S V E R I G E S K O M M U N E R O C H L A N D S T I N G L A N T M Ä T E R I E T
S V E R I G E S K O M M U N E R O C H L A N D S T I N G L A N T M Ä T E R I E T
1 (17)
BILAGA 2 - NORMALAVTAL ABT Version 1.0 2011-02-02
Gemensam objektspecifikation ABT
Gemensam objektspecifikation ABT redovisar de objekt som omfattas av Normalavtal ABT vilket tagits fram i samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Lantmäteriet.
- Ersätter bilaga 2 Objekttypskatalogen för Normalavtal ABT 2007 fr.o.m. 2011-02-02.
Objektspecifikationen omfattar både attribut och geometri.
För följande objekt sker samverkan enl. Normalavtal ABT.
1. Byggnad inkl. attribut
2. Anläggningar inkl. attribut
3. Kommunikation
4. Ortnamn och Xxxxxxxxx
5. Adress
För detaljerad information hänvisas till:
• Exempelsamling Byggnad
Finns som bilaga på sidan 12 i detta dokument.
• Bilaga 1 till Ramavtal och Normalavtal ABT
Ersättningsmodell inkl samverkansnivåer
xxxx://xxx.xxx.xx/XxxxxXxxxxxXxxxxx.xxx?XxxxxXxxxxxx_XxxxXXxx0xx0x0x-00xx-0000-xxxx- 37cbd722900f&MediaArchive_ForceDownload=true
• Handbok Byggnad och Adress
xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/XXX_Xxxx.xxxx?xxx00000
Från och med april 2011 gäller nedanstående länk:
xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/XXX_Xxxx.xxxx?xxx00000
• Informationsmodell Byggnad och Adress
xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/XXX_Xxxx.xxxx?xxx00000
1. Byggnad
Kommunen ansvarar för uppdatering av byggnader över hela kommunens yta för alla attribut utom byggnadsgeometri.
- För byggnadsgeometri ansvarar kommunen genom geometrileverans för uppdatering inom överenskommet ansvarsområde.
- Kommunen kan leverera byggnadsgeometri även utanför sitt ansvarsområde.
Samtliga byggnader med en area på marken som är 15 kvm eller större ska tas med i geometrileverans. Därutöver de byggnader som är antingen bygglovpliktiga, adressatta eller inlagda i byggnadsregistret.
Anm: Även mindre byggnader än 15 kvm från kommunen lagras på samma sätt.
Byggnadsgeometri
Beskrivning | Kommentar |
I LINA skapas byggnadens läge med schablon eller med koordinater som görs om till schablon. Vid geometrileverans anges byggnadens läge med verklig geometri som alltid ska kvalitetsmärkas med medelfel (lägesnoggrannhet) och insamlingsläge (fasad eller takkant). | I framtida gränssnittslösning (utbytesformat) för kommunen ska ytobjekt användas. I LINA används insamlingsläge Illustrativt läge för schablon. |
Anm: Exempelsamling Byggnad är uppdaterad och finns som bilaga sist i detta dokument.
Byggnadsdel
Beskrivning | Kommentar |
Byggnadsdel är en eller flera ingående ytor i objektet Byggnad (minst en byggnadsdel) | Byggnadsdel kan bara levereras genom geometrileverans, minst en byggnadsdel I LINA skapas endast byggnadsschablon som ska uppdateras vid geometrileverans |
Byggnadsnamn
Beskrivning | Kommentar |
Namn på Byggnad kan anges som attribut Exempel: - Ändamål Skola - Namn Kyrkskolan - Ändamål Multiarena - Namn Globen - Ändamål Högskola - Namn Mitthögskolan - Ändamål Badhus - Namn Parkbadet | Byggnadsnamnet ska vara allmänt känt och använt. Kan vara namn som redovisas på Baskarta (Primärkarta) eller GGD samt namn för besöksmål eller namn som används i ”folkmun”. |
Byggnadsändamål
Beskrivning | Kommentar |
Ändamål ska anges för alla byggnader och anger vilket ändamål som Byggnad används till. För ändamålen Bostad och Samhällsfunktion ska även detaljerat ändamål anges. För Industri är detaljerat ändamål inget krav. |
Ändamål | Detaljerat ändamål (Byggnadens funktion) | |
Bostad Byggnad som till över- vägande del används för permanent eller fritidsboende | Krav på detaljerat ändamål för Bostad | |
Småhus – friliggande | ||
Småhus – kedjehus | ||
Småhus – radhus | ||
Småhus med flera lägenheter | ||
Flerfamiljshus | Mer än 50% utgörs av bostad |
Verksamhet | T.ex. hotell, kontor, handel, | |
Byggnad som till över- | restaurang kiosk, parkeringshus | |
vägande del används | ||
för rörelse. |
Samhällsfunktion Byggnad som till över- vägande del innehåller verksamhet som nyttjas av medborgare i samhället | Krav på detaljerat ändamål för Samhällsfunktion | |
Badhus | badhus, kallbadhus, simhall, äventyrsbad etc | |
Brandstation | ||
Busstation | resecentrum, busstation etc | |
Distributionsbyggnad | byggnad i distributionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vatten, t.ex. transformatorstation, nätstation, vattentorn, värmecentral, teknikbod (tele, bredband) | |
Djursjukhus | sjukhus för vård av djur |
Försvarsbyggnad | byggnad som används för förvars- ändamål eller försvarsberedskap t.ex. byggnad i anslutning till en militär anläggning eller militärt förråd | |
Hälsocentral | enheter för öppen hälso- och sjukvård, t.ex. hälsocentral, vårdcentral eller läkarstation | |
Högskola | eftergymnasial skola, klassad som högskola | |
Ishall | hall för ishockey, bandy eller skridsko inomhus | |
Järnvägsstation | ||
Kommunhus | huvudbyggnad för kommunledning, t.ex. kommunhus, stadshus, rådhus | |
Kriminalvårdsanstalt | kriminalvårdsmyndighetens anstalter | |
Kulturbyggnad | byggnad som används för kulturellt ändamål, teater, museum, hembygdsgård etc. | |
Multiarena | Flexibel lokal för utövande av sport, kultur och genomförande av många slags arrangemang | |
Polisstation | ||
Reningsverk | avloppsreningsverk | |
Ridhus | byggnad för ridning inomhus, t.ex. ridhus eller ridskola | |
Samfund | byggnad tillhörande svenska kyrkan eller andra trossamfund samfundsbyggnad är t.ex. kyrka, frikyrka, synagoga, moské, tempel, krematorium kloster, församlingshem, kapell | |
Sjukhus | ||
Skola | förskola, grundskola, gymnasium etc | |
Sporthall | idrottshall, sporthall, badmintonhall, curlinghall, tennishall etc | |
Universitet | eftergymnasial skola, klassad som universitet | |
Vattenverk | vattenreningsverk | |
Ospecificerad |
Industri Byggnad som till över- vägande del används för tillverkning av produkter, förädling av varor | Ej krav på detaljerat ändamål för Industri | |
Annan tillverkningsindustri | ||
Gasturbinanläggning | ||
Industrihotell | ||
Kemisk industri | . | |
Kondenskraftverk | ||
Kärnkraftverk |
Livsmedelsindustri | ||
Metall- och maskinindustri | ||
Textil industri | ||
Trävaruindustri | ||
Vattenkraftverk | ||
Vindkraftverk | ||
Värmeverk | ||
Övrig industribyggnad | ||
Ospecificerad |
Ekonomibyggnad Byggnad som till övervägande del är till för jordbruk, skogsbruk eller jämförbar näring (t.ex. växthus). | t.ex. djurstall, växthus, maskinhall, magasin, lada, silo, loge |
Komplementbyggnad Byggnad som utgör komplement till annan byggnad inom övriga ändamål utom för ändamål Övrig byggnad | . | t.ex. uthus, garage, friggebod, carport, cistern, lager, sjöbod, campingstuga |
Övrig byggnad Byggnad vars ändamål inte är Bostad, Industri, Samhällsfunktion, Verksamhet, Ekonomi- byggnad eller Komplementbyggnad | t.ex. kolonistuga |
Boarea
Beskrivning | Kommentar |
Är hela boarean för alla ingående lägenheter i en Byggnad | Vid nyregistrering av småhus är boarean en obligatorisk uppgift |
Objektstatus Byggnad
Beskrivning | Kommentar |
Anger aktuell status för Byggnad. - Planerad | Med planerad avses byggnad enligt beviljat bygglov tills det är uppfört |
- Gällande - Avregistrerad | Med avregistrerad avses byggnad som är riven, nedbrunnen eller felregistrerad |
Byggnadsbeteckning
Beskrivning | Kommentar |
Byggnadsbeteckning utgörs av registerenhetens beteckning och husnummer (skapas automatiskt) | Byggnadsbeteckning skapas antingen av Lantmäteriet i LINA eller i grunddata- systemet (GDS) eller av kommunen i kommunens system (gränssnittslösning) |
Nybyggnadsår
Beskrivning | Kommentar |
Årtal när byggnaden uppförs, sätts av kommunen |
Byggnad undantagen från adressättning
Beskrivning | Kommentar |
Anger att Byggnad inte ska adressättas | Används i undantagsfall för byggnader med ändamålen, Bostad, Verksamhet, Samhällsfunktion och Industri, som normalt ska ha adress. |
Koppling till adress
Beskrivning | Kommentar |
Adressen kan bara vara kopplad till en byggnad, byggnaden kan vara kopplad till fler adresser. Kommunen ska koppla Byggnad till adress. | Ändamålen Bostad, Samhällsfunktion, Verk- samhet och Industri ska ha adresskoppling. |
Typ av adress
Beskrivning | Kommentar |
Typ av adress anger ändamål för Xxxxxx/entré och ska endast anges när Byggnad har Xxxxxx och denna ska kopplas till adress. | Typ av adress kan vara antingen: - Bostadsadress - Butiksadress - Besöksadress |
- Leveransadress |
2. Anläggningar
För Anläggningar ansvarar kommunen för uppdatering över hela kommunens yta
Markanläggning, anläggningsområde eller idrottsplan, -bana
Ändamål | Detaljerat ändamål (Anläggningens funktion) | Kommentar |
Anläggningsområde Markområde där industri- aktiviteter eller aktiviteter med anknytning till sport, fritid eller kultur bedrivs | Krav på detaljerat ändamål för Anläggningsområde | Där ytavgränsning saknas anges funktion och namn i en punkt Kan även levereras som karttext |
Avfallsanläggning | t.ex. sopstation, byggtipp, industritipp | |
Återvinningsanläggning | t.ex. återvinningsstation, återvinnings- gård, sorteringsanläggning | |
Badplats | t.ex. friluftsbad, bassängbad, havsbad | |
Begravningsplats | t.ex. kyrkogård, minneslund | |
Bilskrotanläggning | t.ex. bildemontering | |
Campingplats | t.ex. husvagnscamping, tältplats | |
Djurpark | ||
Flygplats | större flygplats | |
Flygfält | mindre flygplats (flygfält) | |
Golfbana | bana med minst 9 hål | |
Gästhamn | ||
Koloniområde | ||
Nöjesanläggning | större anläggning som t.ex. folkets park eller sommarland |
Bandyplan | ||
Fotbollsplan | fotbollsplan med reglementsenliga mått (ca 60x100 meter) | |
Galoppbana | avsedd för tävling | |
Idrottsplats | permanent anläggning som utöver fotbollsplan tillåter andra aktiviteter | |
Ishockeybana | ishockeyplan med rink | |
Motorbana | inhägnad bana för motorsport t.ex. speedway, motocross, racing | |
Skjutbana | t.ex. jaktskyttebana, korthållsbana, lerduvebana, skeetbana, sport- skyttebana, älgskyttebana | |
Tennisbana | anläggning med minst två banor | |
Travbana | travbana avsedd för tävling |
Namn på markanläggning
Till markanläggning kan namn anges som attribut. Exempel:
- Ändamål Badplats - Namn Strandbaden
- Ändamål Nöjesanläggning - Namn Liseberg
- Ändamål Fotbollsplan - Namn Måsberget
- Ändamål Skjutbana - Namn Gillet
Byggnadsanläggning
Ändamål | Beskrivning | Kommentar |
Dammbyggnad | Varaktig dammbyggnad för fördämning av vatten, oftast av betong | Kan uppdateras av kommunen om de har bättre geometri |
Brygga | Brygga av varaktig beskaffenhet (konstruktion som sträcker sig ut i vattnet) | - ” - |
Pir | Varaktig pir, vågbrytare etc. till skydd mot hård sjö | - ” - |
Namn på byggnadsanläggning
Till byggnadsanläggning kan namn anges som attribut i förekommande fall.
3. Kommunikation
För Kommunikation ansvarar kommunen för uppdatering över hela kommunens yta
Ändamål | Beskrivning | Kommentarer |
Övrig järnväg | Järnväg som inte ingår i det reguljära järnvägsnätet T.ex. spårväg, industrispår, tunnelbana, museijärnväg | |
Vandringsled | Väl underhållen längre markerad led i terräng, längs väg eller stig avsedd för vandring eller skidåkning | Vandringsled ingår inte i Normalavtal 2007, men kan uppdateras av kommunen om de har tillgång till geometri. |
Elljusspår | Varaktigt iordningställt elbelyst motionsspår på stig eller bana | Elljusspår ingår inte i Normalavtal 2007, men kan uppdateras av kommunen om de har tillgång till geometri. |
4. Ortnamn
För avisering av nya och förändrade Ortnamn ansvarar kommunen över hela kommunens yta.
Namnets läge beskrivs i form av yta, linje eller punkt
Anm: De ortnamn som utgör namn på byggnad, adress och anläggning är attribut till objektet Byggnad, objektet Adress eller objektet Anläggning
Bebyggelsenamn och naturnamn
Beskrivning | Kommentar |
Bebyggelsenamn är namn på en byggnad eller ett område där byggnaderna i först hand är avsedda för bostad eller kontor. T.ex. namn på stadsdel och by Naturnamn är namn på natur- eller terrängföreteelse | Lantmäteriet har det övergripande ansvaret för bebyggelsenamn och naturnamn. Kommunen ansvarar för namnsättning av stadsdelar, kommunala anläggningar, vägar, gator och allmänna platser inom detaljplan. |
Platsnamn
Beskrivning | Kommentar |
Namn på intressanta platser (points of interest) finns i första hand inom tätort. Kan beskrivas som en yta. T.ex. namn på torg, park, friluftsområde, öppen plats eller rondell som är beslutade av kommunen | Dessa namn är av särskilt intresse för ”blåljusaktörerna” |
Faktaruta
God ortnamnssed
Lantmäteriet är ortnamnsmyndighet i Sverige och har till uppgift att fastställa ortnamn, såvida detta inte tillkommer annan myndighet t.ex. kommun, samt att ge råd och rekommendationer inom ortnamnsområdet.
En viktig uppgift är namnsättning på de allmänna kartorna och i Lantmäteriets databaser där ortnamnens huvudsyfte är att identifiera geografiska platser som behövs för orientering och kommunikation.
Lantmäteriets ortnamnsvårdande verksamhet syftar till att främja ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick. En av grundprinciperna för ett ändamålsenligt ortnamnsskick är att ett och samma namn inte bör skrivas på olika sätt beroende på det sammanhang där ortnamnet används.
”Rätt namn på rätt plats med rätt stavning”
5. Adress
För Adress ansvarar kommunen för uppdatering över hela kommunens yta
Adressnamn (Adressområde)
Beskrivning | Kommentar |
Geografiskt område vars utbredning beskrivs av de adressplatser som beslutas tillhöra adressområdet. Kan vara antingen namn på vägar, gator eller platsnamn, (namn på bebyggelsegrupper), gårdar, anläggningar eller enstaka hus. | Se Svensk standard för belägenhetsadress. Adressområdestyper: - Gatuadressområde - Byadressområde - Metertalsadressområde |
Gårdsadressområde
Beskrivning | Kommentar |
När det inom ett byadressområde finns mindre bebyggelsegrupper, gårdar eller hus som har egna namn kan de registreras som gårdsadressområde. | Se Svensk standard för belägenhetsadress |
Adressplatsbeteckning
Beskrivning | Kommentar |
Unik beteckning inom ett adressområde Adressplatsbeteckning sätts samman av attributen: - Adressplatsnummer + ev. bokstavstillägg, lägestillägg och lägestilläggsnummer | Se Svensk standard för belägenhetsadress |
Adresstatus
Beskrivning | Kommentar |
Aktuell status för belägenhetsadressen. - Föreslagen, - Gällande eller - Reserverad | Se Svensk standard för belägenhetsadress. |
Adressplatsens läge
Beskrivning | Kommentar |
Anger hur adressplatsens läge har valts. Följande läge (koordinatläge) kan väljas: • Byggnad • Ingång (entré) • Infart • Tomtplats (se kommentar) • Övrigt läge (adressatt anläggning) | Tomtplats anger adressplatsens läge centralt på en planerad eller obebyggd fastighet |
Adressplatsnamn (populärnamn)
Beskrivning | Kommentar |
Adressplatsnamn är ett namn som är känt och allmänt används för att lokalisera den plats som avses med adressplatsen. Används som komplement till belägenhetsadressen. Adressplatsnamn ska inte anges för t.ex. verksamhetsnamn eller firmanamn. | Se Svensk standard för belägenhetsadress. Samma namn kan sättas som attribut till både adress (adressplatsnamn) och byggnad (byggnadsnamn). Populärnamn är attribut till Adressplatsnamn |
Koppling till byggnad
Beskrivning | Kommentar |
Adressen kan bara vara kopplad till en byggnad, byggnaden kan vara kopplad till fler adresser. Kommunen ska koppla Byggnad till adress. | Ändamålen Bostad, Samhällsfunktion, Verksamhet och Industri ska ha adresskoppling. |
Koppling till fastighet
Beskrivning | Kommentar |
Adressplatsen har alltid en direkt koppling till fastighet. Får endast peka ut en fastighet. Vid 3D är adressplatsen kopplad till markfastigheten. | Kopplingar mellan adress och fastighet som påverkas av fastighetsbildning, redovisad i XXXX´s brevlåda ska åtgärdas |
Adressatt anläggning
Beskrivning | Kommentar |
Används när adressplatsen avser annan företeelse än adress till byggnad eller obebyggd fastighet. T.ex. avloppspumpstation, brygga, idrottsanläggning, små- båtshamn, tele- och radiomast, transformator, transformator- station, nätstation, vattentäkt, återvinningsstation |
Adressplatsanmärkning
Beskrivning | Kommentar |
Upplysning om plats som inte är adressatt, men som hittas via adressplats i närheten som ges adressplatsanmärkning. T.ex. angöringsplats för taxi, busshållplats, järnvägsstation/ hållplats, uppgång för underjordisk spårtrafik, spårvagns- hållplats, kajplats, stoppställe för postutdelning, övrig anmärkning, som finns i anslutning till adressplatsen |
BILAGA till Gemensam objektspecifikation ABT
Exempelsamling Byggnad version 2011-02-02
Exempelsamlingen är avsedd att användas vid ajourhållning av byggnadsgeometrier enligt ABT-avtalet och utgör bilaga till Gemensam objektspecifikation ABT.
Dokumentet innehåller exempel på hur en kommunleverans ska se ut och vad som gäller för lagring i GGD.
Attribut | |
Kommunleverans | Lagra kommunleverans i GGD |
Lägesnoggrannhet Anges som medelfel i plan Ange även medelfel i höjd om byggnaden har höjdvärde. | Lagras som attribut på varje byggnadsdel. |
Insamlingsläge Anges som fasad eller takkant. | Lagras som attribut på varje byggnadsdel |
Ändamål Anges för samtliga byggnader. | Lagras som attribut till objektet Byggnad. Om byggnaden finns registrerad gäller tidigare angivet ändamål. Förändring av ändamål görs i LINA. Om byggnaden ska ha flera ändamål eller om detaljerat ändamål ska anges så hanteras det av kommunen i LINA. |
Byggnadsnamn Kan anges som attribut. | Lagras som attribut till objektet Byggnad. |
Byggnad med en eller flera geometrier | |
Kommunleverans | Lagra kommunleverans i GGD |
Byggnadsindelning ska göras enligt byggnadsregistret så att varje registerbyggnad har en byggnadsgeometri (eller flera). | Byggnad inom fastighet som är uppdelad i flera delar lagras som ett byggnadsobjekt med flera tillhörande geometrier (byggnadsdelar) |
Kommunbasen kan skilja på huvudbyggnad och tillbyggnad.
Förespråkas Tillåts Utbyggnader kan redovisas på olika sätt.
Stadskärnans byggnader inom kvarter kan redovisas med separata byggnadsgeometrier. |
|
Kedjehus | |
Kommunleverans | Lagra kommunleverans i GGD |
Byggnadsindelning ska göras enligt byggnadsregistret så att varje registerbyggnad har en byggnadsgeometri (eller flera). | Båda nedanstående alternativ är tillåtna. |
Kedjehus kan redovisas med separat geometri för bostad och garage eller med gemensam geometri för bostad och garage. | |
Intilliggande byggnader | |
Kommunleverans | Lagra kommunleverans i GGD |
Vid ajourhållningsleverans krävs slutna fristående figurer för både S2 och S3. | |
I kommunbasen kan en intill- liggande byggnad vara en öppen figur dvs. det finns bara en linje mellan ytorna. |
|
Cirkelbågar | |
Kommunleverans | Lagra kommunleverans i GGD |
Vid ajourhållningsleverans får cirkelbågar inte förekomma. | Cirkelbågar får inte förekomma i GGD. |
I kommunbasen kan cirkelbågar förekomma | |
Glapp och överskjutande linjer | |
Kommunleverans | Lagra kommunleverans i GGD |
Glapp och överskjutande linjer är inte tillåtet för någon sam- verkansnivå. | Glapp eller överskjutande linjer får inte förekomma i en anslutningspunkt. |
Dubbel linje I kommunbasen kan det finnas glapp och överskjutande linjer. |
Start- och slutpunkt ska vara identisk för en sluten figur. |
Överlappning | |
Kommunleverans | Lagra kommunleverans i GGD |
Byggnader får överlappa varandra | Byggnader får överlappa varandra |
I kommunbasen kan byggnader överlappa varandra t.ex. på grund av inmätning i husliv och takkant. | |
Uppdelad linje | |
Kommunleverans | Lagra kommunleverans i GGD |
Begränsningslinje ska vara sammanhängande | |
I kommunbasen kan linje vara uppdelad med olika ursprung och medelfel. | Begränsningslinjen skall vara sammanhängande. |
Spikar och öglor (selfintersect) | |
Kommunleverans | Lagra kommunleverans i GGD |
När kommunen levererar ytor får det inte förekomma spikar eller öglor i leveransen. | |
Dubbletter | |
Kommunleverans | Lagra kommunleverans i GGD |
Det får inte förekomma dubbletter av byggnader i en leverans. | |
Atrium | |
Kommunleverans | Lagra kommunleverans i GGD |
Om kommunen skickar som två figurer, måste den inre figuren kodas som atrium. | Byggnad med atrium mäts om som ett objekt. |