Kollektivtrafikforskning på 5 minuter
Kollektivtrafikforskning på 5 minuter
Så kan kontrakt
påverka kollektivtrafiken.
Nästan all lokal och regional kollektivtrafik upphandlas i Sverige idag. Det innebär att privata företag kör de bussar, spårvagnar och tåg som vi åker med. Trafikoperatörernas verksamhet regleras i kontrakt som ofta
sträcker sig över lång tid. Forskning visar att kontraktens utformning kan ha betydelse för hur kollektivtrafiken fungerar i vardagen, och de påverkar
både operatörernas och myndigheternas ekonomi på olika sätt.
Tre typer av kontrakt:
Bruttokontrakt
Trafikoperatören bedriver trafik som pla- neras av det offentliga och får ersättning för produktionskostnader. Biljettintäkter- na tillfaller myndigheten. Bruttokontrakt (även kallat produktionsavtal) är den vanligaste kontraktsformen.
Forskning visar:
• Operatören kan endast optimera sin vinst genom att utföra trafiken till så låg kostnad som möjligt. Fler resenärer ökar inte vinsten, om inte
detta i sin tur leder till att beställaren xxxx xxxxxxx.
• Att ställa detaljerade särkrav i kon- trakten är kostnadsdrivande.
• Anbuden kan bli lägre då operatörerna i högre grad vet vad som gäller och vad som kan förväntas i framtiden. Det kan innebära mindre risker för dem.
Incitamentskontrakt
Trafikoperatören får ersättning för både produktionskostnader och utifrån hur väl de når upp till de målsättningar som
preciserats i kontraktet. Ibland ges också viss frihet att påverka utformningen av trafiken. Syftet är att stimulera opera- tören att i högre grad verka för ett ökat antal resande eller en ökad kvalitet.
Forskning visar att:
• De faktorer som incitamenten ba- seras på måste vara påverkbara av trafikoperatörerna. Antalet skolbarn som reser kan till exempel variera mellan årskullarna och då hjälper det inte hur ren eller punktlig bussen är.
• Både positiva och negativa incita- ment bör användas och de bör styra mot strategiska mål.
• Incitamentets storlek bör stå i rela- tion till kostnaden för att få ut den.
• Kontraktet innebär ökad risk för både trafikföretaget och den upphandlan- de myndigheten.
Nettokontrakt
Trafikoperatören bedriver trafik och behåller biljettintäkterna samt får en fast grunder- sättning från myndigheten.
Forskning visar att:
• Trafikoperatörerna kan tjäna mer pengar men risken ökar vilket överlag kan bidra till högre anbud.
• Det kan innebära minskat resande, eftersom operatören kan påverka utbud och i vissa fall prissättning för att maximera intäkterna.
SKOLBUSS
Upphandlas i konkurrens
u2ppha1ndlande myndigheter
Den nuvarande formen av konkurrensutsatt upphandling infördes i Sverige 1989. Idag upphandlas 98 procent av all busstrafik i konkurrens.
350
busskontrakt i Sverige
Om forskningen
Detta är en sammanfattning av rapporten ”Kontraktsformer och deras inverkan på svensk kollektivtrafik” av Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxx. Samtliga rapporter utgivna
i K2:s rapportserier finns att ladda ned på vår webbplats xxx.x0xxxxxxx.xx. Här kan du också anmäla dig som prenumerant på vårt nyhetsbrev för uppdateringar kring ny kollektivtrafikforskning (xxx.x0xxxxxxx.xx/xxxxxxxxxx).
Huvudbudskap:
• Olika typer av kontrakt är bra i olika situationer. Det beror till exempel på om det går att attrahera fler resenärer genom att öka kvaliteten eller inte.
• Bruttokontrakt innebär minst frihet för operatörerna, nettokontrakt innebär mest frihet och incitamentskontrakt ligger däremellan.
• Det är viktigt att samhällets målsättningar speglas i de kontrakt som tecknas med trafikoperatörerna.
92 bussföretag
5 stora företag står för 80 procent av trafiken
Leder kontrakten till målen?
Kontrakten har stor betydelse för kollektivtrafiken. Kontraktens utformning påverkar om samhällets mål kan nås och till vilken kostnad. I varje region finns ett regionalt trafikförsörjningsprogram som anger samhällets mål med kollektivtrafiken. Ändå speglas samhällets målsättningar inte alltid i de kontrakt som tecknas med trafikföretagen.
Medicon Village Xxxxxxxxxxxx 0, Xxxx
xxxx@x0xxxxxxx.xx xxx.x0xxxxxxx.xx
Följ oss på Facebook och Twitter: @k2centrum
K2 är Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik. Här möts akademi, offentliga aktörer och näringsliv för att tillsammans diskutera och utveckla kollektivtrafikens roll i Sverige. K2 drivs och finansieras av Lunds universitet, Malmö högskola och VTI i samarbete med Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Vi får stöd av Xxxxxxx, Formas och Trafikverket.