Avtal om löner och allmänna anställningsvillkor för tjänstemän 2001-2004
Avtal om löner och allmänna anställningsvillkor för tjänstemän 2001-2004
Giltighetstid t o m 30 april 2004
Innehållsförteckning
§ | 1 | Avtalets omfattning |
§ | 2 | Anställning |
§ | 3 | Allmänna förhållningsregler |
§ | 4 | Semester |
§ | 5 | Sjuklön m m |
§ | 6 | Övertidskompensation |
§ | 7 | Restidsersättning |
§ | 8 | Lön för del av löneperiod |
§ | 9 | Permission, tjänstledighet, annan ledighet |
§ | 10 | Tjänstemans åligganden och rättigheter vid |
konflikt mellan arbetsgivare och arbetare | ||
§ | 11 | Uppsägning |
§ | 12 | Förhandlingsordning, |
Tjänstemarknadsnämnd, SAF-PTK | ||
Tjänstemarknadskommitté, SAF-PTK | ||
§ | 13 | Giltighetstid Huvudavtalen Arbetstidsavtal för tjänstemän Tillägg för obekväm arbetstid Förhandlingsprotokoll 2001-05-14 |
Överenskommelse om löner Regler om arbetstidsförkortning Riktlinjer om kompetensutveckling
Avtal om allmänna anställningsvillkor
§ 1 AVTALETS OMFATTNING
Mom 1 För tjänstemän, som är anställda vid företag anslutna till Grafiska Företagens Förbund, gäller avtalet med i mom 2-7 angivna tillägg och undantag.
Begreppet "tjänsteman" i detta avtal innefattar "arbetsledare".
Mom 2 För tjänsteman, som hänförs till befattningsskikt högre än 2 i befattningsnomenklaturen, gäller ej avtalet.
Mom 3 För tjänsteman, som med tillämpning av § 2 har anställts för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete, gäller avtalet omedelbart med undantag dels enligt § 1 mom 4 och § 1 mom 6, dels av § 11 mom 1-2. Rätten till sjuklön enligt § 5 under de första 14 kalenderdagarna är dock enligt 3 § lagen om sjuklön begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad.
Mom 4 För tjänsteman som har anställts på prov gäller avtalet omedelbart. Beträffande uppsägningstidens längd under provanställningen, se § 11 mom 3:3.
Mom 5 För tjänsteman som innehar anställning utgörande bisyssla gäller ej avtalet utom § 5 i den del som avser sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjuklöneperiod.
Mom 6 För tjänsteman som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen gäller avtalet med följande inskränkningar:
§ 5 i den del som avser sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i en sjukperiod gäller endast om
- särskild överenskommelse härom träffats mellan arbetsgivaren och tjänstemannen
- uppsägningstiden framgår av § 11 mom 3:4
Samma gäller om en tjänsteman har anställts vid företaget efter det att han har uppnått den ordinarie pensionsåldern som tillämpas vid detta.
Arbetsgivaren och sådan tjänsteman som avses i detta moment kan överenskomma att även andra villkor skall regleras på annat sätt än avtalet stadgar.
Mom 7 Om en tjänsteman på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands skall anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller genom särskilt utlandsresereglemente eller liknande vid företaget.
Vid utlandstjänstgöring gäller "Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring" för de tjänstemän som anges i nämnda avtal.
Mom 8 Arbetsgivaren har rätt att kräva, att tjänsteman som tillhör företagsledningen inte får vara medlem i tjänstemannaorganisation, för vars medlemmar detta avtal tillämpas.
Till företagsledningen räknas
- företagsledare
- privatsekreterare till företagsledare
- tjänstemän i vilkas tjänsteåligganden ingår att företräda företaget i förhållande till tjänstemännen i frågor rörande dessas arbetsvillkor.
Tvister rörande omfattningen av detta moment skall avgöras av förtroenderådet.
Protokollsanteckning
GFF, SIF och CF noterar att samtliga berörda PTK-förbund har enats om att i företag befintliga tjänstemannaklubbar respektive av tjänstemännen utsedda representanter inom PTK-området kan beträffande omställningsavtalet och beträffande frågor om personalinskränkning enligt avtalen om allmänna anställningsvillkor gentemot arbetsgivaren företrädas av ett gemensamt organ, PTK-L. Detta organ skall anses "vara den lokala tjänstemannaparten" i de nämnda avtalen. PTK-L skall även anses vara "den lokala arbetstagarorganisationen" enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Xxx tjänstemannaparten inte uppträda som PTK-L, skall företaget kunna träffa överenskommelse med varje tjänstemannaorganisation för sig.
§ 2 ANSTÄLLNING
Mom 1 Anställning tills vidare
Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har överenskommit om annat enligt mom 2 nedan.
Mom 2 Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete
Mom 2:1
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet föranleder sådan anställning.
Skolungdom och studerande får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.
Tjänsteman som kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete. Samma gäller om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att han har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid detta.
Mom 2:2
Avtal om anställning för viss tid får vidare träffas om anställningen avser praktikarbete eller vikariat.
Med vikariat avses
- att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro, t ex vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbildning eller föräldraledighet eller
- att tjänstemannen under högst 6 månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten, uppehåller en ledigbliven befattning i avvaktan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts.
Mom 2:3
För att avlasta tillfällig arbetstopp vid företaget får arbetsgivaren oc h tjänstemannen överenskomma om anställning för viss tid.
Mom 2:4
Avtal om överenskommen visstidsanställning får träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen. Sådant avtal får inte omfatta kortare tid än en månad och får omfatta sammanlagt högst tolv månader under en treårsperiod för en och samme tjänsteman.
Arbetsgivare får ha högst fem arbetstagare anställda för överenskommen visstidsanställning vid en och samma tidpunkt.
Mom 2:5
Avtal om anställning för viss tid i form av provanställning får träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen
- om tjänstemannens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade eller
- om det eljest föreligger särskilda skäl att pröva tjänstemannens kvalifikationer och arbetsförutsättningar mot bakgrund av arbetsuppgifternas speciella krav eller
- om tjänstemannen är handikappad, långtidsarbetslös eller upptagen i Trygghetsrådets register för uppsagda.
Provanställning kan omfatta högst sex månader. Då synnerliga skäl föreligger kan provanställningen efter lokal överenskommelse förlängas, dock längst ytterligare sex månader.
Mom 2:6
Om arbetsgivaren står i begrepp att anställa en tjänsteman enligt mom 2:3-5 bör arbetsgivaren, om det är praktiskt möjligt, underrätta berörd tjänstemannaklubb vid företaget innan anställningsöverenskommelse träffas. Underrättelse skall dock alltid lämnas inom en vecka efter det anställningsöverenskommelse träffats.
Mom 2:7
Arbetsgivarens rätt att anställa tjänstemän för att avlasta arbetstoppar enligt mom 2:3, träffa avtal om överenskommen visstidsanställning enligt mom 2:4 resp provanställa tjänstemän enligt mom 2:5 kan sägas upp av den lokala tjänstemannaparten eller av PTK- förbund.
Uppsägningstiden är tre månader. Om arbetsgivaren önskar att nämnda rätt skall bestå, skall han skyndsamt begära att förhandlingar härom förs under uppsägningstiden.
Förbundsparterna kan förlänga uppsägningstiden för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan uppsägningstiden utlöper.
I sista hand kan frågan huruvida rätten skall bestå eller ej tas upp till överläggningar i Tjänstemarknadsnämnden SAF-PTK.
§ 3 ALLMÄNNA FÖRHÅLLNINGSREGLER
Mom 1 Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstemän grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman skall iaktta diskretion rörande företagets angelägenheter, såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter o dyl.
Mom 2 En tjänsteman får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag, som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på hans arbete i tjänsten.
Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör han därför först samråda med arbetsgivaren.
Mom 3 En tjänsteman har rätt att motta statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag.
§ 4 SEMESTER
Mom 1 Allmänna bestämmelser
Semester utgår enligt lag med i mom 2, 3, 5:1-5:2, 6 och 7 angivna tillägg och i mom 4 och 5:3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen framgår i nämnda moment.
Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår
Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaparten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.
Mom 3 Semesterns längd m m
Mom 3:1
Genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen enligt § 6 mom 1 kan tjänstemannen i stället för 25 semesterdagar erhålla 28 eller 30 dagars semester.
Anmärkning
Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För tjänstemän med flera semesterdagar än 25 fastställes antalet dagar med semesterlön enligt principerna i § 7 semesterlagen.
Mom 3:2
Semester, som i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt arbetsavtal kommit att utgå med större antal dagar än detta avtal stadgar, skall ej röna försämring enligt detta avtal.
Denna garantiregel gäller dock inte i de fall en tjänsteman enligt § 6 mom 1:1 andra stycket i stället för särskild övertidskompensation erhållit längre semester eller inte längre har att utföra förberedelse- och avslutningsarbete enligt bestämmelsen i § 6 mom 1:2.
Om det vid något företag före avtalets tillkomst finns ett gällande tjänstemannareglemente med längre semester räknat i dagar per år innebär inte detta avtals ikraftträdande att reglementets villkor förändras.
Uppstår vid något företag fråga om ändring av semesterbestämmelser i gällande reglemente, skall meddelande härom lämnas tjänstemannaparten och, innan avgörande träffas, förhandlingar äga rum, därest tjänstemannaparten så önskar.
Mom 3:3
För vid företaget befordrad eller nyanställd tjänsteman skall i intjänandeåret enligt semesterlagen även inräknas tid, varunder tjänstemannen i denna eller annan egenskap varit anställd i företaget eller, i fråga om koncern, i annat till koncernen hörande företag.
Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m
Mom 4:1
Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan.
För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.
Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör
- 0,8 procent av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månadslön.
Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande).
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4.
- 0,5 procent av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang:
- provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar
- premielön
- skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen.
Till "summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret" skall för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.
Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning ej skall medtas i ovanstående genomsnittsberäkning om tjänstemannen under intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.
Anmärkningar
1) Semestertillägget 0,5 procent förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet skall semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 procent multipliceras med det antal semesterdagar tjänstemannen är berättigad till enligt mom 3 och divideras med antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har intjänat.
2) Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.
3) Vad övertidsersättning, ersättning per överskjutande timme vid deltidsanställning och restidsersättning beträffar har divisorerna i § 6 mom 3:2 och 4:1 respektive § 7 mom 3 nedjusterats så att de inbegriper semesterlön.
Mom 4:2
Semesterersättning beräknas som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 4:1. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4.
Mom 4:3
För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.
Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1.
Mom 4:4
Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället skall den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.
Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad skall vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.
Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1.
Mom 4:5
Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:
Huvudregel
Semestertillägget om 0,8 procent utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget om 0,5 procent utbetalas senast vid semesterårets slut.
Undantag 1
Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har han rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få utbetalt à conto ett av arbetsgivaren uppskattat semestertillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren skall senast vid semesterårets utgång utbetala det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt mom 4:1.
Undantag 2
Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår skall sammanfalla kan arbetsgivaren utbetala s k resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första
ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets utgång.
Mom 5 Sparande av semester
Mom 5:1
Om en tjänsteman har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 äger tjänstemannen efter överenskommelse med arbetsgivaren rätt att även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att han inte samma år tar ut tidigare sparad semester.
Arbetsgivaren och tjänstemannen skall överenskomma om hur ovannämnda sparade semesterdagar skall utläggas såväl vad beträffar semesteråret som förläggningen under detta.
Mom 5:2
Sparade semesterdagar skall uttas i den ordning de sparats.
Semesterdagar som sparats enligt lag skall uttas före semesterdagar som sparats enligt mom 5:1 under samma år.
Mom 5:3
Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 4:1 (exklusive anmärkning 1). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 procent skall dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester skall behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.
Semesterlönen för sparad semesterdag skall vidare anpassas till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.
Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid - se mom 4:4.
Mom 6 Semester för nyanställda m fl
Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar ej täcker tiden för företagets huvudsemester eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan arbetsgivaren och tjänstemannen överenskomma om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar.
Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag skall vara skriftlig.
Vid ledighet utan löneavdrag görs, om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag skall ej göras om anställningen upphört på grund av
1) arbetstagarens sjukdom eller
2) förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen lagen om anställningsskydd (1982:80) eller
3) uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som ej hänför sig till arbetstagaren personligen.
Anmärkning
Om tjänstemannen har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar hans intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan ej har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 § tredje stycket semesterlagen.
Mom 7 Intyg om uttagen semester
Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande - se § 11 mom 3:9.
Mom 8 Semester för intermittent deltidsarbetande
Om en tjänsteman är deltidsanställd och det för honom gällande arbetstidsschemat innebär att han inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följande. Antalet bruttosemesterdagar enligt mom 3 vilka skall utläggas under semesteråret skall proportionernas i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda tjänstemän i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålles (nettosemesterdagar) skall förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för tjänstemannen.
Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar skall utläggas under semesteråret proportionernas de var för sig enligt följande:
antal arbetsdagar per vecka 5
x Xxxxx bruttosemesterdagar Som skall utläggas
= antal semesterdagar som skall förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar).
Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.
Med "antalet arbetsdagar per vecka" avses det antal dagar som, enligt för tjänstemannen gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per 4 veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).
Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat skall arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka skall den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsumeras en hel semesterdag även för den dag tjänstemannen endast skulle ha arbetat del av dagen.
Exempel
Tjänstemannens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka
Antal nettosemesterdagar
(vid 25 dagars bruttosemester)
4 20
3,5 18
3 15
2,5 13
2 10
Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att "antalet arbetsdagar per vecka" förändras skall antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.
Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) skall ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
§ 5 SJUKLÖN M M
Parterna är överens om att avtalet skall spegla innehållet i sjuklönelagen.
Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan
Mom 1:1
Rätten till sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod regleras i lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2:2 andra stycket nedan. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3-6.
Sjuklön från arbetsgivaren fr o m 15:e kalenderdagen i en sjukperiod utges enligt detta avtal.
Mom 1:2
När en tjänsteman blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete.
Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.
Sjuklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § första stycket SjLL).
Mom 2 Försäkran och läkarintyg
Mom 2:1
Tjänstemannen skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar tjänstemannen skulle ha arbetat (9 § SjLL).
Mom 2:2
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänstemannen styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § andra stycket SjLL).
Om arbetsgivaren så begär skall tjänstemannen styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
Mom 3 Sjuklönens storlek
Mom 3:1
Den sjuklön som arbetsgivaren skall utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.
Mom 3:2 Sjukdom t o m 14 kalenderdagar per sjukperiod
För varje frånvarotimme i sjukperioden görs avdrag med
1)
månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
för den första frånvarodagen (karensdagen)
2)
20 % x månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden
för återstående sjuklöneberät- tigade dagar i sjukperioden
Till tjänsteman som gått miste om skift- eller ob-ersättning p g a sjukfrånvaro på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön för motsvarande frånvarodagar - ej karensdagen - med 80% av sådana uteblivna lönedelar.
Anmärkning 1
Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, sjuklönens storlek och sjuklöneperiodens längd (7 § tredje stycket SjLL)
Anmärkning 2
För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent redan den första sjukdagen, görs sjukavdrag även för den första sjukdagen (karensdagen), enligt vad som gäller fr o m den andra sjuklöneberättigade dagen i sjukperioden (15 § SjLL).
Anmärkning 3
Till tjänsteman som vidkänts helt sjukavdrag enligt regeln om karensdag för sammanlagt tio dagar under de senaste tolv månaderna utges sjuklön även för den första dagen i sjukperioden efter en kompensationsgrad om 80 procent (6 § tredje stycket SjLL)
Definition av månadslön och veckoarbetstid
Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
Med månadslön avses i detta moment
- fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)
- den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag skall göras.
Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.
Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.
Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.
Mom 3:3 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande.
För tjänsteman med månadslön om högst 23.062 kronor: 90 % x månadslönen x 12
365
För tjänsteman med månadslön över 23.062 kronor:
90 % x 7,5 x basbeloppet
365
+ 10 % x
(månadslönen x 12
– 7,5 x basbeloppet) 365
Anmärkning 1
Den ovan angivna lönegränsen utgör 7,5 x gällande basbelopp/12. Basbeloppet för 2001 är 36.900 kronor och lönegränsen för 2001 blir följaktligen 23.062 kronor.
Anmärkning 2
Arbetsgivaren skall göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen fått besked om sin nya lön.
Sjukavdraget per dag får ej överstiga den fasta kontanta månadslönen x 12
365
Månadslönen = den aktuella månadslönen; se dock anmärkning 2 ovan. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel
- fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)
- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats
- garanterad minimiprovision eller liknande.
Mom 3:4 Sjuklönetidens längd Huvudregel
Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden skall arbetsgivaren utge sådan till honom
- för grupp 1: t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden
- för grupp 2: t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden
I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.
Tjänstemannen tillhör grupp 1
- om han har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd eller
- om han övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar.
Tjänstemannen tillhör grupp 2 i övriga fall.
Undantag 1
Om tjänstemannen under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, så att antalet sjuklönedagar, inklusive sjuklönedagar i den aktuella sjuklöneperioden, uppgår till minst 105 för grupp 1 respektive minst 45 för grupp 2, upphör sjuklönerätten för sjukdomsfallet efter 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden.
Med sjuklönedagar avses dels dagar med sjukavdrag, (även karensdag), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.
Undantag 2
Om sjukpension enligt ITP-planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.
Mom 4 Vissa samordningsregler
Mom 4:1
Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 85 procent av månadslönen och livräntan.
Mom 4:2
Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen.
Mom 4:3
Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen.
Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön
Mom 5:1
Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden.
Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten.
Mom 5:2
Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
Mom 5:3
Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
Mom 5:4
Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.
Mom 5:5
Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.
Mom 5:6
Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse skall arbetsgivaren utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.
Mom 5:7
Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden
- om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller
- om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad, eller
- om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.
Anmärkningar
1) Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension - se mom 3:4 undantag 2.
2) Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden för tjänsteman som uppnått pensionsåldern - se § 1.
3) Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler - se mom
4.
Mom 6 Föräldralön
Mom 6:1
En tjänsteman som är tjänstledig med föräldrapenning eller havandeskapspenning har rätt till föräldralön om tjänstemannen har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i
följd vid barnets födelse eller vid mottagande av adoptivbarn och anställningen fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten.
Mom 6:2
Föräldralön utgörs av
- En månadslön minus 30 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3, om tjänstemannen har varit anställd i ett men ej två år i följd.
- Två månadslöner minus 60 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3, om tjänstemannen har varit anställd i två år i följd eller mer.
Om tjänstledigheten skulle bli kortare än en respektive två månader, utges föräldralön inte för längre tid än ledigheten omfattar.
Mom 6:3
Föräldralönen utbetalas med halva beloppet när tjänstledigheten börjar och resterande hälft efter det att tjänstemannen har fortsatt sin anställning i tre månader efter tjänstledigheten.
Mom 6:4
Om föräldrapenningen enligt lagen om allmän försäkring har nedsatts så skall föräldralönen reduceras i motsvarande grad.
Mom 6:5
Under tjänstledighet för havandeskap görs avdrag enligt § 9 mom 2:2. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när tjänstemannen saknar sådan rätt.
Mom 7 Ledighet med tillfällig föräldrapenning
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvarotimme med
månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med tjänstemannens hela månadslön. Beträffande begreppen månadslön och veckoarbetstid, se mom 3:2.
Mom 8 Övriga bestämmelser
Mom 8:1
Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.
Mom 8:2
Om tjänstemannen måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överföring av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning gäller följande:
Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen
För varje timme en tjänsteman är frånvarande görs avdrag med:
månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
Fr o m 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 3:3. För tjänstemän med månadslön över 7,5 x gällande basbelopp/12 skall dock avdrag göras enligt följande:
90 % x 7,5 x basbeloppet
365
+ 10 % x
(månadslönen x 12
– 7,5 x basbeloppet) 365
Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön, se mom 3:2 respektive 3:3.
§ 6 ÖVERTIDSKOMPENSATION
Mom 1 Rätten till särskild övertidskompensation
Mom 1:1
Tjänsteman har rätt till särskild övertidskompensation om inte annan överenskommelse har träffats enligt detta mom, andra stycket.
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att särskild kompensation för övertidsarbete inte utgår genom att övertidsarbetet ersätts med högre lön och/eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.
Sådana överenskommelser skall gälla för tjänstemän i chefsställning eller tjänstemän som har frihet i arbetstidens förläggning. I andra fall skall särskilda skäl föreligga.
Överenskommelsen skall vara skriftlig och avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och tjänstemannen inte kommit överens om annat. Sådan annan överenskommelse kan inför varje nytt semesterår omförhandlas.
Mom 1:2
Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen överenskommit om att tjänstemannen dagligen skall utföra förberedelse- och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts eller fastställes med hänsyn härtill skall tjänstemannen kompenseras för detta förhållande genom att tjänstemannen får tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.
Mom 1:3
Om överenskommelse har träffats enligt mom 1:1 andra stycket eller mom 1:2 skall arbetsgivaren underrätta vederbörande tjänstemannaklubb. Efter underrättelse enligt ovan skall arbetsgivaren, om tjänstemannaklubben så begär, uppge de motiv som ligger till grund för överenskommelsen.
Mom 2 Förutsättningar för särskild övertidskompensation
Mom 2:1
Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för honom gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om
- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
- där beordrandet på förhand ej kunnat ske övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
Beträffande deltidsarbete, se mom 4.
Mom 2:2
Som övertid räknas ej tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten.
Mom 2:3
Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete medräknas endast fulla halvtimmar.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas.
Mom 2:4
Om en tjänsteman beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst 3 timmar. Detta gäller dock ej om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll.
Mom 2:5
Om tjänstemannen inställer sig till övertidsarbete enligt mom 2:4 och reskostnader därvid uppstår för honom skall arbetsgivaren ersätta dessa.
Detta gäller även för tjänsteman som enligt mom 1 inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.
Mom 2:6
Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t ex sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden skall tillämpas, skall ske med utgångspunkt från den längre (under resten av året gällande) dagliga arbetstiden.
Mom 3 Övertidskompensationens storlek
Mom 3:1
Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller - om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget - i form av ledig tid (kompensationsledighet).
Vid samrådet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möjligt, beaktas tjänstemannens önskemål om när kompensationsledigheten skall utläggas.
Mom 3:2
Övertidsersättning per timme utges enligt följande:
a) för övertidsarbete kl 06-20 helgfria måndagar-fredagar månadslönen
94
b) för övertidsarbete på annan tid månadslönen
72
Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.
Anmärkning
Övertidsarbete på för den enskilde tjänstemannen arbetsfria vardagar samt midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på "annan tid".
Med månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
Kompensationsledighet för övertidsarbete, som avses under a) utges med 1 ½ timme och för övertidsarbete, som avses under b) med 2 timmar för varje övertidstimme.
Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)
Mom 4:1
Om en deltidsanställd tjänsteman har utfört arbete utöver den för hans deltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid), utges ersättning per överskjutande timme med
månadslönen 3,5 x veckoarbetstiden
Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.
Med månadslönen avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön.
Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.
Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar.
Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den fö r deltidsanställningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas.
Mom 4:2
Om mertidsarbetet pågår före eller efter de klockslag som gäller beträffande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltidsanställning i motsvarande befattning vid företaget, utges övertidskompensation enligt mom 1-3.
Vid tillämpningen av divisorerna i mom 3 skall tjänstemannens lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
§ 7 RESTIDSERSÄTTNING
Mom 1 Rätten till restidsersättning
Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag.
Huvudregel
- Om tjänstemannen har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan.
- Om tjänstemannen inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om att tjänstemannen skall vara undantagen bestämmelserna om restidsersättning.
Undantag
- Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kompensation för restid skall utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid skall beaktas vid fastställande av lönen.
- Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex såsom resande försäljare, servicetekniker eller liknande, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommit om sådan.
Mom 2 Förutsättningar för restidsersättning
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som åtgår för själva resan till bestämmelseorten.
Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjänstemannen räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid.
Vid beräkning av restid skall endast fulla halvtimmar medtas.
Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, skall tiden kl 22-08 ej medräknas.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej.
Resan skall anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.
Mom 3 Restidsersättningens storlek
Restidsersättning utges per timme med månadslönen
240
utom när resan har företagits under tiden från kl 18 fredag fram till kl 06 måndag eller från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06 dag efter helgdag, då ersättningen är
månadslönen 190
Restidsersättning enligt divisorn 240 utges för högst 6 timmar per kalenderdygn. Beträffande semesterlön se § 4 mom 4:1, anmärkning 3.
Beträffande begreppet månadslön se § 6 mom 3:2.
Vid tillämpning av divisorerna skall en deltidsanställd tjänstemans lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
§ 8 LÖN FÖR DEL AV LÖNEPERIOD
Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt:
För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. Beträffande begreppet dagslön (och månadslön) se § 9 mom 2:2.
§ 9 PERMISSION, TJÄNSTLEDIGHET, ANNAN LEDIGHET
Mom 1 Permission
Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall (t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemans familj eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permission beviljas även för en eller flera dagar.
Där påsk-, midsommar- och julafton ej är sedvanliga fridagar bör permission beviljas under dessa dagar i den mån så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
Mom 2 Tjänstledighet
Mom 2:1
Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) beviljas om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet skall han för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får ej förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman som har veckovila förlagd till annan dag än söndag skall motsvarande regel tillämpas.
Mom 2:2
När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs avdrag enligt följande.
Om tjänstemannen är tjänstledig
- under en period om högst 5 (6)* arbetsdagar skall för varje arbetsdag som är tjänstledig avdrag göras med
1
21 (25)*
av månadslönen
- under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar skall för varje tjänstledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön- eller helgdagar) avdrag göras med dagslönen.
Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12
365
Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang
- fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg)
- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats
- garanterad minimiprovision eller liknande.
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader skall tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".
Mom 2:3
Om tjänstemannen är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete) skall tjänstledighetsavdrag göras enligt följande
månadslönen dividerad med antalet arbetsdagar/vecka x 21 (25)*
5 (6)*
* Tal inom parantes används vid sexdagarsvecka
Exempel:
Tjänstemannens deltid är förlagd till Följande antal arbetsdagar/vecka
4
Avdrag månadslönen
16,8
3,5
månadslönen 14,7
månadslönen
3 12,6
2,5
månadslönen 10,5
månadslönen
2 8,4
Med "antal arbetsdagar/vecka" avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i genomsnitt per månad.
Avdrag enligt ovan skall göras för varje dag under vilken tjänstemannen är tjänstledig och som annars skulle utgjort arbetsdag för honom.
Beträffande begreppet månadslön - se mom 2:2.
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader skall tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".
Mom 3 Annan ledighet
Mom 3:1
Xxxxx ledighet beviljas för del av dag om arbetsgivaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
Mom 3:2
När en tjänsteman är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme.
Avdraget per timme = 1
175
av månadslönen
Beträffande begreppet månadslön - se mom 2:2.
Vid tillämpning av divisorn 175 för en deltidsanställd tjänsteman skall deltidslönen först uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
Mom 4 Ledighet i samband med havandeskap och ledighet med tillfällig föräldrapenning Beträffande ledighet i samband med havandeskap respektive med tillfällig föräldrapenning se § 5 mom 6 respektive 7.
§ 10 TJÄNSTEMANS ÅLIGGANDEN OCH RÄTTIGHETER VID KONFLIKT MELLAN ARBETSGIVARE OCH ARBETARE
Mom 1 Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) tillkommer det tjänsteman
a t t på vanligt sätt utföra de uppdrag och åligganden, som är med tjänsten förenade; a t t utföra sådant arbete, vilket i övrigt faller inom tjänstemännens vid företaget arbetsområde;
a t t utföra arbeten, som möjliggör eller underlättar driftens återupptagande vid konfliktens slut; samt
a t t utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verktyg och andra anordningar för företagets eget bruk, vilka arbetsuppgifter i första hand skall anförtros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls- och reparationsarbeten eller arbetsledande arbete inom berörd verksamhet.
I den mån arbetsgivaren med egen arbetskraft verkställer lossning av gods för företagets eget bruk och vid inträffat varsel om arbetskonflikt avbeställning av godsleveranser icke kunnat ske, åligger det tjänsteman att vid order härom delta i jämväl sådant arbete.
Mom 2 Utöver vad i föregående moment nämns åligger det tjänsteman att vid behov delta i skyddsarbeten.
Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete, som vid ett konfliktutbrott e rfordras för att driften skall kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete, som erfordras för avvärjande av fara för människor eller för skada å byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller för skada å sådant varulager, vilket ej under konflikten tas i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekommande av förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade. Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är pliktig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning, så ock arbete, vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel.
Mom 3 Skulle arbetsgivaren under konflikt ifrågasätta utförandet av visst i denna paragraf ej omnämnt arbete skall överläggning därom föras med den eller dem som är avsedda att utföra arbetet eller ock med av tjänstemännen utsedda representanter. Har respektive arbetsgivarförbund och tjänstemannapart gemensamt fattat beslut rörande här åsyftat arbete, är tjänstemännen skyldiga att ställa sig detta till efterrättelse. Kan organisationerna icke enas, skall frågan på endera organisationens begäran hänskjutas till förtroenderådet. Rådets beslut är bindande.
Mom 4 Vid konflikt, som icke är tillåten enligt lag eller kollektivavtal, är tjänsteman, om arbetsgivaren så påfordrar, skyldig att i den utsträckning så skäligen - mot bakgrund av rådande förhållanden - kan ske utföra allt ifrågakommande arbete.
Mom 5 Uppsägning av tjänsteman må icke företas i anledning av befarad eller pågående konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändrade förhållanden kommer att göra det omöjligt att vid driftens återupptagande bereda tjänsteman sysselsättning.
Har konflikt pågått under minst 3 månader och kan tjänstemännen icke beredas full sysselsättning, må däremot, med motsvarande genomsnittliga förkortning av tjänstgöringstiden, lönen kunna minskas med 10 procent, efter en månad med ytterligare 10 procent osv intill dess lönen nedgått till 60 procent av ursprungligt belopp.
Den reducering av lön, som medges enligt föregående stycke, må ej föranleda minskning av avgift till pensions- eller annan på grund av tjänsten tecknad försäkring.
§ 11 UPPSÄGNING
Mom 1 Uppsägning från tjänstemannens sida
Mom 1:1 Uppsägningstid
Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5 nedan:
Anställningstid vid Företaget* | Tjänstemannens uppsägningstid |
Mindre än 3 år fr o m 3 år till 6 år fr o m 6 år | 1 månad 2 månader 3 månader |
Övergångsbestämmelse
Bestämmelserna i momentet tillämpas fr o m den 1 april 1998.
För anställningsavtal som ingåtts dessförinnan gäller i stället följande uppsägningstid från den anställdes sida
Anställningstid vid företaget* | Tjänstemannens uppsägningstid Tjänstemannen har | |||
ej fyllt 25 år | fyllt 25 år | fyllt 30 år | fyllt 35 år | |
mindre än 6 mån fr o m 6 mån till 6 år fr o m 6 år | 1 mån 1 mån 1 mån | 1 mån 1 mån 2 mån | 1 mån 2 mån 3 mån | 1 mån 3 mån 3 mån |
*Anmärkning:
Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i 3 § Lagens om anställningsskydd.
Mom 1:2 Formen för uppsägning
För att det inte skall uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller ej, bör tjänstemannen göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen likväl sker muntligen bör tjänstemannen så snart möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.
Mom 1:3 Övrigt
I övrigt gäller bestämmelserna i mom 3.
Mom 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida
Mom 2:1 Uppsägningstid
Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5 nedan:
Anställningstid vid företaget* | Arbetsgivarens uppsägningstid |
mindre än 2 år | 1 månad |
fr o m 2 år till 4 år | 2 månader |
fr o m 4 år till 6 år | 3 månader |
fr o m 6 år till 8 år | 4 månader |
fr o m 8 år till 10 år | 5 månader |
fr o m 10 år | 6 månader |
Övergångsbestämmelse
Bestämmelserna i momentet tillämpas fr o m den 1 april 1998.
För anställningsavtal som ingåtts dessförinnan gäller nedanstående uppsägningstid från arbetsgivarens sida, så länge tabellens uppgift medför längre uppsägningstid än vad som följer av huvudregeln ovan.
Arbetsgivarens uppsägningstid | ||||||
Anställ- ningstid vid företaget* | Tjänstemannen har | |||||
ej fyllt 25 år | fyllt 25 år | fyllt 30 år | Fyllt 35 år | fyllt 40 år | Fyllt 45 år | |
Uppsägningstid i månader | ||||||
Mindre | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
än 6 mån | ||||||
fr o m | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
6 mån till | ||||||
6 år | ||||||
fr o m | 2 | 3 | 4 | 5 | 5 | 6 |
6 år | ||||||
till 9 år | ||||||
fr o m | - | 3 | 4 | 5 | 6 | 6 |
9 år | ||||||
till 12 år | ||||||
fr o m | - | 3 | 4 | 6 | 6 | 6 |
12 år | ||||||
Har tjänsteman som sagts upp på grund av arbetsbrist, på uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid, skall den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader.
*Anmärkning:
Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i 3 § Lagen om anställningsskydd.
Mom 2:2 Varsel
Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd skall ge lokalt till arbetstagarorganisation skall anses ha skett, när arbetsgivaren har överlämnat varselskrivelse till den lokala tjänstemannaparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive tjänstemannaförbunds adress.
Varsel som arbetsgivaren har gett under tid, då företaget har semesterstopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.
Mom 2:3 Lön under uppsägningstid
I anslutning till 12 § lagen om anställningsskydd gäller följande för tjänstemän som ej kan beredas arbete under uppsägningstiden.
För tjänstemän som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats, gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete skall inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmånadersperiod.
Motsvarande gäller tjänstemän med tantiem, produktionspremie el dyl.
Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift-, jour- eller beredskapstjänstgöring normalt skulle ha utgetts till tjänstemannen gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete skall sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den under närmast föregående tolvmånadersperiod erhållna ersättningen.
Mom 2:4 Övrigt
De lokala parterna skall vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag skall fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestämmelser.
De lokala parterna skall därvid göra ett urval av de anställda som skall sägas upp, så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-27 §§ lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid skall de ovan nämnda kriterierna gälla.
Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.
Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av de frågor som berörs i detta moment tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.
Anmärkning
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.
Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning
Mom 3:1 Uppsägningstid per den 30 juni 1974
Om uppsägningstiden per den 30 juni 1974 från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt avtal är längre än den enligt mom 1-2 ovan skall den längre uppsägningstiden fortfarande gälla, om inte arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommer om annat.
Mom 3:2 Överenskommelse om annan uppsägningstid
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om att annan uppsägningstid skall gälla. Om så sker får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida ej understiga
- om tjänstemannen vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre: 2 månader. Efter 3 års anställning gäller dock uppsägningstid enligt tabellen i mom 2:1
- i övriga fall: den tid som anges i tabellen i mom 2:1.
Mom 3:3 Anställning på prov
Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänstemannen.
Mom 3:4 Pensionärer
Om tjänstemannen kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han har uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänstemannen.
Samma gäller om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att han har uppnått de n ordinarie pensionsåldern som tillämpas vid detta.
Mom 3:5 Uppnådd pensionsålder
Tjänstemannens anställning upphör utan uppsägning i och med att han uppnår den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen, såvida inte han och arbetsgivaren överenskommer om annat. Arbetsgivaren behöver inte lämna underrättelse enligt 33 § lagen om anställningsskydd.
Mom 3:6 Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen
Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.
Mom 3:7 Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden
Om tjänstemannen lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen ej har iakttagit.
Mom 3:8 Tjänstgöringsbetyg
När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida har tjänstemannen rätt att erhålla tjänstgöringsbetyg, vilket utvisar
- den tid som tjänstemannen har varit anställd, och
- de arbetsuppgifter han har haft att utföra, samt
- om tjänstemannen så begär xxxxxxx beträffande det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.
Arbetsgivaren skall lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få betyget.
Mom 3:9 Intyg om uttagen semester
När tjänstemannens anställning upphör har han rätt att erhålla intyg som utvisar hur många av de xxxxxxxxxxx 00 semesterdagarna han har tagit ut under innevarande semesterår.
Arbetsgivaren skall lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få intyget.
Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 skall den överskjutande semestern i detta sammanhang anses ha uttagits först.
§ 12 FÖRHANDLINGSORDNING, TJÄNSTEMARKNADSNÄMND SAF-PTK, TJÄNSTEMARKNADSKOMMITTÉ SAF-PTK
Bestämmelser om vilken förhandlingsordning och vilka regler för Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK samt Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK, som skall gälla finns i överenskommelse den 3 februari 1992 mellan SAF och PTK och i §§ 9 och 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK.
§ 13 GILTIGHETSTID
Avtalet om allmänna anställningsvillkor gäller fr o m den 1 mars 2001 t o m den 30 april 2004. Om inte avtalet sagts upp senast tre månader före giltighetstidens utgång, förlängs det för ett år åt gången med samma uppsägningstid. Sker uppsägning löper avtalet efter utlöpningsdagen med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.
Part äger senast den 31 december 2002 säga upp löneavtalet och avtalet om allmänna anställningsvillkor vad avser tredje avtalsåret.
Om avtalet inte har sagts upp senast tre månader före giltighetstidens utgång eller parterna överenskommit om framflyttning av uppsägningstiden, prolongeras det för ett år åt gången.
HUVUDAVTALEN
Efter uppsägning har huvudavtalet mellan SAF och SIF upphört att gälla. I samband med överenskommelsen den 12 juni 1980 om nytt avtal om allmänna anställningsvillkor har SAF och PTK kommit överens om att förhandlingsordningen i huvudavtalen mellan SAF och SIF skall tillämpas med samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor.
UTDRAG UR DET TIDIGARE GÄLLANDE HUVUDAVTALET FÖRHANDLINGSORDNING
§ 1 ALLMÄNT
Det förutsättes att arbetsgivare och tjänstemän genom ömsesidigt hänsynstagande söker i samförstånd ordna sina gemensamma angelägenheter och såvitt möjligt förebygga uppkomsten av tvist.
§ 2 LOKAL – CENTRAL FÖRHANDLING/RÄTTSTVIST
Påkallas från endera sidan förhandling skall följande ordning gälla:
a) Förhandling mellan arbetsgivaren och tjänstemannens organisation vid företaget (lokal förhandling). Saknas sådan organisation, föres förhandlingen med den eller de tjänstemän vid företaget, som tjänstemännen därtill utsett.
b) Förhandling under medverkan av respektive arbetsgivarförbund och SIF/Ledarna/CF (central förhandling).
Om och i den mån det förhållande, vartill rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal hänför sig, varit känt på arbetsgivarsidan för vederbörande arbetsgivare eller hans organisation respektive på tjänstemannasidan för tjänstemännens organisation (eller enligt § 2 a särskilt utsedd företrädare för tjänstemännen) vid företaget eller SIF/Ledarna/CF i fyra månader utan att förhandling begärts enligt bestämmelserna i denna paragraf, har parten därefter förlorat rätten att påkalla förhandling rörande anspråket. Oberoende av sådan kännedom om förhållandet är rätten att påkalla förhandling försutten, om och i den mån förhållandet ligger mer än två år tillbaka i tiden.
Lokal förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.
Kan uppgörelse ej ernås vid lokal förhandling rörande rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal, ankommer det på part, som vill fullfölja ärendet, att hänskjuta frågan till central förhandling. Framställning om sådan förhandling skall göras hos motsidan senast två månader från den dag den lokala förhandlingen avslutas, vid äventyr att vederbörande anspråk eljest är preskriberat.
Central förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.
Protokollsanteckning
1) För att underlätta behandlingen av lokala frågor är det lämpligt, att vardera parten utser en företrädare med uppgift att svara för kontakten med motparten; meddelande om företrädares namn bör lämnas motparten utan dröjsmål. Det får ankomma på de lokala parterna att avgöra, huruvida ytterligare anordningar behöver vidtagas för handläggningen av de lokala frågorna.
2) Om arbetsgivare och tjänstemän enas därom, äger även lokal funktionär eller förtroendeman utom företaget deltaga i lokal förhandling.
3) Vid förhandling mellan arbetsgivare och arbetare, som direkt eller indirekt gäller tjänstemännen eller viss tjänsteman, äger tjänstemännen rätt att vara representerade.
4) Om det förhållande, vartill rättsanspråk hänför sig, regleras i lag om anställningsskydd skall i stället för de i § 2 ovan angivna tidsfristerna gälla i nämnda lag angivna tidsfrister.
INTRESSETVISTER
§ 8 INTRESSETVISTER LÖNER
Intressetvist avseende lönefråga av kollektiv natur, vilken icke kunnat lösas vid central förhandling enligt § 2, äger berört arbetsgivarförbund och SIF/Ledarna/CF var för sig rätt att hänskjuta till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden för utlåtande. Dylikt hänskjutande skall ske inom tre veckor efter det central förhandling slutförts, vid påföljd att part eljest förlorar ifrågavarande rätt.
I den mån berört arbetsgivarförbund och SIF/Ledarna/CF är ense därom, äger de i stället hänskjuta lönefråga av här angiven art till bindande avgörande av förtroenderådet.
§ 9 INTRESSETVISTER ÖVRIGT
Föreligger intressetvist av annat slag än som angivits i § 8, må berört arbetsgivarförbund och SIF/Ledarna/CF i den mån de är ense därom, hänskjuta tvisten till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden för dess utlåtande eller till förtroenderådet för bindande avgörande.
Protokollsanteckning:
1) Som avslutning för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.
2) Den möjlighet att hänskjuta tvist till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden som i §§ 8 och 9 tillerkänts arbetsgivarförbund, skall stå öppen även för SAF i tvist, där föreningen är förhandlingspart i förhållanden till SIF/Ledarna/CF.
§ 12 TJÄNSTEMARKNADSNÄMND/ARBETSLEDARNÄMND
Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden har att avgiva utlåtanden om lösning av tvister enligt §§ 8 och 9 ovan.
§ 13 UTLÅTANDE, BESLUT I TJÄNSTEMARKNADS-/ARBETSLEDARNÄMND
Begäran om utlåtande av tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden skall göras skriftligen till nämnden med angivande av parts yrkanden och med redogörelse för de
omständigheter som part vill åberopa till stöd för sitt yrkande. Nämnden bereder motparten tillfälle till yttrande och äger i övrigt att muntligen eller skriftligen införskaffa de ytterligare upplysningar, som nämnden anser ägnade att underlätta dess ståndpunktstagande.
Senast inom två veckor efter det ärende inkommit till nämnden skall kallelse till sammanträde utfärdas. Sammanträde skall därefter hållas snarast möjligt. Har part framställt önskemål om skyndsam handläggning, åligger det nämnden att så långt som möjligt ta hänsyn härtill.
Nämndens utlåtande eller beslut skall vara skriftligt och samtidigt tillställas båda parter och är, såvida parterna ej enats om annat, offentligt.
AVTAL OM ARBETSTIDSBESTÄMMELSER FÖR TJÄNSTEMÄN
§ 1 AVTALETS OMFATTNING
Mom 1 Detta avtal omfattar samtliga tjänstemän anställda hos arbetsgivare som är anslutna till Grafiska Företagens Förbund. Dessa tjänstemän undantas från tillämpningen av allmänna arbetstidslagen.
Begreppet "tjänsteman" respektive "tjänstemannaklubb" i detta avtal innefattar "arbetsledare" respektive "arbetsledareklubb".
Mom 2 Bestämmelserna i §§ 2-5 gäller ej beträffande
a) tjänstemän i företagsledande ställning
b) arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest under sådana förhållanden att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.
Mom 3 Arbetsgivare och tjänsteman som träffar överenskommelse om att rätten till särskild övertidskompensation skall ersättas med längre semester eller kompenseras på annat sätt enligt § 6 mom 1:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor kan träffa överenskommelse om att tjänstemannen skall vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-5.
Anmärkning till mom 2 och 3:
Enligt mom 2 och 3 ovan omfattas vissa tjänstemän inte av bestämmelserna i §§ 2-5. Det är dock ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidens omfattning för dessa tjänstemän. För vissa av dem sker tidsregistrering genom tidsstämpling eller på annat sätt, t ex när flexibel arbetstid tillämpas vid företaget. I dessa fall finns alltså underlag för en bedömning av arbetstidssituationen. I andra fall kan registrering inte ske på samma sätt som för övriga tjänstemän. Om tjänstemannaklubben så begär skall arbetsgivaren och tjänstemannaklubben gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för dessa tjänstemän.
Vissa av de tjänstemän som är undantagna från bestämmelserna i §§ 2-5 har enligt hittills gällande praxis också haft en viss frihet i fråga om förläggningen av sin arbetstid. Denna frihet påverkas inte genom det nu träffade avtalet.
Mom 4 Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan skriftlig överenskommelse träffas om att utöver undantagen enligt mom 2 och 3 viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skall vara undantagna från bestämmelserna i §§ 2-5 i de fall tjänstemännen med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende eller eljest särskilda omständigheter föreligger.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.
§ 2 ORDINARIE ARBETSTID
Mom 1 Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per en begränsningsperiod om fyra veckor. Om företagets redovisning är så ordnad får dock som begränsningsperiod i stället tillämpas kalendermånad.
För tjänsteman i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetst iden ej överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden ej överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
Anmärkning
Treskiftsarbete kan bedrivas med tre eller flera skiftlag.
Mom 2 Där särskilda omständigheter föreligger kan mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben träffas skriftlig överenskommelse om annan begränsningsperiod eller omfattning av ordinarie arbetstid för viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän.
Beträffande giltighetstiden för sådana överenskommelse - se § 7 mom 2.
Anmärkning
SAF och PTK är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året skall kunna tillämpas.
Tillägg avseende skiftarbete
Mellan Grafiska Företagens Förbund och SIF har följande avtalats:
Vid företag där tjänsteman arbetar 40 timmar per vecka i intermittent tvåskiftsarbete, har tjänstemannen rätt till kompensationsledighet om två timmar per arbetad 40- timmarsvecka. Sådan ledighet utläggs efter överenskommelse med arbetsgivaren.
§ 3 ÖVERTID
Mom 1 Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om
- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
- där beordrande på förhand ej kunnat ske övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
Tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten upptas inte som övertid enligt mom 2 nedan.
Vid beräkning av fullgjord övertid medtas endast fulla halvtimmar.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas.
Anmärkning
Beträffande deltidsanställda tjänstemän skall arbete som ersätts enligt § 6 mom 4:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor avräknas från övertidsutrymmet i mom 2 nedan.
Mom 2 När särskilda skäl föreligger får allmän övertid uttas med högst 150 timmar per kalenderår.
Mom 3 Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Dessa timtal får endast överskridas om synnerliga skäl föreligger, t ex när det är nödvändigt för att ett arbete som inte kan avbrytas utan avsevärda olägenheter för verksamheten, skall kunna slutföras.
Mom 4 Allmän övertid, oavsett kompensationsform, skall avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 2 ovan.
Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) enligt § 6 mom 3 i avtalet om allmänna anställningsvillkor återförs det antal "övertidstimmar" som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt mom 2 ovan.
Exempel: En tjänsteman utför övertidsarbete en vardagskväll under 4 timmar. Dessa övertidstimmar avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 2. Överenskommelse träffas om att tjänstemannen skall kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under 6 timmar (4 övertidstimmar x 1,5 tim = 6 kompensationsledighetstimmar). När kompensationsledigheten har uttagits tillförs övertidsutrymmet enligt mom 2 de 4 övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten.
Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enas om annat.
Anmärkning
Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa överenskommelse om att övertid som ersatts med kompensationsledighet skall, för att kunna återföras till övertidsutrymmet enligt den teknik som beskrivs ovan, utläggas inom viss bestämd tidsperiod, t ex räknat från tidpunkten för övertidsarbetets utförande eller före visst bestämt datum.
Beträffande giltighetstid - se § 7 mom 2.
Mom 5 Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid. Överenskommelse om annan omfattning av allmän övertid skall underställas förbundsparterna för godkännande.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.
Mom 6 Utöver vad som ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, extra övertid uttas under kalenderåret enligt följande
a) högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben,
b) ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan förbundsparterna eller, om dessa enas därom, mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben.
Beträffande giltighetstid - se § 7 mom 2.
Mom 7 Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, skall övertid som fullgjorts med anledning därav ej beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 2 ovan.
§ 4 JOURTID
Mom 1 Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänstemannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken tjänstemannen utför arbete för arbetsgivarens räkning.
Mom 2 Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träffas om annan beräkning eller omfattning av jourtid.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse - se § 7 mom 2.
§ 5 ANTECKNING AV ÖVERTID OCH JOURTID
Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt § 3 och jourtid enligt § 4. Xxxxxxxxxxxxx, tjänstemannaklubben eller central representant för tjänstemannaförbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar.
§ 6 FÖRHANDLINGSORDNING
Samma förhandlingsordning gäller som för avtalet om allmänna anställningsvillkor. Bestämmelserna härom finns i § 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 11 mars 1978 mellan SAF och PTK och i § 9 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK.
§ 7 GILTIGHETSTID
Mom 1 Bestämmelserna i detta avtal gäller med samma giltighetstid och uppsägningstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor.
Om arbetstidsavtalet upphör att gälla upphör även överenskommelse som slutits med stöd av avtalet i och med utgången av avtalets giltighetstid.
Mom 2 Lokal överenskommelse som träffas med stöd av § 1 mom 4, § 2 mom 2, § 3 mom 4-6, § 4 mom 2 och rätten för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att träffa överenskommelse om uttag av extra övertid enligt § 3 mom 6 skall gälla tills vidare med tre månaders uppsägningstid.
Uppsägning kan ske av arbetsgivaren, tjänstemannaklubben eller av PTK-förbund.
Om endera parten önskar att den lokala överenskommelsen respektive nämnda rätt till lokal överenskommelsemöjlighet skall bestå, skall han skyndsamt begära att förhandlingar härom förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga det lokala avtalets uppsägningstid för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan avtalet upphör. I sista hand kan frågan
huruvida avtalet skall bestå eller ej tas upp till överläggningar i Tjänstemarknadsnämnden SAF-PTK.
REGLER OM ERSÄTTNING VID ARBETE PÅ S K OBEKVÄM TID (ARBETSLEDARE)
Tillägg för obekväm arbetstid
1. För arbete under nedan angivna tider utges följande OB-tillägg per timme för helgfri tid under perioden måndag kl 00.00 - fredag klockan 24.00.
Kl 18-24 månadslönen
600
Kl 00-07 månadslönen
400
2. För arbete under lördagar, söndagar samt helgdagar utges följande OB-tillägg per timme:
Kl 00 (lördag/helgdag -
kl 24.00 (söndag/helgdag)
månadslönen 300
Övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid kan ej utges samtidigt.
Nedan återges förhandlingsprotokoll och bilagorna 1, 3 och 4 från överenskommelserna mellan GFF och SIF respektive CF. I de avsnitt där avtalen är olika anges det genom två parallella spalter. Bilaga 2, som avser förändringar i de allmänna anställningsvillkoren, har inredigerats i avtalet.
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL
Ärende Uppgörelse om löner och allmänna anställningsvillkor m m för grafisk industri
Parter Grafiska Företagens Förbund (GFF) SIF
Sveriges Civilingenjörsförbund (CF)
Tid den 14 maj 2001
Plats GFFs kansli i Stockholm
Närvarande för GFF
Xxxx Xxxxxxxxx
Xxxxx Xxxxxxxxxx, vid protokollet Xxxx-Xxxx Xxxx
SIF
Xxxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxxxxx
CF
Xxxxxxx Xxxxxxxx
§ 1 Parterna konstaterar att uppgörelse träffats denna dag om löner och allmänna anställningsvillkor för perioden den 1 mars 2001 – 30 april 2004 i enlighet med bilagorna 1, 2, 3 och 4.
SIF:
Den löneöversyn som enligt löne- avtalet (bilaga 1 punkt 2.2) skall genomföras lokalt baseras på lokala förhållanden. Sett över hela avtalsperioden beräknar parterna att den sammanlagda löneökningen, utöver avtalade potter, bland samtliga företag inom avtalsområdet kommer att uppgå till 1,2 – 1,8 procent.
§ 2 Med avtalsåret 2001 avses perioden 1 mars 2001 – 31 mars 2002, med avtalsåret 2002
avses perioden 1 april 2002 – 30 april 2003 och med avtalsåret 2003 avses perioden 1
maj 2003 – 30 april 2004.
§ 3 Det avtal om allmänna anställningsvillkor för tjänstemän som gällde mellan parterna fram till den 28 februari 2001 skall gälla från den 1 mars 2001 med tillägg till § 5 mom 6 Föräldralön och § 6 mom 1 Rätten till särskild övertidskompensation enligt bilaga 2.
§ 4 Parterna har enats om regler för arbetstidsförkortning, bilaga 3. En eventuell kommande lagstiftning kan dock påverka arbetstidsfrågan. Vid en eventuell lagstiftning skall förhandling ske i syfte att reglera hur den avtalade arbetstidsförkortningen skall tillgodoräknas.
§ 5 Parterna har enats om ”Avtal om riktlinjer avseende kompetensutveckling”, bilaga 4.
§ 6 Mellan Grafiska Företagens Förbund å ena sidan och Grafiska Fackförbundet Mediafacket, Ledarna, SIF och Sveriges Civilingenjörsförbund å andra sidan finns sedan 1993 ett arbetsmiljöavtal.
I årets förhandlingar har såväl SIF som CF begärt att avtalet skall ses över. En tidigare partssammansatt arbetsgrupp diskuterade under år 2000 avtalet utan att lämna förslag till förändringar.
Parterna är nu överens om att tillsätta en arbetsgrupp för en genomgång av arbetsmiljöavtalet och att till detta arbete inbjuda övriga avtalsparter. Gruppens arbete bör bland annat inriktas på
• arbetstidens och organisationens inverkan på arbetsmiljön
• sätt att förebygga diskriminering och kränkande särbehandling, samt
• att följa upp och dra nytta av motsvarande arbete i andra branscher.
§ 7 Parterna är ense om att bestämmelser om förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK samt Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK enligt §§ 9 och 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen SAF-PTK 1976-05-21 förlängs att gälla med samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor mellan parterna.
§ 8 Avtalet om allmänna anställningsvillkor gäller fr o m den 1 mars 2001 t o m den 30 april 2004. Om inte avtalet sagts upp senast tre månader före giltighetstidens utgång, förlängs det för ett år åt gången med samma uppsägningstid. Sker uppsägning löper avtalet efter utlöpningsdagen med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.
Part äger senast den 31 december 2002 säga upp löneavtalet och avtalet om allmänna anställningsvillkor vad avser tredje avtalsåret.
Vid protokollet Justeras
Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx, Xxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxxxxx
Bilaga 1 till överenskommelse 2001-05-14 mellan GFF och SIF respektive CF
Överenskommelse om löner för perioden den 1 mars 2001 – 30 april 2004 mellan Grafiska Företagens Förbund och SIF respektive CF.
CF:
Parterna är överens om att mellanvarande avtal i tillämpliga delar skall gälla även för tjänstemän i andra PTK-anslutna SACO- förbund
1a. Löneprinciper
Lönesättningen skall vara individuell och differentierad.
Lönen skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgifterna och den enskilda tjänstemannens sätt att uppfylla dessa.
Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen.
Lönen bör öka med stigande ansvar och svårighetsgrad och med tjänstemannens prestation och duglighet.
Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen.
Samma principer för lönesättningen skall gälla för kvinnor och män liksom för yngre och äldre tjänstemän.
Det är viktigt att förekommande löneskillnader upplevs som motiverade och rättvisa. Lönesättningen bör stimulera till kompetensutveckling i olika former.
Anmärkning:
Diskriminerande eller andra omotiverade löneskillnader mellan anställda skall inte förekomma. Inför de lokala löneförhandlingarna skall de lokala parterna tillsammans analysera om diskriminerande eller på annat sätt sakligt omotiverade löneskillnader förekommer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade skillnader finns i företaget skall dessa justeras före förhandlingarna.
1b. Riktlinjer för lokala löneförhandlingar
Inför lönerevisionen bör de lokala parterna genomföra en gemensam genomgång av avtalet. Denna genomgång syftar till att parterna vid lokala förhandlingar skall ha förutsättningar att genomföra en lönerevision i enlighet med avtalets intentioner för att uppnå en lönesättning som kan accepteras av både arbetsgivaren och individen.
Lönebildningen är en positiv kraft i företagets verksamhet och skapar förutsättningar för att individerna utvecklas och stimuleras till goda insatser.
Ett förtroendefullt samarbete mellan företagsledning, fackliga företrädare och de anställda tjänstemännen är av stor betydelse för lönebildningen.
De grundläggande principerna om individuell och differentierad lönesättning skall vara vägledande för det lokala lönerevisionsarbetet.
De lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpningen på företaget i syfte att träffa överenskommelse om formerna för genomförandet av den lokala lönerevisionen.
Parterna skall sträva efter att bli överens utan att centrala förhandlingar skall behöva tillgripas. Det är därför viktigt att man sakligt motiverar sina ståndpunkter och visar varandra ömsesidig förståelse och respekt.
Vidare beaktas att tjänstemän genom sitt arbete bidrar till företagets resultat och att företagets framgång är beroende av en värdefull och engagerad insats av tjänstemän på alla nivåer.
SIF:
Uppmärksamhet bör bl a ägnas frågan om vissa tjänstemän eller grupper av tjänstemän har kommit att få ett för lågt löneläge eller haft en ogynnsam löneutveckling. I så fall bör orsakerna utredas och behov av åtgärder diskuteras.
CF:
Låg löneökning
Det är angeläget att tjänstemän, som under en period erhållit liten eller ingen löneutveckling, vid lönesamtal med lönesättande chef informeras om vad medarbetaren kan göra för att öka lönen och på vilket sätt arbetsgivaren kan medverka genom t ex kompetenshöjande åtgärder.
Även de lokala parterna skall överlägga om situationen om berörd tjänsteman så begär.
Individuellt lönesamtal
Parterna betraktar individuella lönesamtal som ett naturligt och nödvändigt led i det lokala kompetens- och löneutvecklingsarbetet. Syftet är bl a att klarlägga vilka behov och förväntningar som skall vara uppfyllda för att resultera i lönehöjningar för den enskilde.
De individuella lönesamtalen skall därför ses som en förberedande del i de lokala lönerevisionsförhandlingarna.
2. Justering av löner
2.1 Lokala potter för justering av löner 2001-03-01, 2002-04-01 respektive 2003-05-01
2001-03-01, 2002-04-01 respektive 2003-05-01 bildas en allmän pott om 2,1 procent, 1,8 procent respektive 1,6 procent av lönesumman. Med lönesumman avses summan av de fasta kontanta lönerna dagen före respektive dag för lönerevision.
Potten fördelas av de lokala parterna enligt löneprinciperna i punkterna 1a och 1b.
2.2 Löneöversyn 2001, 2002 och 2003
De lokala parterna skall under vart och ett av avtalsåren 2001, 2002 och 2003 förhandla om löneökningar i syfte att för tjänstemannagruppen bibehålla eller uppnå önskad lönestruktur.
Vid överväganden beträffande lönestrukturen skall beaktas de i gruppen ingående tjänstemännens ökade erfarenheter i sina befattningar, mer kvalificerade arbetsuppgifter, höjda krav i arbetet, större befogenheter och ansvar, befordran, bättre arbetsinsatser samt sådan utveckling av egen och andras kompetens som är av vikt för verksamheten.
Särskilda hänsyn skall vidare tas till individer med ogynnsamt löneläge eller ogynnsam löneutveckling. Skulle en sådan individ likväl inte få del av löneökning vid översynen skall - på endera parts begäran - särskild överläggning föras om dennes förutsättningar för arbetsuppgifterna, behov av kompetenshöjning eller andra ändamålsenliga åtgärder i syfte att åstadkomma en förändring.
Löneökningar till följd av löneöversyn gäller, om inte annat överenskommes, med verkan från den 1 mars 2001, 1 april 2002 respektive 1 maj 2003.
SIF:
2.3 Lägsta lönehöjning
Efter lönerevision skall lönehöjningen för heltidsanställd tjänsteman uppgå till lägst 260 kronor per månad avtalsåret 2001 och lägst 230 kronor per månad avtalsåret 2002 respektive 210 kronor per månad avtalsåret 2003.
2.4 Lägsta löner
Efter lönerevisionen skall månadslönen för heltidsanställd tjänsteman som fyllt 18 år uppgå till lägst:
11 900 kr för år 2001
12 300 kr för år 2002
12 650 kr för år 2003.
Då särskilda skäl föreligger kan lägre lön tillämpas under sex månader. Genom överenskommelse mellan de lokala parterna kan lägre lön tillämpas under ytterligare sex månader.
Anmärkning
De lokala parterna enas om innebörden och tillämpningen av begreppet ”särskilda skäl” i företaget.
SIF:
2.5 Förhandlingsordning
För gemensam översyn av lönerna enligt punkt 2.2 skall arbetsgivaren kalla till lokal förhandling.
I de fall de lokala parterna efter förhandlingar inte kan träffa överenskommelse har lokal part rätt att föra frågan till central förhandling.
I de fall inte heller de centrala parterna kan träffa överenskommelse i ärendet har central part rätt att överlämna frågan för slutligt avgörande till lönenämnden GFF-SIF enligt punkt 8.
CF:
2.3 Förhandlingsordning
Fördelning av lokal pott och översyn av lönerna skall ske genom förhandling mellan lokala parter.
I de fall de lokala parterna efter förhandlingar inte kan träffa överenskommelse om fördelningen av lokal pott enligt punkt 2.1 eller beträffande löneöversyn enligt punkt 2.2 har berörd lokal part rätt att föra frågan till central förhandling.
3. Omfattning
3.1 Löneavtalet för respektive avtalsår omfattar tjänsteman som börjat sin anställning vid företaget senast den 28 februari 2001, 31 mars 2002 respektive 30 april 2003.
3.2 Undantag av vissa kategorier
Detta löneavtal omfattar ej tjänsteman som den 28 februari 2001, 31 mars 2002 respektive 30
april 2003
- ej har fyllt 18 år eller
- är anställd för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete och vars anställning ej har varat fortlöpande under sex månader eller
- är anställd på prov och antingen ej har övergått direkt från tidigare anställning, i vilken han har omfattats av tjänstemannaavtal om allmänna villkor, eller vars anställning ej har varat fortlöpande under sex månader eller
- innehar anställning som utgör bisyssla eller
- kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han har uppnått pensionsåldern eller har an- ställts vid företaget efter det att han har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid detta.
Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning skall utges till tjänsteman, som enligt denna punkt är undantagen från löneavtalet. Därvid skall bestämmelserna i detta vara vägledande.
Om tjänsteman, som den 28 februari 2001, 31 mars 2002 respektive 30 april 2003 var anställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket ej omfattas av löneavtalet, under avtalsperioden erhåller tillsvidareanställning vid företaget skall bestämmelserna i detta avtal vara vägledande vid fastställandet av tjänstemannens lön.
Tjänsteman som den 28 februari 2001, 31 mars 2002 respektive 30 april 2003 är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undantagen från detta löneavtal om ej överenskommelse träffas om annat. När tjänstemannen återgår i tjänst skall lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga tjänstemän vid företaget enligt detta avtal.
3.3 Tjänsteman som slutat sin anställning
Om en tjänsteman har slutat sin anställning den 1 mars 2001 eller senare, 1 april 2002 eller senare, respektive 1 maj 2003 eller senare och ej har fått lönehöjning enligt punkt 2 skall han till företaget anmäla sitt krav härpå senast inom en månad efter det att tjänstemännen vid företaget har underrättats om att lönerevisionen är genomförd. Om tjänstemannen försummar detta medför detta löneavtal ej längre någon rätt till lönehöjning.
3.4 Anställningsavtal den 1 september 2000 eller senare, 1 oktober 2001 eller senare, respektive 1 november 2002 eller senare
Om företaget och en tjänsteman den 1 september 2000 eller senare, 1 oktober 2001 eller senare, respektive 1 november 2002 eller senare har träffat avtal om anställning och därvid även om viss lön och de vidare uttryckligen har överenskommit att den avtalade lönen skall gälla oberoende av respektive års lönerevision skall tjänstemannen ej omfattas av detta löneavtal.
3.5 Redan genomförd lönerevision
Om företaget i avvaktan på detta löneavtal redan har utgett lönehöjningar skall dessa avräknas mot vad tjänstemannen erhåller vid tillämpning av punkt 2 såvida ej uttrycklig lokal överenskommelse om annat har träffats.
3.6 Kontraktslön
Löneavtalet tillämpas även för en tjänsteman med kontraktslön, om det ej framgår av omständigheterna att så ej varit avsikten då kontraktet upprättades eller förnyades.
4. Tillämpningsregler
4.1 Begreppet företag
I det fall ett företag har sin verksamhet förlagd till olika orter eller om det på samma ort har flera enheter gäller följande där tvist uppkommer om löneutrymme i samband med löneöversyn enligt punkt 2: Om så har varit klar praxis vid företaget vid tillämpningen av tidigare löneavtal eller om lokal överenskommelse härom träffats, avses med ”företag” företaget som helhet.
4.2 Retroaktiv omräkning
Följande gäller beträffande utbetalade övertidsersättningar samt gjorda tjänstledighetsavdrag och sjukavdrag.
4.2.1 Övertidsersättning
Övertidsersättningar skall omräknas retroaktivt. Omräkningen skall ske med den genomsnittliga lönehöjningen för tjänstemännen vid företaget, såvida inte lokal överenskommelse träffas om att omräkningen skall ske individuellt för varje tjänsteman.
4.2.2 Tjänstledighetsavdrag
Tjänstledighetsavdrag skall omräknas retroaktivt. Omräkningen skall ske individuellt.
4.2.3 Sjukavdrag
Sjukavdrag t o m 14:e kalenderdagen i sjukperioden skall omräknas retroaktivt.
Retroaktiv omräkning skall också göras av sjuklön för bortfallande skift- eller OB-ersättning. Sjukavdrag fr o m 15:e kalenderdagen skall ej omräknas retroaktivt.
4.3 Arbetstidsförändring
Om arbetstidens längd för tjänstemännen vid företaget eller vissa av dessa förändras den 1 mars 2001 eller senare skall lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen.
5. Provision
5.1 Krontalsprovisioner
Om en tjänsteman förutom med fast lön även är avlönad med ersättningsbelopp, som bestäms i kronor per producerad enhet eller försåld enhet, skall detta belopp prövas i samband med lönerevisionen.
5.2 Garanterade provisioner
Garanterat provisions- eller tantiembelopp eller liknande inkomstgaranti skall prövas i samband med lönerevisionen.
5.3 Övriga provisioner
För provisions- och tantiemavlönade tjänstemän bör eftersträvas - med beaktande av att det ligger i nämnda löneformers natur att årsförtjänsten för den enskilda tjänstemannen kan variera
- att förtjänstutvecklingen på sikt följer den för övriga tjänstemän.
6. Premielön
För tjänstemän med premielön gäller samma principer för lönehöjningar som för övriga tjänstemän.
7. Vissa pensionsfrågor
7.1 Pensionsmedförande lönehöjningar
Om lönehöjning utges till tjänsteman som anges i punkt 3.3 och som är pensionsberättigad, skall höjningen ej vara pensionsmedförande. Om anställningen har upphört på grund av pensionsfall skall emellertid lönehöjningen vara pensionsmedförande.
7.2 Anmälan om pensionsmedförande lön
Företagen skall såsom pensionsmedförande lön till SPP/PRI anmäla lönen efter lönehöjningarna enligt punkt 2 för respektive avtalsår.
SIF:
8. Nämnden för lönefrågor
Kan enighet om löneavtalets tillämpning inte nås i central förhandling kan endera av förbundsparterna, inom tre månader efter det att central förhandling förklarats avslutad, hänskjuta tvisten till nämnden för lönefrågor (lönenämnden).
Lönenämnden består av fyra ledamöter varav GFF respektive SIF utser två ledamöter var. Parterna utser vidare var sin sekreterare.
Nämnden har att avge utlåtande i tvister rörande punkterna 1, 2 och 5.
I tvister som rör punkterna 3, 4, 7 och 8 skall nämnden fungera såsom skiljenämnd och avgöra tvisten. Parterna skall utse en opartisk ordförande.
Bilaga 3 till överenskommelse 2001-05-14 mellan GFF och SIF respektive CF
Arbetstidsförkortning
På begäran av lokal part skall under avtalsperioden göras en genomgång av arbetstidsfrågorna på arbetsplatsen i syfte att träffa överenskommelse om förkortning av årsarbetstiden.
Överenskommelsen skall ta hänsyn till verksamhetens och individens behov.
Sådan lokal överenskommelse kan till exempel innehålla flexibilitet vad gäller arbetstidsförläggningen för hela eller delar av verksamheten, produktionsanpassad arbetstid, förskjuten arbetstid m m.
De lokala parterna kan avtala om en dags ledighet under avtalsåret 2001, två dagars ledighet under avtalsåret 2002 och tre dagars ledighet under avtalsåret 2003 och varje år därefter. De lokala parterna kan, om man så finner lämpligare, välja annan modell för arbetstidsförkortning.
För tjänsteman som är anställd endast del av året proportioneras ledighetens omfattning. Detsamma gäller för tjänsteman som är frånvarande del av året. För tjänsteman som arbetar olika långa dagar gäller ledigheten genomsnittlig arbetsdag.
Ledigheten uttages i hela dagar eller delar därav efter överenskommelse mellan tjänstemannen och arbetsgivaren.
På arbetsplatser som saknar tjänstemannaklubb kan överenskommelse träffas med de berörda tjänstemännen.
Överenskommelse skall träffas senast den 30 september 2001. Om så ej sker höjs månadslönen generellt med 0,5 % per den 1 mars 2001, den 1 april 2002 och den 1 maj 2003.
Avtal om
Bilaga 4 till överenskommelse 2001-05-14 mellan GFF och SIF respektive CF
Riktlinjer avseende kompetensutveckling
Utgångspunkter
Arbetslivet har under de senaste åren präglats av allt snabbare förändringar. Därmed har också kraven på de anställda att utvecklas och anpassa sig till nya förutsättningar ökat.
Anpassning och utveckling är nödvändigt för att möta dessa förändringar. Mellan förbunden föreligger en betydande samsyn när det gäller behov av kompetensutveckling och dess betydelse. Formerna för kompetensutveckling måste, för att vara ändamålsenliga och praktiska, vara anpassade till de förutsättningar som finns i varje enskilt företag och utgå från företagets verksamhet, behov och långsiktiga utveckling.
Kompetensutvecklingens betydelse
För att möta de ökade kvalitetskraven och den tekniska utvecklingen krävs ett målmedvetet arbete med att utveckla kompetensen inom företaget. De anställdas yrkeskunnande, personliga engagemang och utveckling har avgörande betydelse för företagets utveckling. Det är inte tillräckligt att bara ge vissa nyckelpersoner möjlighet till kompetensutveckling. Alla anställda, oavsett utbildningsbakgrund, bör efter behov ges möjlighet och utrymme till utveckling i arbetet.
Dialogens betydelse
En viktig grund för utvecklingen av de anställdas och företagens samlade kompetens är den interna dialogen. Den kan föras vid t ex regelbundna planerings- eller utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar där företagets och individens utvecklingsbehov diskuteras. Om den enskilde medarbetaren så begär skall en personlig utvecklingsplan upprättas.
Dialogen bör beröra såväl företagets utvecklingsplaner som arbetstagarens arbetsuppgifter, arbetssituation, utvecklingsmöjligheter och kompetenskrav. Det är viktigt att arbetet planeras så att tillräckliga resurser i form av tid och pengar avsätts för kompetensutvecklingen. De åtgärder som överenskommes bör dokumenteras och följas upp.
Kompetensutveckling – ett ansvar för både företag och anställd
Företaget och den anställde har ett gemensamt ansvar för kompetensutvecklingen. Företaget måste därför göra känt vilken specifik kunskap och kompetens som behövs för företagets och den anställdes utveckling.
Det är i första hand företagets ansvar att genomföra utvecklingsinsatser av anställda, organisation och teknik. Varje anställd är sedan ytterst ansvarig för sin egen utveckling.
Det är därför angeläget att alla anställda får möjlighet till insikt om sin situation, sina förutsättningar och de möjligheter till kompetensutveckling som föreligger.
Kompetensutveckling – löneutveckling
Ett framgångsrikt arbete med kompetensutveckling förutsätter att lönesättningen på ett naturligt sätt stimulerar till personlig utveckling. Kompetensutveckling är därför en viktig faktor i lönebildningsprocessen. Det är därför viktigt att företagen tillämpar principer för lönesättning och anställningsvillkor som stimulerar de anställda till kontinuerlig kompetensutveckling.
Lokal samverkan
Parterna är överens om att formerna för dialog och kompetensutveckling samt stöd till enskilda anställdas initiativ till utveckling måste anpassas till varje företags storlek och situation.
Formerna för dialogen samt planering och genomförande av olika utvecklingsinsatser bör diskuteras och överenskommelse kan träffas mellan de lokala parterna. Det är också viktigt att representanter för de lokala fackliga organisationerna bereds möjlighet att delta i diskussioner om företagets utveckling för att kunna ge stöd till sina medlemmar.