INLEDNING 4
Tillämpningsstöd för sysselsättningsfrämjande kontraktsvillkor vid upphandling
Om sysselsättningsfrämjande villkor i upphandlingsreglerna 4
Tillämpning av de sysselsättningsfrämjande villkoren 6
Dialog om sysselsättningsfrämjande åtgärder vid upphandling 8
1.1 Villkorens tillämpningsområde 9
1.2 Alternativ för tillämpning och hur leverantörer kan rekrytera ur avsedd målgrupp 9
1.4 Koppling till föremålet för upphandling 11
1.5 Definition av målgruppen eller målgrupperna 12
1.6 Arbetsrättsliga förutsättningar 14
1.6.2 Lagen om anställningsskydd, LAS 15
1.7 Arbetsrättsliga villkor 17
1.9 Sysselsättningsfrämjande villkor vid ramavtal 18
2. ÅTGÄRDER FÖR YTTERLIGARE SYSSELSÄTTNING OCH JÄMSTÄLLDHET 19
Bonus för ytterligare sysselsättning och jämställdhet 19
2.1 Mål att öka jämställdheten 21
2.2 Uppnå jämställdhet med bonus 21
2.3 Hänsyn till diskrimineringslagen 22
2.4 Tilldelningskriterium med mervärdesmodell för jämställdhetsåtgärder 23
2.4.1 Vad är ett tilldelningskriterium? 23
2.4.2 Jämställdhet som tilldelningskriterium 24
2.4.3 Förutsättningar, fördelar och utmaningar med tilldelningskriterier 24
2.4.4 Exempel på utformning av en utvärderingsmodell för att främja jämställdhet
inom ramen för sysselsättningsfrämjande åtgärder 24
3. REKRYTERING AV PERSONER FRÅN DEN AVSEDDA MÅLGRUPPEN 26
3.1 Rekrytering ur den avsedda målgruppen 26
3.2 Gemensam sysselsättningspolitik – mål och strategier 27
3.3 Fri rörlighet för personer 27
3.4 Subventionerad anställning 28
4.1 Vem ska genomföra uppföljningen? 30
4.2 När bör uppföljning ske? 30
4.3 Hur ska uppföljningen gå till? 31
4.4 Hantering av personuppgifter i samband med uppföljning 31
OM TILLÄMPNINGSSTÖDET
UppThandlingsmyndigTheten Xxxx tagit fram mallar för tillämpning av sysselsäflningsfrämjande kontraktsvillkor i uppThandlingar. Kontrakts- villkoren är i form av villkor för fullgörande
av kontrakt.
Defla tillämpningsstöd förklarar ocTh kommen- terar kontraktsvillkoren ocTh bilagorna ocTh är
efl stöd till uppThandlande myndigTheter1 ocTh till
anbudsgivare ocTh leverantörer vid tillämpning av sysselsäflningsfrämjande villkor. Mallarna kan användas för alla uppThandlingar oavsefl vilken uppThandlingslagstiftning som tillämpas.
Dokumenten består av
► kontraktsvillkor för sysselsäflning
► kontraktsvillkor för dialog
► bilaga:
Formulär för egenrapportering av sysselsäffning
– övergripande nivå
► överenskommelse efter dialog
Den uppThandlande myndigThet som tillämpar kontraktsvillkoren byter ut [den uppThandlande myndigTheten] till en annan benämning, till exempel ”beställaren”, ”xx kommun” eller ”xx region” ocTh fyller i andra uppgifter där det är markerat, till exempel [antal] eller [tid].
Mallarna ocTh deras textinneThåll ska kom- plefleras ocTh färdigställas av den uppThandlande myndigTheten ocTh är avsedda afl införas i upp- Thandlingsdokumenten i sin ThelThet för afl uppräfl- Thålla transparensprincipen. Kontraktsvillkoren bör vara en integrerad del av kontraktet ocTh ska ingå i uppThandlingsdokumenten. Även bilagan Formulär för egenrapportering av sysselsäffning
– övergripande nivå ska ingå i uppThandlings- dokumenten om egenrapportering enligt bilagan kommer afl användas.
Bilagan kan numreras eller integreras Thelt i efl elektroniskt uppThandlingssystem i stället för afl bifogas som bilagor.
OM SYSSELSÄTTNINGSFRÄMJANDE VILLKOR I UPPHANDLINGSREGLERNA
De sysselsäflningsfrämjande villkoren är villkor för fullgörande av kontrakt (även kallade särskilda kontraktsvillkor). Bestämmelser om villkor för fullgörande av kontrakt (särskilda kontraktsvillkor) finns i 17 kap. 1 § lagen (2016:1145) om offentlig uppThandling (LOU), 16 kap. 1 § lagen (2016:1146) om uppThandling inom försörjningssektorerna (LUF), 14 kap. 1 § lagen (2016:1147) om uppThandling av koncessioner
(LUK) samt i 7 kap. 12 § lagen (2011:1029) om upp- Thandling inom försvars- ocTh säkerThetsområdet (LUFS). Motsvarande bestämmelser finns också i 4 kap. 2 § lagen (2008:962) om uppThandling av valfriThetssystem (LOV).
I dessa anvisningar görs Thänvisningar enbart till LOU, men avser även motsvarande bestämmel- ser i LUF, LUK, LUFS samt LOV.
I defla tillämpningsstöd benämns kontrakts- villkoren ”Villkoren” eller ”sysselsäflnings- främjande villkor”.
Villkoren beThöver inte vara uppfyllda redan då leverantören lägger sifl anbud utan ska uppfyllas då kontraktet fullgörs. De träder i kraft i samband med afl kontraktet börjar löpa eller vid annan tid som den uppThandlande myndigTheten bestämmer. Tillämpningen av sysselsäflningsfrämjande
1. I mallarna och i detta tillämpningsstöd används begreppet upphandlande myndighet även för upphandlande enhet.
villkor inom ramen för lagstiftningen ovan ska följa de allmänna uppThandlingsräflsliga princi- perna om proportionalitet, icke-diskriminering, likabeThandling, transparens ocTh ömsesidigt erkännande.
Tillämpning av de sysselsättnings- främjande villkoren
Här kan du läsa om kontraktsvillkoren med förklarande kommentarer.
Leverantören ska vid utförandet av kon- traktet erbjuda sysselsäflning för arbetslösa personer som Thar svårt afl etablera sig på arbetsmarknaden ocTh som beThöver sär- skilda insatser för afl få efl arbete. I denna uppThandling omfaflas följande (målgrupp eller målgrupper): [Den uppThandlande myndigTheten anger målgrupp/er].
Leverantören åtar sig afl till dessa erbjuda sysselsäflning enligt nedan.
Ange något av följande tre alternativ:
Alternativ a):
En eller flera anställningar på Theltid eller deltid, vilka sammantagna motsvarar minst [antal] månader på Theltid.
Anställningen är antingen tillsvidare eller tidsbegränsad ocTh regleras enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) om inte avvikelser gjorts i kollektivavtal som leverantör är bunden av.
Anställningen ska Tha anknytning till det arbete som utförs inom ramen för det aktuella kontraktet. Anställningen kan inneThålla utbildningsinsatser (Thelt eller delvis) som leverantören erbjuder den anställde, så länge utbildningen Thar anknytning till anställningen.
Senast sex (6) månader efter kontraktets start ska minst en (1) anställning Tha påbörjats eller erbjudits.
Om en anställning avslutas i förtid av den anställde eller om det föreligger saklig grund för uppsägning eller skäl för avske- dande ska leverantören anses Tha uppfyllt
sifl åtagande om minst tre fjärdedelar (75 %)
av den sammantagna avtalade anställ- ningstiden Thar fullgjorts.
Alternativ b):
En eller flera praktikplatser på Theltid eller deltid, vilka sammantagna motsvarar minst [antal] månader på Theltid.
Praktiken är oavlönad ocTh utgör inget anställningsförThållande med leverantören.
Praktiken får pågå Thögst sex månader om inte kollektivavtal som leverantören är bunden av anger annat.
Praktiken ska Tha anknytning till det arbete som utförs inom ramen för det aktuella kontraktet. Praktikplatsen kan inneThålla utbildningsinsatser (Thelt eller delvis) som leverantören erbjuder den anställde, så länge utbildningen Thar anknytning till praktiken.
Senast sex (6) månader efter kontraktets start ska minst en (1) praktik Tha påbörjats eller erbjudits.
Om en praktik avslutas i förtid, av sakligt godtagbara skäl, ska leverantören anses Tha uppfyllt sifl åtagande om minst tre fjärde- delar (75 %) av den sammantagna avtalade praktiktiden Thar fullgjorts.
Alternativ c):
En eller flera anställningar på Theltid eller deltid, vilka sammantaget motsvarar minst [antal] månader på Theltid ocTh en eller flera praktikplatser på Theltid eller deltid, vilka sammantaget motsvarar minst [antal] månader på Theltid.
Anställningen är antingen tillsvidare eller en (1) praktik Tha påbörjats eller erbjudits. tidsbegränsad ocTh regleras enligt lagen Om en anställning avslutas i förtid av den (1982:80) om anställningsskydd (LAS) om anställde eller om det föreligger saklig inte avvikelser gjorts i kollektivavtal som grund för uppsägning eller skäl för avske-
leverantör är bunden av. dande eller om en praktik av sakligt godtag-
Praktiken är oavlönad ocTh utgör inget bara skäl avslutas i förtid ska leverantören anställningsförThållande med leverantören. anses Tha uppfyllt sifl åtagande om minst
Anställningen respektive praktiken ska tre fjärdedelar (75 %) av den sammantagna Tha anknytning till det arbete som utförs avtalade anställningstiden eller praktiktiden inom ramen för det aktuella kontraktet. Thar fullgjorts.
Anställningen ocTh praktiken kan inne-
Thålla utbildningsinsatser (Thelt eller delvis) Åtagandet får fullgöras hos underleverantör: som leverantören erbjuder den anställde, Leverantören kan fullgöra sifl åtagande så länge utbildningen Thar anknytning till genom afl sysselsäflningen (anställning anställningen respektive praktiken. ocTh/eller praktik) sker Thos en eller flera
Praktiken är oavlönad ocTh utgör inget underleverantörer som utför arbete inom anställningsförThållande med leverantören. ramen för kontraktet. Leverantören ska
Praktiken får pågå Thögst sex månader kunna redovisa Thur dessa underleverantörer om inte kollektivavtal som leverantören är uppfyller kontraktsvillkoren ocTh ska se till bunden av anger annat. afl de medverkar vid uppföljning enligt
Senast sex (6) månader efter kontraktets punkt 3. start ska minst en (1) anställning ocTh minst
DIALOG OM SYSSELSÄTTNINGSFRÄMJANDE ÅTGÄRDER VID UPPHANDLING
Leverantören ska efter inbjudan med- verka vid dialog med [Den uppThandlande myndigTheten] ocTh eventuell annan aktör som [Den uppThandlande myndigTheten] samarbetar med. Dialogen ska syfta till afl diskutera leverantörens förutsäflningar afl bidra till sysselsäflningsfrämjande åtgärder genom afl, inom ramen för kontraktet,
erbjuda anställning eller praktik för arbets- lösa personer som Thar svårt afl etablera sig på arbetsmarknaden.
Leverantören ska medverka med minst en (1) person vid minst efl (1) dialogmöte med [Den uppThandlande myndigTheten] ocTh eventuellt annan aktör. [Den uppThandlande myndigTheten] kallar till mötet. Mötet kan
DIALOG OM SYSSELSÄTTNINGSFRÄMJANDE ÅTGÄRDER VID UPPHANDLING
ske i samband med kontraktets start eller Överenskommelsen ska vara skriftlig ocTh vid annan tidpunkt. Dialogmötet kan ske ange när kontraktsvillkoren för sysselsäfl- fysiskt eller på annat säfl, till exempel via ningsfrämjande villkor vid uppThandling Skype, telefon eller videomöte. träder i kraft samt vilken eller vilka mål-
Dialogens syfte är afl leda fram till en grupper som är aktuella ocTh vilket alter- överenskommelse om afl leverantören ska nativ i kontraktsvillkoren (a, b eller c) som genomföra sysselsäflningsfrämjande åtgär- leverantören åtagit sig afl uppfylla.
der ocTh på vilket säfl.
1.1 VILLKORENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE De sysselsäflningsfrämjande villkoren gäller för leverantörer som utför efl offentligt uppThandlat kontrakt för en vara, en tjänst, en byggentreprenad eller en koncession där sysselsäflningskrav Thar ställts. De Villkor som ska följas av leverantören när denne fullgör efl kontrakt ska framgå av upp- Thandlingsdokumenten.
Det finns två olika varianter av Villkor afl använda. Den ena varianten innebär afl leve- rantören åtar sig afl erbjuda anställningar eller praktik. Den andra varianten innebär afl leverantören åtar sig afl medverka i en dialog om sina förutsäflningar för sysselsäflnings- främjande åtgärder. Defla tillämpningsstöd är i Thuvudsak uppbyggt kring Villkoren för sysselsäflningsfrämjande åtgärder i form
av anställning eller praktik, men i punkt 1.3 finns mer information om villkoret ”Dialog om sysselsäflningsfrämjande åtgärder vid uppThandling”.
1.2 ALTERNATIV FÖR TILLÄMPNING OCH HUR LEVERANTÖRER KAN REKRYTERA UR AVSEDD MÅLGRUPP
Den uppThandlande myndigTheten väljer själv Thur Villkoren ska utformas ocTh vilka av alternativen a), b) eller c) leverantören ska kunna tillämpa.
Hur många som ska sysselsäflas ocTh inom vilken tid får också respektive uppThandlande myndigThet bedöma utifrån bland annat kontraktets omfafl- ning ocTh längd. Vilket eller vilka alternativ som ska kunna användas ocTh antalet månader fylls alltså i av den uppThandlande myndigTheten.
Den uppThandlande myndigTheten ska också definiera eller avgränsa målgruppen eller mål- grupperna utifrån sina beThov ocTh förutsäflning- arna i samband med en uppThandling. Den eller de målgrupper som är aktuella vid en uppThand- ling anges i Villkoren, så afl det är tydligt för leverantörerna. Målgruppen kan vara arbetslösa personer som beThöver bygga på sin kompetens eller endast Thar förgymnasial utbildning, arbets- lösa personer som Thar en funktionsnedsäflning som medför en nedsafl arbetsförmåga, nyan- lända som omfaflas av etableringsprogrammet2
2. Se lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
Det är dock inte tillåtet afl kräva afl personerna ska bo i efl visst område, en viss kommun eller efl visst land.
Den uppThandlande myndigTheten anger också vilket eller vilka stödfunktioner som leverantören Xxxx möjligThet afl tillämpa för afl uppfylla Villkoren mot bakgrund av tillgängligTheten på lokal nivå. Leverantören ska alltid kunna uppfylla Vill- koren på det säfl som är mest lämpligt inom ramen för kontraktet, under förutsäflning afl efl anställnings eller praktikavtal finns på plats senast efter det antal månader som Thar angefls.
Åtagandet för leverantören rör inte en i förväg bestämd eller utvald person utan det är leveran- tören i egenskap av arbetsgivare som får avgöra vilken person ur den angivna målgruppen som ska anställas ocTh under Thur lång tid. Genom afl åtagandet definieras på defla säfl Thar leveran- tören friThet afl själv avgöra Thur de uppfyller de sysselsäflningsfrämjande Villkoren. Den upp- Thandlande myndigTheten bör begära afl leveran- tören beskriver Thur de tänker fullgöra Villkoren i sifl anbud eller i samband med kontraktsstarten, till exempel vid efl uppstartsmöte.
Anställningen kan gälla Theltid eller deltid. Deltidsarbete bör endast komma i fråga när det passar både leverantören ocTh arbetstagaren, bland annat med Thänsyn till arbetstagarens möjligThet till full försörjning eller pågående studier. Deltidsarbete kan till exempel vara det enda alternativet för vissa personer på grund av sjukdom.
Senast sex månader efter kontraktets start (eller någon annan tidpunkt som den uppThand- lande myndigTheten Thar angefl) ska minst en
(1) anställning eller praktik Tha påbörjats eller erbjudits. Sammantaget ska den angivna tiden motsvarande en Theltid uppnås, oavsett om anställningen eller praktiken Thar skefl på deltid.
Två deltidsanställningar på till exempel 40 procent respektive 60 procent motsvarar därmed en Theltid.
Det beThöver inte alltid bero på fel eller för- summelse Thos leverantören om inte en anställ- ning eller praktik Thar kunnat påbörjats inom sex månader. Det kan i efl enskilt fall bero på omständigTheter som ligger utanför leverantörens kontroll ocTh därför kan leverantören Tha ansefls uppfylla åtagandet genom afl Tha erbjudit en anställning eller praktik inom den angivna tiden.
En anställning kan beThöva avslutas i förtid
i enligThet med lagen (1982:80) om anställnings- skydd (LAS) ocTh den räflspraxis som utvecklats av Arbetsdomstolen. Saklig grund för uppsägning kan till exempel vara arbetsbrist Thos arbetsgiva- ren eller personliga skäl såsom dokumenterad olämpligThet Thos arbetstagaren afl sköta arbetet, exempelvis samarbetssvårigTheter eller onykterThet. Skäl för avskedande kan till exempel vara upp- såtlig broflsligThet.
På samma säfl bör det vara möjligt för leve- rantören afl avsluta en praktik i förtid om det av objektivt godtagbara skäl inte fungerar, till exempel om praktikanten är frånvarande utan godtagbara skäl, broflsligThet eller det är allvar- liga samarbetsproblem.
Leverantören ska i sådana fall anses Tha upp- fyllt sifl åtagande om minst två tredjedelar (2/3) av den avtalade anställnings- eller praktiktiden Thar fullgjorts.
1.3 KRAV PÅ DIALOG
Som efl första steg i kontakten med leverantören kan den uppThandlande myndigTheten ställa krav på afl leverantören ska medverka på efl möte ocTh Tha en dialog om förutsäflningarna för syssel- säflningskrav. Efl sådant krav på dialog kan uppmuntra leverantören afl bidra till sysselsäfl- ningsfrämjande åtgärder utan afl i förväg definiera exakt vad leverantören ska uppfylla.
Om parterna kommer till en överenskommelse afl anställning eller praktik ska erbjudas ska dock leverantörens åtagande regleras genom
Dialogkrav kan vara efl bra alternativ om det är svårt afl fastställa om det är ändamålsenligt afl ställa krav på rekrytering eller om det är mer lämpligt med praktikplatser eller lärlingsanställ- ningar. Krav på dialog eller krav på sysselsäfl- ningsåtgärder kan i slutändan ge samma effekt
i form av genomförda sysselsäflningsfrämjande åtgärder. Vilken metod som bör användas beror till exempel på den uppThandlande myndigThet- ens situation ocTh vilken kännedom den Thar om den aktuella arbetsmarknaden. Det beror även på om det är svårt afl bedöma vilken eller vilka målgrupper som kan matcTha leverantörernas verksamThet. Dialogkrav kan också användas om kontraktet är av efl relativt lågt värde, när krav på rekrytering inte bedömts vara proportioner- ligt, eller vid ramavtal där det i förväg är svårt afl bestämma de enskilda kontraktens storlek. Ramavtalets avtalsvillkor måste inneThålla en möjligThet afl ställa sysselsäflningsfrämjande krav vid avrop eller förnyad konkurrensutsäfl- ning. Några nya villkor får inte läggas till eller ersäflas med andra, men det är möjligt afl preci- sera villkoren.
Genom afl leverantören deltar i en dialog kan det utredas vilka möjligTheter det finns afl erbjuda sysselsättningsfrämjande åtgärder ocTh man kan ta Thänsyn till såväl leverantörens situation som arbetsmarknadssituationen. En fördel med dialogkrav är afl det gör det möjligt för leverantören afl själv föreslå olika typer av sysselsäflningsfrämjande åtgärder som passar deras verksamThet. Efl resultat av dialogen kan därmed leda till afl leverantören åtar sig afl erbjuda till exempel studiebesök, erbjuda mentorer eller föreläsa om sin branscTh för afl sprida kunskap. Leverantörer kan också Tha åtagit sig ta emot praktikanter eller andra arbetsmarknadsåtgärder inom ramen för till exempel kollektivavtal.
Om det ställs krav på dialog krävs samma typ av insats från den som är matcThningsansvarig
som vid krav på rekrytering. Den uppThandlande myndigTheten kan samverka med en annan aktör som genomför dialogen på egen Thand eller till- sammans med myndigTheten. Men det är viktigt afl det finns en ansvarig aktör som Xxxx till upp- gift att genomföra dialogen med leverantören ocTh att det finns tydliga kontaktvägar. Om den uppThandlande myndigTheten inte är förberedd eller avsätter tid för att samarbeta med leve- rantören finns det risk att dialogen inte blir framgångsrik.
Om dialogen visar afl leverantören Thar förut- säflningar afl genomföra sysselsäflningsfräm- jande åtgärder bör en skriftlig överenskommelse träffas. En sådan överenskommelse bör ange resultat av dialogen, när Xxxxxxxxx för syssel- säflningsfrämjande åtgärder vid uppThandling träder i kraft, vilken eller vilka målgrupper
som är aktuella ocTh vilket alternativ enligt Vill- koren (a, b eller c) som leverantören Thar åtagit sig afl uppfylla.
Se mall för Överenskommelse efter genomförd dialog om sysselsäflningsfrämjande åtgärder.
Överenskommelsen innebär efl utökat åtagande för leverantören ocTh styrkta skäliga merkostnader bör ersäflas av den uppThandlande myndigTheten.
Eftersom både Villkoren för dialog ocTh Villko- ren för sysselsäflningsfrämjande åtgärder kan bli aktuella för leverantören ska båda ingå i upp- Thandlingsdokumenten.
1.4 KOPPLING TILL FÖREMÅLET FÖR UPPHANDLING
Huvudregeln är afl efl Villkor endast kan avse det som ska uppThandlas, det så kallade föremålet för kontraktet. Villkoren ska alltså Tha anknytning till det som uppThandlas. Innebörden av begreppet ”anknytning” beskrivs i 17 kap. 1 § lagen (2016:1145) om offentlig uppThandling (LOU),
som i sin tur Xxxxxxxxx till bestämmelserna om
tilldelningskriterier i 16 kap. 2 § andra stycket LOU. I defla stycke står det:
Eff tilldelningskriterium ska anses ha anknytning till den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska anskaffas om kriteriet i något avseende hänför sig till denna vara eller tjänst eller till byggnadsverket under något skede av livscykeln.
Det innebär afl Villkoren för sysselsäflnings- främjande åtgärder ska anknyta till det arbete eller de arbetsuppgifter som utförs inom ramen för det aktuella kontraktet. Villkoren ska därmed gälla för personer som ska anställas eller få prak- tik inom ramen för kontraktet ocTh dessa personer ska utföra arbetsuppgifter som Thar anknytning till fullgörande av kontraktet, det vill säga utföra den byggentreprenad, tillThandaThålla den tjänst eller tillverka eller leverera den vara som omfaflas av kontraktet.
Som jämförelse kan nämnas afl när det gäller arbetsräflsliga villkor (se 17 kap. 2–5 § LOU) framgår det av reglerna afl villkoren endast ska gälla för de arbetstagare som utför arbete enligt kontraktet.
Av EU-domstolens räflspraxis framgår afl kravet på koppling till kontraktsföremålet inne- bär afl det inte är tillåtet afl värdera kapacitet eller leveranser som överstiger den uppThandlande myndigThetens beThov ocTh vad som omfaflades
av kontraktet (se C-448/01 Wienstrom p 69). Där säger domstolen:
Deffa kriterium kan således medföra en oberäffigad diskriminering av de anbudsgivare vars anbud till fullo uppfyller de villkor som har eff samband med kontraktets föremål. En sådan begränsning av den krets av ekonomiska aktörer som har möjlighet aff lämna anbud motverkar emellertid syftet med direktiven om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster, som är aff öppna upp för konkurrens.
I defla mål gällde det efl utvärderingskriterium som gav leverantörerna poäng för den leverans- kapacitet de Thade utöver den uppThandlande myn- digThetens beThov. Även om frågan om koppling
till kontraktsföremålet inte är densamma när det gäller sysselsäflningsfrämjande villkor för anställning går det ändå afl dra slutsatsen afl om
den uppThandlande myndigTheten ger leverantören möjligThet afl låta anställningen ske i någon annan del av sin verksamThet än där xxx visst uppdrag utförs kan det ändå påverka förutsäflningarna för i synnerThet små företag. Efl exempel är efl företag som tillräckligt uppfyller kraven på kapacitet i en uppThandling, men som inte Thar någon yflerligare möjligThet afl fördela arbetsuppgifter på övriga delar av sin verksamThet än den som omfaflas av efl specifikt uppThandlat kontrakt. Det är därför viktigt afl bedöma förutsäflningarna för afl ställa sysselsäflningsfrämjande villkor, så afl de blir proportionerliga i förThållande till kontraktet.
1.5 DEFINITION AV MÅLGRUPPEN ELLER MÅLGRUPPERNA
Syftet med krav på sysselsäflningsfrämjande åtgärder är afl arbetslösa som Thar svårt afl eta- blera sig på arbetsmarknaden ska få en väg in
i arbetslivet. Målgruppen är personer som Thar beThov av stöd eller insatser. Det finns alltså en begränsning av vilka personer som kan syssel- säflas för afl efl sysselsäflningskrav ska anses vara uppfyllt. Exempel på personer som Thar svårt afl etablera sig på arbetsmarknaden eller utsafla grupper enligt Arbetsförmedlingens definition kan vara utrikes födda eller nyanlända, personer med funktionsnedsäflning, personer som saknar avslutad gymnasieutbildning samt äldre eller långtidsarbetslösa.
Det är leverantören som ska visa afl personer ur målgruppen Thar anställts eller fåfl praktik- plats i enligThet med kontraktet. Inskrivning på
Arbetsförmedlingen kan vara efl säfl afl styrka afl personen Thar varit arbetslös, men det beThöver inte vara efl krav.
Alla som Thar räfl afl arbeta i Sverige Thar också räfl afl skrivas in på Arbetsförmedlingen ocTh få service. En arbetssökande som Thar räfl afl bli inskriven ocTh som vill bli inskriven får aldrig bli
Mer om anställningsstöd kopplat till målgruppen kan du läsa Thos Arbetsförmedlingen.
En uppThandling inneThåller ofta krav på perso- nalens kvalifikationer, kunnande ocTh erfaren- Thet. Personer som anställs ur den särskilda målgruppen uppfyller inte alltid dessa krav ocTh därför beThöver det var möjligt för leverantören afl sysselsäfla personer utan afl riskera afl bryta mot övriga krav i kontraktet. Lagstadgade krav på vissa kvalifikationer för en viss typ av arbetsuppgifter får man dock inte frångå. Sysselsäflningsfräm- jande villkor ska inte Theller påverka utförandet av kontraktet i övrigt. Den uppThandlande myndig- Theten bör kunna förvänta sig samma kvalitet på tjänsterna som Thar uppThandlats när man Thar ställt krav på sysselsäflningsfrämjande åtgärder.
I de kontrakt där sysselsäflningsfrämjande vill- kor ställs bör det med andra ord finnas arbetsupp- gifter som kan utföras av personer ur den eller de avsedda målgrupperna. Det kan till exempel röra sig om arbetsuppgifter utan krav på längre utbild- ning eller erfarenThet som ordinarie personal kan frigöras från, eller kvalitetsThöjande arbetsuppgifter som normalt inte utförs på grund av tidsbrist.
1.6 ARBETSRÄTTSLIGA FÖRUTSÄTTNINGAR
Vid tillämpningen av sysselsäflningsfräm- jande villkor i form av krav på anställning eller praktikplats får kraven inte formuleras i strid med gällande lagstiftning. Villkoren ska också vara förenliga med i första Thand centralt eller centrala kollektivavtal. Efl kollektivavtal är efl bindande avtal för de parter som ingåfl det, en arbetsgivarorganisation eller enskild arbets-
givare ocTh en arbetstagarorganisation. Om de sysselsäflningsfrämjande villkoren innebär afl en part ingår efl uppThandlingskontrakt som strider mot någon bestämmelse i kollektivavtal kan det innebära efl kollektivavtalsbrofl. En väl genom- förd dialog med arbetsmarknadens parter kan förThindra afl denna situation uppstår.
Vilken lagstiftning eller vilket kollektivavtal som blir aktuellt varierar från fall till fall ocTh där- för beskrivs Thär översiktligt de frågeställningar ocTh överväganden som bör göras innan sysselsäfl- ningsfrämjande villkor används.
1.6.1 Anställning
I samband med anställningen ska leverantören följa de lagar ocTh tillämpliga kollektivavtal som finns på området. Anställningen är en tillsvidare- anställning eller en visstidsanställning ocTh den regleras av de regleringar som finns på arbets- platsen i form av lagstiftning ocTh kollektivavtal. Sysselsäflningsfrämjande villkor Thar inte till syfte afl reglera arbetsräflsliga frågor mellan leveran- tören som är arbetsgivare ocTh dess arbetstagare, men de åtaganden som formuleras utgår ifrån en bestämd period ocTh omfaflning samt vilken mål- grupp som personerna ska komma ifrån. Undersök också om arbetsräflsliga villkor måste ställas. I de fall den uppThandlande myndigTheten eller enTheten ställer arbetsräflsliga villkor ska dessa villkor också gälla de arbetstagare som anställs med anledning av sysselsäflningsvillkor (se nedan punkt 1.5).
Leverantören kan uppfylla sifl åtagande genom afl rekrytera personer till en lärlings- anställning. Inom vissa branscTher krävs en lärlingsutbildning för afl få efl yrkesbevis eller motsvarande ocTh det kan ibland vara brist på såväl lärlingsplatser som lärlingar. Under den förberedande fasen med till exempel samråd med arbetsmarknadens parter kan man dis- kutera om det är möjligt afl använda sig av lärlingsanställning inom en viss branscTh ocTh om kollektivavtalen inneThåller bestämmelser om lärlingar. Om det är lämpligt afl anställa
ren erbjuda utbildning för afl Thöja kompetensen Thos de personer som rekryteras. Utbildningar som leverantören kan erbjuda de anställda kan vara intern kompetensutveckling eller en extern utbildning i samarbete med någon annan aktör, till exempel Arbetsförmedlingen eller kommunal vuxenutbildning. Inom vissa branscTher saknas det relevanta utbildningar ocTh där tar arbets- givarna efl ansvar för afl utbilda sin personal.
1.6.2 Lagen om anställningsskydd, LAS En anställning som görs med anledning av efl sysselsäflningsvillkor ska antingen vara en tillsvidareanställning eller vara tidsbegränsad. Anställningen regleras enligt lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). De undantagsregler som finns i LAS ska följas ocTh bland annat undan- tas följande:
1 § p 4 LAS: arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning.
Dessa undantagsregler begränsar inte leve- rantörens friThet afl uppfylla sifl åtagande genom afl anställa personer med anställningsstöd eller lönebidrag.
Målgruppen för sysselsäflningsfrämjande villkor är personer som Thar beThov av stöd eller insatser. Därför finns det en begränsning av vilka personer som kan sysselsäflas av leverantören för afl kravet ska uppfyllas. I den svenska arbets-
räflen finns det dock delvis motstående intressen.
Regleringen om företräde till återanställning
i 25 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) kan teoretiskt skapa en konflikt med efl krav på anställning av en person ur en viss målgrupp.
Enligt regleringen i LAS Thar en arbetstagare som
Thar blivit uppsagd på grund av arbetsbrist under vissa förutsäflningar företrädesräfl till återan- ställning i den verksamThet där arbetstagaren var anställd. Förutsäflningarna är bland annat afl arbetstagaren varit anställd Thos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv månader ocTh afl arbets- tagaren Thar tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen. Enligt arbetsräflsliga regler kan alltså leverantörer vara bundna av afl återanställa tidigare anställda som Thar företrädesräfl. Enligt 25a § LAS finns också under vissa förutsäflningar företrädesräfl för deltidsanställda arbetstagare.
Huvudregeln vid sysselsäflningsfrämjande vill- kor är afl de personer som sysselsäfls ska komma från en eller flera definierade målgrupper ocTh
afl personerna som anställs från en målgrupp är personer som Thar svårt afl komma in på arbets- marknaden ocTh oftast är i beThov av insatser för afl etablera sig på arbetsmarknaden.
Frånsefl afl det sannolikt inte kan vara samma personer som anställs i samband med sysselsäfl- ningsvillkor ocTh som kan Tha företrädesräfl till återanställning enligt LAS, Thar räflen till återan- ställning som Thuvudregel Thögre giltigThetsgrad. En arbetstagare som sagts upp på grund av arbetsbrist Xxxx därmed företrädesräfl till anställning i den verksamThet där arbetstagaren tidigare Thar varit sysselsafl. En leverantör anses därmed uppfylla
de sysselsäflningsfrämjande kontraktsvillkoren genom en sådan återanställning om defla mot- svarar kontraktsvillkorens antal anställda. Om kontraktsvillkoren däremot inneThåller yflerligare åtaganden beThöver leverantören anställa yfler- ligare personer för afl uppfylla villkoren i sin ThelThet. Leverantören Thar emellertid alltid möjlig- Thet afl erbjuda praktik utan afl återanställning beThöver göras.
Antalet anställda kan variera beroende på om en leverantör tilldelas efl kontrakt vid en upp- Thandling eller inte. Om en leverantör tilldelas efl kontrakt kan det leda till nyanställningar ocTh om företaget förlorar en anbudsgivning kan det leda till uppsägningar på grund av arbetsbrist.
med återanställningsräfl ocTh då är Thuvudregeln afl dessa personer ska anställas när kontraktet genomförs.
Genom efl kollektivavtal får man avvika från bland annat 25 § LAS. I samband med den inle- dande marknadsanalysen ocTh dialogen med leverantörer bör det undersökas om ocTh Thur tillämpliga kollektivavtal i så fall Thar reglerat åter- anställningsräflen. Leverantörer som är bundna av efl sådant kollektivavtal kan tillämpa dessa.
I annat fall är efl avtal ogiltigt om det uppThäver eller inskränker arbetstagarnas räfligTheter enligt denna lag (se 2 § 2 st. LAS)
1.6.3 Verksamhetsövergång Sysselsäflningsfrämjande villkor i en uppThand- ling förändrar inte förutsäflningarna för tillämp- ning av bestämmelserna om verksamThetsöver- gång. Bestämmelserna om verksamThetsövergång i 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) gäller i samband med en överlåtelse av en verk- samThet eller efl företag. De syftar till afl skapa
efl skydd för arbetstagarna vid byte av arbetsgi- vare, särskilt för afl säkerställa deras räfligTheter. Bestämmelserna kan bli tillämpliga om en ny leverantör Xxxx tilldelats efl kontrakt i samband med en offentlig uppThandling ocTh den tidigare leverantören överlåter verksamTheten till den nye. Enbart efl byte av leverantör i samband med en uppThandling innebär dock inte alltid afl det blir en verksamThetsövergång enligt LAS.
Skyddsreglerna vid en verksamThetsövergång innebär afl de anställningsavtal ocTh de anställ- ningsförThållanden som gäller vid övergången övergår till den nya arbetsgivaren. En övergång är i sig inte saklig grund för afl säga upp en arbets- tagare. Defla innebär dock inte efl Thinder för upp- sägningar av ekonomiska, tekniska eller organi- satoriska skäl, där förändringar av arbetsstyrkan
ingår. I lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) finns även bestämmelser om afl när en arbetstagares anställningsavtal ocTh
anställningsförThållanden Thar övergåfl till en ny arbetsgivare är den nya arbetsgivaren under efl år från övergången skyldig afl tillämpa anställnings- villkoren i det kollektivavtal som gällde för den tidigare arbetsgivaren, om inte kollektivavtalet Thar löpt ut eller efl nyfl kollektivavtal Thar börjat gälla för de övertagna arbetstagarna.
En återanställningsräfl (se ovan 1.4.2) över- går också till den nye arbetsgivaren vid en verksamThetsövergång (se 25 § 2 st. tredje meningen LAS).
Särskilda regler gäller för uppThandling av vissa kollektivtrafiktjänster . EU:s kollektivtrafikförord- ning (förordning 1370/2007/EG) reglerar beThöriga myndigTheters möjligTheter afl vidta vissa åtgärder för afl skydda personalen vid byte av operatör.
Enligt artikel 4.5 i förordningen får de beThöriga myndigTheterna – utan afl det påverkar tillämp- ningen av nationell lagstiftning ocTh gemenskaps- lagstiftning, inklusive kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter – kräva afl det utvalda kollektivtrafikföretaget erbjuder den personal som tidigare anställts för afl tillThandaThålla tjänsterna samma räfligTheter som de skulle Tha Thaft vid en överlåtelse enligt det så kallade överlåtelsedirek- tivet (direktiv 2001/23/EG). Regeringen påpekar
i propositionen afl artikel 4.5 i EU:s kollektivtrafik- förordning är direkt tillämplig ocTh afl bestämmel- sen överlämnar till den beThöriga myndigTheten afl bedöma om det i uppThandlingen ska ställas krav på övergång av personal eller inte.
1.6.4 Praktik
En praktikplats kan Tha flera olika syften, exem- pelvis afl en person ska få prova efl yrke eller afl praktiken är del av en utbildning. Eftersom en praktikplats inte är efl anställningsförThållande måste praktikanten försörja sig på något annat säfl än genom lön från den arbetsgivare som upplåter praktikplatsen. En praktikant som är
inskriven Thos Arbetsförmedlingen kan delta i arbetsmarknadspolitiska program ocTh till
exempel få aktivitetsstöd, utvecklingsersäflning, etableringsersäflning eller försörjningsstöd under praktiken.
När en person erbjuds en praktikplats måste det ske i samarbete med Arbetsförmedlingen eller den aktör som anordnar praktikantens utbildning ocTh den aktör som står för praktikantens försörjning.
Samarbetet är av betydelse för afl försäkra sig om afl praktikanten dels får relevanta kunskaper under sin praktik, dels kan försörja sig ocTh afl
praktikanten är försäkrad i Thändelse av en olycka. Eftersom en praktikplats kan Tha olika syften bör praktikplatsen tidsbegränsas utifrån det aktuella syftet, till exempel afl en praktikplats ska vara i maximalt sex månader. Kollektivavtal kan också inneThålla till exempel bestämmelser om Thur långa praktiktjänstgöring får vara.
I förordningen (2000:634) om arbetsmarknads- politiska program finns bestämmelser för Thur lång en anvisning från Arbetsförmedlingen om praktik får vara (7 §). Där anges afl en anvisning som Thuvudregel kan vara som längst i sex måna- der. Däremot finns ingen reglering av längden på anvisningen om den understiger sex månader. För den uppThandlande myndigTheten är det viktigt afl känna till denna begränsning av tid eftersom krav på längre praktikperioder kan utesluta stöd från Arbetsförmedlingen.
1.6.5 Arbetsmiljö
Leverantören Thar som arbetsgivare arbets- miljöansvar (enligt Arbetsmiljölagen (AML), (1977:1160)) under anställningen eller praktik- perioden. Det är med andra ord leverantören som Thar arbetsmiljöansvaret för de personer som är anställda ocTh arbetar för arbetsgivarens räkning (1 kap. 2 § AML). Det finns inget undantag för en anställning som föranleds av sysselsäflnings- främjande krav i en offentlig uppThandling.
Vid en praktikplats är även arbetsmiljöansvaret reglerat i lag, 1 kap. 3–4 § AML. Det framgår
bland annat afl den som genomgår en utbildning i vissa fall ska likställas med en arbetstagare.
Även deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ocTh deltagare i praktik eller annan kompetensThöjande verksamThet anordnad av socialnämnd eller motsvarande funktion omfat- tas av AML i viss omfaflning. För afl klargöra Thur arbetsmiljöansvaret är fördelat vid den aktuella situationen krävs det afl det finns en klar bild av praktikantens situation ocTh i vilket sammanThang som praktiken genomförs.
1.7 ARBETSRÄTTSLIGA VILLKOR
Enligt bestämmelserna om arbetsräflsliga villkor i uppThandling är uppThandlande myndigTheter skyldiga afl ställa arbetsräflsliga villkor om det är beThövligt, det vill säga om det finns en risk
för oskäliga arbetsvillkor i den branscTh som är aktuell i uppThandlingen (se 17 kap. 2–5 § lagen (2016:1145) om offentlig uppThandling (LOU) ocTh läs mer Thär).
Bedömningen av om det är beThövligt ska göras även när sysselsäflningsfrämjande villkor till- lämpas ocTh mot bakgrund av vilka arbetstagare som förväntas utföra arbetet i kontraktet. Det är lämpligt afl inkludera beThövligThetsbedömningen i den inledande förberedelsefasen ocTh i kontakten med arbetsmarknadens parter. Om det finns skäl afl ställa arbetsräflsliga villkor för lön, arbetstid ocTh semester ska de villkoren gälla även för de arbetstagare som anställs inom ramen för syssel- säflningsfrämjande villkor.
1.8 UNDERLEVERANTÖRER
Leverantören kan fullgöra sifl åtagande genom afl sysselsäflningen sker Thos en eller flera under- leverantörer som utför arbete inom ramen för kontraktet. Leverantören ska kunna redovisa Thur dessa underleverantörer uppfyller kontrakts- villkoren ocTh ska se till afl de medverkar vid uppföljning enligt punkt 3.
Villkoren för underleverantörerna får inte vara mer långtgående än de som ställs på leverantören.
i Villkoren. Leverantören ska också säkerställa afl underleverantörer medverkar vid uppföljning ocTh tillThandaThåller efterfrågad information.
1.9 SYSSELSÄTTNINGSFRÄMJANDE VILLKOR VID RAMAVTAL
Vid en uppThandling av ramavtal är det möjligt afl inkludera sysselsäflningsfrämjande villkor. En uppThandlande myndigThet får sedan avgöra om det är lämpligt ocTh proportionerligt afl ställa sådana villkor vid tilldelning av enskilda kon- trakt (avrop), till exempel beroende på avropets
värde ocTh längd. Ramavtalets avtalsvillkor måste i så fall inneThålla en möjligThet afl ställa syssel- säflningsfrämjande krav vid avrop med en eller flera leverantörer ocTh alla villkor fastställda eller vid förnyad konkurrensutsäflning när flera leve- rantörer är parter i ramavtalet.
En grundläggande utgångspunkt för ramavtal är afl de villkor som ska gälla för kommande tilldelning av kontrakt framgår av uppThandlings- dokumenten. Några nya villkor får inte läggas till, ändras eller ersäflas med andra så afl villkoren
för ramavtalet förändras väsentligt. Om den uppThandlande myndigTheten ska Tha möjligThet afl använda sysselsäflningsfrämjande villkor
i samband med avrop från ramavtalet ska defla framgå av uppThandlingsdokumenten för ram- avtalet. Det eller de kontraktsvillkor för syssel- säflning som ska gälla ska med andra ord inkluderas i uppThandlingsdokumenten. Det är inte tillåtet afl lägga till Thelt nya villkor, utan uppThandlingsdokumenten till den ursprung- liga ramavtalsuppThandlingen säfler de yflersta ramarna för Thur avrop senare får ske.
Tilldelning med förnyad konkurrensutsäflning används vid avrop som grundar sig på ramavtal med flera leverantörer ocTh där samtliga villkor inte är fastställda. Den uppThandlande myndigTheten
bjuder in ramavtalsleverantörerna afl på nyfl komma in med anbud i enligThet med ramavtalets villkor. Det ska framgå av uppThandlingsdoku- menten afl den uppThandlande myndigTheten Thar möjligThet afl använda sysselsäflningsfrämjande villkor i samband med förnyad konkurrensutsäfl- ning. Det eller de kontraktsvillkor för sysselsäfl- ning som ska gälla ska med andra ord inkluderas
i uppThandlingsdokumenten. Villkoren får pre- ciseras ocTh komplefleras, men inte ändras eller bytas ut. Det innebär afl det går afl förfina vill- koren utifrån förutsäflningarna i den enskilda förnyade konkurrensutsäflningen så länge det inte görs några väsentliga avvikelser. Det kan exempelvis vara afl mer i detalj definiera kontraktets inneThåll eller vilken målgrupp som ska sysselsäflas.
2. Åtgärder för ytterligare sysselsättning och jämställdhet
BONUS FÖR YTTERLIGARE SYSSELSÄTTNING OCH JÄMSTÄLLDHET
Leverantören ska under Xxxxx kontraktets löptid tillämpa nedanstående alternativ [välj alternativ] som komplement till leverantörens åtagande enligt de sysselsäfl- ningsfrämjande kontraktsvillkoren i övrigt.
LEVERANTÖRENS ÅTAGANDE
Ange något av följande tre alternativ:
Alternativ 1):
Kontraktsvillkor med bonusersättning för fier anställda eller praktikanter utöver grund- kraven i de särskilda kontraktsvillkoren
Leverantören Thar möjligThet till bonus om leverantören vidtar yflerligare syssel- säflningsskapande åtgärder inom ramen för genomförandet av de aktuella kontrakts- villkoren.
Bonus utgår om fler personer ur angiven målgrupp eller målgrupper får syssel- säflning genom anställning eller praktik. Bonus kan utgå för maximalt antal platser enligt tabellen nedan (ocTh till maximalt angivet belopp).
Typ av plats | Max. antal platser inom kontraktet för vilken bonus kan ges | Bonus per plats |
Praktik | [antal] st. | [belopp] SEK |
Anställning | [antal] st. | [belopp] SEK |
Alternativ 2):
Kontraktsvillkor med bonusersättning för jämställdhetsåtgärder i samband med anställning eller praktik
Leverantören Thar möjligThet till bonus om leverantören vidtar jämställdThetsåtgärder inom ramen för genomförandet av de aktu- ella kontraktsvillkoren. Det kan exempelvis vara positiv särbeThandling av en eller flera personer ur det underrepresenterade könet Thos arbetsgivaren i samband med rekryte- ringen (ger bonus x 1).
JämställdThetsåtgärden under kontrak- tets utförande innebär afl sysselsäflningen erbjuds till en eller flera personer som kommer från det underrepresenterade könet (inom leverantörens verksamThet). Personerna ska komma från angiven mål- grupp ocTh Tha lika eller nästan lika meriter. För sysselsäflningen gäller kontraktsvill- koren i övrigt.
Bonus utgår för samtliga eller upp till efl maximalt antal personer (enligt vad som anges i tabellen nedan) som sysselsäfls inom ramen för kontraktsvillkoren beroende på Thur könsfördelningen ser ut för personer med likvärdiga arbeten ser ut inom leveran- törens verksamThet.
Positiv särbeThandling i samband med rekryteringen med Thänsyn till kön får
BONUS FÖR YTTERLIGARE SYSSELSÄTTNING OCH JÄMSTÄLLDHET
endast fortgå så länge det finns efl beThov Thos leverantören, dvs. det finns en ojämn könsfördelning i leverantörens verksamThet. Bonus utgår inte för åtgärder i strid mot diskrimineringslagen.
Typ av plats | Max. antal platser inom kontraktet för vilken bonus för jämställdhets- åtgärder kan ges. | Bonus per plats |
Praktik | [antal] st. | [belopp] SEK |
Anställning | [antal] st. | [belopp] SEK |
Alternativ 3:
Kontraktsvillkor med bonusersättning för både ytterligare sysselsättning och jämställdhetsåtgärder i samband med anställning eller praktik
Leverantören Thar möjligThet till yflerligare bonus om leverantören ger både yflerligare sysselsäflning ocTh vidtar jämställdThets- åtgärder inom ramen för genomförandet av de aktuella kontraktsvillkoren. Fler personer som ges sysselsäflning utöver åtagandet
i kontraktsvillkoren ocTh positiv särbeThand- ling av en person ur det underrepresenterade könet Thos arbetsgivaren i samband med rekryteringen (ger bonus x 2).
Sysselsäflningsåtgärden som ger bonus innebär afl fler personer ur angiven mål- grupp/er får sysselsäflning genom anställ- ning eller praktik. Bonus kan utgå för maxi- malt antal platser enligt tabellen nedan (ocTh till maximalt angivet belopp).
JämställdThetsåtgärden som ger bonus innebär att en eller flera personer från det underrepresenterade könet inom leve- rantörens verksamThet sysselsätts under
kontraktets utförande. Personerna ska komma från angiven målgrupp ocTh Tha lika eller nästan lika meriter. För sysselsäfl- ningen gäller kontraktsvillkoren i övrigt.
Bonus utgår för samtliga eller upp till efl maximalt antal personer (enligt vad som anges i tabellen nedan) som sysselsäfls inom ramen för kontraktsvillkoren beroende på Thur könsfördelningen ser ut för personer med likvärdiga arbeten ser ut inom leveran- törens verksamThet.
Positiv särbeThandling i samband med rekryteringen med Thänsyn till kön får endast fortgå så länge det finns efl beThov Thos leverantören. Bonus utgår inte för åt- gärder i strid mot diskrimineringslagen.
Typ av plats | Maximalt antal platser inom kon- traktet för vilken bonus kan ges | Bonus per plats |
Praktik | [antal] st. | [belopp] SEK |
Anställning | [antal] st. | [belopp] SEK |
Typ av plats | Maximalt antal platser inom kontraktet för vilken bonus för jämställdhets- åtgärder kan ges | Bonus per plats |
Praktik | [antal] st. | [belopp] SEK |
Anställning | [antal] st. | [belopp] SEK |
2.1 MÅL ATT ÖKA JÄMSTÄLLDHETEN
När man ställer sysselsäflningskrav i offentlig upp- Thandling är det möjligt afl samtidigt bidra till ökad jämställdThet mellan kvinnor ocTh män på arbets- marknaden ocTh jämna ut könsskillnader inom olika branscTher eller yrkeskategorier. Den upp- Thandlande organisationen kan därmed uppmuntra afl leverantörer vidtar aktiva åtgärder för afl främja en jämn könsfördelning ocTh ökar jämställdTheten
i samband med utförande av kontraktet.
I stödet finns några exempel på villkor som uppThandlande organisationer kan använda vid uppThandlingar för afl främja afl en leverantör kan erbjuda fler sysselsättningstillfällen än
vad som anges i kontraktets grundvillkor. Exem- plen visar också på möjligThet för de uppThand- lande organisationerna afl främja jämställdThet
i samband med afl de ställer sysselsäflnings- främjande villkor.
Exemplen ger möjligThet för:
► Fler sysselsäflningsåtaganden i efl visst kontrakt
► Öka jämställdTheten mellan kvinnor ocTh män i efl visst kontrakt
2.2 UPPNÅ JÄMSTÄLLDHET MED BONUS Utgångspunkten är afl de särskilda kontrakts- villkoren för sysselsäflningsfrämjande åtgärder komplefleras med en möjligThet till bonus, det vill säga en incitamentbaserad ersäflningsmodell med tillägg till ordinarie ersäflning om leverantörerna uppfyller vissa angivna mål eller uppgifter som Thar angefls i kontraktsvillkoren i förväg. Leve- rantörer kan på så vis uppmuntras afl till exempel anställa yflerligare personer ur den eller de mål- grupper som den uppThandlande organisationen identifierat eller afl öka jämställdTheten genom
afl anställa eller ge sysselsäflning åt en eller flera personer som kommer från det underrepresente- rade könet på arbetsplatsen.
Efl bonussystem kan i sig leda till ökade kost- nader för den uppThandlande organisationen ocTh bör därför användas som en del i efl strategiskt arbetssäfl för afl till exempel minska kostnader för försörjningsstöd. Det finns i sig inga Thinder afl Tha sådana kontraktsvillkor om dessa är trans- parenta ocTh tydliga, angivna i förväg, icke- diskriminerande, proportionerliga, kopplade till uppThandlingsföremålet ocTh inneThåller en faktisk möjligThet för den uppThandlande organisationen afl kunna följa upp ocTh kontrollera villkoren.
Olika former av marknadsdialoger är därför vik- tiga under den förberedande fasen för afl förstå marknadens förutsäflningar, Thur jämställdTheten ser ut i såväl aktuell branscTh som Thos enskilda företag ocTh för aktivt arbeta med afl öka intresset för ocTh möjligTheterna afl delta i uppThandlingen.
Incitamenten beThöver också vara tillräckligt starka för afl vara en drivkraft för leverantö- rerna. Är inte nivåerna väl anpassade kanske leverantörer avstår eftersom det ”inte betalar sig”. Det bör Theller inte gå afl spekulera med
en balans mellan bonus ocTh viten. Hur bonus- systemet är upplagt beThöver vara kalkylerbart, till exempel i form av grundkrav eller minimikrav i kombination med incitament för åtaganden över miniminivån. Om minimikraven under- skrids kan viten vara aktuella.
Det kan innebära vissa administrativa krav på en uppThandlande organisation afl använda sig av en incitamentsmodell. Utöver ekonomiska förutsäflningar ocTh ansvarsfördelning som rör vilken förvaltning som ska betala bonus bör man även ta Thänsyn till marknadens förutsäfl- ningar ocTh Thur lämplig en viss uppThandling är. För afl kunna avgöra ocTh bedöma om leveran- tören genomfört en åtgärd som kan ge bonus är det också viktigt med en löpande avtalsuppfölj- ning. Uppföljningen kan ske i samverkan mellan olika aktörer för afl ge den uppThandlande orga- nisationen bäflre insikt i vad som Thänder under kontraktstiden.
Några saker att tänka på:
► För bonusberäfligad anställning eller prak- tik ska samma förutsäflningar som för övrig sysselsäflning gälla, se sidan 7–10 i Tillämp- ningsstödet.
► Det kan vara lämpligt afl ange maximalt antal anställningar eller praktikplatser som kan beräfliga till bonus.
► Bonus betalas endast ut om kontraktsvill- korens grundkrav Thar uppfyllts.
► Leverantören bör vara fri afl använda vilken lösning eller metod som leverantören finner lämplig för afl öka jämställdTheten. På så säfl kan innovativa marknadslösningar premieras ocTh också ge bonus när kontraktet utförs.
► Det kan vara motiverat afl begränsa möjlig- Theten till bonus till kontrakt där utförandet kräver efl visst minsta antal Theltidsanställ- ningar, till exempel minst fem anställda som kommer afl sysselsäflas enligt kontraktet. Det kan också i vissa fall vara motiverat afl begränsa möjligTheten till bonus för kontrakt som minst löper en viss tid eller minst uppgår till efl visst kontraktsvärde.
► Det kan vara lämpligt afl ange afl positiv sär- beThandling endast får fortgå så länge det finns efl beThov Thos leverantören ocTh afl bonus inte betalas ut för åtgärder som strider mot diskri- mineringslagen.
► Ersäflningsmodellen bör vara transparent. Ange till exempel vilken bonus som betalas ut per plats ocTh Thur tidsperioder beräknas.
► Efl samarbete mellan till exempel den upp- Thandlande organisationen, leverantören ocTh Arbetsförmedlingen kan också ge leverantö- rerna bäflre förutsäflningar afl kunna rekrytera personer ur efl jämställdThetsperspektiv.
2.3 HÄNSYN TILL DISKRIMINERINGSLAGEN
Förutsättningar
Oavsefl om uppThandlingsreglerna erbjuder goda förutsäflningar afl främja jämställdThet beThöver Thänsyn tas till diskrimineringslagen (2008:567).
Enligt diskrimineringslagen är det som Thuvud- regel diskriminerande afl särbeThandla personer med efl visst kön i arbetslivet ocTh det gäller såväl vid rekrytering för anställning som vid praktik. Det finns dock undantag i diskriminerings- lagen för afl göra en positiv särbeThandling med
Thänsyn till kön i arbetslivet under vissa förut- säflningar.
Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare vid nyanställningar vidta aktiva åtgärder i sin verksamThet för afl få sökande från det under- representerade könet ocTh på så vis verka för afl den andelen av arbetstagare ökar. MöjligTheten afl betala ut bonus för jämställdThet begränsas därmed till genomförda åtgärder som lefl till en jämnare könsfördelning ocTh/eller för erbjudna praktikplatser som bidragit till defla.
Om det inte råder en i Thuvudsak jämn fördel- ning mellan kvinnor ocTh män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetsta- gare ska arbetsgivare vid nyanställningar vidta åtgärder för afl få sökande från det underrepre- senterade könet ocTh på så vis verka för afl den andelen arbetstagare ökar. Det framgår också afl arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder i sin verk- samThet ocTh afl arbetsgivaren genom utbildning, annan kompetensutveckling ocTh andra lämpliga åtgärder ska främja en jämn könsfördelning
i skilda typer av arbeten, inom olika kategorier av arbetstagare ocTh på ledande positioner (se 3 kap. 4 ocTh 7 §§ diskrimineringslagen). Kravet på aktiva åtgärder gäller med andra ord inte enbart i samband med rekrytering.
Positiv särbeThandling
Enligt diskrimineringslagen kan det vara tillåtet afl under vissa förutsäflningar tillämpa positiv särbeThandling i arbetslivet, men endast med Thänsyn till kön. Det innebär afl det kan vara tillåtet för en arbetsgivare afl ge företräde för personer ur det underrepresenterade könet om det till exempel finns färre kvinnor än män i efl visst arbete.
Tänk på:
► Positiv särbeThandling kan användas när två personer Thar lika eller nästan lika meriter. Om det finns en påtaglig skillnad mellan två per- soners kvalifikationer är positiv särbeThandling inte tillåten.
► Positiv särbeThandling får inte innebära afl en persons kön är automatiskt eller ovillkorligt avgörande. En objektiv ThelThetsbedömning ska göras av till exempel en arbetssökandes alla meriter. Det får till exempel inte anges i en annons eller liknande afl endast kvinnor eller endast män Tha möjligThet afl söka en tjänst eller afl den avskräcker andra vissa afl söka
► SärbeThandlingen ska stå i proportion till åtgärdens ändamål. Åtgärden ska därmed inte fortgå längre än nödvändigt. Om målet – till exempel afl en viss andel av arbetsstyrkan ska Tha efl visst kön – nästan är uppfyllt bör positiv särbeThandling användas med försiktigThet.
2.4 Tilldelningskriterium med mervärdesmodell för jämställdhetsåtgärder Tilldelningskriterier används för afl avgöra det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet vid en utvärdering av det bästa förThållandet mellan pris ocTh kvalitet. Efl kriterium för jämställdThet kan utformas på så säfl afl leverantören, baserat på grundkraven i de särskilda kontraktsvillkoren, presenterar en metod i sifl anbud för afl främja en jämn könsfördelning när kontraktet utförs.
Utvärderingen bör ske i en väl definierad mervär- desmodell ocTh ingå i utvärderingen av det ”bästa förThållandet mellan pris ocTh kvalitet”. Leveran- tören får större ThandlingsfriThet ocTh innovativa marknadslösningar kan på så vis premieras.
Kriterierna bör också kopplas till en faktisk möjligThet till uppföljning, både i samband med anbudsutvärderingen ocTh under kontraktstiden.
2.4.1 Vad är ett tilldelningskriterium? Det är möjligt afl främja jämställdThet vid upp- Thandling genom afl använda efl tilldelnings-
kriterium. Efl kriterium för jämställdThet kan utformas på så säfl afl leverantören, baserat på grundkraven i de särskilda kontraktsvillkoren, presenterar en metod i sifl anbud för afl främja en jämn könsfördelning när kontraktet utförs.
Utvärderingen bör ske i en väl definierad mervär- desmodell ocTh ingå i utvärderingen av det ”bästa förThållandet mellan pris ocTh kvalitet”. Leveran- tören får större ThandlingsfriThet ocTh innovativa marknadslösningar kan på så vis premieras.
Kriterierna bör också kopplas till en faktisk möjligThet till uppföljning, både i samband med anbudsutvärderingen ocTh under kontraktstiden.
Tilldelningskriterier används för afl avgöra vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga vid en utvärdering av det bästa förThållandet mellan pris ocTh kvalitet. En utvär- deringsmodell kan bland annat bygga på en poängbedömning eller på prisavdrag när efl kriterium är uppfyllt.
Kriterierna ska möjliggöra en utvärdering av varje anbuds prestanda i förThållande till före- målet för uppThandlingen eller Thöra samman med särskilda kontraktsvillkor som utgör mini- mikrav som alla anbudsgivare beThöver uppfylla om de tilldelas kontraktet. Tilldelningskriteri- erna kan vara avsedda afl Thöja kvaliteten eller utförandet av efl kontrakt, inklusive arbetsför- Thållanden, till exempel de åtgärder som leve- rantören tänker genomföra för det arbete som kommer afl omfaflas av kontraktet.
Det finns inte någon sammanställning på vad som kan utgöra tilldelningskriterier i LOU, men Thär är några exempel. Det kan bland annat vara kvalitetsaspekter, miljömässiga eller sociala aspekter, tillgängligThet, funktion, leveranssäfl med mera under förutsäflning afl de Thar en anknytning till kontraktet i fråga. Även åtgärder som syftar till god arbetsmiljö eller afl främja utbildning eller social integration för personer som Xxxx svårt afl komma in på arbetsmarknaden kan också bli föremål för tilldelningskriterier.
Det ska vara möjligt afl kontrollera ocTh följa
upp de uppgifter som anbudsgivarna lämnar, till exempel genom kompleflerande dokumentation.
2.4.2 Jämställdhet som tilldelningskriterium Om den uppThandlande organisationen Thar en målsäflning afl öka jämställdTheten i samband med afl kontraktet utförs ocTh vill uppmuntra leveran- törer afl aktivt arbeta för en jämn könsfördelning ocTh ökad jämställdThet kan tilldelningskriterier användas som efl säfl afl uppnå defla. Den upp- Thandlande organisationen ger då efl mervärde till den leverantör som i sifl anbud presenterar ocTh beskriver vilka åtgärder som leverantören avser afl genomföra för afl främja ocTh uppräflThålla en jämn könsfördelning ocTh för afl fler personer från efl underrepresenterat kön sysselsäfls i den verksam- Thet som kommer afl utföra kontraktet.
2.4.3 Förutsättningar, fördelar och utmaningar med tilldelningskriterier Förutsättningarna för att använda tilldel- ningskriterier
► Beskriv kriterierna tydligt. De får inte utfor- mas så afl de ger den uppThandlande organisa- tionen obegränsad valfriThet.
► Beskriv Thur betygsäflningen går till ocTh vad som utgör miniminivå för vad som minst kan förvän- tas ocTh vad som därutöver ger efl mervärde.
► Tilldelningskriterierna får inte avse uppdrag eller leveranser som omfaflar mer än den upp- Thandlande organisationens beThov ocTh vad som omfaflas av kontraktet.
► Tilldelningskriterierna ska vara möjliga afl följa upp under avtalsperioden.
Fördelar med att använda tilldelningskriterier
► Tilldelningskriterier kan premiera innovativa lösningar från leverantörer ocTh ger dem möj- ligThet afl komma med förslag utifrån sina egna förutsäflningar.
► Tilldelningskriterier Thar en tydlig koppling till vad den uppThandlande organisationen värde- säfler ocTh vill betala extra för.
► Tilldelningskriterier Thar fokus på kvalitets- Thöjande faktorer som ingår i leveransen/full- görandet av kontraktet.
► Tilldelningskriterier kan vara efl bäflre verktyg än bonus om man vill stimulera utvecklingen inom en branscTh.
► Tilldelningskriterier ger en mer precis ocTh räflvis mekanism när kostnaden för kontraktet ska utvärderas.
► Tilldelningskriterier kan vara afl leverantö- ren presenterar en lösning i sifl anbud för afl yflerligare förbäflra utförandet eller öka en måluppfyllelse när kontraktet utförs.
Utmaningar med att använda tilldelningskriterier
► Tänk på afl uppräfla en utvärderingsmodell som är tillräckligt transparent, förutsägbar ocTh som minimerar risken för subjektivitet i bedömningen.
► Tänk på afl formulera tilldelningskriterierna så afl det tydligt framgår vilka mervärden som efterfrågas ocTh Thur leverantörens uppgifter kommer afl bedömas.
► Det finns ingen garanti afl den leverantör som kvalitetsmässigt värderats Thögst eller presen- terat den bästa lösningen vinner kontraktet.
2.4.4 Exempel på utformning av en utvärderingsmodell för att främja jämställdhet inom ramen för sysselsättningsfrämjande åtgärder Exempel på utvärderingskriterium:
Den uppThandlande myndigTheten Thar som mål afl leverantören ska aktivt arbeta för afl främja
jämställdThet när kontraktet med sysselsäflnings- främjande åtgärder utförs.
För afl erThålla (poäng eller prisavdrag) ska leve- rantören i sifl anbud för aktuellt kontraktsföremål bifoga en beskrivning av Thur leverantören avser afl främja eller uppräflThålla en jämn könsfördel- ning ocTh Thur underrepresenterat kön kommer afl erbjudas sysselsäflning inom de sysselsäflnings-
främjande åtgärder som ska genomföras enligt de särskilda kontraktsvillkoren. Beskrivningen ska inneThålla vilka metoder eller tillvägagångssäfl som kommer afl användas ocTh vilket resultat som kan uppnås. Aktuell målgrupp framgår av kontrakt- svillkoren. Eventuell positiv särbeThandling kan tillämpas när två personer Thar lika eller nästan lika meriter, så länge som könsfördelningen är ojämn.
Beskrivningen kommer afl ligga till grund för en utvärdering. Den uppThandlande myndigTheten kommer afl bedöma de åtgärder som leverantören avser afl genomföra för afl främja eller uppräfl- Thålla en jämn könsfördelning inom de sysselsäfl- ningsfrämjande åtgärder som ska genomföras enligt de särskilda kontraktsvillkoren.
Mervärden kommer afl tilldelas det som den uppThandlande myndigTheten ser som viktiga framgångsfaktorer för afl uppnå målen (jämn könsfördelning ocTh afl underrepresenterat kön kommer afl erbjudas sysselsäflning).
► Hur väl de angivna metoderna bedöms leda till måluppfyllelse
► Hur väl efl tänkt tillvägagångssäfl bedöms leda till måluppfyllelse
► Hur väl efl tänkt genomförande bedöms leda till efl beskrivet resultat
Viktiga framgångsfaktorer kan exempelvis vara:
► Tillräckligt med Thandledare ocTh afl det finns både manliga ocTh kvinnliga Thandledare
► Afl det finns uflalad policy eller riktlinjer om Thur företaget jobbar med jämställdThet som kommer tillämpas för sysselsäflningsvillkoren
► Fysisk miljö, arbetstider ocTh scThemaläggning ocTh andra förutsäflningar såsom verktyg ocTh utrust- ning som passar både kvinnor ocTh män som kommer omfaflas av sysselsäflningsåtgärderna,
► MöjligThet till inflytande ocTh delaktigThet, möj- ligTheter till kompetensutveckling för de som kommer sysselsäflas
► Afl det finns uppföljningsrutiner med sifl jäm- ställdThetsarbete som kommer omfafla syssel- säflningsvillkoren.
Beskrivningen betygsäfls som mervärden ocTh ger prisavdrag i belopp efter till exempel följande skala.
3 poäng. Leverantören beskriver en metod ocTh efl tillvägagångssäfl som visar på en mycket god förståelse för framgångsfaktorerna, vilket bedöms leda till mycket Thög kvalitet ocTh mycket god måluppfyllelse.
2 poäng. Leverantören beskriver en metod ocTh efl tillvägagångssäfl som visar på en god förstå- else för framgångsfaktorerna, vilket bedöms leda till Thög kvalitet ocTh god måluppfyllelse.
1 poäng. Leverantören beskriver en metod ocTh efl tillvägagångssäfl som visar på viss förståelse för framgångsfaktorerna, vilket bedöms leda till viss kvalitet ocTh viss måluppfyllelse.
0 poäng. Leverantören Xxxx inte beskrivit någon metod eller tillvägagångssäfl som visar på för- ståelse för framgångsfaktorerna, vilket inte kan bedömas leda till kvalitet eller måluppfyllelse.
Den uppThandlande myndigTheten kommer afl bedöma anbuden enligt det bästa förThållandet mellan kvalitet ocTh pris ocTh utvärdera anbuden genom afl tillämpa en mervärdesmodell. Utvärde- ringskriteriet utvärderas ocTh ges efl mervärde
i kronor (enligt poängsäflningen). Mervärdet subtraTheras därefter från anbudets totalpris. Res- ultatet anses vara anbudets utvärderingssumma. Anbudet med den lägsta utvärderingssumman är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
Att tänka på vid användningen av tilldelningskriteriet
► Motivera väl Thur respektive leverantörs metod Thar bedömts utifrån de mål som vill uppnås.
► Motivera varför leverantören Thar fåfl visst mervärde, dvs. visst poäng eller prisavdrag, enligt föreslagen skala.
► Ange tydligt vad leverantören ska beskriva ocTh vad som kommer afl bedömas ge mervärde.
► Anpassa framgångsfaktorer efter vad som ska uppThandlas ocTh vilket typ av kontrakt som är aktuellt.
3. Rekrytering av personer från den avsedda målgruppen
Leverantören är ansvarig för afl ta initiativ aktörer] som bistår leverantören vid rekry- till rekryteringen (anställning eller praktik) teringen från avsedd målgrupp.
av personer från avsedd målgrupp/er som Om leverantören genomför rekryte- anges i punkt 1. ringen på egen Thand ska denne kunna
Leverantören kan få stöd för sin rekry- styrka afl det avser personer från avsedd tering av dessa personer genom afl vända målgrupp/er.
sig till [kontaktuppgifter till Arbetsförmed- Ovanstående gäller även för eventuella lingen ocTh/eller kommunen eller andra underleverantörer.
3.1 REKRYTERING UR DEN AVSEDDA MÅLGRUPPEN
Villkoren inneThåller olika säfl för leverantörerna afl uppfylla sifl åtagande, oavsefl vilket alternativ som tillämpas. På så säfl uppräflThålls likabeThand- lingsprincipen ocTh förutsäflningarna är lika
för leverantörer från olika länder ocTh med olika förutsäflningar. Utrymmet för flexibilitet ocTh leverantörens egna lösningar ökar också. Om leverantörerna själva kan påverka Thur de ska upp- fylla sysselsäflningsvillkoren kan det ge efl större engagemang, incitament ocTh kostnadsmässiga fördelar. Defla kan på sikt innebära större friThet för leverantörerna i sin resursplanering.
Nedan Thiflar du exempel på olika stöd som leverantören kan använda sig av för afl uppfylla Villkoren. Leverantören kan:
a) vända sig till en nationell arbetsförmedling eller motsvarande i efl annat land som är ansluten till Eures ocTh som bistår leverantören vid rekryteringen av avsedd målgrupp
b) vända sig till kommunal arbetsmarknads- verksamThet eller motsvarande som bistår leverantören vid rekryteringen av avsedd målgrupp
c) vända sig till en privat aktör i Sverige eller
i efl annat land som tillThandaThåller stöd för arbetssökande ocTh som bistår leverantören vid rekryteringen av avsedd målgrupp
d) själv rekrytera personer ur avsedd målgrupp
e) rekrytera på något annat säfl som leder till anställning eller praktik för avsedd målgrupp.
Det kan finnas lokala skillnader vad gäller till- gång till kommunal arbetsmarknadsförvaltning ocTh privata aktörer som tillThandaThåller stöd för arbetssökande. Den uppThandlande myndigTheten
3.2 GEMENSAM SYSSELSÄTTNINGSPOLITIK
– MÅL OCH STRATEGIER
UppThandlingsreglerna inneThåller såväl möjlig- Theter som begränsningar för afl använda den offentliga uppThandlingen för afl främja syssel- säflning. Utöver det utgör EU:s gemensamma sysselsäflningspolitik en yflre ram, dock med utgångspunkt i EU-ländernas skilda förutsäfl- ningar, beThov ocTh räflssystem. EU-räflen kan därmed påverka möjligTheten afl ta lokala syssel- säflningsfrämjande Thänsyn i samband med en offentlig uppThandling.
Den europeiska sysselsäflningsstrategin infördes 1997 då EU-länderna tog fram flera gemensamma mål ocTh riktmärken för syssel- säflningspolitiken. Strategin ingår numera
i Europa 2020-strategin för sysselsäflning
ocTh smart ocTh Thållbar tillväxt. 2020-strategin omfaflar fem överordnade mål, däribland de som beThandlar sysselsäflning, kampen mot fafligdom ocTh social utestängning.
De europeiska strukturfonderna (ESF-fonder) är en del i arbetet med afl nå mål för sysselsäfl- ning ocTh social integration. För afl nå målen används både fri rörligThet ocTh möjligTheter inom den inre marknaden. Den fria rörligTheten för arbetstagare anses vara av stor betydelse
för afl nå målen i sysselsäflningsstrategin ocTh uppThandlingsdirektivens möjligTheter nämns särskilt i en av strategins riktlinjer.
3.3 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER Kontraktsvillkoren inneThåller alternativa säfl afl uppfylla kontraktsvillkoren för afl fungera enligt den gemensamma sysselsäflningspolitiken.
Alla EU-medborgare Thar genom unionsmed- borgarskapet räfl afl arbeta i efl annat EU-land. Fri rörligThet för arbetstagare gäller generellt också för EES länderna Island, LiecThtenstein,
Norge ocTh för ScThweiz. EU-medborgare Thar räfl afl söka lämpligt arbete i andra EU-länder ocTh Thar en mängd räfligTheter ocTh tillgång till stöd när man söker arbete. En EU-medborgare Thar generellt räfl afl vara inskriven på Arbets- förmedlingen utifrån sifl EU-medborgarskap. Räflen till sociala ocTh skaflemässiga förmåner Thar den arbetssökande bara om denne är folk- bokförd i Sverige.
Efl land får inte ge sina egna medborgare företräde till lediga anställningar ocTh arbets- tillstånd får inte vara efl villkor för anställning. Det gäller även vid bland annat återanställning. Efl land får varken införa kvantitativa begräns- ningar eller diskriminerande rekryterings- kriterier för medborgare från andra EU-länder. En arbetstagare Xxxx också räfl till samma sociala ocTh skaflemässiga förmåner som de inThemska medborgarna ocTh ska beThandlas på samma
säfl som inThemska arbetstagare när det gäller arbetsvillkor (till exempel lön, uppsägning ocTh återanställning) ocTh räfl till utbildning. I det så kallade rörligThetsdirektivet (2004/38/EG) finns bestämmelser om unionsmedborgares ocTh deras familjemedlemmars räfl afl frifl röra sig ocTh uppeThålla sig inom medlemsstaternas territorier.
Genom bland annat yrkeskvalifikations- direktivet (2005/36/EG) om erkännande av yrkes- kvalifikationer finns möjligTheten afl validera yrkeskompetens, ocTh examina ocTh beThörigThets- bevis ska i stor utsträckning ömsesidigt erkännas inom EU.
Arbetssökande inom Thela EU ska kunna få information om alla lediga platser som annon- seras genom medlemsstaternas arbetsförmed- lingar. I Sverige publicerar Arbetsförmedlingen alla lediga platser i EURES-systemet (det europe- iska arbetsförmedlingsnätet eller den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet). Vid rekryte- ringen av personer som Thar svårt afl etablera sig på arbetsmarknaden sker det dock i regel inte någon annonsering på Platsbanken eller liknande.
3.4 SUBVENTIONERAD ANSTÄLLNING Den uppThandlande myndigTheten kan inför en uppThandling med sysselsäflningsfrämjande villkor undersöka vilka former av anställnings- subventioner som leverantörerna kan få.
En subventionerad anställning är en anställ- ning där Thela eller delar av lönekostnaden betalas av någon annan än arbetsgivaren ocTh riktar sig bland annat till personer med funktions- nedsäflning som innebär en nedsäflning av arbetsförmågan. Vilka stöd eller subventioner som finns varierar över tid ocTh aktuell informa- tion finns Thos Arbetsförmedlingen.
Det bör också framgå av uppThandlings- dokumenten om det finns tillgång till någon kommunal arbetsmarknadsverksamThet ocTh privata aktörer, ocTh på vilket säfl de kan ge stöd till leverantörer ocTh arbetssökande.
3.5 UTSTATIONERING
Om en leverantör fullgör efl kontrakt genom afl utstationera en arbetstagare gäller särskilda
förutsäflningar som regleras i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. En utstatio- nering innebär afl en arbetsgivare tillfälligt utstationerar en arbetstagare i efl annat land. Anställningen sker då i Themlandet, men arbets- tagaren ska garanteras vissa minimiräfligTheter i det andra landet, värdlandet. Arbetsgivaren som stationerar ut arbetstagare kan därmed använda arbetsförmedling ocTh sysselsäflnings- program med mera i Themlandet för afl fullgöra efl kontrakt med sysselsäflningskrav som utförs i Sverige.
Utstationerade arbetstagare skiljer sig från övriga arbetstagare eftersom de inte integreras
i värdlandets arbetsmarknad på samma säfl som en arbetstagare som sökt ocTh fåfl jobb i efl EU- land. De sistnämnda är beräfligade lika beThand- ling vad gäller anställningsvillkor samt sociala ocTh skaflemässiga villkor.
[Den uppThandlande myndigTheten] äger räfl afl följa upp afl ocTh Thur leverantören full- följer sifl åtagande enligt punkt 1 ocTh 2.
Uppföljningen kan komma afl ske genom dialog vid exempelvis leverantörs- möten ocTh/eller genom rapportering om vilka anställningar/praktikplatser som Thar gjorts.
Leverantörsmöten
Leverantören ska delta vid leverantörs- möten för afl redogöra för Thur den uppfyller sifl åtagande enligt punkt 1. De leverantörs- möten som avses omfaflar följande:
Uppstartsmöte: uppstartsmötet äger rum [anges av den uppThandlande myndigTheten]. Vid uppstartsmötet redogör leverantören för Thur den avser afl gå till väga, ocTh inom vilken tid, för afl uppfylla sifl åtagande enligt punkt 1 samt Thur Thandledningen ocTh introduktion av personerna ska gå till.
Avstämningsmöten: löpande avstäm- ningsmöten bokas in vid beThov med Thänsyn till omfaflningen av kontraktet ocTh antalet personer som sysselsäfls enligt kontraktet.
Avslutningsmöte: avslutningsmötet äger rum vid tidpunkt som anges av den upp- Thandlande myndigTheten. Vid avslutnings- mötet redogör leverantören för de faktiska resultaten av de sysselsäflningsfrämjande villkoren, dvs. vilka anställningar ocTh / eller praktikplatser som ingåfls eller erbju- dits.
Rapportering om vilka anställningar/ praktikplatser som Thar gjorts Leverantören ska på begäran ocTh senast vid tidpunkt som bestäms av den uppThand- lande myndigTheten lämna en skriftlig egenrapportering om erbjudna/accepte- rade sysselsäflningar. Leverantören kan lämna uppgifterna enligt bilaga Formulär för egenrapportering av sysselsäffning – över- gripande nivå.
Rapportering kan begäras vid efl eller flera tillfällen under kontraktstiden.
Om redovisningen lämnas på annat säfl ska leverantören lämna de uppgifter som framgår av bilagan. Leverantören ska på begäran kunna styrka lämnade uppgifter.
4.1 VEM SKA GENOMFÖRA UPPFÖLJNINGEN?
Det är viktigt afl den uppThandlande myndig- Theten redan vid planeringen av uppThandlingen beslutar om vem som ansvarar för afl följa upp ocTh afl det finns tillräckliga resurser ocTh kom- petens för uppföljningen.
Vem som Thar Thuvudansvaret för uppföljningen kan variera mellan olika uppThandlande myndig- Theter. Det viktiga är afl fastställa vem som bär ansvaret för afl följa upp. I vissa organisationer är det uppThandlingsfunktionen som ansvarar för afl följa upp, ocTh i andra organisationer kan upp- följningen Thanteras av den kommunala arbets- marknadsförvaltningen eller liknande funktion. Uppföljningen kan genomföras med egna resur- ser Thos den uppThandlande myndigTheten eller med Thjälp av ombud för myndigTheten.
4.2 NÄR BÖR UPPFÖLJNING SKE?
Det är först vid kontraktets utförande som man kan kontrollera ocTh följa upp efterlevnaden av Villkoren. När ocTh Thur ofta uppföljningen sker beror i Thög grad på storleken på uppThandlingen ocTh antalet individer som erbjuds sysselsäflning enligt kontraktet.
UppThandlande myndigTheter avgör själva när ocTh Thur de ska följa upp. I defla tillämpningsstöd ges några exempel på Thur uppföljningen kan genomföras. Det är viktigt afl uppThandlande myndigTheter redan vid utformningen av upp- Thandlingsdokumenten anger Thur villkoren kan komma afl följas upp ocTh säkerställer afl organi- sationen Thar de resurser ocTh den kompetens som krävs för afl kunna göra defla. Det kan vara bra afl avtala om regelbundna möten med leverantören för afl följa upp villkoren för sysselsäflning ocTh vid vilken eller vilka tidpunkter som leverantören ska rapportera. Leverantören bör alltid få skälig tid på sig afl inkomma med sin rapportering.
De sysselsäflningsfrämjande villkoren bör ingå i den ordinarie uppföljningen av kontraktet under dess löptid eller tas upp vid särskilda möten för just dessa villkor. Efl första steg för uppföljning av de sysselsäflningsfrämjande
villkoren kan vara afl leverantören på en övergri- pande nivå skriftligen rapporterar Thur villkoren efterlevs Thos leverantören ocTh Thos eventuella underleverantörer.
Den skriftliga rapporteringen kan lämnas i form- uläret för egenrapportering (bilaga Formulär för egenrapportering av sysselsäffning – övergripande nivå). Leverantören ska åta sig afl lämna den rapportering som framgår av bilagan. Bilagan bör, med Thänvisning till transparensprincipen, inkluderas i uppThandlingsdokumenten. Leveran- tören ska i bilagan redovisa Thur denne uppfyller villkoren ocTh på vilket säfl. Det ger den uppThand- lande myndigTheten förutsäflningar afl bland annat kunna kontrollera lämnade uppgifter, till exempel när den uppThandlande myndigTheten får indikationer på afl det finns brister i efterlevna- den av kontraktsvillkoren eller i de fall leveran- törens skriftliga rapportering inte bedöms som tillräcklig eller är bristfällig. Leverantören ska kunna styrka eller tillThandaThålla dokumentation för kontroll av afl villkoren efterlevs, till exempel anställningsavtal, praktikavtal eller annat under- lag för berörda arbetstagare eller praktikanter.
Vid uppföljning av Villkoren är det den avtalade tiden på efl anställningsavtal eller motsvarande som räknas. Om det inte är någon anställningstid avtalad mellan leverantören ocTh den anställde
får uppföljningen göras av den faktiska tiden som en person Thar varit anställd. Om anställningen eller praktiken avslutas i förtid Thar leverantören uppfyllt sifl åtagande om minst två tredjedelar
av tiden gåfl som var avtalad vid anställningens start. Leverantören ska kunna styrka afl det före- legat saklig grund för uppsägning eller skäl för avskedande eller afl det varit av sakligt godtagbara skäl som en praktik avslutats i förtid.
4.3 HUR SKA UPPFÖLJNINGEN GÅ TILL? Uppföljningen av de sysselsäflningsfrämjande villkoren kan ske i dialog med leverantören genom leverantörsmöten ocTh genom afl leveran- tören rapporterar vilka anställningar/praktik- platser som Thar gjorts.
Efl första steg i afl följa upp de sysselsäflnings- främjande villkoren är afl leverantören vid efl uppstartsmöte redogör för Thur den avser afl gå till väga för afl uppfylla sifl åtagande enligt punkt 1, inom vilken tid defla ska ske samt Thur Thandled- ningen ocTh introduktionen av personerna ska gå till. Exempelvis kan leverantören diskutera med den uppThandlande myndigTheten Thur leverantören tänker genomföra rekryteringen.
Under kontraktstiden kan avstämningsmöten bokas in ocTh rapportering lämnas i relation till kontraktets omfaflning ocTh Thur många anställ- ningar ocTh praktikplatser som är aktuella.
För afl kontrollera afl leverantören fullgör sina åtaganden kan det som efl första steg var tillräck- ligt afl begära in uppgifter på en övergripande nivå ocTh leverantören rapporterar om defla
i enligThet med formuläret för egenrapportering. (se bilaga Formulär för egenrapportering av syssel- säffning – övergripande nivå).
Av formuläret för egenrapportering framgår vilka uppgifter som ska lämnas av leverantören.
Innan kontraktet löper ut är det också lämpligt afl Tha efl avslutningsmöte där leverantören får redogöra för resultatet av anställningarna ocTh praktikplatserna.
4.4 HANTERING AV PERSONUPPGIFTER I SAMBAND MED UPPFÖLJNING
I samband med afl man följer upp sysselsäfl- ningsfrämjande villkor kan det bli nödvändigt afl ta del av personuppgifter. Vid all beThandling av personuppgifter gäller dataskyddsförordningen (Europaparlamentets ocTh rådets förordning 2016/679/EU (GDPR)). UppThandlande myndigThe- ter måste säkerställa afl man beThandlar person- uppgifter i enligThet med GDPR.
UppThandlande organisationer kan som efl första steg genomföra uppföljningen utan afl beThandla personuppgifter. Uppgifter kan tas in på en över- gripande, aggregerad, nivå ocTh uppföljning kan ske utan afl den uppThandlande organisationen tar del av personuppgifter.
Läs mer om GDPR ocTh beThandling av person- uppgifter Thos Datainspektionen.
Om leverantören inte medverkar vid uppfölj- kvarstår, dock max [antal] kr. Uppnås ningen eller om det föreligger brister i den maximalt vitesbelopp anses bristen vara dokumentation som ska tillThandaThållas enligt väsentlig ocTh den uppThandlande myndig- punkt 3 ska räflelse ske inom [den tid som Theten Thar räfl afl säga upp kontraktet med bestäms av den uppThandlande myndigTheten]. omedelbar verkan.]
Vid bristande efterlevnad av åtagandet [(Vid ramavtal) [Den uppThandlande enligt punkt 1 ska leverantören avThjälpa myndigTheten] Thar vidare räfl afl avstänga defla enligt en av leverantören framtagen leverantören från tilldelning enligt rang- tidsafl åtgärdsplan som ska godkännas av ordning eller annan avropsordning eller [den uppThandlande myndigTheten.] Åtgärds- frånta leverantören möjligTheten afl delta planen ska tas fram inom den tid som i förnyad konkurrensutsäflning så länge bestäms av den uppThandlande myndigTheten. som bristen kvarstår.]
Tiden för afl ta fram åtgärdsplanen ocTh för [Den uppThandlande myndigTheten] Thar afl avThjälpa bristerna ska vara skälig. räfl afl säga upp kontraktet med omedelbar
[[Den uppThandlande myndigTheten] Thar verkan om leverantören inte tar fram
räfl afl utfärda vite om leverantören inte åtgärdsplan eller inte avThjälper brister enligt vidtar räflelse, inte tar fram en åtgärdsplan fastställd åtgärdsplan, om bristerna i båda eller inte avThjälper brister enligt godkänd fallen är väsentliga.
åtgärdsplan inom angiven tid. Vitet utgår med Någon sanktion utgår inte om bristen [antal % av kontraktets värde eller summa beror på omständigTheter utanför leveran- kronor per vecka] så länge som bristen törens kontroll.
De sysselsäflningsfrämjande villkoren är avsedda afl utgöra en integrerad del i efl kontrakt med leverantören. Villkoren utgör åtaganden för leverantören ocTh därför bör de vara kopplade till sanktioner om leverantören bryter mot kon- traktet genom afl inte uppfylla sina åtaganden.
Det kan gälla såväl brister i medverkan i uppfölj- ningen eller i egenrapporteringen som brister
i efterlevnaden av Villkoren Thos leverantören själv eller Thos eventuella underleverantörer. Alla sank- tioner som kan utgå ska dock framgå av uppThand- lingsdokumenten ocTh de ska vara proportionerliga i förThållande till avvikelsens art ocTh omfaflning.
KOMMENTARER TILL FÖRESLAGNA SANKTIONER
Villkoren inneThåller förslag på sanktioner. Den uppThandlande myndigTheten kan kompleflera med yflerligare sanktioner ocTh de föreslagna
sanktionerna kan beThöva ta Thänsyn till eller kopplas till andra villkor i avtalet i övrigt. Till exempel kan olika former av viten utgå i påtryck- ningssyfte för afl framtvinga afl leverantören medverkar till uppföljning, men respektive upp- Thandlande myndigThet avgör om vitesklausul ska införas i kontraktsvillkoren. Vid ramavtal kan också leverantörer utestängas från avrop, det vill säga utestängas från afl tilldelas kontrakt enligt ramavtalet.
Om leverantören inte medverkar vid uppfölj- ningen eller om det finns brister i den dokumen- tation som ska tillThandaThållas enligt punkt 3 ska leverantören i första Thand få möjligThet till räflelse. Den uppThandlande myndigTheten bestämmer inom vilken tid en räflelse ska Tha skefl.
Om det framkommer afl leverantören eller eventuella underleverantörer inte uppfyller
Villkoren ska leverantören få möjligThet afl av- Thjälpa defla. Det ska ske enligt en tidsafl åtgärds- plan som tas fram av leverantören inom den tid som bestäms av den uppThandlande myndigTheten. Åtgärdsplanen ska också godkännas av den upp- Thandlande myndigTheten.
Upprepade brister i leverantörens egenrappor- tering, upprepade brister i medverkan till uppfölj- ning eller om inte räflelse sker inom angiven tid eller om bristande uppfyllelse av villkoren inte avThjälps enligt fastställd åtgärdsplan kan det anses som väsentliga avtalsbrofl ocTh utgöra grund för afl kontraktet kan komma afl sägas upp med omedelbar verkan. Även uppnåfl maximalt vitesbelopp kan anses vara efl väsentligt avtalsbrofl.
Produktion: Upphandlingsmyndigheten, Infab. Foto: Mostphotos. Publicering: november 2019.
Box 1194, SE-171 23 Solna
Besöksadress: Xxxxxxxxxxxx 00, Xxxxx
Telefon: 00-000 00 000 E-post: xxxx@xxxxxx.xx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx