Tekniska villkor för anslutning till lokalnätet 1 – 36 kV

1.0 2023

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING

TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

AFFÄRSVERKEN 2023

Föreskrifter, standarder och allmänna bestämmelser

AMI	Anslutning Mätning Installation.
AMP	Anslutning av produktionsanläggningar till mellanspänningsnätet.
ASP	Anslutning av större produktionsanläggningar till regionnätet.
EIFS 2013:1	Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen av el ska vara av god kvalitet.
EIFS 2018:2	Energimarknadsinspektionens föreskrifter om fastställande av generellt tillämpliga krav för nätanslutning av generatorer.
ELSÄK-FS 2022:1	Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda.
(EU) 2016/631	EU-kommissionens förordning (EU) 2016/631 om fastställande av nätföreskrifter med krav för nätanslutning av generatorer, även kallad RfG.
IBH 21	Anslutning av kundanläggningar 1 – 36 kV till elnätet. (Ingår i AMI)
IEC TR 00000-0-0	Electromagnetic compatibility (EMC) – Part 3-7: Limits – Assessment of emission limits for the connection of fluctuating installations to MV, HV and EHV power systems.
SEK handbok 438	Högspänningshandboken. Innehållande SS-EN 61936 – 1, SS-EN 50522.
SvKFS 2005:2	Föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning av befintliga produktionsanläggningar.
SS-EN 50160	Spänningens egenskaper i elnät för allmän distribution.

Tekniska villkor för anslutning till lokalnätet 1 – 36 kV gäller vid motstridiga uppgifter före krav i AMP eller ASP och IBH 21.

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

3 AFFÄRSVERKEN 2023

Definitioner

Anslutningspunkt	Den fysiska punkt i elnätet till vilken kundanläggningen ansluts, där energiöverföringen sker till kundanläggningen, i vilken Affärsverken har ansvar bland annat avseende spänningskvalitet.
Driftspänning Uc	Den huvudspänning som Affärsverken strävar att hålla i anslutningspunkten. Denna spänning kan vara olika i olika nät som inbördes har samma nominella spänning. Således kan en anslutningspunkt i ett 20 kV nät ha en angiven driftspänning av 21,5 kV, medan en anslutningspunkt i ett annat 20 kV nät kan ha en angiven driftspänning av 21,0 kV.
Driftström Iref	Effektivvärdet av strömmen i anslutningspunkten. Beräknad ström som karakteriserar anslutningens storlek. Driftströmmen beräknas som Padon Iref = √3 x Uc Där Padon är abonnerad aktiv effekt motsvarande minst det högsta under året förekommande värdet på uttagen eller inmatad timmedeleffekt.
Elanläggnings- ansvarig	Xxxxxxxxxxx eller person som utsetts av innehavaren, som fått det övergripande ansvaret att säkerställa elanläggningens säkra skötsel genom att besluta om regler, organisation och arbetsrutiner.
Eldriftsansvarig	I detta dokument menas utsedd eldriftledare i anläggningen. En eldriftledare är en person som planerar och ansvarar för den elektriska anläggningen vid normal drift, arbete och störning.
Elnätsföretag	Den som enligt ellagen bedriver elnätsverksamhet. I det här dokumentet Affärsverken.
Huvudspänning Uh	Huvudspänning. Spänning mellan faser i ett trefassystem.
Innehavare	Fysisk eller juridisk person som innehar en anläggning, oavsett om innehavet grundar sig på äganderätt eller nyttjanderätt. Observera att innehavare inte behöver vara ägare av anläggningen utan kan vara hyresgäst.
Xxxxxxxxxxxxx IJ	Jordfelsström vid stumt jordfel.
Konstruktions- spänning UM	Med konstruktionsspänning avses högsta driftspänning för anläggning och utrustning.
Mellanspänning	Elnätsföretagens benämning av spänningsintervallet 1 – 36 kV.

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

4 AFFÄRSVERKEN 2023

Definitioner

Märkkorttidsström	Märkkortidsströmmen är den maximala ström som anläggningsdelarna ska klara en specificerad kort tid. Märkkortidsströmmen är lika med märkbrytströmmen vid kortslutning.
Märkspänning Ur	Märkspänning är typ- eller designvärden som en elektrisk apparat är avsedd drivas med. Exempelvis för 10 kV nät bör transformatorn ha en märkspänning på 11/0,42 kV och för 20 kV bör den vara 22/0,42 kV.
Nominell spänning Un	Det värde som nätet kännetecknas. Exempelvis 10 kV, 20 kV eller 30 kV.
Nätimpedans Rk, Xk	Anslutningspunktens beräknade kortslutningsimpedansen för matande nät. Anges oftast med separata värden för resistiv och induktiv komposant, tillsammans med den frekvens och spänning U vid vilken impedansen beräknats. Observera att kundanläggningen och dess generatorers impedans inte är medräknade i värden Rk och Xk. Nätimpedansen kan anges som olika värden för olika tillstånd och kopplingslägen i nätet.
Nätkortslutnings- ström Ik3	Ström i anslutningspunkten vid stum trefasig kortslutning i anslutningspunkten och endast avseende bidraget från Affärsverkens nät. Endast det så kallade korttidseffektivvärdet anges. Värdet anges tillsammans med den frekvens och spänning Uk som kortslutning beräknats. Observera att bidraget från kundanläggningens generering inte är medräknat i värdet Ik3. Nätkortslutningsströmmen kan anges för olika tillstånd i Affärsverkens elnät, som resulterar i olika värden. Nätkortslutningsströmmen beräknas ur Uk Ik3 = √3 x R 2 + X 2 √ k k
Nätvärn	Kraftsystemövergripande skyddsfunktion som automatiskt skyddar delar av eller hela kraftsystemet enligt fördefinierade regler. Beslut kan tas med hjälp av insignaler från exempelvis brytarlägen, uppmätta storheter (ström, spänning, frekvens eller effekt). Alla nätvärn är unikt utformade för sin uppgift.
Nätägare	I det här dokumentet Affärsverken.
Plt	Flimmervärde (long time) långtidsvärde.
Pst	Flimmervärde (short time) korttidsvärde.

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

5 AFFÄRSVERKEN 2023

Definitioner

Relationsdokument

Dokument som redovisar en anläggnings gällande utformning.

Övertonshalt THDi

Driftströmmens Iref tillkommande totala övertonsinnehåll i anslutningspunkten. Värdet THDi beräknas med beaktande av övertonsströmmar upp till och med 50:e tonen enligt

√ I 2 + I 2 + ....+ I 2 + I 2

2 3 49 50

THDi = I

ref

THDi och / är effektivvvärden.

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

6 AFFÄRSVERKEN 2023

Mellanspänningsanläggningar och komplettering till IBH 21 ‌

Föranmälan och beställning av anslutning – Komplettering till kapitel 2 i IBH 21

Elinstallationsföretaget som ska utföra ett arbete på en ny eller befintlig mellanspännings anläggning ska skicka in en föranmälan till Affärsverken på webben. Vid inskickad föranmälan ges omedelbart en bekräftelse på att föranmälan kommit in till oss.

För att kunna skicka in föranmälan på en mellan spänningsanläggning måste elinstallationsföre taget som föranmäler ha en A auktorisation registrerad hos elsäkerhetsverket och Affärs verken. Detta gäller även vid installation av produktion på lågspänningssidan i mellanspänningsanläggningar.

Ritningar och handlingar ska vara granskade och godkända av Affärsverken innan arbete påbörjas.

Handlingar vi behöver vid en ny föranmälan:

• Situationsplan med markerad leveranspunkt.

• Enlinjeschema.

• Frontskiss på ställverk och information om ställverkstyp.

• Driftrumsritning.

• Driftrumsrumsplacering.

• Reläinställningsblad, om det är aktuellt.

• Kretsschema.

Gör föranmälan på xxxxxxxxxx.xx .

Installationsmedgivande – Komplettering till kapitel 2.2 i IBH 21

Efter att kunden undertecknat beställning och elnätsavtal, skapar vi ett installationsmed givande till elinstallatören som ett elektroniskt dokument på ärendet. Installationsarbetet får inte påbörjas innan ett installationsmedgivande har utfärdats.

I installationsmedgivandet framgår de krav som Affärsverken ställer på anläggningen, eventuella kompletterande anvisningar och övrig information.

Tidplan upprättas i samråd med Affärsverken efter att installationsmedgivandet har utfärdats.

Ritningar ska vara kompletta, och ska tillsammans med ställverk och driftrum vara godkända av oss innan arbete påbörjas.

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

7 AFFÄRSVERKEN 2023

Färdiganmälan och besiktning – Komplettering till kapitel 2.3 i IBH 21 ‌

Elinstallatörsföretaget skickar in färdiganmälan när anläggningen är klar för mätaruppsättning och mätkretsbesiktning, som utförs av oss på Affärsverken. Färdiganmälan ska skickas in i god tid, minst 10 arbetsdagar före önskat datum för mätaruppsättning. Driftbesiktning enligt IBH 21 bokas in med Affärsverken i god tid. Innan drift besiktningen ska mätaren vara uppsatt och mätkretsbesiktningen godkänd. Samtliga rela tionshandlingar enligt installationsmedgivandet ska vara inlämnade och godkända av Affärs verken innan driftbesiktningen. Se också

bilaga 1 – Checklista inför driftsättning.

Några av de relationshandlingar som ska lämnas in:

• Driftbevis från elinstallationsföretaget.

• Slutgiltigt enlinjeschema med utritad ägogräns och eventuellt överlåtet kopplingsansvar. Kopplingsansvaret innefattar normalt inkommande ledningsfack och skenan fram till sektioneringskopplaren. Ägogränsen är normalt vid ändavsluten på kablaget.

• Jordtagsprotokoll på uppmätt enskilt och resulterande jordtag för anläggningen ska redovisas.

• Reläskyddsinställningar och reläprovnings protokoll för reläskydd.

• Provningsprotokoll för övriga skydd som framgår av installationsmedgivandet.

• Kontaktuppgifter till, av elanläggningsansvarig utsedd eldriftansvarig vid driftsättning samt eldriftansvarig efter att anläggningen är överlämnad från elinstallatör till kund.

• Avtal för överlåtet kopplingsansvar (i förekom mande fall).

Vid driftbesiktning ska elinstallatören och anläggningsinnehavarens eldriftansvariga delta. Tillträde och åtkomst ska vara fastställt vid drift besiktning. Efter godkänd driftbesiktning överlämnas driftbevis ifrån Affärsverkens projektbeställare till vår driftcentral. Senast vid driftbesiktningen ska nycklar eller kort för tillträde till anläggningen överlämnas, om kopp lingsansvaret är överlåtet till Affärsverken.

Vid godkänd driftbesiktning och färdigbyggt nät, behöver Affärsverken minst 10 arbetsdagar för att uppdatera dokumentation och avisera om avbrott och omkoppling i nätet innan ställverket sätts i drift.

Kabelväg för Affärsverkens kablar – Komplettering till kapitel 3.1 i IBH 21

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING 8 AFFÄRSVERKEN 2023

TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

Kanalisation, kabelskyddsrör och tätning för Affärsverkens kraftkablar, signalkablar, följelina med mera inom tomt utförs av

elinstallationsföretaget. Förläggning och kanali sation planeras i samråd och godkänns av Affärsverken.

Ställverk – Komplettering till kapitel 3.2 i IBH 21 ‌

Ställverk ska utformas enligt IBH 21 och bild 1 Principskiss för enlinjeschema som visar ett utförande som omfattar de flesta användnings områden och normalt förekommande kundställ verk. Eventuella avsteg måste godkännas av Affärsverken och ska framgå i installationsmed givandet. Anläggningen ska skyddas av reläskydd och effektbrytare eller säkringslastfrånskiljare som bryter allpoligt. Det är innehavarens ansvar att kundanläggningen uppfyller gällande stark strömsföreskrift och enkelfelskriteriet.

För ställverk utrustat med ljusbågsdräpare eller motsvarande utrustning som medför kortslut ning av ställverket, ska godkännande ges av Affärsverken i det specifika fallet.

Ljusbågsvakt eller reläskydd får inte lösa ut inkommande fack där Affärsverkens kablar är anslutna.

Ställverk är normalt dimensionerade för den kortslutningsström som uppstår för

driftspänningen. Det matande nätets dimensio nering är alltid styrande för vilken kortslutnings ström som kan uppstå. Se tabell 1 för vanligt förekommande krav på dimensionering för ingående delar i kundens elanläggning.

Kopplingsapparater ska kunna manövreras för hand oberoende av hjälpspänning. I fack för Affärsverkens kablar ska utrymme finnas för kortslutnings och jordslutningsindikatorer.

Sektioneringsmöjlighet i samlingsskenan ska finnas för att tillåta frånkoppling av kundanlägg ningen då Affärsverkens inkommande och utgående ledningar är i drift. Inkommande fack med plats för nätbolagets inkommande kabel ska alltid placeras längst till vänster om man står vänd mot ställverket. Facken ska vara uppbyggda och numreras sekvent från vänster till höger det vill säga ”H1”, ”H2” och så vidare, se bild 1 Principskiss för enlinjeschema.

Bild 1. Principskiss av enlinjeschema.

H1 H2 H3 H4 H5 H6

LF1

F1LJ

S3SJ

F6TJ

Ägogräns

Kopplingsansvar elnätsföretag inom kopplingsområdet

LF5 F5SJ

LF2 F2LJ

Tabell 1: Krav på dimensionering i kundens elanläggning.

Konstruktionsspänning	12kV	24kV	36kV
Märkkorttidsström	20kA	16kA	20kA

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

9 AFFÄRSVERKEN 2023

Uppmärkning ställverk ‌

Följande beteckningar gäller vid märkning av ingående fack, apparater och skenor i ställverket.

Tabell 2: Beteckningar vid märkning av ingående fack, apparater och skenor i ställverket

H1 – Elnät inkommande kabel 1	Lastfrånskiljare (LF1) eller effektbrytare (S1) med jord ningsmöjlighet (F1LJ) mot Elnäts inkommande kabel 1.
H2 – Elnät inkommande kabel 2	Lastfrånskiljare (LF2) eller effektbrytare (S2) med jord ningsmöjlighet (F2LJ) mot Elnäts inkommande kabel 2.
H3 – Sektionering mot Mätfack	Sektioneringsbrytare (S3) med jordningsmöjlighet (S3SJ) mot mätfack eller Lastfrånskiljare (LF3) med jordningsmöjlighet (F3SJ) mot mätfacket. Reläskydd och annan utrustning som påverkar kretsen innan debit eringsmätningen är ej tillåten utan skriftligt godkännande från Affärsverken.
H4 – Sektionering efter mätfack	Spänningstransformatorer UT installeras närmast mot inkommande fack från elnätet, före strömtransforma torer IT. Jordningsmöjlighet ska finnas på båda sidor om mätfacket.
H5 – Sektionering efter Mätfack	Endast krav vid risk för bakspänning. Sektionerings brytare (S5) med jordningsmöjlighet (S5SJ) mot mätfack eller Lastfrånskiljare (LF5) med jordnings möjlighet (F5SJ) mot kabel Mätfack.
H6 – Transformator 1 (T1) Kund	Säkringslastfrånskiljare eller effektbrytare med jord ningskopplare mot transformator T1 kund.

Ställverksrum – Komplettering till kapitel 3.3 i IBH 21

Ställverksrum ska alltid placeras på markplan mot yttervägg och ha direktförbindelse och utrymning till det fria.

Driftrum där man behöver vistas inomhus i för att utföra kopplingar (inomhusbetjänade) ska vara försedda med nödöppnare och nödbelys ning enligt SSEN 619361.

I de fall ställverket är en del av Affärsverkens slingnät behöver Affärsverken kopplingsan svaret för inkommande fack och ha tillgång till ställverket dygnet runt.

Tillträde fastläggs i samråd med Affärsverken.

Driftrumsritning med ställverksplacering och mått på betjäningsgångar och utrymningsvägar ska godkännas av Affärsverken.

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

10 AFFÄRSVERKEN 2023

Jordning – Komplettering till kapitel 3.10 i IBH 21 ‌

Affärsverken kräver att kundanläggningen har eget jordtag eller jordtagssystem.

Kunden (anläggningsinnehavaren) ansvarar för att jordsystem, jordtag och funktionsjordningar (åskskydd) för den egna anläggningen fungerar oberoende av Affärsverkens jordningssystem inklusive längsgående jordledare.

Affärsverken lägger normalt en längsgående jordledare tillsammans med kablaget, som ansluts i varje anläggning som kopplas in till elnätet. Kunden kan utnyttja den jordledaren för potentialutjämning. Det fråntar inte kunden ansvaret att anläggningen ska klara kraven enligt ELSÄKFS 2022:1. Affärsverken garanterar inte avbrottsfri förbindelse i den längsgående jordlinan.

Jordtagsresistansen bestäms av kravet på max tillåten beröringsspänning vid jordfel. Krav på högsta tillåtna resulterande jordtagsresistans beror på anläggningsutformningen. För ett system där mellanspänningen och lågspännings spänningen har gemensam jordning (så kallad samjordning) och där lågspänningen är ett

TNsystem, meddelar Affärsverken ett resulte rande jordtagsresistansvärde som fodras för att uppnå föreskriftens krav på 100V som högsta tillåtna värde vid spänningssättning av utsatt del eller delar.

Om anläggningsutformningen är en annan och därmed kraven, ska jordtagsresistansen för anläggningen anpassas så att högsta spännings sättning av utsatt del eller delar är förenligt med gällande föreskrift.

Kraven på maximalt resulterande jordtags resistans Rres beräknas ur

Umax

Rres =

Umax är högsta tillåtna värden vid spännings sättning av jordade delar (enligt

ELSÄKFS 2022:1).

IJ är Spänningssättande eller dimensione rande jordfelsström vid stumt jordfel.

Jordtagsprotokoll med uppmätt enskild jordtags resistans, samt resulterande jordtagsresistans ska redovisas innan driftbesiktningen som bevis på att anläggningen har jordtag. Innehavare av en ansluten anläggning ansvarar för att jordtags resistansen för anläggningens jordtag är erfor derliga så att högsta spänningssättning av utsatt del eller delar är förenligt med gällande föreskrift.

Jordning av delar inom anläggningen ska utföras enligt SEK Handbok 438 och gällande standard. Alla utsatta delar i driftrummet ska vara jordade till huvudjordskenan och kontinuitetprovas.

Affärsverkens längsgående jordledare ska anslutas till huvudjordningsskenan i kundens elanläggning och märkas ”Elnäts längsgående jordledare”.

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

11 AFFÄRSVERKEN 2023

Arbetsjordning – Komplettering till kapitel 3.11 i IBH 21 ‌

Utöver jordningsmöjligheter i inkommande och utgående fack ska det finnas möjlighet till jordning på båda sidor om mätfacket. Utförandet ska tillåta arbete i mätfacket samtidigt som Affärsverkens inkommande och utgående

ledningar är i drift samt att driften i kundanlägg ningen ges möjlighet att upprätthållas med lokal generering.

Mätning – Komplettering till kapitel 4 i IBH 21

Affärsverken tillhandahåller normalt ström transformatorer, spänningstransformatorer, mätarprovningsplint eller montageplatta samt dämpmotstånd, som installeras av elinstalla tionsföretaget för anläggningar anslutna till mellanspänningsnätet upp till 24 kV.

Generellt mätschema för debiteringsmätning ligger som bilaga.

Mätfacket ska anordnas som luftisolerat, enfa skapslat och eventuella frånsteg från detta måste godkännas av Affärsverken eftersom mätutrustningens primär och sekundäranslut ningar ska vara åtkomliga för verifiering samt okulär kontroll.

Samtliga mättransformatorer ska vara installe rade så de är enkelt åtkomliga för service, underhåll och verifiering. De får därför inte vara inbyggda så att det inte går att okulärt kontrollera och byta ut dem med rimlig arbetsinsats.

Samtliga sekundärledningar från mättransform atorerna ska anslutas till plomberade och från skiljningsbara plintar i mätfackets kopplings utrymme. Anslutningsplintar ska vara försedda med 4 mm provuttag.

Mättransformatorernas sekundärkrets ska jordas på plint i mätfacket.

Seriejordning är inte tillåten. Sekundärkablage för spänningskretsarna ska vara minst 2,5 mm2. Primärjorden på spänningstransformatorerna ska kontinuitetsprovas och får inte vara serie jordade mellan apparaterna.

Mätledare ska vara av typen MK eller RK. Mätar skåpets eller mätartavlans kapsling ska jordas med minst 10 mm2 koppar och ha kontinuitet mot anläggningens huvudjordskena. Seriejord ning är inte tillåten.

Vid anslutningar till 30 kV nät och högre spän ningsnivåer eller att kunden behöver special beställda mättransformatorer, ansvarar kunden för sina mättransformatorer, som ska godkännas av oss och följa Affärsverkens tekniska bestäm melser för debiteringsmätning samt Tekniska bestämmelser för mättransformatorer samt uppfylla Swedacs krav på mätfel, mätosäkerhet samt spårbarhet till ackrediterat kontrollorgan. Det vill säga provningsprotokoll från tillverkaren ska uppfylla gällande myndighetskrav enligt STAFS 2022:9 – Swedacs föreskrifter och

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

12 AFFÄRSVERKEN 2023

allmänna råd om mätsystem för mätning av överförd el, och överlämnas till Affärsverken innan idrifttagande.

Kunden ska se till att vid haveri av mättransfor mator (ström eller spänningstransformator) för debiteringsmätning, eller av annan uppkommen orsak som påverkar mätsystemets mätnog grannhet i sin helhet, tillse att dessa omgående byts till, av Affärsverken godkänd mättransfor mator. Affärsverken har rätt att vid behov koppla från anläggningen för att genomföra de åter kommande kontroller eller verifieringar av mätutrustningen som det åligger Affärsverken att utföra enligt STAFS 2022:9 – Swedacs före skrifter och allmänna råd om mätsystem för mätning av överförd el.

Mätning för effektreglering i kundanläggningen I de fall kunden önskar installera mätutrustning för att kunna effektreglera sin anläggning, så ska debiteringsmätningen alltid vara åtskild från kundens interna mätning. Kundens mätutrust

ning får aldrig placeras före Affärsverkens debi teringsmätning mot matande elnät utan godkännande.

Xxxxx kopplingsarbete får utföras i det plomberade utrymmet

för debiteringsmätningen utan godkännande från Affärsverken eller att Affärsverkens mättekniker är närvarande.

Det är idag inte möjligt att erhålla signal från Affärsverkens energimätare.

En teknisk lösning som i vissa fall går att tillämpa är att det installeras strömtransformatorer med dubbla mätkärnor i mätfacket så kundens interna mätning och debiteringsmätningen har separerade mätkretsar. Dessa beställs och provas i så fall av Affärsverken innan de skickas ut till installatör.

För att kunden ska få möjlighet att erhålla spänning till internmätning och reläskydd kan kretsen kopplas in parallellt över plintarna avsedda för mätspänning i mätfackets kopp lingsutrymme, förutsatt att kretsen är separat avsäkrad. Affärsverken ska godkänna lösningen innan den tillämpas.

Strömtransformatorer med dubbla mätkärnor bekostas av kunden, och kunden själv ansvarar för att erhålla reservdelar. Affärsverken ansvarar inte för kundens interna mätning.

Vid installation av strömtransformatorer med dubbla mätkärnor utförs elinstallationsarbetet av elinstallationsföretaget och bekostas av kunden.

Mätbesiktning och verifiering av debiteringsmät ningen kommer alltid utföras av Affärsverken vid förändring i mätsystemet som initierats av kunds tillkommande förändring, och arbetet bekostas av kunden. Vid byte av mättransformatorer ska arbetet föranmälas och utredas om det är genom förbart i det enskilda fallet. Det tillkommer leve ranstider från tillverkare vid specialbeställningar.

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

13 AFFÄRSVERKEN 2023

Produktion och energilager – Komplettering till kapitel 3.6 i IBH 21 ‌

Energilager som exempelvis batterier ska föranmälas och utredas i det enskilda fallet innan installation.

AMP - Anslutning av produktionsanläggningar till mellanspänningsnätet

Energiföretagens handbok AMP ska tillämpas för anslutningar av produktionsanläggningar som huvudsakligen har inverkan på förhållan dena i lokalnätet. AMP behandlar kraftproduk tionsmoduler av typerna A, B och C, vilket är anläggningar normalt mindre än 30 MW, där inverkan på förhållandena i regionnätet är liten.

ASP - Anslutning av större produktionsanläggningar till regionnätet

Vid större regionnätspåverkan ska Energiföreta gens handbok ASP tillämpas. I ASPhandboken behandlas kraftproduktionsmoduler av typerna C och D. Kraftproduktionsmoduler om 10 respektive 30 MW eller större, som ansluts till region eller mellanspänningsnätet, där inverkan på förhållandena i regionnätet är påtaglig, samt all havsbaserad produktion.

Vid anslutning av en produktionskälla till elnätet så ska anläggningen föranmälas och får inte installeras innan ett installationsmedgivande har utfärdats av Affärsverken. Även om elanlägg ningen har en årsförbrukning som överstiger installerad elproduktion i anläggningen, så kan delar i nätet behöva förstärkas eller byggas om

för att ta emot elproduktionen. Vid ombyggnad eller förstärkning i nätet ska kunden bära sina egna kostnader som denna orsakar, vilket regleras i ellagen.

Därav ligger det i allas intresse att en anläggning inte installeras innan installationsmedgivande.

Alla ingående delar i anläggningen förutsätts vara CEmärkta. Elkopplare för elproduktionen med brytförmåga för produktionsanläggningens totala effekt ska finnas installerad.

Nätskydd erfordras vid installation av elproduktion

I högspänningsanläggningar med produktion eller reservkraft av kategori 41 ska nätskydd installeras i kundens anläggning. Nätskydden består normalt av NUSskydd samt frekvens och spänningsskydd. Reläskyddet ska uppfylla

SSEN 60255 och förslag på inställningsvärden för selektivitet förmedlas i installations medgivandet till elinstallatören.

Om anläggningen bara är avsedd för elproduk tion ska anläggningen uppfylla kraven i bilaga Reläskydd och felbortkoppling.

Krav på nätskydd vid produktion där kunden främst är konsument samt inställningar och förklaringar finns beskrivet i bilagan Affärs verkens krav på skyddsfunktioner vid anslutning av produktion i kundanläggningar.

Märkning

Ledarna i mätkretsarna ska vara uppmärkta med varaktig och tydlig ledningsmärkning. Märkning i ledarnas isolation eller tejp är inte tillräckligt.

Vid produktion ska uppmärkning med varnings skyltar för bakspänning och dokumentation finnas i anläggningen.

I direkt anslutning till elmätaren är det anlägg

ningsinnehavarens ansvar att det finns en

varningsskylt som informerar om att produktions anläggning är ansluten och skylt som visar vilken brytare som ska användas för frånkoppling av produktionsanläggningen.

Huvudledningsschema ska finnas uppsatt

i direkt närhet till högspänningsställverket.

1 Kategori 4 enligt Svensk Energis handbok stationära reservkraftanläggningar.

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

14 AFFÄRSVERKEN 2023

Bilaga 1 – Checklista inför driftsättning ‌

Mätaren ska vara uppsatt och mätbesiktningen ska vara godkänd, innan driftbesiktningen.

Affärsverkens granskning av handlingar och besiktning fritar inte elinstallationsföretaget från det ansvar som enligt lagar och föreskrifter åligger denne.

Ritningar och bygghandlingar är inlämnade kompletta och godkända av Affärsverken.

Protokoll över jordtagsmätning är inlämnat till Affärsverken.

Reläprovningsprotokoll är inlämnade och godkända av Affärsverken.

Provningsprotokoll för mättransformatorer (FATprotokoll) ska lämnas in och godkännas av Affärsverken när kunden tillhandahåller egna mättransformatorer.

Färdiganmälan är inskickad med önskad dag för mätaruppsättning och mätbesiktning.

Mätaren är uppsatt och mätbesiktningen är godkänd.

Besiktningsman från Affärsverken är uppbokad.

Driftbevis överlämnat från elinstallations företaget till Affärsverken.

Avtal om kopplingsansvar är upprättat mellan Affärsverken och anläggningsinnehavarens eldriftsansvarige.

Åtkomst för Affärsverken är fastställd, och eventuell överlämning av nycklar.

Uppgifter är lämnade om vem som är eldrift ansvarig vid driftsättning.

Uppgifter är lämnade om vem som är eldrift ansvarig efter att entreprenaden överlämnats.

Driftsättningen planeras tillsammans med Affärsverken och Affärsverkens entreprenör, vilket förutsätter att nätet är färdigbyggt och att driftbevis samt besiktningsprotokollet är godkänt. Vid godkänd driftbesiktning behöver Affärsverken minst 10 arbetsdagar för att uppdatera dokumentation och avisera om avbrott och omkoppling i nätet innan ställverket kan driftsättas.

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

15 AFFÄRSVERKEN 2023

Bilaga 2 – Reläskydd och felbortkoppling ‌

I de fall kundens anläggning och Affärsverkens elnät är bestyckade med reläskydd, ska reläskydden fungera tillsammans och lösa selektivt vid fel. Reläskydden ska uppfylla Affärsverkens krav på säker felbortkoppling enligt nedan.

Som en följd av elnät eller projektspecifika faktorer kan skyddskrav komma att ändras. Kunden förbinder sig att följa Affärsverken ändrade krav.

Felbortkoppling i Affärsverkens nät Affärsverken installerar skydd för anslutande ledningar och stationer enligt Affärsverkens tekniska riktlinjer. Dessa skydd koordineras med omgivande nät.

Felbortkoppling i kundens anläggning Xxxxxx är skyldig att se till att i enlighet med ellagstiftning och gällande föreskrifter, för att

undvika att person eller sakskada uppkommer på

egen eller annans anläggning, finns fungerande skyddsfunktioner för den egna anläggningen. Skydden koordineras med Affärsverkens skydd vad gäller funktion och selektivitet.

Inställningar för reläskydd

Kunden eller dess ombud ska i tidigt skede för Affärsverken ge förslag på inställningsvärden av reläskydd. Reläskyddsinställningar ska kontroll eras av Affärsverken. Reläprovningsprovnings protokoll ska lämnas in vid ny eller förändrad anslutning och godkännas av Affärsverken innan anläggningen driftsätts. Informationen framgår

i installationsmedgivandet till elinstallationsföretaget.

Krav på nätskydd vid produktion samt inställ ningar och förklaringar finns beskrivet i bilagan Affärsverkens krav på skyddsfunktioner vid anslutning av produktion i kundanläggningar.

Störningstålighet

Anläggningen ska uppfylla de krav som ställs i EIFS 2018:2.

Styrning och reglering av effekt Kundanläggningen får endast inmata aktiv effekt på Affärsverkens nät när nätet ligger i ordinarie kopplat läge. Vid reservkopplat läge kommer anläggningen stängas ner, alternativt bes kunden

att effektreglera ner anläggningen. Om tillsyns myndigheten ålägger Affärsverken nya krav och regler gällande anslutningens utförande, har Affärsverken rätt att ålägga kunden de kostnader som uppkommer för att uppfylla dessa nya krav och regler.

I Allmänna avtalsvillkor NÄT 2012 H punkt 2.4 till och med 2.7 regleras Affärsverkens rätt att avbryta överföringen av el för att vidta åtgärder som är motiverade av elsäkerhetsskäl eller för att upprätthålla en god drift och leveranssäkerhet.

Begränsning av inmatad aktiv effekt är en åtgärd som ska förhindra kollaps eller kritisk överbelast ning i kraftsystemet.

En kontrollerad nedreglering genom en begräns ningssignal, är skonsammare än total frånkopp ling och är därför att föredra. Därtill kan viss produktion i vissa fall kvarstå, om än på lägre effekt och snabbare återgång av produktion fås när driftsituationen tillåter.

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

16 AFFÄRSVERKEN 2023

Bilaga 3 – Krav på skyddsfunktioner vid anslutning av produktion i kundanläggningar för uttag ‌

Bakgrund

Bilagan beskriver vad som gäller för högspän ningsanslutna kunder där produktion ansluts i en anläggning som huvudsakligen är avsedd för effektuttag från elnätet. Texten beskriver i första hand solcellsproduktion, men gäller i princip för all typ av produktion. I denna bilaga finns ett kapitel som berör reservkraft kategori 4. För rena produktionsanslutningar (kraftverk) gäller andra krav och omfattas inte av denna bilaga.

Affärsverken ansvarar för säkerheten kring sina elanläggningar. Det finns en rad lagar och före skrifter som Affärsverken måste förhålla sig till för att verksamheten ska anses ge en betryggande säkerhet. Bland annat att säkerställa att jordfel och kortslutningar i Affärs verkens distributionsnät inte utgör en fara för omgivningen. Traditionellt har det gjorts med skyddsteknik i fördelningsstationerna. När det tillkommer produktion i kundanläggningarna ändras förutsättningarna. Därför ställs utökade krav på kunder som ansluter produktion till Affärsverkens nät.

För att uppfylla kravet på redundans (n1) ska det dels finnas skydd för produktionsanläggningen (som för det mesta finns på lågspänningssidan) och ett separat skydd för elnätet som ska mäta på högspänningssidan. Utöver att skydda produktionsanläggning och elnätet ska krav enligt förordning (EU) 2016/631 (RfG) med de svenska förtydligande enligt EIFS 2018:2 uppfyllas.

Genom att använda nedan rekommenderade reläskyddsinställningar kan kraven uppfyllas.

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

17 AFFÄRSVERKEN 2023

Krav på reläskydd för produktionsanläggning (lågspänningssidan)‌

Reläskydd på lågspänningssidan ska utformas

i enlighet med AMP2 (Anslutning av produktions anläggningar till mellanspänningsnätet). I AMP finns rekommenderade reläskyddsinställningar enligt tabell 3.

Produktionsanläggningar på max 1,5 MW, som klassas som Typ A, kan även använda sig av rekommenderade reläskyddsinställningar i ALP3 (Anslutning av elproduktion till lågspänningsnätet) för skydden för produktionsanläggning, se tabell 4.

Solcellsanläggningar av typ A kan med fördel använda växelriktare med inbyggda reläskydd som är typgodkänd av Energiföretagen.

Se förteckning över typgodkända växelriktare på xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx.

Tabell 3: Dimensioner av ledningar till mätplint

Skyddsfunktioner	Funktionstid	Funktionsnivå
Överspänningsskydd steg 1	0,2 s	230 V +20 %
Överspänningsskydd steg 2	3,0 s	230 V +15 %
Underspänningsskydd steg 1	4,0 s	230 V 20 %
Underspänningsskydd steg 2	10,0 s	230 V 15 %
Överfrekvenskydd	0,5 s	51,5 Hz
Underfrekvensskydd	0,5 s	47,5 Hz

Tabell 4: Reläskyddsinställning enligt APL som skydd för produktionsanläggning

Skyddsfunktioner	Funktionstid	Funktionsnivå
Överspänningsskydd steg 1	0,2 s	230 V +15 %
Överspänningsskydd steg 2	60 s	230 V +10 %
Underspänningsskydd	0,2 s	230 V 15 %
Överfrekvenskydd	0,5 s	51,5 Hz
Underfrekvensskydd	0,5 s	47,5 Hz

2 Anslutning av produktionsanläggningar till mellanspänningsnätet – AMP. Utgåva 5 – reviderad oktober 2020.

3 Anslutning av elproduktion till lågspänningsnätet − ALP Upplaga 3 – reviderad mars 2020

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

18 AFFÄRSVERKEN 2023

Krav på reläskydd för elnätet (högspänningssidan)‌

Reläskydd på högspänningssidan, ska som minimum bestå av skydd mot överström, över och underfrekvens, över och underspänning samt spänningsmätande jordfelsskydd (NUS)4.

Ytterligare skydd för att skydda anläggningen kan behövas. Rekommenderade inställnings värden för skydd på högspänningssidan listas i tabell 55.

Tabell 5: Affärsverkens rekommenderade reläskyddsinställningar som skydd för elnätet

Skyddsfunktioner	Funktionstid	Funktionsnivå
Överspänningsskydd steg 1	0,5 s	1,20 x Uc (6)
Överspänningsskydd steg 2	4,0 s	1,15 x Uc
Underspänningsskydd steg 1	3,5 s	0,80 x Uc
Underspänningsskydd steg 2	5,0 s	0,85 x Uc
Överfrekvenskydd	0,5 s	52,5 Hz
Underfrekvensskydd	0,5 s	47,0 Hz
Nus (spänningsmätande jordfelsskydd)	Värde lämnas av Affärsverken	Värde lämnas av Affärsverken

Överströmsskydd: Inställningsvärde till över strömsskydd eller val av säkringsstorlek beräknas i samband med respektive projekt.

Vad ska kopplas bort?

Reläskydd för produktionsanläggning (lågspän ningssidan) är oftast integrerat i växelriktaren och kopplar bort den enskilda växelriktaren.

Reläskydd för elnätet mäter på högspännings sidan, Affärsverken ställer inte krav på att hela anläggningen ska kopplas bort av skyddsfunk tionen! Det räcker om produktionen kopplas bort. Genom att inte koppla bort hela anlägg ningen möjliggör det en snabbare återgång av ordinarie verksamhet när Affärsverken

spänningssätter efter en eventuell störning. Skyddet på högspänningssidan är till viss del reserv för växelriktarskydden och bör inte använda samma brytorgan.

Mätkrets

För att förenkla utformningen av skyddsfunk tionen som mäter på högspänningssidan, erbjuder Affärsverken att spänningstransforma torn som används till debiteringsmätningen kan användas som insignal till skyddet. Notera att huvudspänning ska användas till spännings och frekvensfunktionen. För NUS används delta kopplad spänning. Båda spänningskretsarna ska avsäkras med separat säkring.

4 Undantag för över och underfrekvens, över och underspänningsskydd till reläskydd för produktionsanläggning (högspänningssidan) tillåts av Affärsverken i vissa fall, då den totala solcellsproduktionen uppgår till maximalt 43,5 kW. Kravet är att typgodkända växelriktare med inbyggda skydd används och att solcellsanläggningen består av så små växelriktare att det vid felfunktion av skyddsfunktionen av en (1) växelriktare blir obetydlig påverkan på omkringliggande nät, i händelse av störning. Anläggningsinnehavaren har ansvaret för att felbortkopplingen fungerar. Kravet på NUS gäller alltid.

5 Detta är Affärsverkens rekommenderade inställningar, men även inställningar enligt AMP kan användas.

6 Uc = Driftspänning. Normalt 10,7 kV för 10 kVnät och 21,8 kV för 20 kVnät.

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

19 AFFÄRSVERKEN 2023

Önätsskydd

Ett baskrav på all produktionsutrustning är att det ska finnas skydd mot oönskad önätsdrift. Önät kan uppstå om en del av nätet som innehåller produktion och förbrukning kopplas bort från det nationella elnätet. Ett önät kan ha en väldigt varierande spänning och frekvens, beroende på vilka regleregenskaper produk tionskällorna i nätet har. Det är inte möjligt för Affärsverken att ha kontroll över kvaliteten i leveransen i oplanerade önät, därför ska det finnas skyddsutrustning som kopplar bort produktionsinmatningen. Affärsverken förordar att önätsskydd som agerar på hög eller låg frekvens respektive hög eller låg spänning7.

NUS

Om produktionsanläggningen är en del av en högspänningsanslutning mot Affärsverkens nät, måste det finnas skyddsfunktioner som hanterar jordfel i vår anläggning. Det är fysikaliskt inte möjligt att mäta in jordfel i högspänningsnätet på lågspänningssidan av anläggningen. Därför kan man till exempel inte använda inbyggda skydds funktioner i växelriktare, utan måste installera ett fristående spänningsmätande jordfelsskydd på högspänningsdelen av anläggningen (ett såkallat NUS).

Generella krav på fristående skyddsfunktioner För fristående skyddsfunktioner ska vissa krav uppfyllas. Normalt kan flera skyddsfunktioner hanteras av ett reläskydd:

• Reläskydden ska vara konstruerade, tillverkade och provade i enlighet med den senaste upplagan av tillämpliga svenska standarder. När sådana saknas gäller Europeisk Standard (EN) och IECpublikationer.

• Skydden ska alltid fungera när produktionsan läggningen är i drift mot vårt nät. Det innebär att ett batterisäkrat hjälpkraftsystem kan behövas. En konstruktion som kopplar bort produktionen om skyddsfunktionen inte är tillgänglig kan också accepteras.

• Det ska vara möjligt att prova skydden regelbundet.

Inställningar och konstruktioner

Affärsverken är alltid behjälpliga vid framtagning av inställningsvärden för reläskydd. Affärsverken är förstås också beredda att diskutera olika konstruktionslösningar.

Provning

Affärsverken ska enligt föreskriftskrav förvissa sig om att felbortkopplingen fungerar som avsett. I Affärsverkens egna anläggningar görs det genom att prova reläskyddsfunktioner vid driftsättning och sedan regelbundet under anläggningens livslängd. Det är också ett krav att säkerställa att felströmmar från kundanlägg ningar till fel i Affärsverkens anläggningar hanteras korrekt. Det kommer göras genom att begära provningsprotokoll av reläskyddet för elnätet (högspänningssidan) vid driftsättning. Vi kan även under anläggningens livstid komma att begära in provningsprotokoll för reläskydd.

Reservkraft kategori 4

Reservkraft kategori 4 får vara i drift parallellt med vårt nät och producera ut effekt på nätet.

Som skydd för generatorn ska inställningar enligt leverantörens anvisningar följas.

Reläskydd för elnätet ska mäta på högspän ningssidan och utformas enligt tidigare stycken. För reservkraftsinstallationer behöver man se över hur man bäst kopplar bort produktions källan från Affärsverkens nät. Detta för att säkerställa att reservkraftanläggningen inte producerar ut på elnätet vid planerat internt önät eller vid ett oplanerat önät i vårt nät, under tiden parallelldrift pågår.

7 Frekvensderivataskydd tillåts som komplement till frekvens och spänningsskydd.

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

20 AFFÄRSVERKEN 2023

Bilaga 4 - Spänningskvalitet ‌

Spänningens kvalitet påverkas av nätets utformning samt av anslutna anläggningar.

Både Affärsverken och anslutna kunder är därför ansvariga för att god spänningskvalitet uppnås.

Grundläggande krav som ska vara uppfyllda för att överföringen ska vara av god kvalitet ställs

i Energimarknadsinspektionens föreskrifter EIFS 2013:1.

Spänningens egenskaper i anslutningspunkten (Affärsverkens ansvar)

Affärsverken ansvarar för spänningens egenskaper i anslutningspunkten. Följande deklaration beskriver de avvikelser från idealtill ståndet som spänningen kan förväntas uppvisa

i anslutningspunkten under normalt drifttillstånd i nätet. Dessa avvikelser är ett resultat av inverkan från samtliga kunders anläggningar och från Affärsverkens åtgärder under drift. Vid projektering och drift av kundanläggningen måste kunden ta hänsyn till att dessa avvikelser kan uppträda under normal drift. Tillämplig standard är SSEN 50160. Vid utvärdering av spänningens egenskaper i anslutningspunkten tillämpas mätmetoder enligt SSEN 61000430 (mätklass A).

Långsamma spänningsvariationer (EIFS 2013:1) Spänningen kan variera inom området: ± 10 % från angiven driftspänning Uc.

Vanligtvis är variationerna mindre. Affärsverken kan specificera snävare variationsområde i det individuella fallet.

Kortvariga spänningsvariationer

Kravet på kortvariga spänningsvariationer följer EIFS 2013:1.

Snabba spänningsvariationer

Kravet på snabba spänningsändringar beror på antalet kortvariga spänningsändringar och följer

EIFS 2013:1. Antalet snabba spänningsändringar adderat med antalet kortvariga spänningssänk ningar som överensstämmer med område A enligt 6–7 §§ tabell 3 och 4 i EIFS 2013:1, ska inte överstiga antalen angivna i tabell 6.

Snabba spänningsändringar bestäms av stationär

och maximal spänningsändring där ∆Ustationär är skillnaden mellan spänningens effektivvärde före och efter ändringen och ∆Umax är den maximala spänningsändringen under ett spänningsändringsförlopp.

För mellanspänningsnät överstiger snabba spänningsändringar under normala driftförhål landen vanligtvis inte 4 % av Uc. Dock kan föränd ringar på upp till 6 % av Uc med en kort

varaktighet under vissa omständigheter uppträda några gånger per dag.

Flimmer

Under en period motsvarande en vecka är 95 % av antalet Pltvärden (långtidsvärden) av flimmer mindre än eller lika med nedan angivna värde.

Andra flimmernivåer än ovan angiven kan avtalas för enskilda anslutningspunkter beroende på lokala förhållanden.

Tabell 6: Snabba spänningsändringar

Snabba spänningsändringar	Maximalt antal snabba spänningsändringar per dygn Uc <45 kV
ΔU stationär ≥ 3 %	24
ΔUmax ≥ 5 %	24

Tabell 7: Flimmer

Uc	P it,95 %
< 36 kV	< 1,0 kV

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

21 AFFÄRSVERKEN 2023

Osymmetri

Minusföljdskomponenten i spänningen, mätt som tiominutersvärde under en period motsvarande en vecka, är vanligtvis högst 2 % av plusföljdskomponenten.

Övertonshalt

Överstonshalten i mellanspänningsnätet ska vanligtvis inte vara högre än vad som anges i tabellen nedan. Totalt övertonsinnehåll, THD, kan förväntas vara högst 8 %. Procentsatserna refererar till grundtonen av angiven driftspän ning Uc och avser tiominutersvärden.

Tabell 8: Övertonshalt

Mellantoner

Maximal nivå av mellantoner som eftersträvas är enligt tabell 9.

Udda övertoner		Jämna övertoner
Överton ordningstal n	Övertonshalt %	Överton ordningstal n	Övertonshalt %
3	5,0	2	2,0
5	6,0	4	1,0
7	5,0	6	0,5
9	1,5	8	0,5
11	3,5	10	0,5
13	3,0	12	0,5
15	0,5	14	0,5
17	2,0	16	0,5
19	1,5	18	0,5
21	0,5	20	0,5
23	1,5	22	0,5
25	1,5	24	0,5

Tabell 9: Mellantoner

Uc	Maximal nivå som eftersträvas
< 36 kV	0,2 % av Uc

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

22 AFFÄRSVERKEN 2023

Återverkan från kundanläggning i anslutningspunkten (kundens ansvar)‌

Kunden bör säkerställa att ny utrustning är immun mot störningar från elnätet i tillräcklig utsträckning. Kunden ansvarar för att spänningens kvalitet i anslutningspunkten endast i ringa omfattning påverkas av strömmar som härrör från kundens elproduktion eller elanvändning.

Ström som i en anläggnings anslutningspunkt matas till eller från nätet påverkar dels spänningen i anslutningspunkten, dels spän ningsförhållandena i nätet i övrigt.

Eftersom ett nät vanligtvis försörjer flera kund anläggningar, kommer påverkan från alla anlägg ningarna att sammanlagras i nätet. Affärsverken, som ansvarar för den spänningskvalitet som nätet uppvisar i alla anslutningspunkter, har därför rätt att fördela det tillgängliga utrymmet för nätåterverkan mellan kunderna. Vanligtvis sker detta genom att kunder med större uttagen eller producerad effekt tillåts återverka på nätspänningen i högre grad än kunder med lägre effekt. För produktionsanläggningar ställs generellt krav på lägre nätåterverkan än för förbrukningsanläggningar.

Efter särskild bedömning och överenskommelse med Affärsverken kan högre värden tillåtas.

Långsamma spänningsvariationer Kundanläggningens långsamma driftström variationer bidrar till nätets långsamma spänningsvariationer genom variationer i

kundens uttag eller inmatning av aktiv och reaktiv effekt.

I avtal med kunden kan finnas restriktioner för det reaktiva effektutbytet. Om avtalet inte innehåller sådana restriktioner gäller att drift strömmen Id i anslutningspunkten får uppgå till maximalt:

1,3 × Iref, beräknat som driftströmmens 10sekundersmedelvärde

1,1 × Iref, beräknat som driftströmmens 10minutersmedelvärde

Snabba spänningsvariationer Effektförändringar i kundens anläggning ska utföras så att spänningsändringen normalt inte

överskrider 3 % av angiven driftspänning Uc i anslutningspunkten.

Vid bedömning av snabba spänningsändringar ska spänningens effektivvärde beräknas varje period. Om driftströmmen orsakar två eller flera spänningsändringar åt samma håll inom tio sekunder får ändringarna varken var för sig eller sammanlagt överstiga angivna gränser i tabell 6. Vid projektering och drift av kundanläggningen måste kunden ta hänsyn till att tillslag av apparater kan orsaka kortvariga och höga inkopplingsströmmar, vilket i sin tur orsaka snabba ändringar av spänning.

Exempel på detta är transformatorers inkopp lingsström (inrush current), som kan uppgå till flera multiplar av transformatormärkströmmen. Även kondensatorbatterier och större motorer kan ge höga inkopplingsströmmar.

Flimmer

Kunden ska se till att flimmer som orsakas av elproduktion eller elanvändning i kundens anläggning begränsas så att övriga kunder inte störs. Anläggningens bidrag till flimmer i nätet får inte överstiga värden enligt tabell 10.

Om kundanläggningen består av vindkraft genereratorer ska värdet beräknas enligt metod angiven i SSEN 6140021.

Andra flimmernivåer än de ovan angivna kan avtalas för enskilda anslutningspunkter beroende på lokala förhållanden.

Osymmetri

Strömmens minusföljdskomponent får inte överstiga 5 % av dess plusföljdskomponent. Begränsningen avser 10minutersmedelvärde av driftströmmen.

Tabell 10: Flimmer

Uc	P st,95 %	P it,95 %
Produktionsanslutning	≥0,25	≥0,15
Förbrukningsanslutning	≥0,35	≥0,25

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

23 AFFÄRSVERKEN 2023

Övertoner

Driftströmmen får, mätt som tiominutersvärde, inte ha högre övertonsinnehåll än vad som motsvaras av värdena i tabell 11. Tabellernas värden är uttryckta i procent av referens strömmen Iref och avser 10minutersmedelvärde av respektive övertonsström.

Vid projektering och drift av kundanläggningen måste kunden ta hänsyn till att eventuella kondensatorbatterier i anläggningen kan påverka övertonsströmmen i anslutnings punkten. Kondensatorbatterier ska utföras som filterbatterier.

Kunden ska se till att övertoner från kundens anläggning inte påverkar spänningen i anslut ningspunkten så att övriga kunder i Affärs verkens nät störs eller ger annan påverkan på Affärsverkens anläggningar.

Krav på övertoner vid inmatning av el

Totala övertonshalten THDi får inte överstiga 2,5 %. Driftströmmens övertonsinnehåll får inte momentant överstiga 2,0 gånger värden i tabell 11.

Värdet THDi beräknas med beaktande av över tonsströmmar upp till och med 50:e tonen.

Krav på övertoner vid uttag av el

För övertoner av jämna ordningstal, n, gäller 25 % av värdena i tabell 12. Totala övertonshalten THDi får inte överstiga 4,0 %.

Driftströmmens övertonsinnehåll får inte momentant överstiga 2,0 gånger värden i tabell 12.

Mellantoner

Mellantonshalten i driftströmmen får inte åstadkomma mellantonsspänning högre än 0,1 % av angiven driftspänning Uc mätt med 10 Hz bandbredd.

Specifika egenskaper i den aktuella

anslutningspunkten

Specifika spänningsegenskaper som gäller i den specifika anslutningen beskrivs för varje anslut ningspunkt efter behov.

Tabell 11: Övertonsordningar, n

Ordning	Nivå % av Iref
<11	2,0
11–17	1,0
17–23	0,75
23–35	0,3
35	0,15

Tabell 12: Udda övertonsordningar, n

Ordning	Nivå % av Iref
<11	4,0
11–17	2,0
17–23	1,5
23–35	0,6
35	0,3

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 – 36 KV

24 AFFÄRSVERKEN 2023

Matande nät

EFFEKTRIKTNING

PLOMBERAT UTRYMME

L1 P1 P2

L2 P1 P2

a1 n da

P1 P2

n n n da dn da dn da

1S1

1S2

1S1

1S2

1S1

1S2

2S1

2S2

2S1

2S2

2S1

2S2

14.2

L1U L2U L3U

NJU

L1JI L1I L2JI L2I L3JI

L3I

FACKETS KOPPLINGSUTRYMME MED ”mellanplinten” Plomberbart utrymme eller plomberbara plintar och sek. säkringar för debiteringsmätningen

Kabel nr Kabel nr

kWh/kvarh

MÄTAR- ANSLUTNINGAR

104

103

14.1

102

101

NJU

L3U

L2U

L1U L31 L3JI L2I L2JI L1I L1JI

MÄTARPROVPLINT I MÄTSKÅP

x) MK eller RK vid trådning i rör alt FKLK för kabel ska användas

1. “Mellanplinten” ska utgöras av radplintar av typen frånskiljningsbara och vara utrustade med provuttag 4 mm för både ström och spänning.

2. Dämpmotstånd för öppet delta: 27–34 ohm, 450W, alternativt enligt tillverkarens

specifikation.

3. Mätarprovplint samt ström- och spänningstransformatorer tillhandahålles av Affärsverken. Övrigt material tillhandahålles av installatör.

4. Märkning av xxxxxxx och ledningar utförs enligt SS 437 01 40, installation utförs enligt gällande IBH och Xxxxxxxx bestämmelser.

5. Mätledningar dimensioneras enligt tabell 5.

6. Inkommande huvudjordskena.

7. Effektriktning på schema visas från Affärsverken till kund (förbrukning). P1 ska alltid vara ansluten mot Affärsverken. Gäller även vid produktionsanläggning.

8. Strömtransformatorernas sekundärsidor jordas mot Affärsverken ( jordas på PE). Sekundäranslutningar är plomberbara.

9. Mätledningar för ström bör förläggas som 3 separata kablar, en för varje fas. Varje kabel märks i båda ändar L1, L2 respektive L3.

10. Säkringar för spänningskretsar 10A Diazed (Gll gG). Plomberbara.

11. Mätledningar för spänning ska brytas av anläggningens huvudbrytare.

12. Mätledningar ska läggas skilda från övriga ledningar och vara skyddade mot klämskador eller åverkan. Vid avstånd överstigande de i tabell angivna överenskommes med Affärsverken i varje enskilt fall.

13. Ström- och sp.transformatorer samt säkringar för spänningskretsar ska placeras så att provning och utbyten lätt kan utföras. Ström- och sp.transformatorer och säkringar ska utan fara kunna okulärbesiktigas under drift. Märkskyltar ska vara synliga och gå att läsa under drift, det vill säga ska dublettskyltar finnas.

14. Jordningsskena vid mätarprovplint ska anslutas med 10mm2 RK/MK mot huvudjordskenan.

15. Jordningsskena vid mellanplinten ska anslutas med 10mm2 RK/MK mot huvudjordskenan.

Avstånd str. traformätare (m)	Total ledar- längd (m)	Strömledarens area vid 5 A mm2 x)	Beräknas börda i VA vid 5A	Spänningsledares area mm2 x)
0,5 – 5	1 – 10	2,5	0,2 – 1,8	2,5
5 – 10	10 – 20	4	1,1 – 2,2	2,5
10 – 15	20 – 30	6	1,5 – 2,2	2,5
15 – 25	30 – 50	10	1,3 – 2,2	2,5

TEKNISKA VILLKOR FÖR ANSLUTNING TILL LOKALNÄTET 1 - 36 KV

Document Metadata

Table of Contents

Tekniska villkor för anslutning till lokalnätet 1 – 36 kV

Document Metadata