Stadgar för Vrena Vägförening
Stadgar för Vrena Vägförening
2023-04-11
Stadgar för VRENA VÄGFÖRENING
enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar.
Företagsnamn
§ 1 Föreningens företagsnamn är VRENA VÄGFÖRENING
Samfälligheter
§ 2 Föreningen förvaltar Vrenaby ga:3 efter ombildning.
Grunderna för förvaltningen
§ 3 Samfälligheten ska förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.
Medlem
§ 4 Medlem i föreningen är ägare till fastighet eller därmed jämställd egendom som har del i samfällighet upptagen under § 2.
Styrelse – säte & sammansättning
§ 5 För föreningen ska finnas en styrelse med säte i Nyköpings kommun. Styrelsen ska bestå av minst fem och högst sju ledamöter och högst två suppleanter.
Styrelse – val
§ 6 Styrelsen väljs vid ordinarie föreningsstämma.
Mandattiden för ledamot är ett eller två år och för suppleant ett år. Om en helt ny styrelse väljs på föreningsstämman ska två ledamöter väljas på ett år och övriga på två år.
Stämman utser ordförande bland styrelsens ledamöter. I övrigt konstituerar styrelsen sig själv.
Styrelse – kallelse till sammanträde, föredragningslista
§ 7 Kallelse av ledamöterna till styrelsesammanträde ska ske minst sju dagar före sammanträdet. Kallelse ska innehålla uppgift om förekommande ärenden.
Suppleanterna ska inom samma tid underrättas om sammanträdet och förekommande ärenden. Xxxxxxx, som är förhindrad att närvara, ska genast meddela detta till ordföranden, som har att omedelbart kalla suppleant i ledamots ställe. Suppleant som ej tjänstgör i ledamots ställe har rätt att närvara vid sammanträdet, men har inte rösträtt.
Styrelse – beslutsförhet, protokoll
§ 8 Styrelsen är beslutför när kallelse skett i behörig ordning och minst halva antalet styrelseledamöter är närvarande. Utan hinder härav ska styrelsesammanträde anses behörigen utlyst om samtliga ordinarie ledamöter infunnit sig till sammanträdet.
Som styrelsens beslut gäller den mening om vilken de flesta röstande förenar sig.
Vid lika röstetal avgörs val genom lottning. I andra frågor gäller den mening som biträdes av ordföranden.
Utan att ha angivits i kallelsen får ärende avgöras om minst två tredjedelar av styrelseledamöterna är närvarande och ense om beslutet.
Fråga får utan hinder av bestämmelserna i första stycket avgöras utan kallelse om samtliga ordinarie ledamöter är ense om beslutet.
Den som deltagit i avgörandet av ärende äger anföra reservation mot beslutet. Sådan reservation ska anmälas före sammanträdets slut.
Över ärenden i vilka styrelsen fattat beslut ska föras protokoll som upptar datum, deltagande ledamöter och suppleanter, kort beskrivning av ärendet, styrelsens beslut samt anförda reservationer. Protokollet ska justeras av ordföranden eller annan ledamot som vid förfall för ordföranden lett sammanträdet.
Styrelse – förvaltning
§ 9 Styrelsen ska:
1. förvalta samfälligheten och föreningens tillgångar,
2. föra redovisning över föreningens räkenskaper,
3. föra förteckning över delägande fastigheter, deras andelstal och ägare,
4. årligen till ordinarie stämma avge förvaltningsberättelse över föreningens verksamhet och ekonomi,
5. om förvaltningen omfattar flera samfälligheter eller annars är uppdelad på olika verksamhetsgrenar och medlemmarnas andelar inte är lika stora i alla verksamhetsgrenarna, föra särskild redovisning för varje sådan gren,
6. i övrigt fullgöra vad lagen föreskriver om styrelsens handhavande av föreningens angelägenheter.
Revision
§ 10 För granskning av styrelsens förvaltning ska medlemmarna på ordinarie föreningsstämma utse två revisorer och en suppleant.
Revisionsberättelse ska överlämnas till styrelsen senast tre veckor före ordinarie stämma.
Räkenskapsperiod
§ 11 Föreningens räkenskapsperiod omfattar tiden 1 januari – 31 december.
Underhålls- och förnyelsefond
§ 12 Till föreningens underhålls- och förnyelsefond ska årligen avsättas minst 10 000 kronor. Styrelsen ska upprätta en underhålls- och förnyelseplan. Den ska innehålla de upplysningar som är av betydelse för att fondavsättningarnas storlek ska kunna fastställas.
Föreningsstämma
§ 13 Ordinarie föreningsstämma ska årligen hållas under april månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.
Styrelsen kan när den finner det erforderligt utlysa extra stämma. I fråga om medlemmars rätt att begära att extra stämma utlyses gäller 47 § tredje stycket SFL.
Om stämma ska godkänna uttaxering ska styrelsen bereda medlemmarna tillfälle att från det kallelseåtgärd vidtagits ta del av debiteringslängd, utvisande det belopp som ska uttaxeras, vad som belöper på varje medlem och när betalning ska ske. Före ordinarie stämma ska dessutom förvaltningsberättelse och revisionsberättelse för den avslutade räkenskapsperioden samt utgifts- och inkomststat finnas tillgänglig för granskning under samma tid.
Kallelse till stämma
§ 14 Styrelsen kallar till stämma. Det ska ske genom till styrelsen anmäld e-postadress samt genom anslag på Vrenas två anslagstavlor och publicering på xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx.
Kallelse ska ske senast fyra veckor före sammanträdet.
I kallelsen ska anges tid och plats för stämman, vilka ärenden som ska förekomma på stämman, samt uppgift om plats där i § 13 angivna handlingar finns tillgängliga.
Styrelsen ska tillse att andra meddelanden kommer till medlemmarnas kännedom genom anslag på anslagstavlor eller publicering på xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx.
Motioner
§ 15 Medlem kan genom motion väcka förslag rörande föreningens verksamhet. Motion, som ska behandlas på ordinarie stämma, ska vara styrelsen tillhanda senast under februari månad.
Styrelsen ska bereda avgivna motioner och hålla dem tillgängliga för medlemmarna tillsammans med förvaltningsberättelsen.
Dagordning vid stämma
§ 16 Vid ordinarie stämma ska följande ärenden behandlas:
1. val av ordförande för stämman
2. val av sekreterare för stämman
3. val av två justeringsmän, tillika rösträknare
4. upprättande och godkännande av röstlängd
5. prövande av om stämman blivit behörigen sammankallad
6. fastställande av dagordning
7. styrelsens förvaltningsberättelse
8. revisionsberättelse
9. ansvarsfrihet för styrelsen
10. framställningar från styrelsen eller motioner från medlemmarna
11. ersättning till styrelsen och revisorerna
12. styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat samt debiteringslängd
13. val av styrelse, styrelseordförande och suppleanter
14. val av revisorer och suppleant
15. fråga om val av valberedning
16. övriga anmälda frågor
17. meddelande av hur stämmoprotokollet hålls tillgängligt.
Vid extra stämma ska behandlas ärenden under punkt 1, 2, 3, 4, 5, 10 och 17.
Disposition av avkastning
§ 17 I det fall stämman beslutar om att fördela uppkommet överskott ska detta ske efter medlemmarnas andelar i samfälligheten.
Stämmobeslut
§ 18 Beslut fattas med acklamation om inte omröstning (votering) begärs. Ifråga om omröstning mm gäller 48, 49, 51 och 52 §§ SFL.
När omröstning företas ska till protokollet antecknas de omständigheter angående rösträtt, andelstal, ombud mm som har betydelse för bedömandet av röstresultatet.
Personval ska ske med slutna sedlar om någon begär det.
Flera verksamhetsgrenar
§ 19 Ska omröstning ske i fråga som berör flera verksamhetsgrenar gemensamt har vid tillämpning av huvudtalsmetoden varje medlem en röst även om han har del i flera verksamhetsgrenar.
Vid tillämpning av andelstalsmetoden ska i motsvarande fall varje medlems röstetal framräknas på följande sätt. Först reduceras medlemmens röstetal inom varje verksamhetsgren i förhållande till verksamhetsgrenens andel i den gemensamma verksamhet omröstningen avser. Därefter sammanlägges de reducerade röstetalen för varje medlem.
Protokollsjustering, tillgänglighållande
§ 20 Protokollet från stämman ska justeras och hållas tillgängligt för medlemmarna senast två veckor efter stämman.
Dessa stadgar har antagits vid sammanträde enligt datum på första sidan.
Kommentar till Vrena vägförenings stadgar antagna 2023-04-11
Syftet med denna kommentar är att förtydliga vad bestämmelserna i | |
Till § 1 | Huvudregeln är att om en samfällighetsförening nybildas, ska föreningens företagsnamn innehålla ordet samfällighetsförening (29 § SFL). Företagsnamnet ska tydligt skilja sig från andra företagsnamn som är registre- rade hos Lantmäteriet. Detta gäller även när en vägsamfällighet eller en väg- förening upplöses och ersätts av en samfällighetsförening samt när en förvalt- ning enligt lagen (1921:299) om förvaltning av bysamfälligheter eller lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar ombildas till en samfällig- hetsförening. Om däremot en vägsamfällighet eller vägförening inte upplöses, utan endast övergår till stadgar enligt SFL, får vägsamfälligheten respektive vägföreningen behålla sitt gamla företagsnamn (9 § lagen [1997:620] om upp- hävande av lagen [1939:608] om enskilda vägar). |
Till § 2 | Alla samfälligheter ska anges uttömmande och på ett sådant sätt att de kan identifieras. Om marksamfällighet eller gemensamhetsanläggning har blivit registrerad bör registerbeteckningen anges, t.ex. ”Xxx s:2” eller ”Höken GA:1”. |
Till § 3 | Det framgår av förrättningshandlingarna vad som ingår i samfälligheten. Före- ningens ändamål är att förvalta dessa anläggningar och områden. Samfällig- hetsförening får inte bedriva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten ska tillgodose (18 § SFL). Förvaltningen omfattar även fas- tighet som föreningen äger samt intäkter från försäljning av fastighet. Stadgar som strider mot förrättningsbeslutet, SFL eller annan författning kan inte registreras. |
Till § 4 | Medlemmarna i samfällighetsförening utgörs av delägarna i samfällighet (17 § SFL). Med delägarfastighet förstås fastighet som har del i samfällighet och med delägare ägaren av delägarfastighet (1 § andra stycket SFL). För samfäl- lighet enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksam- het och den numer upphävda vattenlagen (1983:291) är dessa definitioner nå- got annorlunda. SFL:s bestämmelser om fastighet är även tillämpliga på sådan tomträtt, gruva, byggnad eller annan anläggning eller naturreservat som har del i samfällighet enligt 1 § första stycket punkt 3, 4 eller 5 SFL (3 § SFL). Den som innehar fastighet på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon anses vid lagens tillämpning som fastighetens ägare. Som ägare av naturreservat anses den som förvaltar reservatet. Innehavare av tomträtt i fastighet som har del i samfällighet enligt 1 § första stycket punkt 1 eller 2 SFL ska vid tillämpning av denna lag anses som delägare i fastighetsägarens ställe (3 § SFL). |
Till § 5 | Styrelsen för samfällighetsföreningen ska bestå av en eller flera ledamöter och ha sitt säte i den ort där medlemmarnas fastigheter eller huvuddelen av dessa ligger (30 § SFL). I stadgarna kan det lägsta respektive högsta antalet ledamö- ter anges. Inom detta spann kan sedan föreningsstämman bestämma vilket antal som ska gälla. Föreningen väljer själv om det ska finnas suppleanter och i så fall hur många. Styrelseledamot får inte vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. |
Till § 6 | I stadgarna ska anges hur styrelsen ska vara sammansatt och hur den ska ut- ses (28 § första stycket punkt 4 SFL). Styrelsen ska väljas av föreningsstämma. Xxx lång mandattiden ska vara för styrelseledamot och suppleant regleras inte i SFL. Här föreslås att några av styrelseledamöterna väljs på ett år och andra på två år för att undvika att hela styrelsen byts ut samtidigt. När det finns skäl för det får länsstyrelsen förordna att styrelsen ska bestå av flera ledamöter än vad som anges i stadgarna (31 § SFL). Styrelseledamot kan skiljas från sitt uppdrag, innan mandattiden har löpt ut, av den som har utsett ledamoten (32 § SFL), dvs. i regel föreningsstämman. En styrelseledamot kan även avgå på egen begäran innan mandattiden gått ut. Detta följer av allmänna föreningsrättsliga principer. Har styrelseledamots uppdrag upphört eller är styrelseledamot förhindrad att utöva uppdraget får länsstyrelsen förordna en syssloman om styrelsen inte är beslutför annars. Om det inte finns några styrelseledamöter att tillgå får sysslomannen ensam sköta styrelsens uppgifter (33 § SFL). Att styrelsen konstituerar sig själv innebär att styrelsen själv fördelar de olika styrelseuppdragen sinsemellan. Detta sker normalt vid det första styrelsesam- manträdet som hålls i direkt anslutning till föreningsstämman. De poster som ska fördelas är framförallt kassör och sekreterare eftersom ordförande utses av föreningsstämman. Föreningens firma tecknas av styrelsen. Om inte annat följer av stadgarna eller av föreningsstämmobeslut får styrelsen utse särskild firmatecknare. Bemyndigande att teckna firma kan när som helst återkallas av styrelsen (34 § SFL). Föreningen ska till Lantmäteriet för registrering anmäla uppgifter om föreningens postadress samt styrelseledamöternas fullständiga namn, postadress och personnummer eller om sådant saknas, något annat identifieringsnummer. Om en styrelsesuppleant eller särskild firmatecknare har utsetts ska motsvarande uppgifter lämnas också om den personen (26 § SFL). Även ändring i dessa förhållanden ska anmälas till Lantmäteriet (39 § SFL). |
Till § 7 | Inga kommentarer. |
Till § 8 | Att styrelsen är beslutför innebär att den är behörig att fatta beslut. Som styrelsens beslut gäller den mening som får flest röster vid styrelsesam- manträde, dvs. mer än hälften av de närvarande styrelseledamöterna ska rösta för förslaget. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst förutom vid personval som istället avgörs genom lottning. Detta gäller dock inte om annat föreskrivs i stadgarna (38 § SFL). |
Med styrelseledamot avses även tjänstgörande suppleant, dvs. en suppleant som ersätter frånvarande styrelseledamot. Även om ingen formell kallelse har gjorts får en fråga avgöras om samtliga styrelseledamöter är ense om beslutet. Detta kan bli aktuellt t.ex. då styrelsen träffas i något annat sammanhang eller kontaktar varandra per e-post eller telefon. I dessa fall behövs alltså inget fysiskt styrelsemöte. Styrelseledamot får inte befatta sig med angelägenhet där ledamoten själv har ett väsentligt intresse som strider mot föreningens (jäv, se 36 § SFL). Styrelseledamot ska självmant avstå från att delta i behandlingen av ärenden som kan innebära jäv. | |
Till § 9 | Styrelsen sköter samfällighetens angelägenheter i överensstämmelse med SFL, stadgar och beslut tagna av stämman. Om ett föreningsstämmobeslut strider mot SFL, annan författning eller mot stadgarna får styrelsen dock inte verkställa beslutet (35 § SFL). Styrelsen är behörig att företräda föreningen i förhållande till tredje man. Samma behörighet tillkommer firmatecknare (se 6 § ovan). Styrelsen och fir- matecknaren får dock inte utan stöd av stadgarna eller beslut tagna av före- ningsstämman överlåta eller söka inteckning i fast egendom eller upplåta sådan egendom med nyttjanderätt för längre tid än fem år (37 § SFL). Bestämmelsen under punkten 5 är endast avsedd för föreningar med flera samfälligheter eller andra verksamhetsgrenar, i vilka medlemmarna har del efter olika andelstal. Bestämmelsen anknyter till 41, 42, 45, 48 och 60 §§ SFL. |
Till § 10 | I stadgarna ska anges hur revisionen ska ske (28 § första stycket punkt 5 SFL). Det finns inga bestämmelser i SFL som reglerar hur revisionen ska gå till. Före- ningsstämman utser i regel en eller två revisorer samt revisorssuppleanter bland medlemmarna. Samfällighetsföreningar som bedriver nä- ringsverksamhet eller har stora tillgångar kan vara bokföringsskyldiga enligt 2 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078). Revisionen avser räkenskapsperioden. Om räkenskapsperioden inte stämmer överens med styrelsens mandattid behöver styrelsens förvaltning revideras i olika omgångar. Av allmänna rättsregler följer att till revisor inte får väljas den som ingått i sty- relsen under den räkenskapsperiod revisionen avser och att man bör avstå från att välja någon som har ett nära släktskap eller annat beroendeför- hållande till styrelsens ledamöter. |
Till § 11 | Ingen kommentar. |
Till § 12 | Regler om när fondering ska ske finns i 19 § SFL. Storleken av det belopp som ska avsättas framgår av utgifts- och inkomstaten (budgeten) som upprättas av styrelsen och godkänns av stämman (41 § tredje stycket SFL). Av stadgarna framgår det belopp som minst ska avsättas varje år. Om en samfällighetsförening i ett bostadsområde förvaltar en gemensamhets- anläggning av kommunalteknisk natur (t.ex. VA- och fjärrvärmenät, förbindel- seleder samt lek- och grönområden) finns i regel en skyldighet att avsätta pengar till en underhålls- och förnyelsefond. Detsamma gäller beträffande andra anläggningar som är av större värde, t.ex. en simbassäng eller en kvar- |
terslokal. Om flera sådana gemensamhetsanläggningar förvaltas måste fonde- ring göras för varje anläggning. Föreningen är även skyldig att avsätta pengar till en underhålls- och förnyelse- fond när föreningen förvaltar en gemensamhetsanläggning som tillförsäkrar en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme nödvändiga rättigheter. | |
Till § 13 | Tiden för ordinarie föreningsstämma bör i stadgarna bestämmas så långt efter räkenskapsperiodens utgång att revisorerna får tid att revidera och avge revi- sionsberättelse och styrelsen därefter får tid att kalla till stämma. Extrastämma ska hållas om minst en femtedel av samtliga röstberättigade medlemmar, eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna, begär det hos styrelsen och anger de ärenden som ska behandlas. I så fall åligger det styrelsen att inom en vecka kalla till extrastämma som ska hållas så snart som möjligt med iakttagande av föreskriven kallelsetid. Sker det inte, utlyser länsstyrelsen stämma på anmälan av medlem (47 § tredje stycket SFL). |
Till § 14 | Styrelsen kallar till föreningsstämma. I kallelsen anges vilka ärenden som ska behandlas på stämman. Underlåter styrelsen att kalla till ordinarie förenings- stämma i enlighet med stadgarnas föreskrifter ska länsstyrelsen efter anmälan av medlem utlysa föreningsstämma (47 § tredje stycket SFL). Det är lämpligt att kallelse sker mellan 2-4 veckor före föreningsstämman. Observera att revi- sionsberättelse (10 §) ska ha överlämnats till styrelsen innan kallelse till ordi- narie föreningsstämma sker. Beträffande inlämning av motion, se nedan 15 §. I stadgarna ska anges hur och när kallelsen ska ske samt hur andra meddelan- den än kallelser ska nå medlemmarna (28 § SFL första stycket punkt 9). Det kan t.ex. vara lämpligt att använda e-post eller brev till medlemmarna. Om e- post ska användas är det lämpligt att styrelsen tar in godkännande från varje medlem. Medlemmarna ansvarar själva för att deras e-postadresser hålls aktuella och anmäler eventuella ändringar till styrelsen. De dokument som medlemmarna ska kunna ta del av innan föreningsstäm- man (se 13 § ovan) kan bifogas kallelsen. Alternativt kan kallelsen innehålla uppgift om var dokumenten finns tillgängliga. |
Till § 15 | Motionerna måste vara styrelsen tillhanda innan kallelse till föreningsstäm- man sker enligt 14 §. Styrelsen ska även ha tid att gå igenom motionerna. Detta måste beaktas när tidpunkten för inlämning av motion bestäms. |
Till § 16 | På föreningsstämman är styrelsen skyldig att lämna de upplysningar om före- ningens verksamhet som medlem begär och som kan vara av betydelse för medlemmarna (50 § första stycket SFL). Styrelsen ska se till att det förs protokoll över de beslut som fattas på före- ningsstämman. Det kan ofta vara lämpligt att styrelsens sekreterare fungerar som sekreterare vid stämman. Protokollet ska hållas tillgängligt för medlem- marna senast två veckor efter stämman (50 § andra stycket SFL). Medlem får väcka talan i domstol mot uttaxering (46 § SFL) och beslut som ta- gits vid föreningsstämman (53 § SFL). Under punkten 14, informations- och frågestund, kan styrelsen informera om mindre viktiga ärenden som inte motiverar en egen punkt på dagordningen. |
Medlemmarna kan även ställa frågor om förvaltningen och komma med för- slag. Observera dock att inga beslut får fattas i frågor som inte står med i kallelsen om inte föreningens samtliga medlemmar är närvarande och godkänner att det sker. | |
Till § 17 | Om föreningens verksamhet är sådan att den inte ger ekonomiskt överskott bör bestämmelsen utgå. |
Till § 18 | Personer som gemensamt äger en fastighet (samäganderätt), t.ex. två makar, |
har en röst tillsammans. | |
Acklamation (ljudligt bifall) innebär att de som röstar för förslaget gör detta | |
genom att ropa ja. Efter att ha lyssnat fastställer ordföranden vilket förslag | |
som har fått flest röster. Om någon mötesdeltagare anser att ordföranden har | |
hört fel i acklamationen har denne möjlighet att begära omröstning eller vo- | |
tering. Omröstning sker normalt genom handuppräckning. Personval ska ske | |
med slutna röstsedlar om någon begär det. Röstlängd ska upprättas och | |
justeras om det behövs. | |
Medlem som inte har fullföljt sin bidragsskyldighet i rätt tid får delta i för- | |
handlingarna men inte utöva rösträtt innan skyldigheten har fullgjorts (48 § | |
SFL). | |
Medlem eller annan får inte själv, genom ombud eller som ombud delta i be- | |
handlingen av en fråga där medlemmen har ett väsentligt intresse som strider | |
mot föreningens (jäv), se 48 § SFL. | |
Innehavare av rättighet i delägarfastighet får närvara och yttra sig vid behand- | |
ling av fråga som rör dennes rätt (48 § SFL). | |
Röstberättigad medlem, som är närvarande vid föreningsstämma har en röst, | |
oavsett om medlemmen äger en eller flera delägarfastigheter, (huvudtalsme- | |
tod). | |
I fråga som har ekonomisk betydelse ska medlemmarnas röstetal i stället be- | |
räknas efter delägarfastigheternas andelstal, om medlem begär det (andels- | |
talsmetod). Frågor som anses ha ekonomisk betydelse är t.ex. frågor om del- | |
ägarna ska ingå avtal om entreprenader, uppdrag, tjänster, köp, försäljningar | |
och liknande som medför ekonomiska förpliktelser för delägarna. Även | |
ansvarsfrihet för styrelseledamot, godkännande av utgifts- och inkomststat | |
samt fördelning av överskott är exempel på frågor som har ekonomisk | |
betydelse. | |
Personval är inte att betrakta som en fråga som har ekonomisk betydelse (se | |
prop. 1973:160 s. 370 samt s. 438). Vid omröstning efter andelstal får med- | |
lems röstetal inte överstiga en femtedel (20 %) av det sammanlagda röstetalet | |
för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar (49 § SFL). | |
I exemplet nedan illustreras 20 % - spärren vid röstning enligt andelstalsme- | |
toden. | |
Delägare Reellt andelstal Modifierat andelstal | |
A 15% 15% | |
B 10% 10% | |
C 10% 10% |
D 10% 10% E 55% 20% Summa: 100% 65% Efter modifieringen har alltså E 20 röster av 65, dvs. 20/65 ≈ 31 %. Detta inne- bär att E får mer än 20 % av rösterna men trots detta ska andelstalen inte modifieras ytterligare. Medlems rösträtt kan utövas genom ombud. Ombud får inte företräda mer än en medlem. Som stämmans beslut gäller den mening som fått flest röster. Vid lika röstetal avgörs personval genom lottning. I andra frågor gäller den mening som biträds av ordföranden. Avvikelse från dessa bestämmelser kan göras i stadgarna (49 § SFL). För beslut att överlåta eller söka inteckning i fast egendom eller upplåta sådan egendom med nyttjanderätt för längre tid än fem år fordras minst två tredjedelar av de avgivna rösterna, om inte annat föreskrivs i stadgarna (51 § SFL). Vid omröstning i fråga om ändring av föreningens stadgar har varje röstbe- rättigad medlem en röst, oavsett om medlemmen äger en eller flera delägar- fastigheter, (huvudtalsmetoden). För beslut om sådan ändring fordras minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Strängare villkor kan föreskrivas i stad- garna. Styrelsen ska genast anmäla beslut om stadgeändring för registrering hos Lantmäteriet. Till anmälan ska bestyrkta kopior av protokollet över beslutet och av de nya stadgarna bifogas. Beslutet får inte tillämpas innan registrering har skett (52 § SFL). När en handling ges in i bestyrkt kopia får Lantmäteriet begära att originalhandlingen bifogas till anmälan (65 a § SFL). | |
Till § 19 | Angående innebörden av huvudtalsmetod och andelstalsmetod, se kommen- taren till 18 §. En samfällighetsförening kan förvalta flera verksamhetsgrenar (t.ex. genom sektionsindelning eller vid förvaltning av flera samfälligheter). Av 41 § andra stycket SFL följer att om det gäller olika bestämmelser för skilda verksamhets- grenar ska inkomsterna och utgifterna för varje verksamhetsgren beräknas för sig. Gemensamma inkomster och utgifter ska fördelas på verksamhetsgrenarna efter vad som är skäligt. Ofta är det svårt att avgöra hur intresset och ansvaret för den gemensamma åtgärden, t.ex. administra- tionskostnader, ska fördelas mellan verksamhetsgrenarna. Därför är det bra att redan i stadgarna bestämma hur fördelningen ska göras (se prop. 1973:160 s. 578). Omröstning sker för varje verksamhetsgren för sig (48 § första stycket SFL). Det förekommer dock att en fråga som avgörs vid stämman är gemensam för flera verksamhetsgrenar och då ska omröstningen ske gemensamt för dessa. Om huvudtalsmetoden används har varje medlem en röst oavsett hur många verksamhetsgrenar medlemmen har del i (prop. 1973:160 s. 383 f). Om andel- stalsmetoden används måste andelstalen i de olika verksamhetsgrenarna sammanvägas. |
Nedan följer ett exempel på beräkning enligt andelstalsmetoden i en fråga som är gemensam för två verksamhetsgrenar. I stadgarna har bestämts att verksamhetsgren A ska bära 3/4 av kostnaderna och verksamhetsgren B 1/4 av kostnaderna för verksamhet som är gemen- sam. Fastigheten Berga 1:1 är med i verksamhetsgren A med andelstalet 1/10 och i verksamhetsgren B med 1,4 %. Om en fråga som är gemensam för verksam- hetsgrenarna A och B ska avgöras blir fastighetens röstetal: (1/10 x 0,75) + (1,4 % x 0,25) = 0,075 + 0,0035 = 0,0785 = 7,85 % Berga 1:1:s sammanlagda röstetal är alltså 7,85 %. | |
Till § 20 | Angående att protokollet ska hållas tillgängligt, se kommentaren till 16 §. |