Planprogram för Långevik 1:12, Väjern, Sotenäs kommun
Planprogram för Långevik 1:12, Väjern, Sotenäs kommun
Hur programsamrådet har bedrivits
Samråd om planprogram för Långevik 1:12 har genomförts i enlighet med plan -och bygglagen (2010:900). Planarbetet har initierats av markägaren som önskar möjliggöra för en utbyggnad av ett nytt bostadsområde i anslutning till Väjern. Planprogrammet syftar till att klarlägga förutsätt- ningarna för en fortsatt planläggning av området.
Programsamråd har genomförts under tiden 1 juli – 9 augusti 2020. På begäran förlängdes svarstiden till 30 augusti 2020. Programhandlingar var daterade 2020-06-01. Med hänsyn till rå- dande omständigheter kring Covid-19 hölls inget samrådsmöte utan istället tillhandahölls en di- gital presentation av programförslaget från och med 10 juli på kommunens hemsida. Onsdagen den 22 juli fanns även möjlighet att via chatt kommunicera med kommunens planhandläggare.
Berörda myndigheter och intresseföreningar, enligt särskild sändlista, samt berörda sakägare en- ligt fastighetsförteckning, har genom utsända programhandlingar getts tillfälle att yttra sig. Pro- gramhandlingarna och den digitala presentationen av programförslaget har varit tillgängliga på kommunens hemsida: xxx.xxxxxxx.xx.
Med anledning av programsamrådet har 32 yttranden inkommit, tio från remissinstanser, 17 från berörda sakägare och fem från övriga.
Inkomna synpunkter och kommentarer
1. Länsstyrelsen
Om ärendet
Programillustrationen redovisar en utbyggnad med cirka 500 bostäder i varierande bebyggelse- typer. Inom området redovisas även yta för förskola och verksamheter.
Länsstyrelsens samlade bedömning
Programmet bedöms i stort bidra till en god stadsutveckling för Sotenäs kommun, av vikt är att infrastruktur, vattenförsörjning och annan service på ett hållbart sätt kan utvecklas i takt med planerad utbyggnad.
Länsstyrelsen anser vidare att planhandlingarna ska utformas och anpassas i enlighet med vad som nedan anges, redovisning av exploateringens påverkan på artskydd, jordbruksmark, farligt gods med mera samt relevanta utredningar som redovisar markens lämplighet för de föreslagna ändamålen. Till fördel är även om planhandlingar redovisar exploateringens förhållande och koppling till främjandet av ekosystemtjänster och grön infrastruktur.
För att planprogrammet ska bli ett bra underlag för kommande detaljplanearbete behöver förut- sättningarna för att säkerställa människors hälsa och säkerhet klarläggas ytterligare, framförallt beträffande trafik och övrig infrastruktur inklusive grön infrastruktur.
Det behöver även säkerställas i planarbetet att föreslagen användning av marken inte påverkar naturvärden negativt.
Geoteknik
Geologiska förhållanden och geotekniska förutsättningar har, med avseende på geotekniska riskfaktorer, översiktligt redovisats i planen på ett tillfredställande sätt.
I den geotekniska undersökningen bedöms att det inte finns några större höjdskillnader i områ- den där berget inte går i dagen. Ett större dike finns dock på Myrarna och en mindre bäck i an- slutning till bergtäkten. I detaljplanesketet bör man undersöka släntstabiliteten vid vattendragen. Det är svårt att klara sig helt utan undersökningar även om marken planläggs som naturmark för man måste kunna påvisa att den beräknade säkerhetsfaktorn är större än normkraven även vid denna typ av markanvändning. SGI håller med och vill gärna trycka på att det i samband med detaljplanering alltid ska utföras bedömning av ras, skred och erosion i enlighet med PBL. Vi vill också framhålla vikten av att vid prövning av markens lämplighet för avsett planändamål måste livslängden hos bebyggelse, anläggningar etc. vara utgångspunkten och därför behöver förväntade effekter av ett förändrat klimat beaktas.
Konsulten anser att i anslutning till infartsvägen till Myrarna finns 3 hus. Bergssidan söder om de två västra byggnaderna innefattar rikligt med stenblock. Det kan inte uteslutas att delar av dessa block är lösa och skulle vid olyckliga omständigheter kunna påverka bebyggelsen. Om dessa två fastigheter skall vara med i detaljplanen bör berget skrotas. SGI vill tillägga att för områden med höga bergformationer ska även risken för bergras och blocknedfall beaktas.
Trafik
Trafiksäkerhetsavstånd
Inför arbete med kommande detaljplaner behöver kommunen ta hänsyn till ett antal trafiksäker- hetsavstånd. Plangränsen ska läggas bortom vägområdet för väg 174. Det finns även en säker- hetszon som ska beaktas, den ska vara fri från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga före- mål. Vid aktuell sträcka varierar säkerhetszonen mellan 2-7 meter. I planhandlingarna omnämns den tillståndspliktiga zonen, som vid aktuell sträcka är utökad till 30 meter. I de fall frågan prö- vas inom ramen för detaljplan anser Trafikverket generellt att motsvarande avstånd, dvs det Tra- fikverket kallar byggnadsfri zon, ska upprätthållas. Finns omständigheter som innebär att trafik- säkerheten inte försämras kanske avståndet kan minskas något, detta bör då motiveras och förut- sättningarna beskrivas.
Trafikutredning
Exploateringen uppskattas generera en trafikalstring på cirka 3 500 ÅDT. Trafikverket noterar att trafikutredningen visar att framkomligheten bedöms vara god, med endast marginella köbild- ningar och låga belastningsgrader efter uppförandet av exploateringen.
Åtgärder på statligt vägnät
Enligt den illustration som tagits fram är både norra och södra anslutningarna förskjutna. Fram- förallt den södra anslutningen är i behov av ombyggnation för att klara kommande exploatering. Ombyggnation av anslutningar kräver tillstånd enligt väglagen. Om detaljplaneområdet sträcker sig till vägområdet för väg 174 utgör detaljplanen själva tillståndet men om planområdesgränsen dras längre ifrån krävs ett särskilt tillstånd. Ett sådant tillstånd ansöker fastighetsägaren om på Trafikverkets hemsida. Oavsett vilket förfaringssätt som väljs vill Trafikverket att kommunen tar fram en projektering för ombyggnationen av anslutningarna. Projekteringen ska visa att an-
slutningarna uppfyller kraven om radier, lutningar och slänter enligt gällande VGU. Projekte- ringarna skickas sedan på remiss till Trafikverket för godkännande. I förhållande till planpro- gramsområdet är befintlig gång- och cykelbana belägen på motsatt sida väg 174. Inför kom- mande planarbete behöver kommunen redovisa en utformning som skapar en trafiksäker pas- sage över väg 174 till GC-banan för oskyddade trafikanter. I samband med projektering av an- slutningarna görs lämpligen även projektering för passage över väg 174, enligt gällande VGU. Trafikverket vill i detta skede framföra att då ÅDT är över 2000 på väg 174 ska samtliga åtgär- der inom vägområdet utföras av Trafikverket. Åtgärderna föranleds av kommunal exploatering och ska därför bekostas till fullo av kommunen. Medfinansieringsavtal för åtgärder ska tecknas mellan kommunen och Trafikverket. Trafikverket bedömer att hållplatsläget vid Långvik är i god standard och vid Solvik bedöms södergående vara i gott skick medan norrgående endast be- står av en stolpe. Med anledning av exploateringens storlek anser Trafikverket att kommunen bör utreda tillkommande resande vid hållplatserna samt om en ombyggnation av hållplats Solvik är lämpligt.
Buller
Trafikverket instämmer i att en bullerutredning bör tas fram i det fortsätta arbetet. Den nya bebyggelsen ska klara kraven i Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (SFS 2015:216).
Farligt gods
Trafikverket vill framhålla att väg 174 är sekundär transportled för farligt gods. Hänsyn till farligt gods ska beaktas för exploatering enligt Länsstyrelsens rekommendationer.
Dagvatten
I kommande planarbete behöver eventuell påverkan på statlig väg 174 och befintliga trum- mor redovisas.
Väghållaransvar
Trafikverket ser kontinuerligt över kommunala väghållningsområdesgränser i samarbete med kommunerna. År 2013 publicerades en rapport som ett resultat av projektet ”Översyn väghållaransvar” tillsammans med REV och SKR. Målet är att åstadkomma ett vägnät som är rätt avgränsat mellan stat, kommun och enskilda med hänsyn till samhällsekonomisk ef- fektivitet och rationell väghållning. Trafikverket arbetar utifrån principen att staten bör ha ansvar för allmänna vägar på landsbygd och ett övergripande vägnät i tätort medan kommu- nerna bör ha huvudansvar för väghållningen i planlagt område i eller intill tätort samt om- råde i tätortens närhet som prövas utifrån önskemål om rationell väghållning. Utifrån ovanstående resonemang ser Trafikverket att vissa statliga allmänna vägar i Sotenäs kom- mun på sikt bör övergå till ett kommunalt väghållningsområde. Läs gärna mer på: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxx-xxx-x-xxxxxxxxx/xxx/xxxxxxxxxxxxxxx/
Barnperspektivet
Kommunen bör ta ställning till planförslagets positiva eller negativa påverkan på barns miljö, hälsa, trygghet och tillgänglighet inom och i angränsning till planområdet. Barnkonventionen blev svensk den 1 januari 2020 och kommunerna har genom sitt planmonopol en särskilt viktig uppgift att fylla för att barnkonventionen ska införlivas i samhällsplaneringen. Planförslagets
påverkan på skol- och lekmiljöerna inom och i angränsning till planområdet bör utredas och be- skrivas.
Artskydd
Enligt utförd naturvärdesinventeringen finns flera arter som har högt bevarandeskydd. Artskyd- det måste beaktas i den vidare planeringen. Kommunen måste redovisa hur de avser hantera de fynd som har gjorts enligt naturvärdesinventeringen så att arternas bevarandestatus inte påver- kas negativt.
I området har enligt naturvärdesinventeringen flera vattensamlingar noterats. Kommunen måste redovisa hur de ska kompensera för eventuella förluster av dessa och andra naturvärden.
Ekosystemtjänster
För att på ett kostnadseffektivt sätt skapa en god bebyggd miljö, med biologisk mångfald, at- traktiva vistelsemiljöer för de boende och stabilitet i ett förändrat klimat behöver kommunen ti- digt fundera och redovisa hur ekosystemtjänsterna kan utnyttjas och utvecklas i och i anslutning till området.
Ekosystemtjänster är de nyttor och tjänster som en väl utformad naturmark tillhandahåller, såsom luft- och vattenrening, temperaturreglering, bullerdämning, pollinering, livsmedel och estetiska värden.
Grön infrastruktur
Grön infrastruktur innebär att åtgärder, exploateringar, detaljplaner och översiktsplaner behöver betraktas i ett landskapsperspektiv. Det räcker inte att skydda de mest värdefulla naturområdena, det måste finnas utrymme för arter i landskapet däremellan. Länsstyrelsen har tagit fram en handlingsplan för grön infrastruktur: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxx- load/18.4dc15f2816a53b76de76508/1556785668566/2019-21.pdf
Det är positivt om en del befintlig vegetation kan bevaras inom området, företrädelsevis grövre träd. Kommunen bör också titta på området i ett landskapsperspektiv och planera för en funge- rande grönstruktur genom området. Detta främjar både möjligheterna till rekreation och frilufts- liv (folkhälsa) och möjligheterna för arter att spridas inom och genom området (biologisk mång- fald).
Strandskydd
Strandskydd finns runt laxförande bäck. Inga åtgärder får ske som kan skada naturvärdena. Skyddsavstånd måste beaktas i den vidare planeringen.
Biotopskydd
Dispens krävs för åtgärder som kan skada biotopskyddade objekt, såsom till exempel sten- murar i jordbrukslandskap och åkerholmar.
Dagvatten
Det bör utvecklas vilken kapacitet det finns för recipienten att ta emot ett ökat flöde samt om det blir någon påverkan för de arter som finns där. För det norra vattendraget behövs det tas hänsyn till värdena genom att inte tillföra orenat grumligt vatten.
Det har pekats ut platser för fördröjning och rening av dagvattnet vilket är positivt, i dagvatten- utredningen, sidan 7 står dock att det är god ekologisk status, på recipient Kungshamn norra skärgård, det råder här måttlig ekologisk status.
Förutsättning att inte påverka MKN är att spillvattnet är kommunalt, men även kommunalt dricksvatten är en förutsättning för planen.
Vatten och avlopp
Länsstyrelsen anser att det i vidare planering behöver beskrivas på vilket sätt som området plan- eras att försörjas med dricksvatten och avlopp samt ifall det finns tillräcklig kapacitet för både dricksvattenförsörjning och rening av avloppsvatten samt redovisning om varifrån dricksvatten tas och vart avloppsvattnet leds.
Markavvattningsföretag
Det finns ett markavvattningsföretag i myren (södra delen av planen, Långevik DF 1922). De diken som gjordes för markavvattning i jordbruksmark är inte skapade för ett ökat dagvatten- flöde som ett genomförande av planens intentioner medför. Området i ett markavvattningsföre- tag brukar svämma över eftersom det inte var rimligt kostnadsmässigt att få bort allt vatten un- der hela året. Det är inte lämpligt att bygga nära vattendraget utan att beakta detta. Utloppet från vattendraget går under väg 174 men det finns inget synligt utlopp på andra sidan vägen. Läns- styrelsen har tidigare hanterat denna fråga hos Trafikverket och uppgifter kan lämnas om detta saknas hos kommunen.
Skyfall
Kommunen anger att skyfallshanteringen för området ska utredas när en mer detaljerad struktur för området har tagits fram. Redan nu finns dock vissa delar av skyfallsaspekten hanterade i den bifogade VA- och dagvattenutredningen vilket är positivt. Ett klimatanpassat 100-årsregn an- vänds i utredningen vilket överensstämmer med Länsstyrelsens rekommendationer. I Länssty- relsens ”Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall” finns ytterligare vägledning och en beskrivning av viktiga faktorer att beakta i den fortsatta bedömningen: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxx- load/18.6ae610001636c9c68e5474bf/1530519037587/Fakta%202018-5%20Rekommendat- ioner%20för%20hantering%20av%20översvämning%20till%20följd%20av%20skyfall.pdf
I bedömningen behöver även vattendrag och eventuella höga flöden i dessa ingå.
Översvämning till följd av stigande havsnivå
Kommunen behöver göra en bedömning av riskerna utifrån höjd havsvattennivå. Som utgångs- punkt bör Länsstyrelsens riktlinjer ”Stigande vatten” användas med tillhörande faktablad för kusten. Utifrån de översiktliga karteringar som länsstyrelsen har tillgång till ser det ut som att framför allt vägen kan drabbas vid översvämning. Stigande vatten går att hitta här: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx/00.0000xxxx0000xxx0x000000/0000000000000/0000- 72.pdf
Faktablad för kusten: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxx- load/18.5776ebef1633fba4a971592/1526373478881/klimatanpassning-kusten-faktablad.pdf
Kulturmiljö
Planprogrammet tillgodoser generellt sett kulturmiljövärden i hög grad, trots att det öppna och relativt låglänta landskapet är känsligt för ingrepp. Arkeologisk utredning, både steg 1 och steg 2, har genomförts tidigt i planprocessen, vilket ger möjligheter till anpassningar. Exempelvis har av länsstyrelsen anvisat fornlämningsområde för rösemiljöerna i sydöst respekterats och lyfts fram i relation till grönstruktur och stråk.
Inom planområdet finns fyra lagskyddade fornlämningar, vilka bör bevaras och inkorporeras i möjligaste mån. Det gäller en äldre husgrund samt en by-/gårdstomt i anslutning till område 17 (affär/service). Här behöver anpassningar ske så att ett meningsfullt bevarande kan garanteras, inklusive ett skyddsavstånd (s.k. fornlämningsområde) om 15-20 meter. Det gäller en äldre kvarlämning som ska kvarligga inom naturmark mellan område 2 och 15. Och det gäller boplatslämningar som ska kvarligga inom naturmark väster om område 4. Om ingrepp i forn- lämningar inte kan uteslutas kan ansökan om ingrepp komma att villkoras med kostnadsansvar för arkeologiska undersökningar, i första hand arkeologisk förundersökning.
Dessutom finns ett antal övriga kulturhistoriska lämningar som saknar skydd enligt kulturmiljö- lagen, men som i vissa fall kan ha biotopskydd som kräver dispens. De utgörs av flera husgrun- der, stenmur, men även ett stort antal stenbrott. Stenbrotten ligger främst inom område 2, 3, 9 och 10 (ny bebyggelse), de är dock inte registrerade i Fornsök. Så långt det är möjligt bör deras landskapliga och kulturhistoriska värden tillgodoses.
Jordbruksmark
Planen medför att jordbruksmark kommer att tas i anspråk, dels för skola dels affär. I översikts- planen framgår att bebyggelse på jordbruksmarken i dalen Myrarna skall undvikas. En utred- ning enligt 3 kap 4 § miljöbalken behöver redovisas i detaljplanen som visar att ianspråktagan- det av jordbruksmarken är i överenstämmelse med lagen;
Är det brukningsvärd jordbruksmark?
Är den nya markanvändningen ett väsentligt samhällsintresse?
Finns det alternativa markområden som skulle kunna användas istället?
När det gäller avstämning av relevanta miljömål bör även miljömålet ett rikt odlingslandskap finnas med i redovisningen.
Stämmet
Området vid Stämmet verkar redan idag har viss verksamhet. Enligt ortofoto syns att det sker berguttag på något sätt. Denna del programområdet behöver prioriteras så att verksamhetens materialuttag kan bli reglerat.
Farligt gods
Kommunen skriver att ett skyddsavstånd på 30 meter ska hållas till väg 174 utifrån Väglagen. Väg 174 utgör också sekundär transportled för farligt gods och kommunen behöver därför göra en riskbedömning utifrån dessa transporter. Utifrån Länsstyrelsens riktlinjer ska en bedömning göras inom 150 meter från farligt gods-led. Mer information finns i Länsstyrelsen riskpolicy: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx/00.0000x0xx00000xx000x0x000/0000000000000/0000- 104.pdf
Bohusläns museum
Kulturhistorisk bakgrund
Området är 78 HA stort och beläget öster om väg nr 174 Dinglevägen strax norr om tätbebyg- gelsen i Väjern. Det består till största delen av kala, flacka bergshöjder med en större odlings- mark vid Myrarna och en mindre vid Stämmet. I områdets norra del finns pågående stenbearbet- ning och över hela terrängen avslutade mindre bergtäkter huvudsakligen från 1800-talet och ett stort antal stengärdsgårdar. Landskapet omvandlas genom att täta lövträds-buskars börjar växa i skrevor och klyftor och återtar de tidigare helt ”skallote” bergen.
Nuvarande bebyggelse består huvudsakligen av ett nästan femtontal fritids- och permanent-bo- städer som spontant uppförts under slutet av 1900- och början av 2000-talet. Det är inte något Riksintresse för kulturmiljövården och inte någon utpekad miljö med högt kulturhistoriskt värde i Översiktsplanen 2010 för Sotenäs kommun.
Utlåtande ur bebyggelseperspektiv
Vi ställer oss frågan om det är lämpligt med en så storskalig satsning på en plats med de pro- blem det medför i anpassning och ingrepp i ett så kustnära landskapsavsnitt till skillnad från or- ganisk tillväxt som ”årsringar” utanför de äldre tätbebyggelserna i kommunen. Om de äldre kustsamhällena helt blir ”kulturhistoriska skyddsområden” hämmas dessas tillväxt och utveckl- ing.
I det aktuella förslaget är Bohusläns museum positiva till att den gamla betesmarken i området Myrarna lämnas obebyggd.
I den fortsatta planutformningen tycker vi det är viktigt att tomtindelning, vägar m.m utformas så att sprängningar inte behöver göras som spolierar ytterligare berghällar. Vårt önskemål är att alla stengärdsgårdarna skyddas och bevaras för framtiden varför de noggrant bör dokumenteras och kartläggas.
Utlåtande ur fornlämningsperspektiv
I samband med arkeologisk utredning steg 1 och steg 2 har nya fornlämningar och kultur-histo- riska lämningar registrerats inom planområdet (Bohusläns museum rapport 2019:06 och 2020:04).
I första hand bör konflikt med fornlämningar undvikas. Om inte detta är möjligt kan arkeolo- giska insatser bli aktuella. Bohusläns museum bedömer att L1974:243 en by -och gårdstomt och en boplats L2019:3829 kommer att beröras av planerad exploatering. Tillstånd krävs från Läns- styrelsen för ingrepp i fornlämning med tillhörande fornlämningsområde. Eftersom fornläm- ningar kommer att beröras bör ni samråda med Länsstyrelsen inför planerat exploateringspro- jekt.
Det bör uppmärksammas att om fornlämning L2019:252 en kvarnanläggning berörs i ett senare skede bör arkeologiska insatser bli aktuella.
I samrådshandlingarna sidan 16 framgår att området med fornlämningar i sydöstra hörnet av området kommer att hållas fritt från bebyggelse. På infogad karta är skyddsgränsen markerad.
Ett flertal kulturhistoriska lämningar är belägna i området. Vissa av dessa berörs av planerat projekt. Därmed finner Bohusläns museum att ni bör samråda med Länsstyrelsen ifråga om dokumentation av de befintliga kulturhistoriska lämningarna i området.
Bohusläns museum vill tillägga att alla fornlämningar samt kulturhistoriska lämningar bör mar- keras på illustrations/plankarta.
Sammanfattning
Bohusläns museum är tveksamt till att en så stor etablering sker på en plats i ett övrigt småska- ligt bebyggelse- och naturlandskap.
Fornlämningar berörs av planerad exploatering därmed bör ni kontakta Länsstyrelsen. Tillstånd krävs för ingrepp i fornlämning och arkeologiska insatser kan komma att bli aktuella. Doku- mentation av berörda kulturhistoriska lämningar bör även diskuteras med Länsstyrelsen. Alla fornlämningar samt kulturhistoriska lämningar bör markeras på illustrations/plankarta
Behovsbedömning
Det anges att en undersökning om betydande miljöpåverkan utförts. Länsstyrelsen ser dock inga uppgifter om denna undersökning.
Länsstyrelsen bedömer att förslaget kan innebära betydande påverkan på miljön. En behovsbe- dömning ska tas fram.
Samråd ska hållas med Länsstyrelsen om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning och om- fattning.
Kommentar
I det fortsatta planarbetet kommer relevanta utredningar som rör geoteknik, trafik och vägan- slutningar, trafikbuller, dricks- spill- och dagvatten att tas fram.
Frågor som rör berg- och blocknedfall, farligt gods, artskydd, strandskydd, biotopskydd, mar- kavvattningsföretag, barnperspektiv, skyfall, stigande vatten, kulturmiljö och jordbruksmark ska även beaktas i det fortsatta planarbetet.
Kommunen gör bedömningen att planens genomförande kan komma att innebära en betydande miljöpåverkan med hänsyn till naturvärdesinventeringens redovisning av förekomsten av skyd- dade arter (enligt artskyddsförordningen). Planen ska därför miljöbedömas och en miljökonse- kvensbeskrivning ska upprättas. Ett avgränsningssamråd kommer genomföras med Länsstyrel- sen initialt i samrådsskedet.
2. Lantmäteriet
För plangenomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras
Utredning av samfälligheter
Inom planområdet finns det en samfälld väg och ett antal samfällda sandtag respektive myrar. Dessa är i dagsläget outredda och delägarna finns därmed inte upptagna i fastighetsregistret. För den fortsatta planprocessen är det som bekant viktigt att alla berörda sakägare finns med i pro- cessen. Det är därför viktigt att kommunen så snart som möjligt ansöker om utredning av dessa samfälligheter så att fastighetsregistret och fastighetsförteckningen blir komplett.
Kommentar
Samfälligheter kommer att utredas i det fortsatta planarbetet.
3. Trafikverket
Yttrandet finns bifogat i Länsstyrelsens yttrande under rubriken Trafik.
Kommentar
Se kommentar under Länsstyrelsens yttrande.
4. Rambo
Xxxxxx yttrande
All sophantering ska, enligt nuvarande nationell miljö- och avfallslagstiftning, i första hand kunna lösas på varje enskild fastighet. Detta för att möjliggöra för de boende att kunna få fastig- hetsnära insamling av både matavfall, restavfall, förpackningar och tidningar. Hämtningen ska då, ur arbetsmiljösynpunkt, kunna ske utan backning in på återvändsgator.
I de fall där det byggs flerbostadshus ska det finnas uppställningsplatser för gemensamt sopkärl där sopbilen kan vända i T-korsningen eller vändzoner och att dragvägen blir minimal. Ytan ska vara hårdgjord och dimensionerad för x antal lägenheter och även har möjlighet att sortera ut matavfall. Sophus/kärlskåp bekostas inte av Xxxxx. Vägbredden måste vara minst 3,5 meter.
Bakgrund
I och med regeringens ändrade förordningar om producentansvar för förpackningar och tid- ningar som trädde i kraft år 2019 bör/ska man i varje ny detaljplan planera för fastighetsnära in- samling. (För framkomlighetsbestämmelser, se Sotenäs kommuns Avfallsföreskrifter bilaga 2, ”Anvisningar för transportvägar”).
I de nya förordningarna har producenter av förpackningar och tidningar fått totalt ansvar för att samla in och ta om hand uttjänta produkter. Målet är att underlätta för hushållen att källsortera förpackningar och returpapper bostadsnära och därmed minska den totala miljöbelastningen från dessa produkter.
Från och med 1 januari 2021 krävs det därför tillstånd från Naturvårdsverket för att få bedriva bostadsnära insamling. Och för att få ett tillstånd ska man samla in förpackningar och tidningar i hela Sverige. Kravet är följande:
- 2021 ska 60 procent av alla bostadsfastigheter obligatoriskt ha sin insamlingsplats bostadsnära (där detta är fysiskt möjligt med tanke på sopbilars framkomlighet, möjlighet att placera kärl etc).
- 2025 ska alla bostadsfastigheter ha detsamma (där detta är fysiskt möjligt…).
Våra planerade nya insamlingssystem ligger helt i linje med förordningarnas krav på insamling. Xxxxx arbetar därför för att få till ett avtal som underentreprenör till den rikstäckande organi- sation som får Naturvårdsverkets tillstånd. Så fort avtalet är på plats kan vi gå vidare med kärl- utsättningen i det nya insamlingssystemet. Tills dess jobbar vi, i lugnare tempo, vidare med
framkomlighetsinventering, åtgärdar arbetsmiljöproblem i Sotenäs samt tar fram förslag till änd- rade lokala avfallsföreskrifter, eftersom fastighetsägare inte längre kommer kunna välja bort bo- stadsnära hemsortering i fyrfackskärl där abonnemanget är fysiskt möjligt.
Kommentar
Erforderliga krav sophantering kommer att beaktas i planarbetet.
5. Västvatten
Synpunkter
Spillvatten
Som beskrivs i planbeskrivningen och VA-utredningen behöver befintlig kapacitet för avledning av spillvatten utredas vidare samt lämplig anslutningspunkt.
I ett tidigare uttalande av Västvatten till konsult för VA-utredningen ansågs anslutning av områ- det till Omholmen reningsverk vara ok, det stämmer inte längre. För information närmar sig Xxxxxxxx ARV sin belastningsgräns och ytterligare påkopplingar är förenat med omfattande åtgärder.
Dricksvatten
Kapaciteten på vattenverket finns, ledningskapacitet behöver utredas och kontrolleras. (alla be- räkningar sker efter att placering av anslutningspunkt har bestämts)
Dagvatten
Vattendraget längs med Långevik 1:47, 1:88 och 1:73 kommer att bli skyfallsled (lågstråk) när dagvattenanläggningen på boll- och bouleplan blir full. Någon form av organiserad avrinning behövs förmodligen för att inte framförallt Xxxxxxxx 1:47 ska drabbas av översvämning.
I övrigt har Sotenäs Vatten ingen erinran.
Kommentar
I detaljplanearbetet kommer spill- dricks- och dagvattenutredningar att tas fram för att säker- ställa erforderliga lösningar.
6. Västtrafik
Västtrafik yttrar sig utifrån ett mobilitetsperspektiv.
Västtrafik ser positivt på att kommunen genomför ett strategiskt långsiktigt arbete för utveckl- ingen av tätorten. Det ger förutsättningarför att samla bebyggelse och verksamheter på ett lång-
siktigt hållbart sätt. Det ställer också höga krav på planen, eftersom det rör sig om strategisk ut- veckling som i sin geografiska omfattning och förmodade befolkningsutveckling i det närmaste är jämförbart med hela nuvarande Väjern. Inte minst vad gäller frågor om hållbar mobilitet.
Västra Götalandsregionen har målsättningar om ett ökat hållbart resande i hela regionen. Ef- tersom planen tar ett helhetsgrepp om utvecklingen i Väjern på lång sikt ser Västtrafik det som nödvändigt att hållbara resvanor och förutsättningarna för dessa får större plats i planen. I pro- gramhandlingen nämns avstånd till kollektivtrafiken, vilken finns relativt nära områdets infarts- väg. I handlingen berörs dock inte förutsättningarna att ta sig till och från hållplats på ett bra sätt. Området är relativt stort och olika hållplatser kan anses vara närmst, beroende på hur kopp- lingar till infrastrukturen görs. För att kollektivtrafiken ska ses som ett attraktivt alternativ be- hövs gena och säkra vägar mellan utbyggnadsområden och befintlig kollektivtrafik.
I anslutning till planområdet finns bra gång- och cykelvägar. Det ger förutsättningar för hållbara vanor vid kortare resor eller anslutning till kollektivtrafik och samåkning.
I Landsbygdsutredningen beskrivs vilken servicenivå som kan förväntas av kollektivtrafiken på landsbygd och i mindre tätorter. Landsbygdsutredningen har tagits fram, och beslutats, av kol- lektivtrafiknämnden i samråd med Västra Götalands kommuner. Genomförande av planen skulle på sikt innebära en befolkningsökning i Väjern som kan påverka kollektivtrafikens förut- sättningar.
I programhandlingen beskrivs en etappvis utbyggnad vid genomförande. Västtrafik ser fram emot en fortsatt dialog för att kunna följa utvecklingen av området och vilka förutsättningar som finns för kollektivtrafiken.
Kommentar
Tack för synpunkterna.
7. Bohusläns museum
Yttrandet finns bifogat i Länsstyrelsens yttrande under rubriken Bohusläns museum.
Kommentar
Se kommentar under Länsstyrelsens yttrande.
8. Skanova
Xxxxxxx AB har tagit del av rubricerat ärende och vill meddela att det ej finns något att invända mot planförslaget.
På bifogad lägeskarta är Skanovas anläggningar inom och intill aktuellt område markerade.
Inom planprogrammet finns teleanläggningar; stolplinjer och kablar etc. Om eller hur dessa an- läggningar påverkas av föreslagna exploateringar, får belysas i framtida detaljplanearbete.
För digitala kartor och utsättning hänvisas till xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx
Kommentar
Tack för synpunkterna.
9. Väjerns intresseförening Friska Vindar
Bilaga 1 – Intresseföreningen Friska Vindar
Sammanfattningsvis tycker vi att det gjorts en gedigen utredning. Vi uppskattar speciellt Bohus- läns museums arkeologiska utredning och Naturvärdesinventeringen. Vi tycker det är viktigt att ta hänsyn till dessa värden, för att boende ska kunna utnyttja naturen och även fortsatt ha ett gi- vande motions- och friluftsområde. Området är idag uppskattat med bland annat Soteleden.
Vi önskar att kommunen ska ställa krav på byggherrarna, så att det även blir hyresrätter i områ- det, eftersom behovet av hyresrätter är stort i kommunen.
Vi ser fram emot att vi åter ska få förskola och matbutik i Väjern.
Om den planerade stora laxodlingen på Hogenäset blir av, så tycker vi att det med fördel kan byggas en anslutningsväg över bergen, för att biltrafiken inte ska behöva öka genom Väjerns samhälle.
Enligt förslaget i Bilaga 2 från Väjerns Båtklubb, ställer vi oss bakom att det bildas en ny ar- betsgrupp som arbetar med frågan om kommande detaljplan för hamnområdet.
För övrigt uppskattade vi mötet med Xxxxxx Xxxxxxx, det var både informativt och givande.
Bilaga 2 -Väjerns Båtklubb
Undertecknade föreningar Väjerns Båtklubb och samhällsföreningen Friska Vindar önskar att man i detaljarbetet med förslag till ny detaljplan för Väjerns hamnområde beaktar följande.
Ta med den kommande efterfrågan på båtplatser i Väjern hamn och närområde. Detta med tanke på den kommande byggnationen i närområdet Långevik 1:12, då det med stor sannolikhet kom- mer att vara stor efterfrågan på detta av de boende i området.
Väjerns Båtklubb skall undersöka möjligheterna att skapa en arbetsgrupp, tillsammans med in- tressenter från exploatörer, länsstyrelse och kommun, för att på ett för miljön hållbart sätt under- söka möjligheterna till att skapa fler båtplatser i hamnområdet och dess närområde.
Kommentar
Kommunen har en kontinuerlig kommunikation med exploatör och det finns visioner om att skapa hyresrätter inom området. Kommunen saknar dock stöd i plan och bygglagen att kräva en viss upplåtelseform inom detaljplan.
Utredning av en eventuell anslutningsväg pågår parallellt med planarbetet och kommer beaktas.
Väjerns hamn och centrumområde ligger utanför denna detaljplans gränser och båtplatser kom- mer därför inte beaktas i detta planarbete. Kommunen har dock startat ett annat planarbete för Väjerns hamn och centrumområde, där dessa synpunkter bör beaktas.
10. Miljönämnden
Yttrande
Miljönämnden i mellersta Bohuslän har följande synpunkter på rubricerat förslag till detaljplan:
Avlopp
Miljönämnden förespråkar att planområdet ansluter sig till kommunalt vatten och avlopp.
Avfall
Det framgår inte av planbeskrivningen hur avfallsfrågan ska lösas inom planområdet, om det är enskilt- eller gemensamt sophus, om placeringen kan medföra lukt samt om det finns möjlighet till källsortering.
Buller
Miljöenheten förespråkar att en bullerutredning utförs och ser positivt till att området närmast väg 174 behålls byggnadsfritt med ett avstånd på 30 meter utmed vägen.
Dagvatten
Miljönämnden förespråkar att dagvatten fördröjs och renas i så stor utsträckning som möjligt.
Miljönämnden förespråkar användandet av mångfunktionella ytor i planeringen, för att skapa synergieffekter viktiga för hållbar samhällsutveckling.
Miljönämnden förespråkar att gröna tak tas i beaktande för att minska belastning från dagvatten till avrinningsområdena. Ekosystemtjänster vid gröna tak är t.ex. att de renar och tar upp dagvat- ten, reducerar buller och ökar livsmiljöer för pollinerare.
Förorenad mark
Miljönämnden har inga uppgifter om förorenad mark inom planområdet.
Klimatanpassning
Vissa delar av planområdet bedöms ligga inom riskzonen för havsnivåhöjningar, därför anser miljönämnden att man bör göra en klimatutredning.
Det tänkta utbyggnadsområdet är i sin geografiska omfattning i det närmaste jämförbart med hela nuvarande Väjern. Det innebär att övergripande frågor kring infrastruktur, tillgång till dricksvatten, vatten- och avloppsystem och dagvattenhantering måste analyseras i tidigt skede av planeringsprocessen liksom förutsättningar för handel, service, förskolor och skolor.
Visionen är att skapa en attraktiv och varierande bostadsmiljö med närhet till naturen, skärgår- den och service. Förutom bostäder föreslås förskola, handel och mindre verksamheter för att till- godose behovet av service för de nya bostäderna, men också för Väjern som helhet.
Kommentar
I planarbetet kommer spill- dricks- och dagvattenutredningar att tas fram för att säkerställa er- forderliga lösningar.
Avfallsfrågan kommer att beaktas i planarbetet.
Bullerutredning och dagvattenutredningar kommer att tas fram i det fortsatta arbetet och farligt gods kommer att beaktas.
Sakägare enligt fastighetsförteckning:
11. Vattenfall Eldistribution
Inom planområdet finns det flera 40kV högspänningsluftledningar som tillhör vattenfall. Led- ningarna redovisas som grön linje i bifogad karta. Notera att ledningarna är schematiska i kar- tan.
Vattenfall vill att bostadsbyggnader, skolverksamhet och förskoleverksamhet m.m. där männi- skor kan antas vistas stadigvarande, ska placeras minst 50 meter från ledningarnas yttersta an- läggningsdel. Övriga byggnader ska placeras minst 20 meter från ledningarna. Det är viktigt att Vattenfall blir underrättade när detaljplaner och bygglov m.m. tas fram i närheten av ledning- arna.
Vid arbete i närheten av ledningar så ska bevakning beställas via: xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxxxx/xxxxxxx-xxxxxxxxx/
Eventuell flytt/förändringar av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören.
Enligt Nät 2012 K § 7.3 får inte byggnader uppföras, marknivån ändras, eller några andra åtgär- der vidtagas som äventyrar funktionen eller driften av nätägarens anläggningar.
Kommentar
Avstånd till ledningar kommer beaktas i det fortsatta planarbetet.
12. Långevik 1:15
Vi i fastigheten Långevik 1:15 vill gärna få säga ett par ting och önskningar om denna plan. Vi har haft ett paradis i denna dalen i 25 år och nu blir det stora förändringar för oss. Vi förstår att utvecklingen går framåt och att behovet för nya områden i detta populära samhället blir större och större, men vi hoppas att ändringarna kan bli så skonsamma som möjligt och att detta, vårt paradis, kan bevara sin charm för oss och för de unga och gamla som skall flytta ut här och bo.
- Vi hoppas att förskolan som är planerad på vår grannfastighet, kan läggas på ett sådant sätt att den kommer lite undan vår egendom, t.ex. så mitt emellan Långevik 1:14 och oss som möjligt. Vi ser att detta blir en ny trevlig granne, vi är glada i barn och det blir fint. Men det blir också något mer trafik och ljud, så omtanke i förhållande till place- ringen av den nya byggnaden, parkering och lekplatser blir väl mottaget.
- Att den nya vägen som skall fortsätta norröver rakt förbi våran tomt, kan läggas så långt från våran tomt som möjligt. Några meter västerut, och en plantering, häck eller lik- nande mellan oss och vägen önskas.
- Att det tas hänsyn i placeringen av de nya byggnaderna som är planerade nära våran fastighet, på ett sådant sätt att insyn undviks. Gärna en inspektion på plats med utveck- laren och kommunen innan ett avgörande tas.
Kommentar
Placering av bebyggelse och vägdragningar kommer att studeras vidare i det fortsatta planarbe- tet.
13. Långevik 1:29
Vi har följande synpunkter på förslaget till detaljplan:
1. Den planerade landbaserade laxodlingen skall enligt media placeras på ett nytt industri- område ”Hogenäs Norra”. Det är idag knapphändigt med information om var detta skall ligga, men det torde vara i närheten av planområdets östra delar. Det hade varit intres- sant att se detta planförslaget tillsammans med det kommande området för laxodlingen.
2. Det borde ordnas en genomfart österut genom planområdet, för både bil- och gång/cy- keltrafik, som ansluter till det planerade området ”Hogenäs Norra” samt väg 872. Denna kan förslagsvis anordnas genom området för verksamheter i norra delen av planområ- det. Detta skulle kunna minska biltrafiken genom centrala Kungshamn samt göra det mer bekvämt att cykla från Väjern med omnejd till de östra delarna av Kungshamn och Hovenäset.
3. Trafikutredningens slutsats att trafiksituationen vid de både korsningarna med väg 174 kommer att fungera tillfredsställande ifrågasätts. Väg 174 är redan idag alldeles för hårt belastad med mycket trafik och höga hastigheter. Trafikutredningen baseras på statistik från 2013 och 2017. Vår subjektiva bedömning är att trafiken har ökat betydligt på väg 174 sedan dess. Vi förespråkar att båda korsningarna utformas som rondell, vilket skulle hantera trafikflödet på ett bra sätt och dessutom hålla nere hastigheten på väg 174.
4. Det behöver anordnas bussfickor samt övergångsställen och cykelpassager på väg 174 i båda korsningarna så att cyklister och gående kan ta sig över vägen och till den befint- liga gång/cykelvägen på ett säkert sätt.
Kommentar
Anslutningar och utformning av vägar kommer att studeras vidare i det fortsatta planarbetet.
14. Långevik 1:32
Vi vill ha så mycket friområde som möjligt bakom huset vårt. Fartkamera på raksträckan mot campingen bör monteras upp p.g.a. höga hastigheter här.
Kommentar
Bebyggelsens gränser studeras vidare i fortsatta planarbetet. 174 är en statlig väg och ligger ut- anför planområdet och fartkameror hanteras inte inom detaljplan.
15. Långevik 1:36
Hyresfastigheterna på punkt 16, se bilaga 1, kommer alldeles för nära vår fastighet, då vi har egen brunn är vi rädda att sprängningsarbetet kan orsaka att vi förlorar vattnet i brunnen. Det kan störa vår framtida verksamhet, med bostäder så nära oss.
Kommentar
Avstånd till brunnen kommer att beaktas i det fortsatta planarbetet.
16. Långevik 1:47
Vi har synpunkter på placering av infartsväg till området. Olämplig plats för infart då backkrö- net är en olycksrisk. Infarten till båthamnen är även placerad på samma ställe.
Kommentar
Områdets tillfarter kommer att studeras vidare i det fortsatta planarbetet.
17. Långevik 1:64
Vi har följande synpunkter på detaljplanen:
1. Södra infartens vägsträckning som berör fastighet 1:64
2. Tillfartsväg till område 1 och 8 som berör fastighet 1:64
3. Trafikflödet på samma vägsträckning
4. Vi vill gärna vara med och diskutera förslaget till detaljplanen ang. punkterna 1,2 och 3
Kommentar
Se kommentar under Långevik 1:47.
18. Långevik 1:73
Vi har tagit del av planritningen för Långevik 1:12 och ser att ni planerar anlägga den södra in- och utfartsvägen från väg 174 längs med vår tomtgräns. Detta motsätter vi oss, då det kommer att bli en oerhört trafikerad väg.
Kommentar
Se kommentar under Långevik 1:47.
19. Långevik 1:88
Infarten till området är en olämplig plats då backkrönet idag stoppar upp utfart för oss boende. Olycksfallsrisk med infart efter backkrön och infart till båthamn.
Kommentar
Se kommentar under Långevik 1:47.
Yttranden utan synpunkter
Följande sakägare har lämnat svaret att de inte har synpunkter på förslaget till detaljplan:
• Askums Fiber Ekonomisk förening
• Långevik 1:33,
• Långevik 1:38, 1:39, 1:41 och 1:58
• Långevik 1:57
• Långevik 1:58
• Långevik 1:70
• Långevik 1:71
• Väjern 3:2, 3:3
Övriga, ingår inte i fastighetsförteckningen
20. Quality Salmon
Vi på Quality Xxxxxx har blivit informerade av Xxxxxx Xxxxxxxxxx om program för Långevik/Vä- jern och vi har inspel om cykelväg, lokal butik och kontor/dagis (tyst industri) istället för ett båt- upplag och verkstad som först var tänkt på området. Vi har också inspel om lokalproducerad el och en alternativ planlösning med fler men smarta och mindre lägenheter med ett extrarum (sov, hemmakontor m.m.).
Detta möjliggör smarta och funktionella boenden där de skapar ett litet centrumtorg/mötesplats i området och området kan då bli av intresse för en eller flera av våra kunders personal för att köpa eller hyra lägenheter.
Cykelväg och väg har vi rekommenderat för minimalt med transporter genom tätort och vi stöd- jer målet om ökad cykling och kommunala transporter till jobb (se bilagor).
Vi har inget ägarintresse i detta bygget det skall vi säga men tycker och stödjer dessa i deras nya tankar.
Kommentar
Tack för synpunkterna.
21. Privatperson Xxxxxxx Xxxxxxxxxxxxx - åretruntboende i Väjern
Jag har varit inne på er hemsida och sett planerna för utbyggnaden av området norr om Väjern och måste säga – fantastiskt!
Jag har bott i Väjern i över 30 år, först i helt nybyggda området Rockeskärsgatan och sedan i egenbyggda villan i hamnen, och har under dessa år sett Väjern utvecklas och expandera, fram- förallt åt Kungshamn till.
Nu äntligen kan vi se en expansion norrut med flertalet olika typer av bostäder, varsamt och trevligt placerade och planerade för att skapa en så naturlig och fin utbyggnad som möjligt. Jag ser ett handelsområde i anslutning till Sommarmöbler, vid norra infarten, vilket är mycket väl- kommet för oss i Väjern! En affär har saknats i många år för att slippa åka in till Kungshamn, framförallt sommartid då trängseln och bristen på parkeringar är stor.
Med tanke på den stora satsningen som görs i kommunen med laxodlingen så är det förstås ett måste med fler bostäder och förskola för att kunna möta den efterfrågan på bostäder som blir om vi ska kunna ta emot familjer och arbetskraft, då är denna expansion fantastiskt bra och välkom- men!
Xxxxxx verkligen denna expansion blir verklighet – Väjern behöver det!
Kommentar
Tack för synpunkterna.
22. Privatperson Xxx Xxxxxx – delårsboende och företagare
Tycker detta är något väldigt positivt för kommunen att de bygger på en plats som är naturligt att expandera. Detta kommer att hjälpa många yngre med boende då det är väldigt dyrt och litet utbud för dem inom kommunen.
Kul och vackert med de stora husen på 5 våningar vilket sparar mark.
Hoppas att kommunen också vill fortsätta med att få en säker cykelbana norrut från Väjern till Hunnebo, detta skulle förbättra folkhälsan då jag vet många som inte törs motionscykla idag i kommunen p.g.a. ett så litet utbud med säkra cykelvägar mellan de olika samhällena.
Kommentar
Tack för synpunkterna.
23. Privatperson Xxx Xxxxxxxxxxx – delårsboende på Smögen
Jag och min man Xxxxx bor på Smögen en stor del av året och har varit inne på kommunens hemsida och tittat på planen för att bygga hus och lägenheter i Långevik, Väjern (1:12). Vi har gått igenom allt material och önskar framföra vår åsikt gällande detta.
Vi tycker detta förslag är väldigt positivt för kommunen och att det kommer rätt i tiden med tanke på kommande laxodling som planeras i närheten av detta område. Vi tycker även att man tänkt till gällande utformningen av byggnaderna som tar hänsyn till rådande markförhållanden genom att inte spränga bort berg utan anpassa byggnationerna till bergets utformning.
Vidare ser vi en stor vinning med att kunna få en matbutik i botten av de höga byggnaderna. Det skulle förbättra för de som redan är fast boende i området, att enkelt ta cykeln eller gå till mataf- fären då det redan finns en fin cykelväg/trottoar genom Väjern/Långevik.
Vi skulle genom denna planering göra vårt samhälle större och förhoppningsvis locka fler barn- familjer till denna fina kommun. Kanske kan vi vända vår befolkningspyramid.
Vi tycker detta är en fin och genomtänkt plan med förslag på fina byggnader samt bra att man även tänkt på ytterligare en förskola.
Tack för att vi får chansen att säga vår mening gällande detta projekt.
Kommentar
Tack för synpunkterna.
24. Privatperson Xxxxx & Xxxxxxx Xxxxx – fritidsboende i Hunnebostrand
Vi har varit inne på er hemsida och läst om planprogrammet för Långevik 1:12.
Vi tycker att planprogrammet ser mycket bra ut. Det är ett stort område med många bostäder och man har lyckats bra med att balansera bostädernas placering med att bevara mycket natur- och hällmark. Planen känns väl genomarbetad med flera typer av bostäder. Rekreationsområ- dena har potential att bli riktigt bra med vandringsleder och stigar genom området vilket upp- skattas.
Vi är också positiva till planerna att etablera affär och service längs med väg 174 vilket ökar möjligheten att handla lokalt framförallt under sommarperioden då bristen på parkeringar är stor. Likaså planerna för att kombinera handel/butik med bostäder i 5 våningar då detta inte stör omgivningen. Planerna att bygga femvåningshus med lägenheter i det bakre området känns också spännande och modernt. Vi gillar att det händer mycket i kommunen nu såsom planerna att etablera en laxodling som skapar nya arbetsplatser vilket ökar attraktionskraften att vilja bo- sätta sig i kommunen. Det är positiva nyheter och vi hoppas att detta planprogram blir av.
Kommentar
Tack för synpunkterna.
Sammanfattning av inkomna synpunkter
Synpunkter från externa och interna remissinstanser:
Länsstyrelsen bedömer att programmet i stort bidrar till en god stadsutveckling för Sotenäs kommun. Av vikt är att erforderlig infrastruktur, vattenförsörjning och annan service utvecklas i takt med planerad bebyggelse på ett hållbart sätt.
Planhandlingarna ska utformas och anpassa efter de utredningar som kommer att tas fram för att exploateringens påverkan på värden i området ska bli så liten som möjligt. I det fortsatta planar- betet behöver även exploateringens påverkan på artskydd och jordbruksmark särskilt beaktas.
Ytterligare synpunkter
• Outredda samfälligheter behöver utredas.
Synpunkter från berörda sakägare enligt fastighetsförteckning:
• Avstånd till ledningar ska beaktas
• Placering av bebyggelse och vägdragningar ska detaljstuderas, särskilt förhållande till angränsande fastigheter.
Ett detaljplaneförslag i form av en samrådhandling föreslås upprättas för området som helhet. Områdets omfattning innebär att former för en etappvis utbyggnad ska tas fram utifrån lämplig utbyggnadstakt av gator, VA, förskola mm. Frågor som rör huvudmannaskap och genomförande ska hanteras och säkerställas i såväl planbestämmelser som avtal.
Trafiksituationen behöver utredas vidare och den framtida trafikstrukturen behöver hanteras som en del i en strategisk utveckling för kommunen som helhet.
Ställningstaganden kring etablering av handel behöver hanteras i ett övergripande perspektiv i det fortsatta arbetet. Lämplighet, lokalisering med mera bör knyta an till det pågående ÖP-arbe- tet.
Gestaltnings principer och lokalisering i landskapet av bebyggelse, infrastruktur, service mm, samt förhållningssätt till den befintliga bebyggelsens skala utreds vidare.
Planens genomförande bedöms kunna innebära en betydande miljöpåverkan med hänsyn till na- turvärdesinventeringens redovisning av förekomsten av skyddade arter (enligt artskyddsförord- ningen). Planen ska därför miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. Ett avgränsningssamråd ska initialt i samrådsskedet genomföras med Länsstyrelsen.
De synpunkter som kommit in under samrådet om planprogrammet ligger som grund för fortsatt plan- arbete. Förslaget kommer att bearbetas och nya handlingar skickas därefter ut vid två tillfällen, i det så kallade samrådsskedet och granskningsskedet, till berörda sakägare, externa och interna remissinstan- ser. Yttranden sammanställs och kommenteras på nytt i en samrådsredogörelse och i ett granskningsut- låtande. Kommunen annonserar och presenterar därefter det planförslag man avser att anta. Detaljpla- nen antas och vinner laga kraft tre veckor efter antagandet under förutsättning att ingen har överklagat detaljplanen.
Xxxxx xxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx
Plan- och byggchef Planarkitekt