Miljöprövningsdelegationen (MPD)
2008-12-11 Dnr: 000-000-00
Miljöprövningsdelegationen (MPD)
Setra Trävaror AB Heby Sågverk
744 32 HEBY
Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (MB) till fortsatt och utökad tillverkning av träprodukter samt lagring och vattenbegjutning av timmer på fastigheten Västerlövsta prästgård 1:29 i Heby kommun
(Anläggningsnummer 0331-152)
BESLUT
Tillstånd
Länsstyrelsen i Uppsala län, miljöprövningsdelegationen (MPD), meddelar Setra Trävaror AB (xxx.xx. 556035-2196) tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (MB) till fortsatt och utökad tillverkning av träprodukter samt lagring och vattenbegjutning av timmer på fastigheten Västerlövsta prästgård 1:29 i Heby kommun.
Tillståndet gäller för en maximal årlig produktion av 600 000 m3 sågade trävaror. Tillståndet gäller även lagring samt vattenbegjutning vid samma tillfälle av högst 60 000 m3fub (kubikmeter fast mått under bark) råvara.
Tillverkningen av träprodukter klassificeras enligt den i ärendet tillämpliga bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd med SNI-kod 20-1, sågverk eller anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning där mer än 60 000 m3 toppmätt volym råvara (rundvirke) eller kubikmeter virke (råvara) förbrukas per år (prövnings- nivå B, prövning i länsstyrelsen). Enligt den nya bilagan till ovannämnda förordning klassificeras tillverkning av träprodukter med verksamhetskod 20.20, med fortsatt prövningsnivå B.
Lagringen och vattenbegjutningen av timmer på land klassificeras enligt den tillämpliga bilagan med kod –t1, lagring av mer än 10 000 m3 toppmätt volym timmer på land med begjutning av vatten (prövningsnivå B, prövning i läns- styrelsen). Enligt den nya bilagan till ovannämnda förordning klassificeras lagringen och vattenbegjutningen med verksamhetskod 20.70, med fortsatt prövningsnivå B.
Länsstyrelsen Uppsala län
POSTADRESS: 751 86 UPPSALA BESÖKSADRESS: HAMNESPLANADEN 3
TELEFON: 018 - 19 50 00 TELEFAX: 018 -12 00 11 E-POST xxxxx.xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx
POSTGIRO 3 51 73-4 / 6 88 03-6 ORGANISATIONSNUMMER: 202100-2254 (VAT SE202100225401)
Miljökonsekvensbeskrivning
Länsstyrelsen godkänner med stöd av 6 kap. 9 § MB miljökonsekvens- beskrivningen i ärendet.
Villkor för verksamheten
För verksamheten ska gälla följande villkor.
1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas huvud- sakligen i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Sådana mindre förändringar av verksamheten som avses i 5 § tredje stycket förordningen om miljöfarlig verksamhet eller hälsoskydd ska anmälas på det sätt som anges i 22 § samma förordning till tillsynsmyndigheten.
2. Stoftutsläppet i utgående rökgaser från fastbränslepannan får som riktvärde1) inte överstiga 25 mg/m3 ntg2) vid 6 % O2.
3. Halten av kolmonoxid (CO) i utgående rökgaser från fastbränslepannan får som dygnsmedelvärde och riktvärde1) inte överstiga 500 mg/m3 ntg2) vid 6 % O2. Halten kolmonoxid i utgående rökgaser ska mätas kontinuerligt när produktionen vid anläggningen överstiger 350 000 m3 sågade trävaror per år.
4. Avloppsvatten från tvätthallar och andra utrymmen där olja hanteras ska behandlas i oljeavskiljare innan det tillförs spillvattennätet.
5. Halten av opolära alifatiska kolväten i utgående vatten från oljeavskiljare får som riktvärde1) inte överstiga 5 mg/l mätt som dygnsmedelvärde.
6. Buller från anläggningen inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska, så länge produktionen vid anläggningen uppgår till högst 300 000 m3 sågade trävaror per år, dock längst till och med den 31 december 2015, begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde1) utomhus vid närmaste bostäder än
55 dB(A) dagtid (kl. 07-18)
50 dB(A) kvällstid (kl. 18-22), samt lördag, söndag och helgdag (kl. 07-18) 45 dB(A) samtliga dygn nattetid (kl. 22-07).
Den momentana ljudnivån nattetid från verksamheten ska begränsas så att inte högre momentana ljudnivåer uppkommer nattetid (kl. 22-07), som riktvärde1) utomhus vid närmaste bostäder, än 55 dB(A).
Tillsynsmyndigheten ska underrättas när produktionen överstiger ovan nämnda produktionsmängd. Vid sådant förhållande upphör aktuellt villkor att gälla och ersätts av nedan angivna villkor 7.
7. Buller från anläggningen inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska, när produktionen vid anläggningen överstiger 300 000 m3 sågade trävaror per år eller från och med den 1 januari 2016, begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde1) utomhus vid närmaste bostäder än
50 dB(A) dagtid (kl. 07-18)
45 dB(A) kvällstid (kl. 18-22), samt lördag, söndag och helgdag (kl. 07-18) 45 dB(A) samtliga dygn nattetid (kl. 22-07).
Den momentana ljudnivån nattetid från verksamheten ska begränsas så att inte högre momentana ljudnivåer uppkommer nattetid (kl. 22-07), som riktvärde1) utomhus vid närmaste bostäder, än 55 dB(A).
8. Tillkommande anläggningar och utrustning ska utformas i samråd med tillsynsmyndigheten så att bullerbidraget därifrån inte överstiger Naturvårds- verkets riktlinjer för nyetablerad industri.
9. Kemiska produkter samt farligt avfall ska lagras på tät invallad yta under tak. Invallningen ska rymma en volym som motsvarar den största behållarens volym plus minst 10 % av summan av övriga behållares volym.
10. Lagringen av timmer ska hållas så begränsad som möjligt under sommar- halvåret och timmerbevattning ska ske med klimatstyrd bevattning på särskilt iordningsställda ytor.
11. Försiktighetsåtgärder ska vidtas så att recipienten, Arnebobäcken, inte tillförs dag- eller spillvatten av sådan mängd eller beskaffenhet att miljöpåverkan blir mer än obetydlig.
12. Provtagning i recipienten Arnebobäcken ska genomföras enligt kontroll- program som överenskommes i samråd med tillsynsmyndigheten.
13. Verksamheten ska bedrivas så att omgivningen inte utsätts för besvärande damning.
14. En energiplan ska upprättas innehållande en utredning av de faktiska förhållandena vad gäller energianvändning och förslag på förbättringar. Energiplanen skall inlämnas till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2011.
1) Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, ålägger bolaget att vidta åtgärder så att villkoret inte överskrids och förhindrar att överskridandet upprepas.
2) Med m3 ntg avses kubikmeter torr gas normaliserad till temperaturen 273 K och trycket 101,3 kPa.
Länsstyrelsen överlåter med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket MB åt tillsyns- myndigheten att fastställa de eventuella villkor som föranleds av villkor 14 ovan.
Länsstyrelsen överlåter vidare med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket MB åt tillsynsmyndigheten att vidta de åtgärder och fastställa de villkor som behövs för det fall att eventuella föroreningar skulle påträffas.
Igångsättningstid
Fråga är om pågående verksamhet, varför förordnande av igångsättningstid enligt 22 kap. 25 § MB inte är relevant.
Återkallelse av tidigare beslut
Länsstyrelsen återkallar tidigare beslut om tillstånd till utökad produktion vid Heby sågverk meddelat av Länsstyrelsen i Västmanlands län den 9 mars 1999 (dnr. 241-04287-98).
Särskilda upplysningar
Detta tillstånd befriar inte Setra Trävaror AB från skyldigheten att iaktta vad som gäller enligt andra bestämmelser för den anläggning eller verksamhet som tillståndet avser.
Setra Trävaror AB ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön (26 kap. 19 § MB) samt i övrigt iaktta vad som sägs i förordningen (1998:901) om
verksamhetsutövarens egenkontroll. Varje år före utgången av den 31 mars ska en miljörapport inges till tillsynsmyndigheten (26 kap. 20 § MB). Miljörapporten ska utformas i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2006:9 om miljö- rapporter för tillståndspliktiga verksamheter.
Enligt 2 kap. MB gäller vissa allmänna hänsynsregler som ska iakttas. Särskilt erinras om 2 kap. 6 § vari föreskrivs om skyldigheten att undvika sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljö om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga.
Ändring av verksamheten kan kräva nytt tillstånd eller anmälan i enlighet med bestämmelserna i 5 och 21 §§ förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Bedrivs miljöfarlig verksamhet av annan än den som meddelats tillståndet, ska den nye verksamhetsutövaren enligt 32 § samma förordning snarast möjligt upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet.
Avgift för prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet ska enligt 2 kap. 1 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt
miljöbalken betalas av den som bedriver miljöfarlig verksamhet som anges med beteckningen A eller B i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Om verksamheten i sin helhet eller någon del av denna upphör, ska detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemiska produkter och avfall ska då tas om hand. Bolaget ska vidare i samråd med tillsynsmyndigheten utreda om området är förorenat och vid behov också svara för att området efterbehandlas.
REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
Tidigare beslut
Tidigare tillstånd meddelades av Länsstyrelsen i Västmanlands län den 9 mars 1999 (dnr. 241-04287-98). Tillståndet avser en produktion av högst 300 000 m3 sågade trävaror per år.
Ansökan med åtaganden och yrkanden
Setra Trävaror AB, nedan kallat Bolaget, ansöker om utökat tillstånd att förbruka högst 1 350 000 m3fub råvara (rundvirke) per år. Detta motsvarar ca 600 000 m3 sågad vara per år. Bolaget ansöker vidare om tillstånd att som högst vid samma tillfälle få vattenbegjuta 60 000 m3fub lagrad råvara (rundvirke).
Bolaget föreslår följande villkor för verksamheterna.
1. Verksamheterna ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har åtagit sig i ärendet, såvida inte annat framgår av detta beslut. Mindre ändringar får vidtagas efter godkännande av tillsynsmyndigheten.
2. Utsläpp av stoft från fastbränsleanläggningen får som riktvärde ej överstiga 20 mg/Nm3 torr gas vid 10 % CO2.
3. Städbark och träaska ska omhändertas på ett sätt som kan godtas från miljö- synpunkt av tillsynsmyndigheten.
4. Lagringen av timmer ska hållas så begränsad som möjligt under sommar- halvåret och timmerbevattningen ska ske med klimatstyrd befuktning på särskilt iordningställda ytor.
5. Provtagning i recipienten Arnebobäcken ska genomföras enligt kontroll- program som överenskommes med tillsynsmyndigheten.
6. Villkor kopplade till vattendom för uttag av vatten ur Arnebobäcken för timmerbevattning ska efterlevas.
7. Verksamheten ska bedrivas så att omgivningen inte utsätts för besvärande damning.
8. Kemikalier samt farligt avfall ska förvaras på tät invallad och avloppslös yta under tak.
9. Buller från verksamheten får som riktvärde vid närmaste bostäder ej överstiga följande ekvivalenta ljudnivåer.
Dagtid kl. 07.00-18.00 – 55 dB(A)
Kväll kl. 18.00-22.00 – 50 dB(A) Natt kl. 22.00-07.00-45 dB(A).
Samråd
Bolaget genomförde den 7 juni 2004 ett tidigt samråd med Länsstyrelsen i Västmanlands län samt Heby kommun. Bolaget höll den 16 april 2005 ett samrådsmöte i form av öppet hus med information och möjlighet till rund- vandringar inom området. De som inte hade möjlighet att närvara vid samråds- mötet bereddes möjlighet att inkomma med synpunkter senast den 22 april 2005. Länsstyrelsen beslutade den 15 juli 2005 (dnr. 551-12361-05) att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Ärendets handläggning
Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning inkom till Länsstyrelsenden 16 decem- ber 2005. Länsstyrelsen begärde kompletteringar av miljökonsekvens- beskrivningen och kompletteringarna inkom i olika omgångar, varav den sista
den 14 december 2006. Ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen har kungjorts i Uppsala Nya Tidning den 27 februari och i Sala Allehanda den 28 februari 2007. Ytterligare kompletteringar avseende åtgärder för att minska externt buller inkom den 19 februari 2008.
Länsstyrelsen har genomfört ett remissförfarande med Miljö- och byggnämnden samt enheten för Mark- och planering i Heby kommun. Yttranden har inkommit från Miljö- och byggnämnden samt från närboende. Bolaget har fått del av och bemött vad som anförts i yttrandena.
Bolaget har fått del av Länsstyrelsens förslag till beslut i ärendet och beretts tillfälle att komma in med synpunkter. Bolaget har hört av sig och anfört följande. Lång tid har förflutit sedan bolaget under år 2005 igångsatte tillståndsprocessen. Konjunkturella och marknadsmässiga förändringar innebär att produktions- ökningen i dagsläget inte är lika angelägen. Bolaget bedömer att produktionsnivån 350 000 m3 sågade trävaror per år är tillräcklig under överskådlig tid. Mot bakgrund av detta bedömer Bolaget att några av de föreslagna villkoren är särskilt kostnadsbetungande samtidigt som de inte medför motsvarande miljönytta.
Mätningar av kolmonoxid (CO) utförs i samband med stoftmätning. Hittills har
nivån legat i intervallet 40-130 mg/m3 ntg. Installation av kontinuerlig mätutrustning för CO skulle i dagsläget innebära en tillkommande kostnad av 400 000 kr. Bolaget anser med anledning av ovanstående att kontinuerlig mätning av CO ska ske först när produktionen överstiger 350 000 m3 sågade trävaror per år. Vad gäller bullervillkoret så innebär nyetableringsriktvärden för kväll att bolaget redan nu måste vidta kostsamma och omfattande åtgärder för att innehålla dessa. Bolaget anser att villkoret även här bör kunna inrymma en produktionsnivå (förslagsvis samma som för kontinuerlig mätning av CO) över vilken
nyetableringsriktvärden för dag och kväll börjar gälla. När det gäller tillkommande anläggningar och utrustning anser inte bolaget att det är realistiskt att tillämpa nyetableringskravet generellt. Bolaget anser att 45 dB(A) ska gälla nattetid även här. Med tanke på den osäkerhet som råder om framtida produktionsnivå är det inte rimligt att nu som ett tillståndsvillkor lägga fast tidsbestämda krav på åtgärder när det gäller energianvändning. Genom att bolaget har angivit att en ny fastbränsleanläggning behövs vid högre produktionsnivå än 400 000 – 450 000 m3 sågade trävaror per år skall detta villkor utgå och aktualiseras först vid ansökan om miljötillstånd för en ny förbränningsanläggning.
Med anledning av vad Bolaget anfört i yttrandet har Länsstyrelsen upprättat ett reviderat förslag till beslut i ärendet. Det nya förslaget har tillstätts Bolaget för kännedom och yttrande. Bolaget har på nytt kommit in med yttrande.
SÖKANDENS BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
Nuvarande och utökad verksamhet
Heby Sågverk ligger i södra delen av Heby kommun, 15 km från Sala och 50 km från Uppsala. Xxxxxx och Xxxxxxxxx byggde sågverket på 1920-talet som ett komplement till tegelindustrin. Västmanlands läns skogsägareförening köpte sågen år 1971. Genom fusioneringar har nu Setra Group AB blivit ägare till enheten.
Industriområdet omfattar 45,4 ha. På Heby Sågverk sågas idag enbart grantimmer. Timret sågas till plank och bräder. Produktionen för år 2006 beräknas uppgå till 633 000 m3fub timmerråvara, vilket motsvarar ca 285 000 m3 justerad torr råvara volym färdiga trävaror per år.
Olika produktionsformer förekommer. Inmätning av timmer sker i tvåskift, sönderdelning i tvåskift med enkelskift lördag-söndag, justerverk i tvåskift och utlastning i tvåskift. Panncentral och torkar körs kontinuerligt med periodisk övervakning. Totalt antalet egna anställda är 84 st. Service och underhåll görs genom egen organisation samt entreprenörer.
Timmerråvaran transporteras till sågverket med bil och medeltransportavståndet är 10,4 mil. Arbetet vid timmersorteringen bedrivs idag i tvåskift. I nu gällande arbetstidsavtal är arbetstiderna måndag till torsdag kl. 06.00-24.00 och fredag
kl. 06.00-15.45. Intransport av timmer kan ske dygnet runt och då lossar lastbils- schaufförerna själva med mobilkran. Detta gäller även under helger. Avdelningen bemannas av 1,5 virkesmätare per skift samt tre st hjullastare per skift. All intransport av timmer sker idag med lastbil. Inom överskådlig tid kommer även efter planerad utökning intransporten att ske med lastbil och det är först i det övre volymspannet av ansökan som järnvägslösningar är tänkbara. Avdelningen har idag en hög kapacitet och är välinvesterad med hög teknisk nivå. En utökning av produktionen kommer att behöva mötas upp med proportionellt ökad drifttid och i det övre volymspannet närma sig kontinuerlig drift. Efter inmätning och sortering lagras timret i sorterade timmervältor före sönderdelning till sågade trävaror.
Lagringsplatsen är asfalterad. Snö från snöröjning av körvägar och uppställnings- platser läggs upp inom industriområdet. Sommartid sker klimatstyrd timmer- bevattning för att eliminera lagerskador. Klimatstyrningen reducerar vatten- åtgången för bevattning och därmed även återföring till Arnebobäcken. Bolaget har vattendom för uttag av vatten ur Arnebobäcken. Bevattningsvattnet filtreras genom ett vegetationsfilter innan återföring till recipienten. Efter sönderdelning dimensionssorteras virket och ströläggs inför stundande torkning.
Vid en produktionen på 285 000 m3 justerad torr volym årligen bedrivs i såglinjen verksamheten med treskift med 10 medarbetare per skift inklusive truckhantering. Enligt arbetstidsavtal är treskiftet idag måndag till fredag kl. 06.00-01.00 och lördag till söndag kl. 06.00-19.00. Avdelningen omfattar barkning, sönderdelning, råsortering och ströläggning. Som biprodukter erhålls cellulosaflis, torrflis, sågspån, bräckage och bark som lagras i fickor för regelbunden leverans till kunder. I nuläget består avdelningen av en sönderdelningslinje. Vid en utökning av produktionen kommer betydande nyinvesteringar att krävas inom denna avdelning. En ökad matningshastighet på befintlig linje kan vara ett första steg i en utökad verksamhet. För att nå det övre volymspannet i ansökan kan det komma att krävas ytterligare en såglinje placerad parallellt med befintlig linje. En ytterligare utökning av drifttiden mot kontinuerlig drift kan också vara aktuell.
Pannan har i dagsläget en effekt på 15 MW. Det är en biobränslepanna för het- vatten 140 grader Celsius. Den drivs med en mix biobränsle av 80 % bark, 10 % spån och 10 % torrflis. Askan våtutmatas och omhändertas av Naturbränsle för återföring till skogen som gödning. Stoftrening sker via multicyklon och elektrofilter. Kapaciteten i pannan utnyttjas idag till genomsnittligen 80 % vid nuvarande produktion. Investeringar i rökgaskondensering och värmeåtervinning
kan öka kapaciteten till 19 MW, vilket motsvarar en produktionskapacitet motsvarande 400 000-450 000 m3 årligen. En ytterligare ökning av produktionen kommer att innebära behov av ytterligare en panna vilket då innebär en separat tillståndsansökan. Pannan drivs kontinuerligt med periodisk övervakning.
Skorstenens höjd är 32 m inklusive fundament.
Efter sönderdelning och ströläggning truckmatas den nysågade trävaran till virkestorkningen. På Heby Sågverk finns fem kanaltorkar och 21 st kammartorkar. Torkningsprocessen omfattar 25-100 timmar per torksats. Driften sker kontinuerligt. Efter tidigare investering i två kammartorkar finns en total kapacitet för 310 000 m3 årligen. En utökad produktion enligt ansökan måste mötas upp proportionellt med ytterligare torkinvesteringar. Nästa planerade torketapp innebär utbyte av gamla befintliga kanaltorkar vilket innebär möjligheter för värme- återvinning.
När virket torkats till beställd fuktkvot fraktas det med truckar till justerverket. I denna avdelning kvalitetssorteras samtliga trävaror samt paketeras och emballeras. Avdelningen är mycket välinvesterad och förberedd för en utökad produktion. Vid en produktionsnivå på 285 000 m3 per år utnyttjas denna avdelning i två skift. I nu gällande arbetstidsavtal är arbetstiderna måndag till torsdag kl. 06.00-00.00 och fredag kl. 06.00-14.30. Med mindre kompletterande investeringar för ökad matningshastighet kan en produktion upp till 350 000 m3 inrymmas i nuvarande driftform. Ytterligare utökning av produktionen innebär behov av utökad drifttid i motsvarande grad, vilket kan innebära behov av kontinuerlig drift.
Ett färdiglagermagasin som rymmer ca 25 000 m3 ligger i direkt anslutning till uttaget från paketeringen. Ytterligare ca 10 000 m3 lagras utomhus. Utlastningen bedrivs i dag i två skift och en planerad utökad produktion innebär en utökning i en första etapp till tre skift för att sedan i det övre spannet på volymansökan omfatta kontinuerlig drift. Lagringskapaciteten för färdiglager beräknas inte att höjas utan lageromsättningshastigheten ska öka proportionellt med ökad produktion.
Framtida utbyggnad
I ansökan anges att planering för någon form av vidareförädlingsverksamhet, t.ex. hyvleri, kan inrymmas i verksamheten. Den kommer att omfatta delar av produktionen motsvarande 30-40 % av totala sågade volymen. Etablering är tänkt nordväst om färdigvarumagasinet.
Heby Sågverk är tredjepartscertifierat enligt ISO 9001:2000 samt ISO 14001:2004.
Verksamhetens förväntade påverkan på miljön
Råvaror
Bolaget ansöker om utökat tillstånd att förbruka högst 1 350 000 m3fub råvara (rundvirke) per år.
Kemikalier, biprodukter och avfall
Inom ramen för företagets miljöledningssystem finns rutiner för hantering av kemikalier, farligt avfall och övrigt avfall. Rutinerna omfattar t.ex. läckagesäkra lagringsplatser, säkerhetsdatablad, avtal med godkända transportörer och avfallsmottagare. Farligt avfall vid anläggningen lagras invallat på avsedd plats och består främst av spillolja, oljefilter, batterier och färgrester. Hydraul- och smörjoljor förekommer i många produktionssystem inom anläggningen och lagras så att utsläpp inte sker vid spill och läckage. Förvaring av ca 30 m3 diesel sker invallat under tak. Bark och städbark används som biobränsle i den egna anläggningen eller säljs externt. Flis går till massatillverkning och spån används inom skivindustrin eller blir biobränsle. Askan från fastbränsleanläggningen återförs till skogen som gödning.
Utsläpp till vatten och påverkan av vattenmiljön
Bolaget har vattendom för uttag av vatten ur Arnebobäcken (Stockholms Tingsrätts dom den 31 augusti 2004 i mål nr. M 312-02). Vattenuttaget ur Arneboån kan ha negativ inverkan på vattenmiljön om vattenståndet minskar. Dock anses denna risk som liten då Arneboån aldrig gått torr under 40 års timmerbevattning samtidigt som vattenuttaget idag minimeras med modern teknik. Spillvattnet från timmerbevattningen rinner från den hårdgjorda timmerplanen till två sedimenteringsbassänger, där det renas från barkrester och organiskt material. Därefter pumpas vattnet till en översilningsyta i form av ett vegetationsfilter med salix och gräs innan det rinner tillbaka till Arneboån.
Vattenprover tas i nuläget årligen uppströms samt nedströms sågen för att undersöka eventuell påverkan. Det slam som samlas i sedimentationsbassängerna används tillsammans med övriga barkrester från sågen vid framställning av barkmull. Recirkulering av bevattningsvattnet är inte möjligt då recirkulerat timmerbevattningsvatten blir kraftigt missfärgat och innehåller stora mängder bakterier. Missfärgat vatten och bakterier i samband med timmerbevattning försämrar kvaliteten på det lagrade timret.
Dagvatten inklusive smältvatten från snö avleds via dagvattensystemet till Arnebobäcken. Avloppsvatten från industrin pumpas till kommunens avlopps- ledningsnät. Avloppsvatten från tvätthall passerar oljeavskiljare innan det avleds till avloppsledningsnätet. Med de skyddsåtgärder som är utförda, avdunstnings- anpassad timmerbevattning och vattenrening, bör inte vattenverksamheten vid Heby Sågverk medföra några negativa miljökonsekvenser. Ett årligt kontroll-
program övervakar vattenverksamhetens miljöpåverkan. Recipientpåverkan kan även ske vid olyckor som t.ex. oljeläckage. Bolaget har inom ramen för sitt miljöledningssystem rutiner för att förebygga olyckor och nödlägesrutiner för att minimera den negativa miljöpåverkan i dessa fall.
Utsläpp till luft
Med nuvarande tillstånd är villkoret för stoftutsläpp 20 mg/Nm3 torr gas vid 10 % CO2. Stoftutsläppen från pannan är mycket låga för en panna av den aktuella storleken. Vid den senaste mätningen låg halten på 3 mg/Nm3 torr gas vid 10 % CO2. Stoftutsläppen ökar med en ökad produktion, men bedömningen är att det gamla villkoret bör innehållas även vid högre last och uppgradering av pannans effekt. Utsläppen av svaveldioxid härstammar framför allt från barken i bränslet och utsläppet bedöms med nuvarande produktion uppgå till ca 670 kg svavel per år. Vid fullt utbyggd produktionskapacitet med en ny panna bedöms svavel- utsläppet till ca 1,5-2,0 ton svavel per år. Utsläppen av kväveoxider mäts enligt lag. För år 2006 var utsläppen från pannan ca 15 ton enligt den årliga NOx- rapporten. Totalt nyttiggjord energi från pannan uppgick under år 2006 till
ca 75 GWh. Vid uppgradering av befintlig panna till 19 MW beräknas utsläppet av kväveoxider till ca 23 ton per år.
Pannan har reglerutrustning avseende bäddhöjd på den rörliga rostern. Luft- tillförseln har nyligen byggts om för optimering av mängden tillförd luft. Två elfilter i serie gör utgående stofthalt mycket låg. I en fastbränslepanna av aktuellt slag bedöms en rörlig roster i kombination med elfilter för rökgasrening vara i nivå med bästa tillgängliga teknik. Bark är huvudbränsle i pannan och föreligger i relativt stora stycken. Tekniken med bubbelbädd som skulle kunna vara ett alternativ kräver mycket mera finfördelat bränsle samt en underhålls- och skötselorganisation som inte är realistisk inom ett sågverk.
Bolaget anser inte att någon spridningsberäkning behövs i nuläget eftersom uppgraderingen av pannan bedöms som en relativt liten åtgärd. Vid investering i ny panna kommer spridningsberäkningar att genomföras.
Utsläpp av VOC från sågverk innebär utsläpp av terpener i olika former. De dominerande formerna är monoterpenerna alfa-pinen och 3-karen, vilka avgår som flyktiga ämnen vid virkestorkning. En produktion av ca 260 000 m3 sågade trävaror per år medför enligt beräkningar avgång vid torkning av ca 26,0 ton terpener per år. Vid fullt utbyggd verksamhet (600 000 m3 sågad vara) beräknas en avgång av ca 60 ton terpener per år.
Utsläpp till luft sker även genom interna transporter inom området. Under år 2006 förbrukades enligt den årliga miljörapporten 390 m3 diesel av Miljöklass 1.
Interna transporter med truckar och lastbilar uppgick under samma period i tid räknat till 33 700 timmar.
Miljökvalitetsnormer
De miljökvalitetsnormer som bedöms vara relevanta för området berör utom- husluft och avser halten svaveldioxid, kväveoxid och ozon. IVL avvecklade under år 2004 sin mätpunkt i Högskogen, som ligger 1,8 mil öster om Heby. Bolaget anser att dessa data är de mest relevanta och rimliga som går att få fram för att göra en bedömning av luftförhållandena i Heby. SLB analys har på uppdrag av Västmanlands läns luftvårdsförbund byggt upp en emissionsdatabas för Västmanland. Heby ingår än så länge i denna databas. Urbanmätnätet har mätstationer i Uppsala och Köping som närmaste orter. Miljöövervakning av bakgrundshalter för luft sker inom EMEP vid sex stationer i landet. Närmaste mätstation i förhållande till Heby är Aspvreten i Nyköpings kommun. Även Sala kommun genomför vissa luftmätningen i tätorten. Bolaget bedömer utifrån insamlade mätdata att nuvarande och utökad verksamhet inte kommer att medverka till överträdelse av någon av ovan nämnda miljökvalitetsnormer. För kolmonoxid saknas data, varför någon bedömning inte har kunnat genomföras.
Buller
Bolaget har via en extern konsult utfört en bullerutredning. En identifiering har gjorts av dagens bullerkällor och beräkning har gjorts av den insatsdämpning som behövs för att i aktuella mätpunkter innehålla dels gällande bullervillkor, dels nyetableringskraven. Av undersökningen framgår att åtgärder behöver vidtas för att säkert innehålla kravet på bullerriktvärden för befintlig industri enligt RR SNV 1985:5 även under ogynnsamma väderleksförhållanden, dvs. medvind mot bostäder och samtidig temperaturskiktning eller inversion. Dimensionerande nivå är den ekvivalenta nivån 45 dB(A) och maxnivån 55 dB(A) nattetid. Mot bak- grund av bullerutredningen har bolaget under år 2007 ersatt truckparken med nya ljuddämpade truckar.
Undersökningen bedöms också visa att nyetableringsriktvärdet 40 dB(A) för natt inte är möjligt att innehålla om ekonomiska aspekter vägs in. I utredningen beskrivs omfattningen av de åtgärder som skulle behövas för att under alla förhållanden innehålla högst 40 dB(A) nattetid i den dimensionerande mätpunkten Ml. Den mest kostsamma insatsen torde då vara en hel inbyggnad av timmersorteringen. Vid ett annat av Setras sågverk har en liknande frågeställning varit aktuell. Krav på nyetableringsriktvärden framfördes av Länsstyrelsen varvid frågan slutligt avgjordes i miljödomstolen (Växjö Tingsrätt den 10 mars 2005, dom nr 4647-04). I det fallet fanns en budgetoffert för inbyggnad av hela timmerplanen till en kostnad av 250 Mkr. Timmerplanen var i det fallet endast cirka hälften så stor som den i Heby. Miljödomstolen gjorde en avvägning enligt
miljöbalkens 2 kap. 7 § och ändrade delvis Länsstyrelsens villkor på så sätt att man beslutade om riktvärden för befintlig industri, dvs. ekvivalentnivå 45 dB(A) nattetid. För övrig tid kvarstod riktvärden för nyetablerad industri. Vid ett möte mellan Bolaget och Länsstyrelsen den 19 november 2007 bestämdes att bolaget skulle inkomma med kompletterande upplysningar avseende åtgärder för att dämpa bullret från anläggningen så att 45 dB(A) innehålls i aktuella mätpunkter. Utgångspunkten har i huvudsak varit bilaga 5 i den bullerutredning som utförts av Westin Akustik AB och åtgärdspaketet omfattar ca 2 miljoner kr. Buller- utredningen och däri föreslagna åtgärder är beräknade och dimensionerade utifrån värsta tänkbara meteorologiska fall, vilket inträffar mycket sällan. En viss hänsyn har tagits till Bygg- och miljöförvaltningen i Hebys remissyttrande i ärendet. Man anger där att meteorologiskt sämsta fall inte är helt relevant om man jämför med Naturvårdsverkets riktlinjer för immissionsmätning av externt industribuller.
Bolaget har mot bakgrund av detta bedömt att bullerreducerande åtgärder inte behöver göras helt enligt bilaga 5. I huvudsak motsvarar dock de angivna åtgärderna de emissionskällor som anges i bilaga 5.
Åtgärdspunkt | Åtgärd | Tidplan | Kostnad |
P1 Intag såghus, P2 Påläggsbord, stegmatare före barkning, P3 Vändbanor efter barkning P5 Flisficka vid såg P6 Spånficka vid såg | Uppförande av ett bullerplank med 170 m längd och 9 m höjd. Främst bullerskydd mot mätpunkt 1 och 2. | 2009 | 1 600 000 kr |
P4 Barkfräs vid barkning | Inbyggnad | 2009 | 210 000 kr |
P7 Vandringstorkar 1-4 | Tas ur bruk och nya dämpade torkar byggs. | 2009 | Nya torkar beräknas kosta 17 Mkr |
P10 Kammartorkar 23-24, ljudstarka utlopp | Befintliga ljuddämpare kompletteras. | 2008 | 100 000 kr |
P13 Kammartork 11-20, 1 centrum mkt ljudstarkt | Ökad dämpning | 2008 | 20 000 kr |
P17 Strösortering justerverk | Bulleravskärmande vägg åt söder | 2009 | 100 000 kr |
Transporter
Inkommande transporter av timmer omfattar i nuläget 14 000 fordon per år.
Intransporten sker dygnet runt sju dagar i veckan med en tyngdpunkt mot
kl. 06.00-22.00 vardagar. All intransport av timmer inkommer från väg 67 genom separat timmerinfart från Storängsgatan.
Avtransport av sågade trävaror omfattar i nuläget 5 200 fordon per år.
Avtransporten pågår måndag till torsdag kl. 06.00-24.00 och fredagar
kl. 06.00-16.00 med tyngdpunkt på kl. 07.00-15.00 vardagar. All avtransport avgår via Västergatan till Storängsgatan och väg 67.
Avtransport av biprodukter i form av cellulosaflis och biobränsle omfattar i nuläget 8 700 årsfordon. Transporten sker i kontinuerlig drift sju dagar i veckan. Avtransporten går ut från området via södra utfarten till Norra Järnvägsgatan.
Därefter går transporterna ut via Västergatan och Storängsgatan till väg 67. När produktionen överstiger 400 000 m3 sågad vara per år finns planer för avtransport av biprodukter inom området, genom timmerplanen och till den timmerväg som ansluter till Storängsgatan och vidare ut på väg 67.
Interna transporter omfattar i nuläget 36 000 årstimmar. Interna transporter sker idag i huvudsak mellan kl. 06.00 och 24.00 vardagar och till viss del mellan
kl. 06.00-18.30 under helg. Vid fullt utökad kapacitet kommer de interna trans- porterna att öka till 65 000 årstimmar, vilket kommer att medföra kontinuerlig drift dygnet runt hela veckan.
Diskussioner pågår mellan Banverket, Heby kommun och Bolaget om ett järnvägsstickspår in i området. Bolaget söker på sikt att genomdriva järnvägs- lösningar för vissa delar av sina produkter. Någon tidsplan för detta finns inte i dagsläget. Banverkets planer för bansträckningen mellan Uppsala och Sala samt Heby kommuns planer för områden gränsande till sågverksområdet är väsentliga delar i denna fråga.
I samband med den centrala upphandlingen av transporttjänster görs en miljö- och kvalitetsbedömning av transportören. Bolaget använder Preems diesel i egna fordon. Denna diesel innehåller 5 % RME (rapsmetylester) som är baserad på raps och därmed bidragande till utökningen av förnyelsebara drivmedel. Bolaget anger i kravspecifikation vid upphandling av transporter att entreprenör ska använda diesel med 5 % RME.
Energi
Effektuttaget var under år 2005 drygt 8 MW. Den befintliga pannan på 15 MW kan uppgraderas till 19 MW genom investering i bl.a. rökgaskondensering och värmeåtervinning. Nästa planerade torketapp innebär utbyte av gamla befintliga kanaltorkar vilket innebär möjligheter för värmeåtervinning och därmed en ökad energieffektivitet. En uppgradering till 19 MW motsvarar energibehovet vid en produktion av ca 400 000-450 000 m3 sågad vara årligen. När produktionen överstiger detta uppstår behov av en ny panna, vilket då innebär en separat tillståndsansökan.
Hälsoeffekter
Så länge som nuvarande panna används med en maximal effekt av 19 MW gäller nedanstående. Utsläppen av stoft och NOx är idag mycket låga och ökningen i förhållande till totala utsläpp är marginell. För NOx är ökningen 2 % om databasen från SLB för år 2002 används. Stoftutsläppen blir ca 2 ton, varav endast en del är inom fraktionen PM10. Om ändå allt stoft antas vara inom PM10 så blir ökningen under 1 % vid jämförelse med samma databas som för NOx. För SO2 erhålls en beräknad ökning av ca 10 % enligt samma metod. Motsvarande ökning för VOC motsvarar 6 % jämfört med totalutsläpp.
Bländning har inte uppmärksammats som något problem från närboende och torde inte heller bli så i framtiden.
Sammantaget så bedöms ökningen av luftutsläpp vara marginella på grund av den utökade verksamheten. Utsläppspunkten ligger 32 m över mark, vilket gör att utspädningseffekten blir större än för mera marknära föroreningskällor, t.ex. utsläpp från vedeldade bostäder.
De närmaste bostäderna ligger ca 300 m sydväst om sågverket. Mätpunkten i detta område (M1) är enligt bullerutredningen dimensionerande för buller. Bostäder finns även ca 390 m sydsydost samt ca 330 m öster om sågverket, dessa mätpunkter benämns i bullerutredningen M2 respektive M4.
I dagsläget finns inga klagomål över bullerförhållanden. Bullersituationen i omgivningen kommer att påverkas av en produktionshöjning. Skillnaden blir främst nattetid mellan kl. 01.00-06.00 eftersom verksamheten vid fullt utbyggd kapacitet kommer att pågå under hela dygnet, även under helgtid. Med de bullerdämpande åtgärder som föreslås avses riktvärden för befintlig industri att innehållas. Hälsoeffekterna av det tillkommande bullret är svårbedömda, även om förhållandena idag med drifttider 4 timmar inom nattintervallet ger en viss ledning.
Mark
Sågverket byggdes på 1920-talet som ett komplement till tegelindustrin. Verksamheten har medfört att marken på vissa ställen innehåller föroreningar från bl.a. smörjning av kedjor med spillolja, besprutning av virke och gräs, doppning av virke mot mögel samt tryckimpregnering. Under det nuvarande virkes- magasinet har det tidigare legat en bilskrot. Vissa föroreningar är redan sanerade. I samband med eventuella nybyggnationer avser bolaget att göra en bedömning om det inom området har pågått någon förorenande aktivitet. Vid misstanke om förorening ska provtagning göras.
SAMRÅD
Under samrådsmötet framkom synpunkter angående buller- och ljusstörningar, utsläpp från verksamheten samt synpunkter rörande transporter. Timmer- sorteringen alstrar slagljud som upplevs som störande. Bullerplank eller liknande avskärmning efterfrågades med anledning av detta. Ljuset från anläggningen kan vid vissa väderförhållanden upplevas som störande eftersom det lyser upp natthimlen. Synpunkter framfördes även på den hastighet som bl.a. timmerbilar till och från sågen håller på väg 72 samt eventuell trafikökning på väg 67.
YTTRANDEN
Miljö- och byggnämnden i Heby kommun har inkommit med yttrande och anfört följande. Nämnden anser att Naturvårdsverkets riktvärden för nyetablering ska tillämpas för buller från verksamheten (Naturvårdsverkets AR 1978:5). Därutöver bör gälla att om det förekommer hörbara toner ska företaget vidta åtgärder för att eliminera dessa. Detta motiveras av att den utökade verksamheten innebär betydande förändringar i bullersituationen för närboende samtidigt som sågverket ligger relativt nära några av tätortens bostadsområden. I dagsläget bedrivs ingen bullrande verksamhet under nattperioden kl. 00.00-06.00 eller på lördagar och söndagar. Den utökade verksamhet som ansökan avser kommer att bedrivas dygnet runt under alla veckodagar. Det innebär att boende i anläggningens närhet kommer att höra buller från verksamheten även vid de tillfällen då det idag är relativt tyst. Nämnden ställer sig lite tvekande till de slutsatser som görs med anledning av utförda bullerberäkningar. Bolaget betonar i sitt yttrande att utförda beräkningar har gjorts för det ”värsta meteorologiska fallet” och att de ljudnivåer som har uppmätts i rapporten inte är de normalt förekommande. Man skriver att ”nivåer om 5-8 dB lägre än de uppmätta torde inte vara ovanliga”. Nämnden menar att man vid tillämpning av Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller ska utgå från representativa förhållanden ur meterologisk synpunkt och att så inte har skett. Mot bakgrund av Setras uppgifter om hur beräkningarna har gjorts väcks frågan om inte företaget har överskattat de förväntade ljudnivåerna i mätpunkterna Ml, M2 och M4, och därmed också överskattar kostnaderna för att reducera bullret så att riktvärdena för nyetablering kan uppfyllas fullt ut. Nämnden anser därför att Länsstyrelsen bör ålägga Setra att ytterligare utreda vilka bullernivåer som kan förväntas vid representativa drifts- och väderleksförhållanden och därefter redovisa förslag till åtgärder, samt kostnaderna för dessa, för att uppnå riktvärdena för nyetablering vid omkring- liggande bostäder. Nämnden har inget att erinra mot den sökta lagringen och vattenbegjutningen av timmer under förutsättning att bolaget renar vattnet efter timmerbevattningen innan det når Arnebobäcken samt kontrollerar vilken
påverkan det har på närmiljön. Nämnden anser att recipientkontroll även i fortsättningen ska utföras av bolaget för att kunna följa vilken påverkan bevattningen har på Arnebobäcken. Vattnet från timmerbevattningen bör passera infiltrationsytor eller infiltrationsanordningar innan det når recipienten.
Kontrollprogram för vattenprovtagningar under perioden maj till september bör finnas och utföras så att bolaget har kontroll på vilken påverkan timmer- bevattningen har på recipienten både på kort och på lång sikt. Resultat och utvärderingar ska delges nämnden. Antalet transporter är beräknade att fördubblas med utökad produktion. Nämnden anser att det på längre sikt är önskvärt att järnvägstransporter utnyttjas. Det är därför viktigt att vid planerade verksamhets- förändringar planera för byggnader och installationer som möjliggör skapande av stickspår för in- och utlastning via järnväg.
Yttrande från närboende. Redan idag finner närboende verksamheten störande ur bullersynpunkt. Det som stör mest är timmerhanteringen, främst på grund av monotont dunkande ljud (slagljud) som uppkommer när stockarna faller från något sorts band. Störningarna är mest påtagliga när man vistas mycket utomhus eller när man sover med öppet fönster, alltså mest på sommaren. Länsstyrelsen föreslås ställa krav på intensifiering av produktionen under vinterhalvåret samt minimering av produktionen under sommarhalvåret. En produktionsökning innebär ökat buller nattetid, vilket absolut inte är godtagbart ur närboendes synvinkel med tanke på nattvila. Länsstyrelsen föreslås vidare ställa krav på uppförande av bullerplank mot Stationsvägen alternativt omlokalisering av den verksamhet som orsakar slagsljud så att den vetter mot riksväg 67 istället för mot Stationsvägen. Önskemål finns även om nya ljudmätningar över längre tidsperioder som omfattar alla relevanta atmosfäriska förhållanden, vindriktningar samt områden med lokal resonans. Speciell hänsyn bör då tas till ljudmaxima inom smala frekvensområden som kan medföra störningar inomhus. Även synpunkter på upplysning av natthimlen framförs från närboende. Enligt yttrandet upplevs detta som störande för människor och har med stor sannolikhet även negativa effekter på ekosystem. Vidare efterfrågas strålningsmätningar med koppling till upplysning av natthimlen samt effekter på ekosystem av detta.
SÖKANDENS BEMÖTANDE AV UPPGIFTERNA I YTTRANDENA
Bolaget anser att bullerriktvärden för befintlig industri ska tillämpas. Skälen till detta är dels att industrin är etablerad sedan länge och dels att riktvärden för nyetablering i stort skulle innebära att stora delar av verksamhetsområdet skulle behöva byggas in. Bolaget bedömer att hela timmerplanen med keratt då skulle behöva placeras i en jättelik byggnad med en area på ca 80 000 m2. Kostnaden för detta uppskattas till mer än 400 miljoner kr, vilket enligt bolaget inte kan anses
som skäligt enligt miljöbalkens rimlighetsavvägning. Bolaget är berett att göra ytterligare bullermätningar för representativa väderleksförhållanden i aktuella mätpunkter enligt egenkontrollen. Bolaget anser att dessa mätresultat ska ställas mot riktvärdet för befintlig industri och att förslag till bullerdämpande åtgärder ska utgå från dessa mätningar. Bolaget anser sig redan i kompletteringarna till ansökan ha föreslagit åtgärder för att minska bullret. Föreslagna åtgärder är bl.a. inköp av nya truckar, kanaltorkar som tas ut bruk samt avskärmnings- och inbyggnadsåtgärder. Dessa åtgärder påverkar troligen inte de dunkande ljud som hanteringen av timmerstockar kan orsaka. Bolaget kommer att granska detta närmare och om möjligt vidta åtgärder. Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1985:5 anger utomhusriktvärden för nyetablering samt för befintlig industri.
Riktvärdena anger nivå i dB(A) dels som ekvivalentvärden, dels som högsta ljudnivå med tidsvägning. Nivåerna avser att vara sådana att ljudet dels inte ska upplevas allt för störande, dels inte kunna ge upphov till sekundäreffekter som resonanser i utrymmen som bostäder. Avvägningen avser att efterlikna örats ljudkänslighetskaraktäristik och mätning av enskilda frekvenser är endast aktuell om sådana tydligt kan urskiljas. I det fallet ska den ekvivalenta ljudnivån sänkas med 5 dB-enheter. Dock avses inte sekundäreffekter enligt ovan, utan endast direkt hörselintryck i en given mätpunkt. Bolaget avser därför inte att utföra ytterligare mätningar inom områden med vad som benämns lokal resonans.
Bolaget anser att genomförandet av ”strålningsmätningar” med koppling till reflekterat ljus samt undersökning av ekosystemspåverkan närmast är att bedöma som forskningsprojekt inom den offentliga sektorns ram, vilket inte kan åläggas bolaget. Bolaget anser inte att det finns någon möjlighet att anpassa produktionen efter årstiderna. En sådan anpassning skulle bl.a. leda till logistikproblem och ackumulering av virke i skog eller på speciella upplagsplatser.
LÄNSSTYRELSENS BEDÖMNING
Miljöbalkens mål
Enligt 1 kap. 1 § MB syftar bestämmelserna i balken till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. MB ska tillämpas så att
1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,
2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,
3. den biologiska mångfalden bevaras,
4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och
5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.
Länsstyrelsen gör i denna del den bedömningen att Bolaget visat att verksamheten kommer att bedrivas så att en hållbar utveckling främjas enligt 1 kap. 1§ MB.
De allmänna hänsynsreglerna
Enligt 2 kap. 2 § MB ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet (det sk. kunskapskravet).
Enligt 2 kap. 3 § MB ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (den sk. försiktighetsprincipen). I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Enligt 2 kap. 4 § MB ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism (den sk. produkt- valsprincipen).
Enligt 2 kap. 5 § MB ska alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning (de sk. hushållnings- och kretsloppsprinciperna). I första hand ska förnybara energikällor användas.
Länsstyrelsen gör i denna del den bedömningen att Bolaget visat att verksamheten med föreslagna skyddsåtgärder kommer att bedrivas enligt de allmänna hänsyns- reglerna i 2 kap. MB.
Val av plats
Enligt 2 kap. 6 § MB ska det för en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid bl.a. tillståndsprövning enligt 9 kap. MB ska bestämmel- serna i 3 och 4 kap. MB tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden. Ett tillstånd eller en dispens får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10). Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas.
Länsstyrelsen gör i denna del följande bedömning.
Den befintliga industrin är belägen inom ett område som omfattas av den kommunala översiktsplanen för Heby kommun. Översiktsplanen anger området som industriområde. Detaljplanen över området anger att marken ska användas till sågverksindustri och tillhörande verksamhet. Inga riksintressen eller andra planbegränsningar berör fastigheten. Länsstyrelsen gör den bedömningen i ärendet att inga hinder föreligger enligt aktuella planer och program mot att meddela tillstånd för den aktuella verksamheten.
Miljökvalitetsnormer
Enligt 5 kap. 3 § MB ska länsstyrelsen säkerställa i ärendet att de miljökvalitetsnormer som meddelats enligt 1 § samma kapitel uppfylls. Regeringen har i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft fastställt sådana normer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon. Regeringen har också utfärdat en förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
Länsstyrelsen konstaterar att Mälaren är upptagen som ”andra fiskevatten” i Naturvårdsverkets förteckning (2002:6) över fiskevatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. För de parametrar som anges som norm och riktvärden för miljökvalitetsnormen finner Länsstyrelsen att aktuella ämnen, efter passage i Arnebobäcken och Örsundaån, når Mälaren endast i försumbara mängder. Länsstyrelsen finner därför att den sökta verksamheten inte kommer att medföra att någon miljökvalitetsnorm kommer att överskridas.
Bedömningen av om verksamheten befaras medföra skada eller olägenhet av väsentlig betydelse (2 kap. 9 § MB)
Länsstyrelsen gör den bedömningen att någon sådan skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön som enligt 2 kap. 9 § MB kräver regeringens tillåtelse inte kan befaras i förevarande fall.
Motivering av villkor
Förbrukning samt vattenbegjutning av råvaror
Bolaget ansöker om tillstånd att förbruka högst 1 350 000 m3fub råvara (rundvirke) per år. Detta motsvarar ca 600 000 m3 justerad torr volym färdiga trävaror och motsvarar en fördubbling av produktionen jämfört med gällande tillstånd. Bolaget ansöker även om att som högst vid ett och samma tillfälle vattenbegjuta 60 000 m3fub lagrad råvara. Timmerplanen rymmer i dagsläget maximalt denna mängd och ett normallager omfattar ca 30 000 m3fub råvara. En ökad produktion innebär att omsättningshastigheten på lagrad och vattenbegjuten råvara ökar i motsvarande grad. Mängden lagrad och samtidigt vattenbegjuten råvara kommer därför normalt att vara oförändrad jämfört med nuvarande produktion. Vattenuttaget ur Arnebobäcken regleras av gällande vattendom och hanteras därför inte i detta beslut. Länsstyrelsen anser att bolaget bör begränsa lagringen av timmer i möjligaste mån under sommarhalvåret för att minska belastningen av vattenuttag samt utsläpp i Arnebobäcken.
Utsläpp till vatten
Bevattningen av översilningsytorna är en viktig del i vattenreningen och återföringen av vatten till Arnebobäcken. Bräddning av vatten från sedimenteringsdammarna direkt till Arneboån ska därför undvikas så långt som möjligt. Även andra utsläpp av dag- och spillvatten som riskerar att förorena Arnebobäcken bör förebyggas genom iakttagande av försiktighetsåtgärder.
Länsstyrelsen anser att det är viktigt att bolaget fortsätter att ta prover i Arnebobäcken inom ramen för egenkontrollen. Länsstyrelsen anser att riktvärden även fortsättningsvis bör finnas för utsläpp av opolära alifatiska kolväten till vatten från befintliga oljeavskiljare.
Utsläpp till luft
Bolaget yrkar på ett stoftvillkor gällande fastbränslepannan på 20 mg/m3 ntg (normalkubikmeter torr gas) vid 10 % CO2. Länsstyrelsen anser att utsläppsvillkor för fastbränsleanläggningar av föreliggande typ ska normeras till 6 % O2 på grund av utformningen av Naturvårdsverkets föreskrifter gällande utsläpp till luft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer (NFS 2002:26). Aktuell fastbränsleanläggning understiger 50 MW, men bör ändå normeras vid samma O2-halt som anläggningar som omfattas av föreskriften.
Detta för att underlätta en jämförelse med andra anläggningar samt för att sträva mot en likformighet i utformande av utsläppsvillkor. Det av bolaget yrkade villkoret motsvarar 29 mg/m3 ntg vid 6 % O2. Länsstyrelsen anser mot bakgrund av genomförda emissionsmätningar att villkoret kan skärpas till 25 mg/m3 ntg vid 6 % O2.
Enligt uppgift saknas kontinuerlig mätning av kolmonoxid (CO) vid fastbränsle- anläggningen, delvis på grund av att inget utsläppsvillkor finns för denna parameter i tidigare beslut från den 9 mars 1999. Länsstyrelsen anser att kontinuerlig mätning av CO är nödvändig för att kunna optimera förbrännings- anläggningens miljöprestanda. En hög CO-halt innebär i regel en dålig förbränning med ökade utsläpp samt sämre verkningsgrad som följd. Läns- styrelsen anser att ett lämpligt dygnsmedelvärde (riktvärde) för utsläppsvillkor gällande CO är 500 mg/m3 ntg vid 6 % O2. Bolaget anger i sitt bemötande på Länsstyrelsens förslag till beslut att uppmätta CO-halter vid besiktning legat långt under detta riktvärde och att kostnaden för installation av kontinuerlig CO- mätning uppgår till 400 000 kr. Med anledning av detta anser bolaget att villkor för kontinuerlig CO-mätning bör vara kopplat till en produktionsnivå.
Länsstyrelsen har beaktat bemötandet och anser med hänsyn till ovanstående att kontinuerlig mätning av CO ska ske först när produktionen vid anläggningen överstiger 350 000 m3 sågade trävaror per år.
Buller
Bolaget ansöker om bullerriktvärden för befintlig industri, främst med motiveringen att industrin är etablerad sedan länge samt att kostnaderna skulle bli orimligt höga om man tvingades följa bullerriktvärden för nyetablering. Den sökta produktionsökningen kommer att medföra att verksamheten pågår i stort sett dygnet runt året runt. Närboende kommer därför att utsättas för buller även under tider då den nuvarande verksamheten inte bullrar, främst nattetid. Bolaget är medvetna om den ökade omgivningspåverkan som produktionsökningen kan medföra och har därför låtit utföra en extern bullerutredning. Utredningen har utgått från värsta tänkbara bullersituation och meteorologi. Bolaget bedömer att de uppräknade åtgärderna som krävs för att innehålla bullerriktvärden för nyetablerad industri skulle kosta mer än 400 miljoner kr att genomföra, samt att det inte är rimligt att genomföra detta. Med utgångspunkt från bullerutredningen har bolaget föreslagit ett antal bullerdämpande åtgärder som ska genomföras inom ett par år. Åtgärderna syftar till att innehålla bullerriktvärdena för befintlig industri i alla mätpunkter för buller.
Miljödomstolen i Växjö har tidigare prövat denna fråga vid ett annat sågverk (dom den 10 mars 2005, nr. M 4647-03). Länsstyrelsen hade i det ärendet beslutat om villkor enligt riktvärden för nyetablerad industri, vilket överklagades till miljö- domstolen av sökanden. Miljödomstolen ändrade då delvis länsstyrelsens beslut på så sätt att de villkorade bullerriktvärdena för nyetablerad industri nattetid,
40 dB(A), ersattes av bullerriktvärdena för befintlig industri nattetid, 45 dB(A). Övrig tid skulle bullerriktvärdena för nyetablerad industri fortsätta att gälla.
Länsstyrelsen anser att kostnaderna för de åtgärder som enligt den utförda bullerutredningen krävs för att uppnå riktvärden för nyetablerad industri är så höga
att det är ekonomiskt orimligt att avkräva dessa. Länsstyrelsen anser därför att villkor enligt miljödomstolens dom kombinerat med villkor att nytillkommande anläggningar och utrustning ska uppfylla bullerriktvärden för nyetablerad industri kommer att medföra en godtagbar bullernivå. I takt med att gammal utrustning byts ut och moderniseras kommer även bullernivån på sikt att närma sig bullerriktvärdena för nyetablerad industri. Länsstyrelsen anser att det är lämpligt att bolaget samråder med tillsynsmyndigheten angående bullerreducering vid utformningen av nytillkommande anläggningar eller utrustning. Bolaget har även åtagit sig att inom ramen för egenkontrollen genomföra ytterligare bullermätningar i aktuella mätpunkter vid representativa väderleksförhållanden.
Bolaget anser vidare att riktvärdet 40 dB(A) inte är realistiskt att åstadkomma generellt vid alla tillkommande investeringar. Miljödomstolen i Vänersborg anger i dom den 17 oktober 2008 (Mål nr. M 1036-08) bland annat följande:
”De av Naturvårdsverket meddelade råden bör i de flesta fall kunna bilda en utgångspunkt för vad som allmänt sett är en godtagbar nivå vid bostäder som utsätts för externt industribuller. Råden lämnades under 1978 och har således varit tillämpliga under ett flertal år. Riktlinjerna anger att målsättningen för befintlig industri bör vara att på sikt nå ner till de värden som anges för nyetablerad industri, och att vid de fall då det bedöms som tekniskt och ekonomiskt möjligt att nå ner till de lägre värdena, dessa riktvärden bör eftersträvas. Vid frågan om ny tillståndsprövning i anledning av ökad produktion bör utgångspunkten vara att de angivna riktvärdena nu ska innehållas.”
Länsstyrelsen bedömer enligt tidigare resonemang att innehållande av bullerriktvärdena för nyetablerad industri nattetid i dagsläget inte kan avkrävas anläggningen som helhet. Naturvårdsverkets riktvärden för nyetablerad industri har vid det här laget dock funnits i ca 30 år och det kan rimligen inte anses som varken tekniskt eller ekonomiskt orimligt att nytillkommande anläggningsdelar och utrustning därmed ska anpassas efter dessa. Länsstyrelsen anser att villkoret i den del som behandlar tillkommande anläggningar och utrustning är skäligt att avkräva bolaget.
Bolaget har i sitt bemötande av länsstyrelsens förslag till beslut anfört att även nyetableringsriktvärdet för buller dag- och kvällstid ska vara kopplat till en produktionsnivå och att riktvärden för befintlig industri ska gälla tills dess.
Länsstyrelsen anser att de åtgärder som Bolaget föreslagit för att innehålla riktvärden för befintlig industri är godtagbara tills produktionen överskrider tidigare tillståndsgiven produktion, 300 000 m3 sågade trävaror per år. Buller- villkoret bör därefter delas upp så att riktvärdet för befintlig industri tillämpas tills denna produktionsgräns passeras, dock längst till och med den 31 december 2015.
Därefter ska nyetableringsvärdena, med undantag av nattvärdet, gälla för verksamheten. Uppdelning av bullervillkoret ger bolaget möjlighet att planera för nödvändiga åtgärder i god tid innan produktionen ökas.
Förorenad mark
På fastigheten har sågverksamhet bedrivits sedan 1920-talet. Genom åren har ett antal förorenande aktiviteter pågått inom området. Vid ny- och ombyggnation på plats där misstanke om att föroreningar finns har bolaget åtagit sig att genomföra markundersökningar. Länsstyrelsen tar i denna prövning inte ställning i frågan om förorenad mark. Länsstyrelsen överlåter åt tillsynsmyndigheten att vidta de åtgärder och fastställa de villkor som behövs i denna fråga.
Energi
Länsstyrelsen bedömer att Bolaget behöver ta fram en energiplan i syfte att uppnå effektivisering av energianvändningen. Planen ska innehålla en utredning av de faktiska förhållandena vad gäller energianvändningen fördelat på energislag och på de största energiförbrukande enheterna t.ex. processer, uppvärmning, ventilation, belysning etc. Förslag på energisparande åtgärder ska anges liksom kostnader och payoff-tider. Energiplanen ska redovisas till tillsynsmyndigheten.
Länsstyrelsen anser även att Bolaget bör utreda möjligheterna att samordna ett fjärrvärmenät med det lokala energibolaget. Syftet med detta är att möjliggöra effektivare utnyttjande av spill- och överskottsvärme. Länsstyrelsen noterar att den befintliga panncentralen genom uppgradering till 19 MW kan klara en produktion på upp till ca 400 000-450 000 m3 sågad vara årligen. När produktionen överstiger detta uppstår behov av en ny panna, vilket då innebär en separat tillståndsansökan. Länsstyrelsen anser att frågan om samordning av fjärrvärmenätet kan skjutas upp och prövas i samband med en ny tillståndsansökan enligt ovan.
Länsstyrelsens sammanfattande bedömning
Länsstyrelsen anser sammanfattningsvis att om föreskrivna villkor iakttas så går verksamheten att förena med de allmänna hänsynsreglerna och målen i MB samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av markområdet. Tillstånd ska därför lämnas till verksamheten.
Hur man överklagar
Detta beslut kan överklagas hos miljödomstolen, Nacka tingsrätt, se bilaga 1.
Beslut om kungörelsedelgivning
Se bilaga 2.
Beslut i ärendet har fattats av miljöprövningsdelegationen (MPD). I beslutet har deltagit xxxxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx, ordförande, och miljöskyddshandläggare Xxx-Xxxxx Xxxxxxx, miljösakkunnig. Ärendet har föredragits av miljöskydds- handläggare Xxxxxx Xxxxx, miljöenheten.
Xxxxx Xxxxxxxxxx Ing-Xxxxx Xxxxxxx
BILAGOR
1. Hur man överklagar
2. Beslut om kungörelsedelgivning
SÄNDLISTA
Naturvårdsverket, 000 00 Xxxxxxxxx
Miljö- och byggnämnden i Heby kommun, 744 88 Heby Kommunstyrelsen i Heby kommun, 744 88 Heby