FÖRVALTNINGSSTADGA FÖR HELSINGFORS STAD
FÖRVALTNINGSSTADGA FÖR HELSINGFORS STAD
Godkänd av stadsfullmäktige den 16 november 2016 Ändringar 1.3.2017, 19.4.2017, 3.5.2017 och 29.11.2017
AVD. I INLEDNING
1 kap. Allmänna bestämmelser
Tillämpning av förvaltningsstadgan
Förvaltningsstadgan innehåller bestämmelser om ordnandet av Helsingfors stads förvaltning och verksamhet, besluts- och förvaltnings- förfarandet, frågor som gäller stadsfullmäktiges verksamhet och tillgo- doseende av de språkliga rättigheterna.
AVD. II ORGANISERING AV STADENS FÖRVALTNING OCH VERKSAMHET
2 kap. Organ
Stadsfullmäktige ansvarar för kommunens verksamhet och ekonomi. Stadsfullmäktige har 85 ledamöter.
Stadsstyrelsen, som är underställd stadsfullmäktige, leder stadens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Stadsstyrelsen svarar också för samordningen av stadens verksamhet, för beredningen och verkställig- heten av stadsfullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens lag- lighet. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Borgmästaren är ordförande för stadsstyrelsen och biträdande borgmästarna är ledamöter i stads- styrelsen. Varje ledamot i stadsstyrelsen har en personlig ersättare.
Bestämmelser om valet av borgmästare och biträdande borgmästare och om deras mandattid ingår i 3 kap. i förvaltningsstadgan. Stadsfull- mäktige väljer för en mandattid på två år de övriga ledamöterna och er- sättarna i stadsstyrelsen bland fullmäktigeledamöterna och -ersättarna. Stadsfullmäktige väljer dessutom en första och en andra vice ordfö- rande i stadsstyrelsen bland dess ordinarie ledamöter.
Stadsstyrelsens näringslivssektion
Stadsstyrelsens näringslivssektion styr stadens närings-, konkurrens- krafts-, invandrings- och sysselsättningspolitik.
Sektionen har nio ledamöter. Borgmästaren är ordförande i sektionen. Varje ledamot i sektionen har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för en mandattid på två år. Ledamöterna och ersättarna väljs bland ledamö- terna och ersättarna i stadsstyrelsen. Stadsfullmäktige väljer dessutom en vice ordförande för sektionen bland dess ordinarie ledamöter.
Stadsstyrelsens koncernsektion
Stadsstyrelsens koncernsektion svarar i praktiken för verkställigheten av stadskoncernens koncernstyrning och -övervakning och för att dessa fungerar. Koncernsektionen gör framställningar om riktlinjer för ägarpolitiken, om principer för koncernstyrningen, om verksamhetsmål och ekonomiska mål för dottersammanslutningarna och -stiftelserna och om andra ärenden som hänför sig till sammanslutningarnas och stiftelsernas verksamhet och ekonomi. Koncernsektionen styr, följer och övervakar dessutom verksamheten i stadens dottersammanslut- ningar och -stiftelser och hur de mål som ställts upp för dessa uppnås.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för en mandattid på två år. Ledamöterna och ersättarna väljs bland ledamö- terna och ersättarna i stadsstyrelsen. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och vice ordförande för sektionen bland dess ordinarie ledamöter.
Revisionsnämnden är ett lagstadgat organ som är direkt underställt stadsfullmäktige och som svarar för organiseringen av granskningen av stadskoncernens förvaltning och ekonomi, för den i kommunallagen avsedda bedömningen av målen, resultaten och ändamålsenligheten i fråga om stadens verksamhet och för övervakningen av att skyldighet- en att redogöra för bindningar iakttas. Revisionsnämnden bereder de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige ska fatta beslut om, följer allmänt stadskoncernens förvalt- ning och ekonomi och förändringar i stadens verksamhet, utvecklar den externa tillsynen och ställer upp mål för denna och följer utfallet.
Nämnden följer dessutom att de redovisningsskyldiga och de övriga som ansvarar för verksamheten har vidtagit behövliga åtgärder med
anledning av de rekommendationer och anmärkningar som revisionen föranlett.
Nämnden har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i nämnden för sin mandattid. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och vice ordförande för nämnden bland dess ordinarie ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden ska vara fullmäktigeledamöter.
Fostrans- och utbildningsnämnden
Fostrans- och utbildningsnämnden är en sektornämnd, som sköter uppgifterna i den i 4 kap. 5 § avsedda fostrans- och utbildningssektorn.
Nämnden har tretton ledamöter. Biträdande borgmästaren för fostrans- och utbildningssektorn är ordförande för nämnden. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer för sin mandattid ledamöter och ersättare i nämnden så att minst två företräder den finska och två den svenska språkgruppen. Stadsfullmäktige väljer dessutom en vice ordförande för nämnden bland dess ordinarie ledamöter.
Fostrans- och utbildningsnämndens finska sektion
Fostrans- och utbildningsnämnden har en finsk sektion.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer för sin mandattid ledamöter och ersättare i sekt- ionen så att ledamöterna och ersättarna i sektionen företräder den finska språkgruppen. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie leda- möter och ersättare.
Fostrans- och utbildningsnämndens svenska sektion
Fostrans- och utbildningsnämnden har en svensk sektion.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer för sin mandattid ledamöter och ersättare i sekt- ionen så att ledamöterna och ersättarna i sektionen företräder den svenska språkgruppen. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordfö- rande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie ledamöter och ersättare.
Stadsmiljönämnden är en sektornämnd, som sköter de uppgifter som enligt 4 kap. 6 § hör till stadsmiljösektorn, frånsett de uppgifter som för- ordnats nämndens sektioner, räddningsnämnden och direktionen för trafikaffärsverket.
Nämnden har tretton ledamöter. Biträdande borgmästaren för stadsmil- jösektorn är ordförande för nämnden. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i nämnden för sin mandattid. Stadsfullmäktige väljer dessutom en vice ordförande för nämnden bland dess ordinarie ledamöter.
Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion
Stadsmiljönämnden har en miljö- och tillståndssektion som för sin del ansvarar för de tillstånds- och miljöfrågor som avses i speciallagstift- ningen om stadsmiljösektorn.
Sektionen är, om något annat inte är föreskrivet, kommunal miljö- vårdsmyndighet, hälsoskyddsmyndighet, myndighet för campingområ- den och den kommunala myndighet som avses i terrängtrafiklagen och sjötrafiklagen, likaså den kommunala myndighet för tillsyn m.m. som avses i livsmedelslagen, tobakslagen och, i fråga om detaljhandeln med nikotinpreparat, läkemedelslagen. Sektionen är dessutom stadens byggnadstillsynsmyndighet och den tillsynsmyndighet som avses i la- gen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områ- den.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för sin mandattid. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland stadsmiljönämndens ordinarie ledamö- ter och ersättare.
Stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden
Stadsmiljönämnden har en sektion för byggnader och allmänna områ- den, som ansvarar för stadens verksamhetslokaler, lokalprojekt och ga- tuhållning och anläggningen och underhållet av allmänna områden.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för sin mandattid. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och en vice
ordförande för sektionen bland stadsmiljönämndens ordinarie ledamö- ter och ersättare.
Räddningsnämnden svarar för uppgifterna i det i 4 kap. 6 § 3 mom. av- sedda verksamhetsområdet för räddningsverket och för de uppgifter som den särskilt blivit förordnad. Räddningsverket hör till stadsmiljö- sektorn.
Räddningsnämnden, räddningskommendören och andra tjänsteinne- havare som förordnas av räddningskommendören är räddningsmyn- digheter för Helsingfors räddningsområde.
Nämnden har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i nämnden för sin mandattid. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för nämnden bland dess ordinarie ledamöter.
13 §
Direktionen för trafikaffärsverket
Direktionen för trafikaffärsverket svarar för uppgifterna i det i 4 kap. 6 § 4 mom. avsedda verksamhetsområdet för trafikaffärsverket. Trafikaf- färsverket hör till stadsmiljösektorn.
Direktionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersät- tare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i direktionen för sin mandattid. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för direktionen bland dess ordinarie ledamöter.
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden är en sektornämnd, som sköter uppgifterna i den i 4 kap. 7 § avsedda kultur- och fritidssektorn.
Nämnden har tretton ledamöter. Biträdande borgmästaren för kultur- och fritidssektorn är ordförande för nämnden. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i nämnden för sin mandattid. Stadsfullmäktige väljer dessutom en vice ordförande för nämnden bland dess ordinarie ledamöter.
Kultur- och fritidsnämndens kultursektion
Kultur- och fritidsnämnden har en kultursektion, som sköter de uppgif- ter som hänför sig till fördelningen av understöd avsedda för konst- och kulturverksamhet och för genomförande av kulturpolitiken. Kultursekt- ionen sköter dessutom godkännandet av läroplaner för den grundläg- gande konstundervisningen.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för sin mandattid. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie ledamöter och er- sättare.
Kultur- och fritidsnämndens idrottssektion
Kultur- och fritidsnämnden har en idrottssektion, som sköter de uppgif- ter som hänför sig till fördelningen av understöd avsedda för idrotts- verksamhet och genomförande av idrottspolitiken.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för sin mandattid. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie ledamöter och er- sättare.
Kultur- och fritidsnämndens ungdomssektion
Kultur- och fritidsnämnden har en ungdomssektion, som sköter de uppgifter som hänför sig till fördelningen av understöd avsedda för ungdomsarbetet och genomförandet av ungdomspolitiken. Ungdoms- sektionen följer dessutom hur påverkanssystemet för unga och initiativ- rätten för unga utfaller i staden.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för sin mandattid. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie ledamöter och er- sättare.
Social- och hälsovårdsnämnden
Social- och hälsovårdsnämnden är en sektornämnd, som sköter uppgif- terna i den i 4 kap. 8 § avsedda social- och hälsovårdssektorn.
Nämnden har tretton ledamöter. Biträdande borgmästaren för social- och hälsovårdssektorn är ordförande för nämnden. Varje ledamot har en personlig ersättare. Xxxxx en ledamot och dennas ersättare i nämn- den ska företräda den svenska språkgruppen.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för sin mandattid. Stadsfullmäktige väljer dessutom en vice ordförande för nämnden bland dess ordinarie ledamöter.
Social- och hälsovårdsnämndens sektion
Social- och hälsovårdsnämnden har en sektion för vissa ärenden som gäller ändringssökande i social- och hälsovårdssektorn och för andra myndighetsärenden.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för sin mandattid. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie ledamöter och er- sättare.
Direktionen för affärsverket servicecentralen
Direktionen för affärsverket servicecentralen svarar för uppgifterna i det i 4 kap. 3 § 1 mom. avsedda verksamhetsområdet för affärsverket ser- vicecentralen. Affärsverket servicecentralen hör till centralförvaltningen.
Direktionen har fem ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersät- tare.
Stadsstyrelsen väljer ledamöterna och ersättarna i direktionen för en mandattid på två år. Stadsstyrelsen väljer dessutom ordförande och vice ordförande för direktionen.
Direktionen för affärsverket byggtjänsten
Direktionen för affärsverket byggtjänsten svarar för uppgifterna i det i 4 kap. 3 § 2 mom. avsedda verksamhetsområdet för affärsverket bygg- tjänsten. Affärsverket byggtjänsten hör till centralförvaltningen.
Direktionen har fem ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersät- tare.
Stadsstyrelsen väljer ledamöterna och ersättarna i direktionen för en mandattid på två år. Stadsstyrelsen väljer dessutom ordförande och vice ordförande för direktionen.
Direktionen för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten
Direktionen för affärsverket ekonomiförvaltningen svarar för uppgifterna i det i 4 kap. 3 § 3 mom. avsedda verksamhetsområdet för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten. Affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten hör till centralförvaltningen.
Direktionen har fem ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersät- tare.
Stadsstyrelsen väljer ledamöterna och ersättarna i direktionen för en mandattid på två år. Stadsstyrelsen väljer dessutom ordförande och vice ordförande för direktionen.
Direktionen för affärsverket företagshälsan
Direktionen för affärsverket företagshälsan svarar för uppgifterna i det i 4 kap. 3 § 4 mom. avsedda verksamhetsområdet för affärsverket före- tagshälsan. Affärsverket företagshälsan hör till centralförvaltningen.
Direktionen har fem ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersät- tare.
Stadsstyrelsen väljer ledamöterna och ersättarna i direktionen för en mandattid på två år. Stadsstyrelsen väljer dessutom ordförande och vice ordförande för direktionen.
Direktionerna för skolorna och gymnasierna
Direktionerna för skolorna och gymnasierna är underställda fostrans- och utbildningsnämndens sektion för sin egen språkgrupp och de har till uppgift att utveckla och stödja undervisningen och fostran och att främja samarbetet mellan skolan eller gymnasiet och hemmet.
Direktionen har 7–10 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersät- tare.
Den sektion under vilken direktionen är ställd väljer ledamöter och er- sättare i direktionen för en mandattid på fyra år. Vårdnadshavarna till skolans elever eller gymnasiets studerande, skolans eller gymnasiets lärare, skolans eller gymnasiets övriga personal och gymnasiets stu- derande föreslår inom sig personer till ledamöter och ersättare i direkt- ionen.
3 kap. Borgmästaren och biträdande borgmästarna
Borgmästaren, som är underställd stadsstyrelsen, leder stadens för- valtning, hushållning och övriga verksamhet.
Borgmästaren är ordförande för stadsstyrelsen och leder det politiska samarbete som krävs för att stadsstyrelsens uppgifter ska skötas.
Borgmästaren är också ordförande för stadsstyrelsens näringslivssekt- ion.
Borgmästaren är en förtroendevald på heltid.
Stadsfullmäktige väljer borgmästaren bland fullmäktigeledamöterna och -ersättarna för sin mandattid, och mandattiden för borgmästaren fortgår tills en ny borgmästare har blivit vald.
Biträdande borgmästarna
Staden har fyra biträdande borgmästare, som är ordförande för sektor- nämnderna och ledamöter i stadsstyrelsen.
Biträdande borgmästaren är en förtroendevald på heltid.
Stadsfullmäktige väljer biträdande borgmästarna bland fullmäktigele- damöterna och -ersättarna för sin mandattid, och mandattiden för biträ- dande borgmästaren för varje sektor fortgår tills en ny biträdande borgmästare har blivit vald för sektorn.
Ställföreträdare för borgmästaren och biträdande borgmästarna
Stadsstyrelsen beslutar om ställföreträdare för borgmästaren och biträ- dande borgmästarna, frånsett när det gäller uppgiften som ordförande eller ledamot i ett organ.
4 kap. Centralförvaltningen, revisionskontoret och sektorerna
Till centralförvaltningen hör stadskansliet, affärsverket servicecen- tralen, affärsverket byggtjänsten, affärsverket ekonomiförvaltningstjäns- ten och affärsverket företagshälsan.
Stadskansliet har till uppgift att vara allmänt planerings, berednings och verkställighetsorgan för stadsfullmäktige och stadsstyrelsen och att svara för utvecklingen av staden. Stadskansliet sköter stadens central- förvaltning. Stadskansliet lyder under stadsstyrelsen.
Stadskansliet är indelat i sex avdelningar:
1 Näringslivsavdelningen sköter stadens närings-, innovat- ions- och konkurrenskraftspolitik med därtill anslutna ut- vecklingsuppgifter, stadsmarknadsföring och företagsråd- givning. Avdelningen leder arbetet med att sköta stadens sysselsättningsfrågor och tillhandahåller tjänster som stö- der sysselsättningen bland helsingforsarna. Avdelningen arbetar för hela stadens bästa i invandrarfrågor, sköter den strategiska planeringen kring arbetskraftsinvandringen och följer utfallet av stadens invandrarpolitik. Avdelningen skö- ter också organiseringen och samordningen av stadens in- ternationella verksamhet, samordningen och styrningen av stadens EU-projektfinansiering och den internationella stadspolitiken.
2 Förvaltningsavdelningen, som delvis sköter den beredning och verkställighet som hänför sig till stadsfullmäktiges, stadsstyrelsens, borgmästarens, biträdande borgmästar- nas och kanslichefens beslutsfattande, den allmänna styr- ningen och utvecklingen av stadens förvaltningsförfarande och de praktiska arrangemangen i stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens verksamhet. Avdelningen sköter dessutom ledningen och utvecklingen av stadens dokumenthante- ring, verksamheten vid centralarkivet och registratorskon- toret, de allmänna förvaltningstjänsterna och de centrali- serade stödtjänsterna för stadens ledning och stads- kansliet och representationsarrangemang. Avdelningen sköter också samordnandet och främjandet av stadens sä- kerhetsfrågor och styrningen av beredskapsverksamheten och kontinuitetshanteringen.
3 Personalavdelningen, som bereder stadens personalpolitik, sköter den centraliserade arbetsgivarverksamheten, ut- vecklar samarbetssystem, ansvarar för bilden av staden som arbetsgivare och sköter personalinformationen. Av- delningen främjar dessutom för stadens räkning personal- tillgång och personalrörlighet, samordnar stadens perso- nalrekrytering och ansvarar för stadens omplaceringsverk- samhet. Avdelningen stöder utvecklingen av personalens och arbetsgemenskapernas kompetens.
4 Rättstjänsten, som sköter juridisk intressebevakning och
tillhandahåller juridiska experttjänster.
5 Ekonomi- och planeringsavdelningen, som sköter styrning- en av stadens ekonomi och förvaltning, beredningen av en strategi för staden och den allmänna förvaltningsutveckl- ingen, statistik- och forskningsverksamheten och samord- ningen av stadens forskningsverksamhet, likaså uppgifter i anslutning till koncernstyrning, finansiering, upphandlings- förvaltning, riskhantering och bekämpning av den grå eko- nomin. Avdelningen styr planeringen och genomförandet av projekt inom områdesbyggandet och samordnar bo- stadspolitiken. Avdelningen sköter intressekontorsverk- samheten.
6 IT- och kommunikationsavdelningen, som styr utnyttjandet av informations och kommunikationstekniken och utvecklar interoperabiliteten i stadens verksamhet. Avdelningen styr och utvecklar stadens informationsförvaltning, styr utveckl- ingen av delaktighet och växelverkan för stadens räkning och ordnar stadens allmänna rådgivning. Avdelningen skö- ter dessutom stadens kommunikation, styr stadens kom- munikationsverksamhet och biträder stadens ledning i kommunikationsfrågor.
Till stadskansliet hör dessutom den interna revisionen, som är direkt underställd kanslichefen. Bestämmelser om den interna revisionen in- går i 22 kap., intern kontroll och riskhantering.
Affärsverken inom centralförvaltningen
Affärsverket servicecentralen tillhandahåller stödtjänster inom service- verksamheten för staden och för sammanslutningar i stadskoncernen. Affärsverket servicecentralen lyder under direktionen för affärsverket servicecentralen. Affärsverket använder namnet Servicecentralen Helsingfors i sin verksamhet.
Affärsverket byggtjänsten tillhandahåller expert-, produktions- och un- derhållstjänster som hör till byggbranschen och till miljövård och logistik för staden och för sammanslutningar i stadskoncernen. Affärsverket byggtjänsten lyder under direktionen för affärsverket byggtjänsten. Af- färsverket använder namnet Stara i sin verksamhet.
Affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten tillhandahåller ekonomiför- valtnings- och löneadministrationstjänster för staden och för samman- slutningar i stadskoncernen. Affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten lyder under direktionen för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten.
Affärsverket företagshälsan tillhandahåller företagshälsovårdstjänster för staden och för sammanslutningar i stadskoncernen. Affärsverket fö-
retagshälsan lyder under direktionen för affärsverket företagshälsan. Affärsverket använder namnet Företagshälsan Helsingfors i sin verk- samhet.
Revisionskontoret, som lyder direkt under stadsfullmäktige och revis- ionsnämnden, bedömer huruvida de mål som stadsfullmäktige satt upp för stadskoncernen har nåtts och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt och biträder revisorn vid gransk- ningen av stadens förvaltning och ekonomi. Revisionskontoret bereder dessutom de ärenden för revisionsnämnden som gäller övervakningen av skyldigheten att redogöra för bindningar.
Revisionskontoret utarbetar för godkännande i revisionsnämnden en verksamhetsplan för nämndens mandattid och en årlig utvärderings- plan i samråd med nämnden. Revisionskontoret lämnar rapporter till revisionsnämnden och revisorn om resultaten av dess utvärderings- och revisionsarbete.
Fostrans- och utbildningssektorn
Fostrans- och utbildningssektorn sköter stadens småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbild- ning, den finska yrkesutbildningen och det fria bildningsarbetet. Fost- rans- och utbildningssektorn lyder under fostrans- och utbildnings- nämnden.
Fostrans- och utbildningssektorn består av fyra servicehelheter:
1 Servicehelheten småbarnspedagogik och förskoleunder- visning, som sköter den finska småbanspedagogiken, för- skoleundervisningen, morgon- och eftermiddagsverksam- heten för skolelever och lekparksverksamheten.
2 Servicehelheten grundläggande utbildning, som sköter den finska grundläggande utbildningen och övriga verksamhet- en i enlighet med lagen om grundläggande utbildning, frånsett förskoleundervisningen och morgon- och eftermid- dagsverksamheten i enlighet med lagen om grundläg- gande utbildning.
3 Servicehelheten gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete, som sköter den finska gymnasieutbild- ningen, yrkesutbildningen och verkstadsverksamheten för unga. Servicehelheten sköter också det finska fria bild- ningsarbetet.
4 Svenska servicehelheten, som sköter den svenska små- barnspedagogiken, förskoleundervisningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever, lekparksverk- samheten, grundläggande utbildningen och övriga under- visningen i enlighet med lagen om grundläggande utbild- ning, gymnasieutbildningen och verkstadsverksamheten för unga. Servicehelheten sköter också det svenska fria bildningsarbetet.
Stadsmiljösektorn sköter planeringen, byggandet och underhållet av stadsmiljön och erbjuder stadsmiljötjänster. Stadsmiljösektorn lyder under stadsmiljönämnden, frånsett räddningsverket och trafikaffärsver- ket.
Stadsmiljösektorn består av tre servicehelheter:
1 Servicehelheten markanvändning och stadsstruktur ansva- rar för att skapa och tillhandahålla verksamhetsförutsätt- ningar för att stadsmiljön ska utvecklas och vara trivsam och för att strukturerna i den ska vara funktionella.
2 Servicehelheten byggnader och allmänna områden, som ansvarar för att stadsmiljön blir byggd och är användbar.
3 Servicehelheten tjänster och tillstånd, som tillhandahåller stadsmiljötjänster.
Till stadsmiljösektorn hör dessutom räddningsverket, som sköter rädd- ningsväsendet och producerar prehospital akutsjukvård i den omfatt- ning som överenskommits med den som organiserar vården. Rädd- ningsverket lyder under räddningsnämnden.
Till stadsmiljösektorn hör också trafikaffärsverket, som sköter metrotra- fiken, spårvägstrafiken, den sjötrafik som hör till kollektivtrafiken och den därtill anslutna infrastrukturen för kollektivtrafik. Trafikaffärsverket lyder under direktionen för trafikaffärsverket. Affärsverket använder namnet HST i sin verksamhet.
Kultur- och fritidssektorn
Kultur- och fritidssektorn upprätthåller och förbättrar möjligheterna för helsingforsare i olika åldrar till mentalt och fysiskt välbefinnande, bild- ning och aktivt medborgarskap och stöder Helsingfors livskraft. Sektorn är ansvarig för biblioteksmaterialet, musei- och konstmuseisamlingarna och upprätthållandet av kulturarvet. Sektorn sköter de myndighetsupp- gifter som hänför sig till värnandet om kulturmiljön. Kultur- och fritids- sektorn lyder under kultur- och fritidsnämnden.
Kultur- och fritidssektorn består av tre servicehelheter:
1 Kulturservicehelheten, som ansvarar för stadens kulturpoli- tik och för stadens biblioteks-, kultur-, orkester-, musei- och konstmuseiverksamhet. Kulturservicehelheten ansvarar för de till helheten hörande riksomfattande och lokala special- uppgifter som är särskilt föreskrivna i lag.
2 Idrottsservicehelheten, som ansvarar för idrotten och id- rottspolitiken, för ordnandet av motion och idrott, för id- rottsanläggningarna och för campingplatsen.
3 Ungdomsservicehelheten sköter ungdomsarbetet och ung- domspolitiken.
Social- och hälsovårdssektorn
Social- och hälsovårdssektorn har till uppgift att ordna och tillhanda- hålla social- och hälsovårdstjänster. Sektorn skapar med hjälp av soci- al- och hälsovårdstjänster förutsättningar att upprätthålla och främja hälsan och välbefinnandet, främjar egen aktivitet och gemensamt an- svar och förebygger och minskar sociala problem och hälsoproblem och bieffekterna av sådana. Sektorn sköter också de uppgifter som en- ligt hälso- och sjukvårdslagen ska skötas av hälsovårdscentraler, lä- kemedelsförsörjningen vid institutionerna inom social- och hälsovårds- väsendet och den övriga läkemedelsförsörjning som ankommer på social- och hälsovårdsväsendet. Social- och hälsovårdssektorn lyder under social- och hälsovårdsnämnden.
Social- och hälsovårdssektorn består av tre servicehelheter:
1 Servicehelheten familje- och socialtjänster, som sköter fa- milje-, social- och handikapptjänster och andra tjänster fö- reskrivna av nämnden.
2 Servicehelheten hälsovårds- och missbrukartjänster, som sköter hälsovårds-, missbrukar- och jourtjänster och andra tjänster föreskrivna av nämnden.
3 Servicehelheten sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgs- tjänster, som sköter sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgs- tjänster och andra tjänster föreskrivna av nämnden.
Sektorernas förvaltning
Varje sektor har utöver servicehelheterna en sektorförvaltning under sektorchefen. Sektorförvaltningen sköter sektorns förvaltnings- och stödtjänster.
5 kap. Ledande tjänsteinnehavare
De ledande tjänsteinnehavarnas uppgift
De ledande tjänsteinnehavare som avses i detta kapitel har till uppgift att planera, följa och övervaka verksamheten i den förvaltningshelhet de leder och att svara för att den är resultatrik och för att målen upp- nås. De ledande tjänsteinnehavarna har också till uppgift att sköta den strategiska styrningen av den förvaltningshelhet de leder och att ut- veckla och upprätthålla dess prestationsförmåga och verksamhetsre- sultat.
Centralförvaltningen leds av kanslichefen. Kanslichefen är chef för stadskansliet. Kanslichefen är chef för sektorcheferna. Kanslichefen ut- för de uppgifter som borgmästaren föreskriver. Kanslichefen utses för högst sju år, och det ingås ett direktörsavtal med kanslichefen.
Kanslichefen är föredragande i stadsstyrelsen och dess sektioner och för borgmästaren.
Övriga ledande tjänsteinnehavare vid stadskansliet
Näringslivsavdelningen leds av näringslivsdirektören. Förvaltningsavdelningen leds av förvaltningsdirektören. Personalavdelningen leds av personaldirektören.
Rättstjänsten leds av stadsjuristen.
Ekonomi- och planeringsavdelningen leds av finansdirektören.
IT- och kommunikationsavdelningen leds av IT- och kommunikationsdi- rektören.
De övriga ledande tjänsteinnehavarna vid stadskansliet utför de uppgif- ter som kanslichefen föreskriver.
Ledande tjänsteinnehavare vid affärsverken inom centralförvaltningen
Verksamheten vid affärsverket servicecentralen, affärsverket bygg- tjänsten, affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten och affärsverket fö- retagshälsan leds av en verkställande direktör under direktionen för af- färsverket i fråga.
Verkställande direktören utför de uppgifter som kanslichefen föreskri- ver.
Verkställande direktören är föredragande i direktionen för affärsverket i fråga.
5 §
Ledande tjänsteinnehavare vid revisionskontoret
Revisionskontoret leds av revisionsdirektören. Revisionsdirektören ut- för de uppgifter som revisionsnämnden föreskriver. Revisionsdirektören är föredragande i revisionsnämnden. Revisionsdirektören är chef för de övriga ledande tjänsteinnehavarna vid revisionskontoret.
Till de övriga ledande tjänsteinnehavarna vid revisionskontoret hör ut- värderingschefen, som leder utvärderingsprocessen, och revisionsche- fen, som leder revisionsprocessen.
Ledande tjänsteinnehavare i fostrans- och utbildningssektorn
Verksamheten och förvaltningen i fostrans- och utbildningssektorn leds av sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn, som är föredra- gande i fostrans- och utbildningsnämnden och dess sektioner och för biträdande borgmästaren för sektorn. Sektorchefen i fostrans- och ut- bildningssektorn utses för högst sju år.
Sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn är chef för direktörerna för servicehelheterna och förvaltningsdirektören i sektorn. Sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn utför de uppgifter som kanslichefen föreskriver.
Servicehelheten småbarnspedagogik och förskoleundervisning leds av barnomsorgsdirektören.
Servicehelheten grundläggande utbildning leds av direktören för grund- läggande utbildning.
Servicehelheten gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete leds av direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildnings- arbete.
Svenska servicehelheten leds av direktören för svenska servicehel- heten.
Förvaltningen i fostrans- och utbildningssektorn leds av förvaltningsdi- rektören.
Direktörerna för servicehelheterna och förvaltningsdirektören utför de uppgifter som sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn före- skriver.
Ledande tjänsteinnehavare i stadsmiljösektorn
Verksamheten och förvaltningen i stadsmiljösektorn leds av sektorche- fen i stadsmiljösektorn, som är föredragande i stadsmiljönämnden och i sektionen för byggnader och allmänna områden och för biträdande borgmästaren för sektorn. Sektorchefen i stadsmiljösektorn är dessu- tom föredragande i miljö- och tillståndssektionen, dock inte i ärenden som avses i 3 och 4 mom. Sektorchefen i stadsmiljösektorn utses för högst sju år.
Sektorchefen i stadsmiljösektorn är chef för direktörerna för de service- helheter som hör till sektorn, för förvaltningsdirektören i sektorn och för räddningskommendören. Verkställande direktören utför de uppgifter som kanslichefen föreskriver.
Byggnadstillsynschefen är föredragande i miljö- och tillståndssektionen i ärenden som gäller byggnadstillsyn och bygglov.
Miljödirektören är föredragande i miljö- och tillståndssektionen i ären- den som gäller miljövård och miljö- och hälsoskydd.
Servicehelheten markanvändning och stadsstruktur leds av markan- vändningsdirektören.
Servicehelheten byggnader och allmänna områden leds av tekniska di- rektören.
Servicehelheten tjänster och tillstånd leds av kundrelationsdirektören. Förvaltningen i stadsmiljösektorn leds av förvaltningsdirektören.
Direktörerna för servicehelheterna och förvaltningsdirektören utför de uppgifter som sektorchefen i stadsmiljösektorn föreskriver.
Verksamheten vid räddningsverket leds av räddningskommendören, som är underställd räddningsnämnden. Räddningskommendören är fö- redragande i räddningsnämnden. Räddningskommendören utför de uppgifter som sektorchefen i stadsmiljösektorn föreskriver.
Verksamheten vid trafikaffärsverket leds av verkställande direktören för trafikaffärsverket, som är underställd dess direktion. Verkställande di- rektören är föredragande i direktionen för trafikaffärsverket. Verkstäl- lande direktören utför de uppgifter som sektorchefen i stadsmiljösek- torn föreskriver.
Ledande tjänsteinnehavare i kultur- och fritidssektorn
Verksamheten och förvaltningen i kultur- och fritidssektorn leds av sek- torchefen i kultur- och fritidssektorn, som är föredragande i kultur- och fritidsnämnden och dess sektioner och för biträdande borgmästaren för sektorn. Sektorchefen i kultur- och fritidssektorn utses för högst sju år.
Sektorchefen i kultur- och fritidssektorn är chef för direktörerna för de servicehelheter som hör till sektorn och för förvaltningsdirektören i sek- torn. Sektorchefen i kultur- och fritidssektorn utför de uppgifter som kanslichefen föreskriver.
Kulturservicehelheten leds av kulturdirektören. Kulturdirektören leder kulturpolitiken och utvecklingen av kulturtjänsterna.
Idrottsservicehelheten leds av idrottsdirektören. Idrottsdirektören an- svarar för genomförandet av sådant samarbete som avses i idrottsla- gen.
Ungdomsservicehelheten leds av ungdomsdirektören. Ungdomsdirek- tören ansvarar för det i ungdomslagen avsedda sektorsövergripande samarbetet inom tjänster för unga.
Förvaltningen i kultur- och fritidssektorn leds av förvaltningsdirektören.
Direktörerna för servicehelheterna och förvaltningsdirektören utför de uppgifter som sektorchefen i kultur- och fritidssektorn föreskriver.
Ledande tjänsteinnehavare i social- och hälsovårdssektorn
Verksamheten och förvaltningen i social- och hälsovårdssektorn leds av sektorchefen i social- och hälsovårdssektorn, som är föredragande i social- och hälsovårdsnämnden och dess sektion och för biträdande borgmästaren för sektorn. Sektorchefen i social- och hälsovårdssektorn utses för högst sju år.
Sektorchefen i social- och hälsovårdssektorn är chef för direktörerna för de servicehelheter som hör till sektorn och för förvaltningsdirektören i sektorn. Sektorchefen i social- och hälsovårdssektorn utför de uppgif- ter som kanslichefen föreskriver.
Servicehelheten familje- och socialtjänster leds av direktören för fa- milje- och socialtjänster.
Servicehelheten hälsovårds- och missbrukartjänster leds av direktören för hälsovårds- och missbrukartjänster.
Servicehelheten sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster leds av direktören för sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster.
Förvaltningen inom social- och hälsovårdssektorn leds av förvaltnings- direktören.
Direktörerna för servicehelheterna och förvaltningsdirektören utför de uppgifter som sektorchefen i social- och hälsovårdssektorn föreskriver.
Ställföreträdare för de ledande tjänsteinnehavarna
Då kanslichefen eller en annan ledande tjänsteinnehavare vid stads- kansliet är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av en tjänstein- nehavare förordnad av kanslichefen.
Då revisionsdirektören är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av en tjänsteinnehavare förordnad av revisionsnämnden. Då en annan ledande tjänsteinnehavare vid revisionskontoret är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av en anställd förordnad av revisionsdirek- tören.
Då verkställande direktören för ett affärsverk är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av en tjänsteinnehavare förordnad av direktionen för affärsverket.
Då en sektorchef är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av en tjänsteinnehavare förordnad av sektornämnden.
Då räddningskommendören är förhindrad sköts hans eller hennes upp- gifter av en tjänsteinnehavare förordnad av räddningsnämnden.
Då direktören för en servicehelhet och förvaltningsdirektören är förhind- rad sköts hans eller hennes uppgifter av en tjänsteinnehavare förord- nad av sektorchefen.
6 kap. Stadskoncernen
Staden med sina dottersammanslutningar bildar Helsingfors stadskon- cern. Dottersammanslutningarna är de sammanslutningar där staden har bestämmande inflytande enligt bokföringslagen. Med dottersam- manslutningar jämställs också stiftelser som staden har bestämmande inflytande över.
Till stadens koncernledning hör
1 stadsfullmäktige
2 stadsstyrelsen
3 stadsstyrelsens koncernsektion
4 borgmästaren och biträdande borgmästarna
5 kanslichefen.
AVD. III ORGANENS, DE FÖRTROENDEVALDAS OCH DE LEDANDE TJÄNSTEINNEHAVARNAS BEFOGENHETER
7 kap. Stadsfullmäktiges befogenheter
Stadsfullmäktiges befogenheter
Stadsfullmäktige beslutar, om inte något annat är föreskrivet om befo- genheterna,
1 om viktiga och ekonomiskt vittgående principer för organi- seringen av stadens förvaltning
2 om projektplaner för projekt i stadens regi då de kalkyle- rade kostnaderna överstiger 10 miljoner euro
3 om utvecklingsområden avsedda i markanvändnings- och bygglagen
4 om förvärv av fast egendom då priset överstiger 10 miljo- ner euro och det inte är fråga om inlösningsrätt
5 om överlåtelse av fast egendom då priset överstiger 10 miljoner euro
6 om förhyrning av fast egendom med arrendeavtal för över trettio år åt gången eller då totalvärdet på avtalet beräknas överstiga 10 miljoner euro
7 om fastställelse av allmänna arrendegrunder för arrende- avtal på över 30 år
8 om förhyrning av affärslokaler då totalvärdet på avtalet be- räknas överstiga 10 miljoner euro
9 om konstaterande med stöd av markanvändnings- och bygglagen att en detaljplan är föråldrad
10 om överlåtelse av lös egendom i stadens ägo då värdet på egendomen överstiger 5 miljoner euro
11 om införande av ekonomiskt eller principiellt sett viktiga nya klientavgifter inom socialvården och patientavgifter inom hälsovården och om slopande av gällande avgifter av detta slag
12 om införande av ekonomiskt eller principiellt sett viktiga sociala understöd eller förmåner som kommunerna har rätt att besluta om själva och om slopande av sådana
13 om inledande av produktion av hälsovårdstjänster inom någon sektor av primärvården eller någon specialitet inom den specialiserade sjukvården eller för någon stor befolk- ningsgrupp i form av verksamhet som staden själv upprätt- håller och om nedläggning av sådan produktion
Personalärenden
14 om anställning av innehavare av tjänsterna som kanslichef, sektorchef och revisionsdirektör och om överföring av dessa tjänster och tjänsteinnehavare från en sektor till en annan eller mellan en sektor och centralförvaltningen
15 om beviljande av tjänsteledighet åt kanslichefen för mer än nio månader och om anställning av en ställföreträdare för denna tid
16 om förordnande av en handhavare av en vakant tjänst som kanslichef, sektorchef eller revisionsdirektör, om tjänste- förordnandet ges för mer än nio månader
Ekonomiska ärenden
17 om mål i budgeten och ekonomiplanen för förvaltningarnas och affärsverkens verksamhet, mål för dottersammanslut- ningarna och för de stiftelser i vilka staden har bestäm- mande inflytande och gemensamma mål för stadskoncer- nen
18 om bindningsnivån för budgeten, både för anslagen och för verksamhetsmålen, årligen i samband med budgetbehand- lingen
19 om den övre gränsen för befogenheterna att ta upp lån och om befogenheter att bevilja budgetlån i samband med att budgeten och ekonomiplanen godkänns
20 om ändringar i budgeten
21 om godkännande av en avskrivningsplan
22 om stadgar för fonderna.
8 kap. Stadsstyrelsen och dess sektioners befogenheter
Stadsstyrelsens befogenheter
Stadsstyrelsen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 följer att stadens organ, centralförvaltning och sektorer verkar i enlighet med de av stadsfullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin, ställer upp mål för stadens organ, centralförvaltning och sektorer och följer ut- fallet av målen
2 ansvarar för ordnandet av koncernstyrningen och koncern- tillsynen och ställer upp mål för de sammanslutningar och stiftelser där staden har bestämmande inflytande och följer utfallet av målen
3 beslutar om inrättande av sammanslutningar och stiftelser
4 ansvarar för grunderna för organiseringen av dokumentför- valtningen och förordnar en tjänsteinnehavare som leder dokumentförvaltningen och uppgifterna för tjänsteinneha- varen
5 ansvarar för att staden uppfyller skyldigheterna i data- skyddslagstiftningen och övervakar att skyldigheterna ge- nomförs och beslutar om anställning i en tjänst som data- skyddsansvarig
6 fastställer de i förvaltningsstadgan föreskrivna gränserna för beslutsfattandet i övriga organ.
7 godkänner anvisningar för intern kontroll och riskhantering och verksamhetsanvisningar för intern revision ’
8 beslutar om avgifter för handlingar och informationsgivning som avses i 24 kap. 4 §
Personalärenden
9 svarar för stadens personalpolitik
10 beslutar om anställning i tjänsterna som direktör för en servicehelhet, direktör för ett affärsverk och räddnings- kommendör och i tjänsterna som ledande tjänsteinneha- vare på organisationsnivån direkt under kanslichefen och om överföring av dessa tjänster och tjänsteinnehavare från en sektor till en annan eller mellan en sektor och central- förvaltningen
11 beslutar om kanslichefens lön och om grunderna för be- stämmandet av lönen och om justering av lönen efter prövning och om andra premieringar
12 godkänner ekonomiskt viktiga lokala tjänste- och arbetskol- lektivavtal
13 beslutar om inrättande och indragning av tjänster
14 beslutar om utlysning av en sådan tjänst för vilken stads- fullmäktige anställer en tjänsteinnehavare
15 fastställer en villkorlig anställning i tjänsteförhållande som stadsfullmäktige fattat beslut om
16 beslutar om en handhavare av en vakant tjänst för en viss tid då stadsfullmäktige är den anställande myndigheten, dock högst för nio månader
17 konstaterar att tjänsteförhållandet har upphört då kansli- chefen, sektorcheferna och revisionsdirektören har sagt upp sig från sin tjänst
18 beslutar om beviljande av tjänsteledighet åt kanslichefen för högst nio månader och om anställning av en ställföre- trädare för denna tid
19 beslutar om annat som hänför sig till kanslichefens tjänste- förhållande.
Stadsstyrelsen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka ett annat organ eller en tjänsteinnehavare beslutar om
1 partiell eller fullständig befrielse från kommunalskatt, fas- tighetsskatt och sjukförsäkringspremie
2 reservering av stadsägda mark- och vattenområden för byggande
3 förvärv och överlåtelse av aktier och andelar
4 principerna för tjänstebostäder
Ekonomiska ärenden
5 årliga anvisningar om hur budgeten ska utarbetas och an- visningar om hur budgeten ska följas
6 allmänna principer för balanshantering
7 anvisningar för placeringsverksamheten, försäkringar och understöd
8 stadgar för intressekontoret
9 allmänna villkor för utgivna lån
10 sådana betalningar som inte är bindande för staden och inte angivna i budgeten
11 lån som beviljas ur medlen i de bokföringsmässiga fonder- na och annan användning av medlen.
Stadsstyrelsen har dessutom till uppgift att besluta om sådant som inte har föreskrivits för andra av stadens organ, tjänsteinnehavare eller för- troendevalda.
Stadsstyrelsens näringslivssektions befogenheter
Stadsstyrelsens näringslivssektion beslutar, om inte något annat är fö- reskrivet om befogenheterna, om
1 de principer som gäller näringspolitiken och konkurrens- kraften och följer utfallet
2 principerna för sysselsättningsåtgärderna och följer utfallet
3 principerna för invandringen och följer utfallet
4 principerna för internationella ärenden och stadsmarknads- föring och följer utfallet
5 principerna för samarbetet med högskolor och följer utfallet
6 användningen av innovationsfonden
7 reservering av stadsägda företags- och industritomter för näringslivets behov.
Stadsstyrelsens koncernsektions befogenheter
Stadsstyrelsens koncernsektion beslutar, om inte något annat är före- skrivet om befogenheterna, om
1 ledamöter och kandidater till ledamöter i sammanslutning- ars och stiftelsers organ
2 anvisningar till dem som företräder staden i olika samman- slutningar och stiftelser om hur staden ska ställa sig till de frågor som behandlas, om det gäller något ekonomiskt vik- tigt eller principiellt vittgående
3 utövande av den till aktieägarna hörande beslutanderätten, om beslut fattas utan bolagsstämma och om det gäller nå- got ekonomiskt viktigt eller principiellt vittgående
4 krav att en extra bolagsstämma eller liknande ska sam- mankallas
5 godkännande av aktieägaravtal och övriga motsvarande handlingar och ändringar i dessa.
9 kap. Borgmästarens och biträdande borgmästarnas befogenheter
Borgmästarens befogenheter
Borgmästaren, om inte något annat är föreskrivet,
1 följer verksamheten vid centralförvaltningen och affärsver- ken inom denna
2 ansvarar för att kommuninvånarnas delaktighet och växel- verkan tillgodoses
3 ansvarar för stadens internationella, nationella och region- ala intressebevakning och representation
4 ger dem som företräder staden i olika sammanslutningar och stiftelser anvisningar om hur staden ska ställa sig till de frågor som behandlas, om det inte gäller något ekono- miskt viktigt eller principiellt vittgående
5 ansvarar för sin del för att stadens intresse bevakas i de sammanslutningar och stiftelser där staden har bestäm- mande inflytande
6 tar vid behov ett ärende som vederbörande myndighet fat- tat beslut om till behandling i stadsstyrelsen
7 gör framställningar, ger utlåtanden då sådana begärts hos stadsstyrelsen och sköter andra därmed jämförbara ären- den, frånsett de fall då ärendet har principiell eller ekono- misk betydelse och därför måste föreläggas stadsstyrelsen
8 meddelar med stöd av 144 § i miljöskyddslagen föreskrifter om att trafiken ska begränsas, dammbindningsåtgärder vidtas och kollektivtrafiken vara avgiftsfri
9 beslutar om användningen av anslag som ställts till stads- styrelsens disposition inom gränser fastställda av stadssty- relsen.
Borgmästaren, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänste- innehavare beslutar om
1 ärenden som gäller stadens kommunikation och PR- och informationsverksamhet
2 användningen av stadshuset med tillhörande representat- ionslokaler.
Biträdande borgmästarnas befogenheter
Biträdande borgmästarna, om inte något annat är föreskrivet,
1 följer verksamheten i sektorn och affärsverken inom denna
2 ansvarar för att kommuninvånarnas delaktighet och växel- verkan tillgodoses
3 ansvarar för stadens internationella, nationella och region- ala intressebevakning och representation
4 ger dem som företräder staden i olika sammanslutningar och stiftelser anvisningar om hur staden ska ställa sig till de frågor som behandlas, om det inte gäller något ekono- miskt viktigt eller principiellt vittgående
5 ansvarar i sin sektor för sin del för att stadens intresse be- vakas i de sammanslutningar och stiftelser där staden har bestämmande inflytande.
10 kap. Sektornämndernas allmänna befogenheter
Sektornämndernas allmänna befogenheter
Sektornämnderna övervakar att verksamheten i sektorn följer stads- strategin och budgeten och de av stadsfullmäktige och stadsstyrelsen uppställda målen.
Sektornämnderna beslutar, om inte något annat är föreskrivet, om
1 målen för sektorn och uppföljningen av utfallet
2 sektorns organisation på nivån under servicehelheterna
3 anställningen för tjänsterna direkt under direktörerna för servicehelheterna och för tjänsten som förvaltningsdirektör i sektorn
4 en resultatbudget och verksamhetsplan för sektorn under nämnden, vilka innehåller resultatmål baserade på budge- ten, behövliga åtgärder och resurser samt inkomster och utgifter som hänför sig till verksamheten
5 de bokslutsuppgifter för sektorn i fråga som ska ingå i sta- dens bokslut
6 avskrivningstider för enskilda nyttigheter och grupper av nyttigheter inom ramen för den av stadsfullmäktige god- kända avskrivningsplanen
7 godkännande av en beskrivning av sektorns interna kon- troll och riskhantering.
Sektornämnderna, om inte något annat är föreskrivet om befogenhet- erna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser i sin egen sek- tor enligt vilka en myndighet beslutar om
1 priser, avgifter, hyror och ersättningar, liksom också befri- else från en avgift, ersättning eller annan fordran som ska betalas till sektorn
2 överlåtelse av lös egendom i sektorns besittning, med un- dantag för aktier, inom gränser fastställda av stadsstyrel- sen
3 upphandlingar med undantag för aktier
4 godkännande av behovsutredningar för lokalprojekt
5 godkännande av planer och ritningar för andra projekt än lokalprojekt, inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
6 uthyrning och annan upplåtelse av markområden, lokaler och anordningar inom ramen för sin besittningsrätt för längst tio år åt gången, eller tills vidare och hyresförhållan- det enligt avtal upphör senast sex månader efter uppsäg- ning
7 förhyrning av lokaler inom gränser fastställda av stadssty- relsen
8 befrielse av en anställd i sektorn som vållat skada i tjäns- ten eller arbetet helt eller delvis från skyldigheten att betala ersättning, om inte skadan har vållats avsiktligt eller genom grov oaktsamhet.
11 kap. Allmänna befogenheter för direktionerna och direktörerna för affärsverken
Allmänna befogenheter för direktionerna för affärsverken
Direktionerna för affärsverken, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 beslutar om den högsta nivån i affärsverkets organisation
2 anställer dem som är direkt underställda direktören för af- färsverket
3 beslutar om en resultatbudget och verksamhetsplan för af- färsverket under nämnden, vilka innehåller resultatmål ba- serade på budgeten, behövliga åtgärder och resurser samt inkomster och utgifter som hänför sig till verksamheten
4 beslutar om de bokslutsuppgifter för affärsverket i fråga som ska ingå i stadens bokslut
5 beslutar om avskrivningstider för enskilda nyttigheter och grupper av nyttigheter inom ramen för den av stadsfullmäk- tige godkända avskrivningsplanen
6 godkänner en beskrivning av affärsverkets interna kontroll och riskhantering.
Direktionen för affärsverket, om inte något annat är föreskrivet om be- fogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 godkännande av behovsutredningar för lokalprojekt och, inom gränser fastställda av stadsstyrelsen, godkännande av projektplaner eller andra planer som baserar sig på en behovsutredning
2 godkännande av planer och ritningar för andra projekt än lokalprojekt, inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
3 upphandlingar med undantag för aktier
4 investeringar vid affärsverket och andra utgifter med lång verkningstid, inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
5 upplåning, inom de av stadsfullmäktige årligen fastställda gränserna för upplåningsbefogenheter
6 uthyrning och annan upplåtelse av markområden, lokaler och anordningar inom ramen för sin besittningsrätt för längst tio år åt gången, eller tills vidare och hyresförhållan- det enligt avtal upphör senast sex månader efter uppsäg- ning
7 förhyrning av lokaler inom gränser fastställda av stadssty- relsen
8 prissättning av affärsverkets tjänster och avtal som gäller försäljning av tjänster.
Allmänna befogenheter för direktörerna för affärsverken
Direktören för affärsverket, om inte något annat är föreskrivet om befo- genheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 sådant som gäller affärsverket och sköter också i övrigt den löpande förvaltningen
Personalärenden
2 anställning av affärsverkets tjänsteinnehavare och arbets- tagare
3 fastställande av en villkorlig anställning i tjänsteförhållande som direktionen för affärsverket fattat beslut om
4 avstängning från tjänsteutövning interimistiskt när det gäl- ler en underställd tjänsteinnehavare
5 överföring av en tjänsteinnehavare vid affärsverket till ett annat tjänsteförhållande och av en arbetstagare vid affärs- verket till ett annat arbetsavtalsförhållande
6 annat som hänför sig tjänsteförhållandena för tjänsteinne- havarna vid affärsverket
7 andra personalärenden vid affärsverket
Ekonomiska ärenden
8 vilka som har rätt att godkänna fakturor, betalningsanvis- ningar och memorialverifikat och hur godkännandeförfa- randet ska organiseras
9 rätten att använda bankkonton och hur övervakningen av användningen ska organiseras
10 fördelningen av kontantkassor inom sitt arbetsfält.
12 kap. Befogenheter i centralförvaltningen
Kanslichefens befogenheter
Kanslichefen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 ger vid behov sektorcheferna, direktörerna för affärsverken och andra ansvariga riktlinjer och föreskrifter och meddelar föreskrifter och anvisningar om förvaltningen
2 ansvarar för att stadskoncernens fördel som helhet blir be- aktad i de sammanslutningar, affärsverk och stiftelser där staden har bestämmande inflytande.
3 beslutar om organiseringen och verkställigheten av bered- skapsverksamhet och kontinuitetshantering
4 tillsätter arbetsgrupper som gäller två eller fler sektorer
5 godkänner en verksamhetsstadga för stadskansliet
6 beslutar om befrielse av en anställd i sektorn som vållat skada i tjänsten eller arbetet helt eller delvis från skyldig- heten att betala ersättning, om inte skadan har vållats av- siktligt eller genom grov oaktsamhet
7 godkänner en beskrivning av stadskansliets interna kontroll och riskhantering.
Personalärenden
8 beslutar om lönerna för sektorcheferna, direktörerna för servicehelheterna, räddningskommendören, direktörerna för affärsverken, avdelningscheferna vid stadskansliet och förvaltningsdirektörerna i sektorerna, om grunderna för be- stämmandet av lönen och om justering av lönen efter prövning och om andra premieringar och om placeringen av uppgifter i kravnivåer och lönen utifrån placeringen
9 beslutar om överföring av tjänster och tjänsteinnehavare från en sektor till en annan eller mellan en sektor och centralförvaltningen och beslutar om överföring av arbets- tagare från en sektor till en annan eller mellan en sektor och centralförvaltningen
10 fastställer en villkorlig anställning i tjänsteförhållande som stadsstyrelsen fattat beslut om
11 beslutar om annat som hänför sig till tjänsteförhållandet för sektorcheferna och direktörerna för affärsverken inom centralförvaltningen
12 beslutar om andra personalärenden som gäller revisionsdi- rektören
Ekonomiska ärenden
13 godkänner en resultatbudget och verksamhetsplan för stadskansliet
14 godkänner stadskansliets bokslutsuppgifter
15 godkänner stadskansliets avskrivningstider inom ramen för den av stadsfullmäktige godkända avskrivningsplanen
16 beslutar vilka av stadens upphandlingar som ska genomfö- ras gemensamt
17 beslutar vid behov om att sektorerna eller affärsverken ska utgöra en inköpscentral vid enskilda upphandlingar
18 beslutar om användning av anslag upp till 500 000 euro som i budgeten ställts till stadsstyrelsens disposition
19 beslutar om vilka som har rätt att godkänna fakturor, betal- ningsanvisningar och memorialverifikat och hur godkän- nandeförfarandet ska organiseras
20 beslutar om rätten att använda bankkonton och hur över- vakningen av användningen ska organiseras
21 beslutar om fördelningen av kontantkassor inom sitt ar- betsfält.
Kanslichefen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänste- innehavare beslutar om
1 ansökan om medel från Europeiska unionen på stadens vägnar
2 upphandlingar med undantag för aktier
3 förhyrning av lokaler inom gränser fastställda av stadssty- relsen
4 godkännande av behovsutredningar för lokalprojekt
5 godkännande av planer och ritningar för andra projekt än lokalprojekt, inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
6 uthyrning och annan upplåtelse av lokaler och anordningar för längst fem år åt gången, eller tills vidare och hyresför- hållandet enligt avtal upphör senast sex månader efter uppsägning
7 överlåtelse av lös egendom, med undantag för aktier, inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
8 godkännande av betalningar som grundar sig på beslut av stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och borgmästaren och som görs med stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens dis- positionsmedel
Personalärenden
9 anställning av stadskansliets tjänsteinnehavare och arbets- tagare
10 överföring av en tjänsteinnehavare vid centralförvaltningen till ett annat tjänsteförhållande och av en arbetstagare inom centralförvaltningen till ett annat arbetsavtalsförhål- lande
11 avstängning från tjänsteutövning interimistiskt när det gäl- ler en underställd tjänsteinnehavare eller direktören för ett affärsverk
12 annat som hänför sig tjänsteförhållandena för tjänsteinne- havarna vid stadskansliet
13 andra personalärenden vid stadskansliet.
Förvaltningsdirektörens befogenheter
Förvaltningsdirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogen- heterna, ger förhållningsregler som gäller förvaltningen, beslutsbered- ningen och ärendehanteringen
Personaldirektörens befogenheter
Personaldirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenhet- erna eller personaldirektören har förordnat någon annan tjänsteinneha- vare detta,
1 sköter de lokala förhandlingar som avses i det kommunala huvudavtalet och motsvarande lokala förhandlingar
2 beslutar om verkställigheten av tjänste- och arbetskollek- tivavtal
3 beslutar om placeringen av uppgifter i kravnivåer och, utom för revisionsdirektören, om lönen utifrån placeringen
4 godkänner på stadens vägnar sådana lokala tjänste- och arbetskollektivavtal som inte har ekonomiskt stor betydelse
5 verkställer årliga hyresjusteringar för tjänstebostäderna i enlighet med principer fastställda av stadsstyrelsen för tjänstebostäder
6 beviljar pensioner i enlighet med stadens egna pensions- stadgor, likaså uppfostringsbidrag och extra pensioner, i enlighet med principer fastställda av stadsstyrelsen.
Stadsjuristens befogenheter
Stadsjuristen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, stadsstyrelsen i ett enskilt fall beslutar något annat eller stadsjuristen har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 för stadens talan i domstolar och där stadens intressen annars ska bevakas
2 för stadens talan då ändring sökts i ett ärende som gäller förvaltningen, om han eller hon omfattar det beslut av nå-
gon av stadens myndigheter som sökandet av ändring gäl- ler
3 beslutar om rättshjälp till en stadsanställd med anledning av sådant som inträffat i tjänsteutövningen eller arbetet
4 beslutar om åtgärder för indrivning av skadestånd hos en stadsanställd som vållat skada
5 beslutar om skadestånd då staden är skadeståndsskyldig, då saken inte kan hänföras till en viss sektor eller då det anses vara skäligt att ersättning betalas
6 ansöker om egendom som staten fått som arv och tar emot sådan egendom på stadens vägnar, tar likaså emot egen- dom som donerats eller testamenterats till staden, om dess värde överstiger 100 000 euro eller om inte donatorn eller testatorn har anvisat egendomen till en viss sektor.
Stadsjuristen för stadens talan vid bolags-, koncern- och årsstämmor och om beslut fattas utan bolagsstämma i ett ärende som inte är eko- nomiskt viktigt eller principiellt vittgående, om inte något annat är före- skrivet om befogenheterna, stadsstyrelsens koncernsektion beslutar något annat eller stadsjuristen har ålagt någon annan tjänsteinneha- vare detta.
Finansdirektörens befogenheter
Finansdirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheter- na eller finansdirektören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 beslutar om placering av stadens medel enligt principer godkända av stadsstyrelsen
2 beslutar inom gränser godkända av stadsfullmäktige om upptagande av budgetlån och tillfälliga lån, om återbetal- ning av lån, om ingående av derivatavtal som skydd mot ränte- och valutarisker med avseende på lån och om änd- ring av lånevillkoren
3 beslutar om ändring av prioriteringsordningen i fråga om inteckningar fastställda som säkerhet för fordringar som staden har utestående och om återlämning av säkerheter som utgör överhypotek för lån beviljade eller borgensför- bindelser ingångna av staden
4 sköter stadens försäkringsärenden
5 beslutar för centralförvaltningens del om priser, om avgif- ter, om hyror, om interna räntor som staden och koncern- banken krediterar och debiterar och om ersättningar, lik- som också om befrielse från en avgift, ersättning eller an- nan fordran som ska betalas till centralförvaltningen och om befrielse i fall där uppgiften inte har hänförts till en viss sektor
6 beslutar om överföring av lös egendom till en annan sektor och till ett annat affärsverk
7 ansöker på stadens vägnar om statsandelar och - understöd och därmed jämförliga förmåner
8 beslutar inom sina befogenheter fastslagna i budgeten om ett ramavtal som gäller leasingfinansiering
9 beslutar om öppnande och avslutande av konton i stadens namn
10 beslutar om huruvida dotter- och koncernsammanslutning- ar som helt och hållet ägs av staden eller där staden an- nars har hela det bestämmande inflytandet ska ansluta sig till koncernkontosystemet och om de interna limiterna i stadens koncernkontosystem
11 beslutar om maximibelopp för stadskansliets, revisionskon- torets, sektorernas, affärsverkens och räddningsverkets kontanta medel.
Särskilda befogenheter för verkställande direktören för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten
Verkställande direktören för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten, utöver det som är föreskrivet om de allmänna befogenheterna för verk- ställande direktören för affärsverket och om verkställande direktören inte har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta, sköter myn- dighetsuppgifterna i anslutning till tillämpningen av lagen om hundskatt, frånsett sådana som på basis av lagen om hundskatt ska skötas av stadsfullmäktige eller stadsstyrelsen.
13 kap. Revisionsnämndens och revisionsdirektörens befogenheter
Revisionsnämndens befogenheter
Revisionsnämnden övervakar att verksamheten vid revisionskontoret följer stadsstrategin och budgeten och de av stadsfullmäktige och re- visionsnämnden uppställda målen.
Revisionsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenhet- erna, om
1 beslutar om målen för revisionsnämnden och uppföljningen av utfallet
2 beslutar om en resultatbudget och verksamhetsplan för re- visionskontoret, vilka omfattar de resultatmål som baserar sig på stadens budget, de behövliga åtgärderna och resur- serna samt verksamhetsinkomsterna och omkostnaderna
3 beslutar om de bokslutsuppgifter för revisionskontoret som ska ingå i stadens bokslut
4 beslutar om avskrivningstider för enskilda nyttigheter och grupper av nyttigheter inom ramen för den av stadsfullmäk- tige godkända avskrivningsplanen
5 beslutar om godkännande av en beskrivning av revisions- kontorets interna kontroll och riskhantering
6 beslutar om anställningen för tjänsten som utvärderings- chef och revisionschef
7 beslutar om verkställigheten av tjänste- och arbetskollek- tivavtal och av andra avtal i fråga om revisionsdirektören.
8 bereder dessutom för stadsfullmäktige ett förslag till val av revisor, ingår ett revisionsavtal och övervakar att avtalet följs. I anslutning till beredningen av valet bestämmer nämnden längden på revisorns mandattid, som kan vara högst sex år
9 godkänner en plan om hur revisionen ska organiseras för sammanslutningar och stiftelser som hör till stadskoncer- nen och utser kandidater till revisorer för dessa, om den inte av särskilda skäl gett nämndens ordförande rätt att utse kandidater. Revisorn för en dottersammanslutning kan vara en annan än stadens revisor
10 är registerförare för det i 84 § i kommunallagen avsedda registret över bindningarna och tillkännager redogörelserna för bindningarna för fullmäktige minst två gånger om året
11 tillsätter inom sig behövliga kommittéer för beredning av utvärderingen
12 framställer förslag hos stadsfullmäktige om valet av revis- ionsdirektör, sedan stadsstyrelsen gett utlåtande om de sökande
13 beslutar om revisionsdirektörens lön och om grunderna för bestämmandet av lönen och om justering av lönen efter prövning och om andra premieringar
14 beslutar om en handhavare av en vakant tjänst som revis- ionsdirektör, dock för högst nio månader
15 beslutar om beviljande av tjänsteledighet åt revisionsdirek- tören för högst nio månader och om anställning av en ställ- företrädare för denna tid.
Revisionsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenhet- erna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka re- visionsdirektören beslutar om
1 priser, avgifter, hyror och ersättningar, liksom också befri- else från en avgift, ersättning eller annan fordran som ska betalas till revisionskontoret
2 godkännande av behovsutredningar för lokalprojekt
3 upphandlingar med undantag för aktier
4 förhyrning av lokaler
5 överlåtelse av lös egendom i revisionskontorets besittning, med undantag för aktier
6 befrielse av en anställd vid revisionskontoret som vållat skada i tjänsten eller arbetet helt eller delvis från skyldig- heten att betala ersättning, om inte skadan har vållats av- siktligt eller genom grov oaktsamhet.
Revisionsdirektörens befogenheter
Revisionsdirektören beslutar, om inte något annat är föreskrivet om be- fogenheterna, om
1 en verksamhetsstadga för revisionskontoret
2 skadestånd då staden är skadeståndsskyldig i sådant som gäller revisionskontoret eller då det anses vara skäligt att ersättning betalas
Personalärenden
3 anställning av revisionskontorets tjänsteinnehavare och arbetstagare
4 fastställande av en villkorlig anställning i tjänsteförhållande som nämnden fattat beslut om
5 avstängning från tjänsteutövning interimistiskt när det gäl- ler en underställd tjänsteinnehavare
6 överföring av en tjänsteinnehavare vid revisionskontoret till ett annat tjänsteförhållande och av en arbetstagare vid re- visionskontoret till ett annat arbetsavtalsförhållande
Ekonomiska ärenden
7 vilka som har rätt att godkänna fakturor, betalningsanvis- ningar och memorialverifikat och hur godkännandeförfa- randet ska organiseras
8 rätten att använda bankkonton och hur övervakningen av användningen ska organiseras
9 fördelningen av kontantkassor inom sitt arbetsfält.
Revisionsdirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogen- heterna, beslutar om eller bestämmer grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 annat som hänför sig tjänsteförhållandena för tjänsteinne- havarna vid revisionskontoret
2 andra personalärenden vid revisionskontoret.
Revisionsdirektören ansvarar dessutom för
1 genomförandet av de utvärderingar och utredningar som nämnden förordnat
2 de med revisorn överenskomna revisionsuppgifterna vid revisionskontoret
3 den granskning av förvaltningen och ekonomin som hänför sig till försörjningsberedskapen
4 övriga uppgifter föreskrivna av revisionsnämnden.
14 kap. Allmänna befogenheter för de ledande tjänsteinnehavarna i sektorerna
Sektorchefernas allmänna befogenheter
Sektorcheferna, om inte något annat är föreskrivet,
1 godkänner en verksamhetsstadga för sektorn
2 ger direktörerna för servicehelheterna och andra ansvariga vid behov riktlinjer och föreskrifter
3 fastställer en villkorlig anställning i tjänsteförhållande som nämnden fattat beslut om
4 beslutar om vilka som har rätt att godkänna fakturor, betal- ningsanvisningar och memorialverifikat och hur godkän- nandeförfarandet ska organiseras
5 beslutar om rätten att använda bankkonton och hur över- vakningen av användningen ska organiseras
6 beslutar om fördelningen av kontantkassor inom sitt ar- betsfält.
Sektorcheferna, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänstein- nehavare beslutar om
1 ansökan om myndighetstillstånd som hör till sektorn
2 mottagande av egendom som donerats eller testamente- rats till staden och som anvisats sektorn, om dess värde är högst 100 000 euro
3 skadestånd då staden är skadeståndsskyldig i sådant som gäller sektorn, eller då det anses vara skäligt att ersättning betalas
4 förande av stadens talan då ändring sökts i ett ärende som gäller beslut fattade av sektornämnden och tjänsteinneha- vare i sektorn, om de omfattar det beslut som sökandet av ändring gäller och om inte sektornämnden i ett enskilt fall beslutar något annat
Personalärenden
5 anställning av sektorns tjänsteinnehavare och arbetstagare
6 fastställande av en villkorlig anställning i tjänsteförhållande som sektornämnden eller en nämndsektion fattat beslut om
7 avstängning från tjänsteutövning interimistiskt när det gäl- ler en underställd tjänsteinnehavare
8 överföring av en tjänsteinnehavare i sektorn till ett annat tjänsteförhållande och av en arbetstagare i sektorn till ett annat arbetsavtalsförhållande
9 annat som hänför sig tjänsteförhållandena för tjänsteinne- havarna i sektorn
10 andra personalärenden i sektorn.
15 kap. Särskilda befogenheter i fostrans- och utbildningssektorn
Fostrans- och utbildningsnämndens särskilda befogenheter
Fostrans- och utbildningsnämnden beslutar, om inte något annat är fö- reskrivet, om
1 principerna för användning av servicesedlar och fastställer värdet på dessa
2 ett kommuntillägg till stadens stöd för privat vård och stöd för hemvård
3 inrättande och indragning av finska daghem, skolor och läroanstalter och på förslag av svenska sektionen inrät- tande och indragning av svenska daghem, skolor och läro- anstalter
4 andra uppgifter föreskrivna för dem som anordnar små- barnspedagogik och för utbildningsanordnare och godkän- ner av grunder enligt vilka en annan myndighet kan göra detta.
5 vilka skolor och gymnasier som har en gemensam direkt- ion
6 tillsättande av en kommitté för yrkeskunnande, som plane- rar och genomför yrkesprov, och en studierättskommitté för yrkesutbildningen, som beslutar om indragning och åter- ställande av studierätten och om disciplinärenden.
Fostrans- och utbildningsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 beviljande av förmåner till elever och studerande när det gäller vård vid olycksfall
2 fördelning av understödsanslag som står till nämndens disposition och övervakning av användningen av understö- den
Fostrans- och utbildningsnämndens finska och svenska sektions befogenheter
Fostrans- och utbildningsnämndens finska sektion och svenska sektion beslutar för sin egen språkgrupps del, om inte något annat är föreskri- vet om befogenheterna, om
1 namn på och verksamhetsställen för skolor och läroanstal- ter och verksamhetsställen i fråga om förskoleundervis- ningen
2 ordnandet och dimensioneringen av undervisningen vid enskilda skolor i enlighet med lagen om grundläggande ut- bildning och av gymnasie- och yrkesutbildningen vid en- skilda läroanstalter
3 grundläggande konstundervisning vid de läroanstalter som lyder under sektionen
4 avstängning av en elev vid en grundskola för mer än en månad och högst tre månader och av en studerande vid ett gymnasium för mer än en månad och högst ett år och att avstängningen får verkställas innan beslutet har vunnit laga kraft
5 val av ledamöter och ersättare och av ordförande och vice ordförande i direktionerna för skolor och gymnasier
6 arbetsordningarna för direktionerna för skolor och gymna- sier.
Fostrans- och utbildningsnämndens svenska och finska sektion, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller god- känner grunder och gränser för sin egen språkgrupps del enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 godkännande på stadsnivå av en plan för småbarnspeda- gogik, läroplan för förskoleundervisningen, verksamhets- plan för morgon- och eftermiddagsverksamheten, läropla-
ner och andra planer som hänför sig till ordnandet av undervisningen
2 grunder för antagning av elever och studerande och för an- tagning och placering i fråga om morgon- och eftermid- dagsverksamhet
3 förmåner för resor i fråga om förskoleundervisningen och för elevernas skolresor och studiesociala förmåner som elever och studerande beviljas efter prövning
4 tidpunkten för inledningen av arbetet, tidpunkten för lov och lediga dagar inom förskoleundervisningen, vid sko- lorna och vid läroanstalterna.
Svenska sektionen framställer dessutom förslag hos nämnden om
1 inrättande eller indragning av svenska daghem, skolor eller läroinrättningar
2 godkännande av sådana behovsutredningar för lokalpro- jekt för svenska daghem, skolor och läroinrättningar som fostrans- och utbildningsnämnden fattar beslut om.
Särskilda befogenheter för direktionerna för skolorna och gymnasierna
Direktionerna för skolorna och gymnasierna, om inte något annat är fö- reskrivet om befogenheterna,
1 godkänner årligen en plan som baserar sig på läroplanen för skolan eller gymnasiet, dock inte beträffande de i 2 § 2 mom. 4 punkten avsedda årliga arbetstiderna
2 godkänner en ordningsstadga eller ger andra ordningsbe- stämmelser som skolan eller gymnasiet ska tillämpa
3 avstänger en elev vid grundskolan eller en studerande vid gymnasiet för högst en månad, beslutar att avstängningen får verkställas innan beslutet om avstängning har vunnit laga kraft och beslutar huruvida en studerande vid gymna- siet som är part i en förundersökning och misstänkt för brott har rätt att delta i undervisningen.
Särskilda befogenheter för sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn
Sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller sektorchefen har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 beslutar om användning av servicesedlar, om krav på ser- viceproducenter vars tjänster får betalas med servicesedlar och om tjänsteinnehavare som godkänner serviceprodu- center
2 ansöker om behövliga försökstillstånd
3 beslutar om avtalsbaserade ersättningar till privata och statliga skolor, läroanstalter och daghem och beviljar pri- vata och statliga skolor, läroanstalter och daghem under- stöd på basis av särskilda beslut
4 godkänner småbarnspedagogiska planer på enhetsnivå
5 för stadens och nämndens talan i ärenden som gäller ele- ver och studerande och som hänför sig till antagningen, undervisningen och bedömningen och i andra ärenden som gäller elevernas och de studerandes föreskrivna rät- tigheter och skyldigheter
6 för stadens och nämndens talan i ärenden som gäller verkställande av individuell småbarnspedagogik, förskole- undervisning och morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever och i ärenden som gäller privata socialtjänster i sektorn.
Barnomsorgsdirektörens befogenheter
Barnomsorgsdirektören, om inte något annat är föreskrivet om befo- genheterna eller barnomsorgsdirektören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 antar barn till småbarnspedagogiken och elever till försko- leundervisningen och till morgon- och eftermiddagsverk- samheten för skolelever
2 beslutar om antalet vårdplatser och om öppettider för och namn på verksamhetsenheterna inom småbarnspedagogi- ken
3 beslutar om verksamhetsställen i fråga om morgon- och ef- termiddagsverksamheten för skolelever
4 beslutar om anordnande av särskilt stöd för ett barn inom småbarnspedagogiken och en elev inom förskoleundervis- ningen.
Befogenheter för direktören för grundläggande utbildning
Direktören för grundläggande utbildning, om inte något annat är före- skrivet om befogenheterna eller direktören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 antar elever till den grundläggande utbildningen
2 beslutar om anordnande av särskilt stöd för en elev inom den grundläggande utbildningen och om föreskrivna sär- skilda undervisningsarrangemang
3 beslutar om tillstånd för ett barn att inleda skolgången ett år tidigare eller senare än vad som är föreskrivet
4 byter av grundad anledning som har samband med under- visningen plats för undervisningen för en elev utan att ändra på undervisningsspråket.
Befogenheter för direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete
Direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller direktören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 antar studerande till undervisningen och deltagare i verk- stadsverksamheten
2 godkänner ordningsstadga för en yrkesläroanstalt eller ger andra ordningsbestämmelser som yrkesläroanstalten ska tillämpa
3 beslutar om avstängning av en studerande vid finska arbe- tarinstitutet för en viss tid, längst för en arbetsperiod.
Befogenheter för direktören för svenska servicehelheten
Direktören för svenska servicehelheten, om inte något annat är före- skrivet om befogenheterna eller direktören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 antar barn till den svenska småbarnspedagogiken och ele- ver till den svenska förskoleundervisningen och morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever
2 beslutar om antalet vårdplatser inom den svenska små- barnspedagogiken, om öppettider för verksamhetsenhet- erna och om namn på dagvårdsenheterna och verksam- hetsställena
3 beslutar om verksamhetsställen i fråga om den svenska morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever
4 beslutar om anordnande av särskilt stöd för ett barn inom den svenska småbarnspedagogiken och en elev inom den svenska förskoleundervisningen
5 antar elever till den svenska grundläggande utbildningen
6 beslutar om anordnande av särskilt stöd för en elev inom den svenska grundläggande utbildningen och om före- skrivna särskilda undervisningsarrangemang
7 beslutar om tillstånd för ett svenskt barn att inleda skol- gången ett år tidigare eller senare än vad som är föreskri- vet
8 byter av grundad anledning som har samband med under- visningen plats för den svenska undervisningen för en elev utan att ändra på undervisningsspråket
9 antar studerande till den svenska undervisningen och del- tagare i den svenska verkstadsverksamheten
10 beslutar om avstängning av en studerande vid svenska ar- betarinstitutet för en viss tid, längst för en arbetsperiod.
16 kap. Särskilda befogenheter i stadsmiljösektorn
Stadsmiljönämndens särskilda befogenheter
Stadsmiljönämnden beslutar, om inte något annat är föreskrivet om be- fogenheterna, om
1 styrningen av översiktsplaneringen och detaljplanelägg- ningen, trafik- och gatuplaneringen och den övriga mar- kanvändningen
2 detaljplaneändringar som inte har stor betydelse, då
a namnet på en gata, ett torg, en park eller något an- nat område ändras eller namnet eller numret på en stadsdel eller ett kvarter ändras
b byggrätten ändras på så sätt att
I byggrätten på en enligt detaljplanen bebyggd tomt för bostadshus ökas med tanke på till- byggnad på tomten
II byggrätt överförs inom ett kvarter med markä- garens samtycke utan att den tillåtna byggrät- ten i kvarteret ökas
III byggrätten för ett kvartersområde för småhus ökas så att den motsvarar högst exploate- ringstalet 0,4 eller i områden med högre ex- ploateringstal än detta med högst 20 procent i förhållande till vad som är angivet i den gäl- lande detaljplanen
IV ändamålet med en vindslokal i ett befintligt bo- stadshus ändras
c ändringar görs i detaljplanebeteckningar eller - bestämmelser som gäller fasaderna, byggnads- materialen, byggsättet, byggnadsytorna, maximianta- let bostäder, den genomsnittliga bostadsytan, antalet bilplatser, läget för bilplatserna, körförbindelserna, planteringarna eller läget för avloppsledningar eller andra ledningar
d det största tillåtna antalet våningar i en byggnad änd- ras med högst två våningar eller byggnadshöjden ändras på motsvarande sätt i en detaljplan
e hustypen ändras för en byggnad som får uppföras inom ett kvartersområde för byggnader i högst två våningar
f ändamålet med ett område ändras
g det i detaljplanen görs en justering som kan jämföras med ändringarna ovan
3 byggförbud i enlighet med 38 § och åtgärdsbegränsning i enlighet med 128 § i markanvändnings- och bygglagen för sådana områden för vilka en generalplan ska utarbetas el- ler generalplanen ändras och förlängning av ett förbud och en begränsning
4 byggförbud i enlighet med 53 § i markanvändnings- och bygglagen för områden för vilken en detaljplan ska utarbe- tas eller detaljplanen ändras och förlängning av ett förbud
5 förlängning i enlighet med 58 § i markanvändnings- och bygglagen av ett byggförbud för uppförande av en nybygg- nad som finns i detaljplanen
6 dagvattenfrågor som hör till ett i 13a kap. i markanvänd- nings- och bygglagen avsett kommunalt organ, frånsett uppgifter som föreskrivits för miljö- och tillståndssektionen
7 tillsättande av en kommunal parkeringsövervakare.
Nämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, be- slutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinne- havare beslutar
1 utarrendera fastigheter som förvaltas av sektorn med ar- rendeavtal för längst trettio år eller arrendeavtal som gäller tills vidare med en uppsägningstid på högst ett år
2 utarrendera fastigheter som förvaltas av sektorn med ar- rendeavtal för över trettio år eller arrendeavtal som gäller tills vidare med en uppsägningstid på över ett år, om stads- fullmäktige har fastställt allmänna arrendeprinciper
3 förhyra affärslokaler för längst trettio år, då totalvärdet på avtalet beräknas uppgå till högst 10 miljoner euro
4 köpa, inlösa och genom byte förvärva fastigheter eller byggnader inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
5 köpa, inlösa och genom byte förvärva aktier som berättigar till innehav av fastigheter eller byggnader inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
6 sälja eller genom byte överlåta fastigheter eller byggnader inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
7 sälja eller genom byte överlåta aktier som berättigar till in- nehav av fastigheter då köpesumman för den egendom som säljs uppgår till högst 5 miljoner euro
8 när det gäller fastighetsreserveringar om:
a reserveringen av bostadstomter då projektstorleken överstiger 3000 kvadratmeter våningsyta, om tomten i fråga har utlysts att sökas eller tävlas om och det inte har hittats någon som vill reservera tomten, eller om tomten har varit reserverad men den som reser- verat tomten har avstått från reserveringen
b förlängningen av reserveringar för bostadstomter, om förlängningen görs för en längre tid än ett år
c justeringen av tomtreserveringsvillkor bestämda av stadsstyrelsen
9 godkännandet av markanvändningsavtal inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
10 skötseln av de uppgifter som enligt lagen och förordningen om enskilda vägar ska behandlas vid vägnämndens för- rättningar
11 godkännande av planer för gatu- och parkområden eller andra allmänna områden, frånsett planer som har ringa ekonomisk eller principiell betydelse
12 ändring av namnet på en gata, ett torg, en park eller något annat område eller av namnet eller numret på en stadsdel eller ett kvarter i enlighet med 55 § i markanvändnings- och bygglagen
13 förutsättningar för bygglov inom områden i behov av plane- ring med stöd av markanvändnings- och bygglagen, om det är fråga om principiellt betydande byggande med beak- tande av byggnadsstorleken och dispositionen
14 områdesvist undantag i enlighet med markanvändnings- och bygglagen
15 undantag i enlighet med 171 § i markanvändnings- och bygglagen, då det är fråga om
a principiellt betydande avvikelse med beaktande av projektstorleken och dispositionen från bestämmel- ser, föreskrifter, förbud och andra begränsningar som gäller byggande eller andra åtgärder angivna i markanvändnings- och bygglagen eller utfärdade med stöd av denna
b en betydande avvikelse från behovet av planering i strandområde i enlighet med 72 § i markanvänd- nings- och bygglagen med beaktande av byggna- dens volym och disposition
16 avvikelser i enlighet med markanvändnings- och byggla- gen, då en ansökan omfattar flera avvikelser i fråga om vilka en del hör till nämndens beslutanderätt och en del till andra organs eller en tjänsteinnehavares beslutanderätt
17 utlåtanden till andra kommuner i planläggningsärenden, om det inte är fråga om ett principiellt viktigt eller ekono- miskt vittgående ärende
18 fördelning av understödsanslag som står till räddnings- nämndens disposition och övervakning av användningen av understöden
19 dagvattenfrågor som hör till kommunen enligt 13 a kap. i markanvändnings- och bygglagen, frånsett uppgifter som föreskrivits för miljö- och tillståndssektionen
20 uppgifter som hör till kommunen enligt lagen om anord- nande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna
21 underrättande av dem som gjort en anmärkning mot ett de- taljplaneförslag om kommunens motiverade ställningsta- gande i enlighet med markanvändnings- och bygglagen.
Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektions befogenheter
Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 beslutar om ärenden rörande naturminnesmärken som av- ses i naturvårdslagen
2 ser till att de uppgifter som enligt veterinärvårdslagen ska skötas av kommunen och den skötsel av herrelösa djur som avses i djurskyddslagen blir organiserade
3 ser till att kommunala tillsynsplaner utarbetas för miljö- och hälsoskyddet och miljövården och att utfallet utvärderas
4 ser till att program eller planer utarbetas i enlighet med mil- jöskyddslagen och statsrådets förordning om luftkvaliteten och att genomförandet samordnas och följs
5 ser till att en sådan bullerutredning och en sådan hand- lingsplan för bullerbekämpning som avses i miljöskyddsla- gen utarbetas, att dessa ses över och att genomförandet samordnas och följs
6 ger byggsättsanvisningar lokalt eller för hela staden
7 beslutar om i markanvändnings- och bygglagen avsedda ärenden som gäller placeringen av en vattenledning, mindre anordningar och konstruktioner som hör till led- ningen, skyddsvallar eller pumpstationer
8 beslutar om ärenden som gäller förvaltningstvång och rät- telseyrkande avsedda i 21 § 4 mom. i markanvändnings- och bygglagen
9 beslutar om taxor för byggnadstillsyn, miljövård och miljö- och hälsoskydd, om en taxa i enlighet med lagen om flytt- ning av fordon och en taxa i enlighet med lagen om under- håll och renhållning av gator och vissa allmänna områden i fråga om 14 b § 2 och 3 mom. i lagen
10 utgör den myndighet som använder förvaltningstvång i en- lighet med lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden
11 utgör det kollegiala organ som avses i 13 a kap. i markan- vändnings- och bygglagen i fråga om ärenden som avses i 103 k § och den myndighet som använder förvaltnings- tvång och behandlar rättelseyrkanden i fråga om 130 f §
12 gör en framställning hos stadsstyrelsen i sådana ärenden som hänför sig till sektionens verksamhetsområde och som hör till stadsstyrelsens eller fullmäktiges befogenheter
13 utfärdar kommunala miljöskyddsföreskrifter.
Xxxxx- och tillståndssektionen, om inte något annat är föreskrivet om be- fogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 utlåtanden om miljövården och miljö- och hälsoskyddet
2 uppgifter som ankommer på kommunen på basis av miljö- skyddslagen, avfallslagen, lagen om vattentjänster, hälso- skyddslagen, terrängtrafiklagen, sjötrafiklagen, lagen om friluftsliv, miljöskyddslagen för sjöfarten, livsmedelslagen, tobakslagen, läkemedelslagen, marktäktslagen eller en förordning eller ett beslut som utfärdats med stöd av någon av dessa
3 avvikelse i enlighet med miljöskyddslagen från de lagstad- gade krav som gäller behandlingen av hushållsvatten
4 ärenden som avses i 13 a kap. 103 f § i markanvändnings- och bygglagen i egenskap av kommunal myndighet
5 användningsförbud för en byggnad som är till uppenbar fara för säkerheten
6 de uppgifter som i markanvändnings- och bygglagen och med stöd av denna utfärdade förordningar eller beslut an- kommer på byggnadstillsynsmyndigheten
7 tillsynen i enlighet med lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden
8 bygglov, om den sammanlagda våningsytan för nybyggna- derna i en ansökan är eller överstiger 3000 kvadratmeter våningsyta.
Stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden
Sektionen för byggnader och allmänna områden, om inte något annat är föreskrivet,
1 beslutar om en taxa i enlighet med lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden i fråga om 14 b § 1 mom. i lagen
2 gör en framställning hos stadsstyrelsen i sådana ärenden som hänför sig till sektionens verksamhetsområde och som hör till stadsstyrelsens eller fullmäktiges befogenheter
Sektionen för byggnader och allmänna områden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 köp, försäljning, uthyrning, förärv genom byte eller överlå- telse genom byte av affärslokaler inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
2 förhyrning av affärslokaler inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
3 godkännande av projektplaner, andra planer och skissrit- ningar för lokalprojekt på basis av en behovsutredning godkänd av en nämnd eller kanslichefen inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
4 gatuhållning och upphörande med gatuhållningen
5 övertagande av underhålls- och renhållningsuppgifter till kommunen i enlighet med lagen om underhåll och renhåll- ning av gator och vissa allmänna områden och partiellt vin- terunderhåll av gator
6 försäljning eller överlåtelse genom byte av aktier som be- rättigar till innehav av bostadslägenheter inom gränser fastsällda av stadsstyrelsen.
Särskilda befogenheter för sektorchefen i stadsmiljösektorn
Sektorchefen i stadsmiljösektorn, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare
1 för markägarens talan på stadens vägnar
2 beslutar om inlösning av byggnader, konstruktioner och anordningar i områden arrenderade av sektorn
3 beslutar om ersättningar i enlighet med markanvändnings- och bygglagen till följd av att en generalplan och detaljplan ska genomföras.
Markanvändningsdirektörens befogenheter
Markanvändningsdirektören, om inte något annat är föreskrivet om be- fogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 godkännande av sådana gatuplaner, parkplaner eller pla- ner för andra allmänna områden som har ringa ekonomisk eller principiell betydelse
2 förutsättningar för bygglov inom områden i behov av plane- ring med stöd av markanvändnings- och bygglagen, om det inte är fråga om principiellt betydande byggande med beaktande av byggnadsstorleken och dispositionen
3 sådana undantag som kräver en bedömning av markan- vändningskonsekvenserna i enlighet med 171 § i markan- vändnings- och bygglagen och som inte hör till den tjänste- innehavare som leder byggnadstillsynen och undantag från en bestämmelse om byggnadsskydd, då
a undantag görs från bestämmelser, föreskrifter, för- bud och andra begräsningar som anges i markan- vändnings- och bygglagen eller utfärdats med stöd av denna, om det inte är fråga om ett principiellt be- tydande undantag med beaktande av projektstorle- ken och dispositionen
b undantag görs från behovet av planering på strand- områden i enlighet med 72 § i markanvändnings- och bygglagen, om det inte är fråga om ett betydande undantag med beaktande av byggnadsstorleken och dispositionen
c avvikelser i enlighet med markanvändnings- och bygglagen, då en ansökan omfattar flera avvikelser i fråga om vilka en del hör till markanvändningsdirek- törens beslutanderätt och en del till andra tjänstein- nehavares beslutanderätt
4 följande om fastighetsreserveringar
a reserveringen av bostadstomter då projektstorleken är högst 3 000 kvadratmeter våningsyta, om tomten i fråga har utlysts att sökas eller tävlas om och det inte har hittats någon som vill reservera tomten, eller om tomten har varit reserverad men den som reserverat tomten har avstått från reserveringen
b förlängning av reserveringen av bostadstomter med högst ett år
5 godkännande av geotekniska ritningar och planer för sta- den
6 beviljande av tillstånd att använda geotekniskt material som framställts av staden’
7 förande av stadens talan vid förrättningar i enlighet med landsvägslagen, banlagen och lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter och vid förrättningar och väglagsstämmor i enlighet med lagen om enskilda vägar
8 godkännande av överföring av arrenderätter och berätti- gande av arrendetagare att utan att höra staden överföra sin arrenderätt på någon annan
9 överlåtelse av egendom som kan lösgöras från marken i områden som förvaltas av sektorn
10 information i enlighet med markanvändnings- och byggför- ordningen till ägaren och innehavaren om att ett gatuom- råde tas i besittning med stöd av markanvändnings- och bygglagen och om att en syn vid behov hålls med anled- ning av detta
11 anhängiggörande på stadens vägnar av tomtdelsinlösning- ar i enlighet med 62 a § i fastighetsbildningslagen
12 ansökan om inlösningstillstånd för fast egendom och sär- skilda rättigheter i enlighet med lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter och anhållan i enlighet med samma lag om inlösningsförrättningar och därtill an- slutna tillstånd till förhandsbesittningstagande
13 att staden inte utnyttjar sin förköpsrätt och motsvarande förhandsanmälan, om det inte är fråga om principiellt vik- tiga eller ekonomiskt vittgående ärenden
14 beviljande av nedsättning i arrenden för en viss tid
15 förande av stadens talan i fråga om fastighetsförrättningar och åtgärder i enlighet med fastighetsbildningslagen
16 samtycke i enlighet med i fastighetsbildningslagen till att fastigheter bildas
17 betalning av ersättning för kompletteringsbyggande av markanvändningsavtal inom gränser fastställda av stads- styrelsen
18 konstaterande med stöd av markanvändnings- och bygg- lagen att en detaljplan är aktuell
19 övervakning i enlighet med 167 § 2 mom. i markanvänd- nings- och bygglagen.
Trafik- och gatuplaneringschefens befogenheter
Trafik- och gatuplaneringschefen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 enskilda trafikregleringar av ringa betydelse i gatuområden och andra för allmän trafik avsedda områden
2 avlägsnande av ett märke, en skylt eller en annan anord- ning som stör trafiken eller en annan olovligt trafikanord- ning
3 kommunens samtycke till att sätta upp en trafikanordning på en privat väg.
Tekniska direktörens befogenheter
Tekniska direktören, om inte något annat är föreskrivet om befogen- heterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 rivning av byggnader och konstruktioner som förvaltas av sektorn
2 beviljande av nedsättning i hyran för affärslokaler för en viss tid
3 uthyrning av bostadslägenheter i sektorns besittning inom gränser fastställda av sektionen för byggnader och all- männa områden
4 förvärv av aktier som berättigar till innehav av bostadslä- genheter
5 uthyrning av bostäder som hör till bolag med statligt ränte- stödslån
6 i anslutning till byggherreuppdrag och renoveringsuppdrag a bildande och överlåtelse av bolag med staden som
byggherre
b förordnande av företrädare vid bolagsstämmor, av styrelsemedlemmar och av revisorer för de bolag som tjänsteinnehavaren bildat
c byggherreavtal för byggande och renovering av bo- städer
d ansökan om lån
e godkännande av översiktsplaner och huvudritningar f ansökan om bygglov
g ansökan om understöd med anknytning till boende och byggande och förande av stadens talan i dessa frågor
7 uttag av avgifter i enlighet med 14 b § 1 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna om- råden och behandling av anmärkningar som gäller dessa.
Kundrelationsdirektörens befogenheter
Kundrelationsdirektören, om inte något annat är föreskrivet om befo- genheterna,
1 förordnar den som för fastighetsregistret
2 beslutar om den tjänsteinnehavare som svarar för de upp- gifter som enligt bestämmelserna om statens stödformer för boendet hör till kommunen och om övriga uppgifter som hänför sig till stadens bostadsförvaltning
3 beslutar om fastställande av valet av invånare till bostäder som staden äger eller har bestämmanderätt över utifrån de
grunder som stadsstyrelsen fastställt och om anvisande av stadens hyresbostäder till användning inom andra sek- torer.
Kundrelationsdirektören, om inte något annat är föreskrivet om befo- genheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 givande av kommunens samtycke och utfärdande av an- visningar och bestämmelser enligt lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden, utta- gande av avgifter enligt 14 b § 2 och 3 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna om- råden och behandlande av anmärkningar som hänför sig till dessa
2 tillfällig avstängning av en väg och reglering av trafiken på grund av vägens skick eller ett arbete som utförs på vägen eller i dess närhet enligt vägtrafikförordningen
3 givande av markägarens samtycke till arrangerande av en offentlig tillställning enligt lagen om sammankomster och annat tillfälligt bruk av ett allmänt område
4 slutande av avtal som avses i 161, 161a och 163 § i mar- kanvändnings- och bygglagen och i 229 § i informations- samhällsbalken och avtal om placering av andra konstrukt- ioner och anordningar av permanent natur
5 myndighetsuppdrag enligt lagen om flyttning av fordon
6 givande av samtycke enligt förordningen om specialtrans- porter och specialtransportfordon
7 godkännande av baskartorna för general- och detaljplaner
8 beviljande av tillstånd att använda kartor som framställts av staden
9 utmärkningar på marken och lägessyner som avses i mar- kanvändnings- och bygglagen
10 givande av stadens samtycke till att en förrättningsingenjör förordnas i enlighet med 5 a § i fastighetsbildningslagen
11 godkännande av separata tomtindelningar och beslutande om verkställighetsuppgifter i anslutning till dessa
12 ändringar i den administrativa distriktsindelningen föran- ledda av detaljplaner och detaljplaneändringar och andra ändringar av rättelsekaraktär i distriktsindelningen
13 utfärdande av bestämmelser om adressangivelser för fas- tigheter.
Byggnadstillsynschefens befogenheter
Byggnadstillsynschefen, om inte något annat är föreskrivet om befo- genheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare beslutar om följande uppgifter enligt markan- vändnings- och bygglagstiftningen
1 bygglov, om beslutanderätten inte hör till miljö- och till- ståndssektionen, åtgärdstillstånd, rivningslov och rivnings- anmälan för byggnader, tillstånd för miljöåtgärder, förläng- ning av giltighetstiden för tillstånd eller godkännanden och rätten att påbörja arbeten
2 andra undantag än sådana som kräver bedömning av markanvändningskonsekvenserna i enlighet med 171 § i markanvändnings- och bygglagen och undantag från en bestämmelse om byggnadsskydd
3 tillsynen under byggnadsarbetets gång
4 bestämmelser för utseende av en arbetsledare, godkän- nande av en arbetsledare och återkallande av ett godkän- nande och beviljande av befrielse från uppgiften som ar- betsledare
5 en persons behörighet att vara projekterare för projekte- ringsuppdraget i fråga
6 avtalsbaserat grundande, rättande och upphävande av byggnadsservitut och grundande av samreglering av fas- tigheter
7 granskning och undersökning av en fastighet, bestäm- melse om undersökning av byggnadens skick och avbry- tande av byggnadsarbetet
8 informering om avsikten att riva en byggnad
9 samlingslokaler och vem som ska företräda sektorn vid syneförrättningar i samlingslokaler och därmed jämförbara lokaler och en tjänsteinnehavare med uppgift att avge utlå- tanden om personsäkerheten i fråga om provisoriska åskådarplatser, tält och andra konstruktioner där folk sam- las
10 tillstånds- och tillsynsavgifter, beviljande av befrielse från eller uppskov med avgiften och återbetalning av avgiften.
Miljödirektörens befogenheter
Miljödirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänstein- nehavare beslutar om
1 uppgiftsfördelningen mellan stadsveterinärerna
2 bestämmande av att grundberedskap eller förhöjd bered- skap ska börja tillämpas då luftkvaliteten försämras och behövliga åtgärder ska vidtas och framställningar hos borgmästaren om att åtgärder som säkerställer luftkvali- teten ska vidtas i enlighet med miljöskyddslagen.
Räddningsnämndens befogenheter
Räddningsnämnden bevakar att räddningsverkets verksamhet följer målen i stadsstrategin och budgeten och de mål som stadsfullmäktige och stadsstyrelsen uppställt.
Räddningsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogen- heterna,
1 uppställer för sin del mål för räddningsverket och följer ut- fallet
2 beslutar om räddningsverkets högsta organisationsnivå
3 anställer dem som är direkt underställda räddningskom- mendören
4 godkänner befolkningsskyddsplaner för staden enligt grun- der som stadsstyrelsen fastställt
5 beslutar om indelning av staden i befolkningsskyddsområ- den
6 beslutar om organisering av sotningstjänsterna
7 beslutar om en resultatbudget och verksamhetsplan för räddningsverket under nämnden, vilka innehåller resul- tatmål baserade på budgeten, behövliga åtgärder och re- surser samt inkomster och utgifter som hänför sig till verk- samheten
8 beslutar om de bokslutsuppgifter för räddningsverket som ska ingå i stadens bokslut
9 beslutar om avskrivningstider för enskilda nyttigheter och grupper av nyttigheter inom ramen för den av stadsfullmäk- tige godkända avskrivningsplanen
10 godkänner en beskrivning av räddningsverkets interna kontroll och riskhantering.
Räddningsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogen- heterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 priser, avgifter, hyror och ersättningar, liksom också befri- else från en avgift, ersättning eller annan fordran som ska betalas till räddningsverket
2 fördelning av understödsanslag som står till räddningsver- kets disposition och övervakning av användningen av un- derstöden
3 överlåtelse av lös egendom i räddningsverkets besittning, med undantag för aktier, inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
4 upphandlingar med undantag för aktier
5 godkännande av behovsutredningar för lokalprojekt
6 godkännande av planer och ritningar för andra projekt än lokalprojekt, inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
7 inom ramen för sin besittningsrätt uthyrning och annan upplåtelse av markområden, lokaler och anordningar för längst tio år i sänder, eller tills vidare om hyresförhållandet enligt avtal upphör senast sex månader efter uppsägning
8 förhyrning av lokaler inom av stadsstyrelsen fastställda gränser
9 befrielse av en anställd vid räddningsverket som vållat skada i tjänsten eller arbetet helt eller delvis från skyldig- heten att betala ersättning, om inte skadan har vållats av- siktligt eller genom grov oaktsamhet
10 givande av utlåtanden och framställningar, då det har be- gärts att räddningsverket ska ge sådana.
Räddningskommendörens befogenheter
Räddningskommendören, om inte något annat är föreskrivet om befo- genheterna,
1 godkänner verksamhetsstadgan för räddningsverket
2 fastställer en villkorlig anställning i tjänsteförhållande som nämnden fattat beslut om
3 beslutar om vilka som har rätt att godkänna fakturor, betal- ningsanvisningar och memorialverifikat och hur godkän- nandeförfarandet ska organiseras
4 beslutar om rätten att använda bankkonton och hur över- vakningen av användningen ska organiseras
5 beslutar om fördelning av kontantkassor inom sitt arbets- fält.
Räddningskommendören, om inte något annat är föreskrivet om befo- genheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 sökande av myndighetstillstånd som hänför sig till rädd- ningsverkets verksamhetsområde
2 skadestånd då staden är skadeståndsskyldig i sådant som gäller räddningsväsendet, eller då det anses vara skäligt att ersättning betalas
3 jourorganisationen för räddningsverksamheten och den prehospitala akutsjukvården
4 uniformer och andra tjänstedräkter
5 vite, hot om tvångsutförande och hot om avbrytande i fall som avses i räddningslagen och godkännande av grunder enligt vilka en annan räddningsmyndighet kan fatta beslut om detta
Personalärenden
6 överföring av tjänsteinnehavare vid räddningsverket till ett annat tjänsteförhållande och av en arbetstagare vid rädd- ningsverket till ett annat arbetsavtalsförhållande
7 anställande av räddningsverkets övriga tjänsteinnehavare och arbetstagare
8 avstängning från tjänsteutövning interimistiskt när det gäl- ler en underställd tjänsteinnehavare
9 annat som hänför sig tjänsteförhållandena för tjänsteinne- havarna vid räddningsverket
10 andra personalärenden vid räddningsverket.
Räddningskommendören leder räddningsverksamheten om han eller hon har den behörighet för detta som räddningslagen kräver.
Särskilda befogenheter för direktionen för trafikaffärsverket
Direktionen för trafikaffärsverket, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, godkänner stadens metrotrafikstadga och stadga för spårvägstrafik.
Särskilda befogenheter för direktören för trafikaffärsverket
Direktören för trafikaffärsverket, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 gör verksamhetsutövarens anmälan om bedrivande av tra- fik enligt lagen om spårbunden stadstrafik
2 svarar för verksamhetsutövarens förvaltande av säker- hetsstyrningssystemet enligt lagen om spårbunden stads- trafik
3 ansöker på stadens vägnar om statsandelar och understöd och därmed jämförliga förmåner som hänför sig till affärs- verkets verksamhetsområde, dock inte om medel från Europeiska unionen, och för stadens talan i fråga om detta.
Direktören för trafikaffärsverket, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare beslutar
1 föra stadens och direktionens talan då ändring sökts i ett ärende som gäller beslut fattade av direktionen och trafik- affärsverkets tjänsteinnehavare, om tjänsteinnehavaren omfattar det beslut som sökandet av ändring gäller
2 ta emot stämningar och föra trafikaffärsverkets talan i domstolar, hos förvaltningsmyndigheter och vid förrätt- ningar, med undantag för ärenden som gäller bevakande av fordringar vid konkurser och exekutiva auktioner, före- tagssanering och skuldsanering för privatpersoner.
17 kap. Särskilda befogenheter i kultur- och fritidssektorn
Kultur- och fritidsnämndens särskilda befogenheter
Kultur- och fritidsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befo- genheterna,
1 fattar beslut om principerna för fördelning av understöds- anslag
2 övervakar uppfyllelsen av understödsprinciperna på sek- tornivån.
Befogenheter för kultur- och fritidsnämndens kultursektion
Kultursektionen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 bidrar till att uppställa målen för servicehelheten och följer uppfyllelsen av dem
2 ger utlåtande till sektornämnden om resultatbudgeten och verksamhetsplanen
3 beslutar om fördelning av understödsanslag som står till sektionens disposition
4 godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinne- havare fattar beslut om fördelning av understödsanslag
5 övervakar användningen av anslag
6 fastställer läroplaner för grundläggande konstundervisning.
Kultur- och fritidsnämndens idrottssektions verksamhet
Idrottssektionen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheter- na,
1 bidrar till att uppställa målen för servicehelheten och följer uppfyllelsen av dem
2 ger utlåtande till sektornämnden om resultatbudgeten och verksamhetsplanen
3 beslutar om fördelning av understödsanslag som står till sektionens disposition
4 godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinne- havare fattar beslut om fördelning av understödsanslag
5 övervakar användningen av anslag.
Befogenheter för kultur- och fritidsnämndens ungdomssektion
Ungdomssektionen, om inte något annat är föreskrivet om befogenhet- erna,
1 bidrar till att uppställa målen för servicehelheten och följer uppfyllelsen av dem
2 ger utlåtande till sektornämnden om resultatbudgeten och verksamhetsplanen
3 beslutar om fördelning av understödsanslag som står till sektionens disposition
4 godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinne- havare fattar beslut om fördelning av understödsanslag
5 övervakar användningen av anslag.
18 kap Särskilda befogenheter i social- och hälsovårdssektorn
Social- och hälsovårdsnämndens särskilda befogenheter
Social- och hälsovårdsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 användning av servicesedlar och fastställande av värdet på dessa
2 användning av egendom som tillfallit staten genom arv och som den överlåtit till staden
3 fördelning av understödsanslag som står till nämndens disposition och övervakning av användningen av understö- den
Befogenheter för social- och hälsovårdsnämndens sektion
Social- och hälsovårdsnämndens sektion, om inte något annat är före- skrivet, beslutar om
1 fall då den som saken gäller krävt att ett beslut som fattats av en tjänsteinnehavare ska föreläggas det kollegiala or- gan som förordnats av kommunen, dock inte då det är fråga om en begäran om omprövning som baserar sig på kommunallagen
2 en i lagen om missbrukarvård avsedd framställning hos förvaltningsdomstolen om att en person på grund av våld- samhet ska förordnas till vård oberoende av sin vilja
3 i egenskap av det kommunala organ som ansvarar för be- kämpningen av smittsamma sjukdomar, om stängning av verksamhetsenheter inom socialvården och hälso- och sjukvården, läroanstalter, daghem, bostäder och motsva- rande lokaler och om förbud mot allmänna sammankoms- ter eller offentliga tillställningar och, med stöd av 71 § i la- gen om smittsamma sjukdomar, om karantän för varor och isolering.
Särskilda befogenheter för sektorchefen i social- och hälsovårdssektorn
Sektorchefen i social- och hälsovårdssektorn, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, förordnar en tjänsteinnehavare att fatta beslut om att ordna och ge socialvård och ta ut avgifter för tjänster, i de fall då ärendet inte ska avgöras av sektionen, i enlighet med de grun- der och allmänna anvisningar som fastställts av nämnden.
Sektorchefen i social- och hälsovårdssektorn, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare beslutar
1 förordna en tjänsteinnehavare till ansvarig läkare vid häl- sovårdscentralen och tjänsteinnehavare till ansvariga lä- kare vid verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvår- den
2 förordna en tjänsteinnehavare till direktör för Helsingfors specialomsorgsdistrikt
3 förordna sådana medlare som avses i lagstiftningen om vårdnad om barn och umgängesrätt och i äktenskapslagen
4 förordna en tjänsteinnehavare till den ledande tjänsteinne- havare inom socialvården som avses i barnskyddslagen och socialvårdslagen
5 föra stadens och nämndens talan i utlåtande- och tillsynsä- renden som gäller privata socialtjänster, privat hälso- och sjukvård, verksamheten på privata apotek, patientvård och
-bemötande, patientskador och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, likaså i ärenden som gäller verkställande av individuell socialvård, patienternas hem- kommun och patientavgifter
6 uppbära och lyfta pensioner, inkomster och andra tillgodo- havanden som tillkommer klienter och patienter inom soci- al- och hälsovården
7 om krav på servicesedelproducenter och om tjänsteinne- havare som godkänner serviceproducenter.
Särskilda befogenheter för direktören för en servicehelhet i social- och hälsovårdssektorn
Direktören för servicehelhet, om inte något annat är föreskrivet om be- fogenheterna eller direktören har förordnat någon annan tjänsteinneha- vare detta,
1 fastställer antalet bäddplatser och antalet övriga vårdplat- ser och beslutar om tillfälliga förändringar i fråga om dessa
2 beslutar om öppettider för verksamhetsenheterna.
19 kap. Bestämmelser om beslutsfattandet och fördelningen av befogenheterna
En tjänsteinnehavare som enligt förvaltningsstadgan är föredragande kan överlåta föredragningsuppgiften på en underställd tjänsteinneha- vare.
En biträdande borgmästare kan i ärenden som gäller hans eller hennes sektor, eller ärenden som hör till befogenheterna för stadsstyrelsen el- ler en stadsstyrelsesektion, av grundad anledning förordna sektorche- fen till föredragande. Borgmästaren kan alltid ta ett ärende som hör till befogenheterna för stadsstyrelsen eller en stadsstyrelsesektion för fö- redragning eller förordna en tjänsteinnehavare till föredragande.
Borgmästaren och biträdande borgmästare fattar sina beslut på före- dragning i andra ärenden än sådana som avses i 2 mom. och i fall som gäller rätten att överta ärenden.
Tjänsteinnehavare fattar inte beslut på föredragning.
I stadsfullmäktige finns ingen föredragande. Om föredraganden i andra organ bestäms i denna förvaltningsstadga eller i beslutet om tillsät- tande av organet.
Tolkande av befogenhetsbestämmelserna
Bestämmelserna om befogenheter i denna förvaltningsstadga ska vid behov tolkas så att bestämmelserna om allmänna befogenheter är subsidiära i förhållande till bestämmelserna om särskilda befogenheter.
Övertagning av ett ärende för behandling i ett högre organ (övertagningsrätt)
Stadsstyrelsen eller borgmästaren kan överta ett ärende för behandling i stadsstyrelsen då ett organ eller en tjänsteinnehavarare underställd stadsstyrelsen har fattat beslut i ärendet. Kanslichefen kan överta ett ärende för behandling i stadsstyrelsen då en tjänsteinnehavarare un- derställd stadsstyrelsen har fattat beslut i ärendet.
En sektornämnd eller en biträdande borgmästare kan överta ett ärende för behandling i nämnden då ett organ eller en tjänsteinnehavarare un- derställd nämnden har fattat beslut i ärendet. En sektorchef kan överta ett ärende för behandling i sektornämnden då en tjänsteinnehavarare underställd sektornämnden har fattat beslut i ärendet.
Revisionsnämnden eller ordföranden för revisionsnämnden kan överta ett ärende för behandling i nämnden då en tjänsteinnehavare under- ställd nämnden har fattat beslut i ärendet.
Räddningsnämnden eller ordföranden för räddningsnämnden kan överta ett ärende för behandling i nämnden då en tjänsteinnehavare underställd nämnden har fattat beslut i ärendet.
Direktionen för ett affärsverk eller ordföranden för direktionen kan överta ett ärende för behandling i direktionen då en tjänsteinnehavare underställd direktionen har fattat beslut i ärendet.
Ett organ som har övertagningsrätt kan på förhand besluta att det inte utnyttjar rätten i vissa beslut eller att tiden för utnyttjande av övertag- ningsrätten är kortare än vad som har föreskrivits.
Myndigheter med uppgift att behandla upphandlingsrättelser
En upphandlingsrättelse som hänför sig till ett beslut av stadsfullmäk- tige behandlas av stadsfullmäktige.
En upphandlingsrättelse som hänför sig till ett beslut av stadsstyrelsen, en stadsstyrelsesektion eller en myndighet som lyder under stadssty- relsen behandlas av stadsstyrelsen.
En upphandlingsrättelse som hänför sig till ett beslut av en nämnd, en nämndsektion eller en myndighet som lyder under nämnden i fråga be- handlas av nämnden. En upphandlingsrättelse som hänför sig till ett beslut av direktionen för ett affärsverk eller en tjänsteinnehavare som lyder under direktionen behandlas av direktionen för affärsverket.
Om stadsstyrelsen har övertagit behandlingen av ett upphandlingsbe- slut behandlar den också upphandlingsrättelsen.
Talan och utlåtanden till utomstående
Stadsstyrelsen, om inte något annat är föreskrivet, för stadens talan och ger stadens framställningar och utlåtanden till sådana som inte hör till staden.
Då ärendet är av ringa principiell och ekonomisk betydelse, ges sta- dens framställningar eller utlåtanden av den av stadens myndigheter till vars uppgifter ärendet hänför sig.
Verkställighet av besluten
Om inte något annat är föreskrivet om verkställigheten, får ett beslut av ett organ eller en tjänsteinnehavare verkställas innan beslutet har vun- nit laga kraft.
AVD. IV EKONOMI OCH ÖVERVAKNING
20 kap. Ekonomiförvaltning
Budget och ekonomiplan
Ekonomiplanen utarbetas för tre år, varvid budgetåret är ekonomipla- nens första år. Investeringsgranskningen omfattar tio år.
I anvisningarna om hur budgeten ska utarbetas ges sektorerna och af- färsverken anvisningar om hur budgeten och ekonomiplanen ska utar- betas. I samband med behandlingen av anvisningarna kan stadsstyrel- sen godkänna ställningstaganden som styr budgetberedningen.
Verkställighet av budgeten
Närmare anvisningar om verkställighet av budgeten ges årligen i an- visningarna om hur budgeten ska följas.
Resultatbudgeten och verksamhetsplanen utarbetas enligt indelningen i enheter.
Ändringar i budgeten
Förslag om ändringar ska föreläggas stadsfullmäktige under budgetåret eller senast innan bokslutet för budgetåret undertecknas i stadsstyrel- sen.
Då en anslagsändring föreslås ska det också klarläggas hur ändringen påverkar verksamhetsmålen och de beräknade inkomsterna. Då en ändring som gäller verksamhetsmålen föreslås ska det klarläggas hur ändringen påverkar anslagen.
Stadsfullmäktige ska innan bokslutet undertecknas i stadsstyrelsen fö- reläggas en redogörelse för bindande verksamhetsmål som inte nåtts.
Uppföljning av verksamhet och ekonomi
Budgetutfallet ska följas med minst en precision som svarar mot de av stadsfullmäktige fastställda målen för verksamheten och ekonomin.
Anläggningstillgångar och annan lös egendom
Bok ska föras över anläggningstillgångar.
Ett lösöresregister ska föras över lös egendom som inte bokförs som anläggningstillgångar.
Lösöret ska inventeras årligen.
Mer medel än vad som lagstiftningen eller verksamheten i fråga kräver får inte vara bundna i lager.
Lagerbokföring krävs för lager. Lagren ska inventeras årligen.
Upphandlande enheter
Som upphandlande enheter fungerar stadskansliet, revisionsnämnden, sektorerna, affärsverken och räddningsverket.
Upphandlingsbeslut fattas av ett organ eller en tjänsteinnehavare inom ramen för upphandlingsbefogenheterna. Gränserna för upphandlings- befogenheterna anger värden exklusive mervärdesskatt.
I exceptionella situationer och om det otvivelaktigt är fråga om stadens bästa får beslut om en upphandling fattas av en tjänsteinnehavare som inte har befogenheter för upphandlingen. Den tjänsteinnehavare som har fattat ett sådant upphandlingsbeslut ska utan dröjsmål lägga fram ärendet hos den som har befogenheter för upphandlingsbeslutet.
Upphandlingsbefogenheter kan inte delegeras till en anställd i arbets- avtalsförhållande. Om det är nödvändigt att ge en anställd i arbetsav- talsförhållande rätt att göra upphandlingar för att sektorns eller affärs- verkets verksamhet ska kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt, kan en tjänsteinnehavare berättiga en anställd i arbetsavtalsförhållande som är underställd honom eller henne att göra upphandlingar på tjäns- teinnehavarens ansvar.
Gemensamma upphandlingar
Stadskansliet fungerar som en i upphandlingslagstiftningen avsedd in- köpscentral, utom när det gäller revisionstjänster för stadens koncern- sammanslutningar, där revisionskontoret är inköpscentral.
Försäkringar och försäkringsfonden
Staden har en försäkringsfond med hjälp av vilken den ersätter skador på egendom i dess ägo och på främmande oförsäkrad egendom i dess förvar.
Anvisningar om skötseln av ekonomin
Stadsstyrelsen, finansdirektören och verkställande direktören för af- färsverket ekonomiförvaltningstjänsten ger närmare anvisningar om hur stadens ekonomi ska skötas.
21 kap. Granskning av förvaltning och ekonomi
Revisionsnämndens rätt till upplysningar och medverkan i nämndens arbete
Revisionsnämnden och revisionskontoret har rätt att av stadens myn- digheter få de upplysningar om verksamheten som behövs för det re- visionsuppdrag som föreskrivs i 121 § i kommunallagen i den utsträck- ning som verksamheten enligt 6 § 2 mom. i kommunallagen omfattar.
Stadens myndigheter är skyldiga att ställa behövliga lokaler, utrustning och IT-system till revisionskontorets och revisorns förfogande och att vid behov medverka i utvärderings- och revisionsarbetet.
Rapporter från revisionsnämnden
Nämnden lämnar före utgången av maj stadsfullmäktige en utvärde- ringsberättelse som visar huruvida de mål för verksamheten och eko- nomin som fullmäktige satt upp har nåtts och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt.
Nämnden inhämtar före fullmäktigebehandlingen behövliga utlåtanden om utvärderingsberättelsen och om en eventuell särskild rapport från stadsstyrelsen och vid behov andra av stadens organ, och utlåtandena föreläggs fullmäktige samtidigt med utvärderingsberättelsen.
Planering av revisionen och rapportering
Revisorn utarbetar en revisionsplan för sin mandattid och årligen ett arbetsprogram för räkenskapsperioden. Dessa lämnas till nämnden för kännedom. Revisorn lämnar rapporter till revisionsnämnden om utfallet av revisionsplanen och arbetsprogrammet, om revisionsarbetets för- lopp och om observationer under revisionsarbetet, på ett med nämn- den överenskommet sätt.
Revisorn förelägger revisionsnämnden en revisionsberättelse före ut- gången av april och denna föreläggs sedan stadsfullmäktige. Utöver det som är föreskrivet i 125 § i kommunallagen om innehållet ska revis- ionsberättelsen omfatta ett utlåtande om stadsstyrelsens förslag till be- handling av räkenskapsperiodens resultat.
22 kap. Intern kontroll och riskhantering
Stadsfullmäktiges uppgifter
Fullmäktige fattar beslut om grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen, i vilka det dras upp riktlinjer, fastställs mål och delom-
råden samt verkställighets-, uppföljnings- och utvärderingsförfaranden för intern kontroll och riskhantering.
Stadsstyrelsens uppgifter
Stadsstyrelsen svarar för organiseringen av stadens interna kontroll och riskhantering och övervakar verkställigheten av den interna kontrol- len och riskhanteringen.
Nämndernas och direktionernas uppgifter
Nämnderna och direktionerna svarar inom sin sektor för den ända- målsenliga organiseringen av intern kontroll och riskhantering och för övervakningen av verkställigheten.
4 §
De ledande tjänsteinnehavarnas uppgifter
Kanslichefen, revisionsdirektören, sektorcheferna och de övriga le- dande tjänsteinnehavarna svarar för den effektiva verkställigheten av intern kontroll och riskhantering inom sitt ansvarsområde.
Interna revisionens uppgifter
Den interna revisionen är en del av den interna kontrollen. Den interna revisionen säkerställer och utvärderar objektivt och självständigt för- verkligandet av god lednings- och förvaltningssed och effektiviteten av den interna kontrollen och riskhanteringen och koncernövervakningen.
Den interna revisionen rapporterar om utvärderingens resultat och framställer åtgärdsförslag för utvecklande av den interna revisionen och riskhanteringen.
Den interna revisionen har trots sekretessbestämmelserna rätt att få alla de upplysningar och ta del av alla de handlingar som den anser vara behövliga för skötseln av revisionsuppdraget samt rätt att komma in i stadens samtliga lokaler.
Den interna revisionen leds av chefen för den interna revisionen.
AVD. V PERSONAL
23 kap. Personal
Behörighetsvillkor för kanslichefen och sektorcheferna är högre hög- skoleexamen, erfarenhet av ledarskap och utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kun- skaper i svenska.
Behörighetsvillkor för revisionsdirektören är högre högskoleexamen, er- farenhet av ledarskap och revisionsuppgifter och utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kun- skaper i svenska.
Behörighetsvillkor för utvärderingschefen vid revisionskontoret är högre högskoleexamen och erfarenhet av utvärdering eller granskning av of- fentlig förvaltning och ekonomi. Behörighetsvillkor för revisionschefen vid revisionskontoret är högre högskoleexamen, kompetens som god- känd revisor och erfarenhet av granskning av offentlig förvaltning och ekonomi.
Behörighetsvillkor för direktörerna för servicehelheterna, direktörerna för affärsverken och räddningskommendören är högre högskoleexa- men, erfarenhet av ledarskap och utmärkta muntliga och skriftliga kun- skaper i finska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Om ärendena inom en servicehelhet behandlas i ett organ med svenska som protokollsspråk, är språkkunskapskravet utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i svenska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i finska. Dessutom ska det som särskilt är föreskri- vet om behörighetsvillkoren beaktas.
Behörigheten för den övriga personalen bestäms av den som gör an- ställningen, med beaktande av det som särskilt är föreskrivet.
Anställning i tjänsteförhållande utan offentligt ansökningsförfarande
En person kan anställas i tjänsteförhållande utan offentligt ansöknings- förfarande då Helsingfors stad har utbildat personen för tjänsteförhål- landet eller gett sitt stöd då personen genomgått den behörighetsut- bildning som tjänsteförhållandet kräver.
Befogenheter för den myndighet som anställer en person i tjänsteförhållande
Den myndighet som anställer en person i tjänsteförhållande, om inte något annat är föreskrivet, beslutar om
1 ändring av ett tjänsteförhållande till arbetsavtalsförhållande
2 handhavare av en vakant tjänst för en viss tid
3 upphävande av ett tjänsteförhållande
4 permittering av en tjänsteinnehavare.
AVD. VI FÖRVALTNING
24 kap. Förvaltningsförfarande
Undertecknande av handlingar
Handlingar som grundar sig på stadsstyrelsens beslut undertecknas av borgmästaren och kontrasigneras av föredraganden, om stadsstyrelsen inte beslutar något annat.
Handlingar som grundar sig på beslut av ett organ undertecknas av fö- redraganden, om organet inte beslutar något annat.
Avtal som ingås på beslut av tjänsteinnehavare undertecknas av den tjänsteinnehavare som har fattat beslutet om bundenheten till avtalet eller av den som tjänsteinnehavaren förordnat.
Andra handlingar än de som avses ovan undertecknas av de ledande tjänsteinnehavare som avses i 5 kap. eller den som tjänsteinnehavaren i fråga förordnat. Sedvanliga handlingar undertecknas dock av den som upprättat dem
De tjänsteinnehavare som nämns ovan i 4 mom. beslutar om under- tecknandet av handlingar som gäller enheter som är underordnade i förhållande till de organisationsenheter som de leder.
Bestämmelser om undertecknande av protokoll ingår i 24 kap. 2 § och 29 kap. 20 §.
Protokoll för förtroendevalda och tjänsteinnehavare
Om förandet av protokoll för förtroendevalda och tjänsteinnehavare be- stäms i kommunallagen.
Protokoll för förtroendevalda och tjänsteinnehavare undertecknas av den som fattat beslutet. Protokollet kontrasigneras inte. Protokollsut- draget undertecknas av den som fattat beslutet eller den person som han eller hon förordnat.
Protokollet hålls offentligt framlagt enligt vad som bestäms i kommunal- lagen, om den som fattat beslutet anser det nödvändigt.
Beslut om att en handling lämnas ut
Ett organ kan med stöd av 14 § i lagen om offentlighet i myndigheter- nas verksamhet delegera beslutanderätt till en underställd tjänsteinne- havare när det gäller utlämnande av handlingar.
Avgifter som tas ut för handlingar och utlämning av uppgifter
För handlingar och utlämning av uppgifter tas ut en avgift som motsva- rar de kostnader som orsakas av utlämningen av uppgifter eller en lägre avgiftsgrund.
Ordnandet av dokumentförvaltningen
Stadsstyrelsen svarar för att anvisningar, praxis, ansvarsfördelningen och övervakningen har fastställts för dokumentförvaltningen.
25 kap. Tvåspråkighet
Tvåspråkighet i stadens verksamhet
Stadens förvaltning och tjänster ska ordnas så att invånarna och ser- vicetagarna kan få betjäning på sitt eget språk, finska eller svenska, inom stadens alla verksamhetsområden och så att invånarnas och ser- vicetagarnas språkliga rättigheter tryggas även annars.
Det ska säkerställas att de anställda har tillräckliga kunskaper i finska och svenska. I fråga om de språkkunskaper som krävs av tjänsteinne- havare och arbetstagare gäller vad som särskilt är föreskrivet eller be- slutat.
När staden tillhandahåller tjänster i form av köpta tjänster, ska det i av- talet tas med villkor som tryggar att servicetagarnas språkliga rättighet- er enligt språklagen förverkligas på det sätt som de ska förverkligas i stadens egen verksamhet.
Förvaltningsstadgan och motsvarande stadgor, budgeten och ekono- miplanen, bokslutet, revisionsberättelsen, verksamhetsberättelsen, ut-
värderingsberättelsen och stadsstrategin utarbetas på finska och svenska. Övriga dokument kan efter behov utarbetas på ena språket eller båda språken.
Stadens interna arbetsspråk är finska utom i fostrans- och utbildnings- sektorns servicehelhet för svenska tjänster, där det interna arbetssprå- ket är svenska.
Organens språk
Stadsfullmäktiges möteskallelse och föredragningslista skrivs på finska och svenska.
Möteskallelsen och föredragningslistan för övriga organ skrivs på finska med undantag av fostrans- och utbildningssektorns svenska sektion och de direktioner som lyder under den, där möteskallelsen och före- dragningslistan skrivs på svenska.
I stadsfullmäktige sker behandlingen av ärenden på både finska och svenska.
I övriga organ sker behandlingen av ärenden på finska med undantag av fostrans- och utbildningssektorns svenska sektion och de direktioner som lyder under den, där sammanträdets språk är svenska.
Om rätten för en ledamot i ett övrigt organ att använda finska eller svenska vid sammanträden föreskrivs i språklagen.
Om stadsfullmäktiges protokollsspråk föreskrivs i språklagen.
I övriga organ är protokollsspråket finska med undantag av fostrans- och utbildningssektorns svenska sektion och direktioner som lyder un- der den, där protokollsspråket är svenska.
Förtroendevaldas och tjänsteinnehavares protokollsspråk är finska, med undantag av ordföranden för fostrans- och utbildningssektorns svenska sektion och tjänsteinnehavarna inom fostrans- och utbild- ningssektorns servicehelhet för svenska tjänster, vilkas protokollsspråk är svenska.
Om handläggningsspråket för ärenden föreskrivs i språklagen.
Om handläggningsspråket för ett ärende är ett annat än organets språk, skrivs föredragningslistan och protokollet i fråga om det föreva- rande ärendet på både finska och svenska.
AVD. VII DELTAGANDE OCH KOMMUNIKATION
26 kap. Initiativrätt och behandling av initiativ
Kommuninvånares eller servicetagares initiativ och behandlingen av dem
Stadsstyrelsen ska två gånger om året underrätta fullmäktige om de ini- tiativ som kommuninvånare eller servicetagare har tagit i frågor som hör till fullmäktiges befogenhet och om de åtgärder som har vidtagits med anledning av initiativen.
Uppgifter som ska lämnas till initiativtagaren
Initiativtagaren ska underrättas om hos vilken myndighet initiativet be- handlas och den beräknade behandlingstiden.
Initiativ från ungdomar och behandlingen av dem
Med initiativ från ungdomar avses initiativ som helsingforsungdomar i åldern 13–17 år har tagit i frågor som gäller stadens verksamhet.
Stadsstyrelsen ska två gånger om året underrätta fullmäktige om ini- tiativen från ungdomar och om de åtgärder som har vidtagits med an- ledning av initiativen. Stadsstyrelsen ska samtidigt förmedla ett utlå- tande i saken från ett organ som motsvarar ungdomsfullmäktige.
27 kap. Stadsbornas och servicetagarnas rätt att delta
Principer för delaktighet och växelverkan
Kommuninvånares delaktighet och stadens och stadsbornas interaktion grundar sig på utnyttjande av individers och gemenskapers kunskaper och expertis, möjliggörande av verksamhet som sker på egna villkor och skapande av likvärdiga möjligheter till deltagande.
Vid Helsingfors stad är delfaktorerna i stadsbornas och servicetagarnas deltagande och interaktion följande: Öppenhet inom förvaltningen, kommunikation på klarspråk som tillhandahålls via flera kanaler, delta- gande planering och budgetering, användar- och kundråd som främjar invånarorienteringen, utnyttjande av kunderfarenheter och respons, fungerande initiativpraxis och förfaranden som uppmuntrar till och stö- der medborgarverksamhet.
Stadsfullmäktige bestämmer i stadsstrategin och budgeten tyngdpunk- terna och målen för delaktighet och interaktion.
Den unga befolkningens möjligheter att delta och påverka
Stadsstyrelsen inrättar en påverkansgrupp för unga som motsvarar ett ungdomsfullmäktige i enlighet med 26 § i kommunallagen. Om orga- nets uppgifter stadgas i kommunallagen och i ungdomslagen och be- stäms i stadsstyrelsens beslut om tillsättande.
Den äldre befolkningens möjligheter att delta och påverka
Stadsstyrelsen inrättar ett äldreråd i enlighet med 27 § i kommunalla- gen. Bestämmelser om organets uppgifter finns i kommunallagen och i stadsstyrelsens beslut om tillsättande.
Möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta och påverka
Stadsstyrelsen inrättar ett råd för personer med funktionsnedsättning i enlighet med 28 § i kommunallagen. Bestämmelser om organets upp- gifter finns i kommunallagen och i stadsstyrelsens beslut om tillsät- tande.
28 kap. Stadens kommunikation
Om stadens kommunikation föreskrivs i kommunallagen.
Stadens kommunikation ska ge korrekt och tillräcklig information om stadens tjänster, beslutsfattande och verksamhet. Kommunikationen är öppen, aktuell, aktiv och initiativrik och dessutom opartisk.
Stadsstyrelsen leder stadens kommunikation och utfärdar kommunikat- ionsanvisningar.
AVD. VIII MÖTESFÖRFARANDE
29 kap. Mötesförfarande
Tillämpning i organen av bestämmelserna i kapitlet
Bestämmelserna i detta kapitel följs vid stadsfullmäktiges, stadsstyrel- sens och dess sektioners, nämndernas och direktionernas, dessas sektioners och kommittéernas sammanträden och i tillämpliga delar vid andra organs sammanträden.
Stadsfullmäktige sammanträder på det sätt som anges i kommunalla- gen.
Övriga organ sammanträder vid de tidpunkter som de beslutat och dessutom på kallelse av ordföranden.
Organets ordförande kan med anledning av ett litet antal ärenden eller en annan särskild orsak inställa ett sammanträde eller ändra tidpunkten för sammanträdet under den fastslagna dagen för sammanträdet.
Kallelse till sammanträde och information om sammanträdet
Kallelsen till stadsfullmäktiges sammanträde sänds och information om sammanträdet meddelas på det sätt som anges i kommunallagen.
Vad beträffar övriga organ ska kallelsen till sammanträdet sändas minst fyra dagar före sammanträdet, om organet inte beslutar om något annat.
Om tiden för sammanträdet ändras på det sätt som avses i 2 § 3 mom. ska ändringarna meddelas innan kallelsen till sammanträdet har sänts.
Kallelsen till ett organs sammanträde kan sändas elektroniskt.
Inkallande av ersättare
Om en ledamot på grund av förhinder inte kan delta i behandlingen el- ler i behandlingen av något enskilt ärende eller är jävig att delta i be- handlingen av något ärende, ska ledamoten personligen meddela stadskansliet det utan dröjsmål efter att ha blivit medveten om förhind- ret. Vid ett sammanträde kan meddelandet även framföras muntligt di- rekt till ordföranden.
Stadskansliet ser till att en ersättare inkallas i den förhindrade eller jä- viga ledamotens ställe.
En ledamot i ett övrigt organ som är förhindrad att delta i ett samman- träde ska inkalla ersättaren i sitt ställe. En ledamot som är jävig att be- handla något ärende på ett sammanträde eller som på grund av förhin- der inte kan delta i behandlingen av något ärende kan inkalla ersätta- ren till sammanträdet för behandlingen av detta ärende.
Val av ordförande
Stadsfullmäktige väljer bland sina ledamöter vid årets första samman- träde en ordförande och en första och en andra vice ordförande.
Om något annat inte är föreskrivet, väljs ordförande och vid behov en eller flera vice ordförande för andra organ av det utseende organet.
Om både ordföranden och vice ordförandena är frånvarande från ett organs sammanträde eller jäviga, väljs under ordförandeskap av den till åren äldsta närvarande ledamoten i organet en tillfällig ordförande för sammanträdet.
Att fungera som ordförande
Ordföranden för ett organ har till uppgift att leda behandlingen av ären- den och att upprätthålla ordningen vid organets sammanträden på det sätt som anges i kommunallagen.
Stadsfullmäktiges ordförande kan överlåta ordförandeskapet till första eller andra vice ordföranden och under tiden delta i sammanträdet såsom ledamot. Stadsfullmäktiges första vice ordförande kan överlåta ordförandeskapet till andra vice ordföranden och under tiden delta i sammanträdet såsom ledamot.
Närvaro- och yttranderätt
Borgmästaren, biträdande borgmästarna och kanslichefen har närvaro- och yttranderätt vid stadsfullmäktiges sammanträden. Om övriga per- soners närvaro beslutar kanslichefen.
Föredragandena och dessutom stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande har närvaro- och yttranderätt vid stadsstyrelsens och dess sektioners sammanträden. Borgmästaren har närvaro- och yttranderätt i stadsstyrelsens sektioner. Om övriga personers närvaro- och yttran- derätt beslutar kanslichefen.
Föredraganden har närvaro- och yttranderätt vid revisionsnämndens sammanträden. Om övriga personers närvaro- och yttranderätt beslutar
revisionsdirektören. De av nämnden förordnade stadsanställda och re- visorn är skyldiga att vara närvarande vid nämndens sammanträden.
Föredragandena och dessutom borgmästaren, en av stadsstyrelsen förordnad företrädare, kanslichefen och biträdande borgmästaren för den ifrågavarande sektorn har närvaro- och yttranderätt vid övriga or- gans sammanträden.
Besluten om övriga personers närvaro- och yttranderätt fattas i fråga om sektornämnderna och dessas sektioner av sektorchefen, i fråga om räddningsnämnden av räddningskommendören, i fråga om affärsver- ken av direktören för affärsverket och i fråga om övriga organ av orga- net eller den myndighet som tillsätter organet.
Ett annat organ än stadsfullmäktige kan på initiativ av föredraganden höra sakkunniga i enskilda ärenden. Xxxxxxxxxx har närvaro- och ytt- randerätt endast under sitt eget hörande.
Stadsstyrelsen kan förordna en ledamot eller ersättare till sin företrä- dare och ersättare i sektornämnder, sektioner för sektornämnder, räddningsnämnden och direktioner för affärsverk.
I stadsfullmäktige ligger stadsstyrelsens förslag eller då revisions- nämnden eller ett tillfälligt utskott har berett ett ärende dess förslag till grund för behandlingen, frånsett intern reglering av fullmäktiges verk- samhet, då ordförandens förslag ligger till grund.
Ärendena vid ett övrigt organs sammanträde avgörs på föredragning, frånsett intern reglering av organets verksamhet. Föredragandens för- slag ligger till grund för behandlingen, frånsett intern reglering av orga- nets verksamhet, då ordförandens förslag ligger till grund.
Om stadsstyrelsen, revisionsnämnden eller ett tillfälligt utskott har åter- tagit sin framställning innan fullmäktige fattat beslut i ett ärende, ska ärendet avföras från föredragningslistan. På förslag av ordföranden kan fullmäktige även annars besluta att ett ärende ska avföras från före- dragningslistan.
Om föredraganden i ett övrigt organ återtar sin framställning innan dis- kussionen i ärendet har börjat för första gången ska ärendet avföras från föredragningslistan.
Om föredraganden i ett övrigt organ har återtagit sin framställning in- nan organet har fattat beslut i ärendet ska ärendet avföras från före- dragningslistan, om organet inte beslutar om något annat.
För varje sammanträde utarbetas en föredragningslista över de ären- den som ska behandlas av organet. Föredragningslistan eller dess bi- lagor ska innehålla ett beslutsförslag och en beskrivning av ärendena.
Föredragningslistan ska sändas i samband med kallelsen till samman- trädet. I ett annat organ än fullmäktige kan föredragningslistan ändras efter att kallelsen har sänts, om föredraganden anser det nödvändigt.
Ärendena upptas på fullmäktiges föredragningslista i en av ordföranden bestämd ordning och på ett övrigt organs föredragningslista i en av fö- redraganden bestämd ordning. Om organet har flera föredragande be- stäms ordningen på föredragandena av organet.
Ärendena behandlas i den ordning i vilken de är upptagna på föredrag- ningslistan, om organet inte beslutar annorlunda.
Närvaro, laglighet och beslutsförhet
Ordföranden har till uppgift att konstatera de ledamöter och övriga per- soner som är närvarande på sammanträdet och utifrån det konstatera om organet är lagligen sammankallat och beslutsfört.
Om ordföranden under sammanträdet konstaterar att organet inte är beslutsfört, och det inte kan göras beslutsfört, avbryts sammanträdet. Det ärende som behandlas och de ärenden som finns efter det på fö- redragningslistan föredras på nästa sammanträde.
En person som är jävig får inte delta i behandlingen av ett ärende eller vara närvarande vid behandlingen. En jävig person bör anmäla sitt jäv och vid behov grunderna till sitt jäv innan behandlingen av ärendet bör- jar.
En fråga som gäller jäv ska avgöras utan dröjsmål. Organet beslutar om en ledamot i ett organ eller en annan person som har närvarorätt är jävig.
En ledamot och en föredragande får delta i behandlingen av en fråga om sitt jäv endast om organet inte är beslutsfört utan ledamoten eller föredraganden och en ojävig person inte kan fås i stället för honom el- ler henne utan avsevärt dröjsmål. En jävig ledamot och en föredra- gande får delta i behandlingen av ett brådskande ärende, om jävet inte kan inverka på avgörandet.
Om jävsgrunderna föreskrivs i kommunallagen och förvaltningslagen.
Behandling av förslag
En ledamot i ett organ ska i mötessystemet anteckna ett förslag som framställs under diskussionen, då mötessystemet är i bruk. I annat fall ska förslaget på begäran av ordföranden ges honom eller henne i skriftlig form.
Då alla anföranden har hållits, förklarar ordföranden diskussionen av- slutad. Därefter ska ordföranden förelägga organet en redogörelse om de förslag som framställts under diskussionen för godkännande. Ordfö- randen har till uppgift att avgöra om ett förslag gäller bordläggning, återremiss eller förkastande, eller om förslaget är ett motförslag eller ett förslag till hemställningskläm.
Ett organ kan besluta att det ärende som behandlas bordläggs, det vill säga behandlingen av ärendet på sammanträdet avbryts.
Om det under diskussionen har framställts ett understött förslag om bordläggning av ärendet, ska de följande talarna på uppmaning av ord- föranden yttra sig endast om bordläggningen.
Då diskussionen om det föreslagna avbrytandet har avslutats, ska ord- föranden hänskjuta frågan om fortsatt behandling av ärendet till orga- nets avgörande. Om organet beslutar fortsätta behandlingen av ären- det, är det möjligt att under diskussionen framställa nya förslag som gäller bordläggning av ärendet.
Ett bordlagt ärende ska föredras för organet vid följande sammanträde, om organet inte beslutar annorlunda. Under bordläggningen kan före- draganden ändra sitt förslag, men inte återta det.
Återremiss av ett ärende för ny beredning
Ett organ kan besluta att det ärende som behandlas återremitteras för ny beredning, om inte något annat bestäms i denna förvaltningsstadga.
Om det under diskussionen har framställts ett understött förslag om återremiss av ett ärende för ny beredning, ska de följande talarna på uppmaning av ordföranden yttra sig endast om återremissen. Därutö- ver kan talaren framställa ett nytt förslag om återremiss eller bordlägg- ning eller understödja återremissen eller bordläggningen.
Då diskussionen om det föreslagna avbrytandet har avslutats, ska ord- föranden hänskjuta frågan om fortsatt behandling av ärendet till orga- nets avgörande. Om organet beslutar att fortsätta behandlingen av
ärendet, är det möjligt att under diskussionen framställa nya förslag som gäller bordläggning eller återremiss av ärendet. Om det framställts flera understödda förslag om återremiss, förrättas en omröstning om förslagen separat mot en fortsatt behandling av ärendet.
Ett organ kan på ett understött förslag av en ledamot (motförslag) be- sluta om en ändring i föredragandens förslag (grundförslag), om inte något annat bestäms i denna förvaltningsstadga. Motförslaget ska hän- föra sig till det ärende som behandlas.
Motförslagen tas upp till omröstning så att först ställs de två förslag som mest avviker från grundförslaget mot varandra. Det förslag som vunnit ställs därefter mot det av de återstående förslagen som mest avviker från grundförslaget och på detta sätt fortsätts tills det finns ett slutligt motförslag mot grundförslaget.
Om ärendet gäller beviljande av ett anslag, tas godkännandet eller för- kastandet av förslaget med det största beloppet först upp till omröst- ning och på detta sätt fortsätts enligt storleken på beloppen i förslagen tills något förslag godkänns, och då tas förslagen med mindre belopp inte längre upp till omröstning.
Om godkännandet eller förkastandet av ett motförslag inte är beroende av andra förslag, tas godkännandet eller förkastandet av motförslaget särskilt upp till omröstning.
Ett organ kan på ett understött förslag av en ledamot besluta förkasta ett beslutsförslag, om inte något annat bestäms i denna förvaltnings- stadga. I det fallet avslutas behandlingen av ärendet.
Om ett förslag som innebär att grundförslaget helt och hållet förkastas måste tas upp till omröstning, ska detta ställas sist mot det förslag som vunnit bland de övriga förslagen.
Om förslag ska tas upp till omröstning, förelägger ordföranden organet omröstningsordningen för godkännande.
Om det för ett beslut fordras kvalificerad majoritet, ska ordföranden meddela detta innan omröstningen förrättas och beakta detta då han eller hon fastslår resultatet av omröstningen.
I stadsfullmäktige förrättas omröstningen med omröstningsapparat, om inte stadsfullmäktige beslutar något annat.
Om resultatet av omröstningen är oklart, ska omröstningen på begäran förrättas på nytt genom namnupprop eller med omröstningsapparat, då en sådan finns tillgänglig.
Ärenden som ska ingå i organens protokoll
I organens protokoll antecknas
1 tid och plats för sammanträdet
2 närvarande ledamöter och ersättare
3 närvarande övriga personer med undantag av tekniska bi- träden
4 ändringar i närvaro och ledamöter eller ersättare som kon- staterats jäviga samt
5 de som fungerat som ordförande för sammanträdet, proto- kolljusterare och protokollförare.
I organens protokoll antecknas dessutom
1 beslut som fattats i behandlade ärenden och i ärenden framställda förslag, deras understöd eller eventuella förfall
2 redogörelser som avses i 12 § 2 mom.
3 omröstningsordningar som avses i 17 § 1 mom.
4 förrättade omröstningar och resultaten av omröstningarna
5 förrättade val, personer som biträtt vid valförrättningen och valresultaten
6 anmälda avvikande meningar samt
7 övriga omständigheter som förklarar behandlingen av ärendena.
Organens protokollförare
Protokollet för stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och stadsstyrelsens sektioner förs av en person som kanslichefen förordnat.
Protokollet i stadsfullmäktiges valnämnd eller i ett av fullmäktige tillsatt utskott förs av en person som fått detta uppdrag av valnämnden eller utskottet.
Protokollet för en sektornämnd och dess sektioner förs av en person som förvaltningsdirektören i sektorn förordnat, protokollet för revisions- nämnden av en person som revisionsdirektören förordnat, protokollet för ett affärsverk av en person som affärsverkets direktör förordnat och protokollet för räddningsnämnden av en person som räddningskom- mendören förordnat.
Övriga organs protokoll förs av en person som fått detta uppdrag av organet, om det i beslutet om tillsättande av organet inte har bestämts om protokollförande.
Justerande och undertecknande av organens protokoll
Protokollet undertecknas av ordföranden och protokollföraren. Proto- kollets innehåll bestäms av ordföranden.
Protokollet justeras av två av organet särskilt för varje gång utsedda ledamöter, om organet inte beslutar annorlunda. Ett organ kan separat besluta justera en särskild punkt i protokollet redan på samma sam- manträde.
Om protokolljusterarna inte godkänner protokollet, eller om varken de eller de som valts till ersättare är förhindrade att underteckna protokol- let, ska det justeras vid organets följande sammanträde.
Organens protokoll offentligt framlagda
Protokollet från stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och dess sektioner, nämnderna och dessas sektioner och direktionerna för affärsverk hålls framlagt i enlighet med vad som bestäms i kommunallagen.
Protokollet för övriga organ hålls framlagt i enlighet med vad som be- stäms i 1 mom., om organet anser det nödvändigt.
Organens förvaltningsuppgifter
Stadsfullmäktiges, stadsstyrelsens och stadsstyrelsens sektioners för- valtningsuppgifter sköts av stadskansliet.
Sektornämndernas och nämndernas sektioners förvaltningsuppgifter sköts av förvaltningen för den ifrågavarande sektorn.
Revisionsnämndens förvaltningsuppgifter sköts av revisionskontoret, direktionens för ett affärsverk av det ifrågavarande affärsverket och räddningsnämndens av räddningsverket.
Om skötseln av de övriga organens förvaltningsuppgifter bestäms i be- slutet om tillsättande av organet.
Bestämmelser om val som organen förrättar
Då val förrättas med slutna sedlar ska den röstande vika röstsedeln så att innehållet inte är synligt. Röstsedlar av vilka den avsedda kandida- ten inte tydligt framgår är ogiltiga.
De röstsedlar som använts vid ett val ska förvaras tills beslutet i valet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller de sedlar som använts vid lott- dragning. Om ett val har förrättats med slutna sedlar ska de förvaras i ett slutet omslag.
Röster kan ges till alla kandidater som kommer i fråga vid ett val, också sådana som inte föreslagits eller understötts under diskussionen.
Biträden vid valförrättningen
Då majoritetsval förrättas med slutna sedlar ska ordföranden kalla två ledamöter i organet att biträda vid valförrättningen. Biträdena fastställer valresultatet och meddelar det till ordföranden.
Valförrättningen vid majoritetsval
Varje ledamot i organet ska lämna sin röstsedel i valurnan i en av ord- föranden bestämd ordning. Om valurna inte används, ges röstsedeln till ordföranden.
Organets valnämnd
För förrättande av proportionella val utser fullmäktige bland sina leda- möter vid det första sammanträdet under mandattiden en valnämnd, i vilken det samtidigt inväljs fem ordinarie ledamöter och en personlig ersättare för var och en av dem. Fullmäktige väljer ordförande och vice ordförande bland de xxxxx xxxxxxxxxxx. Nämnden är beslutsför då minst tre ledamöter är närvarande.
Innan valnämnden har utsetts, sköts nämndens uppgifter av ordföran- den.
I övriga organ sköts valnämndens uppgifter av organets ordförande, med undantag av fastställandet av valresultatet som det bestäms om i 31 §. Det som i det följande bestäms om valnämnden gäller då även organets ordförande. För fastställande av valresultatet tillämpas 25 §.
Organet beslutar på förslag av ordförande när kandidatlistorna senast ska inlämnas till ordföranden och när valförrättningen ska börja.
En kandidatlista får uppta namnen på högst så många personer som ska utses vid valet. I listans rubrik ska det anges vid vilket val listan kommer att användas.
I stadsfullmäktige ska listan vara undertecknad av minst tre fullmäktige- ledamöter. Den första av undertecknarna fungerar som valombud, som inlämnar listan till fullmäktiges ordförande och som har rätt att göra ne- dan avsedda rättelser i listan.
I övriga organ ska listan vara undertecknad av minst en ledamot.
När tiden för inlämnande av kandidatlistorna har utgått, överlämnar fullmäktiges ordförande listorna till nämnden, som ska granska om de är vederbörligt utarbetade. Om valnämnden finner felaktigheter i en lista ska den ge det ovan avsedda ombudet eller den som undertecknat listan tillfälle att rätta dem inom en av valnämnden utsatt tid.
Om en och samma person också efter rättelse är upptagen som kandi- dat på två eller fler listor, ska valnämnden om möjligt fråga kandidaten på vilken lista hans eller hennes namn ska bibehållas.
Sammanställning av kandidatlistor
Valnämnden gör en sammanställning av de godkända kandidatlistorna, i vilken det antecknas ett ordningsnummer för varje lista.
Sammanställningen av kandidatlistorna ska läggas fram i organets mö- tesrum. Vid valet får namnupprop verkställas tidigast en kvarts timme efter att sammanställningen lagts fram.
Valförrättningen vid proportionella val
Varje ledamot ska i en av ordföranden bestämd ordning avlämna en röstsedel i valurnan, där ledamoten antecknat numret för den kandidat-
lista som han eller hon röstar på. Om valurna inte används, ges röstse- deln till ordföranden.
Konstaterande av valresultatet vid proportionella val
Efter namnuppropet överlämnar ordföranden röstsedlarna till valnämn- den, som granskar deras giltighet och räknar ut valresultatet.
Valnämnden meddelar ordföranden valresultatet skriftligt och ordföran- den avkunnar resultatet organet för kännedom och för anteckning till protokollet.
AVD. IX BESTÄMMELSER SOM GÄLLER FULLMÄKTIGE
30 kap. Fullmäktiges verksamhet
Bildande av fullmäktigegrupper
Ledamöterna kan bilda fullmäktigegrupper för arbetet i fullmäktige. En enskild ledamot som har gjort en i 2 mom. avsedd anmälan anses också utgöra en fullmäktigegrupp.
Fullmäktige ska tillställas en skriftlig anmälan om bildandet av en full- mäktigegrupp och om dess namn och ordförande. Anmälan ska under- tecknas av alla ledamöter som ansluter sig till gruppen och den lämnas in till fullmäktiges ordförande.
Att ansluta sig till en fullmäktigegrupp och att utträda eller uteslutas ur en grupp
En ledamot som vill ansluta sig till eller utträda ur en fullmäktigegrupp ska skriftligen anmäla detta för fullmäktige. Till anmälan om anslutande ska fogas ett skriftligt godkännande av gruppen.
Om en ledamot har uteslutits ur en fullmäktigegrupp, ska gruppen skriftligen anmäla detta för fullmäktige.
Anmälan till sammanträdet efter namnuppropet och nytt namnupprop
En ledamot som infinner sig vid sammanträdet efter namnuppropet ska omedelbart anmäla sig för ordföranden.
Om en ledamot avlägsnar sig under sammanträdet, ska ledamoten meddela ordföranden att han eller hon avlägsnar sig och samtidigt uppge orsaken. Om en ledamot som avlägsnat sig infinner sig på nytt vid sammanträdet, ska han eller hon även då omedelbart anmäla sig för ordföranden.
Såsom närvarande betraktas ledamöter som har varit närvarande vid namnuppropet i början av sammanträdet och ledamöter som har an- mält sig på det i 2 mom. angivna sättet och som inte har meddelat att de avlägsnar sig från sammanträdet.
Ordföranden kan dock under sammanträdet verkställa ett nytt namn- upprop, varvid de som anmält sig anses vara närvarande från och med då. Efter detta namnupprop tillämpas det som är föreskrivet i 1–3 mom.
Ledamöterna sitter vid sammanträdena enligt fullmäktigegrupp i den ordning som godkänts av ordföranden.
Begäran om ordet
Då ordföranden öppnat diskussionen i ärendet ska de ledamöter eller de andra personer med rätt att delta i diskussionen som önskar yttra sig begära ordet antingen via mötessystemet eller muntligt efter upp- stigning eller på något annat tydligt sätt, dock inte muntligt under en annans anförande.
Om ordet samtidigt begärs av flera, bestämmer ordföranden talarord- ningen.
Anföranden och längden på dem
Anförandena hålls i talarstolen eller på talarens plats. Den som yttrar sig i talarstolen får tala i längst fyra minuter. Den som yttrar sig på sin plats får tala i längst två minuter, om inte ordföranden av ett särskilt skäl tillåter att en talare håller ett längre anförande på sin plats.
Efter ett understött förslag om bordläggning eller återremiss hålls anfö- randena på talarens plats.
För att säkerställa sammanträdets förlopp kan ordföranden besluta att en del av diskussionen i ett visst ärende reserveras enbart för anföran- den av en viss längd. Ordföranden ska meddela detta innan han eller hon öppnar diskussionen i ärendet.
Om en ledamot under en annans anförande eller omedelbart därefter begär ordet för replik, kan ordföranden enligt sin prövning ge honom el- ler henne ordet före tidigare anmälda talare.
En replik får innehålla endast förklaringar och rättelser med anledning av anförandet eller ett bemötande av påståenden i anförandet.
Den som kommer med en replik yttrar sig på sin plats och repliken får räcka längst en minut.
I särskilda fall kan ordföranden, med avvikelse från det som annars är föreskrivet om anförandenas ordning, i början av behandlingen av ett ärende ge ordet till en företrädare för varje fullmäktigegrupp alltefter gruppernas storlek. Ett gruppanförande får räcka längst åtta minuter.
Anföranden om arbetsordningen
Ordföranden kan enligt sin prövning ge en ledamot ordet för ett anfö- rande om arbetsordningen före de anmälda talarna. För ett anförande om arbetsordningen begärs ordet muntligt.
Ett anförande om arbetsordningen hålls på talarens plats och det får räcka längst två minuter.
Anföranden av borgmästaren, en biträdande borgmästare eller kanslichefen
Om borgmästaren, en biträdande borgmästare eller kanslichefen har begärt ordet ska de få yttra sig före andra. Om det ärende som be- handlas har beretts av ett tillfälligt utskott eller av revisionsnämnden, tillämpas på ordföranden för revisionsnämnden eller ordföranden för det tillfälliga utskottet de bestämmelser som gäller borgmästaren.
Ledamöterna har rätt att väcka motioner om stadens gemensamma angelägenheter. En motion ska i skriftlig form i mötessystemet inläm- nas till ordföranden under ett fullmäktigesammanträde och antecknas till protokollet för sammanträdet, varvid det som föreslås i motionen anges. Motionen ska utan vidare behandling remitteras till stadsstyrel- sen för beredning.
Stadsstyrelsen ska förelägga fullmäktige en motion som undertecknats av minst 15 ledamöter inom åtta månader. Fullmäktige behandlar mot- ioner minst fyra gånger varje kalenderår. En motion som undertecknats av färre än 15 ledamöter ska besvaras av stadsstyrelsen inom åtta månader.
Om den i 2 mom. utsatta tiden överskrids på grund av att stadsstyrel- sen beslutar återremittera en motion för ny beredning, behandlas mot-
ionen vid det fullmäktigesammanträde efter den utsatta tiden då mot- ioner nästa gång behandlas, eller också besvaras den av stadsstyrel- sen inom tre månader efter återremissen.
Om stadsfullmäktige beslutar återremittera en motion för ny beredning, ska motionen föreläggas fullmäktige på nytt inom åtta månader.
En motion som gäller upptagande av anslag i budgeten för följande år ska väckas senast den 15 mars. Stadsstyrelsen ska förelägga fullmäk- tige motionen i anslutning till budgeten.
En i 1 § i det här kapitlet av förvaltningsstadgan avsedd fullmäktige- grupp kan väcka en gruppmotion. En gruppmotion är en motion som undertecknats av mer än hälften av fullmäktigegruppens medlemmar och som har rubriken gruppmotion. En gruppmotion inlämnas till ordfö- randen av fullmäktigegruppens ordförande eller vice ordförande. En fullmäktigegrupp får väcka fyra gruppmotioner under en fullmäktigepe- riod.
Stadsstyrelsen ska förelägga fullmäktige en gruppmotion på det sätt som i 11 § i det här kapitlet är föreskrivet om behandlingen av en mot- ion som undertecknats av minst 15 ledamöter. I övrigt tillämpas på gruppmotioner det som i 11 § i det här kapitlet är föreskrivet om full- mäktigemotioner.
Minst sjutton fullmäktigeledamöter kan hos stadsstyrelsen framställa en interpellation i någon sak som gäller stadens förvaltning. Interpellation- en ska i skriftlig form inlämnas till stadens registratorskontor.
Stadsstyrelsen ska besvara en interpellation senast vid det första full- mäktigesammanträde som hålls efter att en månad förflutit sedan inter- pellationen inlämnades.
Svaret på en interpellation ska antecknas för kännedom, om fullmäk- tige inte beslutar bordlägga ärendet eller återremittera ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning. Fullmäktige kan också besluta bland sina ledamöter tillsätta ett tillfälligt utskott för att ge fullmäktige ett svar på interpellationen.
Om fullmäktige har beslutat återremittera ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning, ska ett nytt svar avges inom samma tid räknat från be- slutet om återremiss som är föreskriven ovan i fråga om svaret på en interpellation.
Vid behandlingen av en interpellation ska ordföranden om den första av undertecknarna begär ordet ge denne ordet före andra ledamöter.
Efter att ha fattat beslut i ett ärende som behandlas kan fullmäktige godkänna till stadsstyrelsen riktade hemställningsklämmar, som ska hänföra sig till det ärende som behandlas och som inte får strida mot fullmäktiges beslut eller ändra detta.
I ett ärende som endast gäller beredning får hemställningsklämmar inte godkännas.
För ett beslut om godkännande av en hemställningskläm fordras att det understöds av minst 43 ledamöter.
I fråga om en godkänd hemställningskläm ska stadsstyrelsen tillställa den som föreslagit hemställningsklämmen en skriftlig utredning om åt- gärderna med anledning av hemställningsklämmen inom ett år efter att den godkändes. Fullmäktige ska separat ges tillfälle att ta del av utred- ningen.
Behandling av kommuninvånarnas initiativ
Vid behandlingen av kommuninvånarnas initiativ som avses i 26 kap. 1 § i förvaltningsstadgan tillåts diskussion. Beslut om enskilda initiativ tillåts inte utom i fråga om bordläggning eller hemställningsklämmar.
Behandling av initiativ från ungdomar
Vid behandlingen av initiativ från ungdomar som avses i 26 kap. 3 § i förvaltningsstadgan tillåts diskussion. Beslut om enskilda initiativ från ungdomar tillåts inte utom i fråga om bordläggning eller hemställnings- klämmar.
Stadsfullmäktige kan på förslag av stadsstyrelsen besluta föra en re- missdebatt om ett enskilt betydande eller ekonomiskt vittgående ärende, vars beredning pågår.
Under remissdebatten får förslag inte läggas fram, frånsett förslag om bordläggning.
I samband med de ordinarie sammanträden som fullmäktige valt för ändamålet ordnas en frågestund som varar ungefär en timme och un- der vilken ledamöterna har tillfälle att till borgmästaren och biträdande borgmästarna muntligt ställa frågor om en viss angelägenhet inom ve- derbörandes sektor som hänför sig till stadens funktioner.
En ledamot som vill framställa en fråga ska inlämna den i skriftlig form till ordföranden före sammanträdet.
Ordföranden avgör, om möjligt efter att ha diskuterat saken med vice ordförandena, med beaktande av aktualitets- och viktighetsgrad, vilka frågor som framställs under frågestunden och i vilken ordning de ut- valda frågorna framställs.
Då borgmästaren eller en biträdande borgmästare har svarat på frågan har frågeställaren rätt att få ordet först. Svaret får räcka längst tre minu- ter och anförandena längst två minuter. Xxxxxxxxxxx yttrar sig på sin plats. Ordföranden kan besluta begränsa diskussionen. Fullmäktige fat- tar inte beslut om det som behandlas under diskussionen.
Tillsättande av tillfälliga utskott
Fullmäktige kan tillsätta ett tillfälligt utskott. Medlemmarna i utskottet ska vara fullmäktigeledamöter eller -ersättare.
Utskottet har till uppgift att bereda ett ärende som gäller återkallande av uppdraget för en förtroendevald. Utskott kan också tillsättas för att ge utlåtanden och för att granska förvaltningen.
Om fullmäktige har beslutat tillsätta ett tillfälligt utskott, ska frågan om utskottets sammansättning och om valet av ledamöter i utskottet bord- läggas för behandling vid följande fullmäktigesammanträde.
AVD. X GRUNDER FÖR DE FÖRTROENDEVALDAS FÖRMÅNER
31 kap. Grunder för de förtroendevaldas förmåner
Förtroendevaldas ekonomiska förmåner
Förtroendevalda får arvode och ersättningar för kostnader som föran- leds av skötsel av förtroendeuppdrag.
Stadsfullmäktige beslutar om storleken på arvoden och ersättningar och om hur de begränsas. Stadsstyrelsen beslutar om principerna för ersättning för resekostnader och dagtraktamente. Noggrannare anvis-
ningar om förfarandet då ersättning söks och om utbetalning ges av stadskansliets förvaltningsdirektör.
Sammanträdes- och årsarvoden
Förtroendevalda är berättigade till sammanträdesarvode för deltagande i ett sammanträde.
Ordförandena och vice ordförandena för stadsfullmäktige, stadsstyrel- sen och dess sektioner, nämnderna och dessas sektioner och för de av stadsfullmäktige och stadsstyrelsen utsedda direktionerna är, frånsett förtroendevalda på heltid, utöver sammanträdesarvode berättigade till årsarvode. Också stadsstyrelsens och revisionsnämndens övriga le- damöter är berättigade till årsarvode.
Då en som är berättigad till årsarvode är varaktigt förhindrad att sköta sitt uppdrag upphör hans eller hennes rätt till årsarvode. Ersättaren har rätt till den del av årsarvodet som står i proportion till de hela kalen- dermånader den som är berättigad till årsarvode varit förhindrad att sköta sitt uppdrag.
Stadsfullmäktiges samt stadsstyrelsens och dess sektioners ordfö- rande och vice ordförande, frånsett heltidsanställda förtroendevalda, li- kaså stadsstyrelsens ledamöter och de i 30 kap. 1 § avsedda ordföran- dena för fullmäktigegrupperna är berättigade till kostnadsersättningar utan redovisningsskyldighet, som fastslås separat.
Ersättning för inkomstbortfall
En förtroendevald får ersättning för ett faktiskt inkomstbortfall föranlett av förtroendeuppdraget. Ersättning betalas endast för ett sådant in- komstbortfall som hänför sig till den förtroendevaldes huvudsakliga för- sörjning.
Ersättning för kostnader för vård av barn
Kostnader för vård av barn under tio år ersätts, frånsett heltidsanställda förtroendevalda, förutsatt att barnet är den förtroendevaldes eget eller bor stadigvarande i samma hushåll.
Ersättning för kostnader för en assistent
En förtroendevald som på grund av en funktionsnedsättning behöver en assistent för att kunna delta i ett sammanträde som hålls av ett or-
gan, eller för att kunna förbereda sig för sammanträdet, får ersättning för de kostnader som föranletts av behovet av en assistent.
Oklarheter som hänför sig till grunden för ersättningen eller dess belopp
Om grunden för kostnaderna eller själva beloppet som avses i 2–6 § inte kan fastslås entydigt, kan stadskansliets förvaltningsdirektör be- sluta om betalning av ersättning på skälighetsgrunder.
Vid behov kan stadskansliets förvaltningsdirektör av den förtroende- valda begära en utredning om grunden för ersättningen eller dess be- lopp.
Förvaltningsstadgan träder i kraft den 1 juni 2017.
INNEHÅLL
1 kap. Allmänna bestämmelser 1
1 § Tillämpning av förvaltningsstadgan 1
AVD. II Organisering av stadens förvaltning och verksamhet 1
3 § Stadsstyrelsens näringslivssektion 2
4 § Stadsstyrelsens koncernsektion 2
6 § Fostrans- och utbildningsnämnden 3
7 § Fostrans- och utbildningsnämndens finska sektion 3
8 § Fostrans- och utbildningsnämndens svenska sektion 3
10 § Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion 4
11 § Stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden 4
14 § Kultur- och fritidsnämnden 5
15 § Kultur- och fritidsnämndens kultursektion 6
16 § Kultur- och fritidsnämndens idrottssektion 6
17 § Kultur- och fritidsnämndens ungdomssektion 6
18 § Social- och hälsovårdsnämnden 6
19 § Social- och hälsovårdsnämndens sektion 7
20 § Direktionen för affärsverket servicecentralen 7
21 § Direktionen för affärsverket byggtjänsten 7
22 § Direktionen för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten 8
23 § Direktionen för affärsverket företagshälsan 8
24 § Direktionerna för skolorna och gymnasierna 8
3 kap. Borgmästaren och biträdande borgmästarna 9
3 § Ställföreträdare för borgmästaren och biträdande borgmästarna 9
4 kap. Centralförvaltningen, revisionskontoret och sektorerna 9
3 § Affärsverken inom centralförvaltningen 11
5 § Fostrans- och utbildningssektorn 12
7 § Kultur- och fritidssektorn 13
8 § Social- och hälsovårdssektorn 14
9 § Sektorernas förvaltning 14
5 kap. Ledande tjänsteinnehavare 15
1 § De ledande tjänsteinnehavarnas uppgift 15
3 § Övriga ledande tjänsteinnehavare vid stadskansliet 15
4 § Xxxxxxx tjänsteinnehavare vid affärsverken inom centralförvaltningen 15
5 § Ledande tjänsteinnehavare vid revisionskontoret 16
6 § Xxxxxxx tjänsteinnehavare i fostrans- och utbildningssektorn 16
7 § Ledande tjänsteinnehavare i stadsmiljösektorn 17
8 § Ledande tjänsteinnehavare i kultur- och fritidssektorn 18
9 § Ledande tjänsteinnehavare i social- och hälsovårdssektorn 18
10 § Ställföreträdare för de ledande tjänsteinnehavarna 19
Avd. III Organens, de förtroendevaldas och de ledande tjänsteinnehavarnas befogenheter 20
7 kap. Stadsfullmäktiges befogenheter 20
1 § Stadsfullmäktiges befogenheter 20
8 kap. Stadsstyrelsen och dess sektioners befogenheter 22
1 § Stadsstyrelsens befogenheter 22
2 § Stadsstyrelsens näringslivssektions befogenheter 24
3 § Stadsstyrelsens koncernsektions befogenheter 25
9 kap. Borgmästarens och biträdande borgmästarnas befogenheter 25
1 § Borgmästarens befogenheter 25
2 § Biträdande borgmästarnas befogenheter 26
10 kap. Sektornämndernas allmänna befogenheter 27
1 § Sektornämndernas allmänna befogenheter 27
11 kap. Allmänna befogenheter för direktionerna och direktörerna för affärsverken 28
1 § Allmänna befogenheter för direktionerna för affärsverken 28
2 § Allmänna befogenheter för direktörerna för affärsverken 29
12 kap. Befogenheter i centralförvaltningen 30
1 § Kanslichefens befogenheter 30
2 § Förvaltningsdirektörens befogenheter 33
3 § Personaldirektörens befogenheter 33
4 § Stadsjuristens befogenheter 33
5 § Finansdirektörens befogenheter 34
6 § Särskilda befogenheter för verkställande direktören för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten 35
13 kap. Revisionsnämndens och revisionsdirektörens befogenheter 35
1 § Revisionsnämndens befogenheter 35
2 § Revisionsdirektörens befogenheter 37
14 kap. Allmänna befogenheter för de ledande tjänsteinnehavarna i sektorerna 39
1 § Sektorchefernas allmänna befogenheter 39
15 kap. Särskilda befogenheter i fostrans- och utbildningssektorn 40
1 § Fostrans- och utbildningsnämndens särskilda befogenheter 40
2 § Fostrans- och utbildningsnämndens finska och svenska sektions befogenheter 41
3 § Särskilda befogenheter för direktionerna för skolorna och gymnasierna 42
4 § Särskilda befogenheter för sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn43 5 § Barnomsorgsdirektörens befogenheter 43
6 § Befogenheter för direktören för grundläggande utbildning 44
7 § Befogenheter för direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete 44
8 § Befogenheter för direktören för svenska servicehelheten 44
16 kap. Särskilda befogenheter i stadsmiljösektorn 45
1 § Stadsmiljönämndens särskilda befogenheter 45
2 § Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektions befogenheter 49
3 § Stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden 51
4 § Särskilda befogenheter för sektorchefen i stadsmiljösektorn 52
5 § Markanvändningsdirektörens befogenheter 52
6 § Trafik- och gatuplaneringschefens befogenheter 54
7 § Tekniska direktörens befogenheter 54
8 § Kundrelationsdirektörens befogenheter 55
9 § Byggnadstillsynschefens befogenheter 57
10 § Miljödirektörens befogenheter 58
11 § Räddningsnämndens befogenheter 58
12 § Räddningskommendörens befogenheter 60
13 § Särskilda befogenheter för direktionen för trafikaffärsverket 61
14 § Särskilda befogenheter för direktören för trafikaffärsverket 61
17 kap. Särskilda befogenheter i kultur- och fritidssektorn 62
1 § Kultur- och fritidsnämndens särskilda befogenheter 62
2 § Befogenheter för kultur- och fritidsnämndens kultursektion 62
3 § Kultur- och fritidsnämndens idrottssektions verksamhet 62
4 § Befogenheter för kultur- och fritidsnämndens ungdomssektion 63
18 kap Särskilda befogenheter i social- och hälsovårdssektorn 63
1 § Social- och hälsovårdsnämndens särskilda befogenheter 63
2 § Befogenheter för social- och hälsovårdsnämndens sektion 64
3 § Särskilda befogenheter för sektorchefen i social- och hälsovårdssektorn 64 4 § Särskilda befogenheter för direktören för en servicehelhet i social- och hälsovårdssektorn 65
19 kap. Bestämmelser om beslutsfattandet och fördelningen av befogenheterna 65
2 § Tolkande av befogenhetsbestämmelserna 66
3 § Övertagning av ett ärende för behandling i ett högre organ (övertagningsrätt) 66
4 § Myndigheter med uppgift att behandla upphandlingsrättelser 66
5 § Talan och utlåtanden till utomstående 67
6 § Verkställighet av besluten 67
Avd. IV Ekonomi och övervakning 67
2 § Verkställighet av budgeten 68
4 § Uppföljning av verksamhet och ekonomi 68
5 § Anläggningstillgångar och annan lös egendom 68
8 § Upphandlingsbefogenheter 69
9 § Gemensamma upphandlingar 69
10 § Försäkringar och försäkringsfonden 69
11 § Anvisningar om skötseln av ekonomin 69
21 kap. Granskning av förvaltning och ekonomi 70
1 § Revisionsnämndens rätt till upplysningar och medverkan i nämndens arbete 70
2 § Rapporter från revisionsnämnden 70
3 § Planering av revisionen och rapportering 70
22 kap. Intern kontroll och riskhantering 70
1 § Stadsfullmäktiges uppgifter 70
2 § Stadsstyrelsens uppgifter 71
3 § Nämndernas och direktionernas uppgifter 71
4 § De ledande tjänsteinnehavarnas uppgifter 71
5 § Interna revisionens uppgifter 71
2 § Anställning i tjänsteförhållande utan offentligt ansökningsförfarande 72
3 § Befogenheter för den myndighet som anställer en person i tjänsteförhållande 73
24 kap. Förvaltningsförfarande 73
1 § Undertecknande av handlingar 73
2 § Protokoll för förtroendevalda och tjänsteinnehavare 73
3 § Beslut om att en handling lämnas ut 74
4 § Avgifter som tas ut för handlingar och utlämning av uppgifter 74
5 § Ordnandet av dokumentförvaltningen 74
1 § Tvåspråkighet i stadens verksamhet 74
Avd. VII Deltagande och kommunikation 76
26 kap. Initiativrätt och behandling av initiativ 76
1 § Kommuninvånares eller servicetagares initiativ och behandlingen av dem76 2 § Uppgifter som ska lämnas till initiativtagaren 76
3 § Initiativ från ungdomar och behandlingen av dem 76
27 kap. Stadsbornas och servicetagarnas rätt att delta 76
1 § Principer för delaktighet och växelverkan 76
2 § Den unga befolkningens möjligheter att delta och påverka 77
3 § Den äldre befolkningens möjligheter att delta och påverka 77
4 § Möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta och påverka77 28 kap. Stadens kommunikation 77