- flödet i mitten på varmvattenväxlaren för att vid tappvarmvattenberedning all- tid kyla mot inkommande kallvatten.

Enkel parallellkoppling (endast villor)

Parallellkoppling är en variant av fjärrvärmecentral där värmeväxlarna är in- kopplade mellan fjärrvärmesystemets fram- och returledning. En värmeväxlare betjänar radiatorkretsen och den andra varmvattnet.

11. Bilagor ‌

1. Definitioner och förkortningar.

2. Miljökrav på varmvatten med fokusering på legionella.

3. Formler för beräkning av varmvattenbehov.

4. Anvisningar för elinstallation

5. Riktlinjer för reduktion av vagabonderande strömmar

6. Kopplingsprincip för inkoppling av extern värmekälla

Bilaga 1

Definitioner och förkortningar.

För att leverantörer, kunder, entreprenörer bättre ska förstå ska vi ha ett ge- mensamt språk och därför införs nu definitioner som anses vara gemensamma och branschöverskridande. Underhållstermerna kommer från SS-EN 13306 och fastighetstermerna från ABFF (allmänna bestämmelser fastighetsförvaltning) övriga definitioner är bl.a. hämtade från tidigare rapporter och anses vara väl etablerade inom Svensk Fjärrvärme.

Avhjälpande underhåll: Underhålls som genomförs efter det att funktionsfel upptäckts och med avsikt att få enheten i ett sådant tillstånd att den kan utföra avsedd funktion.

Blockcentral: Primärt ansluten fjärrvärmecentral som har ersatt en panna i en större panncentral. Bakom blockcentralen finns ett sekundärt värmenät med anslutna undercentraler som sköter värme och varmvatten distributionen i re- spektive fastighet.

DUT – dimensionerande utomhustemperatur

Fjärrvärmecentralen: aggregat som överför värmen från fjärrvärmesystemet till byggnadens värmesystem.

Fjärrvärmerummet: det speciella utrymme där fjärrvärmecentralen är place- rad.

GE – Göteborg Energi AB

Inspektion: Kontroll av överensstämmelse genom mätning, observation, test eller bedömning av en enhets karakteristik dvs. funktionskontroll under givna förutsättningar.

Kundens anläggning: distribution av värme inom fastigheten från leverans- gränsen.

Kv: Vattenflöde i m3/h vid ett tryckfall över fullt öppen ventil av 100 kPa och 20 °C.

Kvs : Den utvalda ventilens Kv-värde vid fullt öppen ventil.

Styrventilen består av reglerventil och ställdon.

Tillsyn: Driftåtgärder som omfattar observation av funktion hos ett förvalt- ningsobjekt, en inredning eller utrustning och rapportering av eventuella avvi- kelser, okulär kontroll.

Undercentral: Sekundärt ansluten fjärrvärmecentral.

Underhåll: Kombinationen av alla tekniska, administrativa och ledningens åt- gärder under en enhets livstid avsedda att vidmakthålla den i, eller återställa den till, ett sådant tillstånd att den kan utföra krävd funktion.

Ventilauktoritet β: förhållandet mellan ∆pmin i reglerventilen vid föreskrivet flöde och ∆pmax över stängd ventil.

VVC – varmvattencirkulation

Värmemätare: utrustning bestående av flödesgivare, två temperaturgivare och Integreringsverk med kommunikations utrustning används för att mäta energi- förbrukning.

Bilaga 2

Miljökrav på varmvatten med fokusering på legionella

Ett varmvattensystem ska utformas för att tillhandahålla varmvatten av god kvalitet.

Handdukstorkar och golvvärmeslingor som är inkopplade på varmvattensystemet är ri- skinstallationer. Om de stängs av kan härdar av legionella uppstå och när en sådan led- ning åter driftsätts kan hela systemet kontamineras. Av den anledningen ska handduk- storkar och golvvärmeslingor separeras från varmvattensystemet. Varmvattensystemet ska inte utnyttjas för andra ändamål än för sanitära ändamål.

Svensk Fjärrvärmes rekommendation är att undvika lagring av undertempererat varm- vatten. På så sätt uppnår man bästa möjliga miljökrav på varmvattnet.

I förrådsberedare och ackumulatortankar måste varmvattentemperaturen 60°C uppnås under så lång tid att legionellabakterier elimineras innan vattnet distribueras ut till tappställen.

Bakterierna elimineras inte genom att eftervärma ackumulerat varmvatten från t.ex. 40°C upp till 55°C i en fjärrvärmevärmd värmeväxlare. Denna uppvärmning av varm- vattnet går mycket snabbt och avdödning av legionellabakterier hinner inte ske genom denna uppvärmning. Den lösningen är olämplig och uppfyller inte myndighetens krav på hälsa och miljö som föreskrivs i BBR.

Diagram hämtat från rapporten FoU 2002:75

Utifrån diagrammet ovan kan man resonera om hur pass farligt det är att tillfälligt sänka temperaturen i en VVC-krets. Under en period på 10 timmar har temperaturen legat på 50-54°C under bara 2 timmars tid och på 40°C under återstående 8 timmar. Detta är extremt om man inte har att göra med en väldigt dåligt injusterad VVC-stam. Trots den ogynnsamma temperaturnivån har bakteriebeståndet mer än decimerats. Ur det perspektivet har tillfälliga temperaturfall ner till 40-45 grader vid extremt stora

tappningar ingen praktisk betydelse då dessa varar upp till högst 15-20 minuter och in- träffar högst någon gång per dygn.

Bilaga 3

Formler för beräkning av varmvattenbehov

För fler än 250 lägenheter, ska kontrollberäkningar utföras enligt följande for- mel.

Det ska vidare påpekas att formeln endast avser dimensionering av värmeväx- lare och inte för dimensionering av distributionsledningarna i huset.

O * qm n * Qm − qm

q = qm + O(n * Qm − qm) + A

q =		dimensionerande flöde [l/s] för n lägenheter
n =		antal lägenheter
qm =	0,15	= sammanlagrat flöde per lägenhet
Qm =	0,2	= summa maximalt flöde per lägenhet

O = 0,015 = sannolikhet för överskridande av qm A = 2,1 = sannolikhet för överskridande av q

För specifika behov kan A höjas till 3,1:

• bostadshus med stort behov av varmvatten, exempelvis studentlägenheter eller annan typ av bebyggelse än bostäder.

En eller flera situationer måste sammanfalla för att en bristsituation ska in- träffa:

• Lägre temperatur än 65°C i fjärrvärmesystemets framledning.

• Lägre differenstryck än dimensionerande differenstryck.

• Högre temperaturfall än 5°C mellan växlare och tappstället.

• Ett varmvattenflöde överstigande q i l/s enligt ovan nämnd beräkning under en längre tid.

• VVC-pump stannat eller att någon annan felaktighet har inträffat.

Utöver detta har ledningarna för varmvattnet och VVC-ledningar en utjäm- nande effekt på varmvattnets temperatur.

Bilaga 4 Anvisningar för elinstallation

Allmänt

Dessa anvisningar ska tillämpas vid allt elarbete för regulatorer vid värmeväx- lare, värmemätare, pumpar och belysning i fjärrvärmerummet.

Elanläggningen skall utföras enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, (ELSÄK-FS 2013:1), inklusive gällande bemyndigande och ändringar.

Installationen får dock inte utföras med lägre skyddsform än IP 21.

Energimätaren placeras enligt bild 6.1, kapitel 6.5.4. Reglerenheten med dis- playen placerad 1,5-1,8 m över golv.

Alla komponenter ska ha tätningshylsor av plast. Väggmonterad utrustning för- ses med strypnippel alternativt kabelförskruvning. Övrig utrustning förses med kabelförskruvning samt där så erfordras med dragavlastning.

Kabel från integreringsverk till värmemätarens temperaturgivarpar ska vara 4x0,75 mm2, halogenfri, utan jord, ytterdiameter skyddshölje mellan 3-8 mm.

Rynka/slinga ska vara minst 500 mm vid varje givare/ställdon/pump för att underlätta utbyte och efterjustering.

Övriga kablar ska uppfylla gällande normer och Svensk Standard.

Till styr- och reglerutrustningen ska kabel för klenspänning (24V) vara halogen- fri samt ha minst av tillverkare angiven kabelarea. Kablar till styr- och reglerut- rustning får ej skarvas.

Perforerad montageränna/montageprofil i metall eller likvärdigt, uppsätts för elledningar, förlagd min. 15 cm från rörfläns, ventil eller dylikt. Får ej fästas i ställdon/reglerventil.

Kabel utomhus på fasad till utetemperaturgivare som kan komma att skadas, förläggs i galvaniserad skyddsprofil eller rör. Utegivare ska placeras på norrfa- sad. Utegivaren kan monteras på annan fasad än norrfasad med solskydd (som medger luftgenomströmning vertikalt) om det finns praktiska/ekonomiska skäl för detta. Monteringshöjden ska vara c:a 3m så att den inte är åtkomlig för obehöriga. Utegivaren får inte placeras i närheten av öppningsbara fönster eller rök-ventilationsöppningar, placering under takfot/takutsprång är heller inte lämpligt (stillastående luft).

Kabel till reglerutrustning ska om möjligt anslutas underifrån. Reglermotor och givare ska anslutas med slinga om minst 500 mm.

Meg eller summer får enbart användas på ledare som är bortkopplade i båda ändar.

Varje transformator (230/24V) och reglercentral (230V) skall förses med sepa- rat tvåpolig säkerhetsbrytare/lastfrånskiljare.

Jordat vägguttag (230V/10A) skall finnas i fjärrvärmerummet. Belysning place- ras så att en god arbetsbelysning erhålls. Brytaren placeras vid dörr.

Samtliga enfas- och trefaspumpar förses med säkerhetsbrytare/lastfrånskiljare, samt motorskydd där så erfordras. Enfaspumpar skall frånskiljas tvåpoligt.

Kablar ska märkas i båda ändar.

Nätanslutning och avsäkring

För nätanslutning av värmemätare, se kapitel 6.5.4 bild 6.1 samt säkring för värmemätare nedan.

Pumpar, reglercentraler/DUC:ar och belysning ska matas av en separat säkring i gruppcentral.

Säkring för värmemätare

Variant 1- gruppcentral med automatsäkringar

Vid denna variant används plomberbar automatsäkring/dvärgbrytare med se- parat indikeringsfält för att visa om säkringen (2-10A) löst ut. För att GE ska komma åt att plombera säkringen med tråd ska ändstöd (minst 9 mm breda) monteras på vardera sida. Detta gäller endast då kunden har automatsäkringar i sin gruppcentral. Säkringen ska märkas med ”FV Mätarsäkring Fjärrvärme” Se även bild 6.1 kap 6.

Variant 2 – gruppcentral med porslinssäkringar

Om befintligt säkringsskåp används med porslinssäkringar för inkoppling av mätutrustningen sker plomberingen med en brytbar etikett, alternativ plom- bertråd, mellan säkringen och säkringsskåpet.

Montageanvisningar för elektronisk värmemätare

För anslutning av temperaturgivare dras två kablar från integreringsverk fram till platsen för dessa, där cirka 50 cm lämnas i slinga vid temperaturgivarna. In- tegreringsverk ansluts till flödesgivaren med medlevererad kabel (OBS! denna kabel får ej förkortas eller förlängas), Kabeltyp och montage framgår av kapitel 6.5.4, bild 6.1. Hela denna installation ska utföras av certifierad personal.

Mätning, kortslutning eller annan provning med elektrisk mätutrustning på gi- varledningar respektive integreringsverk får göras endast om ledningarna är frilagda i båda ändar. Övriga elanvisningar se kapitel 6.5.4 bild 6.1.

Elektromagnetiska störningar

Kundens elutrustning ska vara avskärmad (typ EMC) så att inte energimätarens mätning eller övrig reglerutrustning påverkas negativt.

Beställarens och Göteborg Energis åtaganden

Beställarens åtagande

Den som utför installationen ansvarar för:

• Leverans, montering och inkoppling av plomberingsbar automatsäkring med en 1-fas grupp, se bild 6.1 kapitel 6.5.4.

• Leverans och montering av plomberbar 2-polig arbetsbrytare.

• Montering och inkoppling av flödesgivaren, integreringsverk, tempera- turgivare och tillhörande kablar. Kablar ansluts till integreringsverk, Hela installationen kan monteras på mätartavla alternativt direkt på vägg enligt kapitel 6.5.4. Hela denna installation ska utföras av certifie- rad personal enligt Svensk Fjärrvärme.

• För att säkerställa god kommunikationssignal mellan värmemätaren och mätinsamlingssystemet ska ett tomt plaströr ø 16 mm monteras ge- nom närmaste yttervägg.

Göteborg Energis åtagande

• GE tillhandahåller integreringsverk, flödesgivare och tillhörande tempe- raturgivare för avhämtning på angiven plats. Kommunikationsutrust- ning monteras av GE-personal vid driftsättningen av energimätningen.

Bilaga 5

Riktlinjer för reduktion av vagabonderande strömmar i el- och fjärrvär- meserviser

Bakgrund

Eldistributionsnätet är utformat som ett fyrledarsystem (TN-C-S system) där neutralledaren och skyddsledaren är gemensam (PEN-ledare). Till skyddsleda- ren ansluts alla utsatta delar i elsystemet. PEN-ledaren är i sin tur ansluten till elsystemets neutralpunkt i den matande transformatorstationen. Detta utfö- rande är föreskriftsenligt (starkströmsföreskrifterna 312.2.1) och allmän praxis i Sverige och i många andra europeiska länder.

Genom denna konstruktion är det vanligt att strömmen i neutralledaren i en in- stallation hos en kund kan ta vägen ut i skyddsjordade delar och söka sig till- baka till transformatorn utanför elnätet (vagabonderande strömmar). Om de al- ternativa vägarna har mycket lägre elektriskt motstånd än den matande kabelns PEN-ledare, kommer huvuddelen av strömmen att lämna kabeln. Härigenom uppstår ett ökat elektromagnetiskt fält både kring den matande kabeln och kring de metalliska ledare som strömmen följer, t ex fjärrvärmerör.

Begränsning av elektromagnetiska fält av kraftfrekvens finns inte reglerad i la- gar eller normer som anger högsta tillåtna värden. Fält över en viss nivå ger emellertid upphov till störningar på elektroniska apparater, vanligen datorers bildskärmar. Det finns också en utbredd uppfattning att dessa fält skulle kunna ha en biologisk påverkan och därför skall reduceras i lokaler där människor vis- tas stadigvarande.

Tekniska lösningar

Följande lösningar finns för att eliminera eller reducera de vagabonderande strömmarna:

1. Balansera elbelastningen i kundanläggningen så att så lite ström som möjligt uppstår i neutralledaren

2. Reducera de övertoner som summeras i neutralledaren

3. Bygga om kundens elinstallation till ett femledarsystem med övervak- ning, där neutralledaren hålls isolerad från PE ledaren mellan för- brukningsobjekten och servisen.

4. Byta ut elservisen till en femledarservis i form av en direktservis från nätstationen eller alternativt från matande kabelskåp

5. Installera s k magnetfältsreducerare i kundens elinstallation för att tvinga strömmarna att i större utsträckning följa kablarna i kundan- läggningen. En magnetfältsreducerare är en sluten transformator- kärna, som träs utanpå en trefaskabel och vars uppgift är att skapa en motriktad spänning som reducerar obalansströmmen i kabeln.

6. Installera magnetfältsreducerare i servisledningen för att tvinga strömmen att i större utsträckning följa serviskabeln

7. Införa elektriskt isolerande kopplingsstycken i de rörledningar som leder vagabonderande strömmar.

Enligt starkströmsföreskrifterna (413.1.2.1) skall ”i varje anläggning eller byggnad en huvudpotentialutjämningsledare sammanbinda

• PEN-ledare eller skyddsledare i huvudledning

• Jordtagsledare ….

• Rörledningar av metall ….

• Byggnadsdelar av metall ….”

Avsikten är att alla utsatta delar av säkerhetsskäl skall ha samma potential.

Vid nybyggnation ska man sträva efter att samla alla inkommande led- ningar (el, tele, VA, FV etc.) till byggnaden i en enda punkt nära byggnads- gränsen och sammanbinda alla yttre metalliska ledare (rör, kabelmantlar, jordlinor mm) radiellt med denna punkt

Riktlinjer

Kunder som har problem med vagabonderande strömmar ska uppmanas att i första hand reducera dessa genom åtgärder i sin egen installation. Hit hör ba- lansering av belastningen, införande av femledarsystem, potentialutjämning och installation av magnetfältsreducerare i huvudledningar.

Införande av femledarsystem i elnätet kan inte göras generellt. Ett femledarsy- stem förutsätter att alla till distributionsnätet anslutna kundanläggningar har denna utformning, vilket ej är fallet. Av detta följer att en förändring måste börja med åtgärder i kundernas installationer och därefter eventuellt utsträckas till att omfatta även elservisen. (Se rapport Svenska Elverksföreningen 1997)

GENAB kan erbjuda femledarservis till den kund som beställer det under förut- sättning att kunden själv har installerat ett femledarsystem. Detta regleras på vanligt sätt genom för- och färdiganmälan för elserviser. Femledarserviser ska i första hand anslutas som direktserviser i nätstationen, men kan även alternativt anslutas i kabelskåp till matande fyrledarsystem.

Installation av magnetfältsreducerare i servisledningar är en åtgärd som skall föranmälas och vars kostnad skall debiteras kunden. Före en sådan installation skall nätet säkerhetsberäknas och kontrolleras med avseende på utlösningsvill- kor och spänningskvalité. Dessa magnetfältsreducerare kommer att tillhöra ser- visen och blir därmed en del av GENAB:s anläggning. Installationen ska doku- menteras i servisregistret.

Isolerade kopplingsstycken i fjärrvärme- eller gasrör skall bedömas och utföras av GE i samråd med GENAB. Härvid skall eventuella risker för farliga spännings- skillnader mellan olika utsatta delar värderas och elimineras. Installationen ska i förekommande fall bekostas av kunden.

Bilaga 6

Kopplingsprincip vid eventuell inkoppling av extern värmekälla.

Nedan redovisas exempel på kopplingsprincip vid inkoppling av extern värme- källa till fastighetens tappvarmvatten-/uppvärmningssystem.

Innan eventuell inkoppling sker ska GE kontaktas för diskussion av vald kopp- lingsprincip.

Om en extern värmekälla inkopplas tillsammans med en FC ska kunden ta ett helhetsgrepp på hur FC och extern värmekälla ska styras för att det ska fungera optimalt. I dessa fall ska separat avtal (FV22, där kunden äger styrutrustningen) tecknas.

Styrfunktionen på värmeväxlaren (se nedan) ska vara att när inget vatten cirku- lerar genom växlaren så ska styrutrustningen stänga den primära styrventilen (ej utritad nedan se kapitel 10), detta för att förhindra kortslutning av fjärrvär- mesidan. Detta kan göras på en mängd olika sätt som den som utför installat- ionen måste beakta vid sin konstruktion/projektering av anläggningen.

Bild B6.1 Exempel på kopplingsprincip vid inkoppling av extern värmekälla till fastig- hetens tappvarmvatten-/ uppvärmningssystem.

Document Metadata

Table of Contents

Tekniska bestämmelser för fjärrvärmecentraler

Document Metadata

Tekniska bestämmelser för fjärrvärmecentraler

5

7

9

10

16

19

31

33

34

35

37

Miljökrav på varmvatten med fokusering på legionella

Formler för beräkning av varmvattenbehov

Document Metadata