ELNÄTSKOSTNADEN BEROR PÅ BOSTADSORTEN OCH ÖVERVAKAS AV STATEN

ELNÄTSKOSTNADEN BEROR PÅ BOSTADSORTEN OCH ÖVERVAKAS AV STATEN

Svenska elkunder kan inte fritt välja elnätsföretag. Elnätskostnaden beror på följande:

⚫ Elnätsverksamhet bedrivs som monopol, beroende på att det inte är samhälls- ekonomiskt lönsamt att ha konkurreran- de parallella elnät. Elnätsavgiften beror

KUNDENS ELKOSTNADER

– så här fungerar det

SKOLA

SJUKHUS

på var i landet kunden bor och om det är i tätort eller glesbygd (dyrare i gles- bygd). För varje ort finns ett elnäts- företag som har ensamrätt att dist- ribuera elen till kunderna inom om- rådet.

⚫ Elnätsföretaget tar betalt för drift, underhåll och förnyelse av elled-

ningar. Kunden betalar oftast en avgift för

De utgifter

50%

*Kostnaden till samhället (skatter och avgifter)

25%

*Kostnaden till elhandels- företaget

SKATTEVERKET

*Andelarna varierar med elprisets utveckling, som påverkar kostnaden till elhandelsföretaget. Xxxxx- xxxx xxxxx också på var

abonnemang och en avgift för eldistribution per använd kWh. Avgiften för abonnemanget beror på säkringens storlek, som är ett mått på hur mycket el kunden kan använda vid ett och samma tillfälle. Kostnaden för driften av det svenska stamnätet, som ägs av Svenska kraft- nät, ingår i elnätskostnaden.

⚫ Elnätsavgifterna kontrolleras av Energimark- nadsinspektionen. Ökade krav på leverans- säkerhet och mer ny förnybar kraftproduktion i systemet kräver stora investeringar i elnäten, vilket ger ökade kostnader.

som svenska elkunder be- talar består av tre delar:

25%

*Kostnaden till elnäts- företaget

ELHANDELSKOSTNADEN – FRI KONKURRENS

i landet kunden bor efter- som det påverkar kostna- den till elnätsföretaget. Genomsnittspris januari 2021 för kund med 20 000 kWh/år och rörligt pris.

SKATTER OCH AVGIFTER HAR ÖKAT KRAFTIGT

De svenska hushållskunderna betalar skatter och avgifter enligt följande:

⚫ Energiskatten på el är för de flesta 35,6 öre/kWh (år 2021). Skatten har höjts kontinuerligt sedan avregleringen 1996, då den var 9,7 öre/kWh. Skatten betalas på fakturan från elnätsföretaget.

⚫ Elcertifikat, enligt statligt beslut, som ska stimulera utbyggnaden av el från förnyelsebara energikällor. Kostnaden för elcertifikat motsva- rar en avgift för kunden på 1,9 öre/kWh. Elcerti- fikaten ingår i elpriset.

⚫ 25 procent moms som läggs på elhandelskost- naden plus elnätkostnaden plus energiskatten och elcertifikaten.

⚫ Myndighetsavgifter. En lågspänningskund be- talar 53,75 kr per år i elsäkerhets-, nätövervak- nings- och beredskapsavgifter inom elnätsavgiften.

Utöver dessa skatter och avgifter finns pålagor som påverkar prissättningen på elbörsen och som därmed indirekt belastar elkunderna. Det gäller handelssystemet med utsläppsrätter (se mittupp- slaget) samt skatter och avgifter på elproduktion. Till denna kategori pålagor räknas också skatter på bränslen för el- och värmeproduktion.

Dessutom betalar alla slag av elproduktionsan- läggningar fastighetsskatter. Svensk kärnkraft be- talar också den så kallade Studsviksavgiften, enligt lagen om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall.

⚫ Kostnaden till elhandelsföretaget, som säljer el till kunden.

⚫ Kostnaden till elnätsföretaget, som transporterar el till kunden.

⚫ Kostnaden till samhället i form av skatter och avgifter.

Utgifternas storlek beror på elanvänd- ningen och priset i elhandelsavtalet och för elnätstjänsten, samt utformningen av skatter och avgifter. Elanvändningen kan kunden påverka. Elhandelspriset går också att påverka genom val av elhand- elsföretag och avtalsform.

Politiska beslut har fått en allt större betydelse. Elkundernas möjlighet att på- verka elkostnaderna har därför minskat.

Drygt 60 procent (januari 2021) av kundens totala elkostnader beror på politiska beslut, som skatter, moms, avgifter och handelssystemet med ut- släppsrätter.

Kunden väljer elhandelsföretag och typ av el- handelsavtal fritt, på en konkurrensutsatt marknad. Kunden kan till exempel välja ett rör- ligt elpris eller ett bundet elpris under viss tid.

Sidan 2-3 visar faktorer som påverkar elhandelskostnaden.

ELNÄTSKOSTNADEN – BEROR PÅ VAR KUNDEN BOR

En kund kan inte välja elnätsföretag. För varje område finns ett elnätsföretag som har ensam- rätten att distribuera elen där.

Sidan 4 berättar om elnätskostnaden.

SKATTER OCH AVGIFTER – STATEN BESTÄMMER

Utöver elhandelskostnaden och elnätskostnad- en betalar svenska elkunder energiskatt på el samt moms. Dessutom avgifter för elcertifikat och vissa myndighetskostnader.

Utöver detta förekommer skatter och andra pålagor på produktionen av el, vilket påverkar prissättningen på Nord Pool och som återspeg- las i kundens elhandelskostnad.

Sidan 4 beskriver skatter och avgifter.

EFTERFRÅGAN PÅ EL – KONJUNKTUR OCH KYLA

Efterfrågan på el på den nordiska elmarknaden varierar med väder och konjunktur. Efterfrågan varierar också över dygnet och över året. För att möta ökad efterfrågan krävs att dyrare kraft tas i anspråk vilket påverkar priset på elbörsen.

Ökad efterfrågan beror främst på att industrin

går bra och att fler eldrivna apparater används. Kall väderlek ökar också

elbehovet på vintern på grund av hög elanvändning för uppvärmning.

EU:S HANDELSSYSTEM MED UTSLÄPPSRÄTTER

För att på ett kostnadseffektivt sätt reducera utsläppen av koldioxid och uppnå klimatmålen i Kyotoprotokollet, infördes inom EU år 2005 ett system för handel med utsläppsrätter.

Metoden innebär att vissa verksamheter för att få släppa ut koldioxid måste kunna uppvisa motsvarande mängd utsläpps- rätter. Systemet omfattar koldioxidutsläpp från förbränningsan- läggningar, oljeraffinaderier samt delar av tillverkningsindustrin. För hela EU ingår cirka 10 000 anläggningar inom industri- och energisektorn.

Priset på utsläppsrätter styrs av tillgång och efterfrågan som på andra marknader. En viktig faktor för prissättningen är där- för hur många utsläppsrätter som fördelas totalt inom EU. En generös tilldelning i förhållande till industrins behov betyder lägre pris, och tvärtom. Kravet på utsläppsrätter har inneburit ökade produktionskostnader i fossilbaserad kraftproduktion. Detta innebär att elpriset varierar med priset på utsläppsrätter. Generellt gäller att ett pris på utsläppsrätter på 10 Euro/ton innebär att elpriset ökar med cirka 5 öre/kWh (vintern 2019/2020, beroende på bland annat växelkurser).

SKATTER OCH AVGIFTER PÅ ELPRODUKTION

Vissa skatter och avgifter påverkar prissättningen på elbörsen. Hit räknas

fastighetsskatter på elproduktionsanlägg- ningar och den så kallade Studsviksavgif- ten, samt skatter på bränslen för el- och värmeproduktion.

VATTENTILLGÅNGEN I DET NORDISKA SYSTEMET

Tillgången på vatten i de nordiska magasinen avgör

i vilken utsträckning som dyrare kraftslag behöver tas i anspråk. Detta gäller främst koleldade kondenskraft- verk i Danmark, Finland och Tyskland.

Under torrår ökar utnyttjandet av fossilkraftverk medan det minskar under år med god vattentillgång i vattenmagasinen. Det är viktigt att nederbörden faller

på rätt plats, det vill säga där de norska och svenska magasinen finns.

STIGANDE PRISER PÅ ENERGIRÅVAROR

Ökad efterfrågan på energi (främst i Kina och Indien) har inneburit stigande priser på de fossila bränslena

kol, olja och naturgas. Därmed blir elproduktionen dyrare i fossilbränsleeldade kraftverk som

ligger på marginalen, vilket också påverkar priset på elbörsen.

SYSTEMOPERATÖREN BYGGER KABLAR

I Sverige är Svenska kraftnät systemope- ratör. Systemoperatören har ansvaret för drift av landets stamnät och för att hela elsystemet är i balans. Det måste finnas tillräcklig överföringskapacitet inom landet och mellan grannländerna. Det senare sker genom samarbete mellan

de nordiska ländernas system- operatörer. Ökad överförings- kapacitet minskar

skillnaderna i elpriser mellan olika områden.

INVESTERINGAR I KRAFTPRODUKTION

Ökad efterfrågan på el möts med ökat utbud på elproduk- tion när priserna på den nordiska elbörsen signalerar att mer elproduktion behövs, det vill säga när de förväntade el- priserna överstiger investeringskostnaderna.

Sedan omregleringen av marknaden har främst vindkraft tillkommit i elsystemet.

Dessutom har andra produktionsanläggningar lagts ned bland annat efter poli- tiska beslut. Totalt sett har Sverige efter år 2010 varit nettoexportör av el.

KONKURRENSEN PÅ ELMARKNADEN

I Sverige konkurrerar ungefär 140 elhandelsföretag om de svenska elkunderna. De erbjuder olika typer av avtal. Kunderna erbjuds ofta ett fast elpris – bundet i ett, två eller tre år – eller ett rörligt elpris som följer utvecklingen på elbörsen.

I grossistledet råder också fri konkurrens. Elhandelsföretagen handlar el på Nord Pool eller direkt från producenten. På Nord

Pools spotmarknad handlas el för fysisk leverans dagen efter, medan företagen på terminsmarknaden kan säkra elpriser för leverans av el upp till tio år framåt i tiden.

Några elhandelsföretag ingår i koncerner som har egen elproduktion. De agerar på den nordiska börsen både som producenter och elhandlare dock i olika företag.

Konkurrensen på elmarknaden bevakas av Konkurrensverket, Energimark- nadsinspektionen och Konsumentverket med flera, och övervakas löpande av myndigheterna.

PÅVERKAN FRÅN EUROPA EFTER AVREGLERINGARNA

Utvecklingen mot en gemensam europeisk marknad har ökat handeln med el över gränserna. I takt med ökat elutbyte med länderna utanför Norden har elpriserna på kontinenten fått allt större betydelse för elpriserna på den nordiska elbörsen.

Därför påverkas elpriserna i Norden av faktorer som till exempel ändrade bränslepriser, mycket vind, köldknäppar eller värmeböljor på kontinenten och vattentillrinningen i exempelvis Spanien. Begränsad överföringskapacitet mellan Norden och kontinenten reducerar än så länge denna effekt, och de kontinentala börspriserna är generellt högre än priserna på den nordiska elbörsen.

ELHANDELSKOSTNADEN STYRS AV PRISERNA PÅ DEN NORDISKA ELBÖRSEN

FÖRÄNDRINGAR PÅ ELMARKNADEN

– ELOMRÅDEN

Elmarknaden är under ständig utveckling på såväl europeisk, nordisk som svensk nivå. I Sverige infördes hösten 2011 fyra elområden där priserna kan vara olika. Syftet är att peka på var stamnätet behöver förstärkas och var mer elproduktion behöver byggas.

MARKNADSPRISSÄTTNING PÅ NORD POOL – DEN NORDISKA ELBÖRSEN

Nord Pool är den centrala handelsplatsen för el i Norden och ägs gemensamt av de nordiska och bal- tiska systemoperatörerna, i Sverige Svenska kraftnät. På Nord Pool konkurrerar nordiska elproducenter och elhandelsföretag och ett börspris på el sätts för varje timme.

Som på alla konkurrensutsatta marknader styrs detta pris av tillgång och efterfrågan. Medan efter- frågan varierar beroende på till exempel industrins konjunkturläge och temperaturen, varierar tillgången med produktionskostnaderna.

Prisnivån sätts av priset på den sist köpta kilo- wattimmen, vilket kallas marknadsprissättning, precis som vid en vanlig auktion (så som det flesta mark- nader fungerar). Utan denna princip skulle det krävas att någon administrativt fick bestämma vilka köpare som skulle få betala ett lägre pris, och vilka som skulle få betala ett högre pris. Marknadsprissättning innebär att de totala kostnaderna för produktion och använd- ning av el minimeras. Denna modell är en förutsätt- ning för att signalera när nya investeringar ska ske i takt med en ökad efterfrågan på el.