Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen
PROTOKOLLSUTDRAG
2020-02-26
1/2
KS § 24 Dnr KS/2019:665-100
Införande av enhetliga avtal och anpassad taxa för automatiska brandlarmsanläggningar där räddningstjänsten är åtgörare
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att
1. från och med 2020-04-01 införa enhetliga avtal direkt mellan kommunens räddningstjänst och samtliga innehavare av automatiska brandlarms-anläggningar enligt utredningens bilaga 1,
2. från och med 2020-04-01 införa en taxa för automatiska brandlarms- anläggningar enligt utredningens förslag. Taxan är uppdelad på årlig grundavgift, årlig objektsspecifik avgift samt avgift för obefogade utlösta larm.
Beslutsgång
Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.
Beskrivning av ärendet
Ett automatiskt brandlarm är till för att skydda människor i en byggnad eller verksamhet och/eller egendom samt miljön i densamma. Därför utgör det automatiska brandlarmet en viktig del av byggnadens brandskydd. En välskött anläggning ger möjligheter för en tidig upptäckt av brand.
I Strängnäs kommun finns för närvarande ungefär 150 automatiska brandlarms- anläggningar som är anslutna till SOS Alarm AB och har räddningstjänsten som åtgörare. Räddningstjänsten rycker ut på ungefär 180 utlösta automatiska brandlarm per år vilket ger ett snitt på drygt ett larm per anläggning. I praktiken är det dock så att många anläggningar inte har några utlösta larm alls medan andra anläggningar har flera utlösta larm varje år.
Sedan länge debiteras en årlig räddningstjänstavgift på 1200 kr per anläggning, oavsett anläggningens storlek och komplexitet. Obefogade larm debiteras med 3700 kr vilket har gällt oförändrat sedan många år tillbaka. Under hösten 2019 har räddningstjänsten gjort en utredning om hur strukturen för hantering av automatiska brandlarm kan förbättras och anpassas till hur det ser ut i våra grannkommuner.
Avtalsläget mellan kommunens räddningstjänst och innehavarna av automatiska brandlarmsanläggningar är för närvarande otydligt eftersom det bygger på en koppling till de avtal som SOS Alarm AB har med sina anslutna larmkunder.
Några separata avtal mellan räddningstjänsten och larmkunderna har hittills inte
Kommunstyrelsen
PROTOKOLLSUTDRAG
2020-02-26
2/2
funnits mer än för enstaka anläggningar. Det behövs en tydlighet där parterna är överens om vilka åtaganden och rättigheter som gäller för både drift av larmanläggningen och vid utlösta brandlarm. Tillförlitligheten i de vidarebefordrade larmen har genom åren varit låg.
Målsättningen med förslaget är att minska antalet onödiga larm, höja anläggningarnas driftsäkerhet och tillförlitlighet samt förbättra kompetensen och beredskapen med att hantera automatlarm under normal arbetstid. Ansvaret för detta arbete, liksom ansvaret för såväl anläggningens status som underhåll, är uteslutande anläggningsägarens.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet innebär årligen intäkter till räddningstjänsten på uppskattningsvis 0,8-1,0 Mkr vilket är högre än enligt nuvarande prissättning.
Övriga konsekvenser
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Uppföljning
Räddningstjänsten följer upp beslutet genom utskick av avtalshandlingar till innehavare av samtliga befintliga automatiska brandlarmsanläggningar i kommunen där räddningstjänsten är åtgörare. Vid nyinstallation av brandlarm skrivs avtal innan driftsättning.
Påskrivna avtal diarieförs i systemet Daedalos och förvaras hos räddningstjänsten. Räddningstjänsten skriver faktureringsunderlag för både årsavgifter och avgifter för obefogade larm. Redovisning av automatlarmshanteringen görs till Teknik- och fritidsnämnden i samband med delårs- och årsrapporter.
Beslutsunderlag
Protokollsutdrag TFN § 116, 2019-12-03
Utredning, Räddningstjänsten – Automatiska brandlarm, 2019-11-01.
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Räddningstjänsten - Automatiska brandlarm
Utredning av Xxxxx Xxxxxxx och Xxxx Xxxxxxxxx Datum: 2019-11-01
Innehållsförteckning
Räddningstjänsten Strängnäs åtagande vid automatlarmsuppdrag 4
Objektspecifik avgift (Obj.S) 6
Utryckningskörning - Blåljus 8
Bilaga 1: AVTAL AUTOMATISKA BRANDLARM 10
§ 1 Anläggningsägaren förbinder sig att: 10
§ 2 Räddningstjänsten äger rätt att: 11
§ 3 Räddningstjänsten förbinder sig att: 11
§ 4 Anläggningsägaren förbinder sig att: 11
§ 5 Anläggningsägaren ska utan dröjsmål anmäla till larmcentralen: 11
§ 6 Räddningstjänsten är befriad från ersättningsskyldighet: 11
Bakgrund
Ett automatiskt brandlarm är till för att skydda människor i en byggnad eller verksamhet och/eller egendom samt miljön i densamma. Därför utgör det automatiska brandlarmet en viktig del i byggnadens brandskydd. En välskött anläggning ger möjligheter för en tidig upptäckt av brand.
Tillförlitligheten i de vidarebefordrade larmen har genom åren varit låg. Målsättningen med detta arbete är att minska antalet onödiga larm, höja anläggningarnas driftsäkerhet och tillförlitlighet samt förbättra kompetensen och beredskapen med att hantera automatlarm under normal arbetstid. Ansvaret för detta arbete, liksom ansvaret för såväl anläggningens status som underhåll, är uteslutande anläggningsägarens.
Det är dock viktigt att komma ihåg att ett väl fungerande automatiskt brandlarm ger en tidig upptäckt av brand. Den tidiga upptäckten måste dock alltid följas av rätt åtgärd och först när räddningstjänsten behövs skall vi finnas där för att hjälpa. Först då skall vi sätta in alla erforderliga resurser.
I Sverige är det norm att räddningstjänsten behandlar ett automatiskt brandlarm som om det vore en bekräftad brand i avseendet utryckning.
Mål med utredningen
Följande utredning för räddningstjänstens hantering av automatiska brandlarm syftar till att:
1. Minska antalet onödiga utryckningar för brandstyrkorna.
2. Utreda och besluta om i vilken utsträckning blåljus skall användas vid framkörning på automatiska brandlarm.
3. Förtydliga ägares och innehavares ansvar för anläggningen som en del av det systematiska brandskyddsarbetet med målsättningen välskötta anläggningar.
4. Säkerhetsställa att aktuella huvudnycklar finns tillgängliga vid larmad anläggning.
5. Säkerställa att räddningstjänstens kostnad för administration och avgifter för utryckning till automatiska brandlarm finansieras av de verksamheter som nyttjar tjänsten.
Statistik
Ungefär en fjärdedel av Räddningstjänstens utryckningar utgörs av automatiska brandlarm
Av de automatlarm som går till räddningstjänsten är över 90-95 % oönskade larm, dvs. automatlarm föranledda av andra orsaker än brand.
300
250
200
150
100
50
0
19981999200020012002200320042005200620072008200920102011201220132014
Antal insatser, ej brand Antal insatser, brand
Figur 1: Antal automatlarm som utlösts av bränder jämfört med larm där det inte varit någon fara för brand eller gasutsläpp (MSB, 2015)
Statistiken visar också att majoriteten av larmen inkommer dagtid måndag till fredag, oftast orsakade av hantverkare, handhavandefel och bristande underhåll. Med andra ord aktiviteter i den dagliga verksamheten. Men även tekniska brister förekommer, särskilt i samband med nyetablerade anläggningar som behöver justeras in i verksamheten.
Nyttan med ett automatlarm är en tidig upptäckt när brand uppstår. Detta gör att räddningstjänsten kan komma fortare till platsen, vilket ger förutsättningar för att reducera skada.
Anläggningar
Anläggningar där en tidig upptäckt av brand kan förhindra skador på människor, egendom och miljö både inom som utanför anläggningen är lämpliga automatlarmsobjekt. Som statistiken ovan visar finns det ett stort värde i att få en tidig indikation på att en brand uppstått och räddningstjänsten kan aktiveras. Det medför dock alltid stora risker att framföra utryckningsfordon som påkallar fri väg, både för medborgare i trafiken samt för räddningstjänstens egna medarbetare.
Det bör vara verksamhetens art och den eventuella konsekvensen av en brand samt tillförlitligheten på det automatiska brandlarmet som avgör huruvida larmet skall betraktas som räddningstjänst eller inte. Räddningstjänsten Strängnäs kommer från och med 2020-01-01 att införa möjligheten att utföra framkörning vid automatiska brandlarm utan att påkalla fri väg om inte omständigheterna påkallar behovet av ett snabbt ingripande.
Normalfallet kommer fortsatt innebära att Räddningstjänsten vid automatiska brandlarm påkallar fri väg men undantag från normen kan vara exempelvis verksamheter som kan utrymma fullständigt utan hjälp från Räddningstjänsten och där det automatiska brandlarmet utlöses under pågående verksamhetstid/kontorstid.
Automatlarmsanläggning
En automatlarmsanläggning avser i första hand ett personskydd och i andra hand ett egendomsskydd. Anläggningar där människor inte själva kan förväntas hantera en uppkommen larmsituation ska alltid betraktas som automatlarmsanläggningar. Anläggningar enligt LSO kap 2
§ 4 samt övriga anläggningar där riskerna är hög för stora konsekvenser mot egendom eller miljö vid brand ska också betraktas som automatlarmsanläggningar.
Larm från anläggning som blivit klassad som automatlarmsanläggning utifrån kategorin tillförlitlighet skall efter meddelande till anläggningsägaren klassas som teknisk service om tillförlitligheten blir undermålig och inga åtgärder vidtas för att åtgärda bristerna.
En automatlarmsanläggning kan när det är lämpligt och möjligt kompletterats med någon form av larmfördröjning, d.v.s. att verksamheten själv kontrollerar ett eventuellt larm och vidtar nödvändiga åtgärder (utrymmer, undersöker, återställer eller larmar räddningstjänsten).
Detta kan göras genom att införa antingen larmlagring, motringning via SOS eller timerfunktion som frånkopplar signalen till SOS under förutbestämda tider (tider som verksamheten själv reglerar, exempelvis under normal verksamhetstid/kontorstid). Det får dock inte försena larmsignalen till Räddningstjänsten mer än nödvändigt. Det ställer också stora krav på organisationens egna SBA (Systematiska brandskyddsarbete) och det måste finnas personal som kan hantera ett eventuellt larm omgående så att larmsignalen inte fördröjs.
Anläggningen för det automatiska brandlarmet skall vara planerad och installerad enligt reglerna i SBF 110:7 och uppbyggda av materiel som uppfyller reglerna.
Räddningstjänsten Strängnäs åtagande vid automatlarmsuppdrag.
För ett inkommande automatlarm som klassas som räddningstjänst (enligt Lagen om skydd mot olyckor 1 kap 2§) utifrån konsekvenser och/eller tillförlitlighetskriteriet ska räddningstjänsten:
• Påkalla fri väg (blåljus) med möjlighet till undantag enligt beskrivning ovan
• Rycka ut med erforderliga resurser (Stort eller litet larm enligt gällande larmplan)
• Hantera och lagra nödvändig information om anläggningen
• Vid behov påbörja och genomföra en effektiv räddningsinsats
• Kontrollera brandlarmet.
Räddningstjänstuppdrag debiteras ej men visar det sig att larmet inte är ett räddningstjänstuppdrag tas en avgift ut för det obefogade larmet.
Avtal
För samtliga anläggningar där Räddningstjänsten Strängnäs larmas via SOS Alarm AB skall ett anslutningsavtal upprättas mellan Räddningstjänsten Strängnäs och anläggningsägaren (se bilaga 1). Det nya avtalet ska börja gälla från och med 2020-01-01.
I avtalet anges ägarens ansvar och skyldigheter samt Räddningstjänsten Strängnäs åtagande. I avtalet regleras även avgiften och kostnader för anslutning och de åtaganden som avtalet medför. Avtalet innehåller också ramar för hur efterlevnaden av avtalet följs upp.
Räddningstjänsten kommer att ställa höga krav på det förebyggande arbetet inom verksamheterna för att minska antalet onödiga larm. Fokus kommer att ligga på att förbättra verksamheternas automatlarmsanläggningar, främst genom ett bättre SBA.
Även för de verksamheter som redan har sin anläggning ansluten till räddningstjänsten via SOS Alarm AB kommer ett nytt avtal att tecknas mellan räddningstjänsten och anläggningsägaren. Därmed kommer alla tidigare avtal gällande automatiska brandlarm med Räddningstjänsten att upphöra.
Varje ansluten anläggning ska ha ett nyckelskåp i anslutning till sin anläggning där nycklar till dörrar och grindar skall förvaras. Inga nycklar kommer att förvaras på brandstationen eftersom det skulle kunna fördröja en insats till aktuellt automatlarmsobjekt.
Räddningstjänsten ställer inga speciella krav på skåpet, däremot ställs krav på vilket sätt skåpet kan öppnas. Keylink är återförsäljare av Räddningsnyckelbox som används i Strängnäs kommun och ett eventuellt annat fabrikat måste kunna öppnas med samma nyckel som används till Keylink- skåpet.
Räddningstjänsten vill understryka att det är företagen och försäkringsbolagen som ansvarar för att säkerheten är tillfredsställande och att skåpet uppfyller gällande krav. Om avtalsparten bedömer att skåpet (Räddningsnyckelbox) eller låssystemet inte uppfyller rätt säkerhetskrav så finns möjlighet att lösa säkerhetsfrågan egenhändigt. Det enda krav som Räddningstjänsten ställer är att kunna ta sig in i fastigheten med hjälp av vår huvudnyckel.
Om verksamheten behöver tillträde till skåpet, exempelvis vid nyckelbyten, så är räddningstjänsten behjälplig att öppna detta utan kostnad.
Avgifter
Ägaren eller nyttjanderättshavaren av en automatlarmsanläggning betalar idag två avgifter för sin anläggning. Den första avgiften går till SOS Alarm AB för larmmottagning och larmförmedling av automatlarm och den andra avgiften betalas till Räddningstjänsten för kommunens hantering av automatlarmet efter att en larmsignal mottagits.
Räddningstjänsten kommer framöver att debitera alla automatlarmsanläggningar en årsavgift fördelad på grundavgift och en objektsspecifik avgift. Dessa avgifter ska motsvara det beräknade administrativa arbetet som räddningstjänsten har med anläggningen.
Räddningstjänstens avgifter beskrivs nedan:
Är en årsavgift för anslutning till Räddningstjänsten och innehåller administration kring avtalet, uppdatering av automatlarmsregister och upprättande av automatlarmsunderlag samt uppföljning (1,5 timmar och är samma oavsett anläggningstyp). Vid inkoppling av ny anläggning faktureras dessutom en avgift motsvarande ytterligare 4 timmars administrativt arbete i uppstartskostnad som innefattar platsbesök, kommunikation mellan SOS och Räddningstjänst samt registrering i diariesystem, larmplaner etc.
Årsavgift: 450 kr * 1,5 timmar (grundavgift)
+ Objektspecifik avgift (Obj.S)
Avgift år 2020 exkl. moms (avgifterna indexregleras årligen)
675 kr se nedan
Avgift nytt larm: Första året
Grundavgift + Uppstartsavgift 2475 kr
+ Objektspecifik avgift (Obj.S) se nedan
Beroende på objektstyp och anläggningsstorlek varierar den arbetsinsats som räddningstjänsten behöver för att klara åtagande enligt avtal. Den rörliga delen omfattar kostnader för beredskap, utbildning, orientering och kännedom om objektet, lagring och hantering av objektsinformation, larmskisser och insatskartor(från anläggningsägaren) samt uppföljning teknik mm. Avgiften ska täcka det merarbete som automatlarmsanläggningen medför hos Räddningstjänsten. Avgiften är faktorbaserad och regleras av anläggningens storlek och omfattning.
Faktoravgiften år 2020 exkl. moms (avgifterna indexregleras årligen) Faktor Avgift
N1-N3 Klassindelning 450 kr/klass
N4 Klassindelning 3600 kr
+ antal Utgångar/undercentraler 225 kr/utgång-undercentral
Observera! Klassificeringen av anläggningen beror på vilken typ av verksamhet som bedrivs och/eller vilka krav som angetts i bygglovshandlingarna och görs för varje enskilt objekt vid upprättande av avtal.
Nedanstående tabell ska ses som ett stöd vid vår bedömning. Högre nivå (dock inte lägre) kan anges i det enskilda fallet.
Risk och skyddsobjekt: | Timmar: | Individuell avgift |
Nivå hög: N4 + antal utgångar Exempelvis: Vårdanläggningar/sjukhus, Särskilda riskobjekt (2 kap. § 4) | 8 | = 3600 kr + 675 kr + x antal utgångar/undercentraler |
Nivå medel: N3 + antal utgångar Exempelvis: Komplexa geometrier, Stora samlingslokaler, Gallerier/köpcentrum, Större garage | 4 | = 1800 kr + 675 kr + x antal utgångar/undercentraler |
Nivå låg: N2 Exempelvis: Övriga vårdanläggningar, Övriga samlingslokaler, Industrier/lager, Butiker, Skolor, Hotell, Större boende, Museer, Sporthall, Större kontor/kontorshotell, Garage | 3 | = 1350 kr + 675 kr + x antal utgångar/undercentraler |
Enkla objekt: N1 Exempelvis: Mindre boende, Förskolor, mindre skolor, Kontor, Kyrkor, Mindre omfattning | 1,5 | = 675 kr + 675 kr + x antal utgångar/undercentraler |
Tabell 1: Underlag för beräkning av rörlig del av årsavgiften + grundavgiften
Med obefogat larm avses ett larm som enligt räddningsledarens bedömning inte orsakats av brand eller annat nödläge, alltså att räddningstjänst ej har förelegat. Vid varje sådant larm tas en avgift baserad på Räddningstjänstens taxa ut och den ska täcka utgifterna som räddningstjänsten drabbas av vid obefogade utryckningar.
Automatlarmsanläggningar:
Avgift exkl. moms, 2020 år nivå
Avgift för obefogat larm 5 700 kr
Obefogade larm 2020 - Faktisk kostnad enligt RTJ taxa 2020 års nivå
Pris ex | |||
moms | Xxxxx | Xxxxx | |
Automatlarm | |||
Personal | 500 | 5 | 2 500 kr |
Grundersättning fordon | 580 | 2 | 1 160 kr |
Arbetsersättning per fordon & tim inkl 1 förare | 1020 | 2 | 2 040 kr |
Totalt: | 5 700 kr | ||
Uppföljning
En brandlarmsanläggning utgör en viktig del av brandskyddet i en byggnad. Vid de objekt som omfattas av regelbunden tillsyn eller någon annan form av besiktning som görs av räddningstjänstens tillsynsförrättare ska kontroll av skötsel av brandlarmanläggningen göras. Vid de anläggningar som inte omfattas av regelbunden tillsyn sker annan uppföljning av anläggningen.
Uppföljning skall:
• Bedöma om ägaren i skälig omfattning tagit det ansvar en vidarekopplad anläggning medför.
• Värdera organisationens förmåga att vidta rätt åtgärder vid larm.
• Bedöma efterlevnaden av avtalet i övrigt.
Påföljderna vid brister i anläggningen eller hantering av dessa
I de fall anläggningen har mycket brister och ett stort antal fellarm samt någon av ovanstående inte efterlevs kan Räddningstjänsten efter påminnelse samt skälighetsbedömning förelägga anläggningen enligt LSO att vidta erforderliga åtgärder. I övriga fall där avtalet inte efterlevs kan vidarekopplingen till räddningstjänsten kopplas bort tillfälligt, alternativt så kan avtalet sägas upp permanent.
Utryckningskörning - Blåljus
Utryckningskörning med blåljus ökar riskerna för medtrafikanter och Räddningstjänstens egen personal.
Den tidsmässiga vinsten med en tidig upptäckt av brand är väldigt stor och de ekonomiska värden som kan räddas genom att hantera ett väl fungerande automatlarm som om det vore en faktisk brand gör att Räddningstjänsten bör köra utryckningskörning med blåljus på fungerande anläggningar. Däremot kan avvikelser göras för objekt som har larmet som ett extra egendomsskydd eller anläggningar som har en stor mängd obefogade larm från sin anläggning i kombination med att verksamheterna är bemannade (dagtid) och där sannolikheten bedöms som stor att larm också snabbt rings in vid inträffad brand eller tillbud.
Förslag
• Samma grundavgift debiteras för alla anläggningar.
• En ny objektsspecifik taxa införs för alla olika objekt enligt speciell beräkningsmodell som finns i detta dokument.
• Obefogade larm debiteras enligt prislista i detta dokument.
• Blåljus används vid automatlarmsanläggningar pga tidsvinsten det ger vid en konstaterad brand. Möjlighet till avvikelse från detta finns enligt beskrivning i detta dokument.
Tidplan
• 2019, december – Nämndbeslut om nya avgiftsmodellen samt taxan för densamma.
• 2019, december – Ett informations-/svarsmeddelande skickas ut till alla befintliga automatlarmsanläggningar om att en ny debiteringsmodell kommer att införas. Bifogat till brevet ska finnas ett nytt avtalsförslag till anläggningsägaren. Detta skall fyllas i av anläggningsägaren, alltså att de accepterar den nya faktureringsmodellen samt deras nya avgift som skall detaljredovisas i dokumentet.
• 2020, januari – hantering av eventuella uppsägningar av avtal (de som inte accepterar den nya modellen eller avgiften).
• 2020-01-01 – de nya avtalen börjar gälla från årsskiftet.
• 2020, mars – fakturering av den nya avgiften
Bilaga 1: AVTAL AUTOMATISKA BRANDLARM
Mellan Räddningstjänsten i Strängnäs kommun och nedanstående anläggningsägare har idag följande avtal träffats gällande anslutning av anläggningsägarens automatiska brandlarmanläggning till SOS Alarms larmmottagning med utryckning av räddningstjänst som åtgärd.
Anläggningsägare: | Fakturareferens: | ||||
Organisationsnummer: | Adress: | Postnummer & Ort: | |||
Kontaktperson: | Mail: | Mobil: | |||
Fylls i av Räddningstjänsten | |||||
Namn på anläggningen: | Larmsändarid | ||||
Larmanläggningens adress: | Fastighetsbeteckning: | Ort: | |||
Grundavgift: 675 kr | Anläggningens klassning : N1 | Avgift klassning : 625 kr | Xxxxx utgångar: 1 st | Avgift utgångar: 225 kr | Total avgift: 1575 kr |
Avgifterna indexregleras uppåt årligen
§ 1 Anläggningsägaren förbinder sig att:
• Efter samråd med räddningstjänsten svara för att anläggningen blir inkopplad,
• Före inkopplingen till räddningstjänsten lämna över anläggarintyg och leveransbesiktningsintyg utfärdade av anläggarfirma respektive besiktningsman som är godkända av Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag,
• Ombesörja att anläggningen blir revisionsbesiktigad minst en gång per kalenderår med högst 15 månaders mellanrum av besiktningsman som är godkänd av Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag. Besiktningsintyg ska på begäran visas för räddningstjänsten.
• Fortlöpande underhålla och prova anläggningen enligt utfärdade skötsel- och underhållsinstruktioner,
• Som anläggningsskötare hålla minst två personer som är väl förtrogna med anläggningens skötsel. Dessa ska anmälas till både SOS Alarm och räddningstjänsten
• Kontaktpersoner ska alltid finnas tillgängliga för kontakt och vid behov kunna utföra åtgärder såsom återställning, frånkoppling av sektioner etc. i anläggningen vid utlöst larm.
• Bistå med personal för att räddningstjänstens personal vid behov ska kunna orientera sig inom anläggningen,
• Vid centralapparaten ständigt förvara:
• Kontrolljournal
• Skötselinstruktion
• Tydliga och aktuella inplastade orienteringsritningar. I objekt som innebär mer komplex rökdykarinsats kan ytterligare uppsättning/dubblett av orienteringsritningarna fordras.
• Larm som vidarebefordras till räddningstjänsten får aldrig återställas innan kontakt etablerats med räddningstjänsten.
• Om anläggningsägaren och nyttjaren av anläggningen är två juridiska personer ska ansvarsförhållandet regleras emellan dessa.
• Till räddningstjänsten lämna över samtliga nycklar som erfordras för att räddningstjänsten ska kunna utföra sina åligganden samt rådgöra med räddningstjänsten om lämplig placering av nyckelbox.
• Vid byte av lås snarast lämna över nya nycklar till räddningstjänsten.
§ 2 Räddningstjänsten äger rätt att:
• Enligt kommunens fastställda taxa debitera varje verkställd utryckning som inte förorsakats av brand eller annat nödläge med ett belopp på 5700 kr (2020 års taxa).
• Tysta larmdon och återställa larmanläggning vid automatiskt brandlarm.
• Vid bedömt behov koppla ifrån sektion som ger upprepade onödiga larm.
§ 3 Räddningstjänsten förbinder sig att:
• Hålla erforderlig larmmottagningsutrustning.
• Vid brandlarmsignal rycka ut och vidta de åtgärder som är betingade av omständigheterna.
• På lämpligt sätt underrätta anläggningsägaren om vad som hänt vid utryckningen och vad som gjorts som kan ha förändrat anläggningens funktion helt eller delvis samt föra in detta i anläggningens kontrolljournal.
§ 4 Anläggningsägaren förbinder sig att:
• Med vissa tidsmellanrum rutinmässigt prova larm- och felsignalöverföring. Provningarna ska endast ske på de tider som meddelats av larmcentralen. När larmet provas ska telefonkontakt upprättas med larmcentralen, telefonkontakten får brytas först efter att provningen slutförts. I annat fall rycker räddningstjänsten ut och anläggningsägaren debiteras enligt § 2.
§ 5 Anläggningsägaren ska utan dröjsmål anmäla till larmcentralen:
• Om larmanläggningen helt eller delvis sätts ur funktion (frånkopplas). Under frånkopplingsperioden ska anläggningsägaren vidta extra åtgärder som med anledning av frånkopplingen kan fordras av räddningstjänsten eller försäkringsavtal.
§ 6 Räddningstjänsten är befriad från ersättningsskyldighet:
• För skada eller förlust som orsakats av räddningstjänstens personal när de vidtagit åtgärder som är försvarbara och betvingade av farans beskaffenhet.
Avtalet gäller från och med 2020-01-01 och tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av tre månader. Uppsägningen ska vara skriftlig. Eventuella tidigare avtal gällande automatiska brandlarm med Räddningstjänsten upphör att gälla i och med tecknandet av detta avtal.
Detta avtal är upprättat i två exemplar varav parterna tagit var sitt.
Plats Datum
för Räddningstjänsten för Anläggningsägaren
Bilaga 2: Obefogade larm
Med obefogat larm avses ett larm som enligt räddningsledarens bedömning inte har orsakats av brand, tillbud eller annat nödläge, det vill säga räddningstjänst har ej förelegat.
Aktiv uppföljning av obefogade larm
Obefogade larm har alltid en orsak. Har det skett en gång är sannolikheten stor att det sker igen. Följ därför aktivt upp varje obefogat larm och vidta åtgärder direkt. Är det rutiner som saknas för t.ex. tillfälliga smutsiga arbeten eller är det fukt, damm eller kanske rentav fel detektortyp eller placering som orsakar larmen? Genom aktiv uppföljning kan Ni direkt se till att det obefogade larmet inte inträffar igen!
Här är några av de vanligaste orsakerna för obefogade larm...
• Heta arbeten t.ex. svetsning, slipning och kapning samt andra typer av rök- och dammalstrande arbeten.
• Stearinljus, tomtebloss och rökmaskiner.
• Rökning.
• Ånga från duschar, tvätt - eller diskmaskiner påverkar alla typer av detektorer
• Matlagning och brödrostning. Normal matlagning måste kunna utföras. Placera därför aldrig exempelvis en brödrost under en rökdetektor.
• Avgaser från bilar och maskiner.
...och tips på hur du kan undvika dem
• För att undvika larm där orsaken är av tillfällig karaktär kan lösningen vara att låta anläggningsskötaren koppla ifrån berörda detektorer eller sektioner.
Obs! Skall arbeten utföras i lokalerna måste hantverkaren först kontakta anläggningsskötaren eller säkerhetsansvarig för godkännande.
• Är orsaken av en mer ”permanent” karaktär bör detektorns placering och den typ av detektor som används ses över. Ofta kan problemen kopplas till brister i ventilationen.
Att förse anläggningen med en automatisk tidsfrånkopplingsutrustning kan vara en väg att gå.
• Ett annat alternativ är larmlagring under förutsättning att verksamheten kan organiseras så att man kan ta hand om larmet på plats i första skedet.
Observera att vid frånkopplingar av detektorer eller sektioner kan särskilda åtgärder behöva vidtas för att upprätthålla nivån på brandskyddet.
• Om verksamheten i en lokal ändras bör anläggningen ses över med avseende på detektortyp, placering av detektorerna samt eventuellt behov av kompletteringar.
• Ett regelbundet underhåll av anläggningen är av största vikt. Smutsiga detektorer kan ge obefogade larm eller leda till att larmet helt uteblir. Dåliga skötta batterier orsakar mycket bekymmer, ofta i samband med strömavbrott. Ett serviceavtal med en larmfirma är ett sätt att säkerställa att anläggningen hålls i trim.
• Anläggningsskötaren är en nyckelperson. Se till att denne får erforderlig utbildning för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Anläggarfirmor, Brandskyddsföreningen m.fl. tillhandahåller utbildningar.
Teknik- och fritidsnämnden
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
2019-12-03
1/2
TFN § 116 Dnr TFN/2019:766-170
Införande av enhetliga avtal och anpassad taxa för automatiska brandlarmsanläggningar där räddningstjänsten är åtgörare
Beslut
Teknik- och fritidsnämnden beslutar föreslå Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige besluta att
1. från och med 2020-01-01 införa enhetliga avtal direkt mellan kommunens räddningstjänst och samtliga innehavare av automatiska brandlarms- anläggningar enligt utredningens bilaga 1,
2. från och med 2020-01-01 införa en taxa för automatiska brandlarms- anläggningar enligt utredningens förslag. Taxan är uppdelad på årlig grundavgift, årlig objektsspecifik avgift samt avgift för obefogade utlösta larm.
Beslutsgång
Ordförande Xxxxxx Xxxxxxxx (M) finner att det bara finns ett förslag och att detta blir teknik- och fritidsnämndens beslut.
Beskrivning av ärendet
Ett automatiskt brandlarm är till för att skydda människor i en byggnad eller verksamhet och/eller egendom samt miljön i densamma. Därför utgör det automatiska brandlarmet en viktig del av byggnadens brandskydd. En välskött anläggning ger möjligheter för en tidig upptäckt av brand.
I Strängnäs kommun finns för närvarande ungefär 150 automatiska brandlarms- anläggningar som är anslutna till SOS Alarm AB och har räddningstjänsten som åtgörare. Räddningstjänsten rycker ut på ungefär 180 utlösta automatiska brandlarm per år vilket ger ett snitt på drygt ett larm per anläggning. I praktiken är det dock så att många anläggningar inte har några utlösta larm alls medan andra anläggningar har flera utlösta larm varje år.
Sedan länge debiteras en årlig räddningstjänstavgift på 1200 kr per anläggning, oavsett anläggningens storlek och komplexitet. Obefogade larm debiteras med 3700 kr vilket har gällt oförändrat sedan många år tillbaka. Under hösten 2019 har räddningstjänsten gjort en utredning om hur strukturen för hantering av automatiska brandlarm kan förbättras och anpassas till hur det ser ut i våra grannkommuner.
Motiv till beslut
Avtalsläget mellan kommunens räddningstjänst och innehavarna av automatiska brandlarmsanläggningar är för närvarande otydligt eftersom det bygger på en koppling till de avtal som SOS Alarm AB har med sina anslutna larmkunder. Några separata
Teknik- och fritidsnämnden
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
2019-12-03
2/2
avtal mellan räddningstjänsten och larmkunderna har hittills inte funnits mer än för enstaka anläggningar. Det behövs en tydlighet där parterna är överens om vilka åtaganden och rättigheter som gäller för både drift av larmanläggningen och vid utlösta brandlarm. Tillförlitligheten i de vidarebefordrade larmen har genom åren varit låg.
Målsättningen med förslaget är att minska antalet onödiga larm, höja anläggningarnas driftsäkerhet och tillförlitlighet samt förbättra kompetensen och bered-skapen med att hantera automatlarm under normal arbetstid. Ansvaret för detta arbete, liksom ansvaret för såväl anläggningens status som underhåll, är uteslutande anläggningsägarens.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet innebär årligen intäkter till räddningstjänsten på uppskattningsvis 0,8-1,0 Mkr vilket är högre än enligt nuvarande prissättning.
Övriga konsekvenser
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Uppföljning
Räddningstjänsten följer upp beslutet genom utskick av avtalshandlingar till innehavare av samtliga befintliga automatiska brandlarmsanläggningar i kommunen där räddningstjänsten är åtgörare. Vid nyinstallation av brandlarm skrivs avtal innan driftsättning. Påskrivna avtal diarieförs i systemet Daedalos och förvaras hos räddningstjänsten. Räddningstjänsten skriver faktureringsunderlag för både årsavgifter och avgifter för obefogade larm. Redovisning av automatlarmshanteringen görs till Teknik- och fritidsnämnden i samband med delårs- och årsrapporter.
Beslutsunderlag
Utredning, Räddningstjänsten – Automatiska brandlarm, 2019-11-01.
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige.
ORDFÖRANDEFÖRSLAG
Dnr KS/2019:665-100
2020-02-10
1/2
Införande av enhetliga avtal och anpassad taxa för automatiska brandlarmsanläggningar där räddningstjänsten är åtgörare
Beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att
1. från och med 2020-04-01 införa enhetliga avtal direkt mellan kommunens räddningstjänst och samtliga innehavare av automatiska brandlarms-anläggningar enligt utredningens bilaga 1,
2. från och med 2020-04-01 införa en taxa för automatiska brandlarms- anläggningar enligt utredningens förslag. Taxan är uppdelad på årlig grundavgift, årlig objektsspecifik avgift samt avgift för obefogade utlösta larm.
Beskrivning av ärendet
Ett automatiskt brandlarm är till för att skydda människor i en byggnad eller verksamhet och/eller egendom samt miljön i densamma. Därför utgör det automatiska brandlarmet en viktig del av byggnadens brandskydd. En välskött anläggning ger möjligheter för en tidig upptäckt av brand.
I Strängnäs kommun finns för närvarande ungefär 150 automatiska brandlarms- anläggningar som är anslutna till SOS Alarm AB och har räddningstjänsten som åtgörare. Räddningstjänsten rycker ut på ungefär 180 utlösta automatiska brandlarm per år vilket ger ett snitt på drygt ett larm per anläggning. I praktiken är det dock så att många anläggningar inte har några utlösta larm alls medan andra anläggningar har flera utlösta larm varje år.
Sedan länge debiteras en årlig räddningstjänstavgift på 1200 kr per anläggning, oavsett anläggningens storlek och komplexitet. Obefogade larm debiteras med 3700 kr vilket har gällt oförändrat sedan många år tillbaka. Under hösten 2019 har räddningstjänsten gjort en utredning om hur strukturen för hantering av automatiska brandlarm kan förbättras och anpassas till hur det ser ut i våra grannkommuner.
Avtalsläget mellan kommunens räddningstjänst och innehavarna av automatiska brandlarmsanläggningar är för närvarande otydligt eftersom det bygger på en koppling till de avtal som SOS Alarm AB har med sina anslutna larmkunder.
Några separata avtal mellan räddningstjänsten och larmkunderna har hittills inte funnits mer än för enstaka anläggningar. Det behövs en tydlighet där parterna är överens om vilka åtaganden och rättigheter som gäller för både drift av larmanläggningen och vid utlösta brandlarm. Tillförlitligheten i de vidarebefordrade larmen har genom åren varit låg.
2/2
Målsättningen med förslaget är att minska antalet onödiga larm, höja anläggningarnas driftsäkerhet och tillförlitlighet samt förbättra kompetensen och beredskapen med att hantera automatlarm under normal arbetstid. Ansvaret för detta arbete, liksom ansvaret för såväl anläggningens status som underhåll, är uteslutande anläggningsägarens.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet innebär årligen intäkter till räddningstjänsten på uppskattningsvis 0,8-1,0 Mkr vilket är högre än enligt nuvarande prissättning.
Övriga konsekvenser
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Uppföljning
Räddningstjänsten följer upp beslutet genom utskick av avtalshandlingar till innehavare av samtliga befintliga automatiska brandlarmsanläggningar i kommunen där räddningstjänsten är åtgörare. Vid nyinstallation av brandlarm skrivs avtal innan driftsättning.
Påskrivna avtal diarieförs i systemet Daedalos och förvaras hos räddningstjänsten. Räddningstjänsten skriver faktureringsunderlag för både årsavgifter och avgifter för obefogade larm. Redovisning av automatlarmshanteringen görs till Teknik- och fritidsnämnden i samband med delårs- och årsrapporter.
Beslutsunderlag
Protokollsutdrag TFN § 116, 2019-12-03
Utredning, Räddningstjänsten – Automatiska brandlarm, 2019-11-01.
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Xxxxx Xxxxxxxx (M) Ordförande