FÖRSLAG NR 1
FÖRBUNDSSTYRELSEN ANGÅENDE TRAKTAMENTE
1.1. Traktamente under kongressen
Traktamente utgår för resdagarna till och från kongressen samt för uppdrag i direkt anslutning till kongressen enligt följande:
Traktamente utgår enligt flerdygnsförrättning med avdrag för måltider. Beträffande belopp och tidsangivelser se förslag 1.2.
1.2. Traktamente under kommande kongressperiod
Under den kommande kongressperioden fastställs för förtroendevalda och anställda, rese- och traktamentsbestämmelser m m vid centralt uppdrag inom, förbundet enligt följande.
Följande belopp gäller för närvarande och anpassas under kongressperioden till eventuella förändringar som sker i avtalen för tullen och kustbevakningen – eller i inkomstskattelagen.
FÖRRÄTTNINGSTILLÄGG (Endagsförrättning)
Vid endagsförrättning utanför tjänstgöringszonen utgår ett förrättningstillägg på 245 kr om uppdraget (inkl resa) pågår mer än 4 timmar men högst 8 timmar. För uppdrag mer än 8 timmar utgår 490 kr. Om lunch eller middag erhålles skall avdrag göras med 35 %. Med tjänstgöringszon avses ett område inom en cirkel med 5 kilometers radie och med tjänstestället som medelpunkt.
Uppdragstagare som ej är berättigad till förrättningstillägg skall, då måltid ej intas på ordinarie matställe, erbjudas måltidsersättning. Måltidsersättningen utgår med 80 kr om uppdraget pågår 4-8 timmar och med ytterligare 80 kr om uppdraget omfattar längre tid. Om uppdraget pågår efter kl 19.00 ökas utgående ersättning med 100 %.
Beloppen ärskattepliktiga.
Ett förrättningsställe måste ligga mer än 50 kilometer från såväl tjänstestället som bostaden för att traktamente och lönetillägg skall kunnautgå.
Följande belopp gäller f n och anpassas under kongressperioden till ev förändringar som sker i avtalen för tullen och kustbevakningen:
Hel dag 230 kr (skattefritt) plus tillägg 274 kr (skattepliktigt)
Avresedag, avresa förekl 12.00 230 kr plus 274kr
Avresedag, avresa efterkl 12.00 115 kr plus 137kr
Hemresedag, hemkomst efterkl 19.00 230 kr plus 274kr
Hemresedag, hemkomst förekl 19.00 115 kr plus 137kr
Schablonavdrag på traktamente och lönetillägg för ökade levnadsomkostnader i samband med inrikes resor:
Reducering sker med nedanstående belopp:
Traktamente 230 kr | Lönetillägg 274 kr | Traktamente 115 kr | Lönetillägg 137 kr | |
Xxxxxxx, lunch och middag | 207 kr | 246 kr | 104 kr | 123 kr |
Lunch och middag | 161 kr | 192 kr | 81 kr | 96 kr |
Lunch eller middag | 81 kr | 96 kr | 40 kr | 48 kr |
Frukost | 46 kr | 54 kr | 23 kr | 27 kr |
OBS! När förbundet vid kurser och konferenser i internatform eller i andra fall tillhandahåller kost och logi utgår
inte lönetillägg eller traktamente. På resdagarna görs avdrag enligt ovan.
Ex: På en 3-dagars konferens utgår 2 traktamenten. På mellandagen utgår inget traktamente.
Ersättning för logikostnad utgår enligt kvitterad hotellräkning. Om en hotellräkning innefattar kostnader för både logi och frukost och frukostpriset inte framgår av räkningen skall räkningens belopp minskas med ett frukostavdrag för varje natt. Vid förbundsuppdrag då vederbörande själv svarar för logi utgår 115 kr enligt kommunalskattelagen och därutöver ersättning med 274 kr (skattepliktigt). Nattraktamente utgår dock inte vid överliggning i sov- eller liggvagn på tåg eller i hytt på fartyg.
Vid uppdrag på tjänstefri dag eller dag där arbetspasset påbörjas eller avslutas mellan kl 21.00-03.00 och arbetspasset sträcker sig över två dagar utgår till förtroendevalda, dagersättning motsvarande Månadslönen :
30. Tjänstgöringslista skall bifogas. Övriga lönetillägg enligt sektoravtalen ersätts ej.
Ersättning för resa med egen bil är då BILMEDGIVANDE lämnats 37,50 kr/mil, (18,50 kr skattefritt, 19 kr beskattat) i övriga fall 18,50 kr/mil. För varje medåkande utgår 1 kr/mil.
Bilmedgivande lämnas av förbundsordförande eller ekonomiansvarig.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att bifalla förbundsstyrelsens förslag.
2.1 FÖRBUNDSSTYRELSEN ANGÅENDE ÄNDRING AV MEDLEMSAVGIFTERNA SAMT
Medlemsavgifterna föreslås liksom tidigare att värdesäkras genom knytning till basbeloppet.
Följande medlemsavgifter baserade på basbeloppet 47 300 kr föreslås gälla under tiden 2020-01-31—12-31. I tabellen nedan visas även beräknad årsinkomst till förbundet.
Avgiftsklass Mån.avg Årsavgift Till förbundet AK 0 arb.lösa, stud 100:- (5) 1 200:- 6 000:-
AK 1 AK 1 | -27 999 1:a året | 220:- (600) 110:- (50) | 2 640:- 1 320:- | 1 584 000:- 66 000:- |
AK 2 | 28 000 - | 320:- (1100) 3 840:- | 4 224 000:- | |
AK 2 | 1:a året | 160:- (45) 1 920:- | 86 400:- | |
Summa intäkter 5 966 400:-
AK 1 0,465 % av BB (47 300)
AK 2 0,676 % av BB (47 300)
Beräkningsgrund 1800 medlemmar
Passiv medlem annan än pensionär betalar enligt AK 0.
2.2. FÖRSLAG TILL INRIKTNING OCH RAMAR FÖR INKOMST- OCH UTGIFTSSTAT FÖR TIDEN TILL NÄSTA KONGRESS
INRIKTNING
TULL-KUST skall under den kommande kongressperioden inrikta verksamheten på att stödja och utveckla medlemmarnas löne- och anställningsvillkor. Härutöver skall inriktningen vara att få till stånd en ökad delaktighet i utvecklingen av det fackliga arbetet och yrkesrollerna.
Kapitalförvaltningen skall bedrivas på effektivast möjliga sätt.
Förbundet skall också stödja semesterhemsverksamheten och bidra till dess utveckling och konsolidering.
RAMAR | |
RÖRELSEINTÄKTER | 6 000 000 |
FINANSIELLA INTÄKTER | 150 000 |
50 000 | |
FASTIGHETEN, HYROR | 1 700 000 |
SUMMA INTÄKTER | 7 900 000 |
4 955 000 | |
RÖRELSEKOSTNADER | 2 000 000 |
TIDNINGEN | 190 000 |
FASTIGHETEN | 370 000 |
SKATTER | 500 000 |
AVSKRIVNINGAR | 150 000 |
SUMMA KOSTNADER | 8 165 000 |
2.3. RIKTLINJER FÖR TULL-KUSTs FINANSIELLA PLACERINGAR
Förbundsstyrelsen ansvarar för TULL-KUSTs placeringar.
Förbundsstyrelsen ansvarar för att placeringarna sköts på ett för förbundet ideologiskt riktigt sätt.
Andelen aktier får aldrig överstiga 50 % av de finansiella anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde.
Höga krav rörande etik och moral skall alltid beaktas då beslut om placeringar sker.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
att bifalla förbundsstyrelsens förslag till ändring av medlemsavgifterna, inriktning och ramar för inkomst- och utgiftsstat samt riktlinjer för finansiella placeringar.
Stadgar för TULL-KUST, förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen
Stadgar för TULL-KUST förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen antagna på Svenska tulltjänstemannaförbundets konstituerande kongress den 6 mars 1980 efter fusion mellan Svenska tullmannaförbundet, ursprungligen bildat den 28 juli 1899 och Sveriges Allmänna Tulltjänstemannaförbund, ursprungligen bildat den 3 juni 1900.
Stadgarna har reviderats enligt följande:
1983 | 25 maj | kongress Luleå |
1987 | 19 maj | kongress Ronneby |
1989 | 19-20 jan | provisoriskt vid förbundsstämma, med anledning av |
Kustbevakningens skiljande från Tullverket den 1 juli 1988 | ||
1991 | 28-30 maj | kongress Tylösand |
1995 | 17-19 okt | kongress Södertälje |
1997 | 5 nov | extrakongress Arlanda med anledning av FRUT-gruppens förslag |
till förändring av organisationen och Förbundsstyrelsen | ||
1999 | 19-21 okt | kongress Sundsvall |
2003 | 28-30 okt | kongress Lund |
2007 | 23-25 okt | kongress Varberg |
2011 | 25-27 okt | kongress Södertälje |
2015 | 20-22 okt | kongress Nacka |
NAMN OCH ÄNDAMÅL
1 §
Förbundets namn är TULL-KUST och är en sammanslutning för anställda i Tullverket och Kustbevakningen.
TULL-KUST har sitt säte i Stockholm och är partipolitiskt oberoende och anslutet till Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och till Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR).
2 §
TULL-KUST har till uppgift
att företräda och ta tillvara medlemmarnas fackliga intressen samt verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Förbundet har därför rätt att i dessa hänseenden företräda medlemmarna och föra deras talan samt själv eller genom huvudorganisationen sluta för medlemmarna bindande avtal
att verka för sammanhållning och anslutning till förbundet
att arbeta för att medlemmarna får rätt löner med hänsyn till yrkets kompetens, svårighetsgrad ansvar och risker som är förenade med arbetsuppgiften
att arbeta för goda och trygga arbets- och anställningsvillkor samt en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö och bistå den enskilde medlemmen i dessa frågor
att arbeta för en rekrytering och yrkesutbildning som svarar mot yrkets krav, samt för rättvisa tjänstetillsättningar
att lämna bidrag till och främja vidareutbildning till fackliga studier för medlemmar
att förbundets politiska påverkansarbete fokuserar på nyttan för medlemmar i förbundet att främja medlemmars intressen genom samarbete med den organiserade
tjänstemannarörelsen i andra länder.
3 §
TULL-KUSTs verksamhet bygger på de värderingar som kännetecknar en demokratisk rättsstat, sådana de kommit till uttryck i svensk grundlag, Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
ORGANISATION
4 §
Beslutande organ i TULL-KUST är:
- Kongressen
- Förbundsstyrelsen
- Verksamhetsråden bestående av
• Tullrådet som beslutar i verksamhetsfrågor för medlemmar anställda i Tullverket
• Kustrådet som beslutar i verksamhetsfrågor för medlemmar anställda i Kustbevakningen
Förbundets lokala verksamhet utövas av avdelningar. Avdelningarnas geografiska verksamhetsområde och benämning fastställs av Förbundsstyrelsen. Inom avdelningarna kan bildas sektioner och inom eller mellan avdelningar kan det bildas klubbar. Avdelningarnas geografiska verksamhetsområde anpassas i möjligaste mån till Kustbevakningens respektive Tullverkets organisation. Avdelningar inom ett geografiskt verksamhetsområde kan bilda samverkansorgan.
Beträffande normalstadgar för förbundsavdelningar, se Bilaga
MEDLEMSKAP
5 §
Varje anställd i Kustbevakningen och Tullverket har rätt att som aktiv medlem tillhöra förbundet. Medlem får endast tillhöra annan facklig organisation om det medges av Förbundsstyrelsen.
6 §
Aktiv medlem bör tillhöra avdelning inom det verksamhetsområde där denne är stationerad. Avvikelse från nämnda ordning ska tas upp i Förbundsstyrelsen för beslut.
Medlem medges tillfälligt tjänstgöra utom avdelningens verksamhetsområde.
7 §
Ansökan om medlemskap lämnas som huvudregel till den avdelning inom det verksamhetsområde som den sökande tillhör.
Anmälan ska av avdelningen, med eget yttrande, vidarebefordras till förbundets styrelse som har att besluta i ärendet.
8 §
Om medlems anställning upphör i Tullverket eller Kustbevakningen har denne rätt att vara kvar som passiv medlem. Medlem som på grund av pension slutar sin anställning blir passiv medlem.
Anvisning:
- Förbundsstyrelsen kan till annan delegera att ta preliminärt beslut om anslutning till förbundet. Förbundsstyrelsen beslutar om anslutning vid kommande möte, vid särskilda fall kan förbundsstyrelsen neka anslutning.
- Om medlem på grund av särskilda skäl önskar byta avdelning tas kontakt med förbundet för handläggning på kommande förbundsstyrelsemöte.
AVGIFTER
9 §
Medlem ska betala den medlemsavgift som fastställts av kongressen från och med den kalendermånad inträde i förbundet har beviljats. Medlem ska även, till den avdelning han tillhör, betala den medlemsavgift som fastställts i behörig ordning av avdelningen.
Medlem ska, om han inte reserverat sig mot anslutning till av förbundet i behörig ordning antagen gemensam försäkring, betala av Förbundsstyrelsen fastställd försäkringsavgift.
Extra avgift till förbundet kan om behov uppkommer företas genom beslut av Förbundsstyrelsen efter hörande av Förbundsrådet.
Passiv medlem med pension betalar ingen medlemsavgift. Vid prenumeration av förbundets tidning utgår prenumerationsavgift som fastställs av Förbundsstyrelsen.
Anvisning:
- Nedsättning av medlemsavgift ges endast enligt följande punkter:
• Vid deltidstjänstgöring som omfattar minst 180 dagar och då inkomsten understiger angivet belopp i AK 2 betalas avgift enligt AK 1.
• Vid sjukfrånvaro om minst 50 % och om sjukfrånvaron varar mer än 180 dagar betalas avgift enligt AK 1 från och med sjukdag 181.
• Vid tjänstledighet som omfattar en period om minst 90 dagar då ingen inkomst erhålls betalas avgift som anges i AK 0.
• Vid tjänstledighet om 100 % med anledning av föräldraledighet som omfattar en sammanhängande ledighet under en period om minst 90 dagar betalas avgift enligt AK 1.
• Ny medlem som aldrig tidigare varit medlem i TULL-KUST betalar halv avgift under första medlemsåret. Därefter betalas ordinarie avgift.
Alla övriga betalar full avgift.
- Medlemmen är skyldig att snarast anmäla om han/hon inte längre uppfyller villkoren för nedsättning av medlemsavgift.
- Nedsättning av avgift medges enbart för hel månad och sker tidigast från månadsskiftet efter det att skriftlig begäran inkommit. Ingen retroaktiv nedsättning beviljas.
- Vid återinträde, av medlem som uteslutits ur förbundet på grund av bristande betalning, ska resterande avgifter betalas om inte Förbundsstyrelsen beslutar om annat.
Följande gäller som tillägg till första strecksatsen, första punkten:
Som medlem i TULL-KUST betalar du en medlemsavgift som baseras på din sammanlagda månadsinkomst före skatt. Med inkomst menas lön från en eller flera arbetsgivare, inklusive fasta lönetillägg (t ex vikariatstillägg) samt annan skattepliktig ersättning, till exempel:
• Sjukpenning och rehabiliteringspenning
• Tidsbegränsad sjukersättning
• Föräldrapenning
• Arbetslöshetsersättning
• Utbildningsbidrag och vuxenstudiestöd
• Ersättning från trygghetsstiftelsen
• Avgångsvederlag eller liknande Följande räknas inte med i inkomsten
• Sjukersättning tillsvidare, oavsett om de är hel eller utgör en del
• Rörliga lönetillägg (t ex jour-, OB-, övertids- och beredskapstillägg)
MEDLEMS ALLMÄNNA SKYLDIGHET
10 §
Medlemmarna är skyldiga att
• följa dessa stadgar och de beslut som fattas med stöd av dem,
• iaktta och lojalt tillämpa avtal som träffas av förbundet eller förhandlingskartell som förbundet är medlem i,
• uppträda lojalt mot förbundet,
• till förbundet meddela adress- eller namnändring, samt
• på begäran lämna uppgifter om sina löne- och anställningsvillkor; sådana uppgifter ska behandlas konfidentiellt av förbundet.
UTTRÄDE OCH UTESLUTNING
11 §
Medlem har efter anmälan rätt att träda ur förbundet. Sådan anmälan ska göras skriftligt på fastställd blankett och lämnas till avdelning. Avdelningen har att, med eget yttrande, vidarebefordra anmälan till Förbundsstyrelsen som har att besluta i ärendet
Passiv medlems anmälan om utträde inges direkt till förbundet.
Utträde ska behandlas av Förbundsstyrelsen och beviljas senast tre månader efter inkommen ansökan.
12 §
Medlem som motverkar förbundets syften eller medvetet bryter mot förbundets eller avdelnings stadgar eller som inte inbetalt sina avgifter kan på förslag av avdelningsstyrelsen eller efter dess hörande av Förbundsstyrelsen uteslutas ur förbundet.
Medlem som utträder eller utesluts ur förbundet förlorar alla sina rättigheter i förbundet och har inte rätt till någon del av förbundets tillgångar.
Förbundsstyrelsens beslut i ärende som rör förhållande mellan enskild medlem och förbundet kan överklagas till kongressen.
Anvisning:
- Om utträdesorsaken är förestående pension som äger rum mindre än sex månader efter begärt utträdesdatum eller att anställningen upphör i någon av myndigheterna beviljas månadsvis utträde efter anmälan. Förbundsstyrelsen informeras vid nästa följande möte.
KONGRESS
Ordinarie kongress 13 §
Kongressen är det högsta beslutande organet inom TULL-KUST.
Ordinarie kongress sammanträder vart fjärde år. Förbundsstyrelsen bestämmer tid och plats för kongressen och ger beslutet tillkänna minst åtta månader innan kongressen ska sammanträda.
Extra kongress 14 §
Extra kongress kan, då särskilt viktiga frågor föreligger, sammankallas av Förbundsstyrelsen. Om avdelningar som representerar sammanlagt mer än 50 % av medlemmarna så begär ska Förbundsstyrelsen sammankalla till extra kongress.
Kallelse till extra kongress ska om möjligt utfärdas minst en månad innan den ska hållas. Vid sådan kongress får beslut fattas endast i ärende som föranlett kongressens inkallande.
Ombud 15 §
Vid kongressen deltar av avdelningarna valda ombud, ledamöter i Förbundsstyrelsen förbundets valda revisorer, förbundets studieansvarige, valberedningen samt redaktören för förbundets tidning.
Varje avdelning har att utse ett ombud till kongressen för varje påbörjat 50-tal medlemmar. Till grund för beräknande av antalet ombud gäller medlemsantalet för aktiva medlemmar vid ingången av det år då kongressen hålls.
Uppgift om valda ombud och ersättare ska vara Förbundsstyrelsen tillhanda vid ordinarie kongress senast 30 dagar innan kongressen ska hållas och vid extra kongress senast 15 dagar innan sådan kongress ska hållas. Antalet ersättare får inte överstiga antalet ordinarie ombud.
Vid förfall för valda ombud inträder ersättare i den ordning de blivit valda.
Övriga deltagare vid kongressen 16 §
Förbundets anställda deltar i kongressen i den ordning som Förbundsstyrelsen bestämmer. Deltagande ombudsmän liksom ekonomiansvarig och revisorer har yttrande och förslagsrätt. Redaktören för förbundets tidning har yttrande och förslagsrätt gällande förbundets tidning. Studieansvarig har yttrande och förslagsrätt i studiefrågor. Valberedningen har yttrande och förslagsrätt gällande valfrågor.
Förslag och motioner till kongressen 17 §
Förslagsrätt tillkommer Förbundsstyrelsen.
Motionsrätt tillkommer enskild medlem, klubb, sektion och avdelning.
En motion som har skickats in av annan än avdelning ska ha ett bifogat yttrande från berörd avdelning.
Motion ska vara Förbundsstyrelsen tillhanda senast fyra månader före kongressens öppnande. Förbundsstyrelsen ska avge utlåtande över inkomna motioner. Motion som lämnats senare kan endast behandlas efter kongressens godkännande.
Förbundsstyrelsen ska skicka ut relevanta handlingar till avdelningarna senast en månad före kongressens öppnande.
Föredragningslista till kongress 18 §
Föredragningslista till kongressen upprättas av Förbundsstyrelsen. Vid ordinarie kongress ska följande ärenden finnas upptagna på föredragningslistan:
• Upprop av röstberättigade deltagare,
• Prövning huruvida kongressen kallats i behörig ordning,
• Val av kongressordförande,
• Xxx av kongressekreterare,
• Val av 2 justerare,
• Val av 4 rösträknare,
• Tillsättande av utskott; utom de utskott som inkallats av Förbundsstyrelsen före kongressen,
• Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelser för kongressperioden,
• Revisorernas berättelser för kongressperioden,
• Fråga om ansvarsfrihet,
• Behandling av motioner,
• Fastställande av arvoden,
• Fastställande av medlemsavgifter,
• Inriktning och ramar för inkomst- och utgiftsstat för tiden till nästa kongress,
• Fastställande av antal ledamöter i Förbundsråd, Tullråd och Kustråd
• Fastställande av arbetsordning för redaktionskommittén,
• Val av Förbundsordförande,
• Val av förste vice Förbundsordförande,
• Val av andre vice Förbundsordförande
• Val av övriga ordinarie ledamöter i styrelsen,
• Xxx av studiesansvarig som leder studierådet,
• Val av två revisorer och två revisorsersättare,
• Val av fem ledamöter och fem ersättare till valberedning,
• Val av ordförande i valberedningen.
• Val av vice ordförande i valberedningen.
• Val av två ledamöter i redaktionskommittén.
Ärenden som inte uppförts på den av styrelsen upprättade föredragningslistan får behandlas endast om kongressen så beslutar med minst tre fjärdedels majoritet.
Röstning 19 §
Varje ombud och ledamot av Förbundsstyrelsen har vid kongressen en röst. Beslut fattas med enkel majoritet såvida inte annat föreskrivs i dessa stadgar. Röstning sker öppet om inte minst 10 röstberättigade begär annat förfarande. Vid lika röstetal avgör lotten.
Förbundsstyrelsens ledamöter har inte rösträtt i frågor som avser ansvarsfrihet.
Valberedningen 20 §
Kongressen utser en valberedning som ska verka under kongressperioden.
Valberedningen består av ordförande, vice ordförande och tre övriga ledamöter samt fem ersättare. Minst en ordinarie och en ersättare ska tjänstgöra vid Kustbevakningen respektive Tullverket. Vid förfall för ledamot inträder ersättare i den ordning de blivit valda. Vid förfall för ledamot från Kustbevakningen respektive Tullverket inträder ersättare från Kustbevakningen respektive Tullverket.
Har ordförande under kongressperioden avgått inträder vice ordförande i dennes ställe intill kompletteringsval hållits. Har vice ordförande avgått under kongressperioden ska kompletteringsval hållas. Kompletteringsval ska hållas på nästkommande Förbundsråd.
Valberedningen sammanträder på kallelse av ordföranden.
Valberedningen har:
att före kongressen från avdelningarna inhämta nomineringar av kandidater till förtroendeuppdrag i förbundet,
att en månad före kongressen informera avdelningarna om föreliggande nomineringar samt valberedningens preliminära förslag, förutom förslaget till valberedning som hanteras inför och under kongressen av redaktionsutskottet,
att under första kongressdagen informera kongressen om den nominering som föreligger.
Nomineringen avslutas under 1:a kongressdagen, att under andra kongressdagen avge slutligt förslag,
att under kongressperioden vid behov inhämta nomineringsförslag från avdelningarna och ge Förbundsrådet förslag till kompletteringsval till Förbundsstyrelsen.
VERKSAMHETSRÅDEN
Tullrådet 21 a §
Tullrådet är ett beslutande organ för frågor som berör verksamhetsområdet Tull. Tullrådet består av det antal ledamöter från varje tullområde som fastställts av Kongressen enligt 15 § samt de av Kongressen valda Förbundsstyrelseledamöterna, exklusive förbundsordföranden, anställda i Tullverket. Ledamoten/ledamöterna utses av avdelningen inom området. För områden med mer än en avdelning utser samverkansorganet inom området ledamoten/ledamöterna.
Tullrådet leds av de av Kongressen valda Förbundsstyrelseledamöterna anställda i Tullverket. Tullrådet samlas minst fyra gånger om året efter kallelse från Förbundsstyrelsen.
Tullrådet kan om minst hälften av ledamöterna, eller avdelningar med mer än hälften av medlemmarna inom Tullverket, så begär, kallas till extra möte.
Ärenden som inte uppförts på den av styrelsen upprättade föredragningslistan får behandlas endast om Tullrådet beslutar så med minst tre fjärdedels majoritet.
Varje ledamot av Tullrådet har vid Tullrådsmötet en röst. Röstning ska ske öppet såvida inte minst 3/4 av de röstberättigade begär annat. Vid lika röstetal avgör lotten.
Tullrådet har, som anpassning till Tullverkets organisation, att inom sig utse ”lilla Tullrådet” som ska fungera som ett arbetsutskott och beredningsorgan för frågor som behandlas och beslutas av Tullrådet. I ”lilla Tullrådet” ska ingå de två förbundsledamöterna och det bör ingå ledamöter från orter med nationell operativ ledning, dock totalt högst sju ledamöter.
Kustrådet 21 b §
Kustrådet är ett beslutande organ för frågor som berör verksamhetsområde Kust. Kustrådet består av det antal ledamöter från varje kustregion som fastställts av Kongressen enligt 15 § samt de av Kongressen valda Förbundsstyrelseledamöterna, exklusive förbundsordföranden, anställda i Kustbevakningen.
Ledamoten/ledamöterna utses av avdelningen inom området. För område med mer än en avdelning utser samverkansorganet inom regionen ledamoten/ledamöterna. Kustrådet leds av de av Kongressen valda Förbundsstyrelseledamöterna anställda i Kustbevakningen. Kustrådet samlas minst fyra gånger om året efter kallelse från Förbundsstyrelsen.
Kustrådet kan om minst hälften av ledamöterna, eller avdelningar med mer än hälften av medlemmarna inom Kustbevakningen, så begär, kallas till extra möte.
Ärenden som inte uppförts på den av styrelsen upprättade föredragningslistan får behandlas endast om Kustrådet beslutar så med minst tre fjärdedels majoritet.
Varje ledamot av Kustrådet har vid Kustrådsmötet en röst. Röstning ska ske öppet såvida inte minst 3/4 av de röstberättigade begär annat. Vid lika röstetal avgör lotten.
Kustrådet har att utse det ”Förstärkta Kustrådet”. I ”Förstärkta Kustrådet” ingår samtliga avdelningsordförande samt valda kontaktombud. Förstärkta Kustrådet sammankallas vid behov.
Förbundsrådet
22 §
Förbundsrådet består av Förbundsstyrelsen, Tullrådet och Kustrådet och leds av Förbundsstyrelsens ordförande.
• Förbundsrådet är ett rådgivande organ till Förbundsstyrelsen.
• Förbundsrådet beslutar om årsbudgeten inom de ekonomiska ramar som beslutats av kongressen för kongressperioden.
• Förbundsrådet ska förrätta kompletteringsval till Förbundsstyrelsen och valberedningen. Förbundsrådet ska årligen behandla inkomna motioner.
• Förbundsrådet sammanträder minst en gång om året på kallelse av Förbundsstyrelsen.
Till Förbundsrådets årliga sammankomst kallas förbundets ombudsmän, ekonomiansvarig, valberedningens ordförande och valda revisorer som deltar i Förbundsrådet med förslags- och yttranderätt.
Förbundets studieorganisatör kan delta i Förbundsrådet med yttrande och förslagsrätt i studiefrågor.
Tidningens redaktör kan delta i Förbundsrådet med yttranderätt.
Förbundsstyrelsen beslutar om Förbundsrådet behöver inkallas kongressår eller år då extra kongress sammankallas.
Ärenden som inte uppförts på den av styrelsen upprättade föredragningslistan får behandlas endast om Förbundsrådet så beslutar med minst tre fjärdedels majoritet.
Varje ledamot av Förbundsrådet har en röst. Röstning ska ske öppet såvida inte minst 10 röstberättigade begär annat. Vid lika röstetal avgör lotten.
• Förslagsrätt tillkommer Förbundsstyrelsen.
• Motionsrätt tillkommer enskild medlem, klubb, sektion och avdelning.
• Motion ska vara Förbundsstyrelsen tillhanda senast 60 dagar före Förbundsrådets öppnande.
• Motion som lämnats senare kan endast behandlas efter Förbundsrådets godkännande.
• Förbundsstyrelsen ska avge utlåtande över inkomna motioner.
• Förbundsstyrelsen ska utsända erforderliga handlingar till Förbundsrådets ledamöter senast en månad före Förbundsrådets öppnande.
Förbundsstyrelsen 23 §
Förbundsstyrelsens uppgift är att vara det verkställande organet samt mellan kongresser det högsta beslutande organet i TULL-KUST. Förbundsstyrelsen har sitt säte i Stockholm.
Förbundsstyrelsen består av ordförande, förste vice ordförande, andre vice ordförande, samt två övriga ledamöter.
Representationen i Förbundsstyrelsen ska vara sådan att anställda i Tullverket respektive Kustbevakningen innehar två platser vardera utöver förbundsordföranden.
Anställda i Tullverket respektive Kustbevakningen innehar en av posterna ordförande alternativt förste vice ordförande.
Har ordförande under kongressperioden avgått inträder förste vice ordförande i ordförandens ställe tills kompletteringsval genomförts.
Styrelsen leder förbundets arbete och har särskilt:
att träffa avgörande i frågor som efter prövning inte behöver föreläggas kongressen, att fastställa årsbudget efter beslut av Förbundsrådet,
att delegera beslut i frågor till Tullrådet och Kustrådet som berör respektive verksamhetsområdena,
att handha förbundets ekonomi och förvalta dess tillgångar, att utse firmatecknare,
att den som utses vara firmatecknare har rätt att efter Förbundsstyrelsens beslut uttaga inteckning i förbundets fastighet om så krävs,
att årligen avge verksamhetsberättelse som tillsammans med de avslutade räkenskaperna för föregående år ska ställas till revisorernas förfogande före den 1 april,
att utse en auktoriserad revisor
att sammanställa åtgärdskatalog inför ordinarie kongress,
att utge förbundets tidning enligt de riktlinjer som anges av kongressen,
att anställa för förbundets verksamhet erforderlig personal och fastställa löner och övriga anställningsvillkor för dessa,
att utse ledamöter i studierådet,
att fastställa arbetsordningen för styrelsen, förbundskansliet, och förbundstidningens redaktion, studiesansvarig samt studieråd,
att ta fram instruktioner och rutiner för att verka som stöd till avdelningarna och andra organ verksamma inom förbundet
Förbundsstyrelsen sammanträder minst fyra gånger om året och i övrigt när ordföranden finner det nödvändigt eller då minst tre ledamöter så begär.
Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då minst tre av ledamöterna är närvarande.
Beslut fattas med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden förordar. Röstning ska ske med slutna valsedlar om någon begär det. Vid lika röstetal efter sluten omröstning avgörs fråga genom lottning.
Förbundsstyrelsen adjungerar studieansvarig till Förbundsstyrelsen när behov finns. Även annan sakkunnig får kallas för deltagande vid behandling av särskilt ärende.
Anvisning:
- Förbundsstyrelsen ska även inom framtagandet av instruktioner, rutiner och arbetsordning ta fram rutiner som gäller vid längre bortavaro av förtroendevalda så som sjukskrivning och liknande.
AVDELNINGARNA
24 §
Avdelningarna ska inom sitt verksamhetsområde inom Förbundets ram tillvarata medlemmarnas fackliga intressen på lokal och regional nivå.
Avdelningarna ska i första hand
• Företräda medlemmarna i fackliga frågor inför lokala arbetsgivare,
• Värva medlemmar till förbundet,
• Vara informations- och kontaktorgan mellan förbundsorganen och avdelningens medlemmar, samt
• Stärka samhörigheten mellan medlemmarna och ge dem tillfälle att utbyta åsikter i gemensamma frågor. Avdelningen bör för detta syfte genomföra ordinarie medlemsmöten under verksamhetsåret.
25 §
Årsmöte ska genomföras före mars månads utgång.
Efter årsmötet ska verksamhetsberättelse/årsberättelse insändas till förbundet tillsammans med uppgift om styrelse och övriga funktioner.
Redovisningar av eventuella samverkansorgan ska inkluderas i verksamhetsberättelsen.
26 §
Inom ramen för förbundets stadgar kan avdelning besluta om egna stadgar, dock ska dessa godkännas av Förbundsstyrelsen.
27 §
Medlemmar inom en avdelning kan efter beslut i avdelningsstyrelsen bilda sektioner eller klubbar för att tillvarata specifika lokala intressen som finns inom ett geografiskt område. T.ex. kan vissa yrkeskategorier inom en avdelning bilda en klubb för att driva gruppens särskilda intressen. Avdelningar utan samverkansorgan utser regionens representanter i Tull- respektive Kustrådet.
28 §
Avdelning kan inom sitt verksamhetsområde utse därtill förtjänt medlem till hedersledamot inom avdelningen.
Samverkansorgan/TULL 29 a §
I varje tullområde där det finns flera avdelningar bör det finnas ett samverkansorgan med representanter från samtliga avdelningar inom tullområdet.
Samverkansorganet har till uppgift att föra förhandlingar med området och att träffa överenskommelser för samverkansorganets avdelningar.
Samverkansorgan/KUST 29 b §
I varje kustområde där det finns flera avdelningar bör det finnas ett samverkansorgan med representanter från samtliga avdelningar inom regionen.
Samverkansorganet har till uppgift att föra förhandlingar med regionen och att träffa överenskommelser för samverkansorganets avdelningar.
FÖRBUNDETS TIDNING
30 §
Förbundet utger tidningen ”På Gränsen” som förbundets medlemmar får i den omfattning som kongressen bestämmer.
Ansvarig utgivare och redaktion för tidningen utses av Förbundsstyrelsen.
En redaktionskommitté om tre ledamöter utses. Två av dessa utses av kongressen och en av Förbundsstyrelsen.
Anvisning:
- Redaktionskommittén ska hålla Förbundsstyrelsen underrättad om sin verksamhet och redovisa sitt arbete, eventuella synpunkter och bedömningar av tidningen i årlig verksamhetsberättelse.
31 §
Revisorerna ska årligen, i samråd med en auktoriserad revisor, granska förbundets räkenskaper och förvaltning, verksamhet samt avge revisionsberättelse som ska föreläggas styrelsen före utgången av mars månad.
Revisorerna har rätt att när helst de önskar eller finner det nödvändigt, ta del av räkenskaper och handlingar rörande förvaltningen. Revisorerna skall också granska protokoll för att se att fattade beslut är genomförda.
STADGEÄNDRING
32 §
Beslut om ändring av dessa stadgar fattas av Kongressen med minst två tredjedelar av samtliga avgivna röster.
UPPLÖSNING
33 §
Beslut om upplösning av förbundet eller uppgång i annat förbund krävs beslut vid två på varandra följande kongresser. Mellan kongresserna ska det ha förflutit minst sex månader.
För beslut vid de båda kongresserna måste minst två tredjedelar av Kongressens samtliga ombud ha närvarat
Vid beslut om upplösning ska samtidigt beslutas om befintliga medel.
Bilaga
NORMALSTADGAR FÖR FÖRBUNDSAVDELNINGAR
ÄNDAMÅL
1 §
Förutom Förbundets stadgar gäller för förbundets avdelningar följande normalstadgar, om inte annat är beslutat i enlighet med vad som gäller i stadgarna.
AVDELNINGEN
2 §
Avdelningen är ansluten till TULL-KUST förbundet för anställda i Tullverket och Kustbevakningen. Avdelningen ska i enlighet med förbundets stadgar tillvarata medlemmarnas fackliga intressen i deras egenskap av tjänstemän i Tullverket och Kustbevakningen och främja en god och kollegial anda mellan medlemmarna.
Om det behövs för att tillgodose skilda intressen hos medlemmarna eller främja samhörigheten inom en del av verksamhetsområdet kan avdelningen vara indelad i sektioner och/eller klubbar.
Stadgar för sektion/klubb ska vara godkända av avdelningens styrelse. Avdelningarnas verksamhetsområde anpassas i möjligaste mån till Tullverkets respektive Kustbevakningens organisation.
3 §
Avdelningens firma tecknas enligt beslut vid konstituerande sammanträde.
STYRELSE
4 §
Avdelningens styrelse väljs av årsmötet för en tid av ett år.
Styrelsen ska bestå av ordförande, sekreterare, kassör/medlemsansvarig, studieorganisatör samt en, tre, fem eller sju ledamöter. För ledamöterna får finnas högst sju ersättare.
5 §
Styrelsen konstituerar sig omedelbart efter det årsmöte, vid vilket den blivit vald, och utser inom sig vice ordförande, vice sekreterare.
6 §
Styrelsen är avdelningens verkställande organ och beslutar på avdelningens vägnar.
• Styrelsen förvaltar avdelningens ekonomi.
• Styrelsen är gemensamt ansvarig för åtgärder och beslut. Ledamot kan skriftligen reservera sig mot beslut och är då fri från ansvar.
• Styrelsen ska tillse, att inom avdelning verksamma klubbar får information i frågor som särskilt berör dess medlemmar.
• Styrelsen ska senast i samband med kallelse till årsmöte avge berättelse över verksamheten under föregående år (årsberättelse).
7 §
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordförande eller då minst en tredjedel av ledamöterna begär det. När så är lämpligt, får ordförande kalla särskild sakkunnig att närvara vid sammanträdet. Till sammanträde ska alltid ersättarna kallas. Ordförande eller vice ordföranden leder sammanträdet. Styrelsen får utse annan ledamot att leda sammanträdet vid behandling av visst ärende. Sammanträde ska protokollföras.
8 §
Till avdelningen ingivet förslag ska behandlas av styrelsen.
9 §
Endast styrelseledamot eller i dennes ställe kallad ersättare får delta i beslut. Beslut fattas med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal gäller den mening som den tjänstgörande ordföranden företräder. Beslut kan fattas om minst hälften av de röstberättigade deltar vid behandling av det ärende beslutet gäller.
EKONOMI OCH AVGIFTER
10 §
Avdelningsmedlem ska till avdelningen betala den avgift som bestäms på årsmötet efter förslag från avdelningens styrelse.
11 §
Avdelningsstyrelsen beslutar om utgifterna för verksamheten inom de ekonomiska ramar som årsmötet beslutat.
12 §
Avdelningens egna räkenskaper avslutas för kalenderår. Kassören är på förbundets bekostnad garantiförsäkrad genom TCO:s samlingsförsäkring.
REVISION
13 §
Årsmötet väljer två revisorer för en tid av ett år. För revisorerna väljs två ersättare.
14 §
Styrelsen ska varje år, senast en månad före årsmötet, tillställa revisorerna avdelningens räkenskaper från föregående år tillsammans med de protokoll och övriga handlingar som behövs för att granska förvaltningen.
15 §
Revisorerna avger berättelse över granskning som verkställts (revisionsberättelse) senast femton dagar före årsmötet.
16 §
Revisorerna får delta i styrelsens sammanträden. Revisorerna har rätt att när de önskar eller finner det nödvändigt, ta del av räkenskaper och handlingar rörande förvaltningen.
AVDELNINGSMÖTEN
17 §
Kallelse till ordinarie avdelningsmöte sker minst fjorton dagar i förväg.
18 §
Årsmötet ska behandla följande ärenden i nämnd ordning:
1. Val av ordförande och sekreterare för mötet.
2. Val av två justerare.
3. Styrelse- och revisionsberättelser.
4. Ansvarsfrihet för avdelningens styrelse.
5. Avdelningens inkomst- och utgiftsramar.
6. Val av ordförande, sekreterare, kassör/medlemsansvarig, studieorganisatör samt en, tre, fem eller sju ledamöter. För ledamöter får finnas högst sju ersättare.
7. Val av jämställdhetsansvarig och informationsansvarig.
8. Val av två revisorer och två ersättare för dessa.
9. Val av representant till Tull- eller Kustrådet och/eller samverkansorgan.
10. Val av valberedning.
11. Övriga frågor.
19 §
Avdelningens styrelse får kalla till extra avdelningsmöte då styrelsen så finner lämpligt.
Om minst fem, dock minst en femtedel, av avdelningens medlemmar begär det, ska avdelningens styrelse kalla till extra möte.
Begäran ska vara skriftlig och innehålla uppgift om de ärenden, som ska behandlas vid mötet. Kallelse till extra möte ska om möjligt utfärdas fjorton dagar före mötet.
20 §
Förslag avsedda att behandlas vid ordinarie eller extra möte får väckas av styrelsen, sektion/klubb inom avdelningen eller enskild medlem och ska inges till avdelningens styrelse senast en vecka före mötet. Styrelsen ska yttra sig över förslaget.
Förslag, som inte ingivits i tid eller inte finns upptaget på dagordning, får behandlas men inte avgöras med mindre att beslutet är enhälligt.
VAL OCH RÖSTNING
21 §
Val av ombud och ersättare till förbundets kongress samt val av ledamöter samt andra poster i avdelningsstyrelsen sker öppet men ska om någon så begär förrättas med slutna valsedlar. Vid lika röstetal avgör lotten.
22 §
Alla frågor utom de som anges i 26 och 28 §§, avgörs med enkel majoritet
23 §
Röstning med fullmakt får tillämpas vid personval på årsmöte samt i fråga som särskilt upptagits på kallelse till avdelningsmöte. Mötesdeltagare med rösträtt kan endast avlämna en fullmakt per person. Fullmakten måste innehålla fullmaktsgivarens egenhändiga namnunderskrift med namnförtydligande, fullmaktstagarens namn samt datum för det möte då fullmakten ska gälla.
STADGEÄNDRING
24 §
Avdelningens styrelse ska följa eventuella ändringar i förbundets stadgar och väcka förslag om ändring av de paragrafer i avdelningens stadgar som därigenom kan beröras.
25 §
Inom ramen för förbundets stadgar kan avdelning besluta om egna stadgar. Beslut om lokala stadgar tas på avdelningsmöte.
26 §
Beslut om ändring träder omedelbart ikraft om minst två tredjedelar av närvarande röstberättigade är eniga om det. I annat fall ska det bekräftas på närmast följande möte.
27 §
Beslutad ändring av stadgarna ska godkännas av förbundets styrelse.
UPPLÖSNING
28 §
För upplösning av avdelningen fordras att förslag om det har väckts vid avdelningsmöte och därefter förklarats vilande för att vid nästa avdelningsmöte bifallas med två tredjedelar av de närvarandes röstetal.
29 §
Upplöses avdelningen ska särskilt beslutas om hur dess tillgångar ska disponeras.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att anta förbundsstyrelsens förslag.
FÖRBUNDSSTYRELSEN ANGÅENDE ARVODEN M M UNDER KOMMANDE KONGRESSPERIOD
Månadsarvoden | Årsarvoden | |
Förbundsstyrelsen Ordförande | 62.000 | 744.000 (242.400) |
1:e vice ordförande | 4.400 | 52.800 |
2:e vice ordförande | 3.000 | 36.000 |
2 st ledamöter, vardera | 3.600 | 86.400 |
Tull- Kustråd Ordförande i Tullrådet | 6.100 | 73.200 |
Ordförande i Kustrådet | 5.100 | 61.200 |
Övriga Studieansvarig | 2.200 | 26.400 |
Redaktör - På Gränsen | 4.400 | 52.800 |
Revisor | 7.200 | |
Revisor | 7.200 |
Sammanträdesarvode utgår vid förbundsstyrelsens och förbundsrådets sammanträden samt till representanter i arbetsgrupper tillsatta av förbundsstyrelsen med 200:-/sammanträde.
Mötesarvode till valda representanter i tull- och kustrådet utgår med 500:-. Till ordförande och sekreterare i tull- respektive kustråd utgår sammanträdesarvode. Endast ett arvode utbetalas vid varje sammanhängande sammankomst. För att arvode ska utgå krävs närvaro vid huvuddelen av sammanträdet.
• Månadsarvodet för ordföranden ska vara månadsarvodet, inklusive lön från arbetsgivare
62.000 kr.
• Exempel:
• Månadsarvode 62.000
• Lön från tullverket/kustbevakningen - 41.800 Arvode från TULL-KUST - 20.200*
* Låses i januari månad året efter kongressen
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att bifalla förbundsstyrelsens förslag.
HANDLINGSPROGRAM
för perioden 2020 – 2023
Förbundet ska verka för…
• bra förutsättningar från statsmakt och arbetsgivare för att kunna utföra ett gott arbete
• bra lön och rättvis fördelning av lönemedel, som svarar mot de egna arbetsuppgifterna och prestationerna, oavsett var man arbetar.
• uppföljning och utvärdering av hur lönesystemet fungerar
• bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö
• tillräckligt skydd mot hot och våld i tjänsten
• meningsfulla arbetsuppgifter med tillvaratagande av personlig kompetens
• goda möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling
• hög anställningstrygghet
• tillvaratagande av kompetens för personal som av ålders- eller hälsoskäl inte klarar tidigare arbetsuppgifter
• skydd mot kränkande behandling
• en bra arbetsorganisation
• möjlighet till pension eller delpension med bra villkor från 61 års ålder
Det goda arbetet och resurserna
Tillräckliga resurser för Tullverket och Kustbevakningen för att kunna utföra sina uppdrag på det sätt Regeringen och Riksdagen beslutat, är även en avgörande förutsättning för rimliga anställningsvillkor och en säker arbetsmiljö, för medlemmarna i TULL-KUST. Den dialog som förbundet har med beslutsfattarna i dessa frågor, måste därför fortsätta under kongressperioden.
Mål för det goda arbetet och resurserna
Tullverket och Kustbevakningen måste ges anslag på en nivå som gör det möjligt för våra medlemmar att utföra sitt arbete med hög kvalitet, med rimliga villkor och med en säker arbetsmiljö.
Lön och kompetens
En effektivisering av myndigheternas verksamheter bygger i allt väsentligt på personalens intresse och engagemang i det löpande arbetet. Det är därför viktigt att bl a lönesättning och övriga anställningsvillkor är sådana, att den enskilde känner sig rätt värderad och betydelsefull för verksamheten. Det kan finnas anledning att utvärdera systemet med individuell lönesättning, liksom att lönesättning sker på samma nivå oavsett arbetsplats. En viktig förutsättning är att lönebildningen sker med utgångspunkt från verksamhetens samlade krav och utformas så att den bidrar till en god personal- och kompetensförsörjning både på kort och lång sikt. Att myndigheterna till stor del bedriver en resurskrävande internutbildning gör det än mer angeläget, att skapa förutsättningar för att behålla personalen. Utöver lön, är möjligheterna till personlig utveckling inom yrket en viktig faktor för att behålla kompetent och motiverad personal. En alltför stor avvikelse mellan den lönemässiga värderingen av en yrkesgrupp och gruppens egen värdering av sitt yrke, resulterar dels i svårigheter att motivera arbetstagarna till bra arbetsinsatser, dels i problem att nyrekrytera till yrket. Samtidigt kan många övergå till annat yrke eller annan verksamhet.
Mål för lön och kompetens
Alla medlemmar ska över tid garanteras en löneutveckling som minst följer utvecklingen i övriga samhället. Ett av de grundläggande fackliga kraven ska vara, att ingen medlem i TULL-KUST ska ha en löneutveckling som ligger under utvecklingen av den allmänna löne- och prisnivån.
Effektiviseringsvinster i myndigheterna ska komma arbetstagarna till del.
Lika lön för lika eller likvärdigt arbete
Grunden för lönesättningen ska vara lika lön för lika eller likvärdigt arbete.
Lönesystemen ska utformas så att de på ett objektivt sätt differentierar lönen efter arbetsuppgifternas innehåll, svårighetsgrad, övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna, arbetstagarens ansvar och självständighetsgrad, yrkeserfarenhet, utbildning och kompetenskrav.
Ingångslönen för olika befattningsnivåer, liksom vid nyrekrytering, ska vara sådan att den är konkurrenskraftig och attraktiv. Det är därför viktigt att det finns garanterade lägsta lönenivåer för nyrekryterad personal.
Lönesättningen ska uppfattas som rättvis
Lönesättningen ska vara sådan att den upplevs som rättvis av medlemmarna. För att detta ska uppnås ska kontinuerliga lönesamtal genomföras.
Särskilda lönepolitiska insatser ska göras för de lägst avlönade
Särskild uppmärksamhet ska ägnas löneutvecklingen för de lägst avlönade samt den förhållandevis stora mellanlönegruppen. Det är angeläget att lönesättningen hålls konkurrenskraftig i förhållande till jämförbara områden.
Lönepolitiken ska vara tydlig och känd
Lönepolitiken ska vara tydlig och känd. Varje medlem ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad hon eller han kan göra för att påverka sin lön.
Vidareutbildning eller andra åtgärder som ger högre kompetens, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran eller goda arbetsinsatser ska särskilt ligga till grund för högre lön för den enskilde.
En relevant och partsgemensam arbetsvärdering
För att åstadkomma en så långt som möjligt rättvis lönesättning krävs en relevant och partsgemensam arbetsvärdering. Den ska baseras på ansvar, befogenheter och självständighet i arbetet, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och särskilda krav som är förenade med arbetsuppgifternas utbildnings- och kompetenskrav.
Lönestatistiken ska vara tillgänglig och utgöra ett hjälpmedel vid de lokala löneförhandlingarna. Statistiken ska vara könsneutral.
Personalpolitik
De anställda är en myndighets viktigaste resurs. Det är personalen som driver utvecklingen framåt och som levererar resultat i verksamheten. För att skapa förutsättningar för innovation, motivation och arbetsglädje krävs en genomtänkt personalpolitik som skapar trygghet för de anställda. Liksom övriga resurser i en organisation måste personalen utvecklas, förnyas och vårdas. Alla ska ha rätt att utvecklas i sitt arbete. Att medlemmarna ska kunna kombinera familjeliv med arbete är en viktig fråga. XXXX-XXXX verkar för att det ska råda jämställdhet, t ex vid urval till kurser, chefstillsättningar m.m.
Mål för personalpolitik
Medlemmarna ska kontinuerligt kompetensutvecklas i sitt arbete
Med personalutveckling menas att utveckla kunskaper och färdigheter hos var och en av arbetstagarna. Det ska ske på ett sätt som ligger i linje med den enskildes förutsättningar, ambitioner och intressen – och som möter kraven från nuvarande och kommande arbetsuppgifter. Personlig utveckling kan t ex ske genom fortlöpande utbildning, arbetsrotation, växeltjänstgöring, vikariat, ansvarsdelegering m.m. Det är viktigt att personalen har en allsidig utbildning, eftersom det ger bättre förutsättningar för en flexibel organisation och större möjligheter att söka olika tjänster.
När medlemmar får nya arbetsuppgifter ska de även få den utbildning som behövs för det.
Arbetsledare och chefer ska ha ledarskapsutbildning
Personer med arbetsledande och / eller chefsfunktion, ska genomgå utbildning där arbetsrätt, psykologi, arbetsmiljöarbete och annat som ett demokratiskt arbetsliv kräver, måste ges stort utrymme.
De som ska hålla utvecklingssamtal eller avge omdömen inom ramen för ett meritvärderingssystem ska ha genomgått relevant utbildning för det.
Chefer ska i första hand rekryteras internt inom myndigheterna, dels för att ge personal karriärmöjlighet, dels för att få chefer som kan verksamheten. När det gäller rekrytering av chefer
och arbetsledare, är det viktigt med en planerad personalutveckling. Planer bör upprättas för anställda som har intresse och förutsättningar att så småningom bli chefer. Den egna personalens kompetens och kunskap om myndighetens inre organisation är värdefull, och ska beaktas vid chefstillsättningar.
Medlemmar med chefs- och arbetsledarroll inom myndigheterna har en särställning som innebär att de i många sammanhang står i ett motsatsförhållande till övriga medlemmar. Detta får inte leda till att dessa, med hänsyn till sin minoritetsställning, behandlas sämre i något avseende. Det måste vara allas strävan att rekrytera så bra chefer som möjligt samt behålla och utveckla dessa. Det är av stor vikt att rätt värdera och lönesätta cheferna, så att de upprätthåller myndigheternas status och verkar för en positiv syn på sina medarbetare, d v s övriga medlemmar.
Rekrytering av all personal är en mycket viktig funktion i en myndighet. Det är människorna i verksamheten som ger den dess framtoning och profil. Det är de enskilda människornas sammantagna förmåga att omsätta myndigheternas mål till praktisk handling som avgör om en myndighet är framgångsrik eller inte.
Rekrytering på olika nivåer bör ske av antagningsgrupper sammansatta av både arbetsgivare och arbetstagarorganisation. Erfarenhet visar att detta fungerar bäst och ger gott resultat.
Ansvar och befogenheter i myndigheten bör ligga så nära verksamheten som möjligt. Det ekonomiska ansvaret ska ligga där besluten fattas. Antal beslutsnivåer ska vara så få som möjligt.
Ingen medlem ska behöva bli arbetslös
En viktig förutsättning för anställningstrygghet är långsiktig planering, så att arbetsbristsituationer kan förutses och åtgärder vidtas i god tid. Största vikt ska läggas vid omställningsavtalets åtgärder knutna till verksamheten. Ingen medlem ska behöva bli arbetslös, tvingas flytta, få sämre lön eller anställningsvillkor på grund av organisationsförändringar, arbetsskada eller sjukdom.
Uppsagda p g a arbetsbrist ska erbjudas arbete på samma eller annan ort inom myndigheten. Det är viktigt att konsekvensbedömningar för personalen redovisas vid ev verksamhetseffektiviseringar.
Introduktion ska ges till nyanställda, men även återanställda och dem som varit långtidsfrånvarande. Syftet med introduktionen är att klargöra vad den egna arbetsplatsen och myndigheten har för mål och att göra arbetstagaren insatt i arbetsuppgifter och rutiner. Information ska ges om anställningsvillkor, personalpolitik och den fackliga verksamheten. Handledarnas funktion är viktig för att introducera nya i verksamheten och de ska därför ges en handledarutbildning.
Alla medlemmar ska ha lika lång semester, minst 280 timmar per år. Möjligheten till semesteruttag ska vara flexibel.
Framförhållning vid arbetstidsplanering
Förändringar av arbetstiden ska göras i god tid och med stort inflytande för arbetstagaren och TULL-KUST. För sjögående personal i Kustbevakningen finns särskild lagstiftning.
Förbundet ska även fortsatt arbeta för till pension och deltidspension från 61 års ålder, anpassat efter individuella förutsättningar och önskemål. Arbetslivet ska vara bra för alla, från första till sista arbetsdagen. Xxxxxxxxxxx för medlem som vill och kan arbeta, men som av ålders- eller hälsoskäl inte längre klarar tidigare arbetsuppgifter, måste tas tillvara. I första hand ska det ske på den ort där medlemmen tjänstgör.
Arbetsmiljö
Arbetet för en god arbetsmiljö är prioriterat och omfattar alla insatser i arbetslivet, som förbättrar välbefinnande och förhindrar att ohälsa uppstår. Det ska också öka vår arbetstrivsel och vårt engagemang för eget och andras arbete. Arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig och väsentlig del av den ordinarie verksamheten.
Det yttersta ansvaret för arbetsmiljön har arbetsgivaren och för att skapa en god arbetsmiljö krävs ett aktivt arbete på olika områden. Det är viktigt med en bra och öppen dialog mellan arbetsgivare, arbetsmiljöombud och övrig personal, för att säkerställa en god arbetsmiljö. Förebyggande åtgärder ska förhindra att människor skadas eller blir sjuka av arbetet. Alla arbetstagare ska få relevant utbildning så att inte arbetsskador uppstår. Som vägledning för arbetsmiljöarbetet finns Arbetsmiljöverkets föreskrifter att tillgå. Dessa ska vara allmänt kända. En satsning på att förbättra arbetsmiljön är en god investering där resultatet märks i form av ökad trivsel och minskat antal sjukdagar. Företagshälsovård ska tillhandahållas i den utsträckning som krävs, för att minska riskerna i arbetet och underlätta rehabilitering. Alla skall erbjudas årliga hälsokontroller.
De psykosociala bristerna i arbetsmiljön är i regel svåra att upptäcka och åtgärda. Därför bör större vikt läggas på att bevaka och åtgärda dessa. Det är viktigt att alla, både chefer och anställda, är uppmärksamma på hur kollegorna mår och om det sker förändringar i beteendet. Utvecklingssamtal ska hållas minst en gång om året, där bland annat trivsel och arbetsklimat tas upp. Ett väl utvecklat ledarskap, är en viktig komponent i detta sammanhang.
Arbetsrelaterad stress kan uppkomma t ex vid hög arbetsbelastning och vid problem i det sociala samspelet. Här är det viktigt att arbetsgivare tillsammans med arbetsmiljöombud systematiskt arbetar med att förebygga arbetsrelaterad stress. Det handlar om att undersöka och bedöma risker och problem och att sedan åtgärda problemen och följa upp så att inte samma problem uppstår igen.
Enligt arbetsmiljölagen ska arbetstiden betraktas som en del av arbetsmiljön. Ett långsiktigt mål bör vara att eftersträva en generell arbetstidsförkortning. Arbetstidsfrågan bör också ges fortsatt aktualitet bl a genom möjligheten att skapa en flexibel arbetstid både till förläggning och omfattning.
Mål för arbetsmiljö
Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i verksamheten
För att skapa en god arbetsmiljö måste både arbetsgivare, arbetstagare och arbetsmiljöombud arbeta systematiskt med arbetsmiljön. Det innebär att man aktivt måste undersöka om det finns risker på jobbet, bedöma dem och åtgärda eventuella problem. En handlingsplan ska upprättas och rutinmässiga kontroller utföras. Den psykosociala arbetsmiljön bör ägnas särskild uppmärksamhet.
För att kunna säkerställa en god arbetsmiljö behöver såväl arbetsgivare och arbetsmiljöombud utbildning och kunskap. Det är också viktigt att arbetstagarna känner till riskerna med sitt arbete, för att undvika att bli sjuka eller skadade.
Friskvård på betald arbetstid ska vara möjlig, för alla anställda vid Tullverket och Kustbevakningen, för att förhindra arbetsskador och ohälsa. Arbetsgivaren ska dessutom stödja och subventionera idrottsverksamheten i myndigheterna. Möjlighet till korta avbrott i arbetet för t ex pausgymnastik bör uppmuntras.
Befrielse från nattjänstgöring
Nattjänstgöring kan leda till sömnsvårigheter som i sin tur leder till trötthet, dålig uppmärksamhet och försämrat omdöme. Sömnsvårigheter uppstår lättare hos människor ju äldre de blir. Det är därför viktigt att arbetsgivaren erbjuder dagtidsarbete för dem som fyllt 55 år.
Det ska finnas ett verksamt drog- och alkoholpolitiskt handlingsprogram känt av alla.
Den fysiska arbetsmiljön ska anpassas till människans förutsättningar och behov. Alla arbetsplatser måste utformas så att skador orsakade av strålning, buller, avgaser och kemiska ämnen inte kan uppstå. De datorer och datasystem som används ska uppfylla de krav som ställs utifrån arbetsmiljösynpunkt. Alla skrivbord ska vara höj- och sänkbara och kontorsstolar ska vara individanpassade. Olika alternativ till tangentbord, datorskärmar och datamöss ska vara möjliga. Den personliga skyddsutrustningen ska vara individuellt anpassad.
En tillfredsställande inomhusmiljö
Alla anställda ska ha en rökfri arbetsmiljö. Värme och ventilation ska kunna regleras på ett tillfredsställande sätt.
Monotona och rutinbetonade arbetsuppgifter ska fördelas mellan de anställda Arbetet ska organiseras på sådant sätt att belastningsskador inte uppstår. De monotona och rutinbetonade arbetsuppgifterna ska så långt möjligt automatiseras eller fördelas mellan de anställda.
I arbete där det finns risk för våld eller hot om våld, ska inte ensamarbete tillåtas. Ingen tjänsteman ska heller behöva uppge sin privata identitet, utan endast sitt anställningsnummer när tjänstemannen känner sig hotad. Samhällsutvecklingen i vad gäller hot och våld, ska fortlöpande följas och analyseras. Lämpliga åtgärder ska vidtas för att tillgodose arbetstagarnas säkerhet.
Utrustning och utbildning måste vara adekvat för att möta hot och våld i tjänsten.
Det är arbetsgivarens ansvar att kränkande särbehandling, såsom mobbing, diskriminering och sexuella trakasserier, förebyggs och att de drabbade tas om hand. I verksamheten ska det finnas rutiner för detta så att det så tidigt som möjligt fångas upp om sådana otillfredsställande arbetsförhållanden förekommer. Den eller de som drabbas ska snabbt få stöd och hjälp.
Arbetsgivaren ska också klargöra att kränkande särbehandling, oavsett av vilket slag, inte accepteras i verksamheten.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
att anta förbundsstyrelsens förslag till Handlingsprogram för perioden 2020-2023
FÖRBUNDSSTYRELSEN ANGÅENDE FASTSTÄLLANDE AV REPRESENTATION I FÖRBUNDSRÅD, TULL- OCH KUSTRÅD.
Tullrådet – Förbundsstyrelsen föreslår att representation i Tullrådet fördelas enligt följande: Östra (avd Arlanda och Stockholm) fem ledamöter, Västra (avd Väst) fyra ledamöter, Södra (avd Malmö och Helsingborg) fem ledamöter, Norra (avd Sundsvall,) en ledamot samt avd Tulldata en ledamot. Vid mer än en avdelning inom respektive område bildas samverkansorgan som utser ledamöterna/ledamoten i Tullrådet. Härtill kommer två från förbundsstyrelsen. De utses till ordförande respektive sekreterare för rådet. Totalt 18 röstberättigade. Vid lika röstetal avgör lotten.
Kustrådet – Förbundsstyrelsen föreslår att representation i Kustrådet fördelas enligt följande:
Två ledamöter för Kustområde Sydväst samt Huvudkontor, två ledamöter för Kustområde Nordost samt en ledamot för Kustbevakningsflyget. Härtill kommer två från förbundsstyrelsen. De utses till ordförande respektive sekreterare för rådet. Totalt 7 röstberättigade. Vid lika röstetal avgör lotten.
Ytterligare förtroendevalda kan adjungeras till råden efter beslut av förbundsordförande.
Förbundsrådet består av Förbundsstyrelsen, Tullrådet och Kustrådet.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen att bifalla förslaget
TULL-KUST FRAM TILL ÅR 2023
YRKESPROFIL TULL
Riksdagen och Regeringen har givit Tullverket i uppdrag att
1. fastställa och ta ut tullar, skatt och avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas
2. övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs.
Dessa uppgifter syftar till att bidra till finansieringen av såväl den offentliga sektorn i Sverige som Europeiska Unionens verksamhet. Uppdraget innefattar att underlätta legal handel, medan illegal handel och annan gränsöverskridande kriminalitet ska hindras.
TULL-KUST anser att Tullverkets uppdrag endast kan utföras om dess anställda har bred utbildning och hög kompetens. Därför ska TULL-KUST arbeta för
• en gemensam grundutbildning
• fortlöpande kompetensutveckling och vidareutbildning för utveckling av yrkesrollen
• fortlöpande chefsutveckling
• ökade möjligheter till karriärväxling inom Tullverket
• bättre IT-stöd och teknisk utrustning
• relevant utbildning och utrustning för att möta hot och våld
TULL-KUST anser att Tullverket fortsatt ska bedriva verksamhet över hela landet och vara den naturliga företrädaren för staten, på platser där verksamhet med gränsöverskridande anknytning bedrivs. TULL-KUST ska därför arbeta för väsentligt utökad personalförsörjning och utökade legala befogenheter avseende
• utförande av kontroller över hela Sveriges territorium, avseende såväl det legala som det illegala, gränsöverskridande varuflödet
• befogenhet att kontrollera identitet på selekterade personer i utlandstrafiken
• befogenhet att utöva personkontroll / passkontroll
• befogenhet och resurser att ingripa mot terrorism, trafficking, människosmuggling, brott mot immaterialrätt, samt all annan gränsöverskridande brottslighet såsom t ex utförsel av stöldgods.
Att ge Tullverkets tjänstemän utökade befogenheter och resurser i övervakningen av gränsöverskridande verksamhet, är effektivt ur både ett statsfinansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv.
TULL-KUST:s medlemmar ska i sin yrkesroll fortsätta att, i samverkan med andra myndigheter, bidra till upprätthållandet av ett högkvalitativt samhällsskydd, med hjälp av medlemmarnas engagemang, effektivitet och yrkesstolthet.
YRKESPROFIL KUST
Kustbevakningen är en civil myndighet som ansvarar för sjöövervakning och miljöräddningstjänst till sjöss. Dygnet runt, året om finns vi på plats längs Sveriges kust, där vi räddar, hjälper och övervakar.
Verksamheten omfattar bland annat miljöräddning, sjöräddning, brottsbekämpning samt tillsyn och kontroll. Genom nationellt och internationellt samarbete verkar myndigheten för en hållbar havsmiljö, ökad säkerhet till sjöss och för att minska gränsöverskridande brottslighet.
Därför anser TULL-KUST att anställda i myndigheten ska ha en väl fungerande arbetsplats där TULL-KUST under perioden kommer att verka för
• Att aspirantutbildningen blir årligen återkommande så att numerären ökar med 200 tjänstemän
• Att personalen ombord i våra båtar, fartyg och flyg har rätt behörigheter och kompetensutveckling, vilken motsvarar den civila sjö- och luftfartens regler om bemanning och behörigheter
• Att personal i stabs- och ledningsfunktioner erhåller rätt kompetensutveckling
• Att dykeriverksamheten noga följs upp i den nya dykorganisationen.
• Att från fackligt håll påverka Kustbevakningens framtida organisation i de beslut som hanterar personalfrågor, arbetsplatser, arbetsmiljö och befattningar, för att tillse ett hållbart arbetsliv i hela Kustbevakningen
• Att tillse medlemmarnas intresse i Kustbevakningsflygets nya organisation och ledningsstruktur
• Att tillse medlemmarnas intresse i Kustbevakningens ledningscentral
TULL-KUST kommer även under perioden fortsatt arbeta för
• Att det ges en rättvis och bra löneutveckling och arbeta för en ny lönestruktur
• Att nya Kustbevakningslagen införs och tillämpas för medlemmens bästa
• Att deltaga i framtagandet av nytt kollektivavtal
• Att utbilda och rekrytera personal till TULL-KUST vilket stärker vår yrkesroll
• Att TULL-KUST arbetar för att ta fram en god samverkansform med arbetsgivaren
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
att anta TULL-KUSTs inriktning till yrkesprofil - TULL och yrkesprofil - KUST.
FÖRSLAG NR 8 FÖRBUNDSPROFIL TULL-KUST
Förbundets medlemsantal uppgår för närvarande till ca 1800 aktiva medlemmar. För att TULL-KUST även i fortsättningen ska vara ett starkt fackförbund inom Tullverket och Kustbevakningen, krävs att förbundet agerar långsiktigt i fråga om rekrytering av nya medlemmar. Förbundet ska ständigt öka nivån på värdet av att vara medlem i TULL-KUST. För att med framgång kunna rekrytera och behålla befintliga medlemmar är det viktigt att de förtroendevalda har den kompetens som krävs för uppdraget.
Förbundsinriktning för TULL-KUST
Påverkansarbetet som dominerat förbundets verksamhet under förra kongressperioden är alltjämt viktigt men fokus under kommande kongressperiod bör vara att kraftsamla och såväl strategiskt som målinriktat arbeta med att öka antalet medlemmar med minst 200 inom en snar framtid.
TULL-KUST ska aktivt stödja semesterhemsstiftelsens verksamhet.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
att anta ovanstående inriktning till TULL-KUSTs förbundsprofil.