Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Utifrån beslut nämnda i bakgrundstexten har förvaltningen tagit fram förslag på detaljbudget för Stöd- och försörjningsenheten. Denna budget kommer att registreras på eget ansvar i ekonomisystemet för att lätt kunna särskiljas från redan beslutad budget.

Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2021-04-07

Sida

2 (2)

Finansiering

En av målsättningarna med en ny arbetsmarknadspolitik är att på sikt minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Samtidigt vet vi att det på kort sikt kommer att innebära ökade kostnader. Tillskjutande av ytterligare kommunala medel ska vara en del av budgetarbetet under 2021 inför 2022.

En medvetenhet bör finnas om att stöd och försörjningsenheten varit underfinansierad, det vill säga visat underskott jämfört med tilldelad budgetram.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2)

2021-03-24

KAN 2020/00085

Förvaltningsekonomens tjänsteutlåtande om detalj- budget för Stöd- och försörjningsenheten 1 maj - 31 december 2021

Förslag till beslut

Bakgrund

Den förnyade arbetsmarknadspolitiken har utformats mot bakgrund av följande utmaningar:

• En stor målgrupp som står långt från arbetsmarknaden.

• Ökande kostnader för ekonomiskt bistånd med budgetunderskott som följdverkan.

• Svårigheter att matcha arbetskraftens kompetens mot arbets- marknadens behov.

Kompetens- och arbetslivsförvaltningen

Xxxx Xxxxxxxx Nämndsekreterare xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx Falköpings kommun Xxxxx Xxxxxxxxxxxxx 0 00000 Xxxxxxxxx Telefon 0000-00 00 00

xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxx.xx Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 2120001744

2(2)

Förvaltningens bedömning

Finansiering

En medvetenhet bör finnas om att stöd och försörjningsenheten varit underfinansierad, det vill säga visat underskott jämfört med tilldelad budgetram.

Xxxxx Xxxxxxx Förvaltningsekonom

Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2021-04-07

Sida

1 (1)

§ 25 Dnr 2021/00025

Besvarande av remiss från kommunstyrelsen om Klimatstrategi 2021-2030

Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut

1 Kompetens- och arbetslivsnämnden ställer sig bakom Klimatstrategi 2021-2030.

Bakgrund

Kommunstyrelsen har enligt delegationsbeslut 9 mars remitterat förslag på Klimatstrategi 2021-2030 till samtliga nämnder samt Hyresbostäder AB.

Klimatstrategi 2021-2030 ersätter kommunens Energi- och klimatstrategi 2011-2020. Dokumentet utgår från målet om att bli en fossilbränslefri kommun senast 2030 och har tagits fram i linje med Västra Götalands kraftsamling ’Klimat 2030’ med samma fokusområden och arbetssätt.

Klimatstrategin blir ett styrdokument som ska tas upp i respektive nämnds verksamhetsplan. I planen ska nämndens arbete med klimat utifrån målsättningarna i strategin under det kommande året beskrivas för att kunna följas upp i verksamhetsredovisningen.

Förvaltningens bedömning

Beslutet att arbetet med Klimatstrategi 2021-2030 ska vara en del av verksamhetsplan kommer troligen att leda till ett bättre genomslag i alla verksamheter än tidigare.

Beslutsunderlag

• Klimatstrategi 2021-2030 – Delegationsbeslut kommunstyrelsen

• Klimatstrategi 2021-2030 – Remissversion

Justerarnas signaturer

Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2)

2021-03-29

KAN 2021/00025

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande om besvarande av remiss från kommunstyrelsen om Klimatstrategi 2021-2030

Förslag till beslut

1 Kompetens- och arbetslivsnämnden ställer sig bakom Klimatstrategi 2021-2030.

Bakgrund

Kommunstyrelsen har enligt delegationsbeslut 9 mars remitterat förslag på Klimatstrategi 2021-2030 till samtliga nämnder samt Hyresbostäder AB.

Förvaltningens bedömning

Beslutet att arbetet med Klimatstrategi 2021-2030 ska vara en del av verksamhetsplan kommer troligen att leda till ett bättre genomslag i alla verksamheter än tidigare.

Beslutsunderlag

• Klimatstrategi 2021-2030 – Delegationsbeslut kommunstyrelsen

• Klimatstrategi 2021-2030 – Remissversion

Beslutet ska skickas till

Kommunstyrelsen

Kompetens- och arbetslivsförvaltningen

2(2)

Xxxxxx Xxxxxxx Förvaltningschef

DELEGATIONSBESLUT 1 (1)

2021-03-09

KS 2020/00297

Alla nämnder Hyresbostäder AB

Klimatstrategi 2021-2030

Delegationsbeslut

1 Kommunstyrelsen remitterar förslag på Klimatstrategi 2021-2030 till samtliga nämnder, med svar senast 5 maj 2021.

Delegationsbeslut enligt

Enligt kommunstyrelsens delegationsbestämmelser antagna 10 februari 2021, § 17.

Bakgrund

Klimatstrategi 2021-2030 ersätter kommunens Energi- och klimatstrategi 2011-2020. Strategin utgår från Falköpings mål om att bli en fossilbränslefri kommun senast 2030. Strategin har tagits fram i linje med Västra Götalands kraftsamling ’Klimat 2030’ och innehåller samma fokusområden och arbetssätt.

I arbetet med framtagande av förslag på Klimatstrategi 2021-2030 har förankring skett med kommunledningsgruppen, andra aktuella tjänstepersoner, ordförandegruppen, m.m.

Alla nämnder samt Hyresbostäder AB ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx

Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen

Xxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxx xxxxx.xxxxxxx@xxxxxxxxx.xx

Klimatstrategi 2021-2030

REMISSVERSION

Typ av styrdokument	Strategi
Beslutsinstans	Kommunfullmäktige
Fastställd	"Skriv t.ex. 2016-01-01, § 10"
Diarienummer	"Skriv t.ex. KS 2016/210"
Giltighetstid	2021-2030
Dokumentet gäller för	Samtliga nämnder och förvaltningar i kommunen
Dokumentansvarig	"Ange ansvarig tjänstepersons titel t.ex. Kanslichefen"
Tidpunkt för aktualitetsprövning	"Ange tidpunkt när styrdokumentet ev. ska revideras"

REMISSVERSION

Innehåll

Bakgrund 3

Målsättning 3

Kommunens möjlighet att påverka 4

Fokusområden 5

Fokusområde 1: Hållbara transporter 5

Fokusområde 2: Klimatsmart och hälsosam mat 6

Fokusområde 3: Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster 7

Fokusområde 4: Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler 8

Övriga prioriteringar i klimatarbetet 9

Lokal framställning av förnybar energi 9

Förstärkning av kolsänkor 10

Hållbara finanser 10

Utbildning och medskapande i klimatomställningen 10

Arbetssätt 11

Kommunen som föregångare 11

Klimatplanering och klimatanpassning 11

Satsa på innovationer 11

Attraktiva lokalsamhällen 11

Genomförande 12

Uppföljning 12

REMISSVERSION

Bakgrund

Klimatutmaningen blir allt större. För att undvika katastrofala effekter av klimatförändringar behöver samhällssystem ställas om och fossila utsläpp av växthusgaser måste upphöra helt.

Falköpings kommun tar sitt ansvar för att nå de globala målen i Agenda 2030 och Parisavtalet för klimatet. Kommunen gör den egna organisationen klimatsmart och underlättar för invånarna att ställa om. Falköping bidrar till att Sverige och Västra Götaland ligger i framkant och når sina ambitiösa klimatmål.

Falköpings kommun strävar efter en klimatomställning som skapar ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling i samklang med de globala hållbarhetsmålen och kommunens vision om ”det goda livet”.

Målsättning

Det övergripande målet för kommunens1 klimatstrategi 2021-2030 är ”Fossilfritt Falköping 2030”.

Fossilfri i det här fallet likställs med att kommunens organisation ska vara fossilbränslefri, alltså den direkta användningen av olja, kol och fossil gas ska ha upphört. Kommunen ska också minska användningen av fossilbaserade produkter och material i sina verksamheter.

Falköpings klimatstrategi utgår från den regionala kraftsamlingen ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om”. Målsättningen är att klimatstrategin ska resultera i årlig utsläppsminskning i hela det geografiska området i linje med Västra Götalandsregionens koldioxidbudget.

Falköping vill minska utsläppen även av andra växthusgaser än koldioxid med målet att bli en klimatneutral kommun år 2030.

1 När Falköpings kommun eller Falköping skrivs i dokumentet menas den geografiska ytan. När kommunen eller kommunens verksamheter skrivs menas Falköpings kommun som organisation.

REMISSVERSION

Kommunens möjlighet att påverka

Klimatutmaningen är komplex och ingen kan lösa alla problem på egen hand. Falköpings kommun ska ta aktivt ansvar tillsammans med andra och påverka utvecklingen i positiv riktning.

Kommunen ska fokusera på att nå klimatmålen inom den egna organisationens alla verksamheter, för att visa att förändring är möjlig och fungera som förebild.

Kommunen ska också underlätta klimatomställningen för alla invånare och besökare i det geografiska området. Det ska göras genom klimatåtgärder inom ramen för kommunens rådighet samt genom samverkan med ett brett spektrum av aktörer.

REMISSVERSION

Fokusområden

Falköpings klimatstrategi innehåller samma fyra fokusområden som ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om”. Satsningarnas innebörd anpassas till Falköpings lokala kontext.

Fokusområde 1: Hållbara transporter

Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande

Kommunens anställda ska i så stor utsträckning som möjligt använda hållbara transportmedel i tjänsten, i linje med en klimatstyrande resepolicy som även uppmuntrar klimatsmarta pendlingsresor till och från arbetet.

Fysisk planering ska gynna gång, cykling och kollektivt resande inom och mellan kommunens orter. Kommunens insatser för cykling ska mätas och följas upp för ständig förbättring. Kollektiva trafiklösningar ska göras så tillgängliga som möjligt både inne i staden och på landsbygden.

REMISSVERSION

Accelererad omställning till fossilfria fordon

Den kommunala fordonsflottan ska bli helt fossilbränslefri. Målet gäller både personbilar, arbetsmaskiner och andra fordon som ägs eller leasas av kommunen.

I upphandlingar av varor och tjänster som kräver omfattande transportarbete ska successivt strängare klimatkrav ställas på transporterna, med målet att alla samhällsbetalda transporter ska vara fossilfria 2030.

Kommunen ska samverka med näringsliv och andra aktörer för att skapa förutsättningar för omställning till fossilfria fordon i samhället i stort.

Effektiva godstransporter

Genom fortsatta satsningar på logistikområdet ska Falköpings kommun agera föregångare i klimatomställningen för effektivare godstransporter och ett nytänkande transportsystem.

Samordnad varudistribution ska minska behovet av godstransporter för kommunens verksamheters räkning.

Klimatsmarta möten och semestrar

Kommunen ska möjliggöra distansarbete och resfria möten med hjälp av digitala verktyg. Tjänsteresor som ändå görs ska ske med det mest klimatsmarta transportmedlet.

Falköpings kommun ska utveckla och marknadsföra hållbar turism och en besöksnäring som tar god ekologisk hänsyn genom hela upplevelsen.

Fokusområde 2: Klimatsmart och hälsosam mat

Minskat matsvinn

Kommunen ska arbeta dagligen och strukturellt för att minimera matsvinnet i alla offentliga måltider, inklusive kökssvinn, serveringssvinn och tallrikssvinn.

Kommunen ska sprida kunskap om metoder för att minska matsvinn till det lokala näringslivets restauranger, livsmedelsbutiker och kommuninvånare.

REMISSVERSION

Främja hållbart lantbruk

Falköpings kommun ska fortsätta att utvecklas som en levande lantbrukskommun där hållbar matproduktion främjas av kommunen.

När jordbruksmark arrenderas ut ska kommunen ställa krav som främjar klimatsmart markanvändning, livsmedelsproduktion och ökad kolinlagring i marken.

För att säkra framtida hållbar livsmedelsförsörjning och ekosystemtjänster ska brukningsvärd jordbruksmark bevaras i linje med kommunens översiktsplan.

Minskad miljö- och klimatpåverkan från inköpta livsmedel

Kommunen ska beräkna de offentliga måltidernas klimatpåverkan och planera menyer för minskade växthusgasutsläpp.

Maten som serveras ska vara hälsosam, näringsrik, säsongsbaserad och klimatsmart samt gynna biologisk mångfald.

Närproducerade och ekologiska råvaror av hög kvalitet ska prioriteras. Svenska råvaror ska användas i möjligaste mån, med fokus på inköp från lokala livsmedelsproducenter.

Konsumtion och produktion av miljö- och klimatvänliga råvaror och rätter ska främjas lokalt, baserade på relationer från jord till bord.

Fokusområde 3: Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster

Större marknad för biobaserade material och drivmedel

Kommunens verksamheter ska minska inköpen av fossilbaserade engångsprodukter, till förmån för flergångsartiklar och produkter av biobaserade, förnybara eller återvunna material.

Genom ökad efterfrågan på bioplaster, förnybara textilfiber och andra hållbara naturbaserade produkter kan marknaden växa för klimatsmarta material.

Falköpings kommun ska främja lokal produktion av biogas som ett hållbart drivmedel.

REMISSVERSION

Tjänster och cirkulära varor

Kommunen ska arbeta systematiskt med att möbler, kläder, datorer, mobiler och andra produkter som används i kommunala verksamheter ska få en lång livslängd. Konsumtionen av nya varor ska minska. Produkter som köps in ska vara lätta att återanvända, materialåtervinna eller energiutvinna.

Kommunen ska i samverkan med andra aktörer underlätta utvecklingen av delningsekonomi. Hållbara tjänster ska ge invånarna möjlighet att låna eller hyra produkter istället för att köpa.

Kommunen ska bidra till att förstärka en cirkulär ekonomi. Det lokala näringslivet ska stöttas i att utveckla industriell symbios, så att avfall inte existerar utan ses som råvara för någon annan.

Design för en hållbar livsstil

Utifrån ett invånarperspektiv ska kommunen främja design för hållbara livsstilar.

Samhället ska underlätta tillgången till klimatsmarta lösningar som blir det mest attraktiva valet i vardagen.

Beteendeförändringar ska uppmuntras med hjälp av designmetodik. Fysisk planering ska göra det möjligt att leva ett gott och hållbart liv i ett fossilfritt samhälle.

Fokusområde 4: Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler

Flexibla och klimatsmarta bostäder och lokaler

Kommunen ska minska klimatbelastningen över livscykeln vid byggnation. Beständiga naturmaterial är att föredra framför fossilbaserade material. Krav på demonterbarhet ska ställas vid nybyggnad, större ombyggnader och renoveringar av kommunägda lokaler och bostäder.

Kommunen ska arbeta systematiskt för att minska energianvändningen i kommunala verksamheter såväl vid nybyggnation som i befintliga byggnader.

REMISSVERSION

Vid markanvisning ska kommunen inkludera krav på hållbart byggande. Kommunen ska samarbeta med bostadsbolag och näringsliv för att skapa förutsättningar för nya byggmaterial och metoder.

Kommunala lokaler ska användas effektivt och samnyttjas mellan olika verksamheter.

Effektiv och klimatsmart renovering

Kommunen ska kartlägga nytta och kostnad för renoveringsåtgärder och investera i energieffektivisering.

Information om effektiv och klimatsmart renovering ska vara tillgänglig på kommunens hemsida. Informationen ska spridas aktivt i samband med att bygglov beviljas för ombyggnad eller tillbyggnad.

Kommunens invånare ska erbjudas kostnadsfri energi- och klimatrådgivning och stöd för klimatsmart renovering.

Övriga prioriteringar i klimatarbetet

Utöver de fokusområden som finns med i ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om” prioriterar Falköpings kommun följande i sitt klimatarbete:

• Lokal framställning av förnybar energi

• Förstärkning av kolsänkor

• Hållbara finanser

• Utbildning och delaktighet i klimatomställningen

Lokal framställning av förnybar energi

Falköpings kommun ska bidra till Sveriges mål om 100 procent förnybar energiproduktion. Kommunen ska främja produktion av vindkraft, solenergi, biogas och andra förnybara energiformer inom det geografiska området.

Kommunen som organisation ska vara en mikroproducent av förnybar el genom att solceller installeras på taken till kommunala fastigheter.

Energi som köps in av kommunens verksamheter (el, värme, bränsle och kyla) ska vara miljömärkt och 100 procent förnybar. En så stor andel som möjligt av energiproduktionen ska ske lokalt.

REMISSVERSION

Förstärkning av kolsänkor

Falköpings kommun ska främja naturvårdsinsatser som skapar biologiska kolsänkor, genom att öka inlagringen av kol i mark, skog, växter och våtmarker och därmed minska mängden koldioxid i atmosfären.

Kommunen ska sträva efter att maximera kolinlagringen i kommunägda marker med hjälp av metoder som också gynnar biologisk mångfald. Skog och jordbruksmark ska nyttjas som kolsänkor när det är möjligt i linje med översiktsplanen.

Falköpings kommun ska öka kunskapen om biologiska kolsänkor både inom organisationen och bland invånarna. Kommunen ska sprida information till privata markägare om hur de kan motverka klimatförändringar genom ökad kolinlagring.

Hållbara finanser

Ekonomistyrning och hållbara finanser är viktiga verktyg i klimatomställningen. Hållbarhetsfrågor och grön finansiering är centrala delar i kommunens policy för finansverksamhet.

Kommunens ekonomiavdelning ska ha hög kompetens på klimatområdet och systematiskt ställa hållbarhetskrav i upphandlingar, lån, placeringar och förvaltning av kommunala medel.

Kommunen ska inte ha några kapitalplaceringar i fonder eller bolag med anknytning till fossilindustrin. Istället ska kapitalet placeras så att utvecklingen av klimatsmarta samhällslösningar premieras.

Investeringar som inte täcks av skatteintäkter ska finansieras med hjälp av gröna lån som minskar kommunens fossila avtryck.

Utbildning och medskapande i klimatomställningen

I komplexa framtidsfrågor är det viktigt att arbeta medskapande för att öka delaktigheten och hitta lösningar som fungerar ur många olika perspektiv. Kommunen ska använda medskapande metoder för att engagera invånarna i att göra verklighet av klimatomställningen.

Barn och unga i Falköpings kommun ska inspireras och engageras till att skapa den framtid de vill ha. Kommunen har ett ansvar att fånga upp och kanalisera den unga generationens kreativitet, nyfikenhet och handlingskraft för positiv förändring.

Alla barn och ungdomar som växer upp i Falköpings kommun ska få goda kunskaper om klimatutmaningen. De ska ges möjlighet att bidra aktivt till

REMISSVERSION

omställningen för en hållbar framtid både genom skolan och på fritiden. Deras idéer ska tas på allvar av beslutsfattare.

Kommunen ska flera gånger om året arrangera event och aktiviteter om klimat riktade till allmänheten. Kommunen ska samarbeta både internt över förvaltningsgränserna och utåt med företag, organisationer, civilsamhälle och invånare för att tillsammans åstadkomma den omfattande förändring som är nödvändig ur ett helhetsperspektiv.

Arbetssätt

Fyra arbetssätt kombineras för att skapa den breda omställning av samhället som är nödvändig för att nå klimatmålen. Dessa arbetssätt ska genomsyra alla fokusområden i klimatstrategin.

Kommunen som föregångare

Kommunen ska ta ansvar och inspirera andra genom att minska klimatpåverkan av den egna verksamheten.

Modiga beslut ska fattas för att ligga i framkant i klimatomställningen.

Klimatplanering och klimatanpassning

Nytänkande fysisk planering ska skapa förutsättningar för klimatsmarta miljöer och flöden. Kommunen ska arbeta förebyggande med att anpassa samhället till oundvikliga effekter av klimatförändringar.

Satsa på innovationer

Nya angreppssätt ska göra kommunen och regionen till en växtplats för framtidens klimatsmarta produkter och samhällslösningar. Kommunen ska samarbeta med forskare, testa ny teknik och främja industriell symbios.

Attraktiva lokalsamhällen

Kommunen ska främja en levande stad, landsbygd och lokalsamhällen där det är lätt att göra rätt. Samarbete för att underlätta klimatsmarta livsstilar är i fokus.

REMISSVERSION

Genomförande

Klimatstrategins genomförande säkras och integreras i kommunens styrsystem genom att kopplas tydligt till den ordinarie budgetprocessen.

Genom att fastställa åtgärder i kommunens flerårsplan och avsätta medel i den ekonomiska budgeten frigörs resurser för styrning och samordning av den övergripande processen, samt för åtgärder i årliga verksamhetsplaner för varje nämnd och förvaltning.

Utbildning, folkbildning, medborgardialog och informationsinsatser för alla åldrar och målgrupper är viktiga verktyg i klimatarbetet. Samverkan både internt inom kommunen och med externa aktörer är nyckeln till framgång.

Uppföljning

Genomförandet av klimatstrategin ska följas och styras ur ett helhets- och framtidsperspektiv.

Samtliga nämnder i Falköpings kommun ska årligen i verksamhetsplan beskriva hur nämnden kommande år ska arbeta med klimat utifrån beskrivna områden och målsättningar i denna klimatstrategi.

Nämndernas planerade klimatarbete redovisas till och följs upp i ordinarie verksamhetsuppföljning, där det framgår vilket arbete som har gjorts samt hur det har bidragit till målsättningarna i strategin.

Utsläppen av växthusgaser ska beräknas årligen och jämföras med Västra Götalandsregionens koldioxidbudget nerskalad till Falköping, så att åtgärderna kan justeras vid behov för att nå målen. Resultatet av uppföljningen presenteras årligen på den första planeringsdagen inför nästa års budget.

Kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet ska följa arbetet ur ett socialt perspektiv för att säkerställa att klimatomställningen på lång sikt gynnar alla invånares välmående.

Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2021-04-07

Sida

1 (1)

§ 26 Dnr 2021/00031

Delegationsbestämmelser kompetens- och arbetslivsnämnden 2021

Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut

1 Kompetens- och arbetslivsnämnden antar delegationsbestämmelserna enligt presenterat förslag att gälla från och med 1 maj 2021. De ersätter därmed delegationsbestämmelser antagna 16 september 2020.

2 Kompetens- och arbetslivsnämnden antar Riktlinjer för ekonomiskt bistånd till försörjningsstöd och livsföring i övrigt enligt presenterat förslag att gälla från och med 1 maj 2021.

Bakgrund

Enligt kommunfullmäktiges inriktningsbeslut 28 september 2020 § 109, har kommunstyrelsen fått i uppdrag att utreda hur arbetet med arbetsmarknadsinsatser och ekonomiskt bistånd ska kunna samlas under kompetens- och arbetslivsförvaltningen. Uppdraget är nu genomfört och kommunstyrelsen har föreslagit en flytt av verksamheten för försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd ska ske till kompetens- och arbetslivsförvaltningen samt att kompetens- och arbetslivsnämndens reglemente justeras i enlighet med förslaget.

I samarbete mellan kompetens- och arbetslivsförvaltningen, social- förvaltningen samt kommunjurist har dokumentet Delegationsbestämmelser för kompetens- och arbetslivsnämnden uppdaterats. Som ett komplement har även dokumentet Riktlinjer för ekonomiskt bistånd till försörjningsstöd och livsföring i övrigt arbetats fram.

Förutom det nya avsnittet Delegation avseende ärende inom Stöd- och försörjningsenheten, har kompletteringar gjorts i avsnittet Delegation av allmänna ärenden och avsnittet Delegation av personalärenden har ändrats enligt instruktion från HR-chef.

Beslutsunderlag

• Delegationsbestämmelser för kompetens- och arbetslivsnämnden

• Riktlinjer för ekonomiskt bistånd till försörjningsstöd och livsföring i övrigt

Justerarnas signaturer

Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2)

2021-03-24

KAN 2021/00031

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande om delegations- bestämmelser för kompetens- och arbetslivsnämnden samt om riktlinjer för ekonomiskt bistånd till försörjningsstöd och livsföring i övrigt

Förslag till beslut

2 Kompetens- och arbetslivsnämnden antar Riktlinjer för ekonomiskt bistånd till försörjningsstöd och livsföring i övrigt enligt presenterat förslag att gälla från och med 1 maj 2021.

Bakgrund

Beslutsunderlag

• Delegationsbestämmelser för kompetens- och arbetslivsnämnden

Kompetens- och arbetslivsförvaltningen

Falköpings kommun Xxxxx Xxxxxxxxxxxxx 0 00000 Xxxxxxxxx Telefon 0000-00 00 00

xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxx.xx Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 2120001744

2(2)

• Riktlinjer för ekonomiskt bistånd till försörjningsstöd och livsföring i övrigt

Beslutet ska skickas till

Kommunstyrelsekansliet

Xxxxxx Xxxxxxx Förvaltningschef

Delegationsbestämmelser för kompetens- och arbetslivs- nämnden

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Typ av styrdokument	Kommunal författningssamling
Beslutsinstans	Kompetens- och arbetslivsnämnden
Fastställd	2021-04-21 ???
Diarienummer	KAN 2021/31
Giltighetstid	Från och med 2021-05-01 och tills vidare
Dokumentet gäller för	Kompetens- och arbetslivsförvaltningen
Dokumentansvarig	Förvaltningschef
Tidpunkt för aktualitetsprövning	Aktualitetsprövning görs en gång per år eller vid behov.

Innehåll

Inledning 3

Skillnaden mellan delegationsbeslut och verkställighetsbeslut 3

Anmälan av delegationsbeslut 3

Delegation med stöd av andra lagrum än 6 kap. 33 § kommunallagen 4

Ordförandebeslut 4

Vidaredelegation 4

Inledande bestämmelser 4

1. Delegation av allmänna ärenden 5

2. Delegation av personalärenden 6

3. Delegation avseende ekonomiska frågor 9

4. Delegation avseende GDPR-ärenden 10

5. Delegation i övriga ärenden 12

6. Firmateckningsrätt 13

7. Delegation avseende ärende inom Stöd och försörjningsenheten 14

Inledning

Dessa delegationsbestämmelser gäller för kompetens- och arbetslivs- nämnden och dess förvaltning, kompetens- och arbetslivsförvaltningen.

Med delegation enligt 6 kap. kommunallagen avses att en nämnd ger någon annan i uppdrag att självständigt fatta beslut på nämndens vägnar. Den som får ett sådant uppdrag kallas delegat. Ett beslut som en delegat fattar med stöd av dessa delegationsbestämmelser har samma rättsverkan som om det fattats av nämnden. Nämnden kan inte ändra ett sådant beslut. Dock kan nämnden när som helst återkalla delegationen.

Enligt 6 kap. 34 § får vissa typer av ärenden inte delegeras. Delegations- förbud gäller bl.a. för ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet och vissa ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild. Det åligger beslutsfattare att inte fatta beslut som står i strid med dessa begränsningar.

Vidare ska de beslut som delegeras enligt dessa bestämmelser fattas i enlighet med gällande lagar och förordningar, kommunfullmäktiges beslut, för kommunen bindande avtal och i enlighet med vägledande bestämmelser. Den delegerade beslutsrätten är begränsad till kompetens- och arbetslivs- nämndens verksamhetsområde och gäller bara inom vederbörande budget- ramar. Frågor som bedöms vara av principiell eller prejudicerande natur ska alltid underställas kompetens- och arbetslivsnämnden.

Om samtliga angivna delegater av någon anledning är förhindrade att fatta ett visst beslut är det nämndens skyldighet att fatta beslutet.

Skillnaden mellan delegationsbeslut och verkställighetsbeslut

Skillnaden mellan ett delegationsbeslut och ett verkställighetsbeslut är att delegationsbeslutet kan överklagas och måste anmälas till nämnden till skillnad mot verkställighetsbeslutet. Ett delegationsbeslut kännetecknas av att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Verkställighetsbeslut är däremot sådana där de anställda följer redan fastställda regler och direktiv och där det i princip inte finns något utrymme för självständiga bedömningar och alternativa beslutsmöjligheter. Sådana beslut tas löpande som en del av det dagliga arbetet. Exempel på verkställighetsbeslut är bland annat avgifts- debitering enligt en fastställd taxa eller tilldelning av förskoleplats enligt en fastställd turordningsregel.

Anmälan av delegationsbeslut

Ett delegationsbeslut som fattas med stöd av dessa delegationsbestämmelser ska anmälas till kompetens- och arbetslivsnämnden vid dess nästkommande sammanträde. Anmälan ska ske genom upprättandet av ett delegationsbeslut enligt mall. Delegationsbeslutet ska skickas till nämndsekreteraren för att

anmälas på nästkommande sammanträde med kompetens- och arbetslivs- nämnden. Samtliga anmälda delegationsbeslut presenteras för kompetens- och arbetslivsnämnden i form av en förteckning.

Dessa delegationsbestämmelser ska ses över vid behov. En översyn ska dock alltid göras i samband med att en ny mandatperiod inletts.

Delegation med stöd av andra lagrum än 6 kap. 33 § kommunallagen

Ordförandebeslut

Med tillämpning av 6 kap. 36 § kommunallagen delegeras till ordföranden, eller vid förfall för denne till förste eller andre vice ordföranden i nu nämnd ordning, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att beslut av nämnden inte kan väntas in. Sådana beslut ska anmälas vid nämnden nästa sammanträde.

Vidaredelegation

Förvaltningschef får med tillämpning av 6 kap. 37 § kommunallagen vidare- delegera sin beslutanderätt till annan anställd. Sådan vidaredelegation ska anmälas skriftligen till nämnden. Beslut som fattas med stöd av vidare- delegation ska anmälas till förvaltningschef genom att en kopia av beslutet inges inom en vecka från beslutsdagen. Förvaltningschef ska sedan anmäla beslutet som fattats med stöd av vidaredelegation till kompetens- och arbets- livsnämnden vid dess nästkommande sammanträde.

Inledande bestämmelser

Där bestämmelserna anvisar flera delegater ska beslutet i första hand fattas av den förstnämnda delegaten ensam. Först i dennes frånvaro går besluts- rätten över till övriga delegater i angiven ordning.

Där bestämmelserna anger att nämndens ordförande är delegat får vid dennes förfall förste vice ordföranden inträda som delegat. Om förste vice ordföranden också har förfall får andre vice ordföranden inträda som delegat.

Delegerad beslutanderätt i inköpsfrågor gäller endast inom ramen för antagen budget eller kostnadskalkyl för visst projekt.

1.Delegation av allmänna ärenden

	Ärende	Delegat
1.1	Utfärda fullmakt att föra kompetens- och arbetslivsnämnden talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag.	1 Ordförande 2 Förvaltningschef
1.2	Beslut att inte utlämna allmän handling enligt offentlighets- och sekretesslagen samt att utlämna sådan handling mot förbehåll.	1 Förvaltningschef 2 Chef/Rektor
1.3	Avge yttrande till domstol avseende överklagade beslut med undantag för laglighetsprövning enligt 10 kap. 8 § kommunallagen.	1 Den som fattat det överklagade beslutet 2 Förvaltningschef
1.4	Ompröva beslut enligt 27 § förvaltningslagen.	1 Den som fattade det överklagade beslutet 2 Förvaltningschef
1.5	Pröva om förvaltningsbesvär inkommit i rätt tid samt fatta beslut om avvisning om besvären inkommit för sent.	1 Den som fattade det överklagade beslutet 2 Förvaltningschef
1.6	Besvara remisser från myndigheter utanför kommunen.	Arbetsutskottet
1.7	Beslut om revidering av dokumenthanteringsplan.	Förvaltningschef
1.8	Polisanmäla skadegörelse, stöld m.m avseende nämndens egendom.	Enhetschef

2.Delegation av personalärenden

	Ärende	Delegat
2.1	Inrätta och pröva återbesättning av: Verksamhetschef Enhetschef Xxxxxx medarbetare	Förvaltningschef Verksamhetschef Xxxxxxxx chef med fullt personalansvar (i samråd med överordnad chef)
2.2	Anställning av verksamhetschef. Anställning av enhetschef. Övriga medarbetare	Förvaltningschef Verksamhetschef Xxxxxxxx chef med fullt personalansvar
2.3	Beslut om anställning på deltid, gällande samtliga medarbetare	Förvltningschef (i samråd med HR-chef)
2.4	Beslut om lönesättning vid löneöversyn: Verksamhetschef Enhetschef Övriga medarbetare	Förvaltningschef Verksamhetschef Xxxxxxxx chef med fullt personalansvar
2.5	Beslut om förbud av bisyssla, gällande samtliga medarbetare	HR-chef
2.6	Yttrande kring bisyssla, gällande samtliga medarbetare	Xxxxxxxx chef med fullt personalansvar
2.7	Beslut om disciplinär påföljd. Verksamhetschef Enhetschef Xxxxxx medarbetare	Förvaltningschef (i samråd med HR) Verksamhetschef (i samråd med HR) Närmaste chef med fullt

		personalansvar (i samråd med HR)
2.8	Beslut om avstängning. Verksamhetschef Enhetschef Xxxxxx medarbetare	Förvaltningschef (i samråd med HR) Verksamhetschef (i samråd med HR) Närmaste chef med fullt personalansvar (i samråd med HR)
2.9	Beslut om tjänstledighet (ex. föräldraledighet, studieledighet, prova annat arbete samt ledighet för önskad sysselsättningsgrad). Verksamhetschef Enhetschef Xxxxxx medarbetare	Förvaltningschef Xxxxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxx chef med fullt personalansvar
2.10	Informera samt föra förhandlingar enligt 11-14, 19 och 38 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet Förvaltningsövergripande ärende Ärenden inom respektive avdelning/enhet	Förvaltningschef Xxxxxxxx beslutsfattande chef inom respektive avdelning/enhet
2.11	Besluta om uppsägning på grund av arbetsbrist eller personliga förhållanden, gällande samtliga medarbetare	Förvaltningschef i samråd med HR
2.12	Beslut om avsked, gällande samtliga medarbetare	Förvaltningschef i samråd med HR
2.13	Beslut om förkortad uppsäningstid vid uppsägning från medarbetarens sida Verksamhetschef	Förvaltningschef

Enhetschef

Xxxxxx medarbetare

Verksamhetschef

Xxxxxxxx chef med fullt personalansvar

3.Delegation avseende ekonomiska frågor

	Ärende	Delegat
3.1	Utse utanordnare och attestanter.	Förvaltningschef
3.2	Beslut om fördelning av budget.	Förvaltningschef
3.3	Beslut om upphandling av material, varor och tjänster (inom budget) - upp till 3 basbelopp - upp till 15 basbelopp - upp till 20 basbelopp	Chef/Rektor Förvaltningschef Arbetsutskottet
3.4	Beslut om försäljning av utrangerat materiel - värde upp till 3 basbelopp - värde upp till 15 basbelopp	Chef/Rektor Förvaltningschef
3.5	Beslut om inkassoåtgärd	Förvaltningschef

4.Delegation avseende GDPR-ärenden

	Ärende	Delegat
4.1	Beslut att ta ut en avgift eller vägra att tilllmötesgå begäran om begäran är uppenbart ogrundade eller orimliga enligt art. 12.5 GDPR	Rektor/verksamhetschef
4.2	Beslut om utlämnande av registerutdrag samt beslut att avvisa begäran om registerutdrag enligt art. 15 GDPR	Rektor/verksamhetschef
4.3	Beslut om den registrerades rätt till rättelse enligt art. 16 GDPR	Rektor/verksamhetschef
4.4	Beslut om den registrerades rätt till radering enligt art. 17 GDPR	Rektor/verksamhetschef
4.5	Beslut om den registrerades rätt till begränsning av behandling enligt art. 18 GDPR	Rektor/verksamhetschef
4.6	Beslut om underrättelse till tredje man om rättelse eller radering av personuppgifter eller begränsning av behandling enligt art. 19 GDPR	Rektor/verksamhetschef
4.7	Beslut om den registrerades rätt till dataportabilitet enligt art. 20 GDPR (Registrerad ska ha rätt att få ut personuppgifter om sig själv som denne lämnat till personuppgiftsansvarig på strukturerat sätt och har rätt att överföra dessa uppgifter till en annan personuppgiftsansvarig utan att den förstnämnda personuppgiftsansvarige hindrar detta.)	Rektor/verksamhetschef
4.8	Beslut med anledning av den registrerades rätt att göra invändningar enligt art. 21 GDPR	Rektor/verksamhetschef
4.9	Ingå personuppgiftsbiträdesavtal inklusive instruktioner enligt artikel 28.3 GDPR	Förvaltningschef

4:10	Beslut att anmäla en personuppgifts- incident samt upprätta anmälan och dokumentation enligt art. 33 GDPR	Rektor/verksamhetschef
4.11	Fastställa konsekvensbedömning avseende dataskydd enligt art. 35 GDPR	Rektor/verksamhetschef

5.Delegation i övriga ärenden

	Ärende	Delegat
5.1	Delegation av arbetsmiljöfrågor enligt Arbetsmiljölagen och gällande föreskrifter till respektive chef för verksamheten.	Förvaltningschef
5.2	Avskiljande av utbildning för elev.	Rektor
5.3	Beslut om Studiestartsstöd.	Rektor
5.4	Beslut om att sammanträdesarvode ska utgå för annan aktivitet än sammanträde för kompetens- och arbetslivsnämndens förtroendevalda.	Ordförande

6.Firmateckningsrätt

Ärende

Delegat

6.1

Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kompetens- och arbetslivsnämnden.

Ordföranden eller vid förfall för denne i tur och ordning av förste vice ordförande respektive andre vice ordföranden och kontrasigneras av förvaltningschef eller då denne har förfall av chef/rektor

Handlingar i övrigt.

Förvaltningschef eller chef/rektor

7.Delegation avseende ärende inom Stöd- och försörjningsenheten

	Ärende	Delegat	Anmärkning
Beslut som endast kan delegeras till arbetsutskott men inte till enskild tjänsteman (10 kap. 4 § SoL)
7.1	Beslut om att föra talan hos förvaltningsrätt om återkrav för ekonomisk hjälp enligt 9 kap. 1 § SoL.	AU	9 kap. 3 § SoL
Utredning enlig SoL
7.2	Beslut att inleda/inte inleda utredning. Utanför kontorstid.	Socialsekreterare Socialsekreterare i socialjouren	11 kap. 1 § SoL
7.3	Beslut att avskriva ett ärende från fortsatt handläggning.	Förste socialsekreterare	Xxxxxxx återkallas, klienten avliden eller saken på annat sätt förlorat aktualitet
7.4	Beslut att avvisa ett ärende/ ansökan.	Förste socialsekreterare	T.ex. ej behörig person ansöker. Sakfrågan prövas inte.
Stöd och försörjning
7.5	Beslut om bistånd till försörjningsstöd med belopp. • Upp till belopp enligt rektlinjer samt upp till 10 % över riktlinjer. • Upp till 20 % över riktlinjer. • Upp till 50 % över riktlinjer. • Över riktlinjer i övriga fall.		4 kap. 1 § SoL
		Socialsekreterare/ Ekonomihandläggare
		Förste socialsekreterare
		Enhetschef
		AU

7.6	Beslut om bistånd till livsföring i övrigt avseende kostnadsposter som anges i riktlinjer. • Upp till belopp enligt riktlinjer samt upp till 10 % över riktlinjer. • Upp till 20 % över riktlinjer. • Upp till 50 % över riktlinjer. • Över riktlinjer i övriga fall.		4 kap 1 § SoL
		Socialsekreterare/ Ekonomihandläggare	En indivieuell bedömning ska alltid göras.
		Förste socialsekreterare
		Enhetschef
		AU
7.7	Beslut om övrigt bistånd till livsföring i övrigt som inte framgår av riktlinjer. • Upp till 15 % av prisbasbeloppet. • Upp till 25 % av prisbasbeloppet. • Upp till 50 % av prisbasbeloppet. • Över 50 % av prisbasbeloppet.		4 kap 1 § SoL
		Socialsekreterare/ Ekonomihandläggare	En individuell bedömning ska alltid göras.
		Förste socialsekreterae
		Enhetschef
		AU
7.8	Beslut utanför kontorstid om bistånd i avvaktan på näst- kommande vardag/arbetsdag (akut bistånd).	Socialsekreterare i socialjouren	4 kap. 1 § SoL Observera kommunens yttersta ansvar
7.9	Beslut om försörjningsstöd med villkor om praktik eller kompetenshöjande åtgärder.	Socialsekreterare/ Ekonomihandläggare	4 kap. 4 § SoL Förutsätter en bedömning av sökandens hela sociala situation.

7.10	Beslut att vägra/sätta ned fortsatt försörjningsstöd.	Socialsekreterare/ Ekonomihandläggare	4 kap. 5 § SoL Förutsätter en bedömning av sökandens hela sociala situation.
7.11	Beslut om ekonomiskt bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 § SoL. • Upp till 15 % av prisbasbeloppet. • Över 15 % av prisbasbeloppet.	Enhetschef AU	En enskild kan inte ansöka om bistånd enligt 4 kap 2 § SoL. Beslutet kan bara överklagas genom laglighetsprövning.
7.12	Beslut om bistånd i form av egnamedelshantering.	Socialsekreterare	4 kap. 2 § SoL
7.13	Beslut om bistånd motsvarande ersättning enligt LMA.	Socialsekreterare/ Ekonomihandläggare	4 kap. 1 § SoL 1 § p. 3 och 9 § LMA
7.14	Beslut om att begära att retroaktivt beviljad ersättning enligt SFB ska betalas ut till nämnden.	Socialsekreterare/ Ekonomihandläggare	107 kap. 5 § SFB 9 kap. 2 § SoL
Dödsboärenden
7.15	Dödsboanmälan.	1. Socialsekreterare 2. Socialadministratör	20 kap. 8 a § ÄB Skatteverket ska underrättas om vem som är delegat.
7.16	Beslut att ordna gravsättning.	Socialsekreterare	5 kap. 2 § Begravningslagen Kommunen har rätt till ersättning för kostnaderna av dödsboet
7.17	Beslut om provisorisk förvaltning av dödsbon	Enhetschef	18 kap. 2 § 2 st ÄB
7.18	Beslut om kostnader i samband med gravsättning och/eller provisorisk förvaltning	Enhetschef	5 kap. 2 § Begravnings- lagen samt 18 kap. 2 § 2 st ÄB

			Avser såväl direkta kostnader som arbetskostnader
7.19	Beslut om ekonomiskt bistånd/begravningshjälp ≤ ett halvt prisbasbelopp	Socialsekreterare Ekonomi-handläggare	4 kap. 1 § SoL
Återkrav
7.20	Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL som har utgetts med villkor om återbetalning eller som förskott m.m.	Socialsekreterare/ Ekonomihandläggare	9 kap. 2 § SoL
7.21	Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1-3 §§ SoL som utgått obehörigen eller med för högt belopp	Enhetschef	9 kap. 1 § SoL
7.22	Beslut om att föra talan om ersättning hos förvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap. 1 och 2 §§	AU	9 kap. 3 § 1 st SoL Om återbetalning inte sker frivilligt
7.23	Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap. 1 och 2 §§ SoL	Enhetschef	9 kap. 4 § SoL
Xxx Xxxxx Rapporter enligt 14 kap. 3 § SoL tas emot för utredning av koordinator.
7.24	Avsluta utredning med beslut eller förslag till beslut när anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inte görs.	Kvalitetskoordinator	14 kap. 6 § SoL
7.25	Anmälning/rapportering av Lex Sarahärenden till XXX	Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx	14 kap. 7 § SoL SOSFS 2011:5
7.26	Avsluta Xxx Xxxxx-utredning enligt SoL/LSS i ärenden då anmälan till XXX gjorts.	Kvalitetskoordinator	6 kap. 2 § SOSFS 2011:5
7.27	Mottagande av information gällande Xxx Xxxxx om påbörjad	AU	14 kap. 3 § SoL

	utredning samt när utredning är avslutad
Lex Maja
7.28	Anmäla vanvård av djur till länsstyrelsen eller polismyndigheten	Enhetschef	10 kap. 20 a OSL Anmälan ska göras i samråd med den som uppmärksammat vanvården
Polisanmälan
7.29	Beslut om polisanmälan, enligt XxX kopplat till OSL, angående misstanke om vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott.	Enhetschef	12 kap. 10 § SoL 10 kap. 21-23 §§ OSL Avser misstanke om brott enligt BrB 3, 4 och 6 kap. samt misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år.
7.30	Beslut om polisanmälan, enligt SoL kopplat till OSL, angående brott mot den egna verksamheten	Enhetschef	12 kap. 10 § SoL 10 kap. 2 § OSL Kan avse bidragsbedrägeri men även stöld, skadegörelse, hot och våld gentemot tjänsteperson. OBS! Tjänsteperson som blir utsatt för hot och våld kan plisanmäla såsom målsägare.
God man/förvaltare
7.31	Anmälan till överförmyndaren om behov av god man eller förvaltare	Socialsekreterare/ Ekonomihandläggare	5 kap. 3 § SoF
7.32	Anmälan till överförmyndaren att förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på betryggande sätt.	Socialsekreterare/ Ekonomihandläggare	5 kap. 3 § SoF

7.33	Anmälan till överförmyndare om behov av förvaltare inte längre föreligger	Socialsekreterare/ Ekonomihandläggare	5 kap. 3 § SoF
7.34	Yttrande i ärenden om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fyllt 16 år	Socialsekreterare/ Ekonomihandläggare	11 kap. 16 § 2 st FB
Omprövning – Övergripande förvaltningen?
7.35	Omprövning av beslut och yttrande i ärenden där ursprungsbeslutet fattats av delegat	Delegaten i ursprungsbeslutet	37-39 §§ FL
Överklaganden
7.36	Beslut om avvisning av överklagande som kommit in för sent. Övergripande förvaltningen?	Enhetschef	45 § 2 st FL
7.37	Beslut om att överklaga dom/beslut som gått nämnden emot när ursprungsbeslutet har fattats på delegation	Delegaten i ursprungsbeslutet	10 kap. 1-2 §§ SoL
7.38	Avge yttrande i mål där ursprungsbeslutet fattats på delegation	Delegaten i ursprungsbeslutet	10 kap. 1-2 §§ SoL
7.39	Beslut att avvisa ombud	AU	14 § FL I samråd med kommunjurist
Övrigt
	Lämna upplysningar och förslag på åtgärder till frivårdsmyndigheten	Socialsekreterare	6 § Lag (1991:204) om särskild personutredning i brottmål m.m.
	Yttrande till tillsynsmyndighet • Enskilt ärende • Verksamhetsfråga	Enhetschef AU	Om frågan är av pricipiell betydelse ska nämnden avge yttrande.

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd till försörjningsstöd och livsföring i övrigt

RIKTLINJE

Typ av styrdokument	Riktlinje
Beslutsinstans	Kompetens- och arbetslivsnämnden
Fastställd	2021-04-21
Diarienummer	KAN 2021/31
Giltighetstid	Tills vidare
Dokumentet gäller för	Enheten för stöd och försörjning
Dokumentansvarig	Enhetschef
Tidpunkt för aktualitetsprövning	I samband med att nämndens delegationsbestämmelser uppdateras eller vid behov.

Innehåll

Inledning 4

Allmänna utgångspunkter för arbetet med försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt 4

Vägledning till egen försörjning 4

Akut nöd 5

Barnrättsperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd 5

Utredning 6

Försörjningsstöd 7

Riksnorm 7

Skäliga kostnader utanför riksnormen 7

Fackförening och arbetslöshetskassa 8

Ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt 8

Läkarvård/medicin/sjukvårdskostnad/sjukresor 10

Magasineringskostnad 10

Resor för bosatta utanför tätorten 10

Rättshjälp 11

Saneringskostnad 11

Skulder 11

Spädbarnsutrustning 12

Tandvård 12

Umgängesresor 13

Utflykter, läger, skolresor 13

Beräkning av försörjningsstöd 13

Barns och skolungdomars inkomster av eget arbete 13

Barn och skolungdomar som bor i eget hushåll 13

Förskolebarn 13

Inledning

Förutsättningarna för kommunernas arbete med försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd regleras i socialtjänstlagen (2001:453). Stöd i tolkningen av det nationella regelverket ges av Socialstyrelsens ”Allmänna råd om ekonomiskt bistånd” (SOSFS 2003:5) och ”Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten”. Hänsyn ska också tas till övriga allmänna råd inom socialtjänstens område, exempelvis kring våld i nära relation. Vidare ska Högsta förvaltningsdomstolens prejudicerande domar samt övrig praxis ligga till grund för tillämpningen. Socialtjänsten ska därför följa utvecklingen av rättspraxis inom området.

Kompetens- och arbetslivsnämndens riktlinjer för ekonomiskt bistånd utgör ett komplement till ovanstående. Vidare finns på Stöd- och försörjnings- enheten också ett handläggningsstöd i form av rutindokument som innehåller mer detaljerade beskrivningar kring hur olika situationer ska hanteras. Dessa fastställs av enhetschef. Syftet med riktlinjer och handläggningsstöd är att utgöra ett stöd i det praktiska arbetet samt säkerställa likvärdighet vid handläggning och god rättssäkerhet.

Allmänna utgångspunkter för arbetet med försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt

Socialtjänsten har två uppdrag i arbetet med ekonomiskt bistånd där huvud- uppdraget är att vägleda den enskilde att komma vidare till egen försörjning och att leva ett självständigt liv inom olika livsområden. Det andra upp- draget är att pröva rätten till ekonomiskt bistånd under den tid det tar för den enskilde att nå egenförsörjning. Arbetet ska inriktas på att frigöra och utveckla individens egna resurser samt präglas av respekt för individens självbestämmanderätt och integritet.

Socialtjänstlagen är en ramlag vilket innebär att den ställer upp yttre gränser utan att i detalj reglera hur verksamheten ska bedrivas inom ramen.

Tillämpningen av lagen förändras om samhällsförhållanden som berör de människor socialtjänsten har kontakt med förändras. Exempel på sådana förhållanden är situationen på arbets- och bostadsmarknaden.

Vägledning till egen försörjning

Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till ekonomiskt bistånd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Socialtjänsten ska bidra till att hitta långsiktiga lösningar på individens försörjningsproblem. I de flesta fall är slutmålet förvärvsarbete.

Att stå till arbetsmarknadens förfogande innebär generellt att vara inskriven hos Arbetsförmedlingen, aktivt arbetssökande och villig att ta erbjudet

arbete samt att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det kan inte sättas ett generellt mått på ett visst antal sökta arbeten per vecka eller månad. En helhetsbedömning av samtliga relevanta omständigheter för den enskilde måste göras. Alla människor har inte förutsättningar att kunna försörja sig genom förvärvsarbete. Socialtjänstens insatser måste i dessa fall inriktas på att hitta andra lösningar, exempelvis motiverande arbete och stöd i att förändra sin livssituation eller att undersöka möjligheter till sjukersättning och andra ersättningar. Oavsett den enskildes livssituation ska de förvänt- ningar socialtjänsten har på denne stå i rimlig proportion till den enskildes förutsättningar.

Arbetet ska präglas av en helhetssyn på individens och familjens situation. Xxxxxxx och män ska ha samma möjligheter att få stöd för att förändra sin situation. Ekonomiskt bistånd ska vara en hjälp till självhjälp. De åtgärder som socialtjänsten erbjuder ska vara utformade så att de stärker den enskildes förutsättningar att förändra sin livssituation och klara sin egen försörjning. Socialtjänsten ska ha ett aktivt förhållningssätt i samarbetet med den som söker ekonomiskt bistånd och arbeta förebyggande och motiverande för att motverka långvarigt biståndsmottagande.

Akut nöd

Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Det är normalt den enskildes bosättningskommun som är ansvarig för bistånd enligt socialtjänstlagen, men om en person vistas i kommunen och hamnar i en nödsituation har även vistelsekommunen ett ansvar att agera för att avhjälpa en nödsituation. Med akuta nödsituationer avses enligt rätts- praxis framförallt situationer som uppstår oväntat och oförutsett. Det kan exempelvis handla om situationer där den sökande blivit sjuk eller utsatt för våld. Men även andra situationer kan förekomma, när en enskild inte kan invänta insatser från en annan kommun eller huvudman. Det kan då bli aktuellt att exempelvis bevilja personen ekonomiskt bistånd för att ta sig till sin hemort, samt eventuellt pengar till mat och husrum fram till avresan.

En enskild som inte är berättigad till ekonomiskt bistånd i övrigt kan i vissa fall ha rätt till bistånd i form av akuta matpengar för en begränsad period för att avhjälpa en akut nödsituation. En förutsättning är att den enskilde påvisar att hen helt saknar medel till sitt uppehälle.

Barnrättsperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att i sitt arbete uppmärksamma barns situation. Detta gäller inte minst när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd till familjen. Stöd- och försörjnings- enheten ska särskilt uppmärksamma behov av samverkan med andra verksamhetsgrenar inom socialtjänsten och i förekommande fall initiera kontakt.

Skyddsfaktorer i barn och ungas utveckling nås bland annat genom arbete för tryggad försörjning hos vuxna vilket kan leda till minskade psykiska och känslomässiga problem hos barn. Mot bakgrund av ovanstående ska social- tjänstens stöd och insatser ha särskilt fokus på barn i familjer med långvarigt biståndsmottagande, 10 månader eller mer. Insatserna ska syfta till att hjälpa föräldrarna till egen försörjning, att säkerställa skälig levnadsnivå och att stärka skyddsfaktorer i barnens utveckling. När det gäller insatser direkt riktade till barnen kan organiserade fritidsaktiviteter vara en relevant skyddsfaktor. Vid behov bör socialtjänsten informera familjer om organiserade fritidsaktiviteter, föreningar etc. Barn har rätt till samma nivå på försörjningsstödet oavsett vilken förälder de bor hos.

Utredningar om ekonomiskt bistånd ska genomföras med ett barnrätts- perspektiv för att säkerställa att barn får sina rättigheter tillgodosedda. När ett beslut kan få påtagliga konsekvenser för ett barn ska socialsekreteraren göra en barnkonsekvensanalys, där det framgår hur barnets rättigheter tillgodoses vid ett bifalls- respektive avslagsbeslut. Det innebär att det av dokumentationen ska framgå hur barnets behov har beaktats, vilka över- väganden som gjorts och hur dessa påverkat beslutet. Konsekvenserna av olika beslutsalternativ ska i möjligaste mån analyseras och dokumenteras. Att barnrättsperspektivet beaktas innebär inte att alla inkommande ansökningar beviljas, men barnet och barnets situation ska synliggöras och utredas.

Utredning

En utredning av god kvalitet är grunden för att kunna bedöma vilket stöd och vilka insatser som ska erbjudas. Omfattningen på utredning, planering och uppföljning påverkas av biståndstidens längd och individens eller familjens förutsättningar och behov. Socialtjänsten ska inte utreda mer än situationen kräver. Syftet med utredningen är att skapa en helhetsbild av förutsättningar, resurser och behov samt rätten till ekonomiskt bistånd.

Utredningen genomförs genom ett eller flera möten och bygger på underlag och uppgifter från den enskilde samt kontroller mot andra myndigheter och register. Handläggaren ska säkerställa att varje biståndsbeslut bygger på aktuell information om klientens situation.

Med utredningen som grund ska socialtjänsten tillsammans med den en- skilde göra en planering för hur individen långsiktigt ska kunna försörja sig själv. Socialtjänsten ska beakta de enskilda behoven hos sökande och med- sökande och göra en separat planering för var och en med beaktande av hushållets samlade förutsättningar och situation. Den enskilde ska ha in- flytande över planeringen som ska bygga på helhetssyn, vara framåtsyftande och innehålla mål och delmål samt en tydlig beskrivning av vad som ska göras, när det ska göras och vem som ansvarar för vad. Planeringen dokumenteras i en skriftlig individuell handlingsplan. Den individuella handlingsplanen fungerar sedan i den fortsatta processen som ett levande dokument som följs upp och revideras kontinuerligt i möten med den enskilde. Vid behov sker planering och uppföljning i samverkan med andra parter, exempelvis Arbetsförmedlingen. Samordnad individuell planering

(SIP) ska erbjudas i alla ärenden där enskild har kontakt med sjukvården och socialtjänsten. Utifrån vikten av tydlighet och transparens ska det alltid vara tydligt för den enskilde hur planeringen ser ut och vilka förväntningar som finns. Förväntningarna ska stå i rimlig proportion till den enskildes förutsättningar.

Försörjningsstöd

Riksnorm

Riksnormen stadgas i 4 kap 3 § SoL. Riksnormen grundar sig bland annat på pris- och konsumtionsundersökningar och nivån på normen bestäms av regeringen inför varje kalenderår. Fördelningen av riksnormen på olika utgiftsposter fastställs av kompetens- och arbetslivsnämnden varje kalenderår.

I vissa fall ska rätten till ekonomiskt bistånd beräknas till en högre nivå, exempelvis vid rätt till jobbstimulans då en särskild beräkningsregel ska tillämpas eller vid fördyrade levnadsomkostnader. I vissa fall ska rätten till ekonomiskt bistånd beräknas till en lägre nivå, till exempel om den enskilde inte deltar i kompetenshöjande aktivitet.

För personer som befinner sig på sjukhus eller på behandlingshem kan det bli aktuellt att bevilja ett ”fickpengsbelopp” som tillgodoser utgifter enligt riksnormen med undantag för livsmedel. I vissa fall undantas även andra utgifter som enligt avtal ingår i behandlingskostnaden. Personer intagna i häkte eller kriminalvårdsanstalt erhåller fickpengar genom kriminalvården. För personer som genomgår rättspsykiatrisk utredning/vård är sjukvården huvudman och det kan därför bli aktuellt med ekonomiskt bistånd från socialtjänsten.

Skäliga kostnader utanför riksnormen

Bostad

Bistånd lämnas till skäliga bostadskostnader. Socialtjänstens beslut ska alltid utgå från en individuell bedömning. Som stöd för att avgöra om en bostadskostnad är skälig utgår försörjningsstödsverksamheten från de väg- ledande belopp för boendekostnad som stäms av varje år i samband med den årliga hyresförhandlingen med de största lokala hyresvärdarna i kommunen. När det gäller frågan om byte till billigare bostad ska socialtjänsten ta hänsyn till den enskildes faktiska möjligheter att få en annan bostad samt beakta om det finns skäl som talar emot byte av bostad eller bostadsområde. Konsekvenser för berörda barn ska särskilt uppmärksammas. En för hög (oskälig) bostadskostnad kan godkännas under en skälig tidsperiod för att finna en annan bostad. Generellt finns brist på lediga bostäder på orten och i Sverige, vilket kan innebära att bostadskostnaden kan godkännas till en högre nivå än de generellt vägledande beloppen.

Akut behov av bostad beviljas enligt kommunens yttersta ansvar. I första hand verkställs detta på kommunens egna akutboende. Individuella

lösningar kan vara aktuella där annat boende krävs, exempelvis vid relationsvåld. Kostnaden är beroende av möjlig boendelösning och godkänns med faktisk kostnad. Vid upprepade behov av tillfällig boendelösning bör stöd att erhålla mer permanent boende att erbjudas.

Arbetsresor

Kostnader för arbetsresor eller för resor för att kunna vara aktivt arbetssökande godkänns enligt billigaste resesätt. Kostnader för programresa enligt Arbetsförmedlingens beslut godkänns med egenavgiften.

Hushållsel

Utgångspunkten är att kostnaden för hushållsel beviljas om den inte är oskälig. Konsumentverket har fastställt nivåer för skälig förbrukning för olika hushållsstorlekar som används som en vägledning. Vid oskälig för- brukning ska i första hand den enskilde få stöd i att sänka sina kostnader och ett sätt är att lämna information om hur den enskilde gör detta, exempelvis genom att teckna rätt avtal.

Hemförsäkring

Utgångspunkten är att kostnaden för hemförsäkring beviljas med den kostnad som bedöms skälig utifrån årlig prisundersökning på orten.

Fackförening och arbetslöshetskassa

Faktisk utgift för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa godkänns. Undersök att rätt avgift betalas.

Ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt

Inom begreppet ”livsföring i övrigt” ingår alla övriga kostnader för vilka ekonomiskt bistånd kan utgå. I bedömningen av bistånd för livsföring i övrigt ska socialtjänsten sträva efter ett långsiktigt perspektiv och ha fokus på individens möjligheter att förändra sin livssituation. Biståndet ska utformas så att det förbättrar den enskildes förutsättningar att nå målen i sin planering. Den enskilde har rätt att ansöka och få beslut kring det som den enskilde uppfattar som eget behov. En individuell bedömning av ansökan ska alltid göras. Alla kostnader som den enskilde kan komma att ansöka om är därför inte möjliga att ange i riktlinjerna.

Handläggaren arbetar löpande tillsammans med den enskilde i att undersöka möjligheten att sänka sina utgifter. När ekonomiskt bistånd beviljas utgår beslutet i regel från det billigaste sättet att tillgodose behovet. Nedan följer vad som bedöms vara en skälig nivå för vanligt förekommande utgifts- poster.

Barnomsorgsavgift

Faktisk kostnad för barnomsorgsavgift beviljas. Att rätt avgift är fastställd bör undersökas.

Begravning

När dödsboet saknar ekonomiska tillgångar bör socialtjänsten bevilja ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för en värdig begravning.

Kan beviljas upp till 50 % av prisbasbeloppet.

Skäliga kostnader kan även beviljas i samband med närståendes begravning. För resa till begravning inom Sverige kan kostnad beviljas för resa med billigaste färdsätt. För blommor i samband med begravningen kan beviljas upp till 1,5 % av prisbasbeloppet och för kläder till begravningen upp till 3

% av prisbasbeloppet.

Bilkostnader

Ekonomiskt bistånd beviljas i allmänhet inte till bilkostnader. Om behov finns för arbetsresor och allmänna kommunikationer inte kan användas eller vid behov av bil på grund av särskilda sociala skäl, kan utgifter för nöd- vändiga reparationer, bilskatt, bilbesiktning och försäkring godkännas.

Kan beviljas upp till 15 % av prisbasbeloppet.

Flyttkostnader

Bistånd till flyttkostnad kan beviljas om det finns starka sociala skäl för flytt eller att arbete eller utbildning finns på nya orten. Andra skäl kan vara flytt till en billigare bostad.

Kan beviljas upp till 25 % av prisbasbeloppet.

Glasögon

Bistånd till skäliga kostnader för glasögon beviljas om behovet styrks av en optiker eller läkare. Utgångspunkten är att kostnaden beviljas enligt lokal prisnivå enligt årlig prisundersökning på orten. Bistånd beviljas enligt billigaste sättet att avhjälpa synfelet.

Kan beviljas upp till 10 % av prisbasbeloppet.

Hemutrustning

Hemutrustning avser vad som behövs för att ett hem ska kunna fungera och ska tillgodose behov så som matlagning, umgänge, sömn, förvaring, xxx- xxxxxx, rekreation och information. Även dator bör ingå i en hemutrustning. Dator beviljas i första hand i hushåll med barn och hushåll med långvarigt biståndsbehov.

Det finns ingen allmän rätt till ekonomiskt bistånd vad gäller utrustning i bostaden enbart av ekonomiska skäl utan det ska föreligga särskilda skäl. Särskilda skäl är exempelvis när behovet uppstår som ett led i en rehabili- tering, då den enskilde saknar möjlighet att förbättra sin ekonomi genom självförsörjning på mycket lång sikt, ungdom som varit placerad av social- tjänsten, behov av komplettering som uppstår vid långvarigt behov av

ekonomiskt bistånd (mer än 6 månader) eller vid separation. Bidraget beviljas efter individuell behovsprövning.

Kan beviljas upp till 20 % av prisbasbeloppet för ensamstående samt upp till 6 % av prisbasbeloppet för varje övrig familjemedlem.

Internet

Tillgång till internet/bredband är enligt rättspraxis en skälig utgift för att uppnå en skälig levnadsnivå. Dock ingår det inte i försörjningsstödet/ riksnormen varför behovet utreds som livsföring i övrigt. Detta innebär att en individuell bedömning ska göras av behovet och kostnaden. Rättspraxis visar att det ska vara mycket speciellt undantag att detta inte ska ingå i det ekonomiska biståndet.

Utgångspunkten är att kostnaden beviljas enligt lokal prisnivå enligt årlig prisundersökning på orten.

Klädutrustning

Ekonomiskt bistånd till kläder utöver riksnorm kan beviljas vid särskilda behov, exempelvis i samband med vård på behandlingshem eller oförutsedda händelser.

Kan beviljas upp till 10 % av prisbasbeloppet.

Läkarvård/medicin/sjukvårdskostnad/sjukresor

Ekonomiskt bistånd för läkarvård, medicin, sjukvårdskostnad och sjukresor beviljas upp till frikort. Endast läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet godkänns i normalfallet. Kostnader för vård på sjukhus beviljas upp till högkostnadsskydd med avdrag för post i riksnorm som avser livsmedel.

Ersättning för sjukresor beviljas med egenavgift upp till högkostnadsskydd.

Magasineringskostnad

Ekonomiskt bistånd till magasineringskostnad kan beviljas vid exempelvis fängelsevistelse, vistelse på behandlingshem eller i samband med avhysning.

Kan beviljas upp till 5 % av prisbasbeloppet.

Resor för bosatta utanför tätorten

Utgångspunkten är att bistånd till resor för de som bor utanför tätorten i de flesta fall är nödvändigt för att den enskilde ska kunna vara aktivt arbetssökande eller i övrigt fullfölja sin planering samt kunna ha tillgång till den service som finns i tätorten. Kostnaden godkänns med i regel en resa per vecka alternativt för de dagar som behov finns enligt individuell bedömning.

Rättshjälp

Efter individuell bedömning godkänns egenavgiften i hemförsäkringen (rättsskydd) alternativt rättshjälpsavgift vid hjälp från Rättshjälpsmyndigheten. Kostnader godkänns med faktisk kostnad för egenavgift samt med den summa som Rättshjälpsmyndigheten fastställer vad gäller avgift.

Saneringskostnad

Ekonomiskt bistånd kan beviljas till sanering av bostad om det är ett led i eller förutsättning för att den enskilde ska kunna ta del av andra insatser från socialtjänsten, exempelvis hemtjänst. Rätten till RUT-avdrag ska beaktas.

Kan beviljas upp till 20 % av prisbasbeloppet.

Skulder

Utgångspunkten är att ekonomiskt bistånd inte beviljas till skulder, men det kan bli aktuellt i vissa fall efter individuell bedömning. I detta avsnitt redogörs för fyra sådana situationer.

Det är viktigt att ha en helhetssyn på skuldproblematiken. I utredningen vid en ansökan om ekonomiskt bistånd till skuld bör därmed innefattas vilken hjälp den enskilde behöver för att bli självförsörjande och för att kunna hantera konsekvenser av sin skuldsituation. Det bör även undersökas om det finns behov av budgetrådgivning, skuldsanering eller god man.

Hyresskulder

Hyresvärdarna har en lagstadgad skyldighet att meddela uppsägning av hyreskontrakt till kommunens socialnämnd, i detta fall kompetens- och arbetslivsnämnden, och avsikten med detta är att socialtjänsten tidigt och förebyggande ska kunna undersöka om det finns behov av stöd och insatser. Att socialtjänsten agerar snabbt är särskilt viktigt när det finns barn i en familj där en hyresskuld uppstått. I biståndsbedömningen ska särskild hänsyn tas till barnens situation. Socialtjänsten ska aktivt verka för att undvika avhysning av barnfamiljer. Detta kan innebära att socialtjänsten tidigt i en skuldsituation ska bevilja ekonomiskt bistånd till en hyresskuld. I vissa fall gäller detta även ensamstående som tillhör särskilt utsatta grupper och därmed får ytterligare svårigheter på bostadsmarknaden i och med en hyresskuld eller vräkningssituation.

Faktorer som ska vägas in i bedömningen av bistånd till hyresskulder är läget på den lokala bostadsmarknaden och den enskildes möjligheter att få ett annat boende. Hyresskulder i kommunens andrahandslägenheter ska handläggas enligt samma principer som för andra bostäder. Kommunens boendesamordnare samt budget- och skuldrådgivare är viktiga förebyggande resurser tillsammans med socialsekreteraren i arbetet för att förhindra avhysningar.

Det maximala beloppet som kan beviljas är 40 % av prisbasbeloppet.

Hyresskuld upp till motsvarande normunderskottet för de senaste 12 månaderna kan beviljas till hyresskuld om bedömningen görs att rätt till ekonomiskt bistånd hade förelegat vid en ansökan som hade skett i tid för aktuella månader. Detta under förutsättning att det har en avgörande betydelse att skulden blir betald.

Elskulder

Elbolagen har en lagstadgad skyldighet att meddela socialnämnden, i detta fall kompetens- och arbetslivsnämnden, när det finns risk för frånkoppling av el. Vid ansökan ska hänsyn tas till de konsekvenser som uppstår vid en frånkoppling vilket innebär att socialtjänsten i en skuldsituation kan bevilja ekonomiskt bistånd till en elskuld samt avgift för att koppla på elen.

Kan beviljas upp till 20 % av prisbasbeloppet.

Skuld till arbetslöshetskassa

Särskilda skäl att bevilja skulden kan föreligga även om sökanden haft medel att själv klara kostnaden när den uppkom. Sådant skäl är att den enskilde genom att skulden beviljas får rätt till arbetslöshetskassa eller motsvarande. Därmed kan den enskilde genom att bistånd beviljas få en ökad inkomst.

Skuld till förskoleverksamhet och skolbarnomsorg

Särskilda skäl att bevilja skulden kan föreligga även om sökanden haft medel att själv klara kostnaden när den uppkom. En förlorad förskoleplats kan medföra allvarliga konsekvenser för familjens förmåga att försörja sig och leda till fortsatt biståndsberoende. Barnets behov ska särskilt vägas in i bedömningen.

Kan beviljas upp till 10 % av prisbasbeloppet.

Spädbarnsutrustning

Bistånd till spädbarnsutrustning beviljas vid barns födelse om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Kompletterande bistånd kan beviljas då barnet växer och nya behov uppstår. Priser på begagnad utrustning gäller i första hand.

Kan beviljas upp till 12 % av prisbasbeloppet. Vid påföljande barn som föds inom fem år kan komplettering beviljas upp till 6 % av prisbasbeloppet.

Tandvård

Kostnader för akut tandvård, det vill säga behandling som måste utföras omedelbart, beviljas utan att kostnadsförslag inhämtas. Det krävs att det är styrkt att behandlingen avsett akut tandvård genom notering på tandvårdsfaktura eller på annat sätt.

Bistånd kan också beviljas till nödvändig tandvård som inte är akut. Med det avses sådan tandvård som framgår av upprättat kostnadsförslag och som enligt särskild prövning visar att behandlingen är enligt billigaste

behandlingsalternativ och förutsatt att tandvården inte kan bekostas av den enskilde. Huvudregeln att rätten till bistånd avseende kostnad för tandvård prövas månadsvis i samband med handläggning av ansökan om fortsatt försörjningsstöd.

Kan beviljas upp till 35 % av prisbasbeloppet.

Umgängesresor

Ekonomiskt bistånd beviljas till resor i samband med umgänge. Den förälder som har umgänge har det primära ansvaret för kostnaden. Finns dom i Tingsrätt eller en planering hos socialtjänsten så följs den planeringen vad gäller fördelning av kostnader och omfattning av umgänge.

Kan beviljas upp till 25 % av prisbasbeloppet per år/12-månadersperiod.

Utflykter, läger, skolresor

Vid långvarigt behov av försörjningsstöd kan ekonomiskt bistånd beviljas till kortare utflykter för barn så som läger eller skolresor.

Kan beviljas upp till 10 % av basbeloppet.

Beräkning av försörjningsstöd

I Socialstyrelsens ”Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten” framgår principerna för beräkning av ekonomiskt bistånd, bland annat visas vilka inkomster som ska medräknas. Mer preciserade lokala anvisningar redovisas nedan.

Barns och skolungdomars inkomster av eget arbete

Hemmavarande barn och skolungdomars (upp till 21 års ålder) inkomster räknas som inkomst med den del som överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår. För skolungdomar som flyttat hemifrån eller beviljas försörjningsstöd av särskilda sociala skäl ska inkomsten som överstiger ett halvt prisbasbelopp per år räknas till försörjningen. Dock får den summa som räknas av till familjens försörjning inte överstiga den nivå som mot- svarar den unges del i familjens kostnader inklusive kostnader för hyra.

Barn och skolungdomar som bor i eget hushåll

För ungdomar som studerar i grundskola, gymnasium eller annan jämförlig grundutbildning och bor i eget hushåll beräknas rätten till ekonomiskt bistånd enligt riksnormens nivå för ungdom till och med vårterminen då ungdomen fyller 20 år.

Förskolebarn

Riksnormen ger kommunerna möjlighet att justera normen för förskolebarn med hänsyn till om de får fri lunch utanför hemmet fem dagar per vecka, till exempel inom kommunal barnomsorg. För förskolebarn tillämpas i Falköpings kommun normbelopp med lunch.

Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

2021-04-07

Sida

1 (1)

§ 27 Dnr 2021/00030

Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott - Ledamöter och ersättare

Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut

1 Kompetens- och arbetslivsnämnden väljer Xxxxxx Xxxxxxxxxxx till ersättare i kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott.

Bakgrund

Vid kommunfullmäktiges möte 22 februari entledigades Xxxxx Xxxx (C), enligt eget önskemål, från sitt uppdrag som ledamot i kompetens- och arbetslivsnämnden. Till ny ledamot i nämnden valdes Xxxxxx Xxxxxxxxx (C).

Xxxxx Xxxx var också vald till ersättare i kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott.

Xxxxxxx Xxxxxxxx (C) föreslår Xxxxxx Xxxxxxxxxxx (C) som ersättare i arbetsutskottet.

Justerarnas signaturer

Protokollsutdraget bestyrks

Document Metadata

Table of Contents

Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Document Metadata