TEKNISK FÖRVALTNING TJÄNSTESKRIVELSE
TEKNISK FÖRVALTNING TJÄNSTESKRIVELSE
XXX XXXXXX 2018-06-07
DNR 335/2016 SIDA 1 AV 2
Uppvärmning av Gäsenegården
Sammanfattning
Gäsenegården värms idag av bergvärme, pellets och oljepanna som ägs, driftas och sköts tillsammans med Herrljunga Elektriska. Förhållandet regleras i avtal. Avtalet går ut 2018 och då övergår ägandet, driften och skötseln helt till Herrljunga kommun. Panncentralen försörjer också HERBOs hus Karinsdal och lägenheter på Ringvägen med värme.
Herrljunga Elektriska har nu ställt frågan till Tekniska förvaltningen om att istället köpa fjärrvärme av dem. Värmen skulle då komma från panncentral vid Gäsene Mejeri och Tekniska förvaltningen skulle inte äga, drifta eller serva anläggningen enligt tidigare beslut.
Kommunens investeringskostnad för installation av fjärrvärme är ca 250 tkr och ryms inom tidigare beslutad budget.
Förslag på ny lösning är i linje med kommunens energi- och klimatplan där kommunen har ett uppdrag att främja användandet av fjärrvärme. Nämnden tidigare beslut, komplettering av solenergi, kan utredas när installation av nytt värmesystem är genomfört.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse i ärendet daterad 2018-06-07 Sammanträdesprotokoll 2017-11-02, TN § 125, DNR TK 335/2016 Uppvärmningsalternativ för PC Gäsenegården, reviderad 2017-10-19 Investeringskalkyl MVP, ändrad avskrivning, daterad 2018-05-15 Mail från Xxxxxx Xxxxxxxxx, HAEL, 2018-05-18
Förslag till beslut
• Gäsenegården ska värmas med fjärrvärme från Herrljunga Elektriska.
• Befintliga kulvertar överlåts till Herrljunga Elektriska.
Xxx Xxxxxx
Fastighetschef
B•ESÖKHSAeDrrRljEuSnSgTaokrogmetm1,uHn,eBrroljxun2g0a1, 524 23 Herrljunga
O• RG.NUMMTEELRE2F1O2N0001-135-12700•0w0w•wTE.hLeErFrAljXun0g5a1.s3e-171 33
Sida 2 av 2
Bakgrund
Gäsenegården värms idag av bergvärme, pellets och oljepanna som ägs, driftas och sköts tillsammans med Herrljunga Elektriska. Förhållandet regleras i avtal. Avtalet går ut 2018 och då övergår ägandet, driften och skötseln helt till Herrljunga kommun. Panncentralen försörjer också HERBOs hus Karinsdal och lägenheter på Ringvägen med värme.
Flera olika nya alternativ har diskuterats med både Herrljunga Elektriska och HERBO då panncentralen inte orkar med att försörja alla byggnader med tillräcklig värme samt att pannorna börjar bli föråldrade. Tekniska nämnden har tidigare beslutat att HERBO ska fortsätta få värme via de kulvertar som finns mellan Gäsengården och HERBOs fastigheter, enligt HERBOs önskan. Tekniska nämnden har också beslutat att Gäsenegården ska värmas med värmepumpar som kompletteras med solenergi. Den nya anläggningen ska ägas av Tekniska nämnden och drivas i egen regi.
Herrljunga Elektriska har nu ställt frågan till Tekniska förvaltningen om att istället köpa fjärrvärme av dem. Värmen skulle då komma från panncentral vid Gäsene Mejeri och Tekniska förvaltningen skulle inte äga, drifta eller serva anläggningen enligt tidigare beslut. Enligt nytt förslag är installation av värmeväxlare nödvändigt. Förvaltningen önskar även koppla upp styrningen av fastigheten på samma sätt som alla andra byggnader i förvaltningens regi.
Ekonomi
Kommunens investeringskostnad för installation av fjärrvärme är ca 250 tkr och ryms inom tidigare beslutad budget.
Övriga åtgärder, så som styrning av byggnaden för ökad energieffektivitet, tas om hand inom ramen för EPC 2-projektet.
Juridik
Förslag på ny lösning är i linje med kommunens energi- och klimatplan där kommunen har ett uppdrag att främja användandet av fjärrvärme. Nämnden tidigare beslut, komplettering av solenergi, kan utredas när installation av nytt värmesystem är genomfört.
Herrljunga Elektriska AB Teknisk rapport
Författare Datum Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx/Xxxxxx Xxxxxxxx 17-10-19 | Beskrivning Uppvärmning Gäsenegården med omnejd | ||
E-postadress | Granskad | Version A12 | Fil HEAB_rapport_varmesystem_gasenegarden_rev4 |
xxxxxxx.xxxxxxxxxxx@xx.xxxxxxxxxx.xx MF/JK | |||
Uppvärmningsalternativ för PC Gäsenegården
Sammanfattning
Rapporten sammanställer slutsatser för val av värmekälla vid PC Gäsenegården med omnejd.
Innehållsförteckning
1. Inledning 3
2. Nuläge 4
3. Alternativ 1a – Värmepumpar 5
3.1 Investeringskalkyl 5
3.2 Driftkostnader 5
3.3 Föreslagen installation 6
3.3.1 Energiborrhål 6
3.3.2 Pannrum 6
3.3.3 Principskiss 7
3.4 Alternativ 1b – 1a + kompletterande solelinstallation 7
3.4.1 Investeringskalkyl 8
3.4.2 Driftkalkyl 8
3.4.3 Installation 8
4. Alternativ 2 – Flispanna 9
4.1 Investeringskalkyl 10
4.2 Driftkostnader 10
4.3 Föreslagen installation 11
4.3.1 Placering av panncentral 11
4.3.2 Pannrum 12
5. Alternativ 3 – Byta ut befintlig pelletspanna i pannrum 12
5.1 Investeringskalkyl 13
5.2 Driftkostnad 13
6. Alternativ 4 – Värme via kulvert från PC Mörlanda 13
6.1 Investeringskalkyl 14
6.2 Driftkostnader 14
6.3 Föreslagen ledningssträckning 14
7. Alternativ 5: Kulvert från Gäsene Mejeri 14
7.1 Investeringskalkyl 15
7.2 Driftkostnader 15
7.3 Föreslagen ledningssträckning 15
8. Slutsatser 15
8.1 Nutid 15
8.2 Framtid 16
9. Kontaktpersoner kalkyl 16
9.1 VVS 16
9.2 Energiborrning 17
9.3 Markarbeten 17
9.4 El, styr, solel, pann- och kulvertalternativen och kalkylsammanställning 17
10. Versionshistorik 17
11. Bilagor 17
11.1 Bilaga för beräkning av nätavgifter och energibehov för VP med och utan solel 17
11.2 Bilaga för beräkning av kostnader och produktionspris vid ny extern flispanna 18
11.3 Bilaga för beräkningar för utbyte av befintlig pelletspanna 20
11.4 Bilaga Värme via kulvert från PC Xxxxxxxx 20
11.5 Bilaga Värme via kulvert från Gäsene Mejeri 22
11.6 Bilaga Sammanställning av föreslagna alternativ 23
1. Inledning
Gäsenegården är en anläggning i Herrljunga komnuns ägo och fungerar som stöd-/äldreboende och flyktingförläggning. Fastighetens värmeanläggning sköts på entreprenad av Herrljunga Elektriska AB (HEAB) enligt befintligt driftavtal vilket bygger på självkostnadsprincipen för kommunen och löper till 2018-12-31. Driftavtalet upprättades initialt då kommunen vid tidpunkten ej hade kompetens eller möjlighet till beredskapshållning för att drifta anläggningen på ett säkert sätt.
Anläggningen på Gäsenegården distribuerar närvärme till två av Herbos närliggande fastigheter, Karinsdal och Ringvägen i syfte att få sammanlagringseffekter och reducera kostnaden för driften.
Gäsenegårdens befintliga värmekällor består av en till pellets konverterad oljepanna om 350 kW, en oljepanna 150 kW för reservdrift och tre bergvärmepumpar om totalt 96 kW.
Ägarförhållandena i pannrummet är delat och dåligt avgränsat i driftavtalet. Pelletsbrännare med förråd och värmepumpar samt borrhål ägs av HEAB. Pannor, pumpar och varmvattenanläggning samt ventilation ägs av kommunen. Under den period HEAB har skött driften har även pump- och ventilbyten i pannrummet bekostats av driftentreprenören.
Då den större oljepannan konverterades till pellets i syfte att uppfylla miljömål och reducera bränslekostnaden sjönk tillgodogjord uteffekt till 125 kW hos pannan.
Detta har lett till att effektbrist föreligger de dagar på året då utetemperaturen understiger – 10 C eller vid kraftig blåst om reservoljepannan inte används. Både kommunen och HEAB har som mål att reducera användningen av fossilt bränsle i sina verksamheter och det här driftfallet motverkar miljömålet vilket medför att anläggningen kan betraktas som ohållbar.
Vidare föreligger problem med rök i omgivande bebyggelse från anläggningen under vissa väderförhållanden vilket även det motsäger kommunens miljömål.
Orsaken till behovet av terminering eller omförhandling av avtalet är främst:
1. Avtalet mellan kommunen och HEAB har inte medgett att något kapital har kunnat byggas upp för att ersätta den utslitna utrustningen i anläggningen via nyinvesteringar.
2. HEAB anser inte att anläggningen har någon utvecklingspotential som närvärmeanläggning.
3. Anläggningen uppfyller varken HEAB:s eller kommunens miljömål i nuläget och kan ej betraktas som varaktigt hållbar.
HEAB har undersökt alternativa värmekällor för anläggningen i syfte att söka de för kommunen totalekonomiskt bästa alternativet. Fem förslag har konkretiserats. Fyra biobränslealternativ och ett värmepumpsalternativ med solelkomplement.
HEAB har gått vidare med samtliga alternativ och utformat kalkyler vilka kort redovisas i den här rapporten.
2. Nuläge
Äldreboendet Gäsenegården, Herbos hyreshus på Ringvägen och Karinsdal värmeförsörjs och ska även framledes värmeförsörjas.
Empiriskt effektbehov vid - 15 C och lätt vind uppgår till 375-400 kW momentan effekt för värme- och varmvattenproduktion.
Befintligt värmesystem är utfört som ett 80/60-system med begränsade avkylningsytor.
Nuvarande värmeförsörjning sker via värmepumpar som förbrukar ca 281400 kWh/år och pelletspanna vilken förbrukar 125 ton pellets/år samt en oljepanna för reserv/topplast som förbrukar 12 kbm olja/år.
Årligt energibehov för värme och varmvatten uppgår till 1100 MWh eller 1 100 000 kWh vilket kan ses i figur 2.1. Varmvattendelen av förbrukningen beräknas vara ca 130 000 kWh/år.
Eventuellt kan energieffektivisering sänka de årliga energibehovet med 8 %.
Figur 2.1. Totalt producerad värme. Figur 2.2 Fördelnings såld värme.
Allt uppges och beräknas utan moms.
3. Alternativ 1a – Värmepumpar
Alternativet föreslår att borrhål upprättas utanför Gäsenegården i grönytan innanför ringvägen och värmepumpar ställs upp i befintligt pannrum. Förslaget förutsätter att Herbo även fortsättningsvis är inkopplade mot Gäsenegårdens värmesystem.
Befintligt värmesystem är utfört som ett 80/60-system med begränsade avkylningsytor vilket gör att en COP-faktor på 2,85 för värmepumpssytemet kan antas som realistisk. Eventuellt kan värmeavgivnade ytor i vissa delar av byggnaden behöva kompletteras på sikt för att kompensera för den lägre tillgängliga framledningstemperaturen, det här tas ingen hänsyn till i kalkylen.
För nyinstallationen blir den nominella avgivna värmeeffekten med 4 st värmepumpar och en elpanna 386 kW. För varmvattnen installeras, förutom värmepumparna, en 9 kW el-VVB som stöttning och för reservdrift.
Max elektrisk effekt är 213 kW (4 x 33.5 kW VP + 70 kW elpanna + 9 kW el-VVB) vilket ger en max ström på 355,76 A. Dock antas elpannan aldrig behöva gå annat än vid nöddrift men tas upp i effekttaxan för att undvika straffavgifter. Befintlig matning behöver då uppgraderas till att hantera 300 A och omvandlas till ett effektabonnemang med en totaleffekt om 213 kW.
Elskatten förutsätts höjas under perioden 2016-2019 från 29,5 till 32,5 öre/kWh (juli 2017). Elpriset prognostiseras fortsatt lågt till 40 öre/kWh.
Ingen hänsyn tas till ändrad effekttaxa då underlaget för ny effekttaxemodell är bristfälligt. Däremot bör undvikandet av effekttoppar främjas.
3.1 Investeringskalkyl
Tabell 3.1. Investeringskalkyl värmepumpar.
Moment/del | Kostnad |
VVS och energiborrhål | 3 700 000 kr |
Markarbeten och asfalt | 315 000 kr |
El och styr | 295 000 kr |
Oförutsedda kostnader såsom foderrör, ca 5 % | 190 000 kr |
Total investering | 4 500 000 kr |
Kalkylen ger att en investering på 4,5 Mkr krävs för borrhål och värmepumpar samt ombyggnationer i befintligt pannrum. Med en kalkylränta på 4 % och 10 års avskrivningstid ger det här en resulterande annuitiv årskostnad på 554 810 kr.
3.2 Driftkostnader
Bränslekostnader för inköpt el till värmepumparna via effektabonnemanget beräknas bli 447 427 kr.
Produktionspriset för värme blir då 91,11 öre/kWh = (annuitiv årskostnad+bränslekostnad /
energibehov)
Om HEAB skulle bygga och drifta anläggningen skulle det offererade kundvärmepriset då bli produktionspriset plus 10 öre per försåld kWh för att täcka driftkostnader och osäkerheter i investeringen samt generera en viss vinst, vilket hade gett ett resulterande försäljningspris på 101,11 öre/kWh. Vidare hade avtalet behövt upprättas så att försäljningspriset förändras med elpriset och effekttaxan då effekttaxan förväntas stiga kraftigt de kommande åren.
3.3 Föreslagen installation
3.3.1 Energiborrhål
Totalt borras 28 energibrunnar på kommunens grönyta innanför Herbos bebyggelse på ringvägen vilket visas i figur 5.1. Dessa ansluts i två samlingsbrunnar för vidare anslutning till pannrummet.
Initialt undersöktes även parkeringen norr om Gäsenegården för borrhål dock föll de alternativet bort pga problematiken med närheten till järnvägen.
Befintliga borrhål utnyttjas under förutsättning att det ej är bottenfrusna.
Figur 3.1. Skiss över föreslagen energiborrhålsplacering.
3.3.2 Pannrum
Befintlig pelletspanna och värmepumpar rivs och ersätts med 4 st nya värmepumpar samt elpanna vilket visas i figur 5.2. Hela varmvattenberedningen ersätts. Befintlig oljepanna sparas för att möjliggöra nöddrift vid strömavbrott och reservkraftmatning från KRAG.
Figur 3.2. Föreslagen installation av värmepumpar i pannrum.
3.3.3 Principskiss
Figur 3.3. Föreslagen principskiss värmesystem.
3.4 Alternativ 1b – 1a + kompletterande solelinstallation
I syfte att reducera inköpt el under sommarhalvåret (april-september) föreslås en solelinstallation på de fyra äldre huskropparnas sydvästra sida. De finns två elabonnemang på Gäsenegården, ett för
verksamheten och ett för värmepumparna i pannrummet, eventuellt kombineras dessa. Solelen ansluts på de elabonnemang som försörjer värmepumparna.
Xxxxx produceras främst på sommarhalvåret, dagtid mellan kl 07.00 och 18.00. Anläggningen har därför dimensionerats att reducera elinköpen som sker under denna period.
Maximalt installerad effekt på taken är 47,70 kWp. Då anläggningen med värmepumpar kommer ha en huvudsäkring över 100 A är regler för mikroproduktion och tillhörande skattereduktion ej applicerbara.
Anläggningen beräknas producera ca 38 350 kWh/året.
3.4.1 Investeringskalkyl
Tabell 3.2 Investeringskalkyl solel.
Moment/del | Kostnad |
Solceller | 220 300 kr |
Växelriktare | 72 100 kr |
Övrigt material | 68 200 kr |
Arbete och frakt | 153 000 kr |
Statligt stöd för solel (30 % för kommuner) | - 154 000 kr |
Totalt | 359 600 kr |
Kalkylen ger att en investering på 513207,7 kr krävs för installation av 47,7 kWp solel på befintliga tak. Det statliga stödet uppgår till 30 % för kommuner vilket ger 153962,31 kr. Resterande del av investeringen med kalkylränta på 4 % och 25 års avskrivningstid ger en resulterande annuitiv årskostnad på ca 23 000 kr.
3.4.2 Driftkalkyl
Reduktionen av inköpt energi per år beräknas bli ca 35 800 kWh. Försäljningen till elnätet beräknas uppgå till ca 2 550 kWh årligen.
Det här resulterar i att bränslekostnaderna för anläggningen reduceras med ca 26 600 kr årligen, förutsatt att elpriset och elskatten är fortsatt låga.
Intäkter från försäljning till elnätet för spotpris och nätnytta samt intäkter från elcertifikat uppgår till ca 4 700 kr årligen.
Totalt blir anläggningen ca 8 300 kr billigare att driva per år då hänsyn även tas till investeringen. Resulterande produktionspris för värme uppgår till 90,35 öre/kWh.
Mer detaljerade beräkningar i bilaga 8.1.
3.4.3 Installation
Solelinstallation sker på de fyra äldre huskropparnas sydvästra sida. Taklutningen är ca 16 grader
och taken är vridna mot sydväst. Solcellspanelerna monteras på taken enligt figur 3.4.
Figur 3.4. Panellayout för Gäsenegården med skugganalys för maj månad.
Trädet vid Gäsenegårdens sydvästra udde behöver avverkas för fullt tillvaratagande av tillgänglig solinstrålning. Taken medger att totalt 180 st solcellspaneler installeras med en totalt effekt om 47,7 kWp.
Omriktare monteras lämpligen i nära anslutning till pannrum, optimalt i vaktmästarens före detta verkstad (numera förråd/oanvänt) dit nedledningen från taket dras.
Varmvattenproduktion förläggs förslagsvis till eftermiddagen då solinstrålningen mot anläggningen är maximal.
4. Alternativ 2 – Flispanna
Alternativet föreslår att en fliseldad panncentral med märkeffekt 400 kW upprättas utanför Gäsenegården och producerar värme till befintligt pannrum via kulvert. Förslaget förutsätter att
Herbo även fortsättningsvis är inkopplade mot Gäsenegårdens värmesystem.
Problem kommer uppstå med rök som går ner i bebyggelsen och boende i området blir störda av buller från transporter till och från anläggningen. Vidare förekommer alltid en viss nedskräpning och dammning i anslutning till lastning av flisfickan.
Figur 4.1. Exempel mobil panncentral, finsktillverkad MegaCont, 400 kW.
4.1 Investeringskalkyl
Tabell 4.1. Investeringskalkyl ny panncentral.
Moment/del | Kostnad |
Panncentral i container, 400 kW | 2 000 000 kr |
Kulvert | 220 000 kr |
Markarbeten | 270 000 kr |
Integration VVX pannrum | 430 000 kr |
El och styr | 280 000 kr |
Oförutsedda kostnader ca 5 % | 160 000 kr |
Total investering | 3 360 000 kr |
Kalkylen ger att en investering på 3,36 Mkr krävs för panncentral och ombyggnationer i befintligt pannrum. Med en kalkylränta på 4 % och 10 års avskrivningstid ger det här en resulterande annuitiv årskostnad på ca 414 300 kr.
4.2 Driftkostnader
Förbrukningen per år hos Gäsenegården, Karinsdal och Ringvägen uppgår till ca 1 100 000 kWh/år. Kommunen förväntas energieffektivisera bort ca 8 %. Resulterande förbrukning blir då ca 1 012 000 kWh/år. Pannverkningsgraden antas till 85 % och nätförlusterna till 5%. Detta ger ett
bränslebehov om totalt 1 222 000 kWh eller ca 1 440 kbm skogsflis. Noggrannare redovisning finns i bilaga 8.2. Priset delas upp i rörlig och fast del.
Tabell 4.2. Driftkostnader.
Rörligt energipris | Kostnad | Enhet |
Annuitiv årskostnad per försåld kWh | 0,409 | kr/kWh |
Bränslekostnad per försåld kWh | 0,319 | kr/kWh |
Driftkostnad per försåld kWh | 0,105 | kr/kWh |
Deponikostnad aska per fösåld kWh | 0,020 | kr/kWh |
Produktionspris per försåld kWh | 0,854 | kr/kWh |
Påslag försäljning | 10 | % |
Energipris till kund | 0,939 | kr/kWh |
Energikostnad per år | 951 000 | kr/år |
Fast effektavgift | ||
Effektavgift | 200 | kr/kW och år |
Abonnerad effekt | 400 | kW |
Resulterande fast årsavgift | 80000 | kr/år |
Total uppvärmningskostnad per år | 1 031 000 | kr/år |
Produktionspriset ligger på 85,4 öre/kWh. Skulle HEAB drifta anläggningen hade försäljningspriset blivit 94 öre/kWh.
Försäljningspriset till kund behöver indexregleras mot KPI- och biobränsleindex för längre avtalsperioder.
Kommunen kan inte drifta anläggningen utan en fungerade beredskapstjänst med utbildade pannskötare. Inställelsetiden vid fel är 30 minuter, dock kan passningstiden ökas till 48 h (72 h under helg) med rätt vakter, säkerhetsventiler och katastrofskydd, allt enligt AFS 2002:1. Det här tillsammans med besiktning och provning skapar merkostnader på priset vilket ej har full täckning i kalkylen.
Pannan kan med fördel driftas i HEAB:s regi för att undvika merkostnader.
4.3 Föreslagen installation
4.3.1 Placering av panncentral
Figur 4.3 Visar lämplig placering av mobil panncentral utanför Gäsenegården.
Figur 4.2. Skiss för upprättande av ny panncentral utan för Gäsenegården.
4.3.2 Pannrum
Integration i pannrum görs via värme- och varmvattenväxlare. Befintliga varmvattenberedningstankar kopplas bort. Övriga pannor lämnas för reservdrift. Värmepumpar tillåts fortsättningsvis enbart producera varmvatten momentant och förvärma kallvatten till varmvattenväxlaren.
5. Alternativ 3 – Byta ut befintlig pelletspanna i pannrum
Alternativ för att byta ut befintlig pelletspanna i nuvarande pannrum har undersökts. Främst föreligger fysiska hinder i att en ny panna om 400 kW med pellets som bränsle ej kan transporteras
ner i befintligt pannrum utan omfattande rivningsarbete i fastigheten. Vidare krävs även omfattande ombyggnationer och rivningsarbete i själva pannrummet för att göra plats för panna, bränsle- samt askhantering. En fördel med att placera energikällan i byggnaden är att kulvertförluster undviks helt.
Alternativet är problematiskt ur ansvarsperspektiv och vid försäkringsgränsdragning men förutsätter att HEAB även fortsättningsvis utför driften för att uppnå bästa totalekonomi.
Precisionen i kalkylen är lägre än för övriga alternativ till grund av äldre ej uppdaterade offertunderlag samt svårigheten i att bedöma de faktiska ombyggnationernas omfattning och kostnad. Det här var de förslag som initialt undersöktes under 2008 och även tills viss del genomfördes i den uppgradering av befintlig panna till pellets med i efterhand undermåligt resultat.
5.1 Investeringskalkyl
Tabell 5.1. Investeringskostnader byte pelletspanna.
Moment/del | Kostnad |
Pelletspanna + styrskåp | 1 400 000 kr |
VVS i pannrum | 600 000 kr |
Byggnation för integration av panna i fastighet | 550 000 kr |
El och styr installation | 280 000 kr |
Oförutsedda kostnader 10 % | 283 000 kr |
Summa | 3 113 000 kr |
Investeringskostnaden för ombyggnation av pannrum och installation av ny pelletspanna uppgår till ca 3 113 000 kr vilket ger en annutiv årskostnad på 383 805 kr/år med 4 % kalkylränta på 10 år.
5.2 Driftkostnad
Med förbrukningen 1 012 000 kWh/år och pannverkningsgrad 90 % ges ett bränslebehov om totalt
1 113 200 kWh eller ca 232 ton pellets.
Resulterande total årskostnad för uppvärmning blir 1 065 455 kr med investeringskostnad, vinst och andra avgifter. Mer detaljerad redovisning finns i bilaga.
6. Alternativ 4 – Värme via kulvert från PC Xxxxxxxx
Alternativet för att bygga kulvert från PC Xxxxxxxx har undersökts och medför osäkerheter i investeringens storlek på grund av osäkerheter kring möjligheten att utnyttja vald ledningssträckning och om de tryckningar som behöver göras under vägar går igenom. Vidare blir ledningen lång vilket medför stora förluster samt att PC Xxxxxxxx vid kall väderlek kommer lida av effektbrist som leder till ökad oljekörning. Ledningens föreslagna sträckning redovisas i figur 6.1.
6.1 Investeringskalkyl
Investeringskostnaden för kulvert 1 737 meter med ett pris på ca 3500 kr/m samt uppgradering av pumpkapacitet och värmeväxlare ger en investeringskostnad på 6 910 550 kr.
Den resulterande annuitiva årskostnaden för investeringen med 4% kalkylränta över 30 år blir 399 638 kr/år.
6.2 Driftkostnader
Gäsenegårdens förbrukning uppgår till 1 012 000 kWh/år efter energieffektivisering. För att förflytta den här mängden värme de 1 737 meter som avståndet mellan PC Xxxxxxxx och PC Gäsenegården mäter krävs 315 637 kWh/år i förluster på en DN80 TWIN Serie 1 ledning.
Ledningen mäts av via reguljär värmemätare vid anslutningen i PC Mörlanda och debiteras normalt fjärrvärmepris, dvs 0,67 kr/kWh och 200 kr/kW.
Det här ger en total uppvärmningskostnad med investeringar om 1 369 154 kr/år. Mer detaljerad redovisning finns i bilaga.
6.3 Föreslagen ledningssträckning
Den föreslagna ledningssträckningen utnyttjar till stor del befintlig gång och cykelväg mellan Ljunga och Annelund vilket kan ses i figur 6.1. Total ledningssträcka från PC Mörlanda till PC Gäsenegården blir 1 737 meter.
Figur 6.1. Föreslagen ledningssträckning för fjärrvärme PC Xxxxxxxx till PC Gäsenegården.
7. Alternativ 5: Kulvert från Gäsene Mejeri
Ett lokalt företag, Gäsene Mejeri, har meddelat planer på att eventuellt bygga ut sin värmeanläggning. De överväger då att överdimensionera denna för sina behov i syfte att sälja överskottet som fjärrvärme. Detta medför möjlighet till samarbete mellan Gäsene Mejeri, HEAB och Herrljunga Kommun. Alternativet för att bygga kulvert från Gäsene Mejeri till PC Gäsenegården har undersökts och visat sig vara en god totalekonomisk lösning. Kulverten blir ca 405 m lång vilket medför förluster om ca 8 % av tillförd värme på årsbasis. Ledningens föreslagna
sträckning redovisas i figur 7.1.
7.1 Investeringskalkyl
Investeringskostnaden för kulvert 405 meter med ett pris på ca 4000 kr/m samt ombyggnad av PC Gäsenegården ger en investeringskostnad på 2 240 000 kr.
Den resulterande annuitiva årskostnaden för investeringen med 4 % kalkylränta över 30 år blir 129 539 kr/år.
7.2 Driftkostnader
Gäsenegårdens förbrukning uppgår till 1 012 000 kWh/år efter energieffektivisering. För att förflytta den här mängden värme de 405 meter som avståndet mellan Gäsene Mejeri och PC Gäsenegården mäter krävs 95 220 kWh/år i förluster på en DN80 TWIN Serie 1 ledning.
Ledningen mäts av via reguljär värmemätare vid ändpunkterna. En mätare sätts i Gäsene Mejeris lokaler vilken ger underlag för Gäsene Mejeris fakturering av HEAB. En mätare sätts i anslutningspunkt i PC Gäsenegården vilken ger underlag för HEAB:s fakturering av Herrljunga Kommun. Värmen planeras köpas av Gäsene Mejeri till ett pris av 50 öre/kWh och säljas till Herrljunga Kommun till ett pris av 68 öre/kWh. Detta ger HEAB:s investering en Pay-off- tid på ca 9,5 år.
Det här ger Herrljunga Kommun en total uppvärmningskostnad med investeringar för Gäsenegården om 918 699 kr/år. Mer detaljerad redovisning finns i bilaga.
7.3 Föreslagen ledningssträckning
Den föreslagna ledningssträckningen visas i figur 7.1 och går till stor del genom den grönyta som innesluts av Ringvägen.
Figur 7.1. Föreslagen ledningssträckning för fjärrvärme Gäsene Mejeri till PC Gäsenegården.
8. Slutsatser
8.1 Nutid
・ Det föreligger effektbrist hos anläggningen vilket gör att åtgärd krävs
・ Befintlig anläggningen är grundligt utsliten
・ Anläggningen uppfyller inte kommunens miljömål att vara fossilfri i nuläget
・ Problem med gränsdragning i byggnaden med avseende på försäkringar och ansvarsområde
8.2 Framtid
・ Osäkerhet kring byggnadens framtid gör stora investeringar tveksamma. Kommer den finnas kvar i kommunens ägo?
・ Om HEAB beräknar värmebehov och bygger en ny anläggning samt investerar för denna men kommunen sedan energieffektiviserar bort stora delar av behovet kommer anläggningen inte vara lönsam
・ Flisalternativet är inte intressant pga störning av omgivningen.
・ Stora osäkerheter kring effekttaxans prisutveckling, förväntas öka kraftigt
・ Solel är lönsamt och kommer bli mer lönsamt, statligt stöd för investering finns
・ Ingen utbyggnadspotential i området för värme
・ Inte att betrakta som fjärrvärme, istället sk. närvärme
・ Anslutning till fjärrvärmenätet i Mörlanda är förenat med lika stora kostnader som att bygga en ny panncentral vid Gäsenegården. Dessutom tillkommer effektförlusterna från den långa kulvertsträckan samt att tillgänglig energi ej finns att tillgå vid PC Xxxxxxxx.
・ En ny lösning bör för bästa totalekonomi göras tillsammans med Herbo, dvs både Karinsdal och Ringvägen ska även fortsättningsvis vara anslutna till Gäsenegården
・ Inget problem för kommunen att sälja värme till Herbo då försäljningspriset ligger kraftigt över marknadspriset för fjärrvärme och kan betraktas som självkostnadspris. Befintligt mätsystem är fjärravläst och fungerar för debitering, det kan lätt driftas av HEAB som tjänst där kommunen får debiteringsunderlag skickade till sig
・ Alternativet för utbyte av pelletspanna i befintligt pannrum är i realiteten fysiskt omöjlig utan att först riva stora delar av källaren. Dessutom kvarstår problematiken kring ansvar och försäkringsgränsdragning som finns i nuläget.
・ Vid ombyggnation bör oljepannan behållas för att säkerställa nöddrift vid elavbrott och matning med reservkraft
・ Alternativen sammanställs i bilaga 10.6, alternativ 5 är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet.
9. Kontaktpersoner kalkyl
9.1 VVS
Xxxxxxxxx Rör AB, Xxxxx Xxxxxxxx, tele. 0706925880, 0513-21065
9.2 Energiborrning
GVB i Ljung AB, Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, tele. 0735405300
9.3 Markarbeten
Pers Maskin AB, Per Palmen, tele. 0705608304
9.4 El, styr, solel, pann- och kulvertalternativen och kalkylsammanställning
Herrljunga Elektriska AB, Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx, tele. 0702276301, 0513-22048 Herrljunga Elektriska AB, Xxxxxx Xxxxxxxx, tele 0708693512, 0513-22057
10. Versionshistorik
Tabell 10.1. Versionshistorik.
Version | Datum | Ansvarig | Beskrivning |
A12 | 2017-10-19 | MF/JK | Lagt till alternativ 5, kulvert från Gäsene Mejeri. |
A11 | 2017-03-16 | AM | Granskad UA |
A10 | 2017-03-15 | MF | Lagt till sammanställning över föreslagna alternativ i bilaga |
A9 | 2017-03-14 | MF | Lagt till alternativet bygga kulvert från PC Mörlanda |
A8 | 2017-03-13 | MF | Lagt till alternativet byta ut befintliga pannor i pannrummet |
A7 | 2017-01-19 | AM | Granskad UA |
A6 | 2017-01-18 | MF | Lagt till solelinstallation i alternativet för värmepumpar |
A5 | 2017-01-17 | MF | Lagt till alternativ för flispanna |
A4 | 2016-10-26 | AM | Granskad UA |
A3 | 2016-10-26 | MF | Textformatering |
A2 | 2016-10-25 | MF | Uppdaterat driftkostnader |
A1 | 2016-09-11 | MF | Uppdaterat kalkyl |
A0 | 2016-06-08 | MF | Upprättat rapport vilken beskriver problematiken kring PC Gäsenegårdens värmesystem |
11. Bilagor
11.1 Bilaga för beräkning av nätavgifter och energibehov för VP med och utan solel
Tabell 11.1. Tillämpning av effekttaxa för el med solelreduktion.
11.2 Bilaga för beräkning av kostnader och produktionspris vid ny extern flispanna
Tabell 11.2. Beräkningar för ny panncentral.
11.3 Bilaga för beräkningar för utbyte av befintlig pelletspanna
Tabell 11.3. Beräkningar för ny pelletspanna.
11.4 Bilaga Värme via kulvert från PC Xxxxxxxx
Tabell 11.4. Beräkningar för värma via kulvert från PC Xxxxxxxx.
11.5 Bilaga Värme via kulvert från Gäsene Mejeri
Tabell 11.5. Beräkningar för värme via kulvert från Gäsene Mejeri
11.6 Bilaga Sammanställning av föreslagna alternativ
Tabell 11.6. Sammanställning av föreslagna alternativ.
23
Investeringskalkyl VMP, ändrad avskrivning JK 20180515
Pris givet till kommunen 2016: Uppdelning olika avskrivningstider | ||||||
Enbart VMP | 4500000 | kr | Investering, VVS+schakt | |||
VMP+solel | 4859600 | kr | ||||
Just. för inflation, inflation enl. SCB (2016 medel - 2018 apr): | Investering | 2951937 | kr | |||
kalkylränta | 4% | % | ||||
Inflation | 3,37% | % | avskrivningstid | 10 | år | |
annuitetsfaktor | 12,33% | % | ||||
Enbart VMP | 4651650 | kr | annuitiv årskostnad | 363947 | kr | |
VMP+solel | 5023369 | kr | ||||
Investering, Borrhål | ||||||
Sammanställning, 2016 års siffror | Investering | 1699713 | kr | |||
Moment/del | Kostnad [kr] | Kommentar | kalkylränta | 4% | % | |
Energibrunnar | 1644300 | 50 år avskr. | avskrivningstid | 50 | år | |
-varav borrning | 1540000 | annuitetsfaktor | 4,66% | % | ||
-varav stamledning | 87500 | annuitiv årskostnad | 79122 | kr | ||
-varav fyllning av staml. | 16800 | Investering, Solel | ||||
Markarbeten | 315000 | |||||
El och styr | 295000 | Investering | 371719 | kr | ||
VVS | 2055700 | kalkylränta | 4% | % | ||
Solel | 359600 | 25 års avskr. | avskrivningstid | 25 | år | |
Oförutsett | 190000 | annuitetsfaktor | 6,40% | % | ||
Total investeringskostnad | 4500000 | exkl solel | annuitiv årskostnad | 23794 | kr | |
Total investeringskostnad | 4859600 | inkl solel | ||||
Total investeringskostnad Sammanställning just. F. inflation | ||||||
Moment/del | Kostnad [kr] | Kommentar | Investering, totalt exkl solel | |||
Energibrunnar | 1699713 | 50 år avskr. | Investering | 4651650 | kr | |
-varav borrning | 1591898 | kalkylränta | 4% | % | ||
-varav stamledning | 90449 | annuitiv årskostnad | 443069 | kr | ||
-varav fyllning av staml. | 17366 | Investering, totalt inkl solel | ||||
Markarbeten | 325616 | |||||
El och styr | 304942 | Investering | 5023369 | kr | ||
VVS | 2124977 | kalkylränta | 4% | % | ||
Solel | 371719 | 25 års avskr. | annuitiv årskostnad | 466864 | kr | |
Oförutsett | 196403 | |||||
Total investeringskostnad | 4651650 | exkl solel | ||||
Total investeringskostnad | 5023369 | inkl solel | ||||
Investeringskostnad, förklaring Energikostnad, rörlig
Årligt enerigbehov | 1000000 | kWh |
HEAB:s påslag | 0 | kr/kWh |
HEAB:s påslag per år | 0 | kr/år |
VMP | 447427,2 | kr/år |
0,447427 | kr/kWh | |
VMP+solel | 420832,7 | kr/år |
0,420833 | kr/kWh | |
Total årlig uppvärmningkostnad
Investering + energikostnad | ||
VMP | 890496,3 | kr/år |
0,890496 | kr/kWh | |
VMP+solel | 887696,2 | kr/år |
0,887696 | kr/kWh | |
>>> Xxxxxx Xxxxxxxxx <xxxxxx.xxxxxxxxx@xx.xxxxxxxxxx.xx> 2018-05-18 14:31 >>>
Hej
Då har vi räknat fram ett fjärrvärmepris som utgår från det pris vi kommit fram till med Gäsene mejeri. Vårt påslag utgörs av en fast del (kapitalförslitning/avskrivning respektive kapitalavkastning på kulvertinvestering) samt en rörlig del (motsvarande kulvertförlusterna).
Vi har fördelat era fasta avgifter med utgångspunkt från er respektive årsförbrukning (medelvärden för perioden 2010-2017).
Värmeleveransavtalet är tänkt att gälla under 10 år.
Kommunen/Gäsenegården:
Fast avgift per månad: 26 700 kr
Rörlig avgift: 38,3 öre/kWh, indexreglerat mot pelletspris årsvis Volym, medel 2010-2017: 696 000 kWh/år
HERBO:
Fast avgift per månad: 11 550 kr
Rörlig avgift: 38,3 öre/kWh, indexreglerat mot pelletspris årsvis Volym, medel 2010-2017: 301 000 kWh/år
Priserna avser enbart värmeleveransen, moms tillkommer. Vi förutsätts inte göra några ytterligare investeringar utöver kulvert mellan Gäsene mejeri och pannrum Gäsenegården. Kommunen svarar för ombyggnader i Gäsenegårdens pannrum. Mätning och debitering sker såsom idag. Reservkraft ordnas med befintliga oljepannor i Gäsenegården där kommunens fastighetsskötsel svarar för drift och provkörning (en av oljepannorna behöver då konverteras tillbaka från pellets till olja, den befintliga oljetankens volym kan behöva bedömas med avseende på sannolikhet och varaktighet för reservdrift). Övriga detaljer regleras i kommande värmeleveransavtal.
Hälsningar Xxxxxx X