Samverkansavtal för familjecentraler/ familjecentralsliknande verksamheter

Samverkansavtal för familjecentraler/ familjecentralsliknande verksamheter

Avtalet avser samverkan kring familjecentraler/familjecentralsliknande verksamhet inom xx kommun

En familjecentral är en samlokaliserad organisation mellan Region Skåne och xx kommun/stad, där samverkan sker. Familjecentralens verksamhet är en hälsofrämjande och förebyggande arena för familjer och innebär att blivande föräldrar, föräldrar och barn står i centrum. Familjecentralens arbete ska utgå från FN:s konvention för barnets rättigheter som ska säkerställas i alla åtgärder och beslut.

1. Avtalets syfte

Avtalets syfte är att säkra samverkan, kontinuitet och kvalitet i familjecentralens verksamhet och säkra det familjecentrerade arbetssättets inriktning, långsiktighet och utveckling.

Avtalet gäller i arbetet med blivande föräldrar, barn och föräldrar och andra viktiga vuxna kring barnet.

2. Parter

En familjecentral består av fyra basverksamheter

• Barnmorskemottagning (BMM)

• Barnhälsovård (BVC)

• Förebyggande socialtjänst

• Öppen förskola

En familjecentral kan utökas vid behov med andra samlokaliserade aktörer, till exempel tandhälsovården.

I en familjecentralsliknande verksamhet saknas någon av basverksamheterna.

Föreliggande lokalt samverkansavtal har tecknats mellan

Barnmorskemottagning X och/eller Barnavårdscentral Y och verksamhet Z och/eller verksamhet ZZ i Kommun XX.

3. Avtalstid

Avtalet gäller från och med 2021-xx-xx tills vidare med årlig uppföljning och revidering. Xxxxxx parten har möjlighet att skriftligt säga upp avtalet med tolv månaders varsel.

4. Styrning och samordning

• 4.1 Styrgrupp

• Styrgruppen ska bestå av utsedda chefer från respektive verksamheter med mandat att fatta beslut.

• Styrgruppen ska vara väl insatt i hela verksamhetens uppdrag och förutsättningar.

• Styrgruppen ska leda och styra de olika verksamheternas gemensamma och övergripande åtaganden på familjecentralen.

• Varje huvudman ansvarar för arbetsledning och kompetensutveckling av sin personal. Det är dock viktigt att säkra tid till gemensamt professionellt stöd i form av handledning, samverkan och vid behov gemensam utbildning.

• Styrgruppen träffas xx per år, vid behov kan mötestillfällena ökas.

(Styrgruppens uppdrag se bilaga 1 och läs mer om familjecentralers organisering och styrning i Skånes Kommuner och Region Skånes skrift Vägledning för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Skåne)

4.2 Samordning/samordnare

• Familjecentralen ska ha en utsedd samordnare.

• Samordnaren ska på styrgruppens uppdrag administrera och samordna det gemensamma arbetet på familjecentralen. Samordnaren ska följa upp de insatser som görs på familjecentralen och redovisa dem till styrgruppen.

• Samordnaruppdraget omfattar xx per verksamhetsdel av en heltidstjänst. Lokala behov kan beaktas i förhållande till samordnarens tjänstgöringsgrad. Tjänsten som samordnare bekostas av respektive part, motsvarande sin del av kostnaden vardera.

(Samordnarens uppdrag och ansvar se bilaga 2)

5. Struktur för samverkan

Samverkan

En god samverkan är avgörande i arbetet med att uppnå familjecentralens mål och syfte. Detta sker främst genom de olika professionernas engagemang och bidrag till den gemensamma verksamheten. Det är viktigt att parterna har kunskap om varandras kompetenser och hur de kan bidra till barnens och familjernas välmående och därmed lättare kunna slussa mellan varandra. För att samverkan ska fungera tillfredsställande ska verksamheterna i familjecentralen ha gemensamma lokala mål som systematiskt ska följas upp.

För att säkerställa samverkan mellan professionerna ska det avsättas:

• xx per vecka/månad till gemensamt möte för till exempel reflektion, informationsutbyte, planering av kommande evenemang och utvärdering av tidigare insatser.

• xx per år till gemensam verksamhetsutveckling.

• Tid för gemensam handledning.

• Tid för gemensam kompetensutveckling.

• Introduktion av nyanställda medarbetare.

Medarbetaren har ett särskilt uppdrag utöver sitt ordinarie uppdrag (Medarbetarens uppdrag se bilaga 3).

6. Övergripande syfte, mål och uppdrag

Familjecentralens syfte är att i samverkan minska:

• fysisk, psykisk och social ohälsa bland barn

• ojämlikheten i hälsa bland barn

• risken att barn hamnar mellan samhällets trygghetssystem som gör att barnet inte får rätt stöd i rätt tid
  
  

Familjecentralens övergripande mål är:

En god och jämlik hälsa hos blivande föräldrar, föräldrar, barn och andra viktiga vuxna runt barnet

Familjecentralens övergripande uppdrag är:

Familjecentralen ska erbjuda en hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande verksamhet som anpassas utifrån hela familjens livssituation.

Det övergripande målet uppnås genom följande uppdrag

Utifrån FN:s konvention för barnets rättigheter, familjens livssituation och genom samarbete, samordning och samverkan ska familjecentralen

• erbjuda lättillgängligt stöd 

• vara ett kunskaps- och informationscentrum  

• stärka arbetet med FN:s konvention för barnets rättigheter

• skapa arbetsformer där barn och föräldrar är delaktiga  

• främja en gynnsam fysisk, psykisk och social utveckling för barn 

• stärka samspelet och en god relation mellan barn och föräldrar

• uppmärksamma barn och deras familjer där tecken finns på avvikande utveckling 

• erbjuda tidiga insatser till blivande föräldrar och familjer med barn  

• stärka barnets och förälderns sociala nätverk

• stärka ett jämställt föräldraskap

• stärka barns språkutveckling

• stärka integration

Vilket kommer att bidra till att:

• Utjämna hälsoklyftor

• Stärka individens egenmakt

• Minska socioekonomisk och psykologisk stress i den enskilda familjen vilken leder till minskade ”onödiga” kostnader för samhället

(Xxxxxxxxxxx, Xxxx & Xxxxxxxx (2009) Familjecentraler i Västra Götaland - En utvärdering)

7. Uppföljning

Verksamheten på familjecentralen följs årligen upp systematiskt genom att:

• Verksamhetsplan upprättas och i den tydliggörs målen
  
  

• Upprättande av verksamhetsberättelse som innehåller en uppföljning av målen.
  
  

• Deltar i den regionövergripande kvalitetsuppföljningen, spindelmätningen samt i den digital föräldraenkäten

8. Ansvar/åtagande och roller

Samtliga parter åtar sig att i samverkan utveckla en familjecentral i enlighet med syfte och inriktningsmål och med utgångspunkt i Vägledning för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Skåne. BMM och BHV styrs av Förutsättningar för förfrågningsunderlag inom Hälsoval Skåne. Malmö stad erbjuder socialt råd och stöd och öppen förskola.

BMM åtar sig att:

BVC åtar sig att:

ÖPPEN FÖRSKOLA åtar sig att:

FÖREBYGGANDE SOCIALTJÄNST åtar sig att:

Eventuellt övriga parter definierar sitt åtagande:

Om det sker förändringar i Förfrågningsunderlag och Avtal för Barnmorskemottagningar i Hälsoval Skåne eller i Förfrågningsunderlag och Avtal för Barnavårdscentral i Hälsoval Skåne så kan det i nästa steg påverka samverkanspartnerna på familjecentralen.

9. Verksamhetens gemensamma ansvar

För att familjecentralen ska bedrivas i riktning mot uppsatta mål har verksamheterna ett gemensamt ansvar.
Nedan följer områden som ska beskrivas lokalt:

• Barnets rättigheter.

• Gemensamma öppettider (minst15h/vecka samt minst en ½ dag gemensamt öppet under juni-augusti)

• Gemensamt föräldraskapsstöd.

• Delaktighets- och inflytandearbete.

• Gemensam verksamhetsplan/verksamhetsberättelse och
  utvärdering av samverkan på familjecentralen

10. Överenskommet innehåll och samverkansstruktur

Lokalt ska det framgå i vilken omfattning det är verksamhetsmöten, husmöten och reflektionstid samt exempelvis gemensam tid för verksamhet, handledning/utbildning, konferens och planering. Till exempel behov av tillfällig ökad samverkanstid eller mer tid för samordnare.

11. Ekonomi

Styrgruppen ansvarar för den gemensamma ekonomin som behövs på familjecentralen

Respektive part ansvarar för personella resurser och resurser för att fullfölja det egna uppdraget
.

(Xxxxxxxxxx för gemensamma kostnader för familjecentraler bilaga 4)

10. Omförhandling och avtalsvillkor

Respektive part äger när som helst under avtalstiden rätt att påkalla förhandling. Detta kan ske om villkoren förändras eller om en oförutsedd händelse inträffar, som ändrar förutsättningarna för verksamheten. Begäran om omförhandling ska ske så snart det åberopade förhållandet blivit känt för den part som begär omförhandlingen och befriar inte parten från att fullgöra sina avtalsenliga förpliktelser.

Om någondera parten inte fullgör sina åtagande enligt avtalet och rättelse inte sker utan dröjsmål efter erinran får någon av de andra parterna häva detta avtal med omedelbar verkan om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse.

Parterna i detta avtal kan inte utan godkännande från varandra överlåta sitt åtagande på annan part.

Force majeure såsom krig, omfattande arbetskonflikt, blockad, eldsvåda, miljökatastrof, allvarlig smittspridning eller annan omständighet som parterna ej kan råda över och som förhindrar part att fullfölja sina avtalsenliga skyldigheter befriar part från dessa skyldigheter.

Tvister angående tillämpning av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska i första hand ske i samförstånd mellan parterna, i andra hand på överordnad administrativ nivå och i sista hand avgöras i domstol med tillämpning av svensk rätt.

Detta lokala avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar av vilka parterna tagit vars ett.

___________________________________

Ort och Datum

___________________ ___________________

NN, verksamhetschef NN, verksamhetschef

eller motsvarande eller motsvarande

___________________ ___________________

NN, verksamhetschef NN, verksamhetschef

eller motsvarande eller motsvarande

Bilaga: 1

Styrgruppens uppdrag:

• Leda och styra de olika verksamheternas gemensamma åtagande på familjecentralen.

• Ta ansvar för att samverkansavtal utformas och att alla parter undertecknar detta.

• Ta ansvar för att samordnaren får introduktion av sitt uppdrag.

• Tillsammans med de verksamma på familjecentralen upprätta uppföljningsbara mål för verksamheten.

• Leda och följa familjecentralens utveckling, vid behov vara representerade på planeringsdagar och i utveckling av den enskilda familjecentralen.

• Ta ansvar för att medel avsätts till den gemensamma verksamhetens utveckling.

• Ta ansvar för att upprätta gemensamma rutiner kring systematiskt brandskyddsarbete och att arbetsmiljösamverkanspärm upprättas.

• Följa upp den gemensamma arbetsmiljön på familjecentralen (verksamhetschefen har ansvar för den egna verksamhetens arbetsmiljö och medarbetare).

• Ta ansvar för uppföljning och utvärdering av familjecentralens gemensamma arbete.

Bilaga: 2

Samordnarens uppdrag

• Vara länken mellan styrgruppen och familjecentralens medarbetare.

• Kontinuerligt driva förbättringsarbete, initiera utvecklingsarbeten och genomföra kvalitetsuppföljning med mandat från styrgruppen.

• Sammanställa årlig, gemensam verksamhetsplan och verksamhetsberättelse med besöksstatistik i samarbete med medarbetare och chefer

• Verka för att det gemensamma, vardagliga arbetet på familjecentralen följer verksamhetsplanen.

• Representera familjecentralen

• Bevaka och samordna gemensamma utbildningsfrågor.

• Samordna och genomföra gemensamma planeringsdagar.

• Planera och leda olika verksamhetsmöten på familjecentralen.

• Delta på styrgruppsmöten.

• Ansvara för studiebesök.

• Tillse att nyanställda medarbetare får introduktion av familjecentralens verksamhet.

• Ta ansvar för att information som berör verksamheten kommer till samtliga medarbetares kännedom.

• Ansvara för kontakten med blivande och kontrakterade handledare.

• Leda verksamhetens utveckling tillsammans med övriga i arbetsgruppen.

Bilaga: 3

Medarbetarens uppdrag

Medarbetaren ska ha kunskap om innebörden av att verksamheten är en del i en familjecentral och att uppdraget härmed blir bredare än den egna professionens uppdrag.

• ha kunskap om innebörden av att verksamheten är en del i en familjecentral och att uppdraget på FC är bredare än den egna professionens uppdrag 

• ha kännedom om övriga verksamheters uppdrag, regelverk och kompetenser inom familjecentralen

• ha en samsyn om familjecentralens mål, uppdrag och arbetssätt

• i samverkan möjliggöra för att göra barn och föräldrar delaktiga i familjecentralsarbetet

• i samverkan identifiera behov hos barn och föräldrar, initiera kontakt och slussa vidare med för situationen aktuell aktör, efter medgivande från föräldern både inom och utanför familjecentralen, såsom läkare, psykolog, socialtjänstens myndighetssida m.fl. 

• gemensamt stödja barn och deras familjer där tecken finns på avvikande utveckling med familjernas godkännande

• erbjuda föräldraskapsstöd i samverkan under graviditeten och efter graviditeten i grupp såväl som individuellt. Speciellt för de familjer som inte har möjlighet eller kapacitet till att delta på aulaföreläsningar

• delta och bidrar på samverkans/teammöten samt andra gemensamma möten och planeringsdagar för familjecentralen

• delta i gemensamma utbildningar och handledning

• vara uppdaterad på barn och föräldrars behov, hur familjer har det och vara öppen för alla olikheter hos familjerna

• bidra till framtagande av verksamhetsplan och verksamhetsberättelse för familjecentralen 

Bilaga 4

Riktlinjer för gemensamma kostnader för familjecentraler

Bakgrund

Dessa riktlinjer är framtagna för att utgöra en mall för hur kostnader bör fördelas vid en familjecentral. Denna mall ska användas av styrgruppen för en familjecentral när man tar fram samverkansavtal och beslutar om fördelning av kostnader. Eftersom lokala avvikelser kommer att förekomma på varje enskild familjecentral så är dessa riktlinjer tänkta som en utgångspunkt från vilken eventuella avsteg kan göras och i så fall dokumenteras i tex samverkansavtalet. Mallen kan användas för att fylla i samverkansavtalet samt en gränsdragningslista som blir bilaga till andrahandsavtalet mellan xxx kommun och Region Skåne.

Praktiska frågor

Generellt är det viktigt med öppen och tydlig kommunikation mellan förstahandshyresgäst och andrahandshyresgäst. De kostnader som vidarefaktureras bör specificeras och tydliggöras så mycket som möjligt så att mottagaren kan härleda dem.

Om inget annat anges vid respektive kostnadsområde så gäller att kostnaden fördelas enligt yta, dvs enligt hyresavtal. xxx kommun har 45% av ytan i hyresavtalet och betalar därför 45% av elkostnaderna.

Vid framtagande av lokalt samverkansavtal med bilagd gränsdragningslista är det lämpligt att även besluta om vilken frekvens man ska ha på vidaredebiteringen till den andra parten. Även viktigt att rätt fakturaadresser är kända och används för de olika kostnadsområden som kan vara aktuella.

Årlig revision

Det lokala samverkansavtalet ska revideras årligen. I samband med den revisionen ska också de ekonomiska förutsättningarna och rutinerna gås igenom och vid behov uppdateras. Det är viktigt att i detta arbete involvera de olika parternas ekonomer och lokalsamordnare.

Riktlinjer för fördelning

• Hyra

Regionfastigheter kommer att skriva avtal med hyresvärden. Andrahandsavtal med xxx kommun och Region Skåne kommer att skrivas.

Avtalet löper under 5 år med start 1 september 2020, med årlig avstämning. Samtliga parter har 12 månaders uppsägning av kontraktet.

• El

Faktura går till den part, Region Skåne eller kommunen utifrån vem som använder störst yta och fördelas sen utifrån % av yta respektive verksamhet använder.

• Lokalvård (regelbunden och särskild städning, fönsterputs, mattor, etc.)

Upphandlas och debiteras ut av i första hand Region Skåne då de har andra krav än xxx kommun. Region Skåne debiterar xxx kommun med % av yta respektive verksamhet använder.

• Solskydd

Ordnas vid behov av förstahandshyresgäst och debiteras ut till andrahandshyresgästen.

• Lås och inbrottslarm

Ordnas av förstahandshyresgäst och debiteras ut till andrahandshyresgästen.

• Brandskyddsutrustning

Ordnas av förstahandshyresgäst och debiteras ut till andrahandshyresgästen.

• Utrymningslarm

Upphandlas av Region Skåne, debiteras ut till andrahandshyresgästen.

• Överfallslarm

Upphandlas av Region Skåne, debiteras ut till andrahandshyresgästen.

• Samordnarkostnader fördelas enligt samverkansavtal; en fjärdedel var. Bör debiteras avskilt från lokalkostnader. Styrgruppen beslutar om att faktura skickas kvartalsvis från region/kommun.

• Gemensamma kostnader för löpande verksamhet (Toalettpapper, kaffe, rengöringsmedel, smörgåsar, etc.)

Avropas på xxx som sedan fakturerar ut kostnaderna kvartalsvis.

Fiktiv summa som familjecentralen har att röra sig med beslutas om i styrgruppen.

• IT

Kostnader för nätverk och anslutning till externa nät bekostas av enskild part. Ska hela eller delar av nätverket användas gemensamt så ska en överenskommelse om fördelning av kostnader först tas fram.

• Skrivare

Kostnader för skrivare står respektive mottagning för.

• Skyltar

Kostnader för invändig skyltning fördelas efter yta.

• Gemensamma möbler och inventarier

Styrgruppen beslutar att personalrummet är ett gemensamt rum där möbler och inventarier ska inhandlas. xxxx tar sig an uppdraget.