Det här dokumentet innehåller den informationsom ska ges till kunden enligt de bestämmelser samt

I bruk från och med 1.11.2019

Det här dokumentet innehåller den informationsom ska ges till kunden enligt de bestämmelser samt

- eller produktvis information anges i respektive villkor eller i avtalet. Vid en konflikt mellan den här handlingen och tjäns-t eller produktspecifika villkor eller avtal, har avtalet eller villkoren företräde.

Ändringar och uppdateringar i det här dokumentet offentliggörs på OP Gruppens internetsidor på adressen xx.xx.

1 Information om OP Säilytys

1.1 Tjänster

1.2 Betjäningsspråk

OP Säilytys erbjuder sina kunder värdepappersförvaring-s, clearing- och emissionsombudstjänster. Till sina fondbolagskunder erbjuder OP Säilytys förvaringsinstitutstjänster. Dessutom erbjuder OP Säilytys mottagning och förmedling av order som avser finansiella instrument.

1.3 Verksamhetstillstånd

Svenska och finska. Engelska med vissa begränsningar.

1.4 Tillsynsmyndighet

OP Säilytys har vi enlighet med lagen om investeringstjänster verksamhetstillstånd att erbjuda för- medling av order enligt regleringen som gäller placeringstjänster samt att som sidotjänster tillhanda- hålla valutatjänster i anslutning till placeringstjänster samt förvaring och administration av finansiella instrument. Dessutom har OP Säilytys i enlighet med lagen om placeringsfonedr verksamhetstillstånd att verka som förvaringsinstitut.

1.5 Kontaktinformation

Finansinspektionen

Xxxxxxxxxxxxxx 0, 00000 Xxxxxxxxxxx

telefon 000 00000

1.6 Kontakt

OP Säilytys Oy Gebhardsplatsen 1

00510 Helsingfors

telefon 000 000 000

Kunden kan ge en order som gäller ett finansiellt instrument muntligt, skriftligt, per -epost, på ett sätt som är sedvanligt för ifrågavarande tjänst eller på något annat sätt som separat avtalats med kunden.

OP Säilytys har rätt att sända skriftlig informaiton i anslutning till en tjänst till kunden per brev, e- post, på ett sätt som är sedvanligt för ifrågavarande tjänst eller på något annat sätt som separat av- talats med kunden. Om det har avtalats att e- post får användas, godkänner kunden att den som kommunikationsmedel är förknippad med särskilda risker bland annat på grund av att ett med- delande eventuellt inte kommer fram, kan komma i utomstående händer eller förvanskas av någon utomstående. OP Säilytys har rätt att lita på att en order som den tagit emopt er e- post är äkta och korrekt.

Upprättat av OP Säilytys Oy

Postadress PB 308

00013 OP

Besöksadress Gebhardsplatsen 1

00510 Helsingfors

Telefon

000 000 000

Internet/e- postadress xx.xx xxxxxxx.xxxxxxxxx@xx.xx

OP Säilytys Oy, FO- nummer 2771050- 4, PB 308, 00013 OP, hemort Helsingfors

1.7 Klassificering av kunden

OP Säilytys klassificerar sina kunder som ick-eprofessionella kunder, professionella kunder eller god- tagbara motparter.

Xxxxxx har rätt att skriftligt be att klassificeringen ändras. Om kunden är epnrofessionell kund eller en godtagbar motpart, omfattas kunden inte av ersättningsfonden för investerare.

Kundklassificeringen kan inverka på hurdana produkter eller tjänster OP Säilytys erbjuder kunden och hur omfattande OP Säilytys informations- och utredningsskyldighet är i förhållande till den place- ringstjänst eller det finansiella instrument som kunden erbjuds.

OP Säilytys sänder kunden ett separat meddelande om klassificeringen och klassificeringens följder.

2 OP Säilytys intressekonfliktspolicy för lpacerings- och sidotjänster

OP Säilytys iakttar i placering-s och sidotjänsterna den intressekonfliktspolicy som finns i Bilaga 1.

3 Verksamhetsprinciper vid utförande av order

OP Säilytys tillhandahåller förmedling av order i utländska fonder. OP Säilytysarhbedömt att den i regel kommer att få bästa möjliga totala vederlag för kunden då den förmedlar order som gäller dessa fonder vidare till sin samarbetspartner för utföring. På dessa order tillämpar samarbetspart- nern sina egna verksamhetsprinciper för omosrgsfullt utförande av order.

4 Information om förvaring av kundmedel

OP Säilytys förvarar kundens penningmedel på ett separat kundmedelskonto hos OP Företagsbanken Abp eller ett annat finländskt eller utländskt kreditinstitut.

Om förvaringen av finansiella instrument avtalas i ett separat avtal om förvaring av värdepapper.

OP Säilytys kan förvara finansiella instrument hos tredjeman, varvid kundens finansiella instrument vanligtvis hålls åtskilda från OP Säilytys och underförvrarens finansiella instrument. Bankens ansvar har fastställts i villkoren för ett separat avtal om förvaring av värdepapper.

Kundens finansiella instrument kan förvaras på ett samlingskonto, varvid det på samma konto finns flera kunders värdepapper och/elelr i synnerhet för vissa utländska värdepappers del också OP Säilytys eller en av OP Säilytys vald underförvarares värdepapper. Då värdepapper förvaras på ett samlingskonto kan kundens rätt till tillgångar på kontot utgöras av en styckebaserad rätt till eanndel

av de värdepapper eller rättigheter av samma slag eller klass som förvaras på samlingskontot eller en annan samfälld äganderätt som ofta baseras på utländsk lag. Den kan inverka på bl.a. hur utdel- ningskvoter vid företagshändelser fastställs samt hutrillgångarna skiljs åt vid en eventuell konkurs

eller något annat motsvarande fall av insolvens samt t.ex. vid eventuella fel i samband med avveckl- ingen av transaktioner eller exceptionella marknadsförfaranden.

Utländska finansiella instrument registrerasvanligtvis inte i kundens namn, utan de registreras på OP Säilytys eller en underförvarares kundmedelskonto. I så fall kan kundens värdepapper vid en eventuell konkurs eller något annat motsvarande fall av insolvens nödvändigtvis inte skiljas åt från OPäiSlytys eller en av OP Säilytys vald underförvarares tillgångar.

Kundens utländska värdepapper förvaras i allmänhet i en av OP Säilytys vald finländsk eller utländsk underförvarares besittning på konton på vilka tillämpas lokal lagstiftning. Kundenrsättigheter i an- slutning till ifrågavarande värdepapper kan därför vara annorlunda än de rättigheter som ansluter sig till inhemska värdepapper bl.a. i fråga om avveckling av transaktioner, registreringar på konton, inve- sterarskydd och övrig lagstiftning.OP Säilytys ska ha kundspecifika värdepapperskonton för kundens utländska värdepapper. Med värdepapperskonton avses en underbokföring som banken för om hur innehavet av de värdepapper som en underförvarare har i sin besittning fördelar sig mellan bankens kunder.

De säkerhets- och kvittningsrätter som gäller finansiella instrument och penningmedel som tillhör kunden har fastställts i villkoren för avtalet om förvaring av värdepapper och i ett eventuellt separat avtal som gäller penningmedel. Den som förvararutländska finansiella instrument eller penningmedel kan ha säkerhets- eller kvittningsrätt till ifrågavarande finansiella instrument eller penningmedel.

Säkerhets- eller kvittningsrätten gäller i så fall alla finansiella instrument eller penningmedel som finns på kontot. Vad gäller finansiella instrument på ett samlingskonto kan kundens finansiella instru- ment vara föremål för säkerhets- eller kvittningsrätt också för andra förpliktelser än kundens.

I de företag i OP Gruppen som förvarar kundmedel har utsetst en person att ansvara för att de för- pliktelser som ansluter sig till förvaringen av kundmedel iakttas.

5 Finansiella instrument och risker i anslutning till dem

Finansiella instruments egenskaper och de risker som ansluter sig till dem beskrivs i Bilaga. 2

6 Meddelande att en order som gäller en tjänst utförts

7 Nettning

OP Säilytys ska per e- post eller på ett annat sätt som OP Säilytys separat avtalat om med kunden underrätta kunden om att en order som gäller en tjänst har utförts eller förfallit senast en handels- dag efter den dag ordern utförts eller förfallit.

Kunden ska utan dröjsmål underrätta OP Säilytys om eventuella fel efter det att kunden fått vetskap om dem. Om inget annat kan påvisas eller om inget annat har avtalats, anses kunden ha fått inform- ationen sju (7) dagar efter det att OP Säilytys meddelande avsänts.

OP Säilytys ska underrätta om eventuella fel utan dröjsmål efter det att kunden fått vetskap om dem.

OP Säilytys har enligt lagen rätt att vid kundens insolvens säga upp kundens betalnin-gosch leverans- förpliktelser med omedelbar verkan och netta dem. Om kunden är en juridisk person, har OP Säilyts dessutom rätt att i enlighet med lagen netta en sådan fordran på kunden som den säkerhet som kunden ställt gäller.

8 Inspelning av telefonsamtal, dsikussioner och elektronisk kommunikation

OP Säilytys är skyldig att spela in telefonsamtal med kunden och föra bok över diskussioner samt att spara de elektroniska meddelanden som ansluter sig eller som kan leda till affärstransaktioner. In- spelningarna ochdokumentationen används för att verifiera order, upptäcka eventuella missbruk, utveckla kundservicen, för riskhanteringen samt för att reda ut eventuella tvister. Inspelningarna måste lämnas till behöriga myndigheter på myndigheternas begäran och OP Sätiylys ska spara in- spelningarna i minst fem år.

Kunden har rätt att be att få en kopia av inspelningen av telefonsamtalet eller någon annan inspel- ning.

9 Information om ersättningsfonden för investerare

Ersättningsfonden för investerare skyddar utbetalningen vaicke- professionella placerares ostridiga och förfallna tillgodohavanden då ett värdepappersföretag eller ett kreditinstitut på grund av annan än tillfällig insolvens inte klarar av att betala placerarnas tillgodohavanden inom en viss tidsfrist. En placerare får 90 procent av sina tillgodohavanden dock högst 20.000 euro. Fonden ersätter inte en nedgång i aktiekurserna eller en förlust som beror på ett felaktigt placeringsbeslut, så kunden ansva- rar för följderna av sina placeringsbeslut. Skyddet från ersänttingsfonden för investerare täcker inte heller placeringsfondsverksamhet.

OP Gruppens intressekonfliktspolicy för placering-soch sidotjänster

OP Gruppen har fastställt principer som de kreditinstitut och värdepappersföretag i OP Gruppen som tillhandahåller placerings- eller sidotjänster iakttar i sinverksamhet för att identifiera, förebygga och hantera intressekonflikter. En intressekonflikt föreligger till exempel då tjänsteleverantören av en pla- cerings- eller sidotjänst eller tillverkaren av en produkt, OP Gruppens personal eller en annan kund eller kundgrupp i anslutning till den tjänst som bjudits ut kan ha en fördel eller ett intresse som avvi- ker från kundens intresse.

Hur intressekonflikter identifieras

OP Gruppen är en omfattande finansgrupp som erbjuder kunderna ban- k, placerings- och försäk- ringstjänster och de kreditinstitut och värdepappersföretag som hör till gruppen verkar i flera olika roller på kapitalmarknaden. Kreditinstituten och värdepappersföretagen kan till exempel bedriva vär- depappershandel för egen eller kundernas räkningi,eget namn emittera finansiella instrument och bevilja kunderna krediter och annan finansiering i anslutning till placeringstjänster. Då olika verksam- heter bedrivs samtidigt, kan det uppkomma ett läge där kundens intresse inte alltid sammanfaller med det egna intresset hos det kreditinstitut eller värdepappersföretag som tillhandahåller place- ringstjänsterna, deras personal eller deras övriga kunders eget intresse.

En intressekonflikt kan till exempel föreligga då

a) en person i ledande ställning eller tjänsetman vid OP Gruppen eller en person som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande i ett företag i OP Gruppen kan få en oskälig ekonomisk fördel på en kunds bekostnad;

b) ett företag i OP Gruppen eller en sådan person som nämns ovan har i fråga omen tjänst som erbjudits kunden eller en transaktion som utförts för kundens räkning ett intresse som avviker från kundens intresse;

c) ett företag i OP Gruppen, en verksamhet eller en sådan person som nämns ovan har ett ekono- miskt eller något annat intresse av att i stället för kundens fördel gynna någon annan kunds eller kundgrupps intresse;

d) ett företag i OP Gruppen eller en sådan person som nämns ovan utövar likadan affärsrörelse som kunden, eller

e) ett företag i OP Gruppen eller en sådan person som nämns ovafnår från annat håll än från kun- den ett sådant incitament som tillåts av bestämmelserna och som inte är en sådan provision eller avgift som vanligtvis debiteras för tjänsten i fråga.

Hur intressekonflikter kan förebyggas och hanteras

OP Gruppen har vidtagti alla skäliga åtgärder för att identifiera, hantera och förebygga intressekon- flikter. Genom att iaktta de här principerna kan man försäkra sig om att man inom de olika verksam- heterna samtidigt kan utföra olika åtgärder som ansluter sig till tillhandahålnlade av placeringstjäns- ter. OP Gruppen har som mål att i sin verksamhet alltid framförallt undvika intressekonflikter. Om en intressekonflikt uppkommer, ska de rutiner som avses i de här anvisningarna om intressekonflikter följas.

Utgångspunkten är att OP Gruppen då den tillhandahåller placering-s och sidotjänster ska behandla kunderna jämlikt och i enlighet med god sed utan att gynna någon på bekostnad av någon annan. Företagen i OP Gruppen ska alltid, också vid intressekonflikter, handla i enlighet med kduenns in- tresse, erbjuda produkter och tjänster oberoende och objektivt samt hålla uppgifterna om kunden hemliga.

Uppkomsten av eventuella intressekonflikter förebyggs och intressekonflikter hanteras bland annat med interna anvisningar och utbildning, genomatt utnyttja olika datasystem, begränsa användarbe- fogenheterna, skilja åt kontor och också inom organisationen iaktta bestämmelserna om tystnadsplikt. Dessutom förebyggs intressekonflikter genom att de funktioner som intressekonflikter kan uppkomma emellan har skiljts åt från varandra i organisationen och informationsutbytet mellan de här funktion- erna har begränsats.

För att förebygga och kontrollera intressekonflikter omfattas relevanta personer och tjänstemän i ledande ställning inom OP Gruppen av anvisingar som gäller deras egen och deras närståendes pri- vata transaktioner. Åtgärderna varierar enligt vilken transaktion eller tjänst det är fråga om. Dessu- tom innehåller OP Gruppens anvisningar bland annat rutiner för tillvägagångssätt då skötseln av en

affärsrelation inbegriper att man ger eller tar emot gåvor. De som tjänstgör för OP Gruppen måste också få ett tillstånd från sin arbetsgivare för att vara medlemmar av förvaltningen i företag som inte hör till OP Gruppen. Ersättningssystemen ska konstrueraså att de inte sporrar ledningen och tjäns- temännen till att handla i strid med kundens intressen.

Xxx intressekonflikter upptäcks och rapporteras

OP Gruppen övervakar regelbundet hur de rutiner och principer som nämns ovan iakttas. Om en per- son i ledande ställning eller en tjänsteman vid OP Gruppen upptäcker en eventuell intressekonflikt, ska den antecknas i enlighet med separata anvisningar och rapporteras till företagets ledning.

Om de rutiner som nämns ovan inte räcker till för att tillräckligt tillförtlliigt säkerställa att man undvi- ker riskerna som anknyter till kundens intressen, ska ifrågavarande företag i OP Gruppen ge kunden en noggrann beskrivning av de intressekonflikter som tillhandahållandet av placerin-gseller sido- tjänsten medför samt tillräckliga upplysningar om arten hos och skälen till intressekonflikten, de risker som kunden omfattas av samt de åtgärder som vidtagits för att minska riskerna. Ifrågavarande upp- gifter ska ges innan affärstransaktionen utförs för kundens räkning, så att kundesnjälvständigt kan avgöra om kunden vill att affärstransaktionen utförs trots intressekonflikten i fråga. I så fall är det ändå möjligt att ifrågavarande transaktion inte kan utföras på grund av att intressekonflikten måste undvikas. Meddelandet till kundenska ges med en separat blankett.

De här principerna för hanteringen av intressekonflikter ska granskas minst en gång per år och upp- dateras vid behov. Närmare information om den intressekonfliktspolicy som gäller varje företag i OP Gruppen eller de principer för intressekonflikter som iakttas i de rörelsegrenar som betjänar kunden, ger den kontaktperson som betjänar kunden på kundens begäran.

Incitament i OP Gruppen

Ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag som hör till OP Gruppen kan utöver att thilal ndahålla pla- cerings- eller sidotjänster betala en avgift eller provision till tredjeman eller få en avgift eller provision av tredjeman. OP Gruppen omfattar i det här hänseendet också de olika medlemmarna i gruppen, såsom Andelsbankerna och OP Andelslagdots terbolag, vilka utgör tredjemän i relation till varandra. Ifrågava- rande avgifter och provisioner utgör incitament då de inte är vanliga avgifter med anknytning till tillhan-

dahållandet av tjänster, såsom handel, förvaring eller clearing eller avgifteroms ningen.

baserar sig på lagstift-

Grunden för poster som betraktas som incitament utgörs av mottagarens ställning då kundbetjäningen ordnas och då kunden erbjuds extra tjänster eller tjänster på en högre nivå. OP Gruppen tillämpar end- ast ersättningar som är förenliga med god sed och vars syfte är att förbättra kvaliteten på de tjänster som kunderna erbjuds.

Till exempel kan OP- Fondbolaget Ab betala en provision enligt fondförsäljningen eller hanteringen av kundrelationer till det verksamhetsställe eller föertag inom OP Gruppen som utgör teckning-seller inlö- senställe för fonder som OP- Fondbolaget Ab förvaltar och för internationella fonder. Provisionerna ba- serar sig på provisionerna för fondteckningar, inlösen eller förvaltning. Provisionerna för förvaltninägr till sin art fortlöpande incitament.

Arrangören till en emission och/eller emittenten kan betala kontoren i OP Gruppen en provision för att de fungerar som försäljnings- och/eller teckningsställen för aktieemissioner och obligationslån. Provis- ionen kanvara teckningsspecifik eller basera sig på det totala belopp som förmedlats.

OP- Livförsäkrings Ab kan till det kontor i OP Gruppen som utgör ombud för bolaget, till exempel OP Företagsbanken, betala provision i anslutning till tillhandahållandet av förksräingar.

OP Företagsbanken kan till OP Gruppens kontor eller andra parter betala en provision för att ordern förmedlas i samband med börshandeln. Provisionen utgör i så fall en del av den kostnad som tas ut av kunden för börshandeln. Dessutom kan OP Företgasbanken betala provision till OP Gruppens kontor i anslutning till emissionen av aktier samt försäljningen och emissionen av strukturerade produkter.

Mottagarna av provisionerna, såsom Andelsbankerna eller OP Kapitalförvaltning Ab, tillhandahåller och bekostar med provisionerna åtgärder i anslutning till hanteringen av kundrelationer, extra tjänster och tjänster på en högre nivå för kunderna i olika servicekanaler, bland annat genom att upprätta och skaffa rapporter, nättjänster, kontors- och telefontjänster samt andra kundtjänster.

Vid diskretionär kapitalförvaltning används dock inte incitament av den typ som nämns ovan.

Avgifter och provisioner som betalats inom OP Gruppen eller som OP Gruppen tagit mot utgör sådana incitament som bestämmelsernatillåter. Kunderna och de potentiella kunderna ges information om arten hos en avgift, provision eller annan förmån som klassificeras som incitament samt om bestäm- ningsgrunderna för den i god tid innan en placering-seller sidotjänst tillhandahålls. Syftetmed ifrågava- rande avgifter, provisioner och andra förmåner är att förbättra kvaliteten på den tjänst som kunden erbjuds genom att göra det möjligt att till exempel erbjuda kunden mervärdestjänster eller genom att förbättra kvaliteten på tjänsten med stödi anslutning till kompetens och produktkännedom. De avgifter och provisioner som betalats och tagits emot ska dessutom inte stå i strid med kundens eller OP Grup- pens förpliktelser att handla hederligt, opartiskt och professionellt på ett sätt som är föreigntl med kun- dens intresse.

Ytterligare information om produk-t och tjänstespecifika incitament och bestämningsgrunderna för dem finns i broschyrmaterialet för ifrågavarande produkt eller tjänst. Dessutom rapporterar OP Gruppen till kunden beloppen av de fömr åner, provisioner och övriga avgifter som betalats i anslutning till kundens placeringstjänster.

Information om finansiella instrument ochrisker i anslutning till dem

I det här meddelandet ges en allmän beskrivning av de finansiella instrument som är föremål för pla- ceringstjänster och de väsentliga riskerna i anslutning till dem. Beskrivningen är ett krav i bestäm- melserna om placeringstjänster. Beskrivningen är på inget vis uttömmande och den omfattar inte alla risker som kan ansluta sig till de finansiella instrument som beskrivits. Hur lämpligt ett finansiellt in- strument är ska alltid bedömas placerare för placerare. En plaecrare ska göra sig förtrogen med de villkor som gäller ett finansiellt instrument, dess egenskaper och de skyldigheter som följer av dem innan placeraren fattar placeringsbeslutet för att placeraren ska kunna förstå de risker och den even- tuella inverkan påplacerarens ekonomi som ansluter sig till det finansiella instrumentet. En placerare ska noga överväga om ett finansiellt instrument är lämpligt för det tilltänkta syftet också ifall omstän- digheterna förändras.

Aktier

En aktie är ett egetkapitalinstrumentsom ett aktiebolag emitterat. En akties värde baserar sig på uppfattningen om värdet på det aktiebolag som emitterat aktien vid respektive tidpunkt. Placeringar i aktier ger också rätt till den utdelning som bolaget betalar och marknadsvärdet vid gransknngistid- punkten påverkas därför av förväntningarna på framtida kassaflöden.

Aktierna kan vara föremål för handel på en reglerad marknad (börs eller en motsvarande handels- plattform) eller en multilateral handelsplattform. De här börsnoterade aktierna är i nomrala fall yt-

terst likvida och det är möjligt att sälja dem med rätt kort varsel också i en extrem marknadssituation. Dessutom kan aktier vara föremål för handel utanför en reglerad marknad och multilateral handels- plattform, varvid placeringens likviditetär svag och placeringen vanligtvis inte går att sälja i en extrem marknadssituation. Det är därför skäl att placeringshorisonten är lång och sträcker sig över mark- nadscyklerna.

Riskerna med aktieplaceringar består av risken i anslutning till fluktuationeiraktiekurser (marknads- risken) och den risk som ansluter sig till handelns omfattning (likviditeten). På aktiernas kursfluktuat- ioner inverkar både den allmänna marknadsutvecklingen och uppgifter om faktorer som påverkar emittentens framgång. I aktieplacerni gar kan hela det kapital som placerats gå förlorat, om emitten- ten försätts i konkurs. På risken inverkar allmänt också bl.a. emittentens bransch, förändringar i lag- stiftningen och bl.a. antalet aktier som emitterats och fördelningen hos innehavet. Värdeptå aktier i främmande valuta påverkas också av valutakursförändringar. Placeringar i aktier på tillväxtmarknader kan betraktas som mera riskfyllda än andra aktieplaceringar, för typiskt för de här marknaderna är

att omvärlden och lagstiftningen är instab,il de politiska riskerna, kraftiga fluktuationer i valutakur- serna, motpartsrisker och att likviditeten på aktiemarknaden är lägre. Det finns många skillnader mel- lan fluktuationerna i värdet på enskilda aktieplaceringar.

Med aktier likställs också teckningsärtter och optionsrätter som ger rätt att teckna aktier i det bolag som emitterat dem. Priset på teckningsrätter eller optionsrätter beror på prisutvecklingen för emit- tentens aktie samt dessutom på lösenpriset för optionsrätten, aktiens volatilitet, räntoarnoch opt- ionsrättens återstående löptid. Teckningsrätternas och optionsrätternas volatilitet är högre än den underliggande aktiens på grund av att det uppbundna kapitalet är mindre (s.k. hävstångseffekt).

Penningmarknadsinstrument

Som penningmarknadsinstrument räknas statsskuldförbindelser, bankcertifikat, företagscertifikat, kommuncertifikat och ECP:n (Euro Commercial Paper).

Korta penningmarknadsplaceringar är i regel s.k. nollräntecertifikat (diskontopapper), där emittenten till innehavaren betalar det nominella värdet på den förfallodag som antecknats i certifikatet. Avtalens löptid är normalt 1 12 månader. Emittentens kreditrisk är starkt knuten till placeringen.

Avkastningen på penningmarknadsplaceringar med nollränta består av sllkniaden mellan anskaffning- spriset och det nominella värdet (eller återköpsvärdet). Anskaffningspriset och återköpsvärdet räknas ut genom att diskontera det nominella värdet med den räntesats som noteras för ifrågavarande pe- riod från transaktionens valuterni gsdag till dess förfallodag. Vid behov kan ett avtal säljas på sekun- därmarknaden. Ett återköp sker till marknadspris vid inköpsögonblicket.

Den risk som ansluter sig till penningmarknadsinstrument, liksom till andra ränteinstrument, kan delas in i två delar. Den ena är den risk som beror på variationer i räntorna och instrumentets löptid (ränterisken), den andra den risk som ansluter sig till emittentens / insättningsmottagarens betal- ningsförmåga (kreditrisken). Kreditriskens betydelse accentueras i räntnesitrument där emittentens

Obligationslån

rating är låg. Penningmarknadsplaceringar med god kreditkvalitet är instrument som är lätta att sälja i alla marknadssituationer.

Obligationslånen är instrument som baserar sig på kassaflödet. Deras värde bestäms pbåasis av nuvärdet på deras kassaflöden. Alla kassaflöden på ett obligationslån med fast ränta är kända, men kassaflödet på ett obligationslån med rörlig ränta beror på fluktuationerna i räntorna. Kassaflödet bildas av kupongräntan och återbetalningen avålnets kapital. I sådana fall bestäms värdet på obligat- ionslånet enligt det avkastningskrav som råder på marknaden, dvs. enligt diskontoräntan.

Ett obligationslån kan emitteras av t.ex. staten, en kommun, ett företag eller ett försäkringsbolag och finansiellt institut. Bestämningsgrunderna för avkastningen på de obligationslån som emitteras be- stäms i villkoren för respektive lån. Avkastningens belopp kan också påverkas av emissionskursen och den teckningsprovision som eventuellt tas ut.

De vanligaste riskerna som ansluter sig till ett obligationslån är ränterisken och kreditrisken. Med ränterisken avses risken för fluktuationer i räntorna. Om räntorna stiger, sjunker obligationslånets försäljningsvärde på sekundärmarknaden och om räntorna sjunker ökar värdeDt.en kreditrisk som ansluter sig till ett obligationslån gäller risker för att emittenten inte klarar av att betala ränta eller att återbetala kapitalet i enlighet med villkoren för skuldebrevet. Avvecklingsrisken består av den förlust- risk som uppkommer mellan parterna i samband med betalningar och leveranser, om motparten inte klarar av att fullgöra sina förpliktelser. Det är möjligt att ett lån inte får en fortlöpande daglig sekun- därmarknad under löptiden. Om en placerare vill sälja sin placering före Låents förfallodag, kan skul- debrevets marknadspris vid ifrågavarande tidpunkt vara lägre eller högre än det kapital som place- rats. Placeraren eller emittenten kan på de sätt som nämns i de lånespecifika villkoren ha rätt att yrka på att lånet återbetalas i förtid. Utländska obligationslån kan också vara förknippade med en valuta- kursrisk. Ju längre obligationslån det är fråga om och ju svagare rating emittenten har, desto känsli- gare är sekundärmarknadsvärdet för förändringar i marknadsläget.

Ett indexlån eller ett annat strukturerat lån är ett obligationslån, vars avkastning vanligen helt eller delvis är bunden till värdeutvecklingen hos en på förhand fastställd underliggande tillgång. Till ett strukturerat lån kan hänföra sig en förbindelse från emittenten om tat till placeraren på förfallodagen återbetala minst lånets nominella belopp eller en separat angiven del av lånets nominella belopp. Förbindelsen gäller till fullt belopp endast på lånets förfallodag och den omfattas av emittentens kre- ditrisk. Förbindelsen gäller inte den överkurs eller teckningsprovision som eventuellt betalats för lånet. Det är dessutom möjligt att emittenten inte ger den förbindelse som avses ovan. Strukturerade lån omfattas också av en risk för utvecklingen hos värdet på den underliggnade tillgången under löptiden. Om placeraren säljer lånet före förfallodagen, kan placeraren få en överlåtelsevinst eller lida en över- låtelseförlust.

På marknadsvärdet på ett indexlån eller något annat strukturerat lån inverkar under löptiden såväl räntorna som värdeförändringen i den underliggande tillgången. En underliggande tillgång kan vara en aktie (inkl. aktiekorg, aktieindex eller korg bestående av sådana), en råvara, en valutakurs (inkl. korg, index eller indexkorg), en ränta eller räntedifferens,niflation (inkl. konsumentprisindex), en kre- ditrisk eller en kombination av de föregående. Värdet av den underliggande tillgången kan stiga eller sjunka under löptiden. Värdeförändringarna i den underliggande tillgången inverkar på lånets mark- nadsvärde genom en koefficient eller genom begränsningar som fastställs i lånevillkoren. Indexlån och strukturerade lån kan ha mycket olika lånevillkor, varför deras risker varierar avsevärt från varandra.

Ett debenturlån är ett obligationslån som vid emittentens konkusr har sämre förmånsrätt än emitten- tens övriga förbindelser. På grund av att risken är större och likviditeten mindre än vid vanliga lån betalas i regel en bättre ränta på debenturlån än på andra obligationslån. Lånens volatilitet är nor- malt klart högre än volatiliteterna för seniorlån. Värdefluktuationerna för debenturlån med höga ris- ker ligger närmare fluktuationerna hos avkastningen på aktier än avkastningen på obligationslån.

Ett konvertibelt skuldebrevslån är ett obligationslån där innehavarna har rätattt byta sina skuldebrev till aktier i emittenten enligt ett bytesförhållande som bestämts på förhand. Kupongräntan är i regel lägre än den kreditriskmarginal som gäller för emittenten på marknaden.

Ett optionslån är ett obligationslån med rätt att köpa atkier i emittentföretaget vid en viss tidpunkt till ett visst pris. Med lånet och optionerna kan separat idkas handel på sekundärmarknaden. Kupongrän- tan på ett optionslån är liksom kupongräntan på ett konvertibelt skuldebrevslån lägre än räntan på

ett vanligt obligationslån, eftersom en del av kupongräntan har använts för att köpa aktieoptionen. Riskerna för konvertibla skuldebrevslån och optionslån är som normalt klart högre än riskerna hos en diversifierad obligationslåneportfölj.

Derivatinstrument

Ränteswapkontrakt

Derivatinstrumenten utgörs av optioner, terminer, futurer, swappar, kombinationer av dem och/eller andra motsvarande instrument. Derivatinstrumenten kan vara standardiserade eller ic-ksetandardi- serade (OTC- derivat). Med ett derivatinstrument avses ett avtal, vasr värde kan bero på förändringen i ett avtals underliggande tillgång, prisfluktuationer, dvs. volatiliteten, räntefluktuationer, avtalets för- fallotid eller andra faktorer som påverkar värdet på derivatet. Den underliggande tillgången för ett derivatinstrument kan bestå av t.ex. en aktie, en valuta, en ränta, en råvara, en kreditrisk, ett index eller ett nyckeltal som beskriver prisutvecklingen för en sådan underliggande tillgång. Derivatinstru- mentens giltighetstid varierar från mycket kort till flera år. Tlli derivatinstrument hänför sig en mark-

nadsrisk som beror på förändringen i värdet på den underliggande tillgången. Avtalsparterna är skyl- diga att betala kassaflödet från kontraktet oberoende av marknadsläget.

Av derivatinstrumenten kan man bilda kombinatoiner. Villkoren för derivatinstrument kan vara såd- ana att vinst- /förlustmöjligheten kan växa och bli mycket stor. Förlustrisken kan i vissa strategier bli obegränsad.

Utöver värdeförändringen i den underliggande tillgången, dvs. marknadsrisken, kan derivinasttrumen- tens värde samt beloppet, tidpunkten och fullgörandet av avtalsparternas prestationsskyldigheter påverkas av bl.a. förändringar i lagstiftningen samt den risk för dröjsmål med betalning och kreditför- lust som följer av att motparten är insolvent.

Om derivatinstrumentet upphävs under kontraktsperioden, krediteras eller debiteras kunden enligt kontraktets marknadsvärde. En betydande förändring i kontraktets marknadsvärde kan förorsaka kunden betydande förluster, om kontraktet upphävs i förtid.

Ett speciellt villkor som gäller hävningsrätt i förtid (s.k. break clause) hos långa kontrakt ger också bankerna rätt att häva kontraktet i förtid på en dag som avtalats på förhand. Banken kan utnyttja sin rätt att häva kontraktet till exempel till följd av: ändirngar i bankernas kapitaltäckningsbestämmelser, derivatmarknaden eller kundens kreditrisk. Om banken utnyttjar den rätt att häva kontraktet i förtid som break clause- klausulen medför och det har skett en betydlig förändring i kontraktets marknads- värde, kankunden drabbas av betydande kassaflödeseffekter i förtid.

Avkastningen på derivatinstrument påverkas också av de övriga faktorer som eventuellt nämns i vill- koren för avtalet samt kostnaderna för att ställa den säkerhet som eventuellt behövs. Derivatinstru- menten kan beroende på typ förorsaka kunden andra ekonomiska åtaganden eller förpliktelser än anskaffningsutgiften, och anskaffningen kan vara beroende av ett krav på säkerhet eller andra åläg- ganden.

Värdet på ett derivatinstrument kan ändras snabbt och karftigt. Banken kan i början av derivathan- deln kräva att det ställs en säkerhet för att trygga bankens fordringar i sådana fall. Derivats likviditet kan ha begränsningar. Värdet på derivat i främmande valuta påverkas också av valutakursföränd- ringar.

Vanligaste derivatinstrument och faktorer som påverkar marknadsvärdet:

Ett ränteswapkontrakts marknadsvärde består av nuvärdet för det ränteflöde som förväntas för kon- traktet, dvs. dess värde påverkas av formen hos den räntekurva som ligger unrdekontraktet. Mark- nadsnoteringarna för ränteswapkontrakt bestäms på interbankmarknaden och avspeglar de framtida ränteförväntningarna. Ett ränteswapkontrakts marknadsvärde är känsligare för ändringar i räntorna ju större kapital det omfattar och ju längrekontraktet gäller. En nedgång / uppgång i ränteförvänt- ningarna minskar / ökar kontraktets värde för den som betalar fast ränta och tvärtom.

Ränteoptioner (räntekorridor, swaption, räntetak och räntegolv)

Den premie som betalas för optionen och de faktorersom påverkar optionens marknadsvärde består av marknadens ränteförväntningar, avtalstid, marknadens volatilitet samt de genomföringsnivåer som ställts upp för optionerna. Ju högre räntevolatilitet, desto högre är optionernas pris, för en hög volati- litet höjer sannolikheten för kontraktets värdefullhet under kontraktsperioden. Ju längre den återstå- ende kontraktsperioden är, desto större tidsvärde har avtalet. Kontraktets tidsvärde sjunker med tiden och är noll då det löper ut.

Den största möjliga förlusten öf r köparen av en option förorsakas av marknadsrisken, som är lika stor som den premie som betalats. Risken för utfärdaren av en option är obegränsad, eftersom utställaren är skyldig att betala kassaflödet från kontraktet oberoende av marknadsläget.

Valutatermin

Priset på ett valutaterminsavtal bestäms enligt spo-tkursen på den underliggande tillgången förhöjd med avkastningen på räntedifferensen mellan valutorna under avtalets giltighetstid. Faktorer som påverkar marknadsvärdet på en valutatermin utgörs dämr ed av terminskontraktets giltighetstid, om- fattningen av variationerna i valutakursen och utvecklingen i räntedifferensen mellan valutorna.

Marknadsnoteringarna för valutaterminer bestäms på interbankmarknaden och avspeglar de framtida ränteförväntningarna. Marknadsvärdet på ett valutaterminskontrakt är desto större, ju större kapital det är fråga om. Känsligheten hos räntedifferensen mellan valutorna påverkas dessutom av giltig- hetstiden. Om spot- kursen försvagas / stärks, sjunker / ökar avtalets värde fökröparen av termins- kontraktet och tvärtom. Om räntedifferensen mellan valutorna sjunker / stiger, sjunker / ökar avtalets värde för köparen av terminskontraktet och tvärtom.

Valutaoptioner (köp- , säljoption, knock- in, knock- out, reverse knock- in, reverse knock- out, digital option)

Innehavaren av ett valutaoptionskontrakt (köparen) har rätt att vid överenskommen tid och till över- enskommet pris av valutaoptionens utställare (säljaren) köpa eller till denne sälja en i avtalet avtalad mängd av valutan för optionens underliggande tillgång. Köparen av optionskontraktet betalar till säl- jaren för sin rätt ett vederlag, dvs. en premie.

Premien för ett valutaoptionskontrakt, dvs. marknadsvärdet, består av optionens tidsvärde (optionens pris med avdrag av basvärde)t samt optionens basvärde (differensen mellan valutakursen för gransk- ningstidpunkten, dvs. spo-t kursen, och kursen för lösenkursen). Det pris som betalas för optionen och faktorer som därmed påverkar optionens marknadsvärde utgörs av priset på optionens udenrliggande valutakurs vid granskningstidpunkten (spo-tkursen), den förväntade fluktuationen i optionens under- liggande valutakurs, dvs. spoten, (volatiliteten), avtalstiden, räntedifferensen mellan valutorna samt den lösenkurs som fastställts för optionen.

Ju högre valutavolatilitet, desto högre är optionernas pris, för en hög volatilitet höjer sannolikheten för kontraktets värdefullhet under kontraktsperioden. Då valutakursen, dvs. sp-oktursen, stärks, stiger (sjunker) priset på köpoptionen (säljoptioneno) ch tvärtom. Om räntedifferensen mellan valutorna stiger, stiger (sjunker) priset på köpoptionen (säljoptionen) och tvärtom. Ju längre den återstående kontraktsperioden är, desto större tidsvärde har avtalet. Kontraktets tidsvärde sjunker med tiden och är noll då det löper ut.

Den största möjliga förlusten för köparen av en option förorsakas av marknadsrisken, som är lika stor som den premie som betalats. Risken för utfärdaren av en option är obegränsad, eftersom utställaren är skyldig att betala kassaflödet från kontraktet oberoende av marknadsläget.

Warranter

En warrant är ett värdepapperiserat derivat som alltid har en begränsad giltighetstid (kallas också löptid) och som handlas liksom aktier på en reglerad marknad (börs eller en motsvarande handels- plattform). De vanligaste typerna av warranter är köp- och säljwarranterna. En köpwarrant ger rätt att på stängningsdagen köpa den råvara som utgör underliggande tillgång till det pris som avtalats i warrantvillkoren (eller i amerikanska warranter under derasgiltighetstid). Om priset på den underlig-

gande tillgången då inte överskrider det avtalade priset, förfaller warranten som värdelös. En säljwar- rant ger däremot rätt att sälja den underliggande tillgången till det pris som avtalats. Om priset på den underliggande tillgången hålls över det avtalade priset, förfaller säljwarranten som väderlös. Den underliggande tillgången består i regel av en aktie eller ett index, men den kan också utgöras av till exempel vilken råvara eller valuta som helst.

Warrantens lösenpris bestämmer det pris som placeraren kan köpa (köpwarrant) eller sälja (säljwar- rant) den underliggande tillgången med. Warrantens multiplikator anger hur många warranter som behövs för att köpa eller sälja den underliggande tillgången. Värdet på warratenn består av differen- sen mellan lösenpriset och aktiernas värde, från vilket dras av eventuella kostnader. Det värde som återstår divideras med det antal warranter som behövs för att köpa aktierna. Om en warrant har ett värde på förfallodagen, får placeraren motsvarande belopp antingen kontant (kontant slutavräkning) eller som värdeandelar (fysisk leverans). Det vanligaste sättet är att warrantens utställare (emittent) betalar nettovärdet i pengar. Det finns två typer av vanliga warranter (plain vanillae),uropeiska war- ranter och amerikanska warranter. Europeiska warranter löses in på stängningsdagen medan place- raren vid amerikanska warranter kan yrka på inlösen när som helst under giltighetstiden. Merparten av warranterna är europeiska warranter.

Placeringsfonder

Warranternas värdebildning är likadan som för optioner, mycket komplicerad och mångdimensionell. På warrantens värde inverkar bland annat den implicita (förväntade) volatiliteten hos den underlig- gande tillgången, den underliggande tillgångens pris, marknadsränta ohclöptid. Warrantens löptid fastställs i samband med emissionen. Ju längre löptid, desto större värde har såväl k-öpsom säljwar- ranter. Alla warranters värde minskar något varje dag, m.a.o. warrantens värde minskar något trots att alla andra rörliga faktorer som påverkar priset hålls oförändrade. Den största faktor som inverkar på värdet är den presumerade framtida volatiliteten (implicita volatiliteten) hos den underliggande tillgången. En högre volatilitet höjer warrantens pris och en lägre volatilitet mnsi kar priset.

Turbowarranter skiljer sig från vanliga warranter på följande punkter: i) de har ofta en större häv- stångseffekt i relation till den underliggande tillgången ii) deras prisbildning avviker från plain vani-lla warranter (bl.a. behöver man intebeakta den implicita volatiliteten) iii) de har en knock ou-tnivå som är bestämd på förhand och ifall den nås förfaller turbowarranten. En större hävstångseffekt och för- utbestämd knock out- nivå innebär att riskerna i turbowarranterna är ännu större än i palin vanilla- warranter.

Värdet på turbowarranter baserar sig på differensen mellan lösenpriset och priset på den underlig- gande tillgången, som oftast är en aktie. Eftersom en turbowarrants värde bestäms enbart på basis av det reella värdet, kan endast lösnepriset för köpturbowarranter vara lägre än aktiekursen. För sälj- turbowarranter är läget det motsatta. Eftersom stoplos-sgränsen är högre än lösenpriset, skulle en turbowarrant vara värdelös, om aktiekursen är lägre än lösenpriset. Om man väljer ett högrleösen- belopp, ökar hävstångseffekten i en köpturbowarrant. Ju högre lösenpriset är, desto lägre är warran- tens pris. Eftersom en uppgång i värdet på den underliggande tillgången med en euro också ökar värdet på turbowarranten med en euro, innebär ett lägre rpis på turbowarranten en större procentu- ell avkastning. Nackdelen med det är att stoplos-sgränsen (knock- out- nivån) ligger närmare priset på turbowarranten. Då är risken större för att gränsnivån nås och värdeutvecklingen i turbowarranten avbryts.

I turbowarranterna strävas efter att minska den risk som beror på kursrörelserna för den underlig- gande tillgången med knock ou-tnivån. Efter det att knock out- nivån nåtts och turbowarranten förfal- lit fastställs clearingpriset. Om knock ou-tnivån är densamma som lösenpriset, eller om clearingpriset är lika med eller mindre än lösenpriset (köpturbo) eller om clearingpriset är lika stort som eller större än lösenpriset (säljturbo), förfaller turbowarranten som värdelös.

Knock out- nivån kan också ses som en risk, eftesrom också en mycket kortvarig svängning i kursen kan leda till att knock out- nivån uppnås så att turbowarranten förfaller i förtid. Liksom en vanlig war- rant kan också en turbowarrant förfalla som värdelös på lösendagen. Turbowarranter har kortare giltighetstider än vanliga warranter.

I handeln med warranter är den marknadsgaranti som warrantens emittent gett ett viktigt element. Vid marknadsgarantin kan emittenten förbinda sig till att ge warranten en kö-poch säljnotering. Vill- koren för marknadsgarantin har beskrivits i prospektet för warranten och villkoren för garantin kan variera avsevärt såväl mellan olika emittenter som mellan warranter. En produkts likviditet påverkas av att beloppet av och nivån på en marknadsgaranti är lågt, samt i synnerhet av aettn marknadsga- ranti saknas. Warranternas begränsade likviditet, i synnerhet vid undantagsläge på marknaden, kan försvåra försäljningen eller köpen av warranter.

En warrant kan vara värdelös på förfallodagen och då förlorar placeraren sin placering. En köprw-a rant förfaller värdelös, om värdet på den underliggande tillgången på förfallodagen är lägre än war- rantens lösenpris. En säljwarrant förfaller å sin sida värdelös, om värdet på den underliggande till- gången på förfallodagen är högre än warrantens lösenpr.isEn placerare kan dock inte förlora mer än det placerade kapitalet.

Riskerna med warranterna består av marknad-s, kredit- och valutarisken. Marknadsrisken hänför sig till prisutvecklingen för den underliggande tillgången och kreditrisken till emittentenåsterbetalnings- förmåga. Valutarisken måste beaktas, om den underliggande tillgången noteras i en annan valuta än euro.

Innan placeraren fattar ett beslut om att placera i en warrant borde placeraren läsa igenom prospek- tet som gäller warranten och villkorensamt verksamhetsprinciperna, detaljerna (t.ex. knock ou- tnivå) och riskerna. Prospektet som gäller warranten och annan mer detaljerad information om warranten finns på emittenternas nätsidor.

Placeringar i de finansiella instrument som beksrivits ovan och kombinationer av dem kan oftast gö- ras utöver som direkta placeringar också via placeringsfonder. En placeringsfond innehas av de

ETC

placerare som placerat i den i förhållande till respektive andelar. Det fondbolag som förvaltar en pla- ceringsfond samlar privatpersoners och organisationers medel och placerar dem i flera olika värde- papper som bildar placeringsfonden.

I en indelning enligt vinstutdelning kan placeringsfonderna delas in i fonder som delar ut vinst årligen samt tillväxtfonder där vinsten ökar värdet på fondandelen. Samma fond kan ha både avkastnin-gs och tillväxtandelar. En placeringsfond placerar de medel den får från försäljningen av fondandelar enligt den placeringsstrategi som angetts i fondens stadgar.

Ur fondens stadgar framgår målen och begränsningarna för fondens placeringsverksamhet. På basis av valet av placeringsobjekt kan placeringsfonderna delas in i aktiefonder, blandfonder, långa ränte- fonder, medellånga räntefonder och korta räntefonder. Utöver dem finns bl.a. råvarounf der, konver- tibla skuldebrevsfonder och företagslånefonder. De flesta placeringsfonder iakttar principer för risk- spridning i sina placeringspolicyer. Xxxxx fonder avviker dock från de här principerna, och kallas då specialplaceringsfonder. Sådana fonder tugörs, utöver fonder som är flexiblare än traditionella fonder, av till exempel hedgefonder som strävar efter att trygga kapitalet och hävstångsfonder som använder derivatinstrument (optioner och terminer) i placeringsverksamheten. Vissa specialplaceringosnfder är avsedda endast för professionella storplacerare. Fonderna skiljer sig från varandra också genom att vissa fonder har som mål att passivt följa ett index (indexfonder) medan andra har som mål att ge- nom en aktiv placeringssyn få en avkastning som ähr ögre än jämförelseindexet (aktivfonder).

Fondbolaget måste lösa in fondandelar av placerarna då de kräver det. För medlen i en placerings- fond tas ut de kostnader som hänför sig till fondens verksamhet såsom förvaltning- soch förvarings- provisioner, vilkasbelopp varierar från fond till fond. De här provisionerna specificeras i faktabladet.

Riskerna med en fond beror på fondens placeringsstrategi. Genom att de medel som ska placeras sprids på flera av varandra oberoende placeringsobjekt än ett enda, minskafosndens totala risk i för- hållande till ett enskilt placeringsobjekt genom spridningsfördelarna. Fonderna är i regel likvida dagli- gen, men fondernas likviditet kan vara begränsad i fondens stadgar till exempel med tanke på en fondandelsägares intresse videxceptionella marknadslägen eller på grund av den placeringspolicy som fonden har. Dessutom kan inlösningen av andelar i specialplaceringsfonder vara möjlig endast vid vissa tidpunkter t.ex. en gång per månad eller mer sällan än det. Värdet på fonderriäfmmande valuta påverkas också av valutakursförändringar.

Fonder som sprids effektivt är inte lika utsatta för kraftiga värdenedgångar som enskilda direkta pla- ceringar i samma tillgångsklass. Värdefluktuationer i diversifierade fonder är på motsvarande st ät vanligtvis klart mildare än värdeförändringar hos enskilda placeringar i samma tillgångsklass. Den årliga volatiliteten hos fonder som placerar i noterade aktier är normalt cirka 1216 procentenheter. Volatiliteterna hos fonder som placerar i lån med godkreditkvalitet är 2,5 5 procentenheter och vola- tiliteterna hos fonder som placerar i lån med svag kreditkvalitet är 614 procentenheter.

Särdragen och riskerna hos en enskild placeringsfond framgår av placeringsfondens faktablad. Innan en placerare placerar i en placeringsfond, bör placeraren ta del av innehållet i faktabladet, fondens stadgar och tariff.

En ETF (Exchange Traded Fund) är en fond som är föremål för handel på en reglerad marknad (börs eller motsvarande handelsplattform) och där kursutvecklignen följer t.ex. ett valt index eller någon annan underliggande tillgång. Köp- och säljnoteringarna förändras liksom aktiekurserna. Man kan handla med ETF:er på reglerade marknader liksom med aktier. Handel utanför reglerade marknader är också möjlig. Likviditeten bestäms bland annat på basis av den underliggande tillgången.

ETF- strukturerna är olika och de varierar beroende på emittent. ET-Fprodukter omfattas av bland annat en marknads- , kredit- , valuta- och motpartsrisk. Riskerna hos produkterna varieraer nligt pla- ceringsstrategi och placeringsobjekt på samma sätt som hos placeringsfonder. Marknadsrisken hänför sig till prisutvecklingen för den underliggande tillgången, kapitalet kan minska eller i teorin gå helt förlorat. Valutakursrisken måste beaktas firåga om den underliggande tillgångens valuta och note- ringsvalutan. Kreditrisken som gäller vissa strukturer (ETN) hänför sig till emittentens återbetalnings- förmåga. Emittenten strävar efter att hantera den motpartsrisk som hänför sig till produkterna med olika säkerhetskrav. ETF- produkterna kan också förknippas med risk i anslutning till förvaret av kund- medel särskilt då en ETF placerar sina medel på tillväxtmarknaden och värdepappersförvaret sköts med underförvar i mållandet.

S.k. Short ETF:er är strukturer där kursutvecklingen på dagsplanet omvänt följer målmarknaden eller den underliggande tillgången.

ETC (Exchange Traded Commodity) är värdepapperiserade råvaror som man kan handla med på re- glerade marknader (börsen eller ett motsvarande handelssyste)mliksom med aktier. ETC:ers kursut- veckling följer priset på t.ex. en råvara eller en råvarukorg som utgör underliggande tillgång. Om en ETC har upprättats med råvaruderivat, påverkas den totala avkastning som kunden får också av s.k. rullande vinster eller förluster. Med rullning avses att ETC:n säljer en råvarufutur som förfaller och i stället köper råvarufuturer med en förfallodag som infaller senare.

Riskerna med ETC:er består av bl.a. marknad-s, kredit- , valuta- och motpartsrisken. Marknadsrisken hänför sig till prisutvecklingen för den underliggande tillgången, kapitalet kan minska och i teorin gå helt förlorat, om priset på den råvara eller råvarukorg som utgör underliggande tillgång för ETC:n sjunker. Beroende på placeringsstrategin kan prisförändrignen för vissa ETC:er vara större än prisför- ändringen på den underliggande tillgången. Kreditrisken hänför sig till emittentens återbetalningsför- måga. Emittenten strävar efter att hantera den motpartsrisk som hänför sig till produkterna med olika säkerhetskrav. Valutakursrisken måste beaktas i fråga om den underliggande tillgångens valuta och noteringsvalutan.

S.k. Short ETC:er är strukturer där kursutvecklingen på dagsplanet omvänt följer målmarknaden eller den underliggande tillgången.

Skatter i anslutningtill finansiella tjänster

Placeraren ska fästa uppmärksamhet vid att skattepåföljder ansluter sig till köp, innehav och försälj- ning av Finansiella instrument. Placeraren ska skaffa tillräckliga uppgifter för beskattningen redan innan den fattar sitt placeringsbeslut. De som överväger att placera borde vända sig till en skatteex- pert för att få information om vilka skattepåföljder som enligt finsk skattelagstiftning eller annars föl- jer av att en placerare äger, innehar eller säljer finansiella instrument. Enplacerare bör beakta, att skattebehandlingen av ett finansiellt instrument bestäms på basis av kundens individuella omständig- heter och att den kan förändras i framtiden.

Definitioner Kreditrisk

Risken för att en emittent inte klarar av att betala ränta leler att återbetala kapitalet i enlighet med villkoren för emissionen av ett finansiellt instrument.

Marknadsrisk

Med marknadsrisken avses risken för variationer i marknadspriset. Marknadsriskerna är ränterisken, valutarisken, aktierisken eller någon annanprisrisk.

Ränterisk

Med ränterisken avses risken för fluktuationer i räntorna. Om räntorna stiger, sjunker obligationslå- nets försäljningsvärde på sekundärmarknaden och om räntorna sjunker, så ökar värdet.

Valutarisk

Med valutarisk avses risken för fluktuationer i valutakurserna.

Motpartsrisk

Risken för hur förbindelsens motpart klarar av att fullgöra sina förpliktelser. (Risken kan gälla bl.a. derivat, ränteplaceringar, strukturerade placeringar och valutahandel.)

Avvecklingsrisk

En risk i anslutning till att en transaktion genomförs, dvs. att den transaktion som avtalats inte ge- nomförs på grund av att motparten antingen inte kan överlåta värdepapper eller betala den köpe- summa som krävs.

Volatilitet

Medelavvikelsen för den årliga avkastningen för den årligavkastningen på lång sikt.