BRANSCH- OCH LÖNEAVTAL FOLKHÖGSKOLA
Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll 00-0000-0
BRANSCH- OCH LÖNEAVTAL FOLKHÖGSKOLA
2007 2010
Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Utbildning och Folkbildning
SFHL Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SKTF Akademikerförbunden Kommunal
Innehåll
Sida
§ | 1 | Avtalets omfattning | 4 |
§ | 2 | Anställning | 5 |
§ | 3 | Allmänna åligganden | 6 |
§ | 4 | Lön för del av löneperiod | 7 |
§ | 5 | Ferielön | 8 |
§ | 6 | Personalbostad | 11 |
§ | 7 | Arbetstid | 13 |
§ | 8 | Övertidskompensation | 19 |
§ | 9 | Obekväm arbetstid, beredskap och jour | 23 |
§ | 10 | Restidsersättning | 29 |
§ | 11 | Semester | 31 |
§ | 12 | Sjuklön | 37 |
§ | 13 | Föräldralön | 43 |
§ | 14 | Ledighet | 46 |
§ | 15 | Uppsägning | 49 |
§ | 16 | Giltighetstid | 52 |
Bilagor
Bilaga 1
Exempel ferielöneberäkning 54
Bilaga 2
Övriga avtal mellan parterna 57
Bilaga 3
Löneavtal 2007 2010 58
Bilaga 4
Uppsägningstider enligt LAS 65
Författningar och förkortningar
Lag (1962:381) om allmän försäkring (AFL) Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) Lag (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Semesterlagen (1977:480) (SemL)
Lag (1991:1047) om sjuklön (SjLL)
Lag (1989:225) om ersättning till smittbärare
ITP Industrins och handelns tjänstepension KTP Kooperationens tilläggspension
LO Landsorganisationen
PTK Förhandlings- och samverkansrådet PTK TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TGL Tjänstegrupplivförsäkring
Avtal om allmänna anställningsvillkor
§ l Avtalets omfattning
Mom. 1 Avtalets giltighetsområde
Avtalet gäller för samtliga arbetstagare anställda hos arbetsgivare anslutna till Arbetsgivaralliansen Bransch Utbildning och Folkbild- ning, avtalsområde Folkhögskola.
Mom. 2 Undantag från avtalets bestämmelser
Mom. 2:1 Företagsledare eller motsvarande
Arbetsgivare och arbetstagare, som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning, kan träffa överenskommelse om avvikelse helt eller delvis från avtalets bestämmelser.
Mom. 2:2 Utlandstjänstgöring
Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom särskilt utlandsreglemente eller liknande hos arbetsgi- varen.
Vid utlandstjänstgöring gäller "Avtal om social trygghet för tjänste- män vid utlandstjänstgöring" för arbetstagare som anges i nämnda avtal.
§ 2 Anställning
Mom. 1 Anställning tills vidare
Anställning gäller tills vidare om inte annat överenskommits enligt lagen om anställningsskydd (LAS) eller mom. 2 nedan. Vid behov av nyanställning ska arbetsgivaren pröva om redan anställd arbets- tagare som anmält intresse till ökad sysselsättning kan erbjudas detta.
Anmärkning
Oavsett anställningsform ska arbetsgivaren underrätta respektive lokal facklig part om arbetstagare anställd enligt detta avtal.
Mom. 2 Tidsbegränsad anställning
De tidsbegränsade anställningsformerna i LAS gäller med tillägg enligt nedan.
Mom. 2:1 Timanställda
Avtal om anställning för viss tid får träffas om anställningen avser timanställning, under förutsättning att den sammanhängande an- ställningstiden inte överstiger tre månader per anställningstillfälle, alternativt är mindre än 16 timmar per helgfri vecka i genomsnitt på en fyraveckorsperiod.
Mom. 2:2 Vikarier
I enlighet med LAS får avtal om anställning för viss tid träffas om anställningen avser vikariat. Med vikariat avses
att arbetstagaren ersätter annan arbetstagare under dennes från- varo, t.ex. vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet
att arbetstagaren under högst sex månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och arbetstagaren uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny in- nehavare av befattningen har utsetts.
§ 3 Allmänna åligganden
Mom. 1 Lojalitet, förtroende, diskretion
Förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intressen. Full diskretion ska iakttas såväl inåt som utåt i folkhögskolans angelägenheter.
Mom. 2 Bisysslor
En arbetstagare får inte utföra arbete eller bedriva ekonomisk verksamhet för en annan arbetsgivare eller i egen regi som konkurrerar med den arbetsgivare där arbetstagaren är anställd.
En arbetstagare får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som kan inverka negativt på arbetstagarens arbete i tjänsten. Om en arbetstagare avser att åta sig ett uppdrag eller en bisyssla av mera omfattande slag ska arbetstagaren först samråda med arbetsgivaren.
För en deltidsanställd arbetstagare är deltidsanställning hos en annan arbetsgivare för att öka sysselsättningsgraden inte att räkna som bisyssla. Det gäller under förutsättning att arbetstagaren hos denna arbetsgivare inte leder eller har ett avgörande inflytande på verksamheten.
Mom. 3 Förtroendeuppdrag
Arbetstagare har rätt att inneha statliga, kommunala eller fackliga förtroendeuppdrag. Dessa uppdrag ska inte betraktas som bisyssla.
Mom. 4 Anställningsavtal
Arbetsgivaren ska i omedelbar anslutning till det att anställnings- avtal träffas, skriftligen för arbetstagaren klargöra anställningens villkor, i enlighet med reglerna i LAS.
Mom. 5 Identitet och hälsointyg
För att få anställning ska arbetstagaren, om arbetsgivaren begär det i samband med anställningstillfället, styrka sin identitet samt lämna intyg om sitt hälsotillstånd. Arbetsgivaren anvisar läkare samt be- kostar intyget.
§ 4 Lön för del av löneperiod
Mom. 1 Beräkning av dagslön
Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt. För varje kalender- dag som anställningen omfattar betalas en dagslön. Med dagslön avses den fasta kontanta månadslönen gånger 12, dividerat med
365. Med månadslön avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.
Mom. 2 Beräkning av timlön
Ersättning per timme utgörs av månadslönen
169
Vid tillämpning av formeln ska en deltidsanställd arbetstagares lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.
§ 5 Ferielön
Mom. 1 Definitioner
Ferielöneår är den tidsperiod om tolv månader, som förflyter från arbetsårets början på hösten till motsvarande tidpunkt därpå följan- de höst.
Arbetsår är den tidsperiod under ferielöneåret som arbetstagaren är tjänstgöringsskyldig.
Ferier är sommar-, vinter- och övriga ferier då arbetstagaren inte är tjänstgöringsskyldig.
Ferielön är den lön som arbetstagaren har rätt till under ferietid.
Mom. 1:1 Grundläggande principer
Arbetstagare med ferier har en årsarbetstid om högst 1 760 timmar (netto). Årsarbetstiden fullgörs under en koncentrerad period
(32 44 veckor per år). Årslönen ska dock fördelas jämnt över ferielöneårets tolv månader.
Xxxxxxxxxx (den lön som utges under tid då arbetstagaren inte är arbetspliktig) ska stå i proportion till hur stor del av årsarbetstiden som arbetstagaren fullgör.
Vid ferielöneberäkning räknas semesterlönegrundande frånvaro (17 § Semesterlagen) som arbetad tid.
En arbetstagare som är frånvarande under hela arbetsåret av annan anledning än sådan som är semesterlönegrundande i 17 § Semester- lagen erhåller ingen ferielön det ferielöneåret (tolvmånadersperiod).
Semestern ska anses förlagd till ferietid räknat från ferielöneårets början.
Anmärkning
Se vidare § 11 Semester mom. 3:1 Arbetstagare med ferier och mom. 3:2 Semesterledighet som inte kunnat förläggas till ferietid.
Ferielönen inkluderar semesterlön exklusive semestertillägg (0,8 %).
Under ett ferielöneår får inte månadslön, ferielön plus semester- tillägg överstiga tolv månadslöner plus semestertillägg.
Mom. 2 Beräkning av ferielön
För att kunna beräkna ferielönens storlek måste följande uppgifter finnas:
ferielöneårets förläggning (12 månader fr.o.m. arbetsårets första dag)
arbetsårets förläggning (när arbetsåret börjar och slutar samt när ferier infaller)
arbetsårets längd i veckor när arbetstagaren arbetat
när arbetstagaren haft semesterlönegrundande frånvaro
när arbetstagaren haft icke semesterlönegrundande frånvaro aktuell månadslön.
Ferielönens storlek räknas ut i tre steg.
1. Först beräknas hur mycket arbetstagaren fullgjort av årsarbets- tiden (i %)
arbetade veckor =X % av årsarbetstiden arbetsår (i veckor)
eller
fullgjord arbetstid +
semesterlönegrundande frånvaro = X % av årsarbetstiden årsarbetstiden (1 760)
eller
årsarbetstid tjänstledighet = X % av årsarbetstiden årsarbetstid
Arbetstid per vecka beräknas enligt följande:
årsarbetstid (1 760) antal veckor i arbetsåret (32 44)
2. Arbetstagaren är berättigad till ferielön i proportion till hur mycket av årsarbetstiden som fullgörs.
Ferielönens storlek beräknas enligt följande:
antal ferieveckor x månadslönen x X % = intjänad ferielön under ferielöneåret 4,3
3. Har ferielön utbetalats under ferielöneåret ska denna räknas av från den ferielön som erhålls i beräkning 2.
antal betalda ferieveckor x månadslönen
4,3
Anmärkning 1
Se vidare exempel på ferielöneberäkning, bilaga 1.
Anmärkning 2
Facklig förtroendeman med regionalt eller centralt uppdrag har rätt att vara tjänstledig p.g.a. fackliga uppdrag högst 10 arbetsda- gar per ferielöneår utan att detta påverkar ferielönen.
Mom. 3 Ändrad sysselsättningsgrad
Ändras sysselsättningsgraden under arbetsåret ska ferielönen be- räknas på den genomsnittliga sysselsättningsgraden under arbets- året. Genomsnittet framräknas på grundval av antalet kalenderdagar under arbetsåret, varunder arbetstagaren haft de olika sysselsätt- ningsgraderna. Detsamma gäller vid partiell tjänstledighet utan lön som inte är semesterlönegrundande.
Mom. 4 Övergångsbestämmelser
Om arbetstagare erhållit förskott på ferielön dvs. vid anställningen fått ferielön innan arbetsårets början, ska avdrag göras från inne- stående lön och/eller ferielön när arbetstagaren slutar. Avräkning får inte ske om ferielönen betalats ut mer än fem år före det att an- ställningen upphör.
§ 6 Personalbostad
Mom. 1 Personalbostad
Med personalbostad förstås bostad som ägs eller disponeras av ar- betsgivaren och som upplåts i samband med anställning.
Hyresförhållande som beror av anställning regleras enligt gällande lag i den mån inte annat följer av detta avtal.
Mom. 2 Upplåtelse och ersättning
Personalbostad upplåts genom skriftligt hyresavtal. Dessutom ska av skriftligt anställningsbesked framgå att personalbostad upplåts.
För nyttjande av personalbostad får utan föregående uppsägning tas ut den hyra och tillämpas de villkor i övrigt, som fastställs enligt vid varje tillfälle gällande regler på bostadsmarknaden.
Anmärkning
Härmed avses normalt de hyresvillkor, som tid efter annan an- tingen överenskoms mellan lokal fastighetsägarförening/allmän- nyttigt bostadsföretag, å ena sidan och hyresgästorganisation, å den andra, eller fastställs av hyresnämnd/domstol.
Mom. 3 Överlåtelse eller upplåtelse i andra hand
Utan arbetsgivarens medgivande får inte
hyresrätt till personalbostad överlåtas
hyresgäst upplåta personalbostad i andra hand.
Mom. 4 Uppsägning av personalbostad
Uppsägning från hyresvärdens sida beträffande personalbostad ska vara skriftlig.
Hyresavtal för personalbostad kan av arbetsgivaren sägas upp för att upphöra att gälla med en minsta uppsägningstid av en månad i följande fall:
då arbetstagarens anställning ska upphöra
då arbetstagaren inte erlagt hyra
då arbetstagaren vidtagit åtgärd i strid mot mom. 3.
Dock gäller vid uppsägning av hyresavtal på grund av anställnings upphörande att
om arbetstagaren vid uppsägningstillfället av hyresavtalet har rätt till en uppsägningstid vad gäller anställningen som är längre än en månad, ska arbetsgivaren iaktta motsvarande upp- sägningstid vad gäller hyresavtalets upphörande
om anställningen upphör på grund av att arbetstagaren avlider, gäller hyreslagens uppsägningstider.
Uppsägningstid enligt momentet gäller för hyresavtal med bestämd hyrestid som är längre än tre månader och för hyresavtal som gäller för obestämd tid.
Om arbetsgivaren har sagt upp hyresavtalet för personalbostaden i samband med anställningens upphörande har hyresgästen eller medhyresgäst inte rätt till förlängning av avtalet.
Mom. 5 Personalbostad som ska rivas, byggas om eller säljas
Om fastigheten i vilken personalbostaden är belägen ska rivas, byggas om eller säljas och bostaden inte längre kan ställas till arbetstagarens förfogande, bedöms bostadsfrågan på samma sätt som om bostaden vid arbetstagarens inflyttning tillhandahållits såsom icke personalbostad.
§ 7 Arbetstid
Mom. 1 Avtalets omfattning
Detta avtal ersätter arbetstidslagen i dess helhet.
Mom. 1:1 Undantag från arbetstidsreglerna
Bestämmelserna i moment 2 15 gäller inte beträffande:
arbetstagare i företagsledande ställning
arbete som arbetstagaren utför i sitt hem eller under sådana för- hållanden att det inte kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.
Mom. 2 Arbetstid för arbetstagare med årsarbetstid och ferier
Årsarbetstiden för arbetstagare med ferier är högst 1 760 timmar per ferielöneår (se § 5 Ferielön).
För arbetstagare med ferier som arbetar ständig natt får årsarbets- tiden inte överstiga 1 656 timmar per ferielöneår.
Arbetstagare med ferier är tjänstgöringsskyldig under högst 44 veckor per ferielöneår. Arbetsårets omfattning för enskild arbets- tagare fastställs efter samråd med berörd arbetstagare av arbetsgi- varen inför varje ferielöneår.
Mom. 3 Ordinarie arbetstid för arbetstagare utan års- arbetstid och ferier
Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd arbetstagare får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en be- gränsningsperiod om högst sex månader. Tillämpas kortare arbets- tid, ska den lägre veckoarbetstiden användas vid genomsnittsbe- räkningen.
I vecka då helgdag infaller på någon av dagarna måndag lördag (lätthelgdag) minskas den ordinarie arbetstiden med det antal ordi- narie arbetstimmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag.
Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton likställs med lätt- helgdag.
Anmärkning
Parterna är ense om att olika lång arbetstid kan tillämpas under olika delar av året.
För heltidsanställd arbetstagare vars ordinarie arbetstid också infal- ler på lätthelgdagar utgör den ordinarie arbetstiden högst 38,25 tim- mar per vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod om högst sex månader.
Anmärkning
Vid utläggning av arbetstid och fridagar ska eftersträvas lika lång årlig arbetstid och totalantal fridagar, oavsett om arbetstiden förläggs som dagarbetstid eller efter olika typer av scheman.
Detta innebär bl.a. att om den ordinarie arbetstiden inte omfattar samtliga s.k. lätthelgdagar, ska arbetstiden fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under ka- lenderåret.
Mom. 4 Särskilda regler för lärare
Inom ramen för den totala arbetstiden ska lärare, förutom under- visning inklusive förberedelse- och avslutningsarbete, fullgöra so- cialpedagogiska och administrativa uppgifter samt de uppgifter i övrigt som följer av skolans verksamhet.
Lärares arbete kan av arbetsgivaren delvis förläggas utanför den ordinarie arbetsplatsen.
Mom. 5 Övertid
Vid behov får övertid tas ut i den utsträckning som medges i detta avtal. Meddelande om övertidsarbete ska lämnas i så god tid som möjligt, dock senast före sista rast under ordinarie arbetstid.
Med övertid avses arbete utöver det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsanställd.
Övertid får tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst 100 tim- mar under ett verksamhetsår. Utöver vad nedan anges får dessa 100 timmar inte överskridas vid någon tidpunkt under verksamhetsåret.
Vid uttag av kompensationsledighet för övertidsarbete ska motsva- rande tid återföras som tillgänglig övertid.
De lokala parterna kan träffa överenskommelse om följande avvi- kelser:
Begränsningsperioden verksamhetsår för uttag av 100 timmar övertid kan ersättas med annan bestämd tolvmånadersperiod.
Extra övertid utöver övertidsutrymmet på 100 timmar kan tas ut. Sådan avvikelse gäller dock under en tid av högst en månad. Om avvikelsen omfattar längre period än en månad ska överenskom- melsen godkännas av central arbetstagarorganisation.
Mom. 6 Nödfallsövertid
Har en natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständig- het, som arbetsgivaren inte kunnat förutse, vållat avbrott i verk- samheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt mom. 5.
Arbetsgivaren ska snarast underrätta lokal arbetstagarorganisation om övertidsarbetet.
Om nödfallsövertid pågår längre tid än två dygn från arbetets början ska det anmälas till central arbetstagarorganisation.
Mom. 7 Mertid
Vid behov får mertid tas ut i den utsträckning som framgår av detta avtal. Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbetstagares ordinarie arbetstid.
Mertid får tas ut med högst 200 timmar under ett verksamhetsår. Mertid får också tas ut med tillämpning av de villkor för nödfalls- övertid som anges i mom. 6.
Mom. 8 Registrering av övertid
Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som krävs för beräkning av övertid och mertid enligt mom. 5 respektive 7.
Arbetstagaren, lokal eller central arbetstagarorganisation har rätt att ta del av dessa anteckningar.
Mom. 9 Arbetstidsförläggning
Arbetstidens förläggning anges i arbetstidsschema som fastställs av arbetsgivaren efter samråd med lokal facklig part eller berörd ar- betstagare. Arbetstidsschema bör anslås senast 14 dagar före det ska börja tillämpas.
Arbetsgivaren ska lämna arbetstagare besked om ändring i arbets- tidsschema senast 14 dagar i förväg. Sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg, om verksamhetens art eller händelser som inte har kunnat förutses ger anledning till det.
Anmärkning
I samband med fastställande av arbetstidsschema ska en fast in- delning avseende sjudagarsperioder för beräkning av veckovila anges (se mom. 12). Periodindelningen fastställs av arbetsgiva- ren.
Mom. 10 Raster, måltidsuppehåll och pauser
Om de lokala parterna inte enas om annat ska raster läggas ut så att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rast in- nebär sådant avbrott i den dagliga arbetstiden då arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller sjukdomsfall eller annan händelse som arbetsgivaren inte kunnat förutse. Måltidsuppehåll ingår i ar- betstiden.
Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagaren kan ta de pau- ser som behövs utöver rasterna. Om arbetsförhållandena kräver det kan istället särskilda arbetspauser läggas ut. Pauser ingår i arbetsti- den.
Mom. 11 Dygnsvila
Dygnsvila ska omfatta minst elva sammanhängande timmar per
24 timmarsperiod. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.
De lokala parterna kan träffa överenskommelse om avvikelse från dygnsvileregeln under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet eller (om det inte är möjligt) annat skydd.
Mom. 12 Veckovila
Arbetstagare ska beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet (veckovila) under varje period om sju dagar. (Beträffande indelningen i sjudagarsperioder, se anmärkning mom. 9.) Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.
De lokala parterna kan träffa överenskommelse om avvikelser från regeln om veckovila under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet eller (om det inte är möjligt) annat skydd.
Veckovila ska så långt möjligt förläggas till veckoslut.
Tid då arbetstagaren har beredskapstjänst räknas inte som veckovila.
Mom. 13 Nattarbete
Arbetstiden för nattarbetande får under varje 24-timmarsperiod inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst sex månader.
Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får inte arbeta mer än åtta timmar under varje 24-timmarsperiod när de utför nattarbete. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.
Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sin arbetstid nattetid eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt.
Med natt avses perioden mellan kl. 23.00 och kl. 06.00.
Mom. 14 Sammanlagd arbetstid för arbetstagare med semester
Den sammanlagda arbetstiden får under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt inklusive övertid under en beräkningsperiod om högst sex månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
Lokala parter kan komma överens om en beräkningsperiod om högst tolv månader.
Mom. 15 Sammanlagd arbetstid för arbetstagare med ferier
Den sammanlagda arbetstiden får under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt inklusive övertid under en beräkningsperiod om högst tolv månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.
§ 8 Övertidskompensation
Mom. 1 Övertid
Mom. 1:1 Arbete som medför rätt till övertidskompensation
Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som arbetstagaren har utfört utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren. Dessutom måste någon av följande förutsättningar vara uppfyllda:
övertidsarbetet har beordrats på förhand
övertidsarbetet har godkänts i efterhand.
Beträffande deltidsarbete, se mom. 4.
Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete räknas endast fullgjord halvtimme.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop.
Anmärkning
För lärare fastställs inte någon ordinarie daglig arbetstid, utan övertidskompensation erhålls för sådan tjänstgöringstid som inte ryms inom årsarbetstiden.
Mom. 1:2 Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid
Om en arbetstagare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges övertidskompensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast måltidsuppehåll skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.
Mom. 1:3 Ersättning för resekostnader vid övertidsarbete
Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete enligt mom. 1:2 och arbetstagaren då måste betala resekostnader ska arbetsgivaren ersätta dessa.
Mom. 1:4 Beräkning av övertid om kortare arbetstid tilläm- pas under del av året
Om den ordinarie dagliga arbetstiden under en del av året (t.ex. sommaren) är förkortad, utan motsvarande förlängning under någon annan del av året, gäller att beräkningen av övertidsarbete som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden tillämpats ska göras med utgångspunkt från den längre dagliga arbetstiden (gäller inte arbetstagare med årsarbetstid).
Mom. 2 Kompensationsformer och hur de beräknas
Mom. 2:1 Olika typer av övertidskompensation
Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (över- tidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet).
Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och om arbetsgivaren efter samråd med arbetstagaren finner att det kan ske utan olägenhet för folkhögskolans verksamhet.
När arbetsgivaren överlägger med arbetstagaren bör arbetsgivaren även, så långt det är möjligt, beakta arbetstagarens önskemål om när kompensationsledigheten ska läggas ut.
Arbetsgivaren och lokal facklig organisation kan komma överens om annan kompensation för övertidsarbete.
Mom. 2:2 Beräkning av övertidsersättning
Övertidsersättning per timme betalas enligt följande:
a) För övertidsarbete kl 06.00 20.00 helgfria måndagar fredagar
månadslönen 94
b) För övertidsarbete på annan tid månadslönen
72
Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde ar- betstagaren jämställs med övertidsarbete på "annan tid".
Övertidsersättningen inbegriper semesterlön.
Mom. 2:3 Beräkning av kompensationsledighet
Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande:
a) För övertidsarbete kl 06.00 20.00 helgfria måndagar fredagar = 1 1/2 timme
b) För övertidsarbete på annan tid = 2 timmar
Mom. 3 Beräkning av månadslön i samband med över- tidskompensation
Vid beräkning av övertidsersättning enligt mom. 2:2 avses med be- greppet månadslön arbetstagarens aktuella fasta kontanta månads- lön.
Mom. 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)
Mom. 4:1 Begreppet mertid
Om en deltidsanställd arbetstagare har utfört arbete utöver den or- dinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagarens deltidsan- ställning (mertid) betalas mertidsersättning. Mertidsersättning utges upp till åtta timmar per dag eller den längre arbetstid som gäller enligt aktuellt arbetstidsschema. Ersättning per överskjutande timme ersätts enligt följande:
månadslönen 3,5 x veckoarbetstiden
Med månadslön avses här arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön.
Med veckoarbetstid avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad, eller annan schemaperiod.
Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid räknas endast fullgjord halvtimme.
Om mertidsarbetet en dag har utförts såväl före som efter den ordi- narie arbetstid som gäller för deltidsanställningen ska de båda tids- perioderna räknas ihop.
Mertidsersättningen inbegriper semesterlön.
Mom. 4:2 Mertidsarbete före och efter heltidsanställdas dag- liga arbetstid
Om mertidsarbetet utförs utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för heltidsanställning i motsvarande befattning på folk- högskolan, ges övertidskompensation enligt mom. 1 3.
Är lördag, söndag eller helgdag arbetsfri dag utges övertidsersätt- ning enligt mom. 1 3.
Vid tillämpningen av formlerna för beräkning av övertidsersättning i mom. 2 ska arbetstagarens lön räknas upp till den lön som motsva- rar heltid.
§ 9 Obekväm arbetstid, beredskap och jour
Mom. 1 Obekväm arbetstid
Mom. 1:1 Begreppet obekväm arbetstid
Med obekväm arbetstid avses den del av den ordinarie arbetstiden som förläggs utanför kl 06.00 och kl 19.00 under måndag fredag.
Anmärkning
Lärare erhåller ersättning för obekväm arbetstid endast för sådan tjänstgöringstid som utlagts av arbetsgivaren.
Mom. 1:2 Ersättning för obekväm arbetstid (ob-tillägg)
Kronor/timme från och med
1/5 06 | 1/1 09 | |
A | 79:40 | 91:10 |
Tid från kl 19.00 dag före långfreda- gen till kl 07.00 dagen efter annan- dag påsk | ||
Tid från kl 19.00 dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårs- afton till kl 07.00 vardag närmast efter helgdagsafton | ||
B (Dock inte tid som avses under A) | 39:60 | 45:50 |
Tid från kl 00.00 till kl 24.00 lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.
Tid från kl 16.00 till kl 24.00 vardag närmast före trettondag jul, 1 maj, Kristi himmelsfärds dag, 6 juni eller alla helgons dag.
Tid från kl 00.00 till kl 07.00 måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, 1 maj, Kristi himmelsfärds dag eller
6 juni.
Tid från kl 19.00 till kl 24.00 fredag som ej omfattas av ob-tilläggstid ovan.
C (Dock inte tid som avses under A eller B) 32:20 36:90
Tid från kl 22.00 till kl 24.00 måndag till torsdag samt från kl 00.00 till
kl 06.00 tisdag till fredag.
D (Dock inte tid som avses under A eller B) 16:60 18:30
Tid från kl 19.00 till kl 22.00 vardag.
Ob-tilläggstid kategori A, B, C respektive D sammanräknas var för sig. Sammanräknad tid per avlöningsperiod av vartdera slaget av- rundas i förekommande fall till hela och halva timmar, varvid på- börjad halvtimme räknas som hel halvtimme. Ob-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid understigande en timme per avlö- ningsperiod.
Ob-ersättningen inbegriper semesterlön.
Mom. 1:3 Ob-tilläggets inverkan på sjuklön och övertids- ersättning
Tillägg för obekväm arbetstid enligt mom. 1:2 är inte att betrakta som en del av den fasta lönen och räknas alltså inte in i belopp för beräkning av övertidsersättning.
Ob-tilläggets inverkan på sjuklön regleras i § 12 mom. 4:2.
Mom. 1:4 Övriga bestämmelser
Tillägg för obekväm arbetstid kan inte avse samma tid som över- tidsersättning eller restidsersättning betalats för.
Tillägg för obekväm arbetstid kan i individuella fall räknas om till fasta månadsbelopp.
Arbete på obekväm tid ska beordras eller förvarnas om möjligt minst en vecka (fem arbetsdagar) i förväg.
Mom. 1:5 Andra lokala lösningar
De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning.
Mom. 2 Beredskapstjänst
Mom. 2:1 Begreppet beredskapstjänst
Med beredskapstjänst avses tid då arbetstagaren inte har arbets- skyldighet men åläggs att vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel infinna sig på arbetsstället.
Mom. 2:2 Ersättningsregler för beredskapstjänst
Beredskapstjänst ersätts månadslönen per beredskapstimme med 1400
Dock gäller följande: fredag söndag
från fredag kl 18.00 till lördag kl 07.00 månadslönen
1000
från lördag kl 07.00 till söndag kl 24.00 månadslönen
700
Vid helger gäller följande:
från kl 18.00 dagen före till kl 07.00 månadslönen trettondagen, 1 maj, Kristi himmels- 1000
färdsdag, 6 juni och alla helgons dag
från kl 07.00 trettondagen, 1 maj, månadslönen Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, 6 juni och 700
alla helgons dag till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg
från kl 18.00 skärtorsdagen samt månadslönen från kl 07.00 pingst-, midsommar-, 350
jul- och nyårsafton till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg
Beredskapsersättning betalas per pass för lägst åtta timmar. Vid tillämpningen av formlerna för beräkning av beredskapsersättning ska en deltidsanställd arbetstagares lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.
Beredskapsersättningen inbegriper semesterlön.
Mom. 2:3 Minsta tid för övertidsberäkning
Vid påkallad inställelse i arbete betalas övertidsersättning för den arbetade tiden, dock minst tre timmar. Ersättning för resekostnad i anslutning till sådan inställelse betalas också.
Mom. 2:4 Övriga bestämmelser
Beredskapstjänst ska fördelas så att den inte oskäligt belastar en enskild arbetstagare.
Schema för beredskapstjänst bör upprättas i god tid.
Mom. 2:5 Andra lokala lösningar
De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning.
Anmärkning
Mom. 2 Beredskapstjänst gäller inte lärare.
Mom. 3 Jourtid
Mom. 3:1 Begreppet jourtid
Med jourtid avses tid då arbetstagaren inte har arbetsskyldighet men är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete.
Mom. 3:2 Ersättning för jourtid
Jourtid ersätts per jourtimme med månadslönen 600
Dock gäller följande: fredag söndag
från fredag kl 18.00 till lördag kl 07.00 månadslönen
400
från lördag kl 07.00 till söndag kl 24.00 månadslönen
300
Vid helger gäller följande:
från kl 18.00 dagen före till kl 07.00 månadslönen trettondagen, 1 maj, Kristi himmels- 400
färds dag, 6 juni och alla helgons dag
från kl 07.00 trettondagen, 1 maj, månadslönen Kristi himmelsfärds dag, 6 juni och 300
alla helgons dag till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg
från kl 18.00 skärtorsdagen samt månadslönen från kl 07.00 pingst-, midsommar-, 150
jul- och nyårsafton till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg
Jourtidsersättning utges per pass för lägst åtta timmar, i förekom- mande fall minskat med tid för vilken övertidsersättning betalats.
Jourtidsersättningen inbegriper semesterlön.
Mom. 3:3 Övriga bestämmelser
Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med arbetstagare i mer kvalificerad befattning som får skälig ersättning på annat sätt.
Xxxxxxx ska fördelas så att den inte oskäligt belastar en enskild ar- betstagare.
Schema för jourtid bör upprättas i god tid.
Mom. 3:4 Andra lokala lösningar
De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning.
§ 10 Restidsersättning
Mom. 1 Rätt till restidsersättning
Arbetstagaren har rätt till restidsersättning enligt mom. 2 och 3 nedan om inte arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att kompensation för restid ska utges i annan form. Förekomsten av restid kan t.ex. beaktas vid fastställande av lönen.
Mom. 2 Restid
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för själva resan till bestämmelseor- ten.
Restid som faller inom klockslagen för arbetstagarens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid.
För arbetstagare vars ordinarie arbetstid inte är bestämd i kollektiv- avtal utges inte restidsersättning för tid mellan kl 08.00 och 17.00 på helgfri måndag fredag.
Vid beräkning av restid ska endast fullgjord halvtimme tas med.
Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda tidsperioderna räknas ihop.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl 22.00 08.00 inte räknas med.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej.
Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestäm- melser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos respektive arbetsgivare.
Mom. 3 Ersättning
Restidsersättning betalas per timme med månadslönen
240
När resan har företagits under tiden från kl 18.00 fredag fram till
kl 06.00 måndag eller från kl 18.00 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06.00 dag efter helgdag är ersättningen i stället
månadslönen 190
Restidsersättning enligt divisorn 240 betalas för högst sex timmar per kalenderdygn.
Med månadslön avses arbetstagarens aktuella fasta kontanta må- nadslön.
Vid tillämpningen av formlerna för beräkning av restidsersättning ska en deltidsanställd arbetstagares lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.
Restidsersättningen inbegriper semesterlön.
§ 11 Semester
Mom. 1 Allmänna bestämmelser
Varje arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de tillägg som gjorts i mom. 2, 3, 4, 6:1 och 7 och de undantag som gjorts i mom. 5 och 6:2. Undantag från semesterlagen har endast gjorts där detta uttryckligen anges.
Mom. 2 Semesterår och intjänandeår
Semesterledighet utgår under intjänandeåret som sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande kalenderår.
För arbetstagare med ferier utgör ferielöneår intjänandeår och se- mesterår (sammanfallande).
Mom. 3 Semesterförläggning för arbetstagare som är tjänstgöringsfri viss tid av året (ferier)
Mom. 3:1 Arbetstagare med ferier
För arbetstagare som är tjänstgöringsfri viss tid av året på grund av ferier (ingen verksamhet pågår), ska semestern inräknas i den tjänstgöringsfria tiden.
För arbetstagare som har ferier ska semestern anses förlagd till fe- rietid räknat från intjänandeårets (ferielöneårets) början.
Xxxxxxxxxxxxxxxxx får inte medföra att den semester som arbets- tagaren har rätt till enligt detta avtal reduceras (gäller enbart betald semester). Om inte arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om annat har arbetstagaren rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni augusti.
Mom. 3:2 Semesterledighet som inte kunnat förläggas till ferietid
Arbetstagare med ferier, som på grund av sjukdom eller arbetsskada inte kunnat erhålla den semesterledighet vederbörande är berättigad till och som gjort framställning utan dröjsmål om utbyte av ledigheten, kan få semesterledigheten förlagd till arbetsåret.
Mom. 4 Semesterns längd
Mom. 4:1 Semesterns längd är
25 semesterdagar t.o.m. det semesterår arbetstagaren fyller 39 år 31 semesterdagar fr.o.m. det semesterår arbetstagaren fyller 40 år 32 semesterdagar fr.o.m. det semesterår arbetstagaren fyller 50 år
Anmärkning
Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterda- gar. För arbetstagare med flera semesterdagar än 25 fastställs an- talet betalda semesterdagar enligt principerna i 7 § Semesterla- gen.
Mom. 4:2 Garantiregel
Den semester arbetstagaren har på grund av kollektivavtal eller en- skilt avtal ska inte förkortas genom detta avtal.
Mom. 5 Semesterlön, semesterersättning m.m.
Mom. 5:1 Beräkning av semesterlön
Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under se- mestern plus semestertillägg. För arbetstagare med ferier utgörs semesterlönen av ferielön plus semestertillägg.
Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad se mom. 5:5.
Med semestertillägg avses ett belopp som erhålls per betald semes- terdag och utgörs av 0,8 % av den månadslön som är aktuell under semestern.
Mom. 5:2 Beräkning av semesterersättning
Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per semesterdag plus semestertillägg be- räknat enligt mom. 5:1. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår an- ställningen upphörde.
Om ferielön utges är semesterersättningen 0,8 % av månadslönen per betald semesterdag.
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad se mom. 5:5.
Mom. 5:3 Semesterrätt vid vissa kortare anställningar
Anställning för viss tid som inte faktiskt varar längre tid än tre må- nader berättigar inte till semesterledighet eller ferier utan i stället till semesterersättning beräknad enligt semesterlagen.
Mom. 5:4 Avdrag för semesterdag som inte ger rätt till semesterlön
För varje semesterdag som inte ger rätt till semesterlön (obetald semester) görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen.
Beträffande begreppet månadslön se mom. 5:1.
Mom. 5:5 Beräkning av månadslön vid ändrad sysselsätt- ningsgrad under intjänandeåret
Om arbetstagare ändrar sysselsättningsgrad under året ska den må- nadslön som är aktuell vid semestertillfället omräknas i förhållande till arbetstagarens andel av full ordinarie arbetstid under intjänan- deåret.
Exempel | ||
Sysselsättningsgrad: | 9 mån | 100 % |
3 mån | 75 % | |
1,0 x 9 mån + 0,75 x 3 mån = 0,94
12 mån
Om sysselsättningsgraden ändras under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar i månaden.
Omräkning enligt detta moment ska ske vid utgången av semester- året. Eventuell återbetalning av för mycket erhållen semesterlön eller erhållande av ytterligare semesterlön ska ske senast i februari månad året efter semesteråret eller i samband med anställningens upphörande.
Mom. 5:6 Utbetalning av semesterlön
Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbe- talningstillfället närmast efter semestern. De lokala parterna kan träffa överenskommelse om annan tidpunkt för utbetalning.
Mom. 5:7 För mycket uttagen semester
Har arbetstagaren erhållit fler betalda semesterdagar eller mer ferie- lön än vederbörande blivit berättigad till under året ska återbetal- ning av för mycket utbetald semesterlön/ferielön ske.
Mom. 6 Sparande av semester
Mom. 6:1 Sparande av semesterdagar
Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar får av överskjutande sådana dagar spara en eller flera till ett senare semesterår.
Detta får endast ske om arbetstagaren samma år inte tar ut tidigare sparad semester.
Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40. Arbetstagare med ferier har inte rätt att spara semesterdagar.
Mom. 6:2 Beräkning av semesterlön för sparad semesterdag
Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom. 5:1.
Semesterlön för sparad semesterdag ska anpassas till arbetstagarens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår då dagen sparades.
Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid se mom. 5:5 första och andra styckena.
Mom. 7 Semesterförläggning för intermittent deltids- arbetande
Om en arbetstagare är deltidsanställd och det för arbetstagaren gäl- lande arbetstidsschemat innebär att arbetstagaren inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följande.
Antalet bruttosemesterdagar som enligt mom. 4 ska läggas ut under semesteråret ska stå i proportion till arbetstagarens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda arbetstagare i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålls (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetstagaren.
Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad se- mester) och obetalda semesterdagar ska utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande.
Antal arbetsdagar antal brutto- antal semesterdagar som ska per vecka x semester- = förläggas till dagar som
5 dagar som annars skulle ha utgjort ar- ska utläggas betsdagar (nettoarbetsdagar)
Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.
Med "antal arbetsdagar per vecka" avses det antal dagar som enligt arbetstagarens arbetstidsschema är arbetsdagar per vecka i genom- snitt under en fyraveckorsperiod (eller annan period som omfattar en hel schemaperiod).
Om arbetstagaren enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester läggs ut på dag då arbetstagaren endast skulle ha arbetat del av dag så går det åt en hel semesterdag även den dagen.
Om arbetstagarens arbetstidsschema ändras så att "antalet arbets- dagar per vecka" ändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.
Mom. 8 Semesterlön för intermittent deltidsarbetande
Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löne- avdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
§ 12 Sjuklön
Mom. 1 Rätt till sjuklön
Varje arbetstagare har rätt till sjuklön under de första 14 kalender- dagarna i en sjukperiod enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom. 3:2 andra stycket. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom. 4.
Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperio- den utges enligt detta avtal.
Mom. 1:1 Sjuklön vid kortare anställning
Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad inträder rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar i följd (se 3 § SjLL).
Mom. 2 Sjukanmälan till arbetsgivare
När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska ar- betstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vi- dare ska arbetstagaren så snart det är möjligt meddela arbetsgivaren när arbetstagaren beräknar kunna återgå i arbete.
Samma sak gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller om arbetstagaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överföring av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.
Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § 1 st SjLL).
Mom. 3 Försäkran och läkarintyg
Mom. 3:1 Försäkran
Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att arbetstagaren har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning
arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar arbetstagaren skulle ha arbetat (9 § SjLL).
Mom. 3:2 Läkarintyg
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr.o.m. den sjunde kalen- derdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § 2 st SjLL).
Om arbetsgivaren begär det ska arbetstagaren styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Arbetsgivaren ersätter kostnad för anvisad läkare.
Mom. 4 Sjuklönens storlek
Mom. 4:1 Beräkning av sjukavdrag
Den sjuklön som arbetsgivaren ska betala till arbetstagaren beräk- nas genom att avdrag görs från lönen enligt följande.
Mom. 4:2 Sjukdom t.o.m. 14:e kalenderdagen per sjukperiod
För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjuk- dom görs sjukavdrag per timme med
för den första frånvarodagen (karensdagen) i sjuklöneperioden
månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden
20 % x månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
Om arbetstagaren skulle ha utfört arbete på obekväm arbetstid eller skulle ha erhållit ersättning för beredskap/jour enligt fastställd lista utges med undantag för karensdagen dessutom sjuklön med 80 pro- cent av den ob-, beredskaps- och jourersättning som arbetstagaren gått miste om.
Anmärkningar
1. För arbetstagare som enligt försäkringskassans beslut är be- rättigad till sjuklön om 80 procent under hela sjuklöneperioden görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.
3. Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna haft sam- manlagt tio karensdagar görs sjukavdrag för den första dagen i kommande sjukperiod enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
4. För arbetstagare med timlön görs avdrag per timme med 100 procent av timlönen första frånvarodagen (karensdag), 20 procent av timlönen fr.o.m. den andra frånvarodagen.
Mom. 4:3 Begreppen "månadslön" och "veckoarbetstid"
Månadslön = den aktuella månadslönen. (För arbetstagare avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
Vid löneändring finns speciella regler i mom. 4:4.
Med månadslön i mom. 4:2 avses fast kontant månadslön och even- tuella fasta lönetillägg per månad.
Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde arbetstagaren. Om arbetstagaren har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.
Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler varvid
0 4 avrundas nedåt och 5 9 uppåt.
Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbets- tiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.
Mom. 4:4 Ändring av lön eller veckoarbetstid
Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande.
Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad arbets- tagaren fått besked om sin nya lön respektive ändrar arbetstid.
Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneut- betalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbets- givaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut be- greppet "månad" mot "avräkningsperiod".
Mom. 4:5 Sjukdom fr.o.m. 15:e kalenderdagen
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgda- gar) görs sjukavdrag per dag enligt följande.
För arbetstagare med månadslön om högst 7,5 x prisbasbeloppet
12
90 % x månadslönen x 12
365
För arbetstagare med månadslön över 7,5 x prisbasbeloppet
12
(månadslönen x 12
90 % x 7,5 x prisbasbeloppet + 10 % x 7,5 x prisbasbeloppet)
365 365
Sjukavdraget per dag får ej överstiga
den fasta kontanta månadslönen x 12 365
Månadslönen = den aktuella månadslönen. (För arbetstagare avlö- nad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolö- nen.)
Vid löneändring finns speciella regler i mom. 4:4.
Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel fasta lönetillägg per månad.
Mom. 5 Sjuklönetidens längd
Om arbetstagaren enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön från och med 15:e kalenderdagen, ska arbetsgivaren betala sjuklön till och med 90:e kalenderdagen i sjukperioden.
För arbetstagare som under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 kalenderdagar.
I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag inklusive karensdag, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.
Mom. 6 Inskränkningar i rätten till sjuklön
Mom. 6:1 Reducerad sjuklön
Om arbetstagarens sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring har nedsatts ska sjuklönen reduceras i motsvarande grad.
Mom. 6:2 Sjuklön i skadeståndsfall
Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och om ersättning inte betalas enligt TFA, ska arbetsgivaren betala sjuklön endast om respektive i den utsträckning arbetsta- garen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den som är ansvarig för skadan.
Mom. 6:3 Sjukpension
Om arbetstagaren får sjukpension enligt ITP-planen (eller KTP- planen) upphör rätten till sjuklön.
Mom. 6:4 Särskilda regler för pensionärer
För en arbetstagare som har fyllt 67 år betalas sjuklön endast om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om det.
Mom. 7 Vissa samordningsregler
Mom. 7:1 Samordning mellan sjuklön och livränta
Om en arbetstagare på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då arbetstagaren har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräknas enligt mom. 4, utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan.
Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 prisbasbelopp föreligger inte för tid då sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring betalas eller för tid då rehabiliteringspenning betalas.
Mom. 7:2 Samordning mellan sjuklön och annan försäkring än ITP och TFA
Om arbetstagaren får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring, ska sjuklönen minskas med ersättningen.
Mom. 7:3 Samordning mellan sjuklön och vissa ersättningar från staten
Om arbetstagaren får annan ersättning från staten än från den all- männa försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, ska sjuklönen minskas med ersättningen.
Mom. 7:4 Specialregel vid rätt till statligt personskadeskydd
Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmå- ner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeskydd.
§ 13 Föräldralön
Mom. 1 Rätt till föräldralön
En arbetstagare har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om ar- betstagaren är föräldraledig med rätt till föräldrapenning eller upp- bär havandeskapspenning. Detsamma gäller om arbetstagaren upp- bär föräldrapenning i samband med mottagande av adoptivbarn el- ler fosterbarn för stadigvarande vård och barnet inte fyllt tio år.
En förutsättning för rätt till föräldralön är att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd.
Föräldralön betalas inte om arbetstagaren undantas från föräldra- penning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen reduceras i motsvarande grad.
Mom. 2 Tid då föräldralön betalas
Föräldralön betalas
högst en månad om arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren i ett men ej två år i följd
högst två månader om arbetstagaren varit anställd hos arbetsgi- varen under två men ej tre år i följd
högst tre månader om arbetstagaren varit anställd hos arbetsgiva- ren under tre men ej fyra år i följd
högst fyra månader om arbetstagaren varit anställd hos arbetsgi- varen under fyra år i följd eller mer.
Mom. 3 Föräldralönens storlek
Föräldralön utgörs av en månadslön minus 30 avdrag enligt nedan, respektive två, tre eller fyra månadslöner minus respektive 60, 90 eller 120 avdrag enligt följande.
För varje frånvarodag med rätt till föräldraledighet (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs avdrag per dag med
90 % x månadslönen x 12
365
Avdraget får dock högst uppgå till 90 % x 7,5 x prisbasbeloppet
365
Om föräldraledigheten skulle bli kortare än en, två, tre respektive fyra månader, betalas inte föräldralön för längre tid än ledigheten omfattar.
Föräldralön utbetalas i den ordinarie lönerutinen i samband med föräldraledigheten.
Mom. 4 Löneavdrag då rätt till föräldralön inte före- ligger
Om en arbetstagare vid föräldraledighet inte har rätt till föräldralön, görs löneavdrag för varje frånvarodag enligt formeln
månadslönen x 12 365
Vid frånvaro del av dag (ledighetsperioden är kortare än en kalen- dermånad) görs löneavdrag för varje frånvarotimme enligt formeln
månadslönen 169
Vid tillämpning av formeln ska en deltidsanställd arbetstagares lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.
Mom. 5 Löneavdrag vid föräldraledighet del av dag eller vissa veckodagar då rätt till föräldralön inte föreligger (ledighetsperioden är minst en kalendermånad)
Om perioden med föräldraledighet under en del av dagen omfattar en eller flera kalendermånader, ska arbetstagarens heltidslön räknas ner i proportion till arbetstidsminskningen. Motsvarande gäller i det fall då ledigheten förlagts endast till vissa dagar i veckan. Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbe- talningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgi- varen rätt att vid tillämpningen av denna bestämmelse byta ut be- greppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".
Mom. 6 Löneavdrag vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning
Vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag per timme enligt formeln
månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
Mom. 7 Skyldighet att styrka att föräldrapenning utgetts
Arbetstagaren är skyldig att på begäran av arbetsgivaren styrka för- äldraledighet med föräldrapenning genom intyg från försäkrings- kassan.
§ 14 Ledighet
Mom. 1 Permission
Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar t.ex. vid hastigt påkommande sjukdom hos nå- gon nära anhörig som bor hemma hos arbetstagaren eller vid någon nära anhörigs frånfälle. Med nära anhörig avses make/maka, barn, barnbarn, syskon, föräldrar och svärföräldrar. Med make/maka jämställs person som arbetstagaren sammanlever med under äkten- skapsliknande förhållanden, dvs. om man har samma mantals- skrivningsadress eller sammanbor och har hemmavarande gemen- samma barn.
Mom. 2 Tjänstledighet
Mom. 2:1 Beviljande av tjänstledighet
Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) kan beviljas, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamhe- ten hos arbetsgivaren.
När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska man för arbetstagaren ange vilken tidsperiod tjänstledigheten omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- eller helg- dag, som är arbetsfri för den enskilde arbetstagaren. För arbetstaga- re som har veckovilan förlagd till någon annan dag än sön- eller helgdag ska motsvarande tillämpas.
Mom. 2:2 Beräkning av tjänstledighetsavdrag
När en arbetstagare är frånvarande på grund av tjänstledighet, görs avdrag enligt följande:
a) Om arbetstagaren är tjänstledig under en period av högst fem arbetsdagar, ska för varje arbetsdag då arbetstagaren är tjänst-
ledig avdrag göras med
1 av månadslönen 21
b) Om arbetstagaren är tjänstledig under en period längre än fem arbetsdagar, ska för varje tjänstledighetsdag (även vardag som är arbetsfri för den enskilde arbetstagaren samt sön- och helgdagar) avdrag göras med dagslönen. Med dagslön avses här fast kontant månadslön x 12 dividerat med 365.
c) Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalen- dermånader, ska arbetstagarens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna.
Mom. 3 Annan ledighet
Mom. 3:1 Beviljande av annan ledighet
Xxxxx ledighet kan beviljas för del av dag, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten.
Mom. 3:2 Beräkning av avdrag vid annan ledighet
När en arbetstagare är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme.
Avdraget per timme = 1 av månadslönen
169
För en deltidsanställd arbetstagare ska deltidslönen först räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.
Mom. 4 Månadslön
Med månadslön avses i denna paragraf fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.
I månadslönen ska inte inräknas värdet av naturaförmåner eller er- sättningar för kostnader i tjänsten.
Mom. 5 Intermittent deltidsarbete
Om arbetstagaren är deltidsanställd och arbetar full ordinarie ar- betstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (s.k. intermittent deltidsarbete), ska tjänstledighetsavdrag vid tjänstledighet del av kalendermånad göras enligt följande:
Månadslönen dividerad med antalet arbetsdagar/vecka x 21
5
Exempel
Xxxxx arbetsdagar/vecka Avdrag/arbetsdag
4 månadslönen
16,8
3,5 månadslönen
14,7
3 månadslönen
12,6
2,5 månadslönen
10,5
2 månadslönen
8,4
Med "antal arbetsdagar/vecka" avses arbetsdagar per helgfri vecka, beräknat i genomsnitt per månad eller längre begränsningsperiod enligt gällande schema.
Avdrag enligt ovan ska göras för varje dag som arbetstagaren är tjänstledig och som annars skulle varit arbetsdag för arbetstagaren.
Beträffande begreppet månadslön se mom. 4.
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalender- månader, ska arbetstagarens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna.
§ 15 Uppsägning
Mom. 1 Uppsägning från arbetstagarens sida
Mom. 1:1 Uppsägningstid
Arbetstagare anställd efter 1998-01-01 ska tillämpa uppsägnings- tiderna i LAS (se bilaga 4), om inte annat följer av mom. 3:1.
Anställningstidens längd beräknas enligt 3 § LAS.
Arbetstagare anställd före 1998-01-01 har tre månaders uppsäg- ningstid om inte annat följer av mom. 3:1.
Mom. 1:2 Formen för uppsägning
För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller inte, bör arbetstagaren göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen ändå sker muntligen bör arbetstagaren så snart som möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.
Mom. 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida
Mom. 2:1 Uppsägningstid
Vid uppsägning av arbetstagare anställd efter 1998-01-01 gäller uppsägningsreglerna i LAS (se bilaga 4) om inte annat följer av mom. 3:1. Anställningstidens längd beräknas enligt 3 § LAS.
Vid uppsägning av arbetstagare anställd före 1998-01-01 är arbets- givarens uppsägningstid följande om inte annat följer av mom. 3:1 nedan.
Arbetstagarens ålder Uppsägningstid
t.o.m. 34 år 3 mån
fr.o.m. 35 år 4 mån
fr.o.m. 40 år 5 mån
fr.o.m. 45 år 6 mån
Mom. 2:2 Turordningsregler vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist
De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning vär- dera arbetsgivarens krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska tur- ordning fastställas med avsteg från lagens bestämmelser.
De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att arbetsgivarens behov av kompetens särskilt beaktas liksom arbetsgivarens möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid upp- sägning med tillämpning av 22 § LAS och de avsteg från lagen som behövs.
De lokala parterna kan också med avvikelser från bestämmelserna i
25 27 §§ LAS överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid ska kriterierna ovan gälla.
Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.
Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera be- gär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna rikt- linjer.
Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs enligt ovan tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.
Anmärkning
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan upp- sägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.
Mom. 2:3 Förlängd uppsägningstid
För arbetstagare, som sagts upp på grund av arbetsbrist och vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har tio års samman- hängande anställningstid, förlängs den uppsägningstid som gäller i branschavtalet eller LAS med sex månader.
Mom. 2:4 Skriftligt varsel
Varsel vid uppsägning p.g.a. personliga skäl som arbetsgivaren en- ligt LAS ska ge lokalt till arbetstagarorganisation ska anses ha skett, när arbetsgivaren har överlämnat en varselskrivelse till den lokala arbetstagarparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive förbunds adress.
Varsel som arbetsgivaren har gett under semesterstopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.
Mom. 2:5 Lön under uppsägningstid
I anslutning till 12 § LAS gäller följande för arbetstagare som inte kan beredas arbete under uppsägningstiden.
Om ersättning för jour- eller beredskapstjänstgöring normalt skulle ha betalats till arbetstagaren, ska för varje kalenderdag då arbets-
tagaren inte kan erbjudas arbete, sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den ersättning som arbetstagaren fått under närmast före- gående tolvmånadersperiod.
Mom. 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning
Mom. 3:1 Visstidsanställda
För arbetstagare med tidsbegränsad anställning gäller inte mom. 1 och 2, utan tillämpliga regler i LAS gäller.
Mom. 3:2 Skadestånd då arbetstagaren inte iakttar uppsäg- ningstiden
Om arbetstagaren lämnar sin anställning utan att iaktta uppsäg- ningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock högst med ett belopp som motsvarar summan av arbetstaga- rens intjänade och innestående lön, semesterersättning, sparad se- mester, ferielön, övertidsersättning eller annan innestående lönedel.
§ 16 Giltighetstid
Detta avtal gäller t.o.m. den 30 april 2010.
För tiden efter den 30 april 2010 gäller avtalet med sju dagars upp- sägningstid.
Arbetsgivaralliansen Svenska folkhögskolans
Branschkommitté lärarförbund Utbildning och Folkbildning
Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd
Fackförbundet SKTF Akademikerförbunden *
Svenska kommunal- arbetareförbundet
* Med Akademikerförbunden avses
Agrifack, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK-förbundet, Jusek, Kyrkans Akademikerförbund, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Psykologförbund, Sveriges Veterinärförbund
Akademikerförbundet SSR är kontaktförbund för Akademikerförbunden
Bilaga 1
Exempel ferielöneberäkning
Exempel 1
Arbetstagare med 32 dagars semester, arbetsår 40 veckor. Tjänstle- dig utan lön (icke semesterlönegrundande frånvaro) fr.o.m. 13 ok- tober 1997 t.o.m. 7 mars 1998. Månadslön 17.500 kr.
Arbetsår (40 veckor): v 33 51 1997 (11 aug 19 dec)
v 3 14 1998 (12 jan 3 apr)
v 16 24 1998 (14 apr 12 jun)
Beräkning av ferielön:
1. Hur mycket fullgör arbetstagaren av årsarbetstiden? (Anges i %).
Arbetstagaren arbetar följande veckor av arbetsåret
v 33 41 = 9 v
11 14 = 4 v
16 24 = 9 v
22 v
22 v = 0,55 = 55 % av årsarbetstiden
40 v
eller
1 760 timmar = 44 timmar/vecka
40 v
22 v x 44 timmar = 968 tim 968 = 55 % av årsarbetstiden
1 760
2. Hur mycket ferielön har arbetstagaren tjänat in?
Antal ferieveckor under ferielöneåret: 52 40 = 12
12 v x 17 500 (mlön) x 55 % = 26 860 = summa intjänad
4,3 ferielön
3. Hur mycket ferielön har arbetstagaren fått ut under ferielöneåret? Vi antar i exemplet att arbetstagaren fått ferielön under påsklovet. Summan intjänad ferielön ska då minskas med utbetalt belopp:
1 v x 17 500 = 4 070 kr (veckolön)
4,3
26 860 4 070 = 22 790 att utbetala under sommarferien. Därtill kommer intjänade semestertillägg.
Exempel 2
Arbetstagare med 25 dagars semesterrätt börjar sin anställning den 12 januari 1998. Anställningen är tidsbegränsad och upphör den 30 juni 1998. Arbetsåret är 36 veckor och lönen 16 000 kronor/månad.
Arbetsår (36 veckor): v 34 43 1997 (18 aug 24 okt)
v 45 51 1997 (3 nov 19 dec)
v 3 8 1998 (12 jan 20 feb)
v 10 14 1998 (2 mar 3 apr)
v 16 23 1998 (13 apr 5 jun) Beräkning av intjänad ferielön:
1. Hur mycket fullgör arbetstagaren av årsarbetstiden?
v 3 8 = 6 v
v 10 14 = 5 v
v 16 23 = 8 v
19 v
19 v = 0,528 = 52,8 % av årsarbetstiden
36 v
eller
1 760 timmar = 48,89 timmar/vecka
36 v
19 v x 48,89 timmar = 929 tim
929 = 0,528 = 52,8 % av årsarbetstiden
1 760
2. Hur mycket ferielön har arbetstagaren tjänat in?
Antal ferieveckor totalt under ferielöneåret: 52 36 = 16
16 v x 16 000 (mlön) x 52,8 % = 31 434 = summa intjänad
4,3 ferielön
3. Hur mycket ferielön har arbetstagaren erhållit under ferielöne- året?
Vi antar i exemplet att arbetstagaren fått ferielön under sportlov, påsklov och under ferien i juni (v 9, 15, 24, 25, 26)
5 v x 16 000 = 18 605 kr
4,3
31 434 18 605 = 12 829 att utbetala i juli. Därtill kommer in- tjänade semestertillägg.
Bilaga 2
Övriga avtal mellan parterna
Överenskommelse om förhandlingsordning Arbetsgivar-alliansen LO/PTK
Samverkansavtal Arbetsgivaralliansen LO/PTK
Pensionsavtal (ITP eller KTP) Arbetsgivaralliansen PTK
Avtal om tjänstegruppliv (TGL) Arbetsgivaralliansen PTK resp. LO
Avtal om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Arbets- givaralliansen PTK resp. LO
Omställningsavtal Arbetsgivaralliansen PTK/LO
Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring Arbetsgivaralliansen PTK
Överenskommelse om vissa särskilda åtgärder för arbetstagare som utsatts för asbestexponering Arbetsgivaralliansen LO/PTK
Beredskapsavtal Arbetsgivaralliansen LO/PTK
Bilaga 3
Löneavtal 2007 2010
Allmänna utgångspunkter
Verksamhetsutveckling
Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt intresse av att skapa tillväxt och livskraftiga verksamheter. Effektivitet och kon- kurrenskraft är av stor betydelse för sysselsättning, anställnings- trygghet och utveckling i arbetet. Effektiviseringsprocessen kräver en aktiv medverkan från arbetsgivaren, arbetstagarna och de lokala arbetstagarorganisationerna.
De lokala parterna ska gemensamt bidra till att skapa goda förut- sättningar för att utveckla verksamheten i syfte att förbättra skolans resultat, måluppfyllelse och konkurrenskraft. Detta kräver ett sys- tematiskt utvecklings- och kvalitetsarbete utifrån varje skolas klart definierade uppdrag. Arbetstagarens bidrag till detta utvecklings- arbete bör återspeglas i löneutvecklingen.
Parterna rekommenderar att de lokala parterna antar det samver- kansavtal som träffats inom Arbetsgivaralliansens område. Med samverkansavtalet skapas förutsättningar för en kontinuerlig dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare i syfte att utveckla såväl indi- vid som verksamhet och skapa en god arbetsmiljö.
En förutsättning för en positiv och konkurrenskraftig utveckling är bland annat att arbetstiden används på ett för verksamheten ända- målsenligt sätt. I medarbetarsamtalen kan arbetsgivare och arbets- tagare föra en dialog om arbetets innehåll, arbetstidens förläggning, arbetstagarens förutsättningar för arbetet och behov av kompetens- utveckling.
Parterna är överens om att kompetensutveckling för alla personal- kategorier är av stor betydelse för en positiv utveckling av skolan.
1. Löneprinciper
Det är av stor vikt att det finns en väl utvecklad och känd lönepoli- tik. Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna ut- vecklar i samverkan lönepolitiken och kriterierna för lönesättningen utifrån skolans mål, visioner och behov.
Lönesättningen ska underlätta för arbetsgivaren att rekrytera, moti- vera och behålla arbetstagare med den kompetens skolan behöver på kort och lång sikt.
En väl fungerande lokal lönebildning stimulerar till engagemang, utveckling och goda arbetsinsatser och medverkar till att verksam- hetens mål uppnås. Det förutsätter en förtroendefull dialog mellan de lokala parterna om löneavtalets tillämpning utifrån verksamhe- tens utveckling, ekonomiska förutsättningar och behov av kompe- tensförsörjning.
De lokala parterna har ett gemensamt ansvar för att lönesättnings- processen utvecklas.
2. Lönesättning
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad.
Arbetstagarens lön påverkas av dels arbetsuppgifternas ansvar och svårighetsgrad, dels arbetstagarens arbetsresultat, bidrag till verk- samhetens utveckling och måluppfyllelse. Även marknadskrafterna kan påverka lönen.
Arbetstagarens lön ska bestämmas utifrån arbetsgivarens lönepolitik och lokalt framtagna kriterier.
Lönesättningen ska vara sakligt grundad. Enligt gällande diskrimi- neringslagstiftning får en arbetsgivare varken direkt eller indirekt diskriminera en arbetstagare vid tillämpning av lön eller andra anställningsvillkor.
Varje arbetstagare ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad hon eller han kan göra för att påverka sin lön. Därför ska en regelbundet återkommande dialog föras mellan arbetsgivare och arbetstagare om sådana frågor som har betydelse för arbetstagarens arbetsresultat, utveckling och lön.
Syftet med dialogen är att klarlägga målen för verksamheten och arbetstagarens bidrag till dessa och vad som krävs för arbetstaga- rens löneutveckling. Genom dialogen skapas en process där arbetstagarens resultat, kompetens och utveckling knyts samman med löneutvecklingen.
Lönesättningen ska stödja verksamhetens utveckling och bidra till en stabil ekonomi.
3. Löneanalys
Arbetsgivaren ska inför löneöversynen analysera verksamhetens framtida inriktning, utveckling och ekonomiska förutsättningar. Behov av förändrad lönestruktur ska övervägas i syfte att arbetsgi- varen ska kunna behålla och rekrytera medarbetare på såväl kort som lång sikt. Analysen ska även omfatta lönekartläggningen enligt Jämställdhetslagen.
4. Löneöversyn
Arbetsgivaren ska genomföra löneöversyn.
Löneöversyn sker genom lönesamtal. Om lokal part begär ska löneöversyn i stället genomföras som förhandling.
Inför löneöversynen kallar arbetsgivaren de lokala arbetstagarorga- nisationerna till överläggning då arbetsgivaren presenterar sin löneanalys.
5. Lönesamtal
Inför lönesamtalen informerar arbetsgivaren de anställda om sko- lans lönesättningsprinciper och andra faktorer som har betydelse för den individuella lönesättningen.
Lönesamtal ska genomföras i samband med löneöversynen. Samtalet är en dialog om arbetstagarens lön.
Arbetsgivare och arbetstagare ska föra en dialog om arbetstagarens bidrag till verksamhetens mål och utveckling och värdera insatserna utifrån fastställda lönekriterier. Tidigare medarbetarsamtal bör ligga till grund för dialogen.
Dialogen bör innehålla:
- verksamhetens mål och utveckling
- uppföljning av satta mål för arbetstagaren
- arbetstagarens arbetsuppgifter, ansvar, prestation och eventu- ella förändringar i arbetsinnehåll
- arbetstagarens bidrag till att utveckla verksamheten
- arbetstagarens kompetensutveckling
- arbetstagarens samarbets- och initiativförmåga.
Även föräldralediga och sjukskrivna omfattas av löneöversynen och har rätt till lönesamtal.
Om arbetstagaren har haft en ogynnsam löneutveckling ska arbets- givaren diskutera arbetstagarens förutsättningar för arbetsuppgif- terna, behov av kompetensutveckling eller andra åtgärder. Samtalet ska resultera i en utvecklingsplan.
6. Avstämning
Löneöversyn genom lönesamtal
Arbetsgivaren kallar de lokala arbetstagarorganisationerna till ett avstämningsmöte senast en månad efter genomförd löneöversyn.
Arbetsgivaren meddelar den lokala arbetstagarorganisationen utfallet för deras medlemmar.
De lokala parterna analyserar tillsammans löneöversynsprocessen i syfte att utveckla processen inför kommande löneöversyn.
Löneöversyn genom förhandling
Arbetsgivaren meddelar arbetstagarna resultatet av förhandlingen.
7. Förhandlingsordning
Ett löneökningsutrymme ska beräknas inför löneöversynen. Utrymmet ska fördelas individuellt i lönesamtal enligt avtalets löneprinciper. Avtalet innehåller inga individgarantier.
Löneökningsutrymmet beräknas per arbetstagarorganisation. För deltidsanställd ska beloppet räknas ned i proportion till vad deltiden utgör i procent av heltid.
Det garanterade utfallet gäller inte för lokal arbetstagarorganisation med färre än tre medlemmar.
Central förhandling kan påkallas om resultatet av den lokala löne- översynen avviker från löneavtalets intentioner eller om avtalets garanterade utfall inte uppnåtts.
Central förhandling påkallas senast en månad efter genomförd avstämning eller förhandling.
Avtalat löneökningsutrymme
Kommunal
Ett utrymme om 1 640 kr per medlem i Kommunal räknas fram inför löneöversynen 1 november 2007 och ett utrymme om 830 kr inför löneöversynen 1 maj 2009.
Övriga arbetstagarorganisationer
Efter avslutad löneöversyn ska summan av de fasta kontanta lönerna per arbetstagarorganisation ha ökat med lägst 7,2 procent 1 november 2007 och lägst 3 procent 1 maj 2009.
8. Tillämpningsregler
Avtalets omfattning
Avtalet omfattar arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren fortlöpande under sex månader före fastställt datum för löneöver- synen.
Undantag
I samband med att en arbetstagare anställs eller får högre lön kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att arbetstaga- ren inte ska omfattas av löneöversynen.
Arbetstagare som vid datum för löneöversynen är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden, av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet, är undantagen från löneavtalet om inte överens- kommelse träffas om annat.
Arbetstagare som slutar sin anställning senast vid datum för löne- översynen omfattas inte av avtalet.
Om arbetsgivaren i avvaktan på detta löneavtal redan har utgett lönehöjningar ska dessa avräknas från löneökningsutrymmet, om inte lokal överenskommelse om annat har träffats.
Retroaktiv omräkning
Löneöversynen avslutas senast 2008-02-28 resp. 2009-09-30 Inga retroaktiva omräkningar ska göras på utbetalda ersättningar och gjorda sjuk- och föräldraledighetsavdrag.
Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt.
Löneöversynen avslutas 2008-03-01 resp. 2009-10-01 eller senare Retroaktiva omräkningar görs från och med datum för löneöversy- nen på utbetalda ersättningar och gjorda avdrag enligt nedan.
Övertidsersättning och andra ersättningar
Övertidsersättning ska omräknas retroaktivt med den genomsnitt- liga lönehöjningen för arbetstagarna hos arbetsgivaren, såvida inte lokal överenskommelse träffas om att omräkningen ska ske indivi- duellt för varje arbetstagare.
Motsvarande gäller övriga ersättningar som beräknas i relation till månadslönen.
Sjuk och föräldraledighetsavdrag
Sjukavdrag under kalenderdag 1 14 omräknas retroaktivt. Föräldraledighetsavdrag ska inte omräknas retroaktivt.
Tjänstledighetsavdrag
Tjänstledighetsavdrag omräknas retroaktivt.
9. Giltighetstid
Löneavtalet gäller till och med den 30 april 2010.
Bilaga 4
Uppsägningstider enligt LAS
11 §
För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsäg- ningstid av en månad.
Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av
- två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år,
- tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men kortare än sex år,
- fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år men kortare än åtta år,
- fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år men kortare än tio år,
- sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år.
Om en arbetstagare som är föräldraledig enligt 4 eller 5 § föräldra- ledighetslagen (1995:584) sägs upp på grund av arbetsbrist, börjar uppsägningstiden löpa när arbetstagaren helt eller delvis återupptar arbetet eller, enligt den anmälan om föräldraledighet som gäller när uppsägningen sker, när arbetstagaren skulle ha återupptagit sitt arbete.
33 §
Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställ- ning vid utgången av den månad då hon eller han fyller 67 år skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg.
Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställ- ning i samband med att arbetstagaren enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring får rätt till hel sjukersättning som inte är tidsbe- gränsad, skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om beslutet om sjuk- ersättning.
En arbetstagare som har fyllt 67 år har inte rätt till längre uppsäg- ningstid än en månad och har inte heller företrädesrätt enligt 22, 23, 25 eller 25 a §§.