PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN
PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN
1. UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN
Serviceproducent | |||
Privat serviceproducent | Kommunen | ||
Serviceproducentens namn Kyrkslätts servicehus | Kommunens namn Kyrkslätt | ||
Serviceform och klientgrupp för vilken service produceras Effektiverad och stödd boendeservice för äldre | Kommun där serviceenheten är belägen Kyrkslätt | ||
Kontaktuppgifter på kommunen där serviceenheten är belägen Kyrkslätts kommun PB 20, 02401 KYRKSLÄTT, växel 09 29671 | |||
Serviceproducentens officiella namn: Kyrkslätts kommun, Servicehuset | Serviceproducentens FO-nummer Y0203107-0 | ||
Verksamhetsenhetens namn Kyrkslätts servicehus | |||
Verksamhetsenhetens postadress Xxxxxxxxx 0 A | |||
Postnummer 02400 | Postanstalt Kyrkslätt | ||
Ansvarig för verksamheten Xxxxx Xxxxxxxxxx /Anni-Xxxx Xxxxx | Telefon 000 0000000 | ||
Postadress Rågränden 3 A | |||
Postnummer 02400 | Postanstalt Kyrkslätt | ||
E-post xxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxx.xx, xxxx-xxxx.xxxxx@xxxxxxxxxxx.xx | |||
Uppgifter om verksamhetstillstånd (privat socialservice) | |||
Tidpunkt för beviljande av regionförvaltningsverkets/Valviras tillstånd (privata enheter som tillhandahåller verksamhet dygnet runt) | Tidpunkt för beviljande av ändringstillståndet | ||
Anmälningspliktig verksamhet (privat socialservice) | |||
Kommunens beslut om mottagande av anmälan | Tidpunkt för regionförvaltningsverkets registreringsbeslut | ||
Ansvarsförsäkringens giltighet (bestyrks på begäran) |
2. VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSPRINCIPER
Verksamhetsidé Ett tryggt och högklassigt liv för äldre så länge som möjligt i hemlika förhållanden eller i eget hem. |
Värderingar och verksamhetsprinciper Respekt för den boendes individualitet, kultur och livshistoria Resursorientering Självbestämmanderätt Säkerhet |
Uppdateringsplan Uppdateras en gång i året och vid behov. |
3. ORGANISERING OCH LEDNING AV EGENKONTROLLEN OCH ANSVARIGA
Representant/er för ledningen som svarar för egenkontrollen samt dennes/deras uppgifter System och förfaranden för riskhantering, arbetsfördelning Tryggande av klientens ställning och rättigheter Ansvar för klientsäkerheten Antal anställda, personalstruktur och personalens tillräcklighet samt kunnande |
Kontaktuppgifter till den ansvariga personen för egenkontrollen samt dennes uppgifter Xxxxx Xxxxxxxxxx avdelningsskötare (xxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxx.xx) t.o.m. 9.2.2018 och därefter Xxxx-Xxxx Xxxxx ansvarig sjukskötare (xxxx-xxxx.xxxxx@xxxxxxxxxxx.xx) Rågränden 3 A, 02400 Kyrkslätt, tfn 0503273680 eller 050 3273597 se föregående punkt |
De medlemmar i gruppen för planering och verkställande av egenkontrollen som ingår i enheten (yrkesbeteckningar) Hela personalen i servicehuset 5 sjukskötare och 16 närvårdare |
Personalens medverkan i genomförandet av egenkontrollen: (kan ingå som en del i verksamhetsenhetens inskolningsplan) Plan för inskolning och utbildning av personal och studerande i planering och genomförande av egenkontrollen Uppdatering av inskolningsplanerna för nya anställda och studerande Uppdatering av läkemedelsbehandlingsplanen Uppdatering av anordningsregistret Uppdatering av handböcker om mottagning av klienter Genomförande av modellen med personliga skötare Riskhantering inom arbetarskyddet Uppdatering och genomförande av anvisningarna om klientsäkerhet Rapporter om risksituationer Stärkande av det egna kunnandet |
4. KLIENTENS OCH DE ANHÖRIGAS DELTAGANDE OCH KLIENTRESPONS
Beskrivning av insamlingen av klientrespons (i planen för egenkontroll införs förfaranden för insamling av respons från klienterna och deras anhöriga, behandling av klientresponsen och användning av responsen vid utvecklandet av verksamheten) Klientrespons samlas in med en responsblankett en gång om året Klientresponsen behandlas på teammöten och husmöten Man diskuterar tillsammans hur verksamheten kan förbättras. |
Beskrivning av behandlingen av klientrespons i enheten/inom serviceverksamheten Responsen samlas in skriftligt en gång om året och ett sammandrag görs av den. Boendenas respons tas alltid emot också under diskussioner, och på basis av den utvecklar man verksamheten under utvecklingsdagar och på teampalavrer. |
Beskrivning av användningen av klientresponsen vid utvecklandet av verksamheten Efter att man fått respons strävar man efter att ändra verksamheten om det är möjligt. Klientresponsen behandlas på teammöten och husmöten. |
Plan för utvecklandet av klientresponssystemet Insamling av klientrespons regelbundet en gång om året och behandling av respons genast därefter. |
5. IDENTIFIERING AV RISKER OCH MISSFÖRHÅLLANDEN SAMT KORRIGERANDE ÅTGÄRDER
För verksamhetsenhetens interna bruk ska dokument gällande olika delar i denna helhet utarbetas, där planer och tidtabeller avtalas för korrigerande åtgärder angående konstaterade brister och skadliga händelser. I planen för egenkontroll införs en beskrivning av förfarandet för förebyggande av skadliga händelser och en beskrivning av registreringen, hanteringen och informationen om skadliga händelser och tillbud.
Beskrivning av förfarandet för föregripande identifiering av risker, kritiska arbetsmoment och farliga situationer HaiPro - elektronisk rapportering om risker och tillbud Trippelkontroll av läkemedel Brand- och räddningsplan Säkerhetsutredning Identifiering av risker Elektronisk arbetarskyddsrapportering Anvisningar för förebyggande av stickolyckor |
Beskrivning av förfarandet för behandling av tillbud och observerade missförhållanden HaiPro-rapporterna behandlas ca en gång i månaden på teammöten då man diskuterar de egna arbetsrutinerna och ändrar dem vid behov.Repetition av anvisningarna på team- eller husmöten Rapporter om risk- och hotsituationer lämnas in elektroniskt till arbetarskyddsfullmäktigen, som skickar rapporten till avdelningsskötaren vid enheten. Rapporterna behandlas från fall till fall vid teammöten. |
Beskrivning av förfarandet för åtgärdande av konstaterade missförhållanden Trippelkontrollen av läkemedel har minskat läkemedelsavvikelserna avsevärt. Ingripande i de boendes fallolyckor genom att diskutera läkemedlens verkningar och andra fysiska hinder, t.ex. halkskydd, mattor. Farmaceuten deltar i läkemedelsbedömningarna. Trasiga arbetsredskap repareras snabbt. Ändring av anvisningarna vid behov. |
Beskrivning av hur personal och vid behov samarbetsparter informeras om korrigerande åtgärder Fallen behandlas på hus- och teammöten. Ärendena antecknas i teammöteshäftet, och över HaiPro-anmälningar och korrigerande åtgärder upprättas ett protokoll som hålls till allas påseende. |
6. PERSONALEN
Beskrivning av antalet anställda och av personalens dimensionering och struktur; yrkesutbildad och assisterande personal (bestämmelserna i dagvårds- och barnskyddslagen, lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården samt i tillsynsprogrammen) I servicehuset arbetar sammanlagt: 5 sjukskötare, 16 närvårdare Servicehuset är indelat i ett grupphem med 15 boende och servicebostäder med 27 boende Dimensioneringen i hela servicehuset är 0,5 Alla boende i grupphemmet omfattas av effektiverat serviceboende. I servicebostäderna omfattas ca hälften av boendena av effektiverat boende. |
Beskrivning av principerna för rekrytering av personal (transparens vid ansökningsförfarandet, säkerställande av behörigheten, kontroll av straffregistret inom barnskyddet, förfaranden för anskaffning av vikarier osv.) Fast anställda rekryteras med tidningsannonser och på kommunens webbplats samt på TE- tjänsternas webbplats (Xxx.xx) och i systemet Kommunrekry. Avdelningsskötaren ansvarar för rekryteringen. Då avdelningsskötaren är frånvarande svarar ansvarige sjukskötaren Xxxx-Xxxx Xxxxx för rekryteringen av kortvariga vikarier, och om hon inte är på plats ansvarar den ordinarie sjukskötaren eller närvårdaren som ansvarar för arbetsturen för rekryteringen. I kommunen fungerar poolpersonal, av vilken man i första hand frågar efter kortvarig vikarie. Därefter söker man via Kommunrekry eller ringer direkt till en vikarie eller i nödfall till ett privat rekryteringsföretag. Arbetstagarnas uppgifter kontrolleras alltid i examensintyg och arbetsintyg samt i tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens (Valvira) register. Om identiteten försäkrar man sig dessutom i identitetsbevis (körkort/pass). Alla som rekryteras intervjuas vanligen av flera chefer. |
Beskrivning av inskolningen av personalen: (det rekommenderas att en inskolningsplan utarbetas för personalen, se även punkt 3) Personen inskolas enligt den egna inskolningsplanen. Av alla närvårdare och sjukskötare krävs läkemedelskompetens enligt LOVe-programmet (= nätutbildning för läkemedelsbehandling) som ska genomföras under prövotiden. |
Beskrivning av upprätthållandet av personalens kompetens och arbetshälsa och av kompetensledningen (t.ex. förfaranden för planering och uppföljning av fortbildningen, uppföljning av frånvarodagar till följd av sjukdom, uppföljning av kompetensen, yrkesskickligheten och dess utveckling, utvecklingssamtal) (det rekommenderas att en fortbildningsplan utarbetas för personalen) Kyrkslätts kommun ordnar ganska mycket utbildning för kommunpersonalen. Chefen förpliktar arbetstagaren att delta i lämpliga utbildningar och planerar så att deltagandet blir möjligt. I externa utbildningar kan man delta inom ramen för utbildningsanslagen. Utvecklingsdiskussionerna ordnas varje år. Utbildningsbehovet kartläggs. Sjukledigheterna följs upp. I kommunen används systemet webtallennus där den anställda ansöker om frånvaro. I systemet är det lätt att följa upp frånvaron. I kommunen används också programmet HR Analytics, i vilket man kan följa med frånvaron. |
Utvecklingsplan för personalfrågor Kyrkslätts kommun har en enhet för personalutveckling. Den enhetsspecifika utvecklingsplanen utarbetas av chefen för enheten tillsammans med de anställda på utvecklingsdagarna. |
7. LOKALER, ANORDNINGAR OCH UTRUSTNING
I planen för egenkontroll ska finnas en beskrivning av de lokaler som används för verksamheten och av principerna för hur de används. I principerna för hur lokalerna används beskrivs bl.a. förfarandena för placering av klienter: bl.a. hur klienterna fördelas på olika rum, hur man sköter om att klienternas integritetsskydd förverkligas e.d. |
Beskrivning av lokalerna som är i klienternas personliga bruk (eget rum, rummets storlek, möbler osv.) Alla boende i grupphemmet har ett eget rum och ett eget badrum och toalett. I en bostad med två rum bor ett par. De boende i servicebostäderna bor antingen i enrummare eller tvårummare och de har en egen kökvrå och ett eget badrum och toalett. I en bostad bor ett par. Alla boende har egna möbler, förutom att man har skaffat motoriserade sängar för de boende i grupphemmet för att underlätta vården. I huset finns 4 enrummare 28-32 m2, 16 tvårummare 41 m2, 6 tvårummare 47,5 m2 och 2 grupphem med sammanlagt 15 bostäder. I grupphemmen finns gemensamma mat- och vardagsrum. Servicehuset finns i 3 våningar. 1 vån. 2 grupphem: grupphem 1 med 6 platser och grupphem 2 med 9 platser. Bostäder i 2 och 3 vån. Bostäderna i 2 och 3 vån. har inglasade balkonger. I grupphemmen finns möblerade terrasser för sommarbruk. |
Beskrivning av lokalerna som är i klienternas gemensamma bruk (matsalens funktionalitet, hobby-, rehabiliterings- och aktivitetslokaler, hygienutrymmenas funktionalitet, tillgången till bastu osv.) I servicebostäderna äter de boende antingen i sina egna rum eller går och äter självständigt i Servicecentralstiftelsens matsal som finns i andra ändan av samma hus. De boende i grupphemmen äter i sina egna mat-vardagsrum. Badrummen och toaletterna är rymliga så att man kan komma in även med rullstol och det finns ändamålsenliga stödhandtag i dem. I korridoren vid servicebostäderna finns ett ganska litet TV- och dagrum i både 2 och 3 våningen. I 1 våningen finns bastuutrymmen som är planerade så att de är rymliga och är anpassade för personer som har svårt att röra sig. Servicecentralstiftelsen har ett avgiftsbelagt gym i andra ändan av huset. |
Beskrivning av hur klienternas gemenskap tillgodoses i enheten med avseende på lokalerna De boende får möblera och inreda sina rum eller sina bostäder med sina anhöriga hur de vill. Grupphemmens vistelseutrymmen används flitigt dagligen, och de lämpar sig för användningen. Bostädernas gemensamma utrymmen är trånga. Matsalen har ibland kunnat användas för gemensamma funktioner. Det finns inget egentligt klubb-/hobbyutrymme. Under somrarna utnyttjas grupphemmets terrasser och den lilla gården bakom huset. |
Beskrivning av förfaranden i anslutning till städning, avfalls- och tvätthantering En städare från kommunens utrymmesförvaltning städar varje dag kl. 7–15. Städaren städar bostäderna i tur och ordning en gång i veckan och de gemensamma utrymmena en gång om dagen. Städaren tar ut soporna en gång om dagen vardagar. Övriga tider tas soporna ut av skötarna. Det finns avfallskärl på servicehusets gård. I dem sorterar man blandavfall, metall, glas, papper och mat/komposterbart avfall. Läkemedelsavfallet förs till apoteket för att förstöras. Vasst avfall förs till hälsocentralen för att förstöras. Skötarna sörjer för klädvården. I grupphemmen finns en egen tvättmaskin och torktumlare. Tvätten från bostäderna tvättas med Servicecentralstiftelsens maskin i andra ändan av huset. Det är i regel nattskötaren som sörjer för detta. Till bostäderna har i mars 2017 skaffats en egen tvättmaskin och torktumlare till vån. 3, där man kan tvätta byke på dagarna. |
Beskrivning av förfarandet för kvalitetssäkring av inomhusluften (förfaranden för konstaterande av fuktskador, mätning av inomhusluften, samarbete med fastighetsskötaren och hälsoskyddsmyndigheterna osv.) Man har inte konstaterat inomhusproblem i huset. |
Beskrivning av produkterna och utrustningen för hälso- och sjukvård i enheten se anordningsregistret |
Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Xxxxx Xxxxxxxxxx, avdelningsskötare/Anni-Xxxx Xxxxx ansv. sjukskötare, 050 3273680 , apparater, förnödenheter |
Med produkter för hälso- och sjukvård avses enligt 5 § i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010) anordningar som används för vård och behandling, exempelvis sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker- och blodstryckmätare o.d. Om verksamhetsidkarens skyldigheter föreskrivs i 24–26 § i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010) samt i Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens föreskrift 4/2010. Anmälan om risksituationer orsakade av produkter och utrustning görs till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. I planen för egenkontroll ska utses en ansvarig person för de professionellt använda produkternas och utrustningarnas säkerhet. Denna person ska se till att anmälan om tillbud eller risksituationer görs och att andra bestämmelser som gäller utrustning iakttas. Länk till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens (Valvira) |
Utvecklingsplan för lokaler, produkter och utrustning Då hälsocentralsjukhusets verksamhet upphörde fick servicehuset därifrån en egen defibrillator och EKG-apparat i mars 2017. Alla får undervisning i att använda dem. Det finns inte just något behov av att skaffa nya apparater för tillfället. Möblerna i de gemensamma vistelseutrymmena har beklätts och sommarmöbler skaffats till terrasserna år 2017. Karaokeanordningar donerades i januari 2018 - anvisningar ges om hur de ska användas. |
8. KLIENTSÄKERHET
För att utveckla klientsäkerheten ska en verksamhetsplan utarbetas, där säkerhetsrelaterade risker i anslutning till direkt klientarbete behandlas
Kontaktuppgifter till personen/personerna som ansvarar för enhetens säkerhetsplanering och säkerhetsverksamhet Brand- och räddningsplan: Verksamhetsledaren för Servicecentralsstiftelsen Xxxxx Xxxxxxxx- Xxxxxx, tfn 0400714915. xxxxx.xxxxxxxx-xxxxxx@xxx.xx och brand- och räddningsmyndigheterna samt Servicehusets avdelningsskötare Xxxxx Xxxxxxxxxx/ ansv. sjukskötare Xxxx-Xxxx Xxxxx Identifiering av risker i fråga om lokalerna: Kirkkonummen huolto Oy 09-2219090 Invånarnas och personalens säkerhet (arbetssäkerhet): avdelningsskötare Xxxxx Xxxxxxxxxxx / ansv. sjukskötare Xxxx-Xxxx Xxxxx |
Beskrivning av hur klientsäkerheten säkerställs (särdragen hos service som ges hemma samt hos service inom barnskyddet och service till handikappade och åldringar ska beaktas) Vid enheten används anmälningssystemet HaiPro dit alla tillbud och inträffade skador anmäls. Anmälningarna behandlas på möten med personalen och man diskuterar hur risksituationerna kan förebyggas. Läkemedlen kontrolleras genast efter utdelningen, egenvårdaren kontrollerar sin boendes läkemedel och vårdaren som är i skift innan de ges till boenden. Faro- och riskbedömning en gång om året. En utbildning om patientsäkerhet som alla arbetstagare går har ordnats. Självbedömning av patientsäkerhet utfördes i mars 2016. Utbildning i livräddande första hjälpen hölls för alla 2017. Brand- och räddningsövningar ordnades för alla arbetstagare i februari 2017. För bekämpning av infektioner finns det hygienanvisningar i huset, handdesinfektionsmedel i korridorerna, och vissa boende vårdas enligt speciella anvisningar för beröring för att förhindra spridning av s.k. sjukhusbakterier. Man har också skaffat en desinficeringsanordning för kärl (Deko).Då bostaden blir tom utförs en desinficerande städning oberoende om boenden haft en bakterie som fordrar beröringsisolering. För slutstädningen svarar Stiftelsen för Kyrkslätts servicecentral. |
Beskrivning av enhetens övervakningsanordningar och av hur deras funktion säkerställs Skötaranropsapparater: Servicecentralsstiftelsen och Tunnstall Oy svarar för apparaternas skick. Vid fel görs anmälan direkt till leverantören av anropsapparaterna Tunnstall Oy. Apparaterna har underhållits 2016 då det förekom ett fel. Man överväger att förnya dem under år 2018. Övervakningskameror: vid ytterdörrarna och i Stiftelsen för Kyrkslätts servicecentrals konditionssal och i korridorerna. Stiftelsen för Kyrkslätts servicecentral ser till att de fungerar. |
Beskrivning av hur det säkerställs att säkerhetsanordningar och larmsystem som används av klienterna fungerar (enhetens larmsystem, säkerhetsarmband, övervakningsanordningar, säkerhetsanordningar hos klienter som bor hemma samt säkerställande att larmresponsen fungerar osv.) se ovan |
Utvecklingsplan för klientsäkerhet Insamling av information med systemet HaiPro och utveckling av verksamheten. Utveckling av klientresponsen Rapportering om risk- och hotsituationer Utbildning i livräddande första hjälpen för alla och handledning i användningen av defibrillator årligen. Brandsäkerhetsutbildningar årligen och introduktion av nya anställda i början av arbetsförhållandet. |
9. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER
Beskrivning av handledningen och rådgivningen för klienten och av utvärderingen av klientens servicebehov, av utarbetandet av serviceavtal/förvaltningsbeslut och vård- och serviceplan/klientplan (barnskydd/dagvård) och av uppdateringen av dessa samt av klientens deltagande i beslut När en boende flyttar in håller man ett vårdmöte där man gör den första bedömningen av stödbehovet. Stödbehovet bedöms kontinuerligt, och service- och vårdplanen uppdateras efter det. I vårdmötet deltar klienten, den anhörige, den personliga skötaren och avdelningsskötaren samt läkaren. |
Beskrivning av hur klienten bereds möjlighet att bekanta sig med enheten på förhand För den boende och den anhörige ordnas, om de så önskar, möjlighet att bekanta sig med huset, varvid man presenterar lokalerna och berättar om verksamheten i huset. |
Beskrivning av hur klienten informeras om innehållet i avtalen (serviceavtal, hyresavtal o.d.), om kostnaderna för servicen och om avtalsändringar. Avdelningsskötaren redogör för de grunder på vilka boendens avgifter bestäms och vad de innehåller. Personen som flyttar in eller den anhörige får Handboken till den som flyttar in i Servicehuset. I handboken berättas det om verksamheten i huset. När avgifterna ändras skickas de boende eller de anhöriga ett skriftligt meddelande på förhand. |
Beskrivning av hur klientens självbestämmanderätt och rätt till deltagande förverkligas (privatlivet, integritetsskydd, personlig frihet, okränkbarhet; 7 och 10 § i grundlagen, 8–10 § i klientlagen) De boendes frihet att röra sig begränsas inte, om den inte utgör en risk för dem själva eller andra. I grupphemmen bor flera personer med minnessjukdomar. Dörrarna ska hållas låsta på grund av deras säkerhet. Dessa personer får röra sig utomhus med en ledsagare. Skyddet för privatlivet och integriteten tillgodoses väl i de egna bostäderna. De boende i servicehuset rör sig fritt, var och en enligt sin egen kondition. I kommunen används patientdatasystemet Pegasos. Skötarna iakttar tystnadsplikten och har undertecknat ett tysthetslöfte samt avlagt dataskyddstenten. |
Beskrivning av förfarandet för skötsel av pengar, nycklar och andra saker i klientens besittning och information om den som ansvarar för denna egendom De boende ansvarar i regel själva för sina penningtillgångar m.m. För de boende som inte klarar av detta finns ett litet belopp pengar i ett låsbart skåp och i ett låsbart kassaskrin i avdelningsskötarens rum. Kontobokföringen finns i en mapp, och alltid då man tar ut eller sätter in pengar ska man kvittera transaktionen med två underskrifter. Kontobokföringen sköts i regel av de personliga skötarna. |
Plan för hur behovet att vidta begränsande åtgärder och sanktioner avses att minimeras Fyra boende använder hygienoveraller i Servicehuset. Orsaken till användningen av overaller är att de skrapar sig och gräver i blöjorna. I grupphemmen har sju boende grenbälten för att förhindra att de stiger upp från rullstolen. Boendena minns inte att benen inte bär och därmed faller de omkull. Man överväger begränsningarna noggrant och de används endast då det är nödvändigt. För att begränsa en boendes rörlighet fordras läkares tillstånd, och man rådgör också med de anhöriga. Saken registreras i patientdatasystemet. |
Beskrivning av kriterierna för vidtagande av begränsande åtgärder och sanktioner samt av beslut, förfaranden, registrering och uppföljning av konsekvenserna i anslutning till begränsande åtgärder (se bl.a. 11 kap i barnskyddslagen, lagen om utvecklingsstörda, tillsynsprogrammen) Det rekommenderas att anvisningar om förfaringssätt utarbetas Anvisningar om att begränsa klientens rörelsefrihet |
Beskrivning av förfarandet om det konstateras att en klient har blivit utsatt för osakligt eller kränkande bemötande Man ska omedelbart ingripa i osakligt beteende. Man diskuterar saken med arbetstagaren och följer med situationen. Om den inte förändras, ges en skriftlig varning och efter den andra varningen följer uppsägning, eller om det är fråga om allvarlig försummelse eller handling omdelebar uppsägning . Socialvårdslagen 2016, Illabehandling |
Beskrivning av beredningen och genomförandet av åtgärder då en klientrelation upphör (förflyttning av klienten från en vårdplats till en annan, beredning av eftervård inom barnskyddet, osv.) En förflyttning av klienten diskuteras alltid med klienten och de anhöriga. Alla angelägenheter som gäller förflyttningen beaktas. Den nya vårdplatsen ges en god muntlig och skriftlig rapport. |
En klient som är missnöjd med sitt bemötande har rätt att framställa en anmärkning till den som ansvarar för verksamhetsenheten eller till en ledande tjänsteinnehavare. När servicen baserar sig på ett avtal om köpta tjänster framställs anmärkningen till den myndighet som svarar för organiseringen av servicen (Valviras anvisning 8:2010). |
Namn och kontaktuppgifter för den person/instans, till vilken anmärkning riktas Klagomål riktas i första hand till enhetens chef. Klagomål kan även riktas till hennes chefer, vik. chef för vårdarbetet Xxxx Xxxxx eller chef för vårdarbetet Xxx-Xxx Xxxxxxxx. |
Socialombudsmannens kontaktuppgifter Xxxxxxx Xxxxxxxxx, patientombudsman/socialombudsman, PB 75, 10611 Raseborg Tfn: 019 289 2000 eller 019 298 2022 |
Beskrivning av förfarandet för behandling av anmärkningar som gäller enhetens verksamhet Till Regionförvaltningsverket gavs våren 2016 en anmärkning, om vilken vi gav alla utredningar och svar som begärdes. Regionförvaltningsverkets svar behandlades inom personalen på teampalavrer. Konstaterades också att anmärkningar i första hand ska göras till chefen som ansvarar för enheten, enligt Regionförvaltningsverkets anvisningar. |
Beskrivning av samarbetet mellan kommunen och serviceproducenten vid planeringen och uppföljningen av klientens vård och service Servicecentralsstiftelsen äger de lokaler där Servicehuset har sin verksamhet. Kommunen är hyresgäst i stiftelsens lokaler. Servicecentralsstiftelsen tar ut de individspecifika hyrorna av de boende. Kyrkslätts kommun svarar för vården av de boende och för måltidsservicen. Servicehusets personal är i Kyrkslätts kommuns tjänst. Personalen berörs av samma regler som övriga kommunanställda. Servicehusets verksamhet är alltså en del av Kyrkslätts kommuns verksamhet och lyder under vård- och omsorgsväsendet och välfärdstjänsterna för de äldre. |
Beskrivning av information som gäller konsumentskydd |
Utvecklingsplan angående klientens ställning och rättigheter Man tar ännu mer hänsyn till den boendes självbestämmanderätt när en vård- och serviceplan utarbetas. Det är viktigt att klientens röst hörs. Effektivt utnyttjande av klientresponsen. Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen vid enheten. I servicehuset pågår projektet Lean, på basis av vilket man försöker göra vårdarbetet smidigare så att boenden får mer betydelsefull tid av skötaren. Vårdarbetets kvalitet och boendens erfarenhet mäts också med Elo-D- observationsmetoden. Efter observationen |
10. SÄKRING AV KVALITETEN PÅ SERVICENS/ENHETENS KLIENTARBETE (VERKSAMHET)
Kriterier och nivåer fastställs i de verksamhetsspecifika riksomfattande tillsynsprogrammen, som finns på Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens (Valvira) webbplats:xxxx://xxx.xxxxxxx.xx/ |
Beskrivning av verksamheten som upprätthåller och främjar klienternas prestationer, funktionsförmåga och livskontroll samt klienternas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande I Servicehuset vårdas boendena med en rehabiliterande arbetsmetod. Man stöder de boendes självständighet. För de boende ordnas varierande rekreationsverksamhet: läsecirkel en gång i veckan (finskspråkig och svenskspråkig), bingo, stolgymnastik, utevistelse och stol för massage och avkoppling samt karaokeanordningar och det internetbaserade musik- och rekreationsprogrammet Sävelsirkku. Man firar festdagar, ordnar olika uppträdanden med frivilliga krafter, ordnar utfärder, bakar tillsammans i bland. |
Beskrivning av förfaranden i anslutning till ordnandet av klienternas kost och måltider (intervallerna mellan måltiderna, nattfastans längd, uppföljningen av klienternas näringstillstånd osv.) Inom effektiverat serviceboende äter de boende 5 måltider om dagen, övriga boende äter enligt sina önskemål. En del av de boende lagar också själv mat eller äter någon annanstans. Kvällbit serveras i grupphemmen kl. 19–20. I bostäderna serveras kvällsbit i samband med middagen, och de boende kan äta den när de önskar. Man kan också få mat på natten. |
Statens näringsdelegation: xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxx/xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx/ |
Kontaktuppgifter till ansvarig person för enhetens matförsörjning Kökschef Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxxxxxxx 0, 00000 Xxxxxxxxx (hälsocentralens kök) Kostansvarig vid grupphemmen, närvårdare Xxxxx Xxxxxxx Bostädernas kostansvarig närvårdare Elviira Junolainen |
Beskrivning av hur de dagliga aktiviteterna har ordnats (stöd för barnens skolgång, tryggandet av specialundervisning, utnämning av en person som svarar för frågor som gäller barnets skolgång (barnskyddslagen), arrangemangen för klienternas utevistelser och motionsmöjligheter, verksamhet som stödjer funktionsförmågan samt fritids- och rekreationsverksamhet m.m.) De boende i bostäderna har möjlighet till utevistelse på egen hand varje dag om de så önskar. Personalen och studerandena kan gå ut med boendena, men dessutom kommer FRK:s frivilliga varje lördag för att ta dem med ut. För juni och juli har man anställt en person för utevistelser vid Servicehuset. Personens huvuduppgift är att ledsaga de boende vid utevistelser. Övriga uppgifter är att hålla sällskap och rekreationsverksamhet. |
Institutet för hälsa och välfärds (THL) motionsrekommendationer för olika åldersgrupper: xxxx://xxx.xxx.xx/xxxxxx/xxxxx/xxxxxx_xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxx/xxxxxxxx (på finska) |
Beskrivning av hygienförfaranden och förebyggande av spridningen av infektionssjukdomar samt åtgärder vid epidemier Kyrkslätts kommuns egen hygienskötare sade upp sig i februari 2017 och det har inte ännu anställts någon ersättare. I Servicehuset finns en skötare som ansvarar för hygienfrågor. Handhygien uppmärksammas. Handdesinfektionsmedel används och flera ställen för handdesinfektion finns i korridorerna och tvätt- och toalettutrymmena. I korridorerna finns det anvisningar om handhygien även för gäster. Vid tiderna för epidemier, t.ex. under magepidemi, påminner man ännu särskilt om anvisningarna. Två av boendena bär på ESBL och de har beröringsisolering. Anvisningarna har preciserats enligt uppgifter från hygienskötaren. Nästan alla boende är vaccinerade mot influensa. Vaccinet erbjöds alla i oktober-november. Av skötarna ville en del ha vaccinet. |
Plan för att utveckla klientarbetet och den dagliga verksamheten Aktivering av boenden med ett rehabiliteringsfrämjande arbetsgrepp. Arbetet som personlig skötare bör vidareutvecklas och den personliga skötarens roll stärkas. Ansvarstagandet ska ökas. Antalet läkemedelsavvikelser har minskat, men målet är att de ska bli ännu färre. Man ska minska antalet boende som fallit genom att fundera på individuella åtgärder tillsammans med farmaceut, läkare och fysioterapeut samt personalen. I kommunen har i mars 2017 börjat ett rehabiliteringsteam, som ger konsulteringshjälp t.ex. vid stödandet av boendenas förutsättningar att röra sig. Allt slags rekreationsverksamhet ska ökas. Lean-projektet gör vardagsarbetet smidigare genom att koncentrera sig på det viktiga och gallra bort det mindre viktiga, s.k. bortkastat arbete. |
11. ORDNANDET AV HÄLSOVÅRDEN OCH SJUKVÅRDEN
Beskrivning av hur enheten/servicen ordnat hälso- och sjukvården för sina klienter och beskrivning av enhetens egna ansvarsuppgifter inom hälsovården och sjukvården (hälsofrämjande, hälsokontroller, screeningundersökningar, undersökningar i anslutning till uppföljning av hälsan, kontroller osv.) Läkaren besöker Servicehuset en gång per vecka. Den ansvariga sjukskötaren går igenom hälsoproblemen som framkommit hos de boende. Läkaren gör de läkemedelsändringar som behövs och ordinerar tilläggsundersökningar. I augusti 2014 inleddes i Servicehuset årskontroller för alla boende. Då går man utförligt igenom alla hälsorelaterade saker. I samband med detta ordnas det också ett vårdmöte med den boende, den anhörige, läkaren och den personliga skötaren. Före mötet utreder den personliga skötaren frågor som gäller det s.k. Vuokko-projektet. Alla boende har gått på årskontroll 2014-2015. Därefter har kontrollerna gjorts vid behov samt för alla nya boende. HUS-lab besöker servicehuset en gång i veckan på onsdagarna att tar de ordinerade laboratorieproverna, och sjukskötarna kan vid behov ta prover på läkarordination. |
Beskrivning av hur verksamhetsenhetens läkartjänster ordnas samt vilken aktör som svarar för klienternas sjukvård i icke- brådskande situationer se ovan |
Beskrivning av förfarandet för vård av klient som behöver brådskande sjukvård I brådskande sjukdomsfall tar man kontakt med den jourhavande läkaren vid Kyrkslätts hälsocentral eller på nätterna med jouren vid Jorvs sjukhus. I mycket brådskande fall ringer man direkt till 112. |
Beskrivning av användningen av och tillgången till specialiserad sjukvård (terapitjänster, tillgången till barnpsykiatri, psykiatrisk vård osv.) Klienterna kan få specialiserad sjukvård med den egna läkarens remiss. Fysioterapi, ergoterapi eller talterapi kan ges endast fallspecifikt, och det är svårt att få dem när det inte finns resurser. Huset har ingen egen fysioterapeut. Ett hemrehabiliteringsteam inledde sin verksamhet i mars 2017. Teamet hjälper till med stödande av rehabiliteringen av boendena t.ex. efter en operation. |
Beskrivning av upprätthållandet, uppdateringen och verkställandet av planen för läkemedelsbehandling samt beskrivning av uppföljningen av planens genomförande (Planen för läkemedelsbehandling ska utarbetas enligt social- och hälsovårdsministeriets handbok Säker läkemedelsbehandling (2007:15).) SHM:s handbok finns på adressen: xxxx://xxx.xxx.xx/xx/xxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxx/- Läkemedelsbehandlingsplanen uppdaterades i mars 2017. Den uppdateras alltid vid behov och justera en gång i året. |
Kontaktuppgifter till personen som ansvarar för läkemedelsbehandlingen Sjukskötare Xxxxx Xxxxxxxxxx tfn 050 3273681, xxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxx.xx Farmaceut Xxxx Xxxxxx tfn 050 4141053, xxxxxxxx.xxxxxx@xxxxxxxxxxx.xx |
Patientombudsmannens kontaktuppgifter Xxxxxxx Xxxxxxxxx,patientombudsman/socialombudsman, PB 75, 10611 Raseborg , växel tfn 019 289 2000 eller 019 2892022 |
Utvecklingsplan för hälsovård och sjukvård Utveckling av läkemedelsbehandlingen och stärkande av kompetensen, där farmaceuten deltar. Stärkande av den personliga skötarens roll i skötseln av den boendes ärenden. Etablering och utnyttjande av RAI-bedömningar i uppföljning av de boendes kondition och vid uppgörandet av service- och vårdplaner. Lean-projektet och Elo-D-projektet för utvecklandet av vårdarbetes kvalitet. Med Xxxx förbättras det värde boenden upplever då man i vårdarbetet koncentrerar sig på vad boenden mest värderar. I Elo-D- projektet deltar en utomstående observatör, som via klienten granskar verksamheten som är av värde för klienten. |
(Det ska finnas skriftliga anvisningar om förfarandet)
Beskrivning av registreringen och hanteringen av klientuppgifter och av iakttagandet av sekretessbestämmelserna
I Kyrkslätts kommun används patientdatasystemet Pegasos. Patientuppgifterna flyttas med klienten från utbildats i registrering när det gäller både innehåll och tekniska frågor efter uppdateringen av Pegasos. I närvårdare Xxxxx Xxxxxxxxx-Xxxxx och ansvariga sjukskötaren Xxxx-Xxxx Xxxxx samt sjukskötare Satu registreringsärenden.
När en ny skötare inleder sitt arbete undertecknar han eller hon ett sekretessavtal. Den ordinarie person
genomgått en dataskydds- och datasäkerhetstentamen.
12. BEHANDLING AV KLIENTUPPGIFTER
Personuppgiftslagen och behandlingen av klientuppgifter inom den privata socialvården: xxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxx/xXxXXxxxx/Xxxxxxxxxxxxxxxxxx |
Kontaktuppgifter till dataskyddsansvarig Arbetarskyddschef Xxxxxxx Xxxxxx, Kyrkslätts kommun, Koncernförvaltningen, kommunhuset vån. 4, P xxxxxxx.xxxxxx@xxxxxxxxxxx.xx, tfn 040 1269 536 |
Förhållningsregel om information till klienten vid hantering av personuppgifter: anvisningar xxx.xxxxxxxxxx.xx/xx/ Dataskyddsbeskrivning: Modellblankett och anvisningar på sidan: xxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxxxx/x000xxxxx0x.xxx och xxxx://xxx.xxxxx Klientens samtycke till användning/överlåtelse av konfidentiella uppgifter: Dataombudsmannens handbok xxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxxx |
Beskrivning av hur personalen utbildas i dataskyddsfrågor och dokumentförvaltning och hur deras kunnande på detta område säkerställ xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx/Xxxx/xxx00x00-xxxx-0000-0x0x-0xx000x00x0x/Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxx) Den ordinarie personalen och de vikarier som anställts för en längre tid har genomgått en dataskydds- oc undertecknar en sekretessförbindelse och får både muntlig och skriftlig information i samband med insko rättigheter) |
En serviceproducent som upprätthåller ett klientregister ska göra upp en registerbeskrivning enligt 10 § i personuppgiftslagen även i det Registerbeskrivning (om en sådan inte ingår som bilaga): dataombudsmannens anvisning och blankett: xxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxxxx/ Andra handböcker gällande dataskydd på sidan xxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/00000.xxx : Behandlingen av uppgifter i användarlogg enligt pe Personuppgiftslagen som guide!, Rättelse av en uppgift som ingår i ett personregister, Kontroll av uppgifter som ingår i ett personregiste |
Beskrivning av hur arkiveringen av handlingar har ordnats (det är viktigt att privata socialserviceenheter på förhand avtalar med klienter lämnat enheten) Handlingarna som gäller de boende skickas för förvaring till Kyrkslätts kommuns arkiv, likaså personale |
Beskrivning av hur informationsgången ordnas med de andra aktörerna som deltar i servicehelheten för klienten I datasystemet Pegasos ser man uppgifterna om händelserna vid föregående vårdenhet när den boende fö uppgifter som den boende tar med sig. När den boende förflyttar sig ger föregående vårdenhet alltid en r klienten en remiss och läkemedelslista och ger en rapport per telefon föregående dag. Servicehusets sjuks i vilket man ser texter från den specialiserade sjukvården och Esbo nya sjukhus. |
Utvecklingsplan för hanteringen av klientuppgifter Det förekommer då och då problem med informationsgången. Uppgifterna från den specialiserade sjukvå läkemedelslistan stämmer inte alltid. Det är sådant som bör utvecklas. Innehållet i den dagliga rapporteringen och bedömningen av vården fordrar också utvecklingsarbete. Det finns saker att utveckla i samband med RAI-bedömningen och service- och vårdplanen. |
13. EGENKONTROLL AV SERVICE SOM PRODUCERAS SOM UNDERLEVERANS
Beskrivning av enhetens förfarande för övervakning av kvaliteten på tjänster som upphandlats av underleverantörer Kyrkslätts kommuns utrymmesförvaltning utför städarbetet i Servicehuset. Kvaliteten övervakas av städarbetsledaren. Tillsammans granskar Servicehusets avdelningsskötare och städarbetsledaren arbetets kvalitet en gång per år och vid behov. Maten tillreds i Servicehusets kök. Av boende och personal samlas respons in på en egen blankett, kontinuerlig klientrespons. |
Förteckning över underleverantörer Kyrkslätts kommuns utrymmesförvaltning: anstaltsvård och kosthållsenheten |
Utvecklingsplan Problemen som framkommit i kvalitetskontrollen behandlas vid gemensamma palavrer vid behov. Samarbete med kosthållstjänsterna: uppföljning av matens kvalitet med kundenkäter. Vid behov gemensamma palavrer. |
14. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV GENOMFÖRANDET AV EGENKONTROLLEN
Beskrivning av uppföljningen av genomförandet av enhetens egenkontroll Planen för egenkontroll uppdateras årligen och anvisningarna som gäller den uppdateras alltid när de ändras. | |
Beskrivning av processen för uppdatering av planen för egenkontroll Planen för egenkontroll behandlas på utvecklingsdagarna. Ansvaret för uppdatering av anvisningarna fördelas mellan de anställda som är mest förtrogna med respektive fråga. Avdelningsskötaren svarar för tidtabellen. | |
Egenkontrollplanen ska vid behov uppdateras. Ändringar som gjorts i anvisningar eller förhållningsregler ska utan dröjsmål införas i egenkontrollplanen och planen ska fastställas årligen även om den inte ändrats. | |
Ort och datum Kyrkslätt 23.3.2018 | Underskrift (Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av den ansvariga föreståndaren för verksamhetsenheten.) |