Avtal som inte tagits med i avtalstrycket

Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL) Omställningsavtal

Överenskommelse om trygghetsförsäkring Utvecklingsavtal

Avtal om förslagsverksamhet

Avtal om rätt till tjänstemäns uppfinningar Avtal om konkurrensklausuler

Huvudavtal (förhandlingsordning)

Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring Samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning (SIF/CF) Ledaravtal

Avtal om lönebildning i företagen (SIF) Avtal om lönebildning i företagen (CF)

Dessutom finns ytterligare ett antal överenskommelser bl a av samarbets- och rekommendationskaraktär.

Innehåll

1-6

Innehållsförteckning Sid

1 Avtalets omfattning 8

1.1 Allmänt 8

1.2 Undantag 8

1.3 Tjänstemän som uppnått pensionsåldern 8

2 Anställning 9-10

2.1 Anställning tills vidare 9

2.2 Villkor för tidsbegränsade anställningar 9

2.3 Vikariat 9

2.4 Provanställning 9

2.5 Underrättelse till tjänstemannaklubb 10

2.6 Uppsägning av arbetsgivares rätt att anställa på prov

och vid arbetstopp 10

3 Allmänna förhållningsregler 11

3.1 Lojalitet och förtroende 11

3.2 Bisyssla 11

3.3 Förtroendeuppdrag 11

4 Lön för del av löneperiod 11

5 Övertid 12-15

5.1 Övertidsarbete 12

5.1.1 Definition 12

5.1.2 Beräkning av övertid 12

5.2 Kompensation för övertid 12

5.2.1 Pengar, ledighet, lön, semester 12

5.2.2 Pengar eller ledighet 12

5.2.3 Högre lön, längre semester 13

5.2.4 Förberedelse- och avslutningsarbete 13

5.2.5 Underrättelse till tjänstemannaklubb 13

5.3 Beräkning av övertidsersättning och kompensationsledighet 13

5.3.1 Övertidsersättning 13

5.3.2 Kompensationsledighet 14

5.3.3 Övertidsarbete som är skilt från ordinarie arbetstid 14

5.4 Deltidsanställning 14

5.4.1 Mertidsersättning 14

5.4.2 Övertidskompensation 15

6 Restidsersättning 16-17

6.1 Restid 16

6.2 Rätt till restidsersättning 16

6.3 Ersättning 17

7 Semester 18-24

7-8

7.1 Allmänna bestämmelser 18

7.2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår 18

7.3 Semesterns längd 18

7.3.1 Överenskommelse om längre semester 18

7.3.2 Garantiregel 18

7.3.3 Tidigare regler 18

7.3.4 Samma koncern 19

7.4 Semesterlön, semesterersättning m m 19

7.4.1 Semesterlön 19-20

7.4.2 Semesterersättning 20

7.4.3 Obetald semester 20

7.4.4 Ändrad sysselsättningsgrad 20-21

7.4.5 Utbetalning 21

7.5 Sparande av semester 21

7.5.1 Antal dagar 21

7.5.2 Uttag 22

7.5.3 Semesterlön för sparade semesterdagar 22

7.6 Semester för nyanställda m fl 22

7.7 Intyg om uttagen semester 23

7.8 Semester för intermittent deltidsarbetande 23

7.8.1 Antal dagar 23-24

7.8.2 Ersättning och avdrag 24

8 Sjuklön m m 25-30

8.1 Rätten till sjuklön 25

8.2 Sjukanmälan till arbetsgivaren 25

8.3 Skriftlig försäkran och läkarintyg 25

8.4 Sjuklönens storlek 26

8.4.1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen 26

8.4.2 Ny sjukperiod inom fem kalenderdagar 26

8.4.3 När avdrag redan gjorts för tio karensdagar 26

8.4.4 Sjuklön om 80 % under hela perioden 26

8.4.5 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen 26-27

8.4.6 Definition av månadslön och veckoarbetstid 27

8.5 Sjuklönetidens längd 28

8.6 Vissa samordnings- och inskränkningsregler 28

8.6.1 Tjänstemannen får annan ersättning 28

8.6.2 Tjänstemannen har fyllt 60 år 28

8.6.3 Förtigande av sjukdom 28

8.6.4 Nedsatta sjukförmåner 29

8.6.5 Olycksfall m m 29

8.7 Föräldraledighetstillägg 29-30

8.8 Ledighet med tillfällig föräldrapenning 30

8.9 Smittbärare 30

Innehåll

9-14

9 Ledighet 31-33

9.1 Permission 31

9.2 Ledighet utan lön 31

9.3 Avdrag vid ledighet utan lön 31

9.3.1 Xxxxx ledighet 31

9.3.2 Tjänstledighet högst fem arbetsdagar 32

9.3.3 Tjänstledighet längre än fem arbetsdagar 32

9.3.4 Intermittent deltidsarbete 32-33

9.3.5 Ledighet hel månad 33

10 Tjänstemäns skyldigheter och rättigheter vid

konlikt mellan arbetsgivare och arbetare 34-35

10.1 Arbetsskyldighet 34

10.2 Skyddsarbete 34-35

10.3 Överläggning om visst arbete 35

10.4 Olovlig konflikt 35

10.5 Uppsägning m m 35

11 Uppsägning 36-40

11.1 Uppsägning från tjänstemannens sida 36

11.1.1 Uppsägningstid 36

11.1.2 Skriftlig uppsägning 36

11.2 Uppsägning från arbetsgivarens sida 37

11.2.1 Uppsägningstid 37-38

11.2.2 Förlängd uppsägningstid 38

11.2.3 Turordning vid personalinskränkning 38-39

11.2.4 Varsel 39

11.2.5 Lön under uppsägningstid 39

11.3 Övriga bestämmelser vid uppsägning 39

11.3.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid 39

11.3.2 Provanställning 40

11.3.3 Pensionärer 40

11.3.4 Uppnådd pensionsålder 40

11.3.5 Förkortning av tjänstemannens uppsägningstid 40

11.3.6 Skadestånd 40

11.3.7 Anställningsintyg/-betyg 40

11.3.8 Intyg om uttagen semester 40

12 Frikrets 41

13 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd

SAF-PTK, Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK 41

14 Giltighetstid 41

Bilagor 42-56

Xxxxxxx Xxxxxx

Bilaga 1

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän 42

Bilaga 2

Överenskommelser om ersättning för förskjuten arbetstid, beredskapstjänst m m samt om nattvila

vid övertidsarbete (Ledarna) 47

Bilaga 3

Överenskommelse om ersättning för förskjuten

arbetstid, beredskapstjänst och jourtid (SIF/CF) 50

Bilaga 4

Överenskommelse om ersättning för veckovila (SIF/CF) 54

Bilaga 5

Arbetstidsförkortning 56

Bilaga 6

Kompetensutveckling i företagen 57

Sökordsregister 59-61

Omfattning

Anställning

1 Avtalets omfattning

1.1 Allmänt

Avtalet gäller för företag som är medlemmar i ALMEGA Industri och Kemiförbundet.

Avtalet gäller för alla tjänstemän med de undantag och in- skränkningar som anges nedan.

Avtalet kan utgöra utgångspunkt för diskussioner om likartade regler för samtliga anställda i företaget. Lokala parter kan komma överens om sådana gemensamma regler utan hinder av detta avtal. Reglerna ska i så fall godkännas av alla berörda centrala parter. Om så inte sker ska avtalsparterna verka för att central förhandling kommer till stånd i frågan mellan samtliga parter.

1.2 Undantag

Avtalet gäller inte

• tjänstemän som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställ- ningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,

• tjänstemän vars anställning utgör en bisyssla samt

• tjänstemän som på arbetsgivarens uppdrag arbetar utomlands.

Anställningsvillkoren ska under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller genom särskilda regler som gäller vid företaget (se även “Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring“).

Upplysning:

Av sjuklönelagen följer att en anställd som är undantagen från avtalet har rätt till sjuklön under sjuklöneperioden.

1.3 Tjänstemän som uppnått pensionsåldern

För tjänstemän som står kvar i tjänst efter det att de uppnått den ålder som gäller som pensionsålder enligt ITP-planen eller har anställts vid företaget efter det att de har uppnått den ordinarie pensionsålder som tillämpas där, gäller avtalet med följande inskränkningar:

• Rätten till sjuklön framgår av 8.6.2 och

• Uppsägningstiden framgår av 11.3.3

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om an- ställningsvillkor som avviker från avtalet.

2 Anställning

2.1 Anställning tills vidare

En anställning gäller tills vidare, om inte arbetsgivaren och tjänste- mannen har avtalat om att anställningen ska vara tidsbegränsad.

2.2 Villkor för tidsbegränsade anställningar

Avtal kan träffas om anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete

• om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet,

• med studerande för tid då de har ferier eller gör uppehåll i studierna samt

• med den som uppnått ordinarie pensionsålder enligt ITP-planen. Avtal kan vidare träffas om anställning för viss tid vid

• praktikarbete,

• vikariat,

• tillfällig arbetstopp och

• provanställning.

2.3 Vikariat

Med vikariat avses att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro eller uppehåller en vakant befattning i av- vaktan på att den tillsätts. I det senare fallet kan anställningen avse högst sex månader, dock med möjlighet till förlängning om arbetsgi- varen och den lokala fackliga organisationen kommer överens om detta.

2.4 Provanställning

En provanställning kan omfatta högst sex månader, såvida de lokala parterna i individuella fall inte kommer överens om en längre period, dock högst 12 månader. Avtal om provanställning kan träffas

• om tjänstemannens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade eller

• om det annars finns särskilda skäl att pröva tjänstemannen mot bakgrund av arbetsuppgifternas speciella krav eller

• om tjänstemannen är handikappad, långtidsarbetslös eller uppta- gen i Trygghetsrådets clearingregister.

Anställning

Förhållnings- regler

2.5 Underrättelse till tjänstemannaklubb

Arbetsgivare som anställer vid tillfällig arbetstopp eller provanställer bör dessförinnan underrätta berörd tjänstemannaklubb vid företaget, om det är praktiskt möjligt. Underrättelsen ska lämnas inom en vecka efter det att anställningsavtal har träffats.

2.6 Uppsägning av arbetsgivarens rätt att anställa på prov och vid arbetstopp

Den lokala tjänstemannaorganisationen eller berört tjänste-

mannaförbund kan säga upp arbetsgivarens rätt att anställa vid till- fällig arbetstopp eller på prov. Uppsägningstiden är tre månader.

Xxxxxxxxxxxx som vill ha kvar sin rätt ska skyndsamt begära att för- handlingar om detta förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga uppsägningstiden för att göra det möjligt att slutföra för- handlingar enligt förhandlingsordningen, innan uppsägningstiden löper ut. I sista hand kan frågan tas upp till överläggningar i Tjänstemarknadsnämnden SAF-PTK.

3 Allmänna förhållningsregler

3-4

Lön för del av löneperiod

3.1 Lojalitet och förtroende

Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänsteman grundar sig på ömse- sidig lojalitet och ömsesidigt förtroende.

Tjänsteman ska iaktta diskretion när det gäller företagets ange- lägenheter, såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter och dylikt.

3.2 Bisyssla

En tjänsteman får inte utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag som konkurrerar med arbetsgi- varen. Tjänstemannen får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som kan inverka menligt på arbetet i tjänsten. Den som avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör därför först samråda med arbetsgivaren.

3.3 Förtroendeuppdrag

En tjänsteman har rätt att inneha statliga, kommunala och fackliga förtroendeuppdrag.

4 Lön för del av löneperiod

Till tjänstemän som börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad betalas en dagslön för varje kalenderdag som anställ- ningen omfattar under en sådan månad.

För beräkning av dagslön - se 9.3.3.

Övertid

5 Övertid

5.1 Övertidsarbete

5.1.1 Definition

Med övertidsarbete som ger rätt till övertidskompensation avses arbe- te som en heltidsanställd utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för anställningen, om arbetsgivaren beordrat övertidsarbe- tet eller godkänt det i efterhand.

Om arbetstiden under en viss del av året är förkortad utan mot- svarande förlängning under annan del av året, uppkommer övertid först när tjänstemannen fullgjort den längre dagliga arbetstid som gäl- ler under resten av året.

Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändiga förberedelse- och avslutningsarbeten som normalt ingår i befattningen.

5.1.2 Beräkning av övertid

Vid beräkning av övertid tas endast fulla halvtimmar med. Om över- tidsarbete utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda tidsperioderna räknas ihop.

5.2 Kompensation för övertid

5.2.1 Pengar, ledighet, lön, semester

Övertidsarbete kompenseras med

• pengar

• ledighet

• högre lön

• längre semester enligt reglerna nedan.

5.2.2 Pengar eller ledighet

Tjänstemannen har rätt till övertidskompensation antingen i pengar (övertidsersättning) eller i form av ledig tid (kompensationsledighet), om inte annat följer av 5.2.3 eller 5.2.4 nedan.

Kompensationsledighet ges om tjänstemannen så önskar och arbetsgi- varen efter samråd med tjänstemannen finner att det kan ske utan olä- genhet för verksamheten i företaget. Vid samrådet bör arbetsgivaren så långt det är möjligt, beakta tjänstemannens önskemål om när ledigheten ska tas ut.

5.2.3 Högre lön, längre semester

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om att tjänste- mannen i stället för pengar eller ledighet får högre lön och/eller tre eller fem semesterdagar utöver lagstadgad semester. Sådana överens- kommelser träffas med tjänstemän i chefsställning eller sådana tjänstemän vars arbetstid är svår att kontrollera eller som har frihet att själva förlägga sin arbetstid.

Överenskommelsen ska vara skriftlig och avse ett semesterår om inte arbetsgivaren och tjänstemannen kommer överens om annat. Sådan annan överenskommelse kan inför varje nytt semesterår omförhandlas.

5.2.4 Förberedelse- och avslutningsarbete

Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen kommit överens om att förberedelse- och avslutningsarbete dagligen ska utföras och lönen inte har fastställts eller fastställs med hänsyn till detta, ska tjänsteman- nen kompenseras för förhållandet genom att få 28 dagars semester.

5.2.5 Underrättelse till tjänstemannaklubb

Om överenskommelse har träffats enligt 5.2.3 eller 5.2.4 ska arbets- givaren underrätta berörd tjänstemannaklubb om detta. Efter under- rättelse ska arbetsgivaren om tjänstemannaklubben så begär uppge de motiv som ligger till grund för överenskommelsen.

5.3 Beräkning av övertidsersättning och kompensationsledighet

5.3.1 Övertidsersättning

Övertidsersättning per timme betalas enligt följande:

Övertidsarbete kl 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar

Övertidsarbete på annan tid

månadslönen 94

månadslönen 72

Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

Med övertidsarbete på “annan tid“ jämställs övertidsarbete på varda- gar som är arbetsfria för den enskilde tjänstemannen samt på mid- sommar-, jul- och nyårsafton.

Semesterlön är inkluderad i ersättningsbeloppen.

Övertid

5.3.2 Kompensationsledighet

Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande:

Övertidsarbete kl 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar	Övertidsarbete på annan tid
1,5 timmar	2 timmar

5.3.3 Övertidsarbete som är skilt från ordinarie arbetstid

Om tjänstemannen beordras utföra övertidsarbete på tid som inte är en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, lämnas övertidser- sättning eller kompensationsledighet som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om övertidsar- betet är skilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll.

Arbetsgivaren ska ersätta eventuella resekostnader vid övertidsarbete enligt ovan. Detta gäller även för tjänstemän som inte har rätt till övertidsersättning eller kompensationsledighet.

5.4 Deltidsanställning

5.4.1 Mertidsersättning

Om en deltidsanställd tjänsteman utfört arbete utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för deltidsanställningen (mertid), betalas ersättning per överskjutande timme med

månadslönen

3,5 x veckoarbetstiden

Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

Med “veckoarbetstiden“ avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.

Semesterlön är inkluderad i ersättningsbeloppet.

Vid beräkning av utfört mertidsarbete tas endast fulla halvtimmar med. Om mertidsarbete har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstid som gäller för deltidsanställningen en viss dag ska de båda tidsperioderna räknas ihop.

5.4.2 Övertidskompensation

Om mertidsarbete utförts före eller efter de klockslag som gäller för den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för motsvarande hel- tidsanställning i företaget, ges övertidskompensation.

Vid beräkning av övertidsersättning enligt 5.3.1 ska tjänstemannens lön räknas upp till heltidslön.

Restid

6 Restidsersättning

6.1 Restid

Med restid som ger rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för själva resan till bestämmelseorten.

Restid som ligger inom tjänstemannens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid tas därför endast såda- na tjänsteresor med som ligger utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid.

Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar tas med. Restid såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, ska räknas ihop.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl 22.00-08.00 inte räknas med.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de be- stämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos arbetsgivaren.

6.2 Rätt till restidsersättning

Tjänstemän har rätt till restidsersättning enligt 6.3 med följande undantag:

• Arbetsgivaren och tjänstemannen har enats om att tjänstemannen inte ska ha någon restidsersättning (gäller endast tjänstemän som inte har rätt till övertidsersättning eller kompensationsledighet).

• Arbetsgivaren och tjänstemannen har kommit överens om att kompensation för restid ska ges i annan form. Förekomsten av res- tid kan t ex beaktas när lönen fastställs.

• Tjänstemannen har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex resande försäljare, servicetekniker eller liknande. En sådan tjänsteman har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen har kommit överens om detta.

6.3 Ersättning

Restidsersättning betalas per timme med

månadslönen 240

När resan har företagits under tiden från kl 18.00 fredag fram till kl 06.00 måndag eller från kl 18.00 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06.00 dag efter helgdag är ersättningen i stället

månadslönen 190

Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen.

Restidsersättning enligt divisorn 240 betalas för högst sex timmar per kalenderdygn.

Semesterlön är inkluderad i ersättningsbeloppen.

Vid beräkning av restidsersättning ska deltidsanställd tjänstemans lön räknas upp till heltidslön.

Semester

7 Semester

7.1 Allmänna bestämmelser

Semester utgår enligt lag med i 7.2, 7.3, 7.5.1, 7.5.2, 7.6 och 7.7 angivna tillägg, och i 7.4 och 7.5.3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen framgår i nämnda punkter.

7.2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår Arbetsgivaren kan komma överens med en enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaorganisationen om att semesterår och/eller intjänandeår ska förskjutas.

7.3 Semesterns längd

7.3.1 Överenskommelse om längre semester

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan enligt 5.2.3 komma överens att tjänstemannen får tre eller fem semesterdagar utöver lagstadgad semester.

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar.

Upplysning:

För tjänstemän med fler semesterdagar än de lagstadgade fastställs antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 § semesterlagen.

7.3.2 Garantiregel

Om en tjänsteman på grund av ett kollektivt eller enskilt avtal har rätt till fler semesterdagar än detta avtal ger, behåller tjänstemannen sin längre semester.

Denna garantiregel gäller dock inte när en tjänsteman fått längre semester som övertidskompensation eller inte längre är skyldig att utföra förberedelse- och avslutningsarbete enligt 5.2.4.

7.3.3 Tidigare regler

Tidigare regler om antal semesterdagar per år ska fortsätta att gälla vid ett företag om detta avtal skulle innebära att semestern förkortas.

Om det blir aktuellt att ändra semesterbestämmelserna vid ett företag ska meddelande lämnas till tjänstemannaparten. Innan ett avgörande träffas, ska förhandlingar äga rum, om tjänstemannaparten så önskar.

7.3.4 Samma koncern

En tjänsteman som går över från ett företag till ett annat inom samma koncern, får tillgodoräkna anställningstiden hos den tidigare arbetsgi- varen när antalet betalda semesterdagar beräknas, om semesterersätt- ning inte har betalats ut i den tidigare anställningen.

7.4 Semesterlön, semesterersättning m m

7.4.1 Semesterlön

Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell vid semester- tillfället och semestertillägg enligt nedan.

Semestertillägget för varje betald semesterdag är

• 0,8 % av tjänstemannens månadslön som är aktuell vid semester- tillfället.

Med aktuell månadslön avses här fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se 7.4.4.

• 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret.

Anmärkning:

Semestertillägget 0,5 % förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet ska semestertillägget jus- teras upp genom att 0,5 % multipliceras med det antal semester- dagar tjänstemannen är berättigad till enligt 7.3 och divideras med antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har tjänat in.

Med rörlig lönedel avses här

• provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar,

• premielön och

• ersättning för förskjuten tid, jour- och beredskapsersättning eller liknande rörlig lönedel om den inte räknats in i månadslönen.

Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rör- liga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens per- sonliga arbetsinsats.

Semester

Till “summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjä- nandeåret“ ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semester- lönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rör- liga lönedelar. Den beräknas på följande sätt:

Genomsnittlig dagsinkomst =

Rörlig lönedel som betalats under intjänandeåret

antal anställningsdagar minus semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret

Upplysning:

Antal anställningsdagar definieras i 7 § semesterlagen.

Ersättning för förskjuten tid, jour- och beredskapsersättning eller lik- nande ska inte tas med i ovanstående genomsnittsberäkning, om tjän- stemannen under intjänandeåret haft sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.

Upplysning:

Övertidsersättning, ersättning per överskjutande timme vid del- tidsanställning och restidsersättning tas inte med vid beräkning av semestertillägg (se 5.3.1 och 5.4.1 respektive 6.3).

7.4.2 Semesterersättning

Semesterersättningen är 5,4 % av den aktuella månadslönen per out- tagen betald semesterdag plus eventuellt semestertillägg om 0,5 % enligt 7.4.1. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphör- de. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se 7.4.4.

7.4.3 Obetald semester

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänste- mannens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen.

Beträffande begreppet månadslön - se 7.4.1.

7.4.4 Ändrad sysselsättningsgrad

Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsätt- ningsgrad än vid semestertillfället ska den månadslön som är aktuell vid semestertillfället proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.

Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad gäller den sysselsättningsgrad som tjänstemannen haft under det över- vägande antalet kalenderdagar av månaden.

Beträffande begreppet månadslön - se 7.4.1.

7.4.5 Utbetalning

Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:

Huvudregel

Semestertillägget om 0,8 % betalas ut vid den ordinarie löneut- betalningen i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget om 0,5 % betalas ut senast vid semesterårets slut.

Undantag 1

Om lönen till väsentlig del består av rörliga lönedelar har tjänsteman- nen rätt att vid ordinarie löneutbetalning i samband med semestern få utbetalt ett av arbetsgivaren preliminärt beräknat semestertillägg som avser den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren ska senast vid semesterå- rets utgång betala ut det semestertillägg som kan återstå efter beräk- ning enligt 7.4.1.

Undantag 2

Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla kan arbetsgivaren betala ut resterande semesterlön för rörliga lönedelar efter semesterårets utgång. Detta ska i så fall göras vid första ordinarie löneutbetalning på det nya semesteråret.

7.5 Sparande av semester

7.5.1 Antal dagar

Om en tjänsteman har rätt till fler semesterdagar med semesterlön än 25 kan tjänstemannen efter överenskommelse med arbetsgivaren även spara dessa överskjutande semesterdagar. Detta gäller under förut- sättning att tjänstemannen inte samma år tar ut tidigare sparad semes- ter.

Arbetsgivaren och tjänstemannen ska komma överens om vilket semesterår de sparade dagarna ska tas ut och när under året.

Semester

7.5.2 Uttag

Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparats.

Semesterdagar som sparats enligt lag ska tas ut före semesterdagar som sparats enligt 7.5.1 under samma år.

7.5.3 Semesterlön för sparade semesterdagar

Semesterlön för sparade semesterdagar beräknas enligt 7.4.1 (exklusi- ve anmärkningen). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % ska dock all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.

Semesterlönen för sparade semesterdagar ska vidare anpassas till tjän- stemannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.

Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid - se 7.4.4.

7.6 Semester för nyanställda m fl

Om en nyanställds betalda semesterdagar inte täcker tiden för företa- gets huvudsemester eller om den nyanställde i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under det antal dagar som behövs.

Sådana överenskommelser ska vara skriftliga.

Vid ledighet utan löneavdrag gäller följande. Om anställningen upphör inom fem år från den dag den började görs avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänst- ledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska inte göras om anställningen upphört på grund av att tjänstemannen

• är sjuk eller

• har frånträtt sin anställning enligt 4 § tredje stycket första mening- en lagen om anställningsskydd, eller

• har sagts upp på grund av arbetsbrist.

Upplysning:

För tjänstemän som har fått fler betalda semesterdagar än de han tjä- nat in gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 § tre- dje stycket semesterlagen, om någon skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats.

7.7 Intyg om uttagen semester

Tjänstemannen har rätt att få ett intyg om uttagen semester när anställningen upphör - se 11.3.8.

7.8 Semester för intermittent deltidsarbetande

7.8.1 Antal dagar

Om en tjänsteman är deltidsanställd och har ett arbetstidsschema, som inte innebär arbete varje dag varje vecka (intermittent deltidsar- bete) gäller följande. Antalet semesterdagar enligt 7.3 (bruttosemes- terdagar) som ska läggas ut under semesteråret ska proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda i motsvarande befattning. Det antal semes- terdagar som då erhålls (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha varit arbetsdagar för tjänstemannen.

Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar ska läggas ut under semesterå- ret proportioneras de var för sig enligt följande:

Antal arbetsdagar per vecka/5 x antal bruttosemesterdagar som ska läggas ut =

antal semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha varit arbetsdagar (nettosemesterdagar).

Om det uppstår ett brutet tal vid beräkningen avrundas det uppåt till närmaste heltal.

Med “antalet arbetsdagar per vecka“ avses det antal dagar som enligt arbetstidsschemat är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per fyra veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningsperiod).

Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester läggs ut för en sådan tjänsteman går det åt en hel semesterdag även för den dag då tjänste- mannen endast skulle ha arbetat en del av dagen.

Semester

Sjuklön

Exempel

Deltiden är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka	Xxxxx nettosemesterdagar (vid 25 dagars bruttosemester)
4	20
3,5	18
3	15
2,5	13
2	10

Om arbetstidsschemat ändras så att “antalet arbetsdagar per vecka“ förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om så att de svarar mot den nya arbetstiden.

7.8.2 Ersättning och avdrag

Semestertillägg, semesterersättning och löneavdrag (vid obetald semester) beräknas med utgångspunkt från antalet bruttosemes- terdagar.

8 Sjuklön m m

8.1 Rätten till sjuklön

Tjänsteman har rätt till sjuklön enligt de regler som anges i detta kapi- tel. I övrigt gäller lagen om sjuklön.

8.2 Sjukanmälan till arbetsgivaren

En tjänsteman som inte kan arbeta på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada ska snarast möjligt anmäla detta till arbetsgivaren. Föreligger godtagbara skäl som hinder för sjukanmälan, ska anmälan ske så snart hindret upphört. Vidare ska tjänstemannen meddela arbetsgivaren när arbetet beräknas kunna återupptas. Samma gäller om tjänstemannen måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta.

Någon rätt till sjuklön finns inte för tiden innan en sådan anmälan gjorts.

8.3 Skriftlig försäkran och läkarintyg

Tjänstemannen ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå i vilken omfattning, tjänstemannen inte kunnat arbeta på grund av sjukdomen. Någon rätt till sjuklön finns inte innan en sådan försäkran lämnats.

Från den åttonde kalenderdagen ska tjänstemannen alltid styrka sjuk- dom med läkarintyg, som visar att tjänstemannen är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd. Arbetsgivaren får begära att tjänstemannen även ska styrka sjukdomen med läkarintyg för de första sju kalenderdagarna.

Arbetsgivaren kan anvisa läkare för att utfärda läkarintyg.

Någon rätt till sjuklön finns inte om tjänstemannen lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden som är av betydelse för rätten till sjuklön.

Anmärkning:

Det är av ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannen - i rehabiliteringssyfte - att orsaken till sjukdomen kan klarläggas så tidigt som möjligt. Detta gäller särskilt vid upprepade sjukdomsfall.

Sjuklön

8.4 Sjuklönens storlek

8.4.1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen

För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag enligt följande

för den första frånvarodagen (karensdagen)

fr o m den andra frånvarodagen

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

månadslönen x 12

20% x

52 x veckoarbetstiden

Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid betalas med undantag för karensdagen dessutom sjuklön med 80 % av den ersättning som tjänstemannen gått miste om.

8.4.2 Ny sjukperiod inom fem kalenderdagar

Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar efter det att en tidigare sjukperiod avslutats, betraktas denna som en fortsättning på föregående sjukperiod.

8.4.3 När avdrag redan gjorts för tio karensdagar

Om tjänstemannen under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensdagar, görs sjukavdrag för den första dagen i kommande sjukperiod enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

8.4.4 Sjuklön om 80 % under hela perioden

För tjänstemän, som enligt försäkringskassans beslut är berättigade till sjuklön om 80 % under hela sjuklöneperioden, görs avdrag enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

Upplysning:

Innebörden av 8.4.2, 8.4.3 och 8.4.4 är hämtad ur sjuklönelagen.

8.4.5 Sjukdom fr o m den 15:e kalenderdagen

Sjukavdrag per dag

månadslönen x 12

90% x

365

90% x

7,5 x basbeloppet

365

10% x (månadslönen x 12 - 7,5 x basbeloppet)

365

För varje sjukdag inklusive arbetsfria dagar görs sjukavdrag enligt följande:

För tjänstemän med månadslön om högst 7,5 x basbeloppet/12

För tjänstemän med månadslön över 7,5 x basbeloppet/12

Om lönen ändras görs sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.

Högsta sjukavdrag per dag

Sjukavdraget per dag får inte överstiga

månadslönen x 12

365

Med månadslön jämställs vid beräkning av högsta sjukavdrag per dag

• fasta lönetillägg per månad (t ex ersättning för förskjuten arbets- tid eller övertidstillägg)

• sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personli- ga arbetsinsats

• garanterad minimiprovision eller liknande.

8.4.6 Definition av månadslön och veckoarbetstid

Månadslön

Med månadslön avses i 8.4.1 och 8.4.5 följande:

• Aktuell fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad

• beräknad genomsnittsinkomst per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. Om tjänsteman till väsentlig del är avlönad med sådana rörliga lönedelar bör arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om det löne- belopp som sjukavdraget ska göras från.

Vid sjukavdrag fr o m 15:e kalenderdagen avses med månadslön även förmåner i form av kost och bostad värderade enligt RSV:s anvisningar.

Veckoarbetstid

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Vid oregelbunden arbetstid beräknas vecko- arbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningsperiod.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetsti- den per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Sjuklön

8.5 Sjuklönetidens längd

Rätten till sjuklön upphör efter sjukfrånvaro i 90 kalenderdagar i följd. För tjänstemän som varit sammanhängande anställda mindre än ett år, och som inte gått över direkt från anställning där de haft rätt till 90 dagars sjuklön, gäller i stället 45 kalenderdagar i följd.

Rätten till sjuklön upphör även efter det att tjänstemannen under den senaste tolvmånadersperioden varit sjukfrånvarande sammanlagt 105 (respektive 45) kalenderdagar under perioden.

När tjänstemannen får sjukpension enligt ITP-planen upphör rätten till sjuklön.

Upplysning:

Bestämmelserna i 8.5 inskränker inte rätten till sjuklön enligt lag under sjuklöneperioden.

8.6 Vissa samordnings- och inskränkningsregler

8.6.1 Tjänstemannen får annan ersättning

Om en tjänsteman får ersättning från staten, från försäkring eller från skadevållande tredje man, får arbetsgivaren besluta att minska eller dra in sjuklön för att undvika överkompensation vid sjukdom i för- hållande till de sjuklönenivåer som följer av detta avtal. Detta gäller inte ersättning från allmän försäkringskassa eller ersättning enligt kol- lektivavtal.

8.6.2 Tjänstemannen har fyllt 60 år

Om tjänstemannen har fyllt 60 år vid anställningen kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om att tjänstemannen inte ska ha någon rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjuklöneperioden. Om en sådan överenskommelse har träffats, ska arbetsgivaren under- rätta den lokala tjänstemannaorganisationen.

För pensionärer enligt 1.3 gäller 8.4.5 endast om särskild över- enskommelse träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen.

8.6.3 Förtigande av sjukdom

Tjänstemän som vid anställningen har undanhållit att de lider av viss sjukdom, har inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukpe- rioden som beror på sjukdomen. Detsamma gäller om arbetsgivaren vid anställningen begärt friskintyg men tjänstemannen på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant.

8.6.4 Nedsatta sjukförmåner

Om tjänstemannen helt eller delvis har undantagits från sjuk- vårdsförmåner enligt lagen om allmän försäkring reduceras sjuklönen i motsvarande mån.

8.6.5 Olycksfall m m

Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under arbete för någon annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgiva- ren betala sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om arbetsgivaren särskilt har åtagit sig detta. Detsamma gäller om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder.

Om arbetsoförmågan är självförvållad har tjänstemannen inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen.

8.7 Föräldraledighetstillägg

En tjänsteman som är tjänstledig i samband med barns födelse eller adoption har rätt till föräldraledighetstillägg från arbetsgivaren om

• xxxxxxxxxxxxx har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd samt

• tjänstemannens anställning fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten.

För kvinnlig tjänsteman gäller rätten till föräldraledighetstillägg även för tid hon är tjänstledig på grund av havandeskap. Föräldraledighets- tillägget utges inte för längre tid än som nedan anges.

Föräldraledighetstillägget utges enligt följande:

Anställningstid	Föräldraledighetstillägg
Minst ett år i följd	högst 30 dagar
Två år i följd eller mer	högst 60 dagar

Föräldraledighetstillägget beräknas genom ett löneavdrag för varje frånvarodag (inklusive arbetsfria dagar) som motsvarar sjukavdraget vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen.

Om ledigheten skulle bli kortare än en respektive två månader, utges föräldraledighetstillägg inte för längre tid än ledigheten omfattar.

Sjuklön

Ledighet

Föräldraledighetstillägget utbetalas med halva beloppet när tjänst- ledigheten börjar och resterande hälft efter det att tjänstemannen har arbetat i tre månader efter tjänstledigheten.

Föräldraledighetstillägg utges inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts ska föräldraledighetstillägget reduceras i motsvarande grad.

I fråga om löneavdrag under tjänstledighet enligt denna punkt gäller bestämmelserna i 9.3.2 och 9.3.3 oberoende av om tjänstemannen har rätt till föräldraledighetstillägg eller inte.

8.8 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Löneavdrag görs för varje frånvarotimme med

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen. Definition av månadslön och veckoarbetstid, se 8.4.6.

8.9 Smittbärare

Om en tjänsteman måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och tjänstemannen har rätt till smitt- bärarpenning, görs avdrag enligt följande:

T o m 14:e kalenderdagen:

För varje frånvarotimme görs avdrag med

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Fr o m 15:e kalenderdagen:

Avdrag görs enligt mom 8.4.5.

Definition av månadslön och veckoarbetstid, se 8.4.6.

9 Ledighet

9.1 Permission

Med permission avses kort ledighet med lön.

Permission beviljas i regel endast för en del av arbetsdagen. I särskil- da fall kan dock permission beviljas för en eller flera dagar, t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemannens familj eller nära anhörigs dödsfall.

Om påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton inte är sedvanliga frida- gar bör permission beviljas under dessa dagar, om det kan ske utan olägenhet för verksamheten.

Upplysning:

För företag som redan tillämpar lediga påsk-, midsommar-, jul- och nyårsaftnar innebär inte denna bestämmelse någon förkortning av årsarbetstiden.

9.2 Ledighet utan lön

Med ledighet utan lön avses tjänstledighet (=ledighet minst en dag) eller annan ledighet (=ledighet för del av dag).

Ledighet utan lön beviljas om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten.

När tjänstledigheten beviljas ska arbetsgivaren ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den börjar eller slutar på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för tjänstemannen.

9.3 Avdrag vid ledighet utan lön

9.3.1 Xxxxx ledighet

Vid annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme. Avdraget per timme utgör

Aktuell månadslön (uppräknad till heltidslön) 175

Ledighet

9.3.2 Tjänstledighet högst fem arbetsdagar

Vid tjänstledighet under en period om högst fem arbetsdagar görs för varje tjänstledig arbetsdag avdrag med

Aktuell månadslön 21

Anmärkning:

Vid sexdagarsvecka ändras siffran 21 till 25.

9.3.3 Tjänstledighet längre än fem arbetsdagar

Vid tjänstledighet under en period längre än fem arbetsdagar görs för varje tjänstledig kalenderdag avdrag med dagslönen.

Dagslön =

Den fasta kontanta månadslönen x 12 365

Med fast kontant månadslön jämställs

• fasta lönetillägg per månad (t ex ersättning för förskjuten arbets- tid eller övertidstillägg),

• sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personli- ga arbetsinsats,

• garanterad minimiprovision eller liknande.

9.3.4 Intermittent deltidsarbete

Om en tjänsteman är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbets- tid endast under vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent del- tidsarbete), ska avdrag göras för varje tjänstledighetsdag som skulle ha utgjort arbetsdag för tjänstemannen enligt följande:

Anmärkning:

Vid sexdagarsvecka ändras siffran fem till sex.

Exempel på tjänstledighetsavdrag vid intermittent deltidsarbete

Antal arbetsdagar/vecka i genomsnitt/månad

Avdrag/arbetsdag

månadslönen 16,8

3,5

månadslönen 14,7

månadslönen 12,6

2,5

månadslönen 10,5

månadslönen 8,4

9.3.5 Ledighet hel månad

Om tjänstemannen är tjänstledig en hel kalendermånad, dras hela månadslönen av. Detsamma gäller om företaget tillämpar en annan lika lång avlöningsperiod i stället för kalendermånad.

Månadslönen divideras med

antal arbetsdagar per helgfri vecka (i genomsnitt/månad) x 21 5

Konflikt

10 Tjänstemäns skyldigheter och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare

10.1 Arbetsskyldighet

Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) har tjänste- mannen följande skyldigheter.

• Tjänstemannen ska på vanligt sätt utföra de uppdrag och skyldig- heter, som är förenade med tjänsten.

• Tjänstemannen ska utföra sådant arbete, som i övrigt faller inom tjänstemännens arbetsområde.

• Tjänstemannen ska utföra arbeten, som möjliggör eller underlät- tar att driften återupptas vid konfliktens slut.

• Tjänstemannen ska utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verktyg och andra anordningar för företagets eget bruk. Dessa arbetsuppgifter ska i första hand anförtros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls- och reparationsarbeten eller arbetsledande arbete inom berörd verksamhet.

Om arbetsgivaren med egen arbetskraft utför lossning av gods för företagets eget bruk och godsleveranser inte har kunnat avbeställas vid inträffat varsel om arbetskonflikt är tjänstemannen skyldig att även delta i sådant arbete om arbetsgivaren beordrar det.

10.2 Skyddsarbete

Utöver vad som sägs i 10.1 är tjänsteman skyldig att vid behov delta i skyddsarbeten.

Till skyddsarbete räknas

1. sådant arbete, som vid konfliktutbrott är nödvändigt för att drif- ten ska kunna avslutas på tekniskt försvarligt sätt och

2. sådant arbete, som är nödvändigt för att avvärja

• fara för människor eller

• fara för skada på byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller

• fara för skada på sådant varulager, som inte under konflikten tas i anspråk för att uppehålla företagets drift eller avyttras för att förekomma förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet utsätts för.

Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning, samt även arbe- te, vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel.

10.3 Överläggning om visst arbete

Om arbetsgivaren under konflikt skulle ifrågasätta utförandet av ett visst arbete, som inte nämns i detta kapitel, ska överläggning om detta äga rum med den eller dem som är avsedda att utföra arbetet eller också med representanter som utsetts av tjänstemännen. Har respek- tive arbetsgivarförbund och tjänstemannapart gemensamt fattat beslut om ett sådant arbete, är tjänstemännen skyldiga att följa detta beslut. Kan organisationerna inte enas, ska frågan på endera organi- sationens begäran hänskjutas till förtroenderådet. Rådets beslut är bindande.

10.4 Olovlig konflikt

Vid konflikt, som inte är tillåten enligt lag eller kollektivavtal, är varje tjänsteman skyldig att i skälig omfattning utföra allt aktuellt arbete som mot bakgrund av rådande förhållanden kan ske, om arbetsgiva- ren begär det.

10.5 Uppsägning m m

En tjänsteman får inte sägas upp med anledning av befarad eller pågå- ende konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändrade förhål- landen kommer att göra det omöjligt att bereda tjänstemannen sys- selsättning när driften återupptas.

Om en konflikt har pågått under minst tre månader och tjänste- männen inte kan beredas full sysselsättning kan arbetstiden och lönen vardera minskas med 10 %. Efter ytterligare en månad kan minskning göras med ytterligare 10 % o s v till dess lönen gått ned till 60 % av ursprungligt belopp.

Minskningen av lön får inte leda till att avgifter till pensions- eller annan på grund av tjänsten tecknad försäkring minskar.

Uppsägning

11 Uppsägning

11.1 Uppsägning från tjänstemannens sida

11.1.1 Uppsägningstid

Tjänstemannens uppsägningstid är följande om inte annat följer av

11.3.1 - 11.3.4 nedan

För tjänsteman som anställts fr o m den 1 juli 1997 gäller följande:

Sammanlagd anställningstid vid företaget	Uppsägningstid i månader
Mindre än 2 år	1
Fr o m 2 år till 6 år	2
Fr o m 6 år	3

För tjänsteman som anställts före den 1 juli 1997 gäller följande:

Sammanlagd anställningstid vid företaget	Tjänstemannens ålder och uppsägningstid i månader
Sammanlagd anställningstid vid företaget	< 25 år	≥ 25 år	≥ 30 år	≥ 35 år
Mindre än 6 månader	1	1	1	1
Fr o m 6 månader till 6 år	1	1	2	3
Fr o m 6 år	1	2	3	3

Anmärkning:

Hur anställningstidens längd i vissa fall ska beräknas anges i 3 § lagen om anställningsskydd (LAS). Se anmärkning under 11.2.1.

11.1.2 Skriftlig uppsägning

Tjänstemannen bör göra sin uppsägning skriftligt för att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett. Om uppsägningen ändå sker muntligt bör tjänstemannen så snart som möjligt bekräfta den skriftligt till arbetsgivaren.

11.2 Uppsägning från arbetsgivarens sida

11.2.1 Uppsägningstid

För tjänsteman som anställts fr o m den 1 juli 1997 gäller de upp- sägningstider som framgår av LAS.

Upplysning:

Enligt LAS i dess lydelse per den 1 maj 1998 gäller följande uppsäg- ningstider:

Sammanlagd anställningstid vid företaget	Uppsägningstid i månader
Mindre än 2 år	1
Minst 2 år men kortare än 4 år	2
Minst 4 år men kortare än 6 år	3
Minst 6 år men kortare än 8 år	4
Minst 8 år men kortare än 10 år	5
Minst 10 år	6

För tjänsteman som anställts före den 1 juli 1997 gäller följande:

Sammanlagd anställningstid vid företaget	Tjänstemannens ålder och uppsägningstid i månader
Sammanlagd anställningstid vid företaget	< 25 år	≥ 25 år	≥ 30 år	≥ 35 år	≥ 40 år	≥ 45 år
< 6 månader	1	1	1	1	1	1
6 månader - 6 år	1	2	3	4	5	6
6 år - 9 år	2	3	4	5	5	6
9 år - 12 år	-	3	4	5	6	6
> 12 år	-	3	4	6	6	6

Uppsägning

Anmärkning:

Hur anställningstidens längd i vissa fall ska beräknas anges i 3 § LAS.

Av 3 § LAS i dess lydelse per den 1 maj 1998 framgår följande:

1. En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodo- räkna sig också tiden i den förra, om arbetsgivarna vid tidpunkten för övergången tillhör samma koncern.

2. En arbetstagare, som byter anställning i samband med att ett före- tag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår från en arbetsgivare till en annan genom en sådan övergång som omfattas av 6 b §, får till godoräkna sig tiden hos den förra arbetsgivaren när anställningtid ska beräknas hos den senare. Detta gäller även vid byte av anställning i samband med konkurs.

3. Om det sker flera sådana byten av anställning som avses i 1-2, får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna.

11.2.2 Förlängd uppsägningstid

Om en tjänsteman har sagts upp på grund av arbetsbrist och vid upp- sägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har tio års sammanhängande anställningstid, ska uppsägningstiden förlängas med sex månader.

11.2.3 Turordning vid personalinskränkning

Om det blir aktuellt med personalinskränkning ska de lokala parter- na värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska turord- ningen fastställas med avsteg från lagens bestämmelser.

De lokala parterna ska då göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom före- tagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och där- med bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träf- far överenskommelse om turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § LAS och de avsteg från lagen som krävs.

De lokala parterna kan också komma överens om turordning vid åter- anställning med avvikelse från bestämmelserna i 25-27 §§ LAS. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla.

De lokala parterna är skyldiga att på begäran föra förhandlingar om turordning vid återanställning liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågor som berörs i denna punkt tillhandahåller den lokala respektive den centra- la avtalsparten relevant faktaunderlag.

Upplysning:

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.

11.2.4 Varsel

Varsel som arbetsgivaren enligt LAS ska lämna till lokal arbets- tagarorganisation ska anses lämnat antingen när arbetsgivaren har överlämnat varselskrivelsen till den lokala tjänstemannaparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren skickat skrivelsen i rekom- menderat brev till berört tjänstemannaförbunds adress.

Om varsel sker då företaget har semesterstopp, anses det lämnat dagen efter det att semesterstoppet upphörde.

11.2.5 Lön under uppsägningstid

I anslutning till 12 § LAS gäller följande för tjänstemän som inte kan beredas arbete under uppsägningstiden och

• som får provision, tantiem, produktionspremie e dyl, som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats eller

• som normalt skulle ha fått ersättning för förskjuten arbetstid, jour- eller beredskapsersättning:

För varje kalenderdag som tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska ersättningen anses uppgå till 1/365 av motsvarande erhållna ersättning under närmast föregående tolvmånadersperiod.

11.3 Övriga bestämmelser vid uppsägning

11.3.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida får i så fall inte understiga

• uppsägningstiden enligt 11.2.1

• två månader om tjänstemannen vid anställningstillfället är arbets- lös och 55 år eller äldre. Efter tre års anställning får inte uppsäg- ningstiden enligt 11.2.1 underskridas

Uppsägning

Frikrets

11.3.2 Provanställning

Om en provanställning ska avbrytas i förtid gäller en månads ömsesi- dig uppsägningstid.

11.3.3 Pensionärer

För pensionärer enligt 1.3 gäller en månads ömsesidig uppsägningstid.

11.3.4 Uppnådd pensionsålder

När en tjänsteman uppnår den ordinarie pensionsålder som gäller för tjänstemannen enligt ITP-planen upphör anställningen utan uppsäg- ning om inte tjänstemannen och arbetsgivaren kommit överens om annat. Arbetsgivaren behöver inte lämna underrättelse enligt 33 § LAS.

11.3.5 Förkortning av tjänstemannens uppsägningstid

Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin anställning före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.

11.3.6 Skadestånd

Om tjänstemannen lämnar sin anställning innan uppsägningstiden går ut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom uppkommer, dock lägst med ett belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som inte iakttagits.

11.3.7 Anställningsintyg/-betyg

Efter uppsägning från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida har tjänstemannen rätt att få en handling som visar tjänstemannens anställningstid och arbetsuppgifter (anställningsintyg).

Om tjänstemannen begär det ska arbetsgivaren även lämna ett omdö- me om det sätt på vilket tjänstemannen har utfört sitt arbete (anställ- ningsbetyg).

Intyget eller betyget ska lämnas inom en vecka efter begäran.

11.3.8 Intyg om uttagen semester

När anställningen upphört har tjänstemannen rätt att inom en vecka från begäran få ett intyg som visar hur många av de lagstadgade semesterdagarna som har tagits ut under innevarande semesterår.

Om tjänstemannen haft rätt till fler semesterdagar än de lagstadgade ska de överskjutande dagarna i detta sammanhang anses ha tagits ut först.

12 Frikrets

12-14

Giltighetstid

Förhandlings- ordning

Arbetsgivaren har rätt att kräva, att tjänsteman som tillhör

företagsledningen inte får vara medlem i en tjänstemanna- organisation som är part i detta avtal.

Till företagsledningen räknas

• företagsledare

• sekreterare till företagsledare

• tjänstemän som i sin befattning har att företräda företaget gente- mot andra tjänstemän i frågor som rör deras arbetsvillkor.

Tvister om omfattningen av frikretsen ska avgöras av förtroenderådet.

13 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK, Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK

Bestämmelser om vilken förhandlingsordning och vilka regler för Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK och Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK, som ska gälla, finns i § 7 i avtalsuppgörelsen den 10 maj 1989 mellan SAF och PTK och i §§ 9 och 10 i förhandlingsprotokol- let till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK. Reglerna har självständig giltighet oberoende av om motsvarande bestämmelser för tjänstemän gäller mellan SAF och PTK.

För Ledarna gäller förhandlingsordning enligt Ledaravtal av den 29 januari 2001.

Protokollsanteckning:

Det förutsätts att tjänstemannaklubbarna i företaget respektive sär- skilt utsedda representanter inom PTK-området kommer överens om ett gemensamt organ (PTK-L). Detta företräder tjänstemännen som den lokala tjänstemannaparten (PTK-L) enligt detta avtal och omställningsavtalet samt som den lokala arbetstagarorganisationen (PTK-L) enligt lagen om anställningsskydd.

14 Giltighetstid

Detta avtal gäller fr o m den 1 april 2001 t o m den 31 mars 2004. Parterna skall ta upp förhandlingar om nytt avtal i enlighet med för- handlingsavtalet av den 18 mars 1997.

Part äger senast den 30 november 2002 säga upp avtalet att upphöra den 31 mars 2003. Tidplan för omförhandling i samband med avtals- uppsägning framgår av Industriavtalets bilaga A, §§5 och 6.

Arbetstid

Bilaga

BILAGA 1

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän

§ 1 Avtalets omfattning Mom 1

Detta avtal omfattar samtliga tjänstemän anställda hos arbetsgivare anslutna till ALMEGA Industri och Kemiförbundet anställda vid industriföretag. Dessa tjänstemän undantas från tilllämpningen av all- männa arbetstidslagen.

Begreppet ”tjänsteman” respektive ”tjänstemannaklubb” i detta avtal innefattar ”arbetsledare” respektive ”arbetsledarklubb”.

Mom 2

Bestämmelserna i §§ 2-5 gäller ej beträffande

a) tjänstemän i företagsledande ställning

b) arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest under såda- na förhållanden att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.

Mom 3

Xxxxxxxxxxxx och tjänsteman som träffar överenskommelse om att rät- ten till särskild övertidskompensation skall ersättas med längre semes- ter eller kompenseras på annat sätt enligt 5.2.3 i avtalet om allmänna anställningsvillkor kan träffa överenskommelse om att tjänstemannen skall vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-5.

Anmärkning till mom 2 och 3:

Enligt mom 2 och 3 ovan omfattas vissa tjänstemän inte av be- stämmelserna i §§ 2-5. Det är dock ett ömsesidigt intresse för arbets- givaren och tjänstemannaklubben att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidens omfattning för dessa tjänstemän. För vissa av dem sker tidsregistrering genom tidstämpling eller på annat sätt, t ex när flexibel arbetstid tillämpas vid företaget. I dessa fall finns alltså under- lag för en bedömning av arbetstidssituationen. I andra fall kan regis- trering inte ske på samma sätt som för övriga tjänstemän. Om tjänstemannaklubben så begär skall arbetsgivaren och tjänstemanna- klubben gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbets- tidsvolymen för dessa tjänstemän.

Vissa av tjänstemän som är undantagna från bestämmelserna i §§ 2- 5 har enligt hittills gällande praxis också haft en viss frihet i fråga om förläggningen av sin arbetstid. Denna frihet påverkas inte genom det nu träffade avtalet.

Mom 4

Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan skriftlig överens- kommelse träffas om att utöver undantagen enligt mom 2 och 3 viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skall vara undantagna från bestämmelserna i §§ 2-5 i de fall tjänstemännen med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende eller eljest särskilda omständigheter föreligger.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.

§ 2 Ordinarie arbetstid Mom 1

Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per en begränsningsperiod om fyra veckor. Om företagets redovisning är så ordnad får dock som begränsningsperiod i stället tillämpas kalendermånad.

För tjänstemän i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbets- tiden ej överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.

För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden ej överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.

Anmärkning: Treskiftsarbete kan bedrivas med tre eller flera skiftlag.

Mom 2

Där särskilda omständigheter föreligger kan mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben träffas skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod eller omfattning av ordinarie arbetstid för viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.

Anmärkning: SAF och PTK är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året skall kunna tillämpas.

§ 3 Övertid

Mom 1

Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om

* övertidsarbete har beordrats på förhand eller

* där beordrade på förhand ej kunnat ske övertidsarbetet har god- känts i efterhand av arbetsgivaren.

Arbetstid

Bilaga

Tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nöd- vändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutnings- arbeten upptas inte som övertid enligt mom 2 nedan.

Vid beräkning av fullgjord övertid medtas endast fulla halvtimmar.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas.

Anmärkning:

Beträffande deltidsanställda tjänstemän skall arbete som ersätts enligt

5.4.1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor avräknas från över- tidsutrymmet i mom 2 nedan.

Mom 2

När särskilda skäl föreligger får allmän övertid uttas med högst 150 timmar per kalenderår.

Mom 3

Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Dessa timtal får endast överskridas om synnerliga skäl föreligger, t ex när det är nöd- vändigt för att ett arbete som inte kan avbrytas utan avsevärda olä- genheter för verksamheten, skall kunna slutföras.

Mom 4

Allmän övertid, oavsett kompensationsform, skall avräknas från över- tidsutrymmet enligt mom 2 ovan.

Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) enligt avtalet om allmänna anställningsvillkor återförs det antal ”övertid- stimmar” som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrym- met enligt mom 2 ovan.

Exempel: En tjänsteman utför övertidsarbete en vardagskväll under fyra timmar. Dessa övertidstimmar avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 2. Överenskommelse träffas om att tjänstemannen skall kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under sex timmar (fyra övertidstimmar x 1,5 tim = sex kompensationsledighetstimmar). När kompensationsledigheten har uttagits tillförs övertidsutrymmet enligt mom 2 de fyra övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten.

Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enas om annat.

Anmärkning:

Bilaga

Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa överenskommelse om att övertid som ersatts med kompensationsledighet skall, för att kunna återföras till övertidsutrymmet enligt den teknik som beskrivs ovan, utläggas inom viss bestämd tidsperiod, t ex räknat från tid- punkten för övertidsarbetets utförande eller före visst bestämt datum.

Beträffande giltighetstid - se § 7 mom 2.

Mom 5

Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träf- fas om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid. Överens- kommelse om annan omfattning av allmän övertid skall underställas förbundsparten för godkännande.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.

Mom 6

Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, över- enskommelse träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben om uttag av extra övertid om högst 150 timmar per kalenderår.

Mom 7

Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omstän- dighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, skall övertid som fullgjorts med anledning därav ej beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 2 ovan.

§ 4 Jourtid

Mom 1

Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänste- mannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utförs arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalen- dermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken tjänstemannen utför arbete för arbetsgivarens räkning.

Mom 2

Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träf- fas om annan beräkning eller omfattning av jourtid.

Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.

Förskjuten tid, beredskap och nattvila

Arbetstid

Bilaga

BILAGA 2

§ 5 Anteckning av övertid och jourtid

Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt § 3 och jourtid enligt § 4. Tjänstemannen, tjänstem- annaklubben eller central representant för tjänstemannaförbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar.

§ 6 Förhandlingsordning

Samma förhandlingsordning gäller som för avtalet om allmänna anställningsvillkor. Bestämmelserna härom finns i § 10 i för- handlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 11 mars 1978 mellan SAF och PTK och i § 9 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK.

§ 7 Giltighetstid

Bestämmelserna i detta avtal träder i kraft den 1 januari 1980 och gäl- ler t o m den 31 december 1980. Om avtalet inte har sagts upp av endera parten senast tre månader före giltighetstidens utgång, pro- longeras det för ett kalenderår åt gången. *)

Om arbetstidsavtalet upphör att gälla upphör även överenskommelse som slutits med stöd av avtalet i och med utgången av avtalets giltighetstid.

Mom 2

Lokal överenskommelse som träffas med stöd av § 1 mom 4, § 2 mom 2, § 3 mom 4-6, § 4 mom 2 och rätten för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att träffa överenskommelse om uttag av extra övertid enligt § 3 mom 6 skall gälla tills vidare med tre månaders upp- sägningstid.

Uppsägning kan ske av arbetsgivaren, tjänstemannaklubben eller av PTK-förbund.

Om endera parten önskar att den lokala överenskommelsen res- pektive nämnda rätt till lokal överenskommelsemöjlighet skall bestå, skall han skyndsamt begära att förhandlingar härom förs under upp- sägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga det lokala avtalets uppsägningstid för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhand- lingsordningen hinner slutföras innan avtalet upphör. I sista hand kan frågan huruvida avtalet skall bestå eller ej tas upp till överläggningar i Tjänstemarknadsnämnden SAF-PTK.

* Fr o m 1 april 1993 löper arbetstidsavtalet med samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor.

Överenskommelser om förskjuten arbetstid, beredskapstjänst m m samt om nattvila vid övertidsarbete

Bilaga

mellan ALMEGA Industri och Kemiförbundet och Ledarna

Mom 1 Förskjuten arbetstid

Med förskjuten arbetstid avses den del av arbetsledarens ordinarie arbetstidsmått, som förläggs utanför det vid arbetsledarens arbetsstäl- le gällande ordinarie dagarbetstidsschema.

Förskjuten arbetstid ersätts enligt följande:

Kvälls- och nattetid	Ersättning/timme
Från kl 18 till kl 06	månadslönen 480
Sön- och helgdagstid	Ersättning/timme
Från kl 06 på lördag och kl 18 på dag före helgdag till kl 06 på dagen efter sön- eller helgdagen	månadslönen 300
Storhelgstid	Ersättning/timme månadslönen 150
Från kl 06 nyårsafton till kl 06 den 2 januari Från kl 18 skärtorsdag till kl 06 tredjedag påsk Från kl 06 pingstafton till kl 06 tredjedag pingst Från kl 06 midsommarafton till kl 06 dagen efter midsommardagen Från kl 06 julafton till 06 tredjedag jul	Ersättning/timme månadslönen 150

Klockslagen skall vid varje respektive företag kunna närmare anpas- sas till lokalt fastställda klockslag för ordinarie skifttider och avbrott för sön- och helgdagar under beaktande av att den totala ersättning- en blir densamma.

Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas med arbetsledare till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan ej utges samtidigt.

Protokollsanteckning: Vid införande av ovanstående regler görs avräkning i den mån de nya reglerna innebär en höjning, överstigande den allmänna lönenivåhöjningen.

Förskjuten tid, beredskap och nattvila

Arbetstid

Förskjuten tid, beredskap och nattvila

Bilaga

Mom 2 Beredskapstjänst

1 Med beredskapstjänst avses tid då tjänsteman ej har arbets- skyldighet men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel infinna sig på arbetsstället.

De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa över- enskommelse om annan lösning.

2 Ersättning per timme

Beredskapstjänst ersätts med Dock gäller följande:	månadslönen 1400
Lördag-måndag	Ersättning/timme
Från lördag kl 06 till måndag kl 06	månadslönen 700
Helger	Ersättning/timme
Från kl 18 dagen före till kl 06 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag	månadslönen 1000
Från kl 06 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag till kl 06 första vardagen efter respektive helger	månadslönen 700
Från kl 18 skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 06 på pingst-, midsommar- och julafton till kl 06 första vardagen efter respektive helger	månadslönen 350

Beredskapsersättning utges per pass för lägst 8 timmar.

3 Överenskommelse om undantag från ovanstående ersätt- ningsregler kan träffas med arbetsledare i mer kvalificerad befatt- ning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

6 För uppgörande av ändamålsenliga skiftscheman vid kontinuerligt skiftarbete respektive scheman för jour- och beredskapstjänst- xxxxxx, ävensom vid övertidsarbete, kan avsteg i erforderlig omfattning göras från bestämmelsen angående veckovila i 4 kap 6§ Arbetsmiljölagen. vid schemaläggningen skall dock iakttagas att veckovilan utgör minst 30 timmar per 7-dygnsperiod. Xxxxxx möte likväl icke att enligt lokal överenskommelse tillämpas skift- scheman där veckovilan i vissa fall begränsas till 24 timmar.

Bilaga

7 Övertidsarbete under veckoslut, som sker utan samband med beredskapstjänst och som för arbetsledare, som ej är skiftgående, medför inställelse under både lördags- och söndagsdygnet eller mellan lördag kl 18 och söndag kl 06, utges ett särskilt tillägg om sammanlagt 154 kronor per veckoslut.

Anmärkning

Det bör eftersträvas att så nära som möjligt följa Arbets- miljölagens ovannämnda regel.

Mom 3 Inställelseersättning

Lokal överenskommelse må träffas om följande regler:

Arbetsledare som beordras inställa sig till arbete vid flera tillfällen per dygn räknat än vad som erfordras med hänsyn till för honom vid dyg- nets ingång gällande ordinarie arbetstid erhåller för varje sådan extra inställelse, utöver ordinarie lön och eventuellt övertidstillägg för den arbetade tiden, inställelseersättning med belopp enligt andra stycket. Som dygnsgräns gäller i förevarande sammanhang kl 06.

Inställelseersättningen utgör 78 kronor per inställelse, dock att för inställelse å sön- eller helgdag, i avtalet fastställd fridag eller på lördag efter kl 06 beloppet utgör 99 kronor. Om lokal överenskommelse ej träffas gäller bestämmelserna i avtal om allmänna anställningsvillkor, 5 Övertid.

Mom 4 Nattvila vid övertidsarbete

Daggående arbetsledare, som utför övertidsarbete mellan kl 22 och 06 och som skall påbörja arbete påföljande morgon, erhåller om ej annat överenskommes permission påföljande morgon för samma antal tim-

4 Beredskapstjänst skall fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild arbetsledare.

5 Schema för beredskapstjänst bör upprättas i god tid.

mar som han arbetat mellan angivna klockslag.

Arbetstid

Förskjuten tid, beredskap och jourtid

BILAGA 3

Bilaga

Överenskommelse om ersättning för förskjuten arbetstid, bered- skapstjänst och jourtid

mellan ALMEGA Industri och Kemiförbundet och SIF resp CF

Mom 1 Förskjuten arbetstid

1 Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för arbete på för- skjuten arbetstid.

De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa över- enskommelse om annan lösning.

2 Med förskjuten arbetstid avses den del av tjänstemannens ordina- rie arbetstidsmått som förläggs utanför det vid tjänstemannens arbetsställe gällande ordinarie dagarbetstidsschemat.

Förskjuten arbetstid ersätts enligt punkt 4 nedan.

Protokollsanteckningar:

a) Parterna är ense om att skälig anledning bör föreligga för infö- rande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbets- tid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutning av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.

b) Om ett system för flexibel arbetstid tillämpas utges inte ersättning för arbetstid inom det ordinarie dagarbetstidsschemats yttre tid- punkter, dvs inom den s k bandbredden.

3 Arbetsgivaren bör, såvitt möjligt, senast 14 dagar i förväg lämna berörd tjänsteman meddelande om förskjutning av arbetstiden. Sådant meddelande bör även innehålla uppgift om beräknad var- aktighet av arbetstidens förskjutning.

4 Förskjuten arbetstid ersätts enligt följande:

Lördag-söndag	Ersättning/timme
Från lördag kl 07 till söndag kl 24	månadslönen 300
Helger	Ersättning/timme
Från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag till kl 00 första vardagen efter respektive helger	månadslönen 300
Från kl 18 skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 på pingt-, midsommar- och julafton till kl 00 första vardagen efter respektive helger	månadslönen 150

Bilaga

5 Överenskommelse om undantag från ovanstående ersätt- ningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad be- fattning, till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

6 Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan ej utges samtidigt.

Beredskapstjänst

1 Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för beredskapstjänst.

De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa över- enskommelse om annan lösning.

2 Med beredskapstjänst avses tid då tjänsteman ej har arbets- skyldighet men åläggs vara anträffbar för att inom föreskriven tid efter varsel infinna sig på arbetsstället.

Beredskapstjänst ersätts med

månadslönen 1400

Från kl 18 till kl 24

månadslönen 600

3 Ersättning per timme

Kvälls- och nattetid

Ersättning/timme

Från kl 00 till kl 07

månadslönen 400

Förskjuten tid, beredskap och jourtid

Arbetstid

Förskjuten tid, beredskap och jourtid

Bilaga

Dock gäller följande:

Fredag-söndag

Ersättning/timme

Från fredag kl 18 till lördag kl 07

månadslönen 900

Från lördag kl 07 till söndag kl 24

månadslönen 600

Helger

Ersättning/timme

månadslönen 900

Från kl 18 dagen före till kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag

Från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag till kl 00 första vardagen efter respektive helger

månadslönen 600

Från kl 18 skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 på pingst-, midsommar- och julafton till kl 00 första vardagen efter respektive helger

månadslönen 350

Beredskapsersättning utges per pass för lägst åtta timmar.

4 Vid påkallad inställelse i arbete utges övertidsersättning för arbe- tad tid, dock minst för tre timmar. Ersättning för resekostnad i anslutning till sådan inställelse utbetalas.

5 Överenskommelse om undantag från ovanstående ersätt- ningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befatt- ning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

6 Beredskapstjänst skall fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild tjänsteman.

Schema för beredskapstjänst upprättas i god tid.

Jourtid

1 Följande riktlinjer gäller rörande ersättning för jourtid. De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa överenskommel- se om annan lösning.

2 Med jourtid avses tid då tjänstemannen ej har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete.

3 Ersättning per timme

Jourtid ersätts med

månadslönen 600

Bilaga

Dock gäller följande:

Fredag-söndag

Ersättning/timme

månadslönen 400

Från fredag kl 18 till lördag kl 07

Från lördag kl 07 till söndag kl 24

månadslönen 300

Helger

Ersättning/timme

Från kl 18 dagen före till kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag

månadslönen 400

Från kl 07 Trettondagen, 1 maj, Kristi Himmelsfärds dag och Alla Helgons dag till kl 00 första vardagen efter respektive helger

månadslönen 300

Från kl 18 skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 07 på pingst-, midsommar- och julafton till kl 00 första vardagen efter respektive helger

månadslönen 150

Jourtidsersättning utges per pass för lägst åtta timmar.

4 Överenskommelse om undantag från ovanstående ersätt- ningsregler kan träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befatt- ning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning.

5 Jourtid skall fördelas så att den ej oskäligt belastar enskild tjänste- man.

Schema för jourtid bör upprättas i god tid.

Veckovila

Bilaga

BILAGA 4

Överenskommelse om ersättning för veckovila

mellan ALMEGA Industri och Kemiförbundet och SIF resp CF

§1

Parterna konstaterar att 14 § arbetstidslagen innebär att arbetstagare skall beredas minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Sådan veckovila skall såvitt möjligt förläggas till veckoslut. Lagen ger möjlighet till att avsteg från dessa regler kan göras i kollektivavtal.

Parterna är ense att genom regleringen enligt § 2 nedan avvikelse har gjorts från vad som stadgas i 14 § arbetstidslagen.

§2

Parterna är ense om att 36 timmars veckovila skall eftersträvas. I de fall arbetstidslagen regel om veckovila ändock inte kan innehållas (avbrott i veckovilan) erhåller tjänstemannen kompensation enligt föl- jande

1 Ett tillägg om 1,0 % av tjänstemannens fasta kontanta månadslön utges per avbrott.

2 Härutöver erhåller tjänstemannen ledighet enligt något av följan- de två alternativ.

Antal avbrott i veckovilan	Ledighet med lön
1	-
2	-
3	-
4	2
5	2,5
6	3
7	3,5
8	4
9	4,5
10	5

Alternativ 1

Varje avbrott i veckovilan utöver 10 kompenseras med en betald ledig dag per avbrott.

Alternativ 2

I stället för de i alternativ 1 upptagna ledigheterna med lön äger tjänste- mannen erhålla en hel ledig dag för varje avbrott under förutsättning att lön för denna ledighet icke skall utges.

Varje avbrott i veckovilan utöver 10 kompenseras med en betald ledig dag per avbrott.

Gemensamt för båda alternativen

Avbrott i veckovilan respektive betalda lediga dagar beräknas per kalenderår. För innevarande år tillgodoräknas tjänstemannens avbrott före överenskommelsens ikraftträdande.

För varje kalenderår träffas överenskommelse antingen mellan tjänste- mannen och arbetsgivaren eller kollektivt för arbetsplatsen mellan de lokala parterna om vilket av alternativen som skall tillämpas.

Ledighet utan lön uttages efter tjänstemannens önskemål.

Beträffande förläggningen av all ledighet träffas överenskommelse mellan arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen. Normalt bör ledigheten förläggas inom fem dagar efter senaste avbrott i veckovilan och såvitt möjligt i anslutning till veckoslut.

Parterna är ense om att beredskapstjänstgöring eller jourtid med tätare frekvens än var fjärde vecka bör förekomma endast i sådana fall som motiveras av produktionstekniska eller personalresursmässiga skäl.

§3

För att övertidsarbete (vid sidan av jour- och beredskapstjänst) skall kompenseras enligt § 2 förutsätts att arbetet uttryckligen är beordrat före tjänstgöringen.

Arbetstid

Arbetstid och kompetens- utveckling

Bilaga

BILAGA 5

Arbetstidsförkortning

1 Livsarbetstid - Arbetstidskonto enligt 2001 års avtal

Följande regler tillämpas om de lokala parterna inte kommer överens om annat:

1 Individuella arbetstidskonton införs för alla tjänstemän fr o m 2001-04-01.

2 Till varje arbetstidskonto avsätts ett belopp beräknat på lön och ersättningar för ordinarie arbetstid under föregående avtalsår.

Avsättningen utgör följande:

Procent	Datum	Motsv. ledighet
0,5	2002-03-31	1 dag
1,0	2003-03-31	2 dagar
1,5	2004-03-31	3 dagar

3 Avsättning till arbetstidskonto kan uttas som betald ledig tid, som pensionspremie eller som kontant ersättning.

4 Tjänsteman bestämmer hur uttag ska ske från arbetstidskonto enligt punkt 3. Xxxxxx tjänstemannen att uttaget ska ske genom betald ledig tid ska ledigheten utläggas efter överens- kommelse med arbetsgivaren.

5 Tjänsteman som väljer betald ledig tid har inte rätt att spara dagar från ett avtalsår till ett annat. Ledighet som inte uttagits under avtalsåret ersätts med kontant utbetalning. Detta gäller även för tjänsteman som av något skäl inte gör något av de tre valen.

2a Arbetstid enligt 1998 års avtal (SIF/CF)

Överläggningar mellan de lokala parterna upptas om arbetstids- frågorna vid företaget. De lokala parterna kan därvid bl a träffa överenskommelse om arbetstidsförkortning för heltidsanställd tjänsteman om en dag fr o m den 1 maj 1999, ytterligare en dag fr o m den 1 maj 2000 respektive den 31 mars 2001 och för del- tidsanställd tjänsteman i proportion härtill. Eventuell förkortning utläggs i hela eller delar av dagar. I dessa överläggningar kan behandlas bl a flexibel arbetstidsförläggning utifrån verk- samhetens krav och individernas önskemål.

Om överenskommelse inte träffas om arbetstidsförkortning höjs månadslönen för berörd tjänsteman med 0,5 % per lönerevi- sionstidpunkt respektive år.

2b Arbetstid enligt 1998 års avtal (Ledarna)

Bilaga

5-6

Om överenskommelse inte träffas om arbetstidsförkortning höjs månadslönen för berörd tjänsteman med 0,5 % per lönerevi- sionstidpunkt respektive år.

Vid företag där överenskommelse om “livsarbetstid“ gäller för andra arbetstagargrupper kan motsvarande överenskommelse träffas för medlem i Ledarna.

BILAGA 6

Kompetensutveckling i företagen Förutsättningar

Den allt hårdare internationella konkurrensen kräver en målmedveten satsning på att utveckla kompetensen hos de anställda. Snabb produktionsutveckling ställer krav på nya kompetenser hos berörda anställda. Ökad fokusering på kunder och marknad ställer krav på ökad flexibilitet. Övergång från regelstyrning till målstyrning och kvalitetssäkring ställer krav på förändrad arbetsorganisation.

Ett kontinuerligt förändringsarbete i dessa avseenden förutsätter att såväl företagets som de anställdas utvecklingsbehov identifieras. Xxxxxx har cheferna en viktig uppgift att översätta företagets behov till den egna arbetsgruppen och dess medlemmar.

Behov

Alla anställda bör ges möjlighet att genom olika insatser utveckla den kompetens som behövs i nya eller förändrade arbetsuppgifter.

Det bör också beaktas att enskilda anställda har idéer utifrån sina per- spektiv om sina egna och företagets utvecklingsbehov. Det kan vara fråga om att utveckla kunskaper och förmåga som på sikt kan gynna både den enskilde och företaget.

Kompetens- utveckling

Sökord

Bilaga

Utveckling i arbetet sker genom kombinationer av insatser som berör arbetsinnehåll, arbetssätt, arbetsorganisation, teknikstöd och kompetens.

Ansvar

Det är företagens ansvar att genomföra utvecklingsinsatser av personal, organisation och teknik och att erforderliga resurser avsätts. Samtidigt åvilar det den enskilde anställde att ta initiativ och känna engagemang och ansvar för sin kompetensutveckling.

Dialog

En viktig grund för utvecklingen av de anställdas och företagets samlade kompetens är dialog mellan chef och medarbetare. Det är i dialogen som företagets utvecklingsprogram och dess genomförande kan göras känt. Dialogen kan också utgöra riktningsvisare för den enskilde anställdes engagemang, reflexioner och planer. Dialogen kan skapas genom t ex löpande planerings- och utvecklingssamtal.

Erfarenheten visar att väl fungerande dialoger förutsätter insatser i företagen i form av utbildning av både chefer och medarbetare i kommunikation, målformulering uppföljning av resultat etc. Dialogen ska föras i positiv anda och syfta till en god utveckling för de anställda och företaget.

För att uppnå önskvärda resultat är det viktigt att överenskomna åtgärder, exempelvis utbildningsinsatser, dokumenteras och följs upp. Detta kan ske exempelvis genom att personliga utvecklingsplaner upprättas.

Samverkan

Det är parternas uppfattning att genomförande av dialog och kompe- tensutveckling samt stöd till enskilda anställdas initiativ till egen utveckling bör anpassas till varje enskilt företags situation och utgå från företagets affärsidé och långsiktiga visioner.

Formerna för dialog med de anställda, planering, genomförande och uppföljning av olika utvecklingsinsatser bör diskuteras och träffas överenskommelse om mellan de lokala parterna.

Lönebildningen

Enskilda anställdas kompetensutveckling bör utgöra en viktig del i lönebildningen i företagen. Parterna hänvisar till vad som anges i lönebildningsavtalet enligt bilaga 1.

Sökordsregister

A-Ö

Adoption 8.7

Anställning 1.2, 2

Arbetstopp 2.2

Arbetstidsbestämmelser bilaga 1

allmän övertid bilaga 1, § 3 mom 2-3

extra övertid bilaga 1, § 3 mom 6

förhanldingsordning bilaga 1, § 6

intermittent treskiftsarbete bilaga 1, § 2 mom 1

jourtid bilaga 1, § 4

journal bilaga 1, § 5

kontinuerligt treskiftsarbete bilaga 1, § 2 mom 1

kompensationsledighet bilaga 1, § 3 mom 4

ordinarie arbetstid bilaga 1, § 2 mom 1

synnerliga skäl bilaga 1, § 3 mom 6

undantag bilaga 1, § 1 mom 3-4

övertid bilaga 1, § 3

Arbetstidsförkortning bilaga 5, 2a, SIF och CF bilaga 5, 2b, Ledarna

Arbetstidskonto bilaga 5.1

Beredskapstjänst bilaga 3, SIF och CF

bilaga 2, Ledarna

Betyg/Intyg 11.3.7

Bisyssla 1.2, 3.2

Dagslön, definition 4, 9.3.3

Ferier 2.2

Frikrets 12

Företagsledare 1.2, 12

Förhandlingsordning 13

Förhållningsregler 3

Förskjuten arbetstid bilaga 3, SIF och CF

bilaga 2, Ledarna

Förtroende 3

Förtroendeuppdrag 3.3

Föräldraledighetstillägg 8.7

Föräldrapenning, tillfällig 8.8

Giltighetstid 14

Havandeskap 8.7

Inskränkningar 1.3

Intermittent deltidsarbete 7.8, 9.3.4

ITP-planen 2.2

Jourtid bilaga 1

bilaga 3, SIF och CF bilaga 2, Ledarna

Kalenderdag 4

Kompetensutveckling bilaga 6

Konkurrera 3.2

LAS, Lagen om anställningsskydd 7.6, 11

Livsarbetstid bilaga 5.1

Lockout 10.1

Lojalitet 3.1

Lön för del av löneperiod 4

Nattvila bilaga 2, Ledarna

Pension/Pensionärer 2.2, 11. 3.3, 11.3.4

Pensionspremie bilaga 5.1

Permission 9.1

Praktik 2.2

Provanställning 2.2, 2.4, 11.3.2

PTK-L 13

Restid 6

ersättning 6.2, 6.3

restid definition 6.1

Rörlig lönedel, definition 7.4.1

Sökord

A-Ö

Semester 7

aktuell månadslön, definition 7.4.1

bruttosemesterdagar 7. 8.1, 7.8.2

förskottssemester 7.6

förskjuten arbetstid 7.4.1

garantiregel 7.3.3

intermittent deltidsarbetande 7.8

intjänandeår 7.2

intyg 7.7

jour- och beredskap 7.4.1

koncernövergång 7.3.4

nettosemesterdagar 7.8.1

nyanställda 7.6

obetald semester 7.4.3

rörlig lönedel, definition 7.4.1

semesterersättning 7.4.2

semesterlön 7.4.1

semesterlön för sparade semesterdagar 7.5.3

semesterns längd 7.3.1

semestertillägg 7.4.1

semesterår 7.2

sparande av semester 7.5

sysselsättningsgrad 7.4.4

tidigare regler 7.3.3

underrättelse 7.3.3

utbetalning 7.4.5

uttag 7.5.2

Sjuklön 1.3, 8

anmälan 8.2

fast kontant månadslön, definition 8.4.6

friskintyg 8.6.3

förskjuten arbetstid 8.4.1

karensdag 8.4.1

läkarintyg 8.3

lönetillägg 8.4.5

månadslön, definition 8.4.6

rehabilitering 8.3

rörlig lönedel 8.4.6

sjukanmälan 8.2

sjukavdrag 8.4.1

sjuklönetidens längd 8.5

sjuklönens storlek 8.4

sjukpension 8.5

skriftlig försäkran 8.3

smittbärare 8.2, 8.9

veckoarbetstid, definition 8.4.6

Sjuklönelagen 1.2

Skyddsarbete 10.2

Strejk 10.1

Studerande 2.2

Tidsbegränsad anställning 2.2

Tillsvidareanställning 2.1

Tjänstemarknadsnämnd 2.6

Tjänstledighet 9.2, 9.3

Undantagna från avtalet 1.2

Underrättelse 2.5, 5. 2.5, 7.3.3

Uppsägning 11

anställningstid 11.1.1

betyg 11.3.7

formen för uppsägning 11.1.2

från arbetsgivarens sida 11.2

från tjänstemannens sida 11.1

lön under uppsägningstid 11.2.5

pensionär 1.3, 11. 3.3, 11.3.4

provanställning 11.3.2

skadestånd 11.3.6

A-Ö

turordning 11.2.3

varsel 11.2.4

55 år och 10 års anställning 11.2.2

Utlandstjänstgöring 1.2

Veckovila bilaga 3, SIF och CF

Vikariat 2.2, 2.3

Övertid 5, bilaga 1

enskild överenskommelse 5.2.3

ersättning 5.3, 5.4

förberedelse- och avslutningsarbete 5.2.4

kompensationsledighet 5.3.2

mertidsersättning 5.4.1

okontrollerbar arbetstid 5.2.3

resekostnader 5.3.3

semesterlön 5. 3.1, 5.4.1

underrättelse 5.2.5

övertidsarbete, definition 5.1.1

övertidsarbete åtskilt från ordinarie arbetstid 5.3.3

Anteckningar:

Document Metadata

Table of Contents

Avtal som inte tagits med i avtalstrycket

Document Metadata