VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott 2024-02-06
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott 2024-02-06
§ 7
Verksamhetsberättelse 2023 (BUN 2024.008)
Beslut
Arbetsutskottet föreslår att:
Barn- och ungdomsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2023.
Ärendebeskrivning
Barn- och ungdomsförvaltningen har sammanställt en verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsnämnden gällande 2023. Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av nämndens arbete mot de mål som fastställts i nämndens verksamhetsplan för 2023–2025 samt budgetuppföljning för helåret.
Uppföljningen innehåller även ett styrkort med nyckeltal för kund/invånare, verksamhet, ekonomi och medarbetare. Resultaten inom respektive område analyseras och kommenteras.
Yrkanden
Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag.
Beslutsgång
Ordförande; Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx (M), konstaterar att det endast finns ett yrkande. Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att arbetsutskottet beslutar enligt det.
Beslutsunderlag
• Tjänsteskrivelse, verksamhetsberättelse 2023, barn- och ungdomsnämnden
• Verksamhetsberättelse 2023 barn- och ungdomsnämnden
Paragrafen är justerad
Referensnummer för signaturer:
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2024-01-29
DNR BUN 2024.008
XXXXX XXXXXX SID 1/1
AVD.CHEF VERKSAMHETSUTVECKLING XXXXX.XXXXXX@XXXXXXXXXX.XX
Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse 2023
Förslag till beslut
Barn- och ungdomsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2023.
Sammanfattning av ärendet
Barn- och ungdomsförvaltningen har sammanställt en verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsnämnden gällande 2023. Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av nämndens arbete mot de mål som fastställts i nämndens verksamhetsplan för 2023–2025 samt budgetuppföljning för helåret.
Uppföljningen innehåller även ett styrkort med nyckeltal för kund/invånare, verksamhet, ekonomi och medarbetare. Resultaten inom respektive område analyseras och kommenteras.
Konsekvenser för barn
Förslaget till beslut berör inte barn/ungdomar. Att inhämta synpunkter gällande barn/ungdomsperspektivet bedöms inte vara relevant i detta sammanhang.
Xxxxxxx Xxxx Xxxxx Xxxxxx
Utbildningschef Avd. chef verksamhetsutveckling
Expedieras till:
Akten
VALLENTUNA KOMMUN
186 86 VALLENTUNA
TFN 00-000 000 00 · FAX 00-000 000 00 XXXXXX@XXXXXXXXXX.XX
2023
Barn- och ungdomsnämnden
Verksamhetsberättelse
Innehållsförteckning
Händelser av väsentlig betydelse 5
Kommungemensamma och nämndspecifika mål 9
Driftredovisning nämndens verksamheter 32
Inledning
Verksamhetsberättelsen är årets sista uppföljningsrapport. Rapporten innehåller analys och kommentar av händelser av väsentlig betydelse samt genomförda eller kommande verksamhetsförändringar. Rapporten innehåller också analys och bedömning av måluppfyllelse, ekonomisk analys samt personalredogörelse.
Nämnden i korthet
Ordförande: | Xxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx | Xxxxxxxxxxxxx *: | 1 486,6 Mn kr |
Antal ledamöter: | 9 | Nettokostnad: | 786,8 Mn kr |
Förvaltningschef: | Xxxxxxx Xxxx | Budgetavvikelse: | 20,0 Mn kr |
Antal årsarbetare: | 731 | Budgetavv. föregående år: | 35,3 Mn |
kr * Exklusive nämndsinterna transaktioner | |||
• fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen vad avser förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet.
• ansvara för den del av kommunens utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom som utgörs av
o förskola,
o förskoleklass
o grundskola och anpassad grundskola samt därtill hörande fritidshem
• bedriva öppen förskola
• bedriva ungdomsmottagning i samarbete med Region Stockholm, socialnämnden och utbildningsnämnden
Händelser av väsentlig betydelse
Ökat deltagande i förskola och tydligare krav för pedagogisk omsorg
Från den 1 juli 2023 gäller nya bestämmelser som syftar till att fler barn ska gå i förskolan och få möjlighet till bättre språkutveckling i svenska. Lagförändringen innebär att alla kommuner ska arbeta uppsökande och ta kontakt med vårdnadshavare till barn som inte har en plats i förskolan inför det år barnet fyller tre år. Kommunen ska även erbjuda och reservera plats i förskola för de barn som har behov av förskola för bättre språkutveckling även om vårdnadshavare inte ansökt om plats.
Från 1 januari 2023 infördes även nya regler för pedagogisk omsorg i Skollagen. Förändringarna innebär att enskild huvudman behöver få ett godkännande av hemkommunen för att få bedriva pedagogisk omsorg samt tydligare krav på omsorgen gällande att förbereda barnen för fortsatt lärande och utbildning inom skolväsendet och tillgodose barns eventuella behov av särskilt stöd. Sedan 2019 har det skett olika lagförändringar som skärpt krav på en så kallad ägar- och ledningsprövning för godkännande och tillsyn av fristående huvudmän.
För Vallentuna, som hemkommun och tillsynsmyndighet för förskola och pedagogisk omsorg, innebär förändringarna för förskola och pedagogisk omsorg ökad administration för att möta lagförändringarna samt att säkerställa dimensionering av förskoleplatser i kommunen för de barn som omfattas av ändringen.
Vallentuna matmarknad en del av kommunens krisberedskap
Kommuner och regioner ska enligt lag minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Utvecklingen av Vallentuna matmarknad, som möjliggör för lokala livsmedelsproducenter att saluföra sitt utbud, har en viktig roll i kommunens krisberedskap och näringslivsutveckling i form av att bidra till fungerande distributionsvägar vid störningar i kris och samt att bidra till förutsättningar för lokal produktion av livsmedel i kommunen. Vallentuna matmarknad har under 2023 fått den första leverantören registrerad.
Offentliga måltider inom skola, vård och omsorg är viktiga för kommunens ansvar att säkerställa livsmedelsförsörjning och tillgång till mat och dricksvatten för barn, unga och äldre även vid kris. För ökad krisberedskap har nytt arbetssätt för kommunens kostenhet införts där baslager av torkade livsmedel införskaffats. Dessa livsmedel omsätts löpande i den ordinarie produktionen för att säkerställa att de inte passerat utgångsdatum samt för att kostenhetens medarbetare ska ha kompetens om tillagningsmetoder.
Verksamhetsförändringar
Effektiv förskole- och skolorganisation
Barn- och ungdomsnämnden har under 2023 genomfört justeringar inom kommunens organisation för förskola och skola i syfte att skapa en kostnadseffektiv organisation av hög kvalitet i förhållande till de olika förutsättningarna som finns i kommunens olika delar.
Utifrån minskat barnantal i förhållande till antal förskoleplatser i sydvästra kommundelen och befolkningsprognoser framgent beslutade barn- och ungdomsnämnden att stänga den kommunala förskolan Sjumilaskogen från hösten 2023. Förändringen möjliggjorde att friställda lokaler kan nyttjas av andra kommunala verksamheter och skapa förutsättningar för att kommunalt ägda fastigheter nyttjas resurseffektivt. Utifrån minskningen av antalet kommunala förskoleenheter slogs centrala förskolornas rektorsområde och södra förskolornas rektorsområde ihop till ett nytt rektorsområde med en rektor samt en ny biträdande rektor.
Under hösten 2023 beslutade barn- och ungdomsnämnden att slå ihop Kårsta och Lindholmens rektorsområden till ett nytt gemensamt rektorsområde i syfte att skapa en hållbar organisation och effektivt ledarskap med förutsättningar för kvalitetshöjande arbete. Beslutet påverkade inte förskole- och skolenheternas lokalisering eller rektors uppdrag att leda och samordna den inre organisationen av barngrupper och klasser. Det nya rektorsområdet, Kårsta Lindholmens
rektorsområde, kommer att ledas av en rektor med biträdande rektor och träder i kraft 1 juli 2024.
Utifrån ett ökat söktryck på platser i särskild undervisningsgrupp (SU-grupp) utökades den kommunala SU-gruppen Atlas på Rosendalsskolan till läsåret 2023-2024. Intag till SU-grupp sker via samråd i centrala elevhälsan.
Gemensam kompetens- och bemanningsenhet
Under våren 2023 slogs bemanningsenheten på barn- och ungdomsförvaltningen samman med den nyinrättade kompetens- och bemanningsenheten (KOBE) på socialförvaltningen. Syftet med den sammanslagna enheten är att kvalitetssäkra kompetensförsörjningen inom kommunens två största förvaltningar. För vikarier skapar enheten förutsättningar för både ökad kompetens och ökad kvalitet. För verksamheterna erbjuder KOBE även stöd kring olika typer av visstidsanställningar utifrån förändrade lagkrav samt högre grad av tillgängliga vikarier. Genom att hantera vikarietillsättning genom KOBE kan enheternas kostnader för vikarier hållas på en betydligt lägre nivå jämfört med tidigare år då externa vikarieförmedlingar användes.
Samhällsbetalda resor i egen regi
Från och med den 1 januari 2024 organiserar Vallentuna kommun samhällsbetalda resor i egen regi vilket innebär att skolskjuts för elever tidigare utfört med upphandlad taxi övergår till att organiseras internt med, av kommunen, anställda chaufförer i en utföraravdelning under Teknik- och fastighetsförvaltningen. Handläggning av ansökan om och planering av skolskjuts hanteras fortsatt av barn- och ungdomsförvaltningen och samverkan sker mellan kommunens olika avdelningar för att skapa en effektiv process av hög kvalitet. Samhällsbetalda resor i egen regi förväntas öka kundnöjdheten genom ökad kontinuitet gällande förare och att snabbare kunna identifiera och åtgärda eventuella brister i tjänsten.
Framtiden
Befolkningsprognos och skolorganisation
De senaste befolkningsprognoserna visar på mestadels stabila barn- och elevvolymer i flertalet områden över kommande tioårsperiod med tecken som tyder på att antalet yngre barn till förskolan och elever i grundskolan fortsatt kommer att minska framöver i de befintliga bostadsområdena i södra delarna av kommunen. De vidtagna åtgärderna under 2023 med nedläggning av Sjumilaskogens förskola innebär att den kommunala förskole- och grundskolekapaciteten i södra och västra Vallentuna bedöms vara rätt dimensionerad utifrån efterfrågan.
Den planerade expansionen av Lindholmen kommer att innebära ett ökat behov av förskole- och grundskolekapacitet i området. Kristinebergs utbyggnad kommer att innebära framtida behov av förskola och grundskola i området.
Systematisk uppföljning och kapacitetsplanering av förskole- och skolplatser behöver ske löpande utifrån planerade nybyggnationer och förtätningar av befintliga bostadsområden.
Digitalisering och digitala nationella prov
Under 2024 kommer de första digitala bedömningstöden i grundskolan att genomföras. Införandet av digitala nationella prov och digitala bedömningsstöd sker därefter successivt fram till 2026 då alla nationella prov ska vara digitaliserade för årskurs 6 och 9 i grundskolan och genomförs i Skolverkets nya provplattform. Digitaliseringen av proven innebär att alla skolor i Vallentuna kommun behöver säkerställa tillgång till teknik som möter uppställda krav och digital kompetens för att kunna genomföra proven digitalt. Barn- och ungdomsnämnden behöver utifrån digitaliseringen fortsätta prioritera resurser för att säkerställa infrastruktur, likvärdig tillgång till digitala verktyg och stödja utveckling av adekvat kompetens hos lärare och elever. På sikt förväntas digitaliseringen av de nationella proven leda till en minskad arbetstid för bedömning och resultathantering, minskad pappershantering samt ökad användbarhet och tillgänglighet för elever i behov av kompensatoriska verktyg men arbetet är inledningsvis under förberedelser och implementering resurskrävande både för förvaltning och verksamheterna.
Kommande lagförändringar i förskola och skola
Från 2024 förväntas en rad lagförslag och lagförändringar som påverkar nämndens ansvarsområden på olika sätt.
Skollagen föreslås förändras så att elevens val tas bort i grundskolans timplan och undervisningstiden fördelas till andra undervisningsämnen. Föreslås träda i kraft 1 juli 2024
Förslag på lagförändring för ökade krav på bemannade skolbibliotek och stärkt tillgång till läromedel för att öka läsförmågan. Föreslås träda i kraft 2025.
Garanti för tidiga stödinsatser, i syfte att tidigt uppmärksamma elever som riskerar att inte uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper i svenska, svenska som andraspråk eller matematik ska även omfatta anpassad grundskola. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
Lag- och läroplansförändringar som har beslutats över tid sedan 2010 innebär en successiv ökning av undervisningstid och personalkrävande insatser vilket sammantaget tenderar leda till större volymförändringar i garanterad undervisning och ökat behov av bemanning och högskoleutbildad kompetens i verksamheterna. De effekter som lagförändringarna ger blir viktiga att beakta vid beslut om skolpeng framgent.
Måluppfyllelse
Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i en tabell. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, analys och bedömning av måluppfyllelse för kommungemensamma mål och nämndmål.
Utfall perioden | ||
Kommungemensamma mål | Nämndens mål | |
Totalt antal: | 6 | 7 |
Målet är uppfyllt: | 6 | 6 |
Målet är delvis uppfyllt: | 0 | 1 |
Målet är ej uppfyllt: | 0 | 0 |
Kommungemensamma och nämndspecifika mål
Vallentuna växer och tillvaratar den stora potential som vårt läge och närheten till världen ger. Utvecklingen och tillväxten är hållbar utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Vi adderar nya bestående värden till vårt Vallentuna.
Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna kommun ska vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Nämndens systematiska arbete med att följa upp och säkerställa ett effektivt lokalnyttjande så att kommunens resurser används på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt har fortsatt under 2023. Stängningen av Sjumilaskogens förskola utifrån låg beläggningsgrad i relation till befolkningsprognoser har möjliggjort att lokaler som lämnats kan användas av andra kommunala verksamheter framgent. Samlokalisering av skolverksamhet, fritidsgård och bibliotek i lokaler på Karbyskolan där skolverksamheten lämnade avsedda lokaler inför hösten 2023 innebär såväl lägre lokalkostnader för barn- och ungdomsnämnden som möjligheter till effektiv användning av kommunens lokalresurser.
Som ett led i att säkra en hållbar ekonomisk utveckling och samtidigt säkra hög kvalitet på de kommunala tjänsterna pågår ett samarbete inom kommunen för samhällsbetalda resor i egen regi exempelvis för skolskjuts. Verksamheten beräknas starta upp under början av 2024.
I den miljörevision för omcertifiering enligt ISO 14001 som genomfördes under året lyftes nämndens insatser för att utveckla miljömedvetenhet hos barn och unga, exempelvis projektet “Hållbara skolmåltider”, fram som positiva iakttagelser. Under 2023 blev kommunen en förnyad projektpart och en projektledare tillsattes med hjälp av statsbidrag för att leda arbetet. Vallentuna har som effekt av pågående utvecklingsarbete lägre matsvinn och klimatpåverkan än genomsnittet för riket. Inom projektet pågår arbete för ytterligare minskning av matsvinn samt utveckling av en plattform för köpare och säljare inom Vallentuna matmarknad och insatser pågår för att utveckla källsorteringen i förskola och skola.
Skolnärvaro, en friskfaktor som bidrar till att främja psykisk hälsa, fortsätter vara ett gemensamt utvecklingsarbete för de kommunala skolorna. Andelen elever som är närvarande i skolan har ökat successivt över tid och under året har implementerade arbetssätt följts upp och en ny samverkansmodell inom kommunen vid omfattande skolfrånvaro tagits i bruk.
Kommunens förskolor och skolor arbetar systematiskt med trygghetsarbete och att främja hälsa och likabehandling och andelen elever och vårdnadshavare som upplever att förskolorna och skolorna aktivt arbetar med att motverka kränkande behandling har ökat de senaste åren. Undersökningar i förskola och skola visade 2023 på fortsatt hög grad av trygghet men den upplevda tryggheten har minskat i vissa målgrupper jämfört med tidigare år och trygghetsskapande arbete behöver vara fortsatt prioriterat. Insatser för att utveckla elevhälsoarbetet och stödja verksamheterna i att systematiskt följa upp arbetet med kränkande behandling har genomförts under året och under läsåret 2023–2024 genomförs en utbildningsinsats i suicidprevention för all skolpersonal som arbetar på högstadiet i syfte att ge ökad kunskap och praktiska verktyg för att förebygga suicid.
Nämndens mål: Barn- och ungdomsnämndens kommunala förskolor, skolor och fritidshem erbjuder en utbildning som främjar trygghet, lika möjligheter samt fysisk och psykisk hälsa.
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Främja trygghet och lika möjligheter
För att öka likvärdigheten i verksamheternas arbete med att främja trygghet och likabehandling för alla barn och elever togs en kommungemensam mall för "Plan för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling" fram och implementerades inför läsårsstart 2023–2024. Parallellt har insatser för att stödja verksamheterna i att systematiskt följa upp arbetet med kränkande behandling och att identifiera behov av kompetensutveckling och utveckling av likvärdiga arbetssätt genomförts på de flesta skolenheter under året. Genomförda enkäter under våren 2023 visade på en ökad upplevelse av förskolans och skolans arbete mot kränkande behandling jämfört med föregående år, både gällande vårdnadshavare och elever.
I det systematiska kvalitetsarbetet identifierades området normkritik i förskolan och de tidiga skolåren som ett utvecklingsområde. Under början av hösten hölls därför en föreläsning om normmedvetenhet för alla medarbetare inom förskola och förskoleklass. Syftet med insatsen var att främja trygghet och lika möjligheter för alla barn och elever.
Simskola under skollov
Den centralt arrangerade simskolan under skolloven som genomförs i samverkan med fritidsförvaltningen i Vallentuna efterfrågas i hög grad och de platser som erbjuds nyttjas i hög grad. Insatsen bedöms ha lett till förbättrad vattenvana och ökad måluppfyllelse gällande simkrav i ämnet idrott- och hälsa. Måluppfyllelsen i idrott- och hälsa bibehålls på en hög nivå i jämförelse med tidigare år. Vallentunas resultat ligger fortsatt även över genomsnittet både för länet och riket.
Friluftsliv i LIKE
Hösten 2023 genomfördes inom ramen för LIKE (Lek, idrott, kultur ger energi) en kompletterande utbildning för all fritidshemspersonal där pedagogerna fick verktyg och kompetens för att genomföra friluftslivsaktiviteter tillsammans med eleverna. Utbildningen som erbjöds både på bas- och fördjupande nivå genomfördes i samverkan med Friluftsfrämjandet. Utbildningen väckte stort intresse bland medarbetarna och utökades i omfattning till att erbjuda 100 platser. Satsningen på friluftsliv syftar till att utveckla undervisningen i skolan och på fritidshemmet för att öka elevers kunskap om miljö och natur samt bidra till ökad rörelse under skoldagen.
Psykisk hälsa
Genomförda undersökningar kring upplevd psykisk hälsa visade 2022 på en viss försämring sedan före pandemin samt att upplevelsen av trygghet och psykisk hälsa skiljer sig åt mellan flickor och pojkar.
Vallentuna kommun inledde utifrån det 2023 en samverkan, Data i dialog (DID), med Länsstyrelsen. DID utgår från Stockholmsenkätens resultat som korreleras med annan tillgänglig data för att utifrån ett bredare perspektiv kunna analysera kommunens resultat och identifiera mönster och trender.
Utifrån årets arbete har två fokusområden identifierats för vidare arbete; föräldraengagemang och trivsel i skolan. Orsaker och konsekvenser av fokusområdena har analyserats fram och arbetet med fokusområdena förväntas på sikt bidra till ökad psykisk hälsa hos unga i kommunen.
Under hösten 2023 påbörjades övergripande aktiviteter för suicidprevention i kommunen i enlighet med den handlingsplan som antogs 2022. All skolpersonal på högstadienivå i grundskolan och anpassade grundskolan samt gymnasiet genomför under läsåret 2023–2024 “stör döden - lärare”, en digital utbildning som ger kunskap och praktiska verktyg för skolpersonal. Kartläggningar har visat på många skyddsfaktorer i nämndens verksamheter, exempelvis genom föräldrastöd, rik tillgång till natur, en fullt uppbyggd ungdomsmottagning och elevhälsa som genomför regelbundna hälsosamtal där graden genomförda samtal ligger på en fortsatt hög nivå.
De kommunala grundskolorna deltar eller ser över möjligheter att delta i den hälsofrämjande och preventiva insatsen Youth Awareness of Mental health (YAM). Förändringar i organiseringen av YAM, som gjorts från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) som driver insatsen, kommer dock att påverka förutsättningar för kommunens deltagande framöver.
Indikator | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Utfall 2021 |
Andel positiva svar, elever åk 6 kommunala grundskolan och anpassade grundskolan “Jag rör mig mycket varje dag i skolan”, Våga visa** | 78 % (64–94%) | 80 % (72–100 %) | 85 % (69–98 %) |
Andel elever i kommunala grundskolan årskurs 9 som når målen för ämnet idrott och hälsa | 95 % | 96 % | 95 % |
Grad av god psykisk hälsa (0–100) elever årskurs 9 (pojke/flicka), Stockholmsenkäten*** | * | P:61 F:45 | * |
Andel elever som genomfört hälsobesök i kommunal grundskolan och anpassade grundskolan årskurs 4 och 8 | 98 % | 99,5 % | 99,7 % |
Genomsnitt andel elever i kommunala grundskolan och anpassade grundskolan åk 6 och 8 som upplever att flickor och pojkar behandlas lika av lärarna, Våga Visa** | 60 % | 65 % | 65 % |
Genomsnitt andel vårdnadshavare i kommunala förskolan som anser att förskolan arbetar med att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling, Våga Visa** | 80 % | 77 % | 75 % |
Genomsnitt andel vårdnadshavare i kommunala grundskolan och anpassade grundskolan som anser att skolan arbetar med att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling, Våga Visa** | 79 % | 75 % | 69 % |
Genomsnitt andel elever kommunala grundskolan och anpassade grundskolan åk 6 och 8 som upplever att skolan arbetar mot kränkande handlingar, Våga Visa ** | 70 % | 68 % | 70 % |
* Ingen statistik finns tillgänglig för perioden
** Våga visa genomförs årligen i förskola, grund- och anpassad grundskola (tidigare grundsärskola)
*** Stockholmsenkäten genomförs vartannat år jämna år
Nämndens mål: Skolnärvaron i Vallentunas kommunala grundskola och anpassade grundskola ska öka och andelen elever med problematisk frånvaro ska minska
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Arbetet med att utveckla arbetssätt för att tidigt identifiera, utreda och åtgärda problematisk skolfrånvaro i syfte att öka skolnärvaron i kommunala grundskolorna och anpassade grundskolan har fortsatt under läsåret 2023–2024. Andelen elever med hög skolfrånvaro har de senaste terminerna minskat successivt.
Under hösten 2023 har implementeringen av tidigare beslutade riktlinjer och kommungemensamma rutiner för närvarofrämjande arbete i grundskola och anpassad grundskola följts upp och analyserats i syfte att säkerställa att arbetet sker likvärdigt i alla kommunala skolor. Pågående arbete syftar även till att öka tillgängligheten till information om skolplikt och tydliggöra ansvaret för hemkommun, skola och vårdnadshavare.
Parallellt med implementeringsarbetet genomförs regelbunden uppföljning av verksamheternas pågående kartläggningar och utredningar av oroande skolfrånvaro kopplat till antalet elever med hög frånvarostatistik. Under andra halvan av 2023 har antalet ärenden med uppstartad utredning av hög skolfrånvaro avtagit, vilket kan bero på att utredningar startat tidigare under året och ett regelbundet arbete kring frånvaron redan pågår. Det sammantagna resultatet för hela året visar på en högre korrelation mellan elever med hög frånvaro och uppstartade utredningar vilket tyder på att det nya arbetssättet börjar bli förankrat i den dagliga verksamheten samtidigt som frånvaron minskar.
Barn- och ungdomsnämnden samarbetar med socialnämnden för att öka skolnärvaron i kommunen. Samarbetet mellan skolorna och de skolsocionomer som tillhör socialförvaltningen har implementerats och blivit en kontinuerlig del av arbetet. Skolsocionomerna har under året träffat elevhälsa, skolledning och andra nyckelpersoner på samtliga grundskolor och en dialog om samverkan mellan förskola och skolsocionomerna har påbörjats.
Under hösten 2023 har den samverkansmodell mellan socialförvaltningen, fritidsförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen som lanserades tidigare under året tagits i bruk. Syftet med samverkansmodellen är att ytterligare utveckla samverkan exempelvis i skolnärvaroarbetet.
Samverkansmodellen leds av kommunens trygghets- och folkhälsosamordnare. Vallentuna kommun deltar även aktivt i ett nätverk tillsammans med ett antal andra närliggande kommuner, där kommunerna delar erfarenheter och framgångsrika arbetssätt inom skolpliktsfrågor.
Indikator | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Utfall 2021 |
Andel elever i kommunala grundskolan och anpassade grundskolan med total frånvaro 20–30 procent | VT-23: 6,9% HT-23: 5,5 % | VT-22: 8,8 % HT-22: 7,8 % | VT-21: 6,8 % HT-21: 11,7 % |
Andel elever i kommunala grundskolan och anpassade grundskolan med total frånvaro över 30 procent | VT-23: 3,6% HT-23: 3,2 % | VT-22: 3,6 % HT-22: 2,9 % | VT-21: 4,1 % HT-21: 3,8 % |
Andel elever i kommunala grundskolan och anpassade grundskolan med uppstartad utredning av frånvaro** | VT-23: 4,9% HT-23: 1,9% | VT-22: 4,8 % HT-22: 4,7 % | VT-21: 2,5 % HT-21: 4,6 % |
** Statistik från kommunens verksamhetssystem för anmälan till huvudman om uppstartad utredning av skolfrånvaro under vårterminen
Nämndens mål: Barn- och ungdomsnämndens verksamheter utvecklar hållbara och hälsosamma skolmåltider som bidrar till minskad miljö och klimatpåverkan.
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Ett nytt recept för skolmåltider
Det nationella projektet “Ett nytt recept för skolmåltider” fortsätter under läsåret 2023 – 2024. Vallentuna kommun har beviljats projektmedel från Vinnova för en projektledare för att sprida modellen ExplorEat och dess skolguide till fler skolor samt ta fram och implementera en digital arbetsmodell som kopplar ihop skolmåltiden med undervisningen. Projektledarens uppdrag startade hösten 2023 och arbetet pågår fram till sommaren 2024.
Arbetet med att utveckla tillgängliga matsalsmiljöer har fortsatt i syfte att utveckla och anpassa matsalsmiljön utifrån olika behov så att eleverna upplever att de kan äta skollunch i skolan.
Matsalsmiljöerna har kartlagts utifrån fysisk, social och pedagogisk tillgänglighet och utifrån behov har ljuddämpande material, belysning, informationstavlor och gröna växter köpts in som en första insats. I samarbete med skolornas elevråd har utforskande av elevers upplevelse av måltidsmiljön initierats i syfte att användas i vidare insatser. Långsiktigt mål med arbetet är att bidra till ökad närvaro och hälsa för eleverna samt öka andelen elever som äter mat i skolmatsalarna.
Skolmåltidens klimatpåverkan
För att måltiderna ska vara hållbara för miljön tar kommunen hänsyn bland annat till tre viktiga miljöaspekter – klimatpåverkan, livsmedelsinköp och matsvinn – och erbjuder dessutom dagligen ett vegetariskt alternativ till alla elever som vill ha det.
Vallentunas skolmåltiders klimatpåverkan är fortsatt lägre än det beräknade snittet i Sverige på 2 kg CO2e och har även minskat sedan 2022. Verksamheten arbetar för att välja livsmedel med lägre klimatpåverkan exempelvis genom att ersätta en del nötkött med andra livsmedel och servera mer grönsaksrätter. Under året genomgick all kökspersonal en utbildning med temat hälsosam och hållbar måltid för att öka kunskapen och ge inspiration till nya rätter med växtbaserade råvaror.
Skolköken har under 2023 uppmärksammat att mängden mat som tillagas har ökat och att barnen och eleverna äter mer mat än föregående läsår. Rådande osäker marknad med kraftiga prisjusteringar på livsmedel har även påverkat kökens inköp då menyer planeras efter pris och tillgång. Under året har ett arbete med att ta fram stödjande material för inköp av hållbara livsmedel inletts. Uppföljning av tillgänglig statistik för 2023 visar på en viss minskning av andel svenska livsmedel än tidigare mätning. Uppföljningen görs på livsmedel som både är producerat och tillverkat i Sverige. Inköparnas köpmönster, vilket baseras en del på matgästernas preferenser, tillgången på svenska råvaror och prisbilden är perspektiv som påverkar volymen inköpta svenska livsmedel.
Genom att under 2023 göra inköp av livsmedel från “rädda-maten listan”, livsmedel som på grund av kort datum eller utseende inte kan säljas till normalpris, har Vallentuna bidragit till minskat matsvinn i hela livsmedelskedjan.
Klimatlådan minskar matsvinnet genom att överbliven mat ur serveringslinjen säljs till personal. Under perioden januari till november har 1196 matlådor sålts, vilket utgör ca 598 kilogram mat som annars skulle ha blivit matsvinn. Klimatlådan fortsätter att säljas under 2024. Uppföljning av matsvinn i kommunens skolmatsalar visar att det i genomsnitt slängdes 29 gram matsvinn per ätande i grundskolorna under 2023. Värdet är både lägre än det genomsnittliga i Sverige och tidigare mätningar i kommunen. Xxxxx av insatser har dock identifierats för att säkerställa likvärdig rapportering och tolkning av vad som räknas som matsvinn, att analysera vilka rätter eller livsmedel som bidrar mest till matsvinn samt att arbeta för att öka kunskap om portionsstorlekar hos matgästerna.
Medvetenhet hos barn och unga kring miljö och klimatpåverkan
Pågående insatser för att utveckla skolskogar i samtliga skolors närområden, utbildning i friluftsliv för fritidshemspersonal och skolmåltiden som ett pedagogiskt verktyg förväntas bidra positiv på skolverksamheternas direkta miljöpåverkan samt mer indirekt som bidrag till skolornas pedagogiska uppdrag och lärande om hållbar utveckling. Insatserna är långsiktiga då det tar tid att skapa och implementera dessa arbeten. Under 2023 genomförde Vallentuna kommun en revision av miljöarbetet för omcertifiering enligt ISO 14001. Nämndens arbete med stödjande insatser för miljömedvetenhet hos barn och unga kopplat till kommunens miljö- och klimatstrategi bidrog till flera av de positiva iakttagelser som revisionen noterade.
Indikator | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Utfall 2021 |
Matsvinn skolmåltid (gram per matgäst) | 29 | 39 | ny |
Andel lokala, svenska livsmedel i livsmedelsinköp till offentliga måltiden | 37,4 % | 39 % | 37,9 % |
Skolmatens klimatpåverkan (kg CO2e) | 1,78 | 1,9 | 1,9 |
Skolmatens klimatpåverkan redovisas i form av koldioxidutsläpp per kilogram inköpta livsmedel
Genom att utmana oss själva blir vi ständigt bättre på att nå våra mål och på att möta invånarna. I fokus står nyttan, kvaliteten och vår tillgänglighet. Vallentuna ska vara en mötesplats, i ständig rörelse framåt, där idéer kan födas och växa.
Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva kostnadseffektiv verksamhet av hög kvalitet.
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Studieresultaten för elever i årskurs 9 har ökat över tid men visar för 2023 på en något lägre nivå än föregående år. Jämfört med länet och riket är resultatet för de kommunala skolorna dock sammantaget högt och ligger bland de 25 procent bästa i riket samt högre än det resultat kommunen förväntas ha utifrån socioekonomiska förutsättningar. Resultatet för samtliga huvudmän i skolkommunen är högre än genomsnittet för riket, men lägre än i länet. Uppföljning av studieresultaten för kommande års avgångselever sker kontinuerligt för att identifiera behov av stödinsatser och åtgärder.
Uppföljning och anpassning av organisation och lokalanvändning utifrån kapacitet och behov av platser i förskola och skola i kommunens olika delar sker kontinuerligt i syfte att rikta kommunens ekonomiska resurser till barn och elevers utbildning och omsorg. Efter sommaren stängdes den kommunala förskolan Sjumilaskogen i sydvästra kommundelen utifrån lågt barnantal i relation till förskoleplatser och lokalytor samt ytterligare förväntade minskningar av barnantal i området.
Processen för samlokalisering mellan Karbyskolan, fritidsgården Haket och biblioteket i Karbyskolans lokaler har genomförts enligt plan där skolan lämnat avsedda lokaler.
Under skolval 2023 till förskoleklass ökade andelen som valt en skola i kommunen och 92 procent av de som deltog i skolvalet fick sitt förstahandsval, vilket bidrar till upplevelse av valfrihet för kommunens invånare.
Personalomsättningen i förskola och skola är fortsatt låg och andel utbildade lärare i grundskola är högre än snittet för län och riket. Xxxxx utbildade lärare i förskola och på fritidshem har dock minskat trots genomförda utbildningsinsatser och resultatet behöver analyseras för att identifiera orsaker och vidare åtgärder framåt.
Processer för kvalitetsgranskning
Vallentuna kommun ansvarar för att som tillsynsmyndighet granska verksamheten vid fristående förskolor. Lagändringar har inneburit strängare krav på tillsynen och nämnden har under året fokuserat på att hitta en effektiv och rättssäker metod för tillsyn utifrån de lagstadgade skarpare kraven. Underlag och stödmaterial kopplat till tillsyn av fristående verksamheter och en process för hur dessa ska tillämpas har tagits fram och implementeras i tillsynen under 2024.
I syfte att utveckla nämndens systematiska kvalitetsarbete och stärka kopplingen mellan internkontrollgranskningar och utvecklingsinsatser har en översyn av processen för nämndens internkontrollplan skett. Arbetet har fokuserat på att öka förståelse för och delaktigheten i processen gällande risker och syfte med internkontrollen för att öka kvaliteten i granskningarna.
Nämndens mål: Vallentunas kommunala förskolor, skolor och fritidshem erbjuder en undervisning och omsorg med hög kvalitet som ger goda förutsättningar till nästa steg i utbildningskedjan
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Studieresultaten för kommunala årskurs 9 har en positiv utveckling över tid men visade för 2023 på en något lägre nivå än föregående år trots genomförda insatser. Det officiella resultatet, visar på en progression från höstterminens resultat för samma elevkullar vilket tyder på att de insatser som genomförts haft effekt. I jämförelse med Stockholms län och riket är resultaten sammantaget goda och ligger över genomsnittet och är fortsatt bland de 25 procent bästa i Sverige både gällande måluppfyllelse, gymnasiebehörighet och genomsnittligt meritvärde.
Andelen elever i årskurs 6 som når målen i samtliga ämnen har ökat jämfört med föregående år och måluppfyllelse i matematik ligger över snittet för riket och i nivå med Stockholms län. Måluppfyllelse för svenska i årskurs 6 och kartläggningsmaterial i förskoleklass och årskurs 1 visar dock på lägre resultat och behöver analyseras för att identifiera eventuella behov av stödinsatser eller justeringar i pågående utvecklingsarbete för att studieresultaten över tid ska fortsätta öka.
Fokusområden för utvecklingsarbete
Arbetet med tillgängligt lärande har under året fokuserat på utveckling av förebyggande och främjande elevhälsoarbete. Utvärdering av tidigare genomförda insatser identifierade behov av att arbeta mer verksamhetsnära och differentierat för att öka likvärdigheten. Från hösten har tre grundskolor stöttats lokalt av en projektledare i syfte att etablera ett förebyggande och främjande arbetssätt i elevhälsoarbetet på skolan. Arbetet har hittills lett till översyn och uppdatering av befintliga arbetsgångar, rutiner och processer. Insatsen är finansierad av statsbidraget likvärdig skola och fortsätter under 2024.
Insatser riktat mot skolledare för att utveckla pedagogiska ledarskapet och verksamheternas systematiska kvalitetsarbete har fokuserat på verksamheternas förbättringskapacitet och att organisera för en ökad delaktighet samt att koppla både det lokala och det centrala elevhälsoarbetet närmare det systematiska kvalitetsarbetet. Årets kompetensutveckling har haft ett särskilt fokus på undervisningens kvalitet och aspekter i ett barn- och elevperspektiv. Insatsen har lett till en ökad medvetenhet och förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet och att fler processer ses över systematiskt och analyseras, följs upp och utvärderas.
Kvalitetsindikatorer för systematisk uppföljning av undervisningen i förskolan som togs fram under läsår 2022-2023 används nu på samtliga enheter. Skattningarna som görs regelbundet visar på lägre resultat än tidigare, vilket var förväntat utifrån att ökad medvetenhet och kompetens i verksamheten leder till kritisk granskning av undervisningen. Variationsgraden mellan förskolor och avdelningar är stor och arbetet behöver fortsätta framgent för ökad likvärdighet. Utvecklingsområden att arbeta vidare med är matematik, teknik och dokumentation av barns lärande. Motsvarande modell för kvalitetsindikatorer i fritidshemmen är under framtagande och förväntas bli klart 2024 vilket kommer att gagna barn och elevers övergångar mellan skolformer och under skoldagen.
Tidiga insatser språk och matematik
För att stärka matematikämnet i förskolan och de tidiga skolåren har förskolepersonal i förskola och lärare i förskoleklass under året erbjudits utbildning med fokus på matematik i förskolan. Personal i förskolan fick även möjlighet att medverka i en workshop kring matematik i tidiga åldrar. Insatserna förväntas på sikt leda till förbättrade resultat i matematik. Insatsen planeras fortsätta under första delen av 2024, då med fokus på förskolans äldre barn.
Utifrån översyn av kommunala skolornas gemensamma resultatuppföljningsplan innehåller planen från 2023-2024 en läsvaneundersökning. Den första undersökningen genomfördes under hösten och resultatet kommer att följas upp och analyseras på varje skola inom det systematiska kvalitetsarbetet.
Specialpedagogiskt nätverk
Fokus för specialpedagogiskt nätverk, med kommunens specialpedagoger och speciallärare från
kommunala och fristående skolor, är för 2023–2024, främjande och förebyggande elevhälsoarbete med särskilt fokus på språk- läs, skriv- och matematikutvecklande arbete genom hela grundskolans stadier. Gemensamma litteraturstudier, fortbildning samt kollegialt arbete har bidragit till breddade och fördjupade kunskaper hos kommunens speciallärare och specialpedagoger, vilket i sin tur inneburit en höjd kompetensnivå på de olika skolorna inom aktuellt område.
Samordning nyanländas utbildning
Utifrån framtagen utvecklingsplan inom Skolverkets projekt “samordning nyanländas utbildning” har nytt arbetssätt kring studiehandledning på modersmål införts och arbete för att ta fram en modell för resultatuppföljning påbörjats. Beslut att starta ett nätverk för lärare i svenska som andraspråk har även fattats i syfte att möjliggöra utveckling av undervisningen och öka likvärdigheten i kommunen.
Indikator | Utfall 2022/2023 | Utfall 2021/2022 | Utfall 2020/2021 |
Utfall kvalitetsindikator kommunal förskola inom målområde utveckling och lärande. (Självskattning index 0-4) | 2,43 | 2,42 | ny |
Andel positiva svar vårdnadshavare kommunal förskola, “Verksamheten är stimulerande för mitt barn”, Våga Visa* | 94 % | 94 % | 97 % |
Andel elever i förskoleklass kommunala grundskolan som når målen för kartläggningsmaterialet ”hitta språket” | 77 % | 89 % | 87 % |
Andel elever i förskoleklass kommunala grundskolan som når målen för kartläggningsmaterialet ”hitta matematiken” | 87 % | 89 % | 90 % |
Andel elever i kommunala grundskolorna åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska inkl. svenska som andraspråk | 73 % | 74 % | ** |
Andel elever i kommunala grundskolorna åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik | 66 % | 69 % | ** |
Andel elever i kommunala grundskolan årskurs 6 som uppnått betygskriterier (tidigare kunskapskrav) i alla ämnen (variationsbredd) | 81,0 % (72,4 - 100 %) | 76,3% (59,4 - 100%) | 81,0 % (72 - 100 %) |
Genomsnitt andel positiva svar kommunala grundskolan och anpassade grundskolan elever åk 6 och 8 på frågan “Jag får det stöd jag behöver för att kunna lära mig i skolan” , Våga Visa* | 77 % | 79 % | 84 % |
Andel elever i kommunala grundskolan årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (variationsbredd) | 81,0 % (75,9 - 92,0) | 81,5 % (65,7 - 89,6%) | 82,8 % (69 - 94 %) |
Genomsnittligt meritvärde för kommunala grundskolan årskurs 9 (variationsbredd) | 241,0 (222,0 - 265,9) | 243,9 (208,9 - 263,8) | 240,9 (230,9 - 262,7) |
Xxxxx elever kommunala grundskolan årskurs 9 med behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan (variationsbredd) | 88,6 % (81,5 % - 100 %) | 89,3 % (85,5 - 100%) | 91,0 % (89,8 - 100 %) |
* Våga visa genomförs årligen i förskola, grundskola och anpassad grundskola
** Under läsåren 2020/2021 genomfördes inga nationella prov
Nämndens mål: Barn- och ungdomsnämnden är en attraktiv arbetsgivare som rekryterar, kompetensutvecklar och behåller engagerade medarbetare och chefer med rätt kompetens
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Attraktiv arbetsgivare
Barn- och ungdomsnämnden arbetar vidare med plan för strategisk kompetensförsörjning för att rekrytera, kompetensutveckla och behålla engagerade medarbetare och chefer. Tillgången till lärare med pedagogisk högskoleexamen i Vallentunas kommunala grundskolor är fortsatt hög och andelen, som ökat markant sedan 2020, ligger över både snittet för Stockholms län och riket. För fritidshemmet har andelen medarbetare med pedagogisk högskoleexamen under 2022 dock minskat sedan tidigare år trots genomförda utbildningsinsatser. Utfallet behöver analyseras vidare för att identifiera nya eller fortsatta insatser.
Personalomsättningen i verksamheten är lägre än föregående år och medarbetarenkäterna för 2023 visar på förbättrat resultat för medarbetarengagemang (HME) i förskola samtidigt som resultatet för grundskola och anpassad grundskola bibehålls på samma nivå som föregående undersökning. HME för både förskola och grundskola är näst högst i länet och över snittet för riket.
Strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling
Barn- och ungdomsnämnden har de senaste fyra åren kompetensutvecklat all personal som saknat grundutbildning för sin barnskötartjänst i förskola eller fritidshem för att tillse att kommunens krav på utbildning i verksamheten uppfyllts. Drygt 70 medarbetare har utbildats till barnskötare inom den grundläggande insatsen och utifrån behov planeras insatsen fortsätta genom en återkommande utbildning varje läsår för en mindre grupp outbildade medarbetare för att på så sätt bibehålla en hög grad av utbildade barnskötare in i verksamheterna. Utbildade barnskötare i förskola och fritidshem i kommunen har även erbjudits möjlighet att utbilda sig till förskollärare och fritidshemslärare. Inom satsningen, där de sista studenterna är i slutfasen av sin utbildning, har än så länge åtta fritidshemslärare och fjorton förskollärare fullföljt sin utbildning.
Vallentuna erbjuder alla biträdande rektorer i kommunal förskola och skola att genomföra den statliga rektorsutbildningen i syfte att säkerställa god tillgång till skolledare med hög kompetens och andelen med påbörjad utbildning kvarstår på en hög nivå.
Under 2023 har barn- och ungdomsförvaltningens centrala bemanningsenhet för rekrytering och bemanning av vikarier tillsammans med motsvarande enhet på socialförvaltningen samordnats under ledning av en gemensam enhetschef. Enheternas gemensamma syfte är att ta ett helhetsgrepp, attrahera nya medarbetare, effektivisera arbetet och kvalitetssäkra kompetensförsörjningen inom kommunens två största förvaltningar.
Verksamhetsförlagd utbildning
Barn- och ungdomsnämndens arbete för att utveckla verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med målet att bidra till att bygga upp en hållbar kompetensförsörjning inom kommunen och regionen har fortsatt under året. Under 2023 genomförde totalt 60 studenter sin VFU i Vallentuna kommun varav 44 studenter i kommunal verksamhet och 16 i fristående verksamhet. Studenterna har främst kommit från Stockholms universitet, Södertörns högskola samt Uppsala universitet men kommunen har även tagit emot studenter som läst sin utbildning på distans.
Lärarstudenters VFU ska utföras i skolor och förskolor med en behörig lärare som handledare och lärosätena betalar arvode till kommunen för utfört uppdrag som handledare. Genom VFU får studenterna en professionsanknytning och för de lärare och förskollärare som väljer att vara handledare innebär arbetet en kompetensutveckling inom bland annat bedömning och att vara mentorer för nya i yrket. De enheter som tar emot studenter får också en direkt koppling till den forskning och verksamhetsutveckling som bedrivs på lärosätena. Tillgång till handledare inventeras varje termin i syfte att identifiera behov av eventuell utbildning eller insatser för att säkra god tillgång.
Vallentuna kommun har samarbete med övriga kommuner inom Nordost med utbyte av kunskap om hur VFU kan organiseras och vidareutvecklas. Kommunerna har även en representant i den styrgrupp som samverkar mellan Storsthlm och regionens lärosäten.
Indikator | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Utfall 2021 |
Andelen förskollärare i kommunala förskolan med pedagogisk högskoleexamen | * | 33 % | 34 % |
Xxxxx lärare i kommunala grundskolan med pedagogisk högskoleexamen | * | 87 % | 86 % |
Andel lärare i kommunala anpassade grundskolan med pedagogisk högskoleexamen | * | 72 % | 76 % |
Xxxxx medarbetare i kommunala fritidshemmet med pedagogisk högskoleexamen | * | 16 % | 20 % |
Xxxxx skolledare i kommunala förskolan, grundskolan och anpassade grundskolan som genomgått eller påbörjat rektorsutbildning** | 91 % | 92 % | 92 % |
Personalomsättning årligen, tillsvidareanställda medarbetare | 12,1 % | 14,2 % | 10,3 % |
Medarbetarengagemang (HME) förskola totalindex (medelvärdesindex 0-100) | 83 | 79 | 84 |
Medarbetarengagemang (HME) grundskola totalindex (medelvärdesindex 0-100) | 82 | 82 | 84 |
Xxxxx medarbetare som instämmer i påståendet “Min närmaste chef gör mig delaktig genom att t ex lyssna på mina synpunkter vid framtagning av förslag och förändringar” | 79 % | 80 % | 85 % |
Xxxxx medarbetare som instämmer i påståendet “Mitt arbete känns meningsfullt” | 95 % | 95 % | 96 % |
* Inget resultat finns tillgängligt för den aktuella perioden, statistik för 2023 publiceras under våren 2024.
**Indikatorn avser medarbetare som i huvudsak av tjänst har roll som biträdande rektor eller rektor.
Utveckling och samhällsbygget sker i dialog med invånarna. Vi ser både till stadens möjligheter och en levande landsbygd. Med dessa dubbla värden, i kombination med den rika kulturhistorien, skapas ett Vallentuna där människor kan leva nära allt.
Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska erbjuda god service och möjligheter till inflytande.
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Digitalisering i skolan
I syfte att utveckla verksamheternas förutsättningar för digitaliseringsarbete har arbetet fortsatt med att säkerställa beredskap inför digitala nationella prov, införa och implementera digitala system som ska underlätta digitala arbetssätt samt skapa förutsättningar för att utveckla digital kompetens hos elever och medarbetare. Under året har projektanställning av två IKT-pedagoger gjorts med uppdrag att utveckla och leda digitaliseringsarbetet för alla kommunala grundskolor. Projektanställningarna är på två år och finansieras av statsbidraget likvärdig skola.
Ökad tillgänglighet i kommunal service
Inför skolvalet 2023-2024 togs informationsmaterial samt nya hemsidor för kommunens skolor fram i syfte att bättre lyfta fram och visa upp de verksamheter som finns i kommunens olika delar och jämförelsetjänsten som jämför kommunens förskolor och skolor sågs över. Behovet att effektivisera och förnya jämförelsetjänsten i sin helhet har identifierats och barn- och ungdomsförvaltningen ser över möjligheten att på sikt gå över till andra mer tillgängliga funktioner. För skolvalet till förskoleklass 2023-2024 ökade andelen som valde en skola i kommunen och 92 procent av de som deltog i skolvalet fick sitt förstahandsval av skola vilket kan ses bidra till upplevelsen av valfrihet och kommunal service för kommunens invånare. Barn- och ungdomsnämnden påbörjade under hösten implementeringen av kommunens nya skolvalssystem som förväntas vara i drift i början av 2024 inför skolvalet 2024-2025.
Arbetet med att säkerställa att webbplats, självservice och blanketter följer riktlinjer för tillgänglighet samt att befintliga ansökningsprocesser digitaliseras löper på med viss försening men merparten av blanketterna är digitaliserade.
Utveckling och kvalitetssäkring av myndighetsbeslut såsom tillsyn av fristående förskola, tilläggsbelopp för extraordinära stödinsatser, disciplinära åtgärder och skolplikt har fortsatt under året. Överklagandehänvisningar i beslut och processer för beslut har granskats och uppdaterats för att säkerställa dess korrekthet och att alla beslut grundas på en laglig grund.
Delaktighet och inflytande
Genomförda undersökningar under året visar att upplevd delaktighet och inflytande i verksamheten ökat i kommunens förskolor och skolor jämfört med föregående år, framför allt gällande vårdnadshavarnas upplevelse. Insatser för att utveckla elevers delaktighet inom pågående projekt fortsätter under året. Inom projektet "Ett nytt recept för skolmåltiden" ges både lokalt näringsliv och elevrepresentanter från kommunens globala elevråd möjlighet att vara delaktiga och föra dialog för att utveckla framtidens skolmåltider, kommunens krisberedskap och vilka frågor kring livsmedel som är viktiga att driva i kommunen.
Nämndens mål: Vallentunas kommunala förskolor, skolor och fritidshem har en tillgänglig undervisning där upplevelsen av delaktighet och inflytande i utbildningen ökar
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Våga visa som genomförs i förskolan och skolan visade för 2023 att upplevelsen av delaktighet och inflytande fortsatt öka i kommunen även om resultatet fortfarande ligger något lägre än genomsnittet för deltagande kommuner. Ökad upplevelse av inflytande och delaktighet kan framför allt ses hos vårdnadshavare. För elever visar inte undersökningen på samma positiva utveckling och insatser för delaktighet och inflytande i undervisningen är fortsatt prioriterade framåt. Skolenkäten som också genomförts 2023 visade dock på ett resultat gällande delaktighet i nivå med, eller över genomsnittet för deltagande kommuner.
Verksamhets- och kvalitetsdialoger
Verksamhets- och kvalitetsdialogerna, som genomförs under tre tillfällen per år, är en del av det systematiska kvalitetsarbetet där resultat och förutsättningar utifrån olika teman följs upp och analyseras på enhets- och övergripande nivå.
Årets dialoger identifierade ett fungerande systematiskt arbete kring trygghetsarbetet där förskolor och skolor kontinuerligt genomför insatser för att utveckla tryggheten och arbetet mot kränkande behandling. Ett övergripande behov av att utveckla former och arbetssätt för barn och elevers delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet och skolutvecklingsfrågor framkom. Insatser för att utveckla delaktigheten vidare lokalt på förskolor och skolenheter utifrån lokal analys och övergripande dialog planeras under nästa år för att identifiera behov av gemensamma insatser.
Elevrådsarbete
Det globala elevrådet, som samlar elevrådsrepresentanter från kommunens alla grundskolor, har under 2023 arbetat med delaktighetsbegreppet samt att ta fram en övergripande struktur för elevdelaktighet i samtliga skolenheter i syfte att öka likvärdighet och stödja det lokala arbetet.
Elevrådet genomförde under året en kartläggning av elevdelaktighet i skolorna i syfte att ta fram och lyfta goda exempel samt använda som underlag i utvecklingsarbetet.
Globala elevrådet har under året startat ett systematiskt arbete kring uppföljning av resultaten för den årliga elevenkäten “Våga visa”. Utifrån uppföljningen har elevrådet diskuterat hur skolorna kan utveckla arbetet med att återkoppla enkätresultatet tillbaka till eleverna och göra eleverna mer delaktiga i åtgärder utifrån resultatet.
Under våren genomfördes utbildning av elevskyddsombud från samtliga högstadieskolor vilket skapar goda förutsättningar för skolornas arbete med elevers delaktighet i systematiska arbetsmiljöarbetet.
Tillgängliga digitala verktyg och läromedel
I syfte att leda och utveckla digitaliseringsarbetet i grundskolan och tillsammans med skolledare och lärare utveckla undervisningen tillsattes två IKT-pedagoger under 2023. Verksamheternas digitala kompetens och nuläge har kartlagts och en plan för digitaliseringsarbetet med fokus på digital kompetens, likvärdig tillgång och användning och uppföljning är under utarbetande. Insatsen förväntas leda till att undervisningen blir mer tillgänglig för alla elever samt på lång sikt ökade kunskapsresultat. IKT-pedagogerna har projektanställningar på två år, finansierat med statsbidrag och insatsen fortsätter under 2024. Insatsen kan sedan förlängas om behov kvarstår och finansiering kan ske inom ramen för statsbidrag eller om rektorerna unisont beslutar om omfördelning av medel inom skolornas budgetar.
Arbetet med att säkerställa verksamhetens tekniska beredskap och kompetens inför att digitala nationella prov införs 2024 har fortsatt utifrån de handlingsplaner som tidigare tagits fram. Satsningar på inköp av digitala verktyg och riktade kompetensutvecklingsinsatser har genomförts under året och behöver fortsätta under nästkommande år för att säkerställa tillgång till adekvata digitala verktyg när digitala nationella prov ska genomföras. Satsningarna finansieras genom statsbidrag.
För att öka tillgängligheten och användningen av kompensatoriska verktyg i undervisningen för elever och lärare implementerades 2023–2024 det digitala verktyget Skolon som samlar och synliggör alla digitala kompensatoriska verktyg, exempelvis program för uppläsning av texter, som finns tillgängligt för elever som behöver stöd i undervisningen. Från hösten 2023 fungerar Xxxxxx som en personlig startsida för alla elever och lärare som får tillgång till alla digitala tjänster och läromedel genom en enda inloggning. Verktyget förväntas även leda till att administrationen av arbetet med digitala verktyg för skolpersonal effektiviseras på sikt.
En kortare översyn av förskolans och skolans ärende- och dokumentationshanteringssystem har visa på behov av att underlätta administration och förenkla rutiner för användare av systemet för att verksamheterna ska uppleva att systemet är ett stöd i kärnuppdraget och fokus kan läggas på uppdraget och inte systemet i sig. Kompetensutveckling fortsätter att erbjudas på respektive kommunal verksamhet och kompetensutvecklingen utformas efter varje verksamhets önskemål.
Indikator | Utfall 2022/2023 | Utfall 2021/2022 | Utfall 2020/2021 |
Forum för föräldrasamverkan i form av samråd genomförs varje termin i kommunal förskola, grundskola och anpassad grundskola | Delvis | Delvis | Delvis |
Andel positiva svar vårdnadshavare kommunal förskola “Förskolan ger mig möjlighet att vara med och diskutera hur mitt barn stöds på bästa sätt”, Våga Visa* | 80 % (44 - 100%) | 79 % (53 - 87 %) | 73 % (52 - 100 %) |
Genomsnitt andel vårdnadshavare i kommunal | 75 % | 73 % | 67 % |
grundskola och anpassad grundskola som upplever | (61 - 84 %) | (54–80%) | (50–86%) |
att skolan ger möjlighet att vara med och diskutera hur deras barn stöds på bästa sätt”, Våga Visa* | |||
Indikator | Utfall 2022/2023 | Utfall 2021/2022 | Utfall 2020/2021 |
Andel vårdnadshavare fritidshem förskoleklass kommunal grundskola och anpassad grundskola som upplever att de får information från fritidshemmet om deras barns utveckling, Våga Visa* | 39 % (28 - 52 %) | 37 % (28 - 50 %) | 39 % (14 - 64 %) |
Genomsnitt andel elever kommunal grundskola och | 43 % | 47 % | 44 % |
anpassad grundskola som upplever att de är delaktiga i hur olika arbetsuppgifter ska arbetas | (21–75%) | ||
med, Våga Visa* |
* Våga visa genomförs årligen i förskola, grundskola och anpassad grundskola
I Vallentuna uppmuntras idéer, åsikter, nyfikenhet och lärande. Alla bidrar till att öka attraktionskraften för talanger, kompetens, innovationer och investeringar. Med smarta lösningar och hög serviceanda skapar vi en idealisk plats för entreprenörer.
Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa goda förutsättningar för att människor och företag i gemenskap ska kunna växa.
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Friluftsliv
En fördjupande och kompletterande utbildning i friluftsliv för medarbetare i fritidshemmet genomfördes under hösten för att säkerställa medarbetarnas kompetens för att fortsätta arbeta med utomhuspedagogik och friluftsliv i fritidsverksamheten. Utbildningen, som genomfördes på bas- och fördjupande nivå, genomfördes i samverkan med Friluftsfrämjandet och finansierades via statsbidraget likvärdig skola.
Kontinuerliga samarbeten i Vallentuna, exempelvis LIKE, kommunsamverkan för simskola under skolloven samt utvecklandet av skolskogar kopplat till alla kommundelar, skapar ökade kontakter mellan skola, lokalt förenings- och näringsliv, knyter an till kommunens miljöstrategi och landsbygdsstrategi samt tar tillvara på den natur som finns i Vallentuna.
Samlokalisering Karbyskolans lokaler
Som en del i nämndens arbete med effektiv lokalanvändning genomfördes under året en samlokalisering av Karbyskolan, fritidsgården Haket och Karby bibliotek i Karbyskolans lokaler. Skolan lämnade lokalerna inför läsåret 2023-2024 inför lokalanpassning av lokalerna utifrån kommande verksamhet. Samlokaliseringen möjliggör utöver effektiv lokalanvändning även ökade förutsättningar till samarbete mellan verksamheterna och under hösten initierades en dialog kring möjligt samarbete mellan skola och bibliotek i syfte att utveckla skolbiblioteket på Karbyskolan.
Vallentuna matmarknad
Vallentuna matmarknad som är ett pågående initiativ i kommunen, öppnar upp för mindre lokala producenter att sälja sina produkter och tjänster och möjliggör lokalt företagande och samverkan inom kommunen samt till minskad klimatpåverkan i verksamheterna. Utvecklingsarbetet inom Vallentuna matmarknad har fortsatt under året under ledning av kommunens upphandlingsenhet. Den första leverantören har registrerats och ett första inköp gjordes under hösten 2023. Utvecklingen av en digital plattform för köp- och säljfunktionen fortsätter under 2024.
Internationella samarbeten
Under 2023 har det kontinuerliga arbetet med att utveckla internationella samarbeten i de kommunala högstadieskolorna fortsatt i syfte att via utbyten utveckla internationella kompetenser, förståelse för andra kulturer och språkkunskaper.
Hagaskolan och Karlslundsskolan har beviljats ackreditering och medel via EU-programmet Erasmus+. Hagaskolan har ett språkutbyte med en skola i Spanien, påbörjat samarbete med en skola i Nederländerna samt ett utbytesprojekt med en skola i Portugal. Karlslundsskolan har samarbete med skolor i Frankrike och Spanien. Bällstabergsskolan har avsatt resurser för att ansöka om egen ackreditering och samarbetar under tiden med Karlslundsskolan. Rosendalsskolan har ansökt om och beviljats bidrag från Goethe-Institut Sverige och Tysk-Svenska Handelskammaren för sina utbytesresor till Tyskland.
Insatser kommer att ske framåt i syfte att göra de kommunala skolornas internationella samarbeten mer kända genom att visa upp dem på skolornas hemsidor.
I Vallentuna ställer människor upp för varandra och olikheter värdesätts. Kommunen är det yttersta stödet, men inte det enda. Civila samhället är starkt vilket är en bärande del av ett Vallentuna med livskvalitet för alla.
Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska skapa trygghet där individen får möjlighet till valfrihet.
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Trygghetsskapande arbete
Förskola och skola har ett systematiserat arbetssätt för trygghetskapande som säkerställer likvärdighet och verksamheterna arbetar med kontinuerliga insatser såsom trygghetsvandringar, ordningsregler, rastverksamhet och utveckling av ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete. Enkäter visar på en hög andel som upplever trygghet även om resultatet har minskat något över tid, resultatet ligger generellt i nivå med eller strax under genomsnittet för deltagande kommuner. Insatser för ökad samverkan samt främjande och förebyggande elevhälsoarbete har genomförts och fortsätter under läsåret för att upplevd trygghet ska öka i förskola och skola.
Under året har viss skadegörelse på förskole- och skolgårdar förekommit samt spår av bruk av alkohol, narkotika och tobak. Rondering har styrts till de områden som under perioder visat på behov.
Samverkansformerna “Tidigt stöd i samverkan” och “Skola, socialtjänst, fritid och polis” har etablerats i kommunen i syfte att utveckla samverkan kring förebyggande och främjande trygghetsarbete och närvaroarbete och kommunen har inlett ett samarbete med Länsstyrelsen för att utveckla underlag för uppföljning av trygghet och hälsa i kommunen.
Arbetet med att säkerställa beredskap vid situationer med pågående dödligt våld (PDV) fortsatte under hösten med en övning med särskilt fokus på krisledning och kommunikationen inom kommunens olika förvaltningar. Insatsen var en fortsättning på tidigare genomförda utbildningar inom PDV för medarbetare i förskola och skola.
Krisberedskap
Vallentuna samarbetar med grannkommuner, myndigheter och näringsliv för att säkerställa att förskolor och skolor har tillgång till säker mat och dricksvatten även vid kris. Pandemin och världsläget synliggjorde behov av att, vid kris, planera för hög personalfrånvaro och säkerställa kunskap om hur störningar i internationell handel snabbt påverkar kommunens förutsättningar för offentlig måltid.
Arbetet med kontinuitetsplanering för offentlig måltid, avbrott i vattentillförsel och avlopp och att öka personalens medvetenhet och robusthet kring beredskap har, tillsammans med rektorer för de kommunala förskolorna och skolorna, fortsatt och material och livsmedelslager har köpts in.
Medvetenhet och beredskap i verksamheten har ökat och förväntad effekt av arbetet framåt är en ökad rådighet att lösa situationer, och kunna fatta beslut snabbt i händelser man ställs inför. Under året har kommunen tillsatt en utvecklingsledare med inriktning civilt försvar och initierat arbete för samverkan mellan kommunens olika förvaltningar kring kommunens kontinuitetsplaner.
Vallentuna matmarknad har en viktig roll i kommunens krisberedskap och näringslivsutveckling. Vallentuna kommun har under året presenterat arbetet med den offentliga måltidens krisberedskap på MatLust Utvecklingsnods nationella konferens ”Nu skalar vi upp: totalförsvarsplaneringen inom livsmedelsförsörjning & livsmedelsmässa” och Jordbruksverkets beredskapsnätverk.
Nämndens mål: Vallentunas kommunala förskolor, skolor och fritidshem erbjuder en utbildning med trygg arbetsmiljö där upplevelse av studiero ökar
Måluppfyllelse helår
Delvis uppfyllt
Genomförda kvalitetsdialoger under året med fokus på området normer och värden visar att verksamheterna arbetar systematiskt utifrån trygghetsplaner och likabehandlingsplaner för att säkerställa och bibehålla hög trygghet i verksamheten. Under året har flertalet enheter särskilt fokuserat på att utveckla tydliga strukturer för målstyrning, uppföljning och analys samt utveckla former för ökad delaktighet för medarbetare och barn/elever i arbetet.
Våga visa, visade för våren 2023 generellt på en hög upplevelse av trygghet, både hos vårdnadshavare i förskola och skola samt elever i grundskolan men resultatet ligger lägre än genomsnittet för deltagande kommuner och har sjunkit för flera svarsgrupper. Även upplevelsen av studiero har, enligt Våga visa, minskat något jämfört med förra året både för vårdnadshavare och elever i årskurs 6.
Skolinspektionens enkäter som också genomfördes under året visar dock på resultat för trygghet och studiero som ligger i nivå med genomsnittet eller för elever i årskurs 8 över genomsnittet. Prioriterade insatser som genomförs och lyfts fram i dialogerna av verksamheterna är utveckling av arbete med ordningsregler och konsekvenstrappor, mobilfri skola, rastverksamhet och ökat samarbete med fritidshemmet i trygghetsarbetet. Utifrån att upplevd trygghet och studiero i skolan inte har ökat som förväntat trots samt att trygghetsfrågan är politiskt prioriterad i kommunen behöver området fortsätta prioriteras framåt och genomförda insatser följas upp för att identifiera orsaker och vidare behov av ytterligare insatser.
Tryggare Vallentuna
Barn- och ungdomsnämnden fortsätter arbetet inom Tryggare Vallentuna där arbetet fokuserat på stärkt samverkan inom kommunen bland annat gällande närvaroarbete. Samverkansformen “Tidigt stöd i samverkan” (TIS) har etablerats under året och en handlingsplan för arbetet har tagits fram. Arbetet med “Skola, Socialtjänst, Fritid, Polis” (SSPF) har startat upp under hösten i syfte att ytterligare utveckla det förebyggande trygghetsarbetet i kommunen och kommer att utvecklas vidare under kommande år. Data i dialog (DID) har inletts tillsammans med Länsstyrelsen som möjliggör att korrelera olika statistiska underlag för att identifiera utvecklingsområden i trygghetsarbetet framgent vilket förväntas få effekt av ökad psykisk hälsa bland barn och unga i kommunen på sikt.
Nämnden har under året fortsatt arbeta med beredskap och hantering vid eventuella situationer med pågående dödligt våld (PDV) och samtliga skolenheter har genomfört utbildning för medarbetarna. Under hösten följdes utbildningen upp av en gemensam tvärprofessionell övning med särskilt fokus på kommunikationen mellan förvaltningar, avdelningar och professioner vid en fiktiv PDV händelse.
Övningen identifierade vidare utvecklingsområden inom stabsmetodik för förvaltningsledning vid kris, som kommer att arbetas vidare med parallellt med att skolorna kommer att samarbeta med den lokala polisen för att fortsätta beredskapsarbetet utifrån varje skolas lokala förutsättningar.
Regelbundet arbete för dialogmöten med alla förskolor och skolor, fristående som kommunala kring trygghetsarbete samverkan med Brandförsvaret samt de övriga främjande och förebyggande insatserna som sker i verksamheterna för ökad trygghet har löpt på i de olika formerna utefter barn och elevers åldrar.
Indikator | Utfall 2022/2023 | Utfall 2021/2022 | Utfall 2020/2021 |
Andel vårdnadshavare kommunal förskola som anser att deras barn är tryggt i förskolan (variationsbredd enheter), Våga Visa* | 94 % | 93 % | 96 % |
Genomsnitt andel vårdnadshavare kommunala grundskolan och anpassade grundskolan som anser att deras barn är tryggt i förskoleklass, åk 3 och 6 (variationsbredd enheter). Våga Visa* | 90 % | 90 % | 94 % |
Genomsnitt andel vårdnadshavare kommunala grundskolan och anpassade grundskolan som anser att deras barn kan fokusera på skolarbetet under lektionerna, åk 3 och 6 (variationsbredd enheter). Våga Visa* | 66 % | 68 % | 73 % |
Genomsnitt andel elever kommunala grundskolan och anpassade grundskolan som känner sig trygga i skolan, åk 3, 6 och 8 (variationsbredd enheter). Våga visa* | 86 % | 84 % | 89 % |
Genomsnitt andel elever kommunala grundskolan som upplever att lärarna ser till att ordningsregler på skolan följs, åk 5 och 8. Skolenkäten** | *** | ** | 73% |
Genomsnitt andel elever kommunala grundskolan och anpassade grundskolan som upplever studiero, åk 6 och 8 (variationsbredd enheter). Våga Visa* | 71% | 71 % | 77 % |
* Våga visa genomförs årligen i förskola, grund- och grundsärskola
** Skolenkäten genomförs vartannat år ojämna år
*** Frågan har tagits bort i senaste Skolenkäten
Vallentuna tar plats som en lösningsorienterad drivkraft och samhällspartner, centralt i Stockholm/Uppsalaregionen med Arlanda som granne. Vi utvecklar vårt ledarskap, såväl inom kommunen som gentemot invånare och omvärlden.
Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska aktivt bidra till en växande storstadsregion.
Måluppfyllelse helår
Uppfyllt
Barn- och ungdomsnämnden arbetar systematiskt med att följa upp och säkerställa rätt kapacitet i förskola och skola i relation till prognoser för antal barn och elever i kommunens olika delar i syfte att skapa förutsättningar för god tillgång till förskola och skola av hög kvalitet i hela kommunen. Till hösten 2023 beslutade nämnden att stänga den kommunala förskolan Sjumilaskogen till följd av ett identifierat minskat barnantal i relation till förskoleplatser i sydvästra kommundelen.
Skolval 2023 visade på positiva effekter av genomfört utvecklingsarbete kring riktlinjer och informationsinsatser i syfte att lyfta fram och synliggöra kommunen som skolkommun. En hög andel
vårdnadshavare gjorde ett aktivt val av skola och andelen vårdnadshavare som valde en skola inom kommunen till förskoleklass ökade från föregående år. Uppföljning av skolvalet identifierade ett mönster av skolbyten inför årskurs 6 istället för skolval till årskurs 7. Framför allt kan denna trend ses för landsbygdsskolorna i Kårsta och Lindholmen samt centralt på Karlslundskolan vilket leder till en minskning av elever till årskurs 6 och påverkar förutsättningar för verksamhetens organisering framgent. En av orsakerna till trenden kan ses i friskolors organisering från årskurs 6 både inom Vallentuna och i angränsande kommuner. För elever från landsbygdsskolorna som behöver göra ett skolval till högstadiet innebär förändringen att byta skola tidigare även en lägre tröskel. I och med att Hagaskolan är en fullt utbyggd F-9 skola har elevströmningarna till Karlslundsskolans högstadium minskat sedan Hagaskolans öppnande.
Arbetet med ökad digitalisering för att skapa innovativa sätt att arbeta i kommunen bidrar till att skapa förutsättningar för tillgång till likvärdig utbildning i hela kommunen, både centralt och på landsbygden, samt skapa bättre och klimatsmarta alternativ till resande för elever och lärare.
Organiseringen av modersmålsundervisning via fjärrundervisning visar fortsatt på god effekt gällande tillgång till xxxxxxxx lärare och likvärdig undervisning för alla elever. Utvecklandet av digitala arbetssätt möjliggör även samverkan mellan skolor i moderna språk vilket ökar förutsättningarna för likvärdighet i språkundervisningen även för mindre skolenheter i kommunen.
Styrkort
Kund/invånare
2023 | 2022 | 2021 | Rikets snitt | |
Enkätsvar Förskola och pedagogisk omsorg vårdnadshavare | ||||
Andel vårdnadshavare som anser att deras barn är tryggt i förskola | 97 % | 97 % | 97 % | 96 % |
Andel vårdnadshavare som anser att deras barns tankar och intressen tas till vara på | 86 % | 86 % | 82 % | 87 % |
I förskolan tränas mitt barn att ta ansvar | 91 % | 89 % | 88 % | 91 % |
Andel vårdnadshavare som anser att verksamheten är stimulerande för deras barn | 96 % | 97 % | 96 % | 96 % |
Andel vårdnadshavare som uppger att de får tydlig information om deras barns utveckling | 83 % | 85 % | 80 % | 85 % |
Enkätsvar Grund- och grundsärskola elever (åk 3, 6 & 8) | ||||
Andel elever som känner sig trygga i skolan | 85 % | 85 % | 89 % | 87 % |
Andel elever som upplever att de kan fokusera på skolarbetet under lektionstid | 71 % | 71 % | 75 % | 72 % |
Andel elever som upplever att lärarna bryr sig om vad de tycker | 77 % | 76 % | 78 % | 78 % |
Andel elever som uppger att de tar eget ansvar för sitt skolarbete | 89 % | 85 % | 89 % | 90 % |
Andel elever som uppger att de lär sig nya saker varje dag i skolan | 65 % | 63 % | 70 % | 67 % |
Andel elever som uppger att deras lärare pratar med dem om hur det går i skolan | 64 % | 68 % | 67 % | 70 % |
Enkätsvar Grund- och grundsärskola vårdnadshavare | ||||
Andel vårdnadshavare som anser att deras barn är tryggt i skolan | 90 % | 90 % | 92 % | 92 % |
Andel vårdnadshavare som anser att deras barn kan fokusera på skolarbetet under lektionstid | 66 % | 70 % | 72 % | 75 % |
Andel vårdnadshavare som anser att deras barn får vara delaktig i planerandet av sitt skolarbete | 50 % | 50 % | 53 % | 60 % |
Andel vårdnadshavare som anser att de får tydligt information om deras barns utveckling | 74 % | 77 % | 76 % | 79 % |
Andel vårdnadshavare som anser att lärarna väcker deras barns intresse för skolarbetet | 83 % | 85 % | 88 % | 86 % |
Enkätsvar Fritidshem elever | ||||
Andel elever som känner sig trygga på fritids | 91 % | 92 % | 93 % | 93 % |
2023 | 2022 | 2021 | Rikets snitt | |
Enkätsvar Fritidshem elever | ||||
Andel elever som tycker att de får vara med och bestämma på fritids | 78 % | 81 % | 81 % | 84 % |
Enkätsvar Fritidshem vårdnadshavare | ||||
Andel vårdnadshavare som anser att deras barn är tryggt på fritids | 89 % | 90 % | 91 % | * |
Andel vårdnadshavare som anser att de får tydlig information om deras barns utveckling | 39 % | 34 % | 44 % | 54 % |
Samtliga resultat i tabellen ovan avser Vallentuna som lägeskommun om inget annat anges. Det vill säga att resultaten gäller för alla elever som går i en skola i Vallentuna oavsett regi och oavsett elevens folkbokföringskommun.
* Frågan är kommunspecifik för Vallentuna, genomsnittligt resultat för deltagande kommuner kan därför inte redovisas
Analys och kommentar
Förskola och pedagogisk omsorg vårdnadshavare
Beträffande vårdnadshavarnas upplevelse av förskolan och den pedagogiska omsorgen finns en fortsatt positiv utveckling och det är inga större skillnader mellan de fristående och de kommunala förskolorna. I de flesta frågorna ökar eller bibehålls nivån från de två föregående åren. I jämförelse med de övriga deltagande kommunerna i Våga visa står sig Vallentuna bra och får något högre utfall än enkätens genomsnitt när det gäller trygghet, trivsel och personalens kompetens.
Grundskola & anpassad grundskola elever
Läsårets utfall visar på en förbättring av resultaten förutom i frågan om elever som uppger att deras lärare pratar med dem om hur det går i skolan. Det är dock små skillnader från föregående år och resultatet ligger generellt något lägre än genomsnittet för deltagande kommuner. Eleverna upplever skolans arbete med mobbning något bättre i de fristående skolorna jämfört med de kommunala.
Eleverna i de kommunala skolorna upplever att de har något bättre dialog med lärarna gällande studieresultaten jämfört med de fristående.
Grundskola & anpassad grundskola vårdnadshavare
Bland vårdnadshavarnas resultat syns en sjunkande trend vad gäller för flera frågor i årets enkät och resultatet ligger generellt något under genomsnittet för deltagande kommuner. Skillnaderna från de föregående åren är dock relativt små förutom specifikt på frågan om vårdnadshavarna anser att deras barn kan fokusera på skolarbetet under lektionstid. Vid jämförelse mellan kommunala skolor och fristående, ligger de fristående skolornas resultat generellt något högre än de kommunala i de flesta frågorna. Mitt barn får det stöd hen behöver för att lära sig och utvecklas och mitt barn får utmaningar i skolarbetet ligger dock mycket högre hos de fristående verksamheterna.
Fritidshem elever och vårdnadshavare
I den del av enkäten som undersöker fritidshemmen kan konstateras att den upplevda tryggheten sjunkit något i jämförelse med föregående år. I jämförelse mellan kommunala och fristående skolor ligger de kommunala skolornas resultat högre än de fristående i de flesta frågorna både hos elever och hos vårdnadshavare.
Verksamhet
2023 | 2022 | 2021 | |
Organisation | |||
Antal barn förskola | 1 725 | 1 756 | 1 883 |
Antal elever årskurs F-3 | 1 904 | 1 968 | 2 056 |
Xxxxx elever årskurs 4-6 | 1 441 | 1 481 | 1 339 |
Antal elever årskurs 7-9 | 1 356 | 1 262 | 1 214 |
Antal förskolor i kommunen | 34 | 35 | 39 |
Antal skolenheter i kommunen | 14 | 14 | 14 |
Studieresultat årskurs 6 | |||
Nått målen i alla ämnen åk 6, andel elever | 79,4 % | 77,5 % | 81 % |
Studieresultat årskurs 9 | |||
Nått målen i alla ämnen åk 9, andel elever | 76,6 % | 79,5 % | 80 % |
Genomsnittligt meritvärde i åk 9, 17 ämnen | 233,5 | 242,1 | 239 |
Gymnasiebehörighet | |||
Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i åk 9 | 85 % | 88 % | 89 % |
Andel behöriga till gymnasieskolan estetiskt program i åk 9 | 84 % | 87 % | 88 % |
Xxxxx xxxxxxxx till gymnasieskolan ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskaps program i åk 9 | 83 % | 85 % | 87 % |
Andel behöriga till gymnasieskolan naturvetenskapligt och tekniskt program i åk 9 | 82 % | 84 % | 85 % |
Bemanning | |||
Personaltäthet förskola, antal barn per heltidstjänst | * | 5,3 | 5,3 |
Andel heltidstjänster med förskollärarexamen | * | 27 % | 29 % |
Personaltäthet grundskola, elever per heltidstjänst | * | 13,9 | 14 |
Xxxxx lärare i grundskolan med lärarlegitimation och behörighet i ämnet | * | 71,5 % | 72 % |
Personaltäthet fritidshemmen, elever per heltidstjänst | * | 24,6 | 25,3 |
Andel årsarbetare i fritidshemmen med pedagogisk högskoleutbildning | * | 15 % | 18 % |
Samtliga resultat i tabellen ovan avser Vallentuna som lägeskommun om inget annat anges. Det vill säga att resultaten gäller för alla elever som går i en skola i Vallentuna oavsett regi och oavsett elevens folkbokföringskommun.
Antal barn, elever och enheter december 2023.
* Inget resultat finns tillgängligt för den aktuella perioden, statistik för 2023 publiceras under våren 2024
Analys och kommentar
Lokalförändringar och skolorganisation läsår 2023-2024
Antal förskolor har minskat sedan 2022. Sjumilaskogens förskola i det södra rektorsområdet stängde under sommaren 2023 utifrån minskat barnantal i kommundelen i relation till tillgängliga förskoleplatser.
En sammanslagning av Lindholmens och Kårstas rektorsområden kommer att gälla från och med den 1 juli 2024. Det nybildade rektorsområdet kommer att benämnas Kårsta Lindholmens rektorsområde. Nuvarande rektor på Lindholmens rektorsområde kommer att vara rektor även för Kårsta rektorsområde från och med 23 december 2023. Sammanslagningen påverkar inte antal förskolor eller skolor då befintliga enheter kvarstår.
Karbyskolan och biblioteket kommer att samlokaliseras i Karbyskolans nuvarande lokaler. Ombyggnation av skolans lokaler är klara, ombyggnation av lokaler som ska tillhöra biblioteket pågår.
Barn- och elevhälsan samt Enheten för integration och språk har flyttat till Åby gata 3 och delar lokaler med Öppna förskolan.
Studieresultat och gymnasiebehörighet
Studieresultaten de senaste åren för Vallentuna som lägeskommun ligger högre än genomsnittet för riket men lägre än Stockholms län. Även meritvärdessnittet ligger högre än rikets genomsnitt, men lägre än Stockholm län.
Diagrammet nedan visar en jämförelse av andel elever med godkända betyg i alla ämnen (måluppfyllelse) för fristående och kommunala grundskolor i Vallentuna kommun över tid. De senaste tre åren har de kommunala grundskolorna haft en högre måluppfyllelse än de fristående.
Lägeskommunen Vallentuna hade för läsår 2022 - 2023 en måluppfyllelse på 76,6 procent, där den kommunala grundskolan hade 81,0 procents måluppfyllelse och de fristående hade 68,5 procents måluppfyllelse.
Diagram: Jämförelse kommunal- och fristående grundskola i Vallentuna kommun 2016 till 2023.
Källa: Skolverket
Personal i förskola
Andelen heltidstjänster med förskollärarexamen i Vallentuna kommun ligger i genomsnitt lägre jämfört med både riket och Stockholms län.
Diagram: Andel heltidstjänster med förskollärarexamen i Vallentuna kommun uppdelat på kommunal och fristående regi 2016-2022
Källa: Skolverket
Andelen heltidstjänster med förskollärarexamen i kommunal regi ökade från år 2016 till 2021 men andelen sjönk något från 34 procent till 32 procent år 2022. Detta är dock i nivå med de senaste åren. Även hos fristående aktörer ökade andelen från år 2016 till 2021 och år 2022 sjönk andelen något från 26 procent till 24 procent. Andelen är dock högre än året 2020 och tidigare.
Personal i grundskola
Xxxxxxx lärare med pedagogisk examen i Vallentuna kommun är fortsatt högre i Vallentuna kommun jämfört med riket sedan 2021.
Diagram: Xxxxx lärare med pedagogisk examen i Vallentuna kommun uppdelat på kommunal och fristående huvudman 2016-2022
Källa: Skolverket
Andelen lärare med pedagogisk examen i Vallentuna kommun uppdelat på huvudman visar att skolenheter i kommunal regi har högre andel lärare med pedagogisk examen än de med fristående regi. Både de kommunala skolorna och de fristående aktörerna gjorde ett stort lyft 2021 och ligger i nivå med år 2022. Specifikt de fristående aktörerna har höjt antalet lärare med pedagogiskt examen från att ha haft en nedåtgående trend tidigare åren.
Personal i fritidshem
Andelen heltidstjänster i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen i Vallentuna kommun är fortfarande långt under genomsnittet jämfört med både riket och Stockholms län. Insatser för utbildning av barnskötare till fritidshemslärare har genomfört och erbjudits både till fristående och kommunal verksamhet.
Miljö
2023 | 2022 | 2021 | |
Andel lokala, svenska livsmedel i livsmedelsinköp till offentliga måltiden | 37,4 % | 39 % | 37,9 % |
Analys och kommentar
Volymen i redovisat nyckeltal består av livsmedel som både är producerat och tillverkat i Sverige. Inköparnas köpmönster, vilket baseras en del på matgästernas preferenser, tillgången på svenska råvaror och prisbilden påverkar volymen inköpta svenska livsmedel. De råvaror som främst avses är kött och kyckling, ägg och mejeri, rotfrukter, kål och äpplen samt spannmål, bröd och baljväxter. En skolmatsmeny består av många fler produkter än de nämnda, som då har antingen ursprungsland eller produktionsland i ett annat land än Sverige.
Ekonomi
Avsnittet beskriver ekonomiska avvikelser inom ordinarie verksamhet och åtgärder för en ekonomi i balans.
Barn- och ungdomsnämndens budget består av en fast budgetram om 130,0 mnkr, samt en skolpengsbudget om 676,8 mnkr. De kommunala intäktsfinansierade resultatenheterna ska sammanlagt ha en balanserad budget.
Det sammanlagda överskottet för barn- och ungdomsnämnden är 20,0 mnkr. Överskottet beror till stor del på färre elever än budgeterat som kommunen har betalningsansvar för samt att budgeterade reserver inte har behövts nyttjas.
Resultatenheterna har god ekonomi och lämnar sammantagna överskott på 4,2 mnkr. Genom lokaliseringsersättning och en hyresmodell som tar hänsyn till demografiska utmaningar ger nämnden likvärdiga förutsättningar för en hållbar ekonomi.
Mnkr | Sparande i eget kapital | Budget 2023 | Avvikelse 2023 | Avvikelse 2022 | Avvikelse 2021 |
Barn- och ungdomsnämndens | 130,0 | 4,8 | 6,6 | 4,3 | |
ram | |||||
Resultatenheter | 18,2 | 0 | 4,2 | 11,1 | 3,1 |
Skolpeng | 676,8 | 11,0 | 17,6 | 17,5 |
Åtgärder inom ordinarie verksamhet för ekonomi i balans
Verksamhet | Beskrivning av åtgärd | Prognos effekt, mnkr |
Kommentar
Driftredovisning nämndens verksamheter
Verksamh et (mnkr) | Budget 2023 | Bokslut 2023 | % | Avvikelse mot budget | Budget 2022 | Bokslut 2022 | % |
TOTALT | |||||||
K | -149,8 | -149,2 | 100 % | 0,6 | -150,9 | -147,3 | 98 % |
I | 19,8 | 24,0 | 121 % | 4,2 | 17,0 | 20,0 | 118 % |
N | -130,0 | -125,2 | 96 % | 4,8 | -133,9 | -127,3 | 95 % |
Nämnd och förvaltning | |||||||
K | -4,3 | -7,7 | 178 % | -3,4 | -13,9 | -10,4 | 75 % |
I | 1,9 | 5,8 | 304 % | 3,9 | 0,0 | 2,5 | |
N | -2,4 | -1,9 | 79 % | 0,5 | -13,9 | -7,9 | 57 % |
Resursfördelning | |||||||
K | -114,6 | -108,3 | 94 % | 6,3 | -105,8 | -109,4 | 103 % |
I | 1,1 | 0,9 | 90 % | -0,1 | 1,0 | 1,2 | 116 % |
N | -113,6 | -107,3 | 95 % | 6,2 | -104,8 | -108,2 | 103 % |
Förvaltningspersonal | |||||||
K | -25,8 | -28,2 | 109 % | -2,4 | -25,0 | -22,6 | 90 % |
I | 16,2 | 16,4 | 101 % | 0,2 | 15,7 | 15,7 | 100 % |
N | -9,6 | -11,8 | 123 % | -2,2 | -9,3 | -6,8 | 74 % |
Förvaltningskostnader | |||||||
K | -5,0 | -5,0 | 99 % | 0 | -4,5 | -5,0 | 111 % |
I | 0,6 | 0,8 | 138 % | 0,2 | 0,2 | 0,6 | 303 % |
N | -4,4 | -4,2 | 94 % | 0,3 | -4,3 | -4,4 | 102 % |
K = kostnad, I = intäkt, N = netto. Driftredovisningen redovisas i miljontals kronor med en decimal. Summan av delarna och totalen kan skilja sig åt. Det beror på beloppsavrundningar.
Analys och kommentar
Ramen visar ett överskott om 4,8 mnkr för helåret 2023.
Nämnd och förvaltning innehåller förvaltningens oförutsedda medel, specifika satsningar samt kostnader kopplat till arvoden. Resultatet visar ett överskott om 0,5 mnkr.
Inom resursfördelning ingår förvaltningens resursfördelningsmodell, det vill säga lokaliseringsersättning, skolskjuts, inkluderingsersättning, tilläggsbelopp och strukturersättning. Inkluderingsersättningen är inriktad mot särskilt stöd och täcker bland annat delar av finansieringen för särskilda undervisningsgrupper samt grundsärskolan. Tilläggsbelopp är det sökbara stöd som kan sökas av enskilda huvudmän för särskild ersättning till barn och elever som har ett extraordinärt behov av särskilt stöd, ska erbjudas modersmålsundervisning eller deltar i obligatorisk lovskola.
Strukturersättning är en resursfördelning som har till uppgift att kompensera för olika socioekonomiska förutsättningar. För att fördela strukturersättningen använder Vallentuna kommun i likhet med flera andra kommuner Skolverkets analysverktyg SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för LokalaSambandsAnalyser). Analysverktyget SALSA tar hänsyn till elevsammansättningen.
Resursfördelning visar ett överskott om 6,3 mnkr
I budget fanns utrymme för tilläggsbelopp motsvarande 24m varav 8mnkr återstår vid årets slut.
Antalet elever som går kommunens egna, särskilda undervisningsgrupper har under året ökat vilket medför att andelen elever med extraordinära stödbehov i fristående verksamheter har minskat.
Inkluderingsersättning visar ett underskott på 1,8mnkr vilket är ett resultat av ökade elevvolymer i egen regi.
Lokaliseringsersättning är ett stöd som erhålls av de skolor i Vallentuna kommun som är lokaliserade utanför den centrala tätorten, för närvarande tre stycken. Detta stöd kompenserar för intäktsminskningen som uppstår med vikande elevsiffror och elevströmmar mot mer centralt belägna skolor. En stor andel av ersättningarna i resursfördelningsmodellen budgeteras och förutbestäms under budgetarbetet vilket gör att dessa ersättningar är fasta och betalas ut med en tolftedel under året.
Förvaltningskostnader består av förvaltningens lokalkostnader, flertalet övergripande system, kurser och utbildningar, försäkringar och diverse övriga mindre inköp. Under ansvaret förvaltningspersonal finns den centrala förvaltningens personalkostnader samt administrationsorganisationens lönekostnader. Förvaltningskostnader visar ett underskott om 2,2 mnkr och beror främst på för lågt budgeterade lönekostnader samt till viss del löneglidning.
BUN resultatenheter
Mnkr | Sparande i eget kapital | Budget 2023 | Bokslut 2023 | % | Avvikelse 2023 | Budget 2022 | Bokslut 2022 | % |
TOTALT | ||||||||
K -634,1 | -625,5 | 99 % | 8,5 | -613,4 | -611,5 | 100 % | ||
I 634,1 | 629,7 | 99 % | -4,4 | 613,4 | 622,6 | 102 % | ||
N 18,2 0 | 4,2 | 4,2 | 0 | 11,1 | ||||
622 Centrala förskoleområdet | ||||||||
K -21,3 | -21,3 | 100 % | 0 | -22,6 | -23,4 | 103 % | ||
I 21,3 | 22,1 | 104 % | 0,8 | 22,6 | 22,2 | 98 % | ||
N 0 | 0,9 | 0,9 | 0 | -1,2 | ||||
623 Södra förskoleområdet | ||||||||
K -18,3 | -16,2 | 89 % | 2,0 | -18,7 | -18,2 | 97 % | ||
I 18,3 | 17,5 | 96 % | -0,8 | 18,7 | 19,5 | 104 % | ||
N 0 | 1,2 | 1,2 | 0 | 1,3 | ||||
634 Skolchef | ||||||||
K -16,3 | -13,2 | 81 % | 3,1 | -15,3 | -13,7 | 90 % | ||
I 16,3 | 13,2 | 81 % | -3,1 | 15,3 | 13,7 | 90 % | ||
N 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
636 Kostchef | ||||||||
K -49,6 | -46,6 | 94 % | 3,0 | -43,1 | -42,1 | 98 % | ||
I 49,6 | 46,6 | 94 % | -3,0 | 43,1 | 42,1 | 98 % | ||
N 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
639 Bällstabergsskolan | ||||||||
K -53,2 | -54,4 | 102 % | -1,2 | -52,3 | -52,6 | 101 % | ||
I 53,2 | 53,9 | 101 % | 0,7 | 52,3 | 53,3 | 102 % | ||
Mnkr | Sparande i eget kapital | Budget 2023 | Bokslut 2023 | % | Avvikelse 2023 | Budget 2022 | Bokslut 2022 | % | |
N | 0 | -0,5 | -0,5 | 0 | 0,7 | ||||
640 Rosendalsskolan | |||||||||
K | -84,3 | -86,6 | 103 % | -2,2 | -81,5 | -82,2 | 101 % | ||
I | 84,3 | 87,0 | 103 % | 2,7 | 81,5 | 83,2 | 102 % | ||
N | 0 | 0,5 | 0,5 | 0 | 1,0 | ||||
641 Xxxxxx Xxxxxxxxxx | |||||||||
K | -43,8 | -42,8 | 98 % | 1,0 | -45,3 | -43,9 | 97 % | ||
I | 43,8 | 43,0 | 98 % | -0,8 | 45,3 | 45,0 | 99 % | ||
N | 0 | 0,1 | 0,1 | 0 | 1,1 | ||||
643 Karlslundsskolan | |||||||||
K | -69,9 | -66,6 | 95 % | 3,3 | -52,5 | -60,3 | 115 % | ||
I | 69,9 | 66,9 | 96 % | -3,1 | 52,5 | 60,7 | 116 % | ||
N | 0 | 0,3 | 0,3 | 0 | 0,5 | ||||
644 Karbyskolan | |||||||||
K | -39,6 | -39,9 | 101 % | -0,3 | -39,6 | -37,6 | 95 % | ||
I | 39,6 | 40,5 | 102 % | 0,9 | 39,6 | 38,6 | 98 % | ||
N | 0 | 0,6 | 0,6 | 0 | 1,0 | ||||
646 Kårstaskolan | |||||||||
K | -19,2 | -19,1 | 99 % | 0,1 | -19,9 | -19,5 | 98 % | ||
I | 19,2 | 18,4 | 96 % | -0,7 | 19,9 | 19,7 | 99 % | ||
N | 0 | -0,6 | -0,6 | 0 | 0,2 | ||||
647 Lovisedalsskolan | |||||||||
K | -73,1 | -74,1 | 101 % | -1,0 | -72,7 | -71,9 | 99 % | ||
I | 73,1 | 74,1 | 101 % | 0,9 | 72,7 | 73,3 | 101 % | ||
N | 0 | 0,0 | 0 | 0 | 1,4 | ||||
648 Hagaskolan | |||||||||
K | -97,2 | -97,8 | 101 % | -0,6 | -93,8 | -95,3 | 102 % | ||
I | 97,2 | 97,1 | 100 % | -0,1 | 93,8 | 95,9 | 102 % | ||
N | 0 | -0,7 | -0,7 | 0 | 0,6 | ||||
649 SU-grupp | |||||||||
K | 0 | 0 | 0 | -12,9 | -6,7 | 52 % | |||
I | 0 | 0 | 0 | 12,9 | 6,8 | 53 % | |||
N | 0 | 0 | 0 | 0 | 0,1 | ||||
Mnkr | Sparande i eget kapital | Budget 2023 | Bokslut 2023 | % | Avvikelse 2023 | Budget 2022 | Bokslut 2022 | % | |
650 Lokalenhet | |||||||||
K | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
I | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
N | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
652 Barn- och elevhälsan | |||||||||
K | -17,6 | -18,8 | 107 % | -1,2 | -17,5 | -18,2 | 104 % | ||
I | 17,6 | 18,8 | 107 % | 1,2 | 17,5 | 18,2 | 104 % | ||
N | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||||
653 Integration och SYV | |||||||||
K | -7,5 | -6,5 | 87 % | 1,0 | -7,5 | -7,5 | 101 % | ||
I | 7,5 | 7,7 | 103 % | 0,2 | 7,5 | 8,4 | 112 % | ||
N | 0 | 1,2 | 1,2 | 0 | 0,9 | ||||
658 Olympiaskolan | |||||||||
K | -23,2 | -21,6 | 93 % | 1,6 | -18,3 | -18,4 | 100 % | ||
I | 23,2 | 22,9 | 99 % | -0,3 | 18,3 | 22,0 | 120 % | ||
N | 0 | 1,2 | 1,2 | 0 | 3,6 | ||||
* K = kostnad, I = intäkt, N = netto
Kommentarer till avvikelse BUN resultatenheter
Förskolornas, det vill säga de renodlade förskoleområdena samt de förskolor som finns organiserade direkt under vissa grundskolor, sammanlagda resultat visar på ett överskott om 3,7 mnkr. Det centrala förskoleområdet har genomfört en lokalväxling, vilket på sikt ger minskade hyreskostnader som kommer samtliga resultatenheter till godo. Denna lokalväxling ger en helårseffekt under 2023.
Kantarellen har stängt igen vilket ger en helårseffekt och Sjumilaskolan ger effekt andra halvåret 2023. Barn- och ungdomsnämnden har även genomfört en ihopslagning av några områden (Centrala och Södra blir Centrala förskoleområdet och Lindholmens förskola slås ihop med Kårsta rektorsområde.
Resultatet på det centrala förskoleområdet visar på ett överskott om 2,1 mnkr som dels avser lokalväxlingen och dels lägre lönekostnader än budgeterat som till stor del hänförs till en vakans avseende biträdande rektor under ett halvårs tid.
Olympiaskolan har nu nått maximal kapacitet med ett flertal elever från andra kommuner vilket gör att finansieringen fortsätter att vara stabil. Maxkapacitet är positivt för verksamheten och ekonomin. Olympiaskolan visar ett överskott om 1,2 mnkr och detta beror främst på tillfälliga vakanser. Utifrån denna skolform finns också ett behov av reservkapacitet.
Resultatenheterna har som koncern god ekonomi och lämnar sammantaget ett överskott om 4,2 mnkr. Individuellt finns det svårigheter för vissa verksamheter som till stor del beror på demografiska utmaningar som förvaltningen försöker jämna ut. Här finns både lokaliseringsersättningen samt hyresmodellen som till viss del jämnar ut skillnader.
Skolpeng
Mnkr | Budget 2023 | Bokslut 2023 | % | Avvikelse 2023 | Budget 2022 | Bokslut 2022 | % |
TOTALT | |||||||
K | -761,4 | -754,9 | 99 % | 6,6 | -758,1 | -744,3 | 98 % |
I | 84,6 | 89,1 | 105 % | 4,5 | 82,1 | 85,9 | 105 % |
N | -676,8 | -665,8 | 98 % | 11,0 | -676,0 | -658,4 | 97 % |
Förskola | |||||||
K | -239,4 | -235,4 | 98 % | 4,0 | -236,8 | -232,5 | 98 % |
I | 12,3 | 12,8 | 104 % | 0,5 | 11,8 | 12,3 | 104 % |
N | -227,1 | -222,6 | 98 % | 4,5 | -225,0 | -220,3 | 98 % |
Pedagogisk omsorg | |||||||
K | -0,4 | -0,4 | 101 % | 0 | -2,2 | -1,2 | 55 % |
I | 0 | 0 | 0 | 0,1 | 0,1 | 100 % | |
N | -0,4 | -0,4 | 95 % | 0 | -2,1 | -1,1 | 52 % |
Grundskola | |||||||
K | -399,8 | -397,6 | 99 % | 2,2 | -396,9 | -388,4 | 98 % |
I | 13,7 | 17,4 | 127 % | 3,7 | 12,9 | 13,9 | 108 % |
N | -386,1 | -380,2 | 98 % | 5,9 | -384,0 | -374,6 | 98 % |
Förskoleklass / 6-åringar | |||||||
K | -35,5 | -35,3 | 100 % | 0,2 | -35,6 | -36,6 | 103 % |
I | 1,0 | 0,8 | 83 % | -0,2 | 0,8 | 1,1 | 138 % |
N | -34,5 | -34,5 | 100 % | 0 | -34,8 | -35,5 | 102 % |
Fritidshem | |||||||
K | -85,5 | -85,3 | 100 % | 0,2 | -86,1 | -84,6 | 98 % |
I | 2,6 | 2,3 | 88 % | -0,3 | 2,0 | 2,7 | 135 % |
N | -82,9 | -83,1 | 100 % | -0,2 | -84,0 | -81,9 | 98 % |
Statsbidrag | |||||||
K | 0 | -0,2 | -0,2 | 0 | 0 | ||
I | 10,2 | 8,1 | 79 % | -2,1 | 10,4 | 10,2 | 98 % |
N | 10,2 | 7,9 | 78 % | -2,3 | 10,4 | 10,2 | 98 % |
Föräldraavgifter | |||||||
K | 0 | -0,2 | -0,2 | 0 | 0 | ||
I | 44,7 | 47,7 | 107 % | 3,0 | 44,0 | 45,6 | 104 % |
N | 44,7 | 47,5 | 106 % | 2,8 | 44,0 | 45,6 | 104 % |
Omsorg obekväm arbetstid | |||||||
K | -0,7 | -0,4 | 56 % | 0,3 | -0,6 | -0,7 | 117 % |
I | 0,1 | 0 | 35 % | -0,1 | 0,1 | 0,1 | 100 % |
N | -0,6 | -0,4 | 60 % | 0,2 | -0,5 | -0,6 | 120 % |
Kommentarer till avvikelser skolpeng
Den totala nettobudgeten för skolpeng, omsorg på obekväm arbetstid, intäkter från föräldraavgifter och statsbidrag maxtaxa är 676,8 mnkr. Historiskt sett är kostnaderna högre på våren för att sedan minska under hösten. Det gäller främst förskolepengen och denna trend beror på att även om barnen har rätt ålder för att påbörja sin förskoleverksamhet så påbörjas sällan inskolningen direkt från första augusti utan inskolningen sker successivt under hösten. Ytterligare barn börjar sedan under våren.
Det samlade överskottet landar på 11,0 mnkr och beror främst på färre elever än budgeterat både avseende grundskola och förskola och även ökade intäkter i form av statsbidrag asylsökningar från Migrationsverket där en viss del avser Ukraina-pengar med eftersläpning från 2022.
Investeringsredovisning, årligt anslag (mnkr)
Projekt | Budget 2023 | Bokslut 2023 | % | Avvikelse mot budget |
Totalt (mnkr) | 6,0 | 4,8 | 80 | 1,2 |
Årligt anslag | 6,0 | 4,8 | 80 | 1,2 |
Analys och kommentar
Barn- och ungdomsnämndens årliga anslag på 6,0 mnkr är planerat att användas till nödvändiga förändringar och åtgärder på kommunens förskolor och skolor. Flera mindre projekt är genomförda och fakturerade. Resultatet för 2023 landar på en positiv avvikelse om 1,2 mnkr, vilket innebär att 4,8 mnkr har nyttjats.
Det årliga investeringsanslaget har använts till att anpassa lokaler på Karbyskolan inför verksamhetens sammanslagning i lokalerna med biblioteksverksamhet samt för inköp av inventarier för Rosendalsskolan norras organisation av särskild undervisningsgrupp i verksamheten.
Medel har också använts för investeringar i utemiljö och lekutrustning på Kårsta förskola, Rosendasskolan Södra och Norra samt Karlslundsskolan.
Outnyttjade investeringsmedel beror på uteblivna markarbeten på grund av väderförhållandet och leverans av beställda åtgärder på grund av svårigheter med att hitta entreprenörer som kan genomföra åtgärderna.
Investeringsredovisning, fleråriga projekt (mnkr)
Projekt | 2023 Budge Utfall t | Totalt, projekt Budge Utfall Progn t os | Klart år | |||
Totalt (mnkr) | 0,1 | 0,1 | 169 | 12,6 | 12,7 | 2032 |
Hjälmstaskolans kök | 0,1 | 0,1 | 14 | 12,5 | 12,6 | 2023 |
Förskola Ormsta Stensta | 0 | 0 | 55 | 2030 | ||
Förskola Centrala Vallentuna | 0 | 0 | 2031 | |||
Förskola Kristineberg Norra | 0 | 0 | 55 | 0,1 | 0,1 | 2029 |
Förskola Lindholmen | 0 | 0 | 55 | 2032 | ||
Analys och kommentar
Skola/förskola Kristineberg Södra
Planeringen är i tidigt skede. Förvaltningen har lämnat synpunkter till detaljplanprocessen.
Förskola Kristineberg norra
I anslutning till centrala Vallentuna utvecklas en ny stadsdel, Kristineberg. I Kristineberg planeras cirka 1 700 - 1 800 bostäder, skola/förskola och ett stadsdelscentrum. Enligt gällande befolkningsprognos kommer befolkningen att öka kraftigt i åldrarna 1 - 16 år. Inledningsvis planeras en ny förskola.
Förskola Lindholmen
År 2026 planeras en utbyggnad av ny förskola för att möta behovet av förskoleplatser. Under år 2024 planerar barn- och ungdomsförvaltningen att påbörja utredning av behovet av en ny förskola samt en översyn av befintligt lokalbestånd.
Förskola Ormsta-Stensta samt centrala Vallentuna
Bostadsbyggnadsprognosen visar en ökning om totalt 2 090 nya bostäder fram till 2031. Dessa fördelar sig på 1 350 nya bostäder i flerbostadshus och 740 nya bostäder i småhus. Övervägande del av bostadsutvecklingen sker i Åby Ängar, Åbyholm och Vallentuna centrum östra. Större bostadsutveckling sker också i Södra Haga, Haga 3, Ormsta - Stensta och Ubby - Molnby.
Befolkningsprognosen BFP20 visar en befolkningsökning om cirka 38 procent fram till år 2030. Under perioden 2020 - 2030 planeras två nya förskolor i området, Ormsta-Stensta samt centrala Vallentuna. Förskolorna planeras till år 2026.
Hjälmstaskolans kök
Efter en inspektion har Arbetsmiljöverket haft krav på en del åtgärder i köket på Hjälmstaskolan. De har även gett Vallentuna kommun ett föreläggande om vite på 1,5Mkr om inte köket åtgärdades innan 15 oktober 2019. Därav startade en förprojektering 2017 för ombyggnad av köket och en kostnadsbedömning togs fram. Efter beslutad budget på 14 miljoner kronor, har projektet omarbetats och under hösten 2019 varit ute på anbudsförfrågan. Projektet har handlats upp som en totalentreprenad. Entreprenadarbetena startade i januari 2020 och är klara till slutet av december 2020. Entreprenaden blev klar under hösten 2021 och har genomgått två-årsbesiktning under 2023.
Medarbetare nämnden
Personal
2023 | 2022 | 2021 | |
Antal anställda | 776 | 808 | 822 |
Varav tillsvidareanställda | 688 | 693 | 701 |
Antal årsarbetare | 000 | 000 | 000 |
Medelålder (år) | 45,3 | 44,9 | 46,0 |
Medellön (tkr) | 38,4 | 37,0 | 36,2 |
Medianlön (tkr) | 38,6 | 37,5 | 36,6 |
Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal
2023 | 2022 | 2021 | |
Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer | 36,5 % | 31,1 % | 33,1 % |
Sjukfrånvaro fördelad på kön | |||
Män | 5,3 % | 5,3 % | 5,3 % |
Kvinnor | 7,6 % | 8,7 % | 8,7 % |
Sjukfrånvaro fördelad på ålder | |||
29 år och yngre | 5,6 % | 6,8 % | 6,7 % |
30 - 49 år | 7,8 % | 8,4 % | 8,1 % |
50 år och äldre | 6,9 % | 7,9 % | 8,3 % |
Samtliga | 7,2 % | 8,0 % | 8,0 % |
Personalomsättning %
2023 | 2022 | 2021 |
13,2 % | 14,1 % | 10,3 % |
Jämställdhet och mångfald %
2023 | 2022 | 2021 | |
Antal anställda, andel män | 19 % | 19 % | 19 % |
Sammanfattande analys och kommentar
Vid årets slut hade barn- och ungdomsnämnden 776 månadsavlönade medarbetare vilket var färre än föregående år. Förändringen utgjordes främst av färre antal tidsbegränsade anställningar. Det fanns ett antal provanställningar som väntas övergå i tillsvidare under nästa år, vilket gör att det totala antalet tillsvidareanställningar väntas vara kvar på samma nivå som tidigare år. Mängden tidsbegränsade anställningar anpassas kontinuerligt efter antal barn och elever i verksamheterna.
Den totala sjukfrånvaron i procent de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid uppgick till 7,2 procent, vilket var lägre än både 2022 och 2021. Den största förändringen var korttidssjukfrånvaron som minskade rejält under året. Andelen långtidssjuka mer än 60 dagar uppgick till 36,5 procent, vilket var något högre än föregående år, men längre sett till antal timmar. Sjukfrånvaron minskade bland kvinnor i samtliga åldersgrupper. Det kontinuerliga arbetet med tidiga rehabiliteringsinsatser och aktiva åtgärder som underlättar för individer att återgå i arbete är ett fortsatt prioriterat område. Arbetssättet, som även innefattar stödjande samtal mellan chef och medarbetare vid
korttidssjukfrånvaro, förväntas bidra till fortsatt sjunkande ohälsotal.
Personalomsättningen uppgick till 13,2 procent för hela året, vilket motsvarade 92 tillsvidareanställningar som avslutats under året. Siffran var något lägre än föregående år. De avslutade anställningarna utgjordes till antalet främst av barnskötare, förskollärare och lärare. 13 procent av de avslutade tillsvidareanställningarna utgjordes av pensionsavgångar.
Som ett led i att stärka anställningsprocessen införde kommunen under året bakgrundskontroller inför varje nyanställning. Det innebär en faktacheck av en kandidat inför ett anställningsbeslut där den rekryterande chefen får ytterligare beslutsunderlag inför anställningen. Bakgrundskontrollerna sker enbart mot offentliga källor.
Årets medarbetarundersökning genomfördes under mars och april. Resultatet visade på ett lika starkt HME (hållbart medarbetarengagemang) för kommunen som helhet och inom grundskolan. Förskolans HME-resultat ökade från 79 till 83.
I slutet av oktober genomfördes årets medarbetardag som innehöll både gästföreläsning och workshop på temat samarbete. Årets medarbetarskap tilldelades alla de kollegor som samarbetade med överflytten av privata hemtjänstkunder under sommaren.
Medarbetarenkät 2023
Område | Kommunen, totalt 2023 | Förskola 2023 | Grundskola 2023 | Kommunen, totalt 2022 | Förskola 2022 | Grundskola 2022 |
Motivation | 83 | 81 | 83 | 84 | 80 | 84 |
Ledarskap | 83 | 82 | 82 | 84 | 77 | 81 |
Styrning | 83 | 84 | 82 | 82 | 80 | 80 |
HME | 83 | 83 | 82 | 83 | 79 | 82 |