Kollektivavtal

Kollektivavtal

Enskilda högskolor

1 juni 2013 – 31 maj 2016

Allmänna anställningsvillkor och löneavtal

IDEA – Arbetsgivarförbundet för ideella organisationer

Akademikerförbunden, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd, Vision

De akademikerförbund som omfattas av detta avtal är

Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Psykologförbund, Sveriges Skolledarförbund, Sveriges Universitetslärarförbund, Sveriges Veterinärförbund.

SULF är kontaktförbund för Akademikerförbunden.

Innehåll

Inledning 4

§ 1 Avtalets omfattning 4

§ 2 Allmänna förhållningsregler 5

§ 3 Anställning 5

§ 4 Arbetstid 7

§ 5 Ersättning under ordinarie arbetstid vid tjänstgöring på s k ob-tid 11

§ 6 Övertidsarbete 12

§ 7 Restidsersättning 15

§ 8 Ledighet 16

§ 9 Lön för del av löneperiod 17

§ 10 Sjuklön 18

§ 11 Föräldralön 24

§ 12 Semester 25

§ 13 Uppsägning 28

§ 14 Avtalsförsäkringar 30

§ 15 Förhandlingsordning 30

§ 16 Giltighetstid 31

Bilaga 1 32

Gemensamma värderingar beträffande undervisningstid

Bilaga 2 33

Löneavtal 2013 – 2016

INLEDNING

Enskilda högskolor bedriver utbildning i enlighet med tillämpliga delar i gällande högskolelag och högskoleförordning samt lag om tillstånd att utfärda examina. Detta kollektivavtal är ett ramavtal anpassat för de förutsättningar som gäller enskild högskola. Avtalet ger möjlighet att vid behov anpassa villkoren till den egna högskolans särart genom lokala kollektivavtal eller enskilda överens- kommelser.

§ 1 AVTALETS OMFATTNING

Mom 1 Omfattning

Detta avtal omfattar de till IDEA – Arbetsgivarförbundet för ideella organisa- tioner anslutna enskilda högskolor samt till högskola anslutet utbildningsbolag.

Mom 2 Tillämpning

Avtalet träder i kraft med verkan från den första i månaden efter den då respek- tive arbetstagarorganisation gjort framställning om det. Om begäran gjorts senare än 20 dagar före månadsskifte framflyttas ikraftträdandet till därpå näst- kommande månadsskifte. Detta under förutsättning att arbetstagarorganisationen har medlemmar vid arbetsplatsen.

På begäran av part ska förhandling om anpassning av arbetsvillkoren dock föregå ikraftträdandet som i sådant fall sker efter avslutad förhandling.

Mom 3 Undantag

Avtalet gäller inte tjänstemän i företagsledande befattning.

För tjänstemän som uppnått den ordinarie pensionsålder som gäller för dem enligt ITP-planen kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om att andra anställningsvillkor ska gälla än de som framgår av detta avtal. För rätt till sjuklön efter arbetsgivarperioden krävs en särskild överenskommelse.

Detsamma gäller dem som anställs efter att ha uppnått den ordinarie pensions- ålder som gäller hos arbetsgivaren.

Mom 4 Utlandstjänstgöring

Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställ- ningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom ett särskilt utlandsreglemente eller liknande hos arbetsgivaren.

Vid utlandstjänstgöring ska ”Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring” tillämpas.

Mom 5 Avtalets dispositivitet

Avvikelser från avtalets bestämmelser kan göras genom lokalt kollektivavtal eller, där så anges i avtalet, genom enskild överenskommelse mellan arbetsgiva- ren och arbetstagaren.

§ 2 ALLMÄNNA FÖRHÅLLNINGSREGLER

Mom 1 Lojalitet

Förhållandet mellan arbetsgivare och anställd grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Anställd ska iaktta diskretion rörande arbetsgivarens angelägenheter, såsom driftsförhållanden, affärsangelägenheter o dyl.

I anställningsbevis bör i förekommande fall erinras om den tystnadsplikt som kan gälla beroende på verksamhetens art.

Mom 2 Bisyssla

En anställd får inte utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet som konkurrerar med arbetsgivaren. Den anställde får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på hans arbete i tjänsten. Om en anställd avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfat- tande slag, ska han därför först samråda med arbetsgivaren.

Mom 3 Förtroendeuppdrag

En anställd har rätt att ha statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag.

§ 3 ANSTÄLLNING

Mom 1 Anställning tills vidare

Anställning gäller tills vidare om inte annat följer av LAS eller mom 2.

Mom 2 Tidsbegränsad anställning

Anställningsavtal per arbetad timme kan träffas. I sådan anställning ska arbetstiden understiga 40 procent av årsarbetstiden för en heltidsanställning.

Vidare ges möjlighet att anställa för viss tid enligt följande:

Gästprofessor

Den sammanlagda tiden får omfatta högst fem år inom en ramtid av tio år.

En gästprofessor ska tillföra den enskilda högskolan vetenskaplig kompetens som berikar och utvecklar undervisningen och/eller forskningen. Gästprofes- sorns huvudsakliga arbetsuppgifter ska utgöras av forskning.

Adjungerad professor

Anställningen gäller tills vidare, dock längst sex år. Anställningen får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får omfatta högst tolv år. En adjungerad professor har sin huvudsakliga anställning hos annan arbetsgivare.

Anställning som adjungerad professor ska främja kunskapsbildningen inom den enskilda högskolan.

Biträdande lektor

Anställningen är en meriteringsanställning och gäller tillsvidare, dock längst två år. Anställningen får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får omfatta högst fem år. Anställningen får förlängas med motsvarande tid den anställde varit sjuk eller föräldraledig eller om det finns särskilda skäl. Efter särskild prövning kan anställningen övergå i en tillsvidareanställning som lektor.

En förutsättning för att anställa en biträdande lektor är att lokala parter har fast- ställt bedömningsgrunder för befordran till lektor. En sådan befordran ska vara grundad på att den som befordras dels ska ha styrkt behörighet för att anställas som lektor, dels ska ha bedömts lämplig för den högre anställningen utifrån de bedömningsgrunder som fastställts vid högskolan.

En biträdande lektor ska bedriva undervisning/pedagogiskt utvecklingsarbete och forskning.

Doktorand/forskarstuderande

Anställningen gäller ett år i sänder. Den sammanlagda anställningstiden får omfatta motsvarande fyra års heltidsstudier. Anställningen får förlängas med motsvarande tid den anställde varit sjuk eller föräldraledig eller om det finns särskilda skäl.

Mom 3 Undantag från företrädesrätten och visstidsanställning enligt LAS

Anställning enligt mom 2 ger inte företrädesrätt till annan anställning som lärare. En doktorand har dock efter genomförd disputation företrädesrätt till anställning som biträdande lektor.

Olika anställningsformer enligt mom 2 kan inte följa efter varandra. En dokto- randanställning kan dock efterföljas av anställning som biträdande lektor.

Anställningstid enligt mom 2 ska avräknas vid tillämpning av allmän visstids- anställning enligt LAS. Tid som lärare varit anställd enligt LAS allmän visstids- anställning ska avräknas från den sammanlagda anställningstiden enligt mom 2, doktorandanställning undantagen.

Om särskilda skäl föreligger kan lokala parter uppta förhandling om att avstå avräkning av tid för allmän visstidsanställning.

Mom 4 Hälsointyg

Inför en anställning kan arbetsgivaren begära hälsointyg från läkare anvisad av arbetsgivaren. Sådant intyg betalas av arbetsgivaren.

Mom 5 Upphörande av tidsbegränsad anställning

Om anställning för viss tid eller visst arbete ska upphöra före den tid som avsetts vid anställningstillfället gäller, om inte längre tid avtalats, att anställningen upp- hör en månad efter det någondera parten lämnat skriftlig underrättelse. Från arbetsgivarens sida får sådan underrättelse inte lämnas efter det att sex månader förflutit från anställningens tillträdande. För att kunna avsluta anställningen genom underrättelse ska det framgå av det enskilda anställningsavtalet.

Härutöver gäller att en tidsbegränsad anställning kan upphöra i förtid genom uppsägning från endera partens sida med de uppsägningstider som anges i § 13. Uppsägning från arbetsgivarens sida kräver saklig grund enligt lagen om anställningsskydd.

Protokollsanteckning

Uppkommer behov av vikarie bör i första hand undersökas om vikariatsfrågan kan lösas genom att deltidsanställd på arbetsplatsen med erforderliga kvalifi- kationer för befattningen ifråga utökar sin arbetstid. Sådan utökning av arbets- tiden är inte att betrakta som mertid enligt arbetstidslagen.

Möjlighet finns också att vikariatsanställa under rekryteringsprocessen i avvak- tan på att befattningen är tillsatt.

§ 4 ARBETSTID

Mom 1 Arbetstidslagen

Arbetstidslagen gäller med de tillägg och avvikelser som anges i detta avtal.

Mom 2 Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden för en heltidsanställd arbetstagare får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en beräkningsperiod om högst tolv månader. Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton likställs med helgdag.

Anmärkning

Parterna är överens om att olika lång arbetstid kan tillämpas för olika delar av året. Därför ska en avstämning göras efter varje beräkningsperiod.

Mom 2:1 Reglerad arbetstid

Arbetstidens förläggning fastställs av arbetsgivaren efter samråd med arbetstaga- ren.

Arbetsgivaren ska lämna besked till arbetstagaren om ändrad arbetstidsförlägg- ning senast 14 dagar i förväg. Sådant besked får lämnas kortare tid i förväg om verksamhetens art eller oförutsedda händelser ger anledning till det.

Mom 2:2 Förtroendearbetstid

Följande arbetstagare har förtroendearbetstid.

- Arbetstagare med enskild överenskommelse.

- Arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har ledande eller därmed jämförbar ställning.

- Lärare och doktorander.

Med förtroendearbetstid avses sådan arbetstid som en arbetstagare, med hänsyn till sina arbetsuppgifter och i den mån verksamheten medger, har förtroendet att själv disponera.

Mom 2:3 Beräkning av arbetstid vid frånvaro

För arbetstagare med förtroendearbetstid beräknas sjukavdrag utifrån åtta tim- mar per arbetsdag vid heltidstjänstgöring. Samma beräkning gäller vid tjänst- ledighet.

Mom 3 Lärares arbetsuppgifter

Följande arbetsuppgifter ingår normalt i en lärares befattning.

Utbildning

Förberedelse, genomförande och efterarbete av utbildning på grundnivå, avance- rad nivå och forskarnivå samt uppdrags-, fort- och vidareutbildning.

Forsknings- och utvecklingsarbete

Egen forskning inklusive författande av egna forskningsrapporter och forsk- ningsansökningar. Vetenskapliga sakkunnighetsuppdrag samt forskningsinfor- mation till allmänheten. Pedagogiskt eller annat utvecklingsarbete.

Kompetensutveckling

Att följa forskning och utveckling inom ämnesområdet samt övrig kompetens- utveckling.

Övriga uppgifter

Att vara ledamot i olika organ inom högskolan, kommittéer och arbetsgrupper eller facklig förtroendeman, funktionsansvar, administration, pedagogiska/ad- ministrativa ledningsuppgifter och interna möten.

Arbetsuppgifternas fördelning ska ses i ett flerårsperspektiv. En strävan ska vara att fördela arbetsbelastningen så jämnt som möjligt under året.

Mom 4 Arbetstidsförläggning för lärare

Uppdraget för den enskilde läraren planeras i samråd med berörd lärare utifrån verksamhetens krav och helhetssyn på lärarens arbetsuppgifter och arbetssitua- tion. Samrådet ska resultera i en översiktlig tjänstgöringsplan för läraren där det exempelvis för utbildning framgår vilka kurser m m som läraren ska vara verk- sam inom och i vilken omfattning. Tjänstgöringsplanen ska utarbetas innan verksamhetsårets början. Uppföljning av planen ska ske årligen och/eller vid behov. När behov uppkommer kan planen ändras av arbetsgivaren i samråd med berörd lärare.

Arbetstagarorganisationen har rätt att inom en vecka begära förhandling om tjänstgöringsplanen.

Mom 5 Arbetstidens fördelning för lärare

Vid fastställande av utbildningsvolymens omfattning för den enskilde läraren ska hänsyn tas till

- för- och efterarbete

- kursens svårighetsgrad, genomförande och distributionssätt

- utbildningens och ämnets karaktär

- utbildningens och examinationens uppläggning samt metod

- antal studerande

- om kursen hålls på annat språk än svenska

- lärarens erfarenhet av att undervisa inom området

- om läraren har kursansvar.

För att underlätta planeringen finns gemensamma värderingar beträffande undervisningstid, se bilaga 1.

För att få en hög kvalitet i såväl undervisning som forskning ska normalt nedan- stående ramar gälla vid fördelning av årsarbetstiden.

Professor

En professor ska ägna merparten av sin arbetstid åt forskning. Utbildning inom grund- och avancerad nivå ska i normalfallet omfatta lägst 25 procent av års- arbetstiden.

Lektor/biträdande lektor

En lektor ska normalt bedriva såväl forskning som utbildning inom sin arbetstid. Utbildningsarbetet ska i normalfallet omfatta 10 – 70 procent av årsarbetstiden och möjlighet ges att bedriva forskning alternativt ämnesutveckling 20 – 80 pro- cent av årsarbetstiden.

Adjunkt/annan lärare

Utbildningsarbetet ska i normalfallet omfatta 10 – 80 procent av årsarbetstiden. Läraren ska beredas möjlighet att bedriva egen forskning/forskarutbildning alternativt ämnesutveckling eller annan kompetensutveckling 10 – 70 procent av årsarbetstiden.

Doktorand

Vad som ovan sägs om planering av arbetstiden och upprättande av tjänstgö- ringsplaner ska för doktorander tillämpas i de delar som inte berör egen forskar- utbildning. Sådant arbete får vara maximalt 20 procent av årsarbetstiden beräk- nat på hela utbildningstiden.

Lärare anställd vid utbildningsbolag

För lärare anställd i till högskolan anslutet utbildningsbolag kan forskningstid beviljas efter särskild överenskommelse med arbetsgivaren.

Mom 6 Arbetstidsberoende tillägg

Arbetstidsberoende tillägg betalas normalt inte vid förtroendearbetstid. Överstiger den fullgjorda arbetstiden på arbetsgivarens initiativ eller efter överenskommelse det i mom 2 angivna arbetstidsmåttet ska ersättning för övertid/mertid utgå.

Mom 7 Enskild överenskommelse

Enskild överenskommelse får träffas om avvikelser från mom 1, 2 och 6 i denna paragraf.

§ 5 ERSÄTTNING UNDER ORDINARIE ARBETSTID VID TJÄNSTGÖRING PÅ S K OB-TID

Mom 1

Ersättning per timme: fr o m

2011-06-01

A För ordinarie arbetstid och mertid förlagd till tid från kl 19.00 dag före långfredagen till kl 07.00 dagen efter annandag påsk.	90:80
Tid från kl 19.00 dag före pingstafton, midsommar- afton, julafton eller nyårsafton till kl 07.00 vardag närmast efter helgdagsaftonen.
B (Dock ej fall som ersätts enligt A). För ordinarie arbetstid och mertid förlagd till tid från kl 00.00 till kl 24.00 lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.	45:70
Tid från kl 16.00 till 24.00 vardag närmast före trettondag jul, första maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx eller alla helgons dag.
Tid från kl 00.00 till kl 07.00 måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, första maj eller Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx.
Tid från 19.00 till kl 24.00 fredag som inte omfat- tas av ersättning enligt ovan.
C (Dock ej fall som ersätts enligt A eller B). För ordinarie arbetstid och mertid förlagd till tid från kl 22.00 till kl 24.00 måndag till torsdag samt från kl 00.00 till kl 06.00 tisdag till fredag.	37:40
D (Dock ej fall som ersätts enligt A eller B). För ordinarie arbetstid och mertid förlagd till tid från kl 19.00 till kl 22.00 på vardag.	18:20

Mom 2

Beordras heltidsanställd respektive deltidsanställd med en genomsnittlig arbets- tid om lägst 16 tim/vecka och som tjänstgör enligt visst schema att tjänstgöra enligt annat schema, ska den i sistnämnda schema fastställda arbetstiden utgöra ordinarie arbetstid. Detsamma gäller då arbetstiden i det egna schemat förskjuts eller vid ändrad fridagsförläggning.

Ändring enligt ovan ska ske senast dagen före den avsedda ändringen.

Lönetillägg för den arbetstid som förläggs utanför tiderna för det gamla schemat ersätts under 10 dagar från tillsägelsen med 13 kr. Lönetillägg enligt mom 1, första stycket, utgår under tio dagar från tillsägelsen.

Anmärkningar

1 I mom 1 angivna tillägg inkluderar semesterlön/semesterersättning.

2 Ersättning för ob-tid kan efter överenskommelse individuellt utbytas mot ett fast tillägg per månad.

3 Individuellt kan ha överenskommits om att lönen har fastställts med beaktande av förekomsten av tjänstgöring på ob-tid.

§ 6 ÖVERTIDSARBETE

Mom 1

När arbetsgivaren anser att förhållandena kräver att arbete utförs även under annan tid än ordinarie arbetstid, har anställd att utföra sådant arbete mot fast- ställd ersättning. Meddelande om övertidsarbete ska om möjligt lämnas senast fyra timmar före den ordinarie arbetstidens slut. Anför anställd starka skäl för befrielse från övertidsarbete, ska vederbörlig hänsyn tas.

Mom 1:1 Undantag från arbetstidslagen (ATL)

Anställd som enligt mom 2:1 är undantagen särskild övertidskompensation är också undantagen arbetstidslagens bestämmelser.

Mom 2 Rätten till särskild övertidskompensation

Mom 2:1 Undantag från särskild kompensation för övertidsarbete Kompensation för övertidsarbete utgår inte i de fall överenskommelse om undantag från rätt till övertidsersättning uttryckligen träffats mellan arbetsgiva- ren och den anställde. Högskolan underrättar den lokala fackliga organisationen när överenskommelse träffats.

Vikarie enligt s k löpande semesterlista eller i andra liknande situationer har inte heller rätt till övertidsersättning vid övergång mellan "vikariaten".

Mom 3 Förutsättningar för övertidskompensation

Mom 3:1 Övertidsarbete

Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som anställd utfört utöver den för heltidsanställning gällande ordinarie arbetstidens längd enligt § 4 mom 2 om

- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller, där beordrande på förhand inte kunnat ske,

- övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.

Beträffande deltidsarbete – se moment 5.

Mom 3:2 Beräkning av övertid

Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete medräknas endast fullgjord halvtimme.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.

Mom 3:3 Ej övertid

Icke beordrad förlängd arbetstid exempelvis på grund av vikariat, förskjuten arbetstid eller byte av arbetspass utgör inte övertid.

Mom 4 Olika typer av övertidskompensation

Övertidsarbete kompenseras antingen i kontanter (kontant ersättning) eller efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde i form av ledig tid (kompensationsledighet).

Mom 4:1 Kontant ersättning

Kontant ersättning inklusive semesterlön utges enligt följande.

a. För övertidsarbete under två timmar närmast före och efter den för en heltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd

månadslönen 94

b. För övertidsarbete på annan tid månadslönen

72

Mom 4:2 Kompensationsledighet

Ersättning för övertidsarbete som avses under mom 1 kan efter överenskom- melse mellan arbetsgivare och den anställde utgå i form av ledighet med

a) 1 1/2 timme för övertidsarbete som avses under mom 4:1 a.

b) 2 timmar för varje övertidstimme som anges under mom 4:1 b.

Mom 5 Kompensation för mertid som inte är undervisningstid vid deltidsanställning

Mom 5:1

Om deltidsanställd har utfört (beordrat) arbete utöver den för deltidsanställ- ningen gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid), eller arbetat på en arbetsfri vardag, utges kompensation per överskjutande timme med kontant ersättning eller efter överenskommelse som kompensationsledighet.

Mom 5:2 Viss beräkning av mertid

Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fullgjord halvtimme.

Om arbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsanställningen gällande arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna räknas samman.

Mom 5:3 Kontant ersättning

Kontant ersättning per överskjutande timme inklusive semesterlön/-ersättning utges med

månadslönen         3,5 x deltidsarbetstiden per vecka

Med månadslönen avses här den anställdes aktuella fasta deltidslön per månad.

Mom 5:4 Kompensationsledighet

Efter överenskommelse mellan den anställde och arbetsgivaren kan mertid ersättas med kompensationsledighet och utgår då med en timme per arbetad mertidstimme.

Anmärkning

Deltidsanställd erhåller övertidsersättning för arbetstid som överstiger arbets- tidsmåttet per dag respektive vecka för heltidsanställd i motsvarande befattning.

Både ob- och övertidsersättning kan inte utges för samma tid.

§ 7 RESTIDSERSÄTTNING

Mom 1 Rätt till restidsersättning

Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag.

Huvudregel

- Om arbetstagaren har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan.

- Om arbetstagaren inte har rätt till särskild kompensation för övertidsar- bete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om att arbetstagaren ska vara undantagen bestämmelserna om restidsersättning.

Undantag

- Arbetsgivaren och en arbetstagare kan överenskomma om att kompensa- tion för restid ska utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid ska beaktas vid fastställandet av lönen.

- Arbetstagare som har en befattning som normalt medför tjänsteresor, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och arbetstagaren kom- mit överens om sådan.

Mom 2 Förutsättningar för restidsersättning

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som åtgår för själva resan till och från bestämmelseorten.

Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid.

Vid beräkning av restid räknas endast fullgjord halvtimme.

Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna sammanräknas.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, ska tiden kl 22.00 – 08.00 inte medräknas.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande.

Mom 3 Restidsersättningens storlek

Restidsersättning inkl semesterlön utges per timme med månadslönen

240

Restidsersättning enligt divisorn 240 utges för högst sex timmar per kalender- dygn.

Om resan har företagits under tiden från kl 18.00 fredag fram till kl 06.00 mån- dag eller från kl 18.00 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl

06.00 dag efter helgdag, är ersättningen inkl semesterlön per timme

månadslönen 190

Med månadslön förstås den fasta kontanta månadslönen.

Vid tillämpning av divisorerna ska lönen för en deltidsanställd uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid enligt

utgående månadslön sysselsättningsgrad

§ 8 LEDIGHET

Mom 1 Ledighet med lön

Ledighet med lön beviljas i regel endast för del av arbetsdag. Om synnerliga skäl föreligger exempelvis vid nära anhörigs bortgång eller vid hastigt påkom- mande allvarligare sjukdomsfall inom den anställdes familj bör ledighet beviljas för en eller flera dagar.

Mom 2 Ledighet utan lön

Ledighet utan lön kan beviljas om arbetsgivaren bedömer att det kan ske utan olägenhet för verksamheten. När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska han för den anställde ange vilken tidsperiod tjänstledigheten omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på söndag och/eller helgdag som är arbetsfri för den anställde.

Mom 2:1 Ledighet del av dag

Om ledigheten avser del av dag görs avdrag per timme enligt formeln

månadslönen      veckoarbetstiden x 4,3

Mom 2:2 Ledighet högst fem arbetsdagar

Om ledigheten omfattar högst fem arbetsdagar ska för varje arbetsdag avdrag göras med

månadslönen 21

Mom 2:3 Ledighet längre än fem arbetsdagar

Om ledigheten omfattar fler än fem arbetsdagar ska för varje kalenderdag (även för den anställde arbetsfri vardag samt sön- och helgdagar) avdrag göras med dagslönen.

Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12

365

Månadslön = den aktuella månadslönen

Mom 3 Avdrag vid intermittent arbete

Vid intermittent arbete (arbete färre än fem arbetsdagar per vecka) görs löne- avdrag för varje timme på vilken arbete annars skulle ha utförts enligt följande.

Månadslönen dividerad med

antalet arbetsdagar/vecka x 21

5

§ 9 LÖN FÖR DEL AV LÖNEPERIOD

Om en anställd börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt:

För varje kalenderdag som anställningen omfattar betalas en dagslön.

Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12

365

Månadslön = den aktuella fasta kontanta månadslönen och eventuella fasta lönetillägg per månad.

§ 10 SJUKLÖN

Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan

Mom 1:1 Sjuklön dag 1 – 14

Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden betalas enligt lagen om sjuklön med tillägg enligt mom 2:2 andra stycket. Hur sjuklönen beräknas anges i mom 3:1–3:2.

En sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjuk- period upphörde ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.

Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. den 15:e kalenderdagen i sjukperioden betalas enligt mom 3:6–3:8 och mom 4 – 7.

Mom 1:2 Sjukanmälan

En arbetstagare som blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Den anställde ska så snart som möjligt med- dela arbetsgivaren när arbetet beräknas kunna återupptas.

Samma gäller om den anställde blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för över- förande av smitta som ger rätt till ersättning enligt Socialförsäkringsbalken.

Sjuklön ska som huvudregel inte betalas för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § första stycket lagen om sjuklön).

Mom 2 Försäkran och läkarintyg

Mom 2:1 Skriftlig försäkran

Den anställde ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar den anställde skulle ha arbetat (9 § lagen om sjuklön).

Mom 2:2 Läkarintyg

Den anställde ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg för att arbetsgivaren ska vara skyldig att betala sjuklön fr.o.m. den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan (8 § andra stycket lagen om sjuklön).

Om arbetsgivaren begär det, ska den anställde lämna sådant läkarintyg från en tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

Mom 3 Sjuklönens storlek

Mom 3:1 Sjukavdrag

Sjuklönen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.

Mom 3:2 Sjukavdrag kalenderdag 1 – 14

För varje timme en anställd är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme enligt följande:

För den första frånvarodagen månadslönen x 12,2 (karensdagen) i sjukperioden 52 x veckoarbetstiden

Fr.o.m. den andra frånvarodagen månadslönen x 12,2 i sjukperioden 20 % x 52 x veckoarbetstiden

Anställda som skulle ha arbetat på schemalagd förskjuten arbetstid får dessutom sjuklön fr.o.m. den andra frånvarodagen med 80 % av den ersättning för förskju- ten arbetstid som de gått miste om.

Mom 3:3 Sjuklön från första dagen i vissa fall

För en anställd som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 % redan fr.o.m. den första sjukfrånvarodagen, görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

Mom 3:4 När avdrag redan gjorts för tio karensdagar

Antalet karensdagar får enligt lagen inte överstiga tio under en tolvmånaders- period. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att den anställde fått avdrag för tio karensdagar inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för den första frånvarodagen beräknas enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen.

Mom 3:5 Definition av månadslön och veckoarbetstid

Månadslön

Med månadslön avses den aktuella månadslönen.

I månadslönen ingår

-fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t.ex. fasta skift- eller övertidstillägg)

-den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar.

För anställd som till väsentlig del är avlönad med rörliga lönedelar bör arbetsgi- varen och den anställde komma överens om vilket lönebelopp som ska utgöra den månadslön som sjukavdrag ska göras från.

Veckoarbetstid

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde anställde. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas vecko- arbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0–4 avrundas nedåt och 5–9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helg- fri vecka i genomsnitt per år.

Om lönen ändras

Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag den anställde får besked om sin nya lön.

Mom 3:6 Sjukdom fr.o.m. den 15:e kalenderdagen

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande:

Med månadslön avses utöver vad som anges i mom 3:5 även förmåner i form av kost eller bostad värderade enligt Skatteverkets anvisningar.

Sjukavdraget beräknas olika beroende på om den anställdes månadslön över- eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som

7,5 x prisbasbeloppet

12

Exempel avseende år 2013: Prisbasbeloppet år 2013 är 44 500 kr. Lönegränsen blir:

7,5 x 44 500 kr = 27 812 kr för år 2013

12

För anställda med månadslön som uppgår till högst lönegränsen görs sjukavdrag med

90 % x månadslönen x 12

365

För anställda med månadslön över lönegränsen görs sjukavdrag med

90 % x 7,5 x pbb + 10 % x månadslönen x 12 - 7,5 x pbb

365 365

Mom 3:7 Högsta sjukavdrag per dag

Sjukavdraget per dag får inte överstiga

den fasta kontanta månadslönen x 12

365

Med fast kontant månadslön jämställs här

- fasta lönetillägg per månad (t.ex. fasta skift- eller övertidstillägg)

- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats

- garanterad minimiprovision eller liknande.

För definition av månadslön, se mom 3:5.

Mom 3:8 Sjuklönetidens längd

Huvudregel

Om den anställde enligt detta avtal har rätt till sjuklön fr.o.m. den 15:e kalender- dagen i sjukperioden, ska arbetsgivaren betala sådan enligt följande:

Sjuklön betalas t.o.m. den 90:e kalenderdagen i sjukperioden till den som

- varit anställd minst ett år i följd hos arbetsgivaren eller

- gått över direkt från en anställning med rätt till sjuklön under 90 dagar (grupp 1).

Sjuklön betalas t.o.m. den 45:e kalenderdagen i sjukperioden till övriga (grupp 2).

I sjukperioden ingår samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdagar) och arbetsfria dagar under perioden.

Högsta antal dagar med sjuklön

Om den anställde under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera till- fällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om den anställde därför under de senaste 12 månaderna,

räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maxi- mala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet.

Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påverkas inte av ovanstående begränsningsregel.

Mom 4 Vissa samordningsregler

Mom 4:1 Rehabiliteringspenning

Om en anställd är frånvarande med rehabiliteringspenning under annars sjuk- löneberättigad tid enligt mom 3:8 görs löneavdrag som vid sjukdom fr.o.m. den 15:e kalenderdagen enligt mom 3:6.

Mom 4:2 Ersättning från annan försäkring

Om den anställde får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghets- försäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring, ska sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 4:3 Annan ersättning från staten

Om den anställde får annan ersättning från staten än från Socialförsäkringsbal- ken ska sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön

Mom 5:1 Den anställde har fyllt 60 år

Om den anställde vid anställningen har fyllt 60 år, kan arbetsgivaren och den anställde komma överens om att den anställde inte ska ha rätt till sjuklön fr.o.m. den 15:e kalenderdagen i sjukperioden. Om en sådan överenskommelse har träf- fats ska arbetsgivaren underrätta den lokala arbetstagarparten.

Mom 5:2 Förtigande av sjukdom

Anställda som vid anställningen har förtigit att de lider av viss sjukdom, har inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden när arbetsoförmågan beror på sjukdomen ifråga.

Mom 5:3 Inte lämnat friskintyg

Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av den anställde men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har den anställde inte rätt till sjuklön fr.o.m. den 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmå- ga som beror på sjukdomen ifråga.

Mom 5:4 Nedsatta sjukförmåner

Om den anställdes sjukförmåner har nedsatts enligt Socialförsäkringsbalken ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

Mom 5:5 Skada vid olycksfall vållad av tredje man

Om en anställd har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersätt- ning inte betalas enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbetsgi- varen betala sjuklön endast om – respektive i den utsträckning – den anställde inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den som är ansvarig för skadan.

Mom 5:6 Olycksfall hos annan arbetsgivare

Om den anställde har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgivaren betala sjuklön fr.o.m. den 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.

Mom 5:7 När sjukpension betalas ut

Om sjukpension enligt ITP-planen börjar betalas till den anställde upphör rätten till sjuklön.

Mom 5:8 Uppnådd pensionsålder

Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön fr.o.m. den 15:e kalenderdagen i sjukperioden för anställda som uppnått pensionsåldern, se § 1 mom 3.

Mom 5:9 Övriga inskränkningar i rätten till sjuklön

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön fr.o.m. den 15:e kalenderdagen i sjukperioden

- om den anställde har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt Socialförsäkringsbalken, eller

- om den anställdes arbetsoförmåga är självförvållad, eller

- om den anställde har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överens- kommelse om annat träffas.

Mom 6 Smittbärare

Om en anställd måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt Socialförsäkringsbalken görs avdrag enligt följande t.o.m. den 15:e kalenderdagen.

För varje timme en anställd är frånvarande görs avdrag per timme med

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Fr.o.m. den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 3:6 – 3:8.

§ 11 FÖRÄLDRALÖN

Mom 1 Villkor för föräldralön

En anställd som är tjänstledig på grund av graviditet eller i samband med barns födelse eller adoption, har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om arbetstaga- ren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd.

Med begreppet i samband med avses att tjänstledigheten ska äga rum inom 18 månader.

Mom 2 Föräldralönens storlek

Om den anställde har varit anställd i ett men inte tre år i följd utgörs föräldra- lönen av

- två månadslöner minus 60 föräldralöneavdrag enligt denna paragraf.

Om den anställde har varit anställd i tre men inte fyra år i följd utgörs föräldra- lönen av

- fyra månadslöner minus 120 föräldralöneavdrag enligt denna paragraf.

Om den anställde har varit anställd i fyra år i följd eller mer utgörs föräldralö- nen av

- sex månadslöner minus 180 föräldralöneavdrag enligt denna paragraf.

Föräldralöneavdrag

Föräldralöneavdraget beräknas olika beroende på om tjänstemannens månadslön över- eller understiger en viss lönegräns. Denna lönegräns beräknas som

10 pbb

12

För arbetstagare med månadslön som uppgår till högst lönegränsen görs föräldralöneavdrag per kalenderdag med

365

90 % x månadslönen x 12

För arbetstagare med månadslön över lönegränsen görs föräldralöneavdrag per kalenderdag med

90 % x 10 pbb 365
+ 10 % x månadslönen x 12 - 10 pbb 365

Med månadslön avses, utöver vad som anges i § 10 mom 3:5 även förmåner i form av kost eller bostad värderade enligt Skatteverkets anvisningar.

Mom 3 Utbetalning av föräldralön

Föräldralön betalas endast om ledigheten är sammanhängande minst en månad. Föräldralön betalas inte för längre tid än ledigheten omfattar.

Föräldralön betalas inte om den anställde undantas från föräldrapenning enligt Socialförsäkringsbalken. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen redu- ceras i motsvarande grad.

Föräldralönen betalas ut månatligen.

Mom 4 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Om anställd är frånvarande med tillfällig föräldrapenning, görs löneavdrag per frånvarotimme med

månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Om ledighetsperiod med tillfällig föräldrapenning omfattar en eller flera hela kalendermånader ska den anställdes hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som högskolan använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperioder".

Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön – se § 10 mom 3:5 respektive mom 3:6.

§ 12 SEMESTER

Mom 1 Allmänna bestämmelser

Om inte annat individuellt överenskommes utgår semester enligt lag med nedan angivna tillägg.

Mom 2 Semesterns längd och förläggning

- 28 semesterdagar

- 31 semesterdagar från det år arbetstagaren fyller 30 år

- 35 semesterdagar från det år arbetstagaren fyller 40 år

Semestern ska läggas ut under juni, juli och augusti månad om inte annat över- enskommes individuellt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Semester för lärare, forskare och doktorander

Semestern läggs ut under de studerandes ferier eller annan undervisningsfri tid. All semester förläggs sammanhängande under sommaren med början måndagen efter midsommardagen, om inte annat skriftligen överenskommits mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

I de fall arbetstagare önskar få sin semester förlagd till annan tid än den schablonmässigt utlagda semestern ska överenskommelse träffas mellan arbets- givaren och arbetstagaren senast den 15 maj aktuellt semesterår.

Arbetstagare som önskar nyttja sin rätt att spara semesterdagar, eller ta ut sparade semesterdagar, enligt bestämmelserna i detta avtal ska skriftligen anmäla detta till arbetsgivaren senast den 15 maj aktuellt semesterår.

Mom 3 Intjänandeår och semesterår

Kalenderåret utgör semesterår som tillika är intjänandeår om inte annat lokalt överenskommes eller högskolan enligt praxis följt semesterlagens bestämmelser om intjänandeår respektive semesterår.

Mom 4 Anställning mindre än tre månader

Anställning som inte avser eller varar längre tid än tre månader berättigar inte till semesterledighet utan i stället till semesterersättning enligt lag.

Mom 5 Semesterlön

Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg som för varje betald semesterdag utgör 0,8 procent av den anställdes vid semestertillfället aktuell månadslön.

Mom 6 Semesterersättning

Semesterersättning utgör 5,4 (4,6 + 0,8) procent av aktuell månadslön per outta- gen betald semesterdag. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.

Mom 7 Obetald semesterdag

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från den anställdes aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.

Mom 8 Ändrad sysselsättningsgrad

Om den anställde under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportio- neras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.

Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervä- gande antalet kalenderdagar av månaden.

Mom 9 Utbetalning av semestertillägg

Vid utbetalning av semesterlön gäller att semestertillägget om 0,8 procent utbe- talas vid ordinarie löneutbetalningstillfälle under eller närmast efter semestern.

Mom 10 För mycket utbetald semesterlön

Utgiven semesterlön betraktas som a conto-utbetalning och må avräknas från såväl semesterersättning som lön. Detta innebär bl a att anställd som erhållit fler betalda semesterdagar än han intjänat under året ska återbetala för mycket utbe- tald semesterlön/tillägg. Motsvarande avräkning görs om sysselsättningsgraden ändrats under semesteråret.

Mom 11 Sparande av semester

Om en anställd har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar kan den anställde av de överskjutande semesterdagarna spara en eller flera till ett senare semesterår. Detta får endast ske om han inte samma år tar ut tidigare sparad semester.

Antalet sparade semesterdagar bör inte vid något tillfälle sammanlagt överstiga 25 dagar.

Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 5 och semesterersätt- ning för sparad semesterdag enligt mom 6.

Mom 12 Semester för intermittent arbete

Om det för en anställd gällande arbetstidsschemat innebär att han eller hon inte arbetar varje dag i varje vecka (intermittent arbetande) gäller, att antalet brutto- semesterdagar ska omräknas till nettosemesterdagar. Antalet nettosemesterdagar förläggs på de dagar som för den anställde skulle ha utgjort arbetsdagar.

Arbetsdagar antal brutto-

per vecka x semesterdagar = nettosemesterdagar 5

Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.

Med "antalet arbetsdagar per vecka" avses det antal dagar som, enligt för den anställde gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genom- snitt per fyra veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).

Om den anställde enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag.

Mom 13 Enskild överenskommelse

Enskild överenskommelse får träffas om avvikelser från hela eller delar av denna paragraf.

§ 13 UPPSÄGNING

Mom 1 Uppsägningstid

För tillsvidareanställd gäller, såvida inte längre uppsägningstid avtalats, med nedan angivna undantag, en ömsesidig uppsägningstid av en månad under det första anställningsåret och därefter tre månader.

Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av

3 månader vid en sammanlagd anställningstid av minst 4 år men kortare än 6 år 4 månader ” 6 ” 8 år

5 månader ” 8 ” 10 år

6 månader ” 10 år Uppsägning från arbetsgivaren ska vara skriftlig.

Anmärkningar

För anställd som uppnått vid den enskilda högskolan gällande pensionsåldern gäller dock att den ömsesidiga uppsägningstiden är tre månader. Från och med 67 års ålder gäller dock en månads uppsägningstid.

1 Om beräkning av anställningstidens längd enligt ovan stadgas i 3 § lagen om anställningsskydd.

2 Har anställd som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid ska den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader. Bestämmelsen gäller inte arbetstagare som fyllt 65 år.

Mom 2 Turordning vid driftsinskränkning

De lokala parterna ska om avsteg måste göras från lagens turordningsbestäm- melser och urval av anställda som ska sägas upp, göra en bedömning av

kompetens i förhållande till högskolans verksamhet, kvalitetskrav och framtida utveckling och av högskolans möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verk- samhet.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överens- kommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som krävs.

De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25–27 § lagen om anställningsskydd komma överens om turordning vid återanställning. Då ska ovan nämnda kriterier gälla.

De lokala parterna ska på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken och skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.

Enas inte de lokala parterna äger de centrala parterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med riktlinjerna ovan.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av dessa frågor tillhanda- håller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.

Anmärkning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordning.

Mom 3 Företrädesrätt

Företrädesrätt till ny anställning gäller inte till ny anställning som avser vikariat, som vid dess uppkomst bedöms få en varaktighet av högst 14 kalenderdagar.

Mom 4 Skadestånd då arbetstagaren inte iakttar uppsägningstiden Om arbetstagaren lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar arbetstagarens lön under den del av uppsägningstiden som arbetstagaren inte har iakttagit.

Mom 5 Betyg och intyg

När anställning upphört eller när uppsägning skett på grund av arbetsbrist, äger anställd med minst sex månaders anställning rätt att senast en vecka efter begä- ran få tjänstgöringsbetyg, utvisande anställningstiden hos arbetsgivaren, de arbetsuppgifter vederbörande haft sig förelagda samt, om så begäres, vitsord beträffande arbetets utförande. Vid kortare tids anställning lämnar arbetsgivaren under angivna omständigheter tjänstgöringsintyg.

Såväl betyg som tjänstgöringsintyg bör innehålla uppgift om den tid den anställde varit anställd och de arbetsuppgifter den anställde haft.

När anställningen upphör har den anställde rätt att få ett intyg som visar hur många semesterdagar som har tagits ut under innevarande semesterår.

§ 14 AVTALSFÖRSÄKRINGAR

Nedan angivna kollektiva försäkringslösningar gäller om inte kollektivavtals- parterna i det enskilda fallet överenskommit om annat.

- ITP-avtalet

- Avtalet om tjänstegrupplivförsäkring

- Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

- Omställningsavtal Svenskt Näringsliv – PTK

§ 15 FÖRHANDLINGSORDNING

Mom 1 Medbestämmandeförhandling

Förhandlingar som part påkallar enligt 11 eller 12 §§ MBL ska upptas utan onö- digt dröjsmål och i övrigt med den särskilda skyndsamhet som omständigheterna kräver.

Önskar arbetstagarparten enligt 14 § MBL påkalla central förhandling och att arbetsgivaren ska avvakta med beslut eller åtgärd till dess sådan förhandling genomförts ska arbetsgivaren meddelas så snart som möjligt och senast sju dagar efter den lokala förhandlingen avslutats. Om annat ej överenskoms gäller att den centrala förhandlingen ska ske under medverkan av förbunden å ömse sidor samt att förhandlingen upptas skyndsamt.

I fråga om sättet att förhandla gäller föreskrifterna i 15 § samt 16 § första och tredje styckena MBL.

Mom 2 Tvist

I sådana fall, som inte är förutsedda i detta avtal, förklarar sig parterna beredda att uppta förhandlingar.

Det förutsätts, att arbetsgivaren och den anställde genom ömsesidigt hänsynsta- gande söker i samförstånd ordna sina gemensamma angelägenheter. Uppstår likväl tvist, ska densamma göras till föremål för behandling i den ordning nedan anges, och ska berörda parter undvika varje åtgärd som kan vara ägnad att för- svåra eller försena tvistens biläggande.

Mom 3

Uppkommer tvist mellan arbetsgivaren och den anställde och kan densamma icke lösas genom överläggning direkt mellan dem eller deras representanter, ska frågan på enderas begäran hänskjutas till förhandlingar mellan berörda avtals- slutande parter.

Begäran om dylikt hänskjutande ska ha inkommit till motpartens organisation inom två månader efter det part fått kännedom om tvistefrågans uppkomst och ska förhandlingar mellan organisationerna upptas inom 30 dagar efter det begä- ran kommit vederbörande organisation tillhanda.

Tvist på grund av verkliga eller förmenta felaktigheter mot detta avtal, vilka icke påtalats hos motpartens organisation inom ett år från den dag, då den förmenta felaktigheten skett, kan inte bli föremål för prövning eller behandling.

Mom 4

Lokal förhandling förs mellan arbetsgivaren och arbetstagarnas lokala fackliga organisation. Med lokal organisation avses lokalavdelning/kommunförening eller arbetstagare på arbetsplatsen som den fackliga organisationen utsett därtill.

§ 16 GILTIGHETSTID

Detta avtal gäller från och med den 1 juni 2013 till och med den 31 maj 2016. Därefter löper avtalet med en ömsesidig uppsägningstid om sju dagar.

BILAGA 1

Gemensamma värderingar beträffande undervisningstid

För att säkerställa högskolans kvalitet förutsätts att lärarnas undervisningstid säkerställs, dvs att tillräckliga garantier för för- resp efterarbete ges. En möjlig- het är att med utgångspunkt från nedanstående tabell med särskilda faktorer ta hänsyn till lärares för- resp efterarbete.

Arbetsuppgift Faktor

Föreläsning och lektioner 2 - 4

Seminarier, temadagar, muntliga förhör 2 - 4

Laborationer, gruppövningar, studiebesök 2 - 4

För teknisk förberedelse och iordningsställande inför laborationer, demonstra- tioner och andra praktiska moment liksom klinisk handledning, examination inklusive förberedelser, författande, vaktande, rättning och bedömning av tentamen räknas faktiskt använd tid.

För projektarbeten och examensarbeten beräknas en tidsåtgång om 3 – 5 timmar per poäng.

För tillämpning av faktorsystemet bör detta framgå vid fastställandet av tjänst- göringens omfattning, § 4 mom 5.

Om lathund för tillämpningen av faktorsystemet ska utvecklas ska detta ske partsgemensamt.

BILAGA 2

Löneavtal 2013 – 2016

Löneavtalet för enskilda högskolor gäller mellan IDEA – Arbetsgivarförbundet för ideella organisationer och Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd, Akademikerförbunden samt Vision.

1 Löneprinciper

Det är av stor vikt att det finns en väl utvecklad och känd lönepolitik. Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna utvecklar i samverkan lönepolitiken och kriterierna för lönesättningen utifrån högskolans mål, visioner och behov.

Lönesättningen ska underlätta för arbetsgivaren att rekrytera, motivera och behålla arbetstagare med den kompetens högskolan behöver på kort och lång sikt.

En väl fungerande lokal lönebildning stimulerar till engagemang, utveckling och goda arbetsinsatser och medverkar till att verksamhetens mål uppnås. Det förut- sätter en förtroendefull dialog mellan de lokala parterna om löneavtalets til- lämpning med hänsyn till den egna högskolans verksamhet, ekonomiska förut- sättningar och kompetensförsörjningsbehov.

De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att lönesättningsprocessen utvecklas.

2 Lönesättning

Lönesättningen ska vara individuell och differentierad.

Arbetstagarens lön påverkas av dels arbetsuppgifternas ansvar och svårighets- grad, dels arbetstagarens arbetsresultat och bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. Även marknadskrafterna kan påverka lönen.

Arbetstagarens lön ska bestämmas utifrån arbetsgivarens lönepolitik och lokalt framtagna kriterier såsom pedagogisk skicklighet, ämneskunskaper, forsknings- insatser, ledningsförmåga, omdöme och initiativförmåga, ekonomiskt ansvar, arbetsförmåga, idérikedom och innovationskraft.

Lönesättningen ska vara sakligt grundad. Enligt gällande diskriminerings- lagstiftning får en arbetsgivare varken direkt eller indirekt diskriminera en arbetstagare vid tillämpning av löne- eller andra anställningsvillkor.

Varje arbetstagare ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad hon eller han kan göra för att påverka sin lön. Därför ska en regelbundet återkommande dialog föras mellan chef och medarbetare om sådana frågor som har betydelse för arbetstagarens arbetsresultat, utveckling och lön.

Syftet med dialogen är att klarlägga målen för verksamheten och arbetstagarens bidrag till dessa och vad som krävs för att arbetstagaren ska få löneutveckling. Att skapa en process där arbetstagarens resultat, kompetens och utveckling knyts samman med löneutvecklingen. Lönerna ska bestämmas med hänsyn till ansva- ret och svårighetsgraden i befattningen och lärarens sätt att uppfylla dessa krav. Lönen bör öka när ansvaret och svårighetsgraden ökar och då lärarens prestation och duglighet blir större.

Inför lönesamtalen informerar arbetsgivaren de anställda om högskolans löne- sättningsprinciper och andra faktorer som har betydelse för den individuella lönesättningen.

Lönesättningen ska stödja verksamhetens utveckling och bidra till en stabil ekonomi.

3 Lönesamtal

Lönesamtal ska erbjudas en gång per år i samband med lönerevision.

Chef och medarbetare ska föra en dialog om medarbetarens bidrag till verksam- hetens mål och utveckling och värdera insatserna utifrån fastställda lönekriterier. Tidigare medarbetarsamtal bör ligga till grund för dialogen.

Dialogen kan exempelvis innehålla:

- verksamhetens mål och utveckling

- uppföljning av satta mål för arbetstagaren

- arbetstagarens arbetsuppgifter, ansvar, prestation och eventuella föränd- ringar i arbetsinnehåll

- arbetstagarens kompetensutveckling

- arbetstagarens samarbets- och initiativförmåga

Även föräldralediga och sjukskrivna omfattas av den årliga löneöversynen och har rätt till lönesamtal.

Om arbetstagaren har haft en ogynnsam löneutveckling ska arbetsgivaren diskutera arbetstagarens förutsättningar för arbetsuppgifterna, behov av kompe- tensutveckling eller andra åtgärder. Samtalet ska resultera i en utvecklingsplan.

4 Löneökningsutrymme

Allmän pott för individuell fördelning per den 1 juni utgörs för respektive arbetstagarorganisation av

2,2 procent 2013

2,2 procent 2014

2,4 procent 2015

räknat på den enskilde anställdes fasta kontanta lön per den 31 maj året för löne- revisionen.

Anmärkning

Parterna är överens om att avtalat löneökningsutrymme inte utgör någon indi- vidgaranti.

5 Förhandlingsordning

a) Arbetsgivaren anmäler senast den 10 juni 2013, den 1 april 2014 respektive 2015 till respektive arbetstagarorganisation vilka som avses omfattas av löne- revisionen den 1 juni respektive år.

b) Arbetstagarorganisation ska till högskolan senast den 20 juni 2013, den 15 april 2014 respektive 2015 lämna skriftlig uppgift på berörda medlemmar.

c) Arbetsgivaren ska senast den 15 oktober 2013, den 1 juni 2014 respektive 2015 vid lönesamtal lämna förslag till ny lön till berörda anställda.

Arbetsgivaren ska efter avslutade lönesamtal till berörd arbetstagarorgani- sation överlämna en förteckning över medlemmarnas löner.

d) Om lokal arbetstagarorganisation önskar påkalla lokal förhandling om löne- sättningen, ska meddelande tillsammans med revisionsförslag inlämnas till högskolan senast två veckor efter meddelande om nya löner lämnats. De lokala förhandlingarna om lönesättningen ska påbörjas snarast och vara avslutade senast två veckor efter begärd förhandling.

e) Om den lokala förhandlingen inte leder till uppgörelse, kan part begära konsultation av centrala parter om löneavtalets intentioner. Begäran om central konsultation ska vara skriftlig och påkallas senast den 1 december 2013, den 15 augusti 2014 respektive 2015 varefter det ankommer på par- terna att utan dröjsmål fastställa lämplig dag för central konsultation.

Anmärkning

De lokala parterna får träffa överenskommelse om avvikelse från punkterna a – d i förhandlingsordningen.

Parterna går tillsammans igenom förutsättningarna och tidplanen för respektive löneöversyn.

6 Omfattning

Detta löneavtal omfattar medarbetare som börjat sin anställning vid enskild hög- skola eller till högskolan anslutet utbildningsbolag senast den 31 maj året för lönerevisionen.

6.1 Undantag av vissa kategorier

Detta löneavtal omfattar inte anställd som den 31 maj året för lönerevisionen

- inte har fyllt 18 år

- är anställd för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete och vars anställning inte har varat fortlöpande under 6 månader

- är anställd på prov och antingen inte har övergått direkt från tidigare anställning, i vilken han har omfattats av tjänstemannaavtal om allmänna villkor, eller vars anställning inte har varat fortlöpande under 6 månader

- innehar anställning som utgör bisyssla

- har fyllt 67 år

Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning ska utges till anställd som enligt ovan är undantagen från löneavtalet. Därvid ska bestämmelserna i detta vara vägledande.

Om anställd, som den 31 maj året för lönerevisionen var anställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket inte omfattas av lönerevisionen, under avtalsperioden erhåller tillsvidareanställning hos arbetsgivaren ska bestämmel- serna i detta avtal vara vägledande vid fastställandet av lönen.

Arbetstagare som den 31 maj året för lönerevisionen är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undantagen från detta löneavtal om inte överenskommelse träffas om annat. När

denne återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga anställda hos arbetsgivaren enligt detta avtal.

6.2 Medarbetare som slutat sin anställning

Om en medarbetare har slutat sin anställning den 31 maj året för lönerevisionen eller senare och inte har fått lönehöjning enligt löneavtalet ska denne till hög- skolan anmäla sitt krav härpå senast inom en månad efter det att de anställda vid skolan har underrättats om att lönerevisionen är genomförd. Om medarbetaren försummar detta, medför detta löneavtal inte längre någon rätt för honom till lönehöjning.

6.3 Anställningsavtal den 1 december året före lönerevisionen

Om högskolan och en arbetstagare den 1 december året före lönerevisionen eller senare har träffat avtal om anställning och därvid även om viss lön och de vidare uttryckligen kommit överens om att den avtalade lönen ska gälla oberoende av 2013, 2014 respektive 2015 års lönerevision ska arbetstagaren inte omfattas av löneavtalet.

6.4 Redan genomförd lönerevision

Om högskolan i avvaktan på detta löneavtal redan har utgett lönehöjningar ska dessa avräknas såvida inte uttrycklig lokal överenskommelse om annat har träffats.

7 Tillämpningsregler

7.1 Begreppet högskola

I det fall en högskola har sin verksamhet förlagd till olika orter eller om det på samma ort finns flera enheter gäller följande vid beräkningen av ramen för löne- höjningar enligt punkt 4. Om så har varit klar praxis vid skolan vid tillämpning- en av tidigare löneavtal eller om lokal överenskommelse träffas, avses med hög- skola högskolan som helhet.

7.2 Retroaktiv omräkning

I det fall detta löneavtal tillämpas retroaktivt gäller följande beträffande sjukav- drag m m, tjänstledighetsavdrag och utbetalade övertidsersättningar.

Sjukavdrag m m ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt.

Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individu- ellt.

Övertidsersättningar ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske med den genomsnittliga lönehöjningen för anställda vid högskolan, såvida inte lokal överenskommelse träffas om att omräkningen ska ske individuellt för varje anställd.

7.3 Arbetstidsförändring

Om arbetstidens längd för anställda vid högskolan eller vissa av dessa förändras den 1 juni året för lönerevisionen eller senare ska lönerna för de berörda ändras i proportion till arbetstidsförändringen.

8 Vissa pensionsfrågor

8.1 Pensionsmedförande lönehöjningar (gäller ITP)

Om lönehöjning utges till tjänsteman som anges i punkt 6.2 och som är pensionsberättigad, ska höjningen inte vara pensionsmedförande. Om anställ- ningen har upphört på grund av pensionsfall ska emellertid lönehöjningen vara pensionsmedförande.

8.2 Anmälan om pensionsmedförande lön

Arbetsgivaren ska till Alecta/PRI såsom pensionsmedförande lön anmäla löne- höjning enligt avtalet.

9 Giltighetstid

Löneavtalet gäller från och med den 1 juni 2013 till och med den 31 maj 2016.