VÄSTERÅS STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1)
VÄSTERÅS STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1)
Kommunstyrelsen 2021-10-18
§ 385 Dnr KS 2021/01734-1.3.2
Beslut - Anläggningstaxa vatten och avlopp
Beslut
Förslag till kommunfullmäktige:
1. En konstruktion för anläggningstaxa införs i enlighet med rapporten ”Förslag till ny anläggningstaxa – konstruktion och prisnivå”.
2. Taxekonstruktionen gäller från och med den 1 april 2022.
Ärendebeskrivning
Avgifter för kommunalt vatten och avlopp (VA) ska täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva vatten- och avloppsanläggningen.
Anläggningsavgiften är en engångsavgift som fastighetsägare betalar för att ansluta sin fastighet till den allmänna VA-anläggningen. Nuvarande taxe- konstruktion tar inte hänsyn till bebyggelsestruktur vilket medför att anläggningsavgifter för framför allt flerbostadshus inte speglar den faktiska kostnaden för anslutning till VA-anläggningen.
VA-utbyggnaden bör självfinansieras (täckningsgrad 100 %) och kostnader- na bör också fördelas skäligt och rättvist. Den nuvarande taxekonstruktionen innebär att vissa fastighetstyper subventionerar andra avseende anläggnings- avgiften. Den befintliga taxan omfattar inte heller nytta som en parameter.
Det gör att taxan inte uppfyller lagens intentioner om skälig och rättvis fördelning. Nuvarande taxekonstruktion är svår att förstå och lämnar utrymme för oklarheter och tolkningar.
Syftet med framtagandet av en ny konstruktion för anläggningstaxa är att införa en taxa vars konstruktion innebär att kostnaden fördelas enligt vad som är skäligt och rättvist utifrån fastigheternas nytta av VA-tjänsterna. Taxans konstruktion ska vara enkel att förstå och kommunicera.
Stadsledningskontorets bedömning är att Mälarenergi AB:s förslag till taxekonstruktion och ny anläggningstaxa för VA bör bifallas.
Yrkanden
Xxxxxx Xxxxxxxxx (L), Xxxx Xxxxx Xxxxxx (V), Xxxxxxxxx Xxxxx (M) och Xxxxxx Xxxxxxxx (KD) yrkar bifall till stadsledningskontorets förslag.
Kopia till
Mälarenergi AB
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Datum
Diarienr
Sida
1 (2)
Kommunstyrelsen Xxxxxxx Xxxxx
Epost: xxxxxxx.xxxxx@xxxxxxxx.xx
2021-10-06
KS 2021/01734- 1.3.2
Kopia till
Mälarenergi AB
Kommunstyrelsen
Tjänsteutlåtande - Anläggningstaxa vatten och avlopp
Förslag till beslut
Förslag till kommunfullmäktige:
1. En konstruktion för anläggningstaxa införs i enlighet med rapporten ”Förslag till ny anläggningstaxa – konstruktion och prisnivå”.
2. Taxekonstruktionen gäller från och med den 1 april 2022.
Ärendebeskrivning
Avgifter för kommunalt vatten och avlopp (VA) ska täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva vatten- och avloppsanläggningen.
Anläggningsavgiften är en engångsavgift som fastighetsägare betalar för att ansluta sin fastighet till den allmänna VA-anläggningen. Nuvarande taxekonstruktion tar inte hänsyn till bebyggelsestruktur vilket medför att anläggningsavgifter för framför allt flerbostadshus inte speglar den faktiska kostnaden för anslutning till VA-anläggningen.
VA-utbyggnaden bör självfinansieras (täckningsgrad 100 %) och kostnaderna bör också fördelas skäligt och rättvist. Den nuvarande taxekonstruktionen innebär att vissa fastighetstyper subventionerar andra avseende anläggningsavgiften. Den befintliga taxan omfattar inte heller nytta som en parameter. Det gör att taxan inte uppfyller lagens intentioner om skälig och rättvis fördelning. Nuvarande taxekonstruktion är svår att förstå och lämnar utrymme för oklarheter och tolkningar.
Syftet med framtagandet av en ny konstruktion för anläggningstaxa är att införa en taxa vars konstruktion innebär att kostnaden fördelas enligt vad som är skäligt och rättvist utifrån fastigheternas nytta av VA-tjänsterna. Taxans konstruktion ska vara enkel att förstå och kommunicera.
Stadsledningskontorets bedömning är att Mälarenergi AB:s förslag till taxekonstruktion och ny anläggningstaxa för VA bör bifallas.
Beslutsmotivering
Mälarenergi AB, AO Vatten har baserat den nya konstruktionen av anläggningstaxa på branschorganisationen Svenskt vattens publikationer P96 och P120. Genom att använda samma beräkningsunderlag som de flesta andra aktörerna i VA-branschen så blir avgifterna lätta att förstå och jämföra. Den nya taxekonstruktionen föreslås gälla från och med 1 april 2022.
Konstruktionen beskrivs i rapporten ” Förslag till ny anläggningstaxa –
VÄSTERÅS STAD
Datum
2021-10-07
Diarienr
KS 2021/01734- 1.3.2
Sida
2 (2)
konstruktion och avgiftsnivå”. Avgiftsnivåer för anslutning till VA bör ge 100 % täckningsgrad för VA-utbyggnaden. Nuvarande täckningsgrad är ca 70 % vilket innebär att brukningsavgifterna får täcka resterande del, vilket i sin tur medför mindre utrymme för underhåll och reinvesteringar. Det finns en upparbetad underhållsskuld om ca 600 miljoner kronor och om anläggningstaxan inte förändras ökar skulden med ca 25 miljoner kronor per år.
Juridisk bedömning
Kommunstyrelsen är behörig att fatta beslutet i enlighet med kommunstyrelsens reglemente och kommunallagen.
Ekonomisk bedömning
Beslut om ny anläggningstaxa kommer att medföra att anläggningsavgifter förändras för samtliga fastighetstyper. En reviderad taxekonstruktion kommer också att medföra att taxan uppfyller lagens intentioner om skälig och rättvis fördelning. Förslaget, som bör ge 100 % täckningsgrad, innebär en dämpad skuldökning på ca 25 miljoner kronor per år för VA-kollektivet som är en del av koncernens totala låneskuld.
Hållbar utveckling
Att taxorna täcker den faktiska kostnaden för anslutningen är viktigt för att kunna reinvestera och underhålla de befintliga vatten- och avloppsanläggningarna för en långsiktig hållbarhet.
Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxxxxx
Xxxx Xxxxxxx Ekonomidirektör
Reviderad konstruktion anläggningstaxa VA Västerås
Inledning
Avgifter för kommunalt vatten och avlopp ska täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen. Anläggningsavgiften är en engångsavgift som fastighetsägare betalar för att ansluta sin fastighet till den allmänna VA-anläggningen.. Nuvarande taxekonstruktion tar inte hänsyn till bebyggelsestruktur, det medför att anläggningsavgifter för, framför allt, flerbostadshus inte speglar den faktiska kostnaden för att anslutning till VA-anläggningen.
VA-utbyggnaden bör självfinansieras (täckningsgrad 100 %) och fördela kostnaderna skäligt och rättvist. Den nuvarande taxekonstruktionen innebär att vissa fastighetstyper subventionerar andra avseende anläggningsavgiften Den befintliga taxan omfattar heller inte nytta som en parameter.
Det gör att taxan inte uppfyller lagens intentioner om skälig och rättvis fördelning. Nuvarande taxekonstruktion är svår att förklara samt lämnar utrymme för oklarheter och tolkningar.
Syftet med framtagandet av en ny konstruktion för anläggningstaxa är att införa en taxa vars konstruktion innebär att kostnaden fördelas enligt vad som är skäligt och rättvist utifrån fastigheterna nytta av VA-tjänsterna. Taxans konstruktion ska vara enkel att förstå och kommunicera.
AO Vatten har baserat den nya konstruktionen av anläggningstaxa på branschorganisationen Svenskt Vattens publikationer P96 och P120. Genom att använda samma beräkningsunderlag som de flesta andra aktörerna i VA-branschen så blir våra avgifter lätta att förstå och jämföra. Den nya taxekonstruktionen föreslås gälla från och med 1 april 2022. Konstruktionen beskrivs i rapporten ” Förslag till ny anläggningstaxa – konstruktion och avgiftsnivå” se bilaga t. Avgiftsnivåer för anslutning till VA bör ge 100 % täckningsgrad för VA-utbyggnaden. Avgiftsnivåer kommer att beslutas av styrelsen för Mälarenergi AB efter beslut om reviderad taxekonstruktion.
Bostadsfastighet | |||||||||||
5.1 a) | Servisavgift | en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkten för V,S och Df | |||||||||
5.1 b) | Förbindelsepunktavgift | en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V,S och Df | |||||||||
5.1 c) | Bostadenhetssavgift | en avgift per lägenhet | |||||||||
5.1 d) | Tomtyteavgift | en avgift per m2 tomtyta | |||||||||
5.1 e) | en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättas | ||||||||||
Annan fastighet | |||||||||||
6.1 a) | Servisavgift | en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkten för V,S och Df | |||||||||
6.1 b) | Förbindelsepunktavgift | en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V,S och Df | |||||||||
6.1 c) | Tomtyteavgift | en avgift per m2 tomtyta | |||||||||
6.1 d) | en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättas | ||||||||||
Avgift för framdragen servisledning | En ledning | 75% | av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) |
Två ledningar | 85% | av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) | |
Tre ledningar | 100% | av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) |
V | S | Df | Dg | |||
Bostadsfastighet | Avgift per uppsättning FP | 5.1 b) | 30% | 50% | 20% | - |
Tomtyteavgift | 5.1 c) | 30% | 50% | - | 20% | |
Bostadsenhetsavgift | 5.1 d) | 40% | 60% | - | 0% | |
Grundavgift Df utan FP | 5.1 e) | - | - | 100% | - | |
Annan fastighet | Avgift per uppsättning FP | 6.1 b) | 30% | 50% | 20% | - |
Tomtyteavgift | 6.1 c) | 30% | 50% | - | 20% | |
Grundavgift Df utan FP | 6.1 d) | - | - | 100% | - | |
Bild 1: Föreslagna komponenter i föreslagen taxekonstruktion. Källa: egen bild
Beslut om ny anläggningstaxa kommer att medföra att anläggningsavgifter förändras för samtliga fastighetstyper.
En reviderad taxekonstruktion kommer att medföra att taxan uppfyller lagens intentioner om skälig och rättvis fördelning.
Mälarenergi ABs styrelse ges möjlighet att besluta om avgiftsnivåer som speglar de faktiska kostnaderna för olika fastighetstyper och därmed möta lagens intention om skälig och rättvis fördelning av kostanden för VA-anslutningar.
Den nya taxekonstruktionen föreslås införas den 1 april 2022. Så snart Kommunfullmäktige beslutat om taxekonstruktion kommer Mälarenergi ABs styrelse att ta beslut om avgiftsnivåer och aktuella aktörer kommer att informeras om förändringarna. Övergångsbestämmelser kommer att tillämpas. Datum då förbindelsepunkt förmedlas avgör vilken taxa som ska tillämpas.
Kommunfullmäktige föreslås besluta:
A t t besluta att införa en konstruktion för anläggningstaxa som beskrivs i rapport ”Förslag till ny anläggningstaxa – konstruktion och prisnivå” samt föra ärendet tillbaka till Mälarenergi AB för vidare hantering.
Xxx-Xxxxxxxxx Xxxxxx
Affärsområdeschef, Vatten, Mälarenergi AB
Förslag till ny anläggnings- taxa – konstruktion och av- giftsnivå
Innehållsförteckning
4.2 För- och nackdelar med nuvarande taxa 4
5.5.2 Jämförelse med andra kommuner 16
5.5.3 Konsekvensanalys inom Västerås kommun 17
1 Syfte
Syftet med framtagandet av en ny anläggningstaxa är att införa en taxa vars konstruktion innebär att kostnaden fördelas enligt vad som är skäligt och rättvist utifrån fastigheternas nytta av VA-tjäns- terna. Taxans konstruktion ska vara enkel att förstå och kommunicera. Avgiftsnivån ska medföra 100 % täckningsgrad för VA-utbyggnaden. Det betyder att VA-utbyggnaden bekostas helt av anlägg- ningsavgifter.
2 Bakgrund
VA-huvudmannen är enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) skyldig att ordna en allmän VA-anläggning till fastigheter inom beslutat verksamhetsområde. Det innebär att bygga ut alla delar av den allmänna VA-anläggningen, inklusive vattenverk, avloppsrening, pumpstationer, vattenreservoar, ledningsnät, mm. Mälarenergi AB är VA-huvudman i Västerås kommun.
I §30 i LAV framgår att avgifterna för VA inte får överskrida det som behövs för att täcka nödvändiga kostnader för att ordna och driva VA-anläggningen. I §32 uttrycks att fastighetsägare inte ska be- höva betala mer än vad som motsvarar fastighetens andel av den genomsnittliga kostnaden för att ordna VA-anläggningen. I §34 konstateras att avgifternas belopp och hur avgifterna ska beräknas ska framgå av en taxa.
Anläggningsavgiften är en engångsavgift som fastighetsägare betalar för att ansluta sin fastighet till den allmänna VA-anläggningen. Anläggningsavgiften ska ses som en avgift för att få tillgång till den allmänna VA-anläggningen. LAV:s intentioner om rättvis och skälig fördelning (§31) mellan brukarna är en fördelning på kollektiv nivå och kommer inte att upplevas, eller vara helt rättvis, i varje enskilt fall.
Det finns ett behov av att se över anläggningsavgifterna för anslutning av vatten, spillvatten och dagvatten inom Västerås kommun för att säkerställa att konstruktion och avgiftsnivå är anpassade efter nuvarande förutsättningar. I dagsläget är täckningsgraden låg och kostnaderna för VA-utbygg- nad subventioneras av brukningsavgifterna. I nuvarande taxa har inte hänsyn tagits till kommunens kommande bebyggelsestruktur. VA-utbyggnaden bör självfinansieras (täckningsgrad 100 %) ef- tersom Mälarenergi har begränsade möjligheter att finansiera investeringar via lån. Den befintliga taxan innehåller inte nytta som en parameter. Det gör att taxan inte uppfyller lagens intentioner om skälig och rättvis fördelning. Nuvarande taxa är svår att förklara samt lämnar utrymme för oklar- heter och tolkningar.
3 Tillvägagångssätt
Arbetet har utförts av en projektgrupp med deltagare från Mälarenergi AB affärsområde Vatten:
• Xxx Xxxxxxxx (sammanhållande), controller AO Vatten
• Xxxxx Xxxxxx, teamledare kund AO Vatten
• Xxxx-Xxxx Xxxxx, VA-ingenjör AO Vatten
Som stöd för arbetet har flera källor använts. Konsultföretaget WSP har anlitats för ett utrednings- arbete. Arbetet resulterade i en rapport med förslag på avgiftsnivåer. Vi har också tagit stöd av Svenskt Vattens publikationer P96 och P120 (revidering av P96), inklusive tillhörande dokument, vars syften är att underlätta framtagandet av kommunala taxor för vatten- och avloppstjänster.
Dessutom har vi haft dialog med Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx, som varit delaktig i Svenskt Vattens ar- bete med publikationen P120.
Tillvägagångssättet att välja nivå på anläggningsavgifterna är ett arbete som kräver struktur och me- todiskt arbete. Arbetet har haft sin utgångspunkt i metodbeskrivningen hämtad från SVU-rapport 2017- 01 (Svenskt Vatten) ”Analys av anläggningsavgifter och särtaxa”:
1. Beräkna genomsnittlig kostnad per fastighet för utbyggnad av VA.
2. Bestäm utifrån detta den avgift för en ”normal” fastighet som motsvarar 100 % täcknings- grad.
3. Identifiera eventuella skäl att välja en lägre täckningsgrad än 100 %
4. Beräkna de långsiktiga konsekvenserna av att välja en lägre täckningsgrad.
5. Utforma ett sammanvägt förslag till täckningsgrad och därmed nivå på anläggningsavgif- terna.
4 Nuvarande taxa
Nuvarande taxekonstruktion infördes för många år sedan. Under de senaste 10 åren har avgiftsni- vån inte justerats.
4.1 Konstruktion
Mälarenergi har idag en taxekonstruktion som inte återfinns hos någon annan kommun. Konstrukt- ionen är uppbyggd för att täcka de faktiska kostnaderna för utbyggnad av VA. Dagens taxa tar inte hänsyn till fastighetens nytta av anslutningen utan grundar sig enbart på kostnadsparametrar.
Anläggningsavgift tas ut för dagvatten-, spillvatten- och vattenanslutning. Avgiften består av en grundavgift och en tomtyteavgift. Grundavgiften och tomtyteavgiftens storlek avgörs av vilken typ av fastighet som ska anslutas. De kategorier som finns är Villafastighet samt Övrig fastighet uppde- lad på tre olika tomtstorlekar. Se bild 1 nedan som visar 2021 års avgiftsnivå.
Bild1: Nuvarande taxekonstruktion i 2021 års avgiftsnivå. Källa: Mälarenergis prislista 2021 för vatten och avlopp
Om avgiftsskyldighet ej föreligger för alla tre ledningsslag (dagvatten, spillvatten och vatten) ned- sätts den angivna avgiften med 20% vardera för spillvatten och vatten samt 30% för dagvatten. I taxan görs ingen fördelning mellan parametrarna Dagvatten fastighet (Df) och Dagvatten gata (Dg), vilket lagen kräver.
Dagens taxa saknar stöd för avgiftsuttag för extra eller tillkommande serviser till fastigheter som se- dan tidigare har en anslutning. Dessa hanteras med en egen prislista. Det finns även en separat pris- lista för avtalsanslutning utanför verksamhetsområdet. Den grundar sig på taxan inom verksamhets- området men inkluderar även en grupprabatt.
4.2 För- och nackdelar med nuvarande taxa
Fördelen med nuvarande taxa är att det är enkelt för en utomstående att beräkna sin anläggnings- avgift på grund av de få parametrarna som bestämmer avgiftens storlek.
Det finns dock flera nackdelar med nuvarande taxekonstruktion. Konstruktionens unika karaktär ställer stort krav på intern kunskap om såväl taxans konstruktion som gällande lagstiftning vid tolk- ning av taxan. Taxan infördes för många sedan och togs fram av dåvarande medarbetare inom VA- organisationen. Det finns inte fullständig dokumentation om grunderna för taxans uppbyggnad vil- ket gör den svårtolkad.
I nuvarande taxa har fastighetens tomtyta en avgörande påverkan på avgiftens storlek. Denna kon- struktion medför att det inte spelar någon roll hur stor byggnad som uppförs inom fastigheten.
Anläggningsavgiften är densamma för fastigheter med lika yta oavsett om fastigheten bebyggs med 10 eller 100 lägenheter. Dagens taxa tar därmed inte hänsyn till fastighetens nytta av anslutningen. Nyttan anses vara densamma oavsett antal bostadsenheter som byggs. Detta medför att det blir bil- ligare anläggningsavgift per lägenhet ju fler lägenheter som byggs på en fastighet. Förtätas den be- fintliga fastigheten i efterhand går det inte att ta ut någon tillkommande anläggningsavgift med da- gens taxa. Mot bakgrund av detta kan det ifrågasättas om den nuvarande taxekonstruktionen följer LAV:s intentioner om rättvis och skälig fördelning mellan brukarna.
Dagens taxa följer inte lagen då ingen fördelning mellan Dagvatten fastighet (Df) och Dagvatten gata (Dg) görs. Dessa utgör olika avgiftskollektiv och ska därför kunna särredovisas.
4.3 Täckningsgrad
Utifrån underlaget har täckningsgraden i nuvarande taxa beräknats till ca 70%. Det innebär att res- terande utbyggnadskostnad finansieras av hela VA-kollektivet genom brukningsavgiften. Nuvarande taxekonstruktion innebär även att täckningsgraden är högre vid anslutning av villaområden jämfört med lägenhets- och övriga områden. Det betyder att anslutning av lägenhets- och övriga områden subventioneras delvis av villorna samt av redan anslutna fastigheter.
4.4 Särtaxa
I LAV finns beskrivet i §31 hur kostnader för VA-försörjning ska fördelas mellan de avgiftsskyldiga. Fördelningen ska vara skälig och rättvis. Paragrafen beskriver även vad som ska hända om kostna- derna är ovanligt låga eller höga.
Paragrafens innebörd är att om det finns särskilda förhållanden som gör att kostnaden för en viss fastighets VA-försörjning väsentligt avviker från vad som i övrigt gäller inom verksamhetsområdet, ska anläggningsavgiften bestämmas med hänsyn till dessa skillnader. Vid tillämpning av särtaxa måste det finnas särförhållanden i det specifika området som orsakar att kostnaden för en utbygg- nad blir betydligt högre eller lägre än i andra områden i en kommun. Enligt lagtexten ska kostna- derna i beaktansvärd omfattning avvika. Enligt rättspraxis är en beaktansvärd avvikelse minst ca 30
%. Exempel på särförhållanden kan vara terrängförhållanden som mycket berg eller läge t.ex. att viss bebyggelse ligger på en ö. En lång överföringsledning är dock inte i sig ett självklart skäl att kunna ta ut särtaxa. I ett sådant fall behöver det utredas om det finns eller kan komma annan be- byggelse efter sträckan som kan nyttja överföringsledningen. Det behöver också utredas om en lo- kal anläggning är ett bättre alternativ.
Rättspraxis har visat att det kan vara svårt att generellt motivera uttag av särtaxa. Den beslutade finansieringsgraden i en kommun ska återspeglas även i en eventuell särtaxa. Om finansieringsgra- den i anläggningstaxan normalt ligger på 75 % kan inte finansieringsgraden i en särtaxa ligga högre.
I dagsläget tillämpas särtaxor i Kärrbolandet, Lindö Tegelbruk, Munga samt Nyckelön inkl. Mellans- undet. Historiskt har områdena ovan inte ansetts ha den karaktär som faller under normala utbygg- nadsförhållanden. Därav har utbyggnadskostnaden bedömts medföra skäl för tillämpning av sär- taxor. Särtaxorna i nämnda områden är mellan 40 % och 80 % högre än normal anläggningsavgift.
5 Ny taxa
5.1 Inledning
Den taxekonstruktion vi har valt att använda baseras på Svenskt Vattens normalförslag. Normalför- slaget återfinns i Svenskt Vattens publikation P120. Svenskt Vatten rekommenderar att kommu- nerna följer det föreslagna normalförslaget om det inte finns särskilt starka skäl att avvika från denna. Konstruktionen baseras på principer som diskuterats utförligt inom branschen, tillämpas av många kommuner och har i flera sammanhang prövats rättsligt. Det medför att risken för oklar- heter i tillämpningen minimeras och VA-målen kan ge vägledning vid tolkning av taxan. Ovanstå- ende motiveringar finner vi vara skäl för att välja Svenskt Vattens normalförslag.
Taxans konstruktion grundar sig på både de kostnader huvudmannen har för att förse fastigheterna med kommunalt VA samt den nytta de avgiftsskyldiga har av vattentjänsterna. Det medför att taxan inte speglar den exakta kostnaden en anslutning innebär för varje enskild fastighet utan ger en ge- nomsnittlig kostnadsfördelning mellan de avgiftsskyldiga. Utgångspunkten är att två fastigheter med samma storlek och med samma användningsområde ska betala lika stora avgifter.
Den nya taxan är framtagen för att även kunna användas utanför verksamhetsområdet där vi tidi- gare har haft en separat taxa.
5.2 Konstruktion
I konstruktionen delas anläggningsavgiften upp på fyra tjänster: vatten, spillvatten, dagvatten fastig- het och dagvatten gata.
Taxeberäkningen baseras på vilken typ av fastighet som avses: bostadsfastighet, annan fastighet och obebyggd fastighet.
Bostadsfastighet definieras som en fastighet vilken är bebyggd eller enligt bygglov skall bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsändamål jämställs också fastighet, som inte är ”annan fastighet” och som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för andra ändamål än bostadsändamål som t.ex. butiker, förvaltning, hantverk, hotell, kontor, restau- ranger, sjukvård, småindustri, utbildning och utställningslokaler.
Annan fastighet är fastigheter som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jäm- ställs med bostadsfastighet. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs utomhus. Exempel på fastig- heter som skulle kunna falla inom kategorin ”annan fastighet” är hamn och utomhusarena för id- rottsutövning.
Obebyggd fastighet är fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men ännu inte be- byggts.
Utgångspunkten i Svenskt Vattens taxekonstruktion är att avgifterna ska fördelas rättvist och skäligt utifrån vilken nytta fastigheten har av tillgången till VA samt den kostnad som anslutningen av fas- tigheten innebär för VA-huvudmannen. För att bedöma nyttan görs en sammanvägning av olika fak- torer med utgångspunkt i vissa faktiska kostnader. Utifrån detta har avgifterna sedan fördelats på olika avgiftsparametrar.
Anläggningsavgiften är uppbyggd utifrån fyra parametrar som tillsammans speglar kostnad och nytta:
• Servisavgift
• Förbindelsepunktsavgift
• Bostadsenhetsavgift
• Tomtyteavgift
Servisavgift är huvudsakligen en kostnadsrelaterad avgift som påverkas av den faktiska kostnaden för att dra fram servisledningar till en fastighet. Avgiften betalas för en, två eller tre servisledningar.
Förbindelsepunktsavgiften ska spegla den nytta fastigheten har av att bli ansluten till det kommu- nala ledningsnätet och därmed får tillgång till de tjänster som huvudmannen tillhandahåller. Upp- rättas fler förbindelsepunkter för en fastighet ska ytterligare förbindelsepunktsavgifter erläggas. Av- giften betalas för vatten, spillvatten och dagvatten fastighet.
Bostadsenhetsavgift är en nyttorelaterad parameter. Antalet bostadsenheter utgör ett direkt mått på hur stor nytta fastigheten har av tillgången till huvudmannens tjänster. Den ska dessutom med- föra en skälig fördelning av avgifter mellan fastigheter med få och många bostadsenheter.
Med bostadsenhet menas ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. Det spelar ingen roll hur många kvadratmeter bostadsenheten är. Nyttan bedöms vara lika stor för en lägenhet med ett rum och kök som för en villa.
Vårt ställningstagande i den nya taxan är att en (1) komplementbyggnad på fastigheten ingår i ordi- narie anläggningstaxa. Som komplementbyggnad räknas till exempel Attefallshus, garage samt frig- gebod. Ytterligare komplementbyggnader räknas som tillkommande bostadsenheter.
I de fall där fastigheten inte har lägenheter används bruttoarea (BTA) som bostadsenhet. I vårt un- derlag har vi bedömt att det i dessa fall är 150 m2 som utgör en bostadsenhet. Den totala brutto- arean divideras därmed med 150 m2 för att få fram ett fiktivt antal bostadsenheter. Valet av 150 m2 baseras på en rimlighetsbedömning samt branschpraxis.
För fastighetskategorin ”annan fastighet” tillämpas inte bostadsenhetsparametern. Den anses inte användbar då fastigheten främst används till verksamhet utomhus utan att eventuella byggnader är det viktigaste för verksamheten som bedrivs på fastigheten.
Avgiften betalas för vatten och spillvatten.
Tomtyteavgiften speglar både kostnad och nytta. Huvudmannens kostnader ökar med ökande tomtstorlek då ledningsdragningen förbi fastigheten blir längre. Avgiften är därför ett bidrag till ut- byggnaden av det lokala ledningsnätet. Fastighetens yta påverkar även nyttan av omhändertagande av dagvatten från fastigheten samt nyttan av bortledning av dagvatten från lokalgatan utanför. Av- giften betalas för vatten, spillvatten och dagvatten gata.
Enligt publikation P120 speglar fastighetens yta både nyttan av omhändertagande av dagvatten från fastigheten och nyttan av infrastruktur för bortledning av dagvatten från lokalgator. Oaktat detta resonemang ingår inte dagvatten fastighet (Df) i tomtyteavgiften. Vi har varit i kontakt med deltagare i den arbetsgrupp som arbetat fram publikationen. De medger att detta är en svaghet utan logisk förklaring, men troligtvis kommer ändå ingen ändring göras i publikationen. Vi har valt att trots detta följa publikationens förslag.
Vad gäller nyttan av huvudmannens tjänster för en bostadsfastighets anses den inte öka proport- ionellt med tomtens storlek. Tomtyteavgiften får inte vara hur stor som helst för att skillnaden inte ska bli alltför stor mellan fastigheter med liten respektive stor tomtstorlek. Enligt rättspraxis har därför en begränsningsregel införts. Regeln innebär att tomtyteavgiften inte får överstiga summan av de övriga avgifterna (servisavgift, förbindelsepunktsavgift och bostadsenhetsavgift). Om fler ser- viser och förbindelsepunkter i efterhand dras fram och upprättas till en fastighet eller om fastig- heten bebyggs med fler bostadsenheter innebär det att beloppet då begränsningsregeln inträder höjs. Därför kan ibland tillkommande tomtyteavgift tas ut om tomtytans storlek ger utrymme för detta.
När det gäller fastighetskategorin ”annan fastighet” anses fastighetens yta vara ett direkt mått på fastighetens nytta av va-tjänsterna. Begränsningsregeln finns därför inte för denna typ av fastighet.
5.3 Avgifter
Avgiftsnivåerna är beräknad utifrån att finansiera kostnaden för utbyggnad av VA-anläggningen med anläggningsavgifter till 100 %. Det betyder att anslutningarna är självfinansierade samt att inga medel från brukningsavgifter behöver skjutas till. Fördelen med högre täckningsgrad genom anlägg- ningsavgifter är att finansieringen av VA-verksamheten blir stabilare, särskilt i kommuner som Väs- terås där utbyggnadstakten är hög.
Anledningen till varför täckningsgraden bör vara 100 % är flera:
• Vid hög utbyggnadstakt behövs en hög täckningsgrad för att inte VA-kollektivet ska sub- ventionera anslutningar genom brukningsavgiften, i enlighet med vad som är skäligt och rättvist. De som ansluter sig betalar för att få bli en del av kollektivet.
• Höga fastighetsvärden medför hög betalningsvilja. Det ekonomiska värdet på VA-anslut- ningen är rimlig i förhållande till fastighetens värde.
• VA-utbyggnaden bör självfinansieras i och med Mälarenergis begränsade möjligheter till finansiering av investeringar via lån.
Olika typer av bebyggelse medför olika täckningsgrad. Till exempel innebär förtätning och tillkom- mande serviser en hög täckningsgrad. Den genomsnittliga finansieringsgraden sänks dock i och med högre investeringskostnader i omvandlingsområden och exploateringar. Det innebär att taxan inte speglar den exakta kostnaden en anslutning innebär för varje enskild fastighet utan ger en genom- snittlig kostnadsfördelning mellan de avgiftsskyldiga. Genomsnittlig täckningsgrad blir då 100 %.
En möjlighet är att kommunen via skatter finansierar delar av den VA-utbyggnad som kommunen initierar. Det finns inget hinder enligt VA-lagstiftningen till skattefinansiering. Detta skulle kunna vara aktuellt i områden där VA-verksamheten av olika skäl avråder till exploatering. Fram till idag har detta inte diskuterats men omständigheter i kommande utbyggnader kan göra det aktuellt.
Hur högt nyttan ska värderas för en viss fastighet framgår inte i Svenskt Vattens normalförslag utan är upp till respektive VA-huvudman att bedöma. Det medför en svårighet i arbetet med att fastslå rimliga avgiftsnivåer. Utgångspunkten är att två fastigheter med samma storlek och med samma an- vändningsområde har samma nytta och därmed ska betala lika stora avgifter.
De fyra avgiftsparametrarna ska tillsammans bli en helhet där både kostnad och nytta ingår. Enbart den faktiska kostnaden är inte grund för avgiftsnivå för en viss parameter eftersom även nyttan av anslutningen ska vägas in. En kostnadsparameter speglar kostnaden, den avser inte nödvändigtvis att täcka hela kostnaden. Parametrarna påverkas av varandra. Om en parameter justeras behöver även de andra parametrarna justeras eftersom täckningsgraden ska uppgå till 100 %. Om en para- meter skulle värderas för högt blir andra parametrar för lågt värderade och det leder till en oskälig avgiftsfördelning mellan olika fastighetskategorier. Bild 2 nedan visar parametrarnas relation till varandra.
Avgifterna beror av fastigheternas be- skaffenhet | Tomtyteavgift | Höjs denna i relation till övriga para- metrar ökar avgiften för fastigheter med stor yta men få bostadsenheter. |
Bostadsenhetsavgift | Höjs denna i relation till övriga para- metrar ökar flerfamiljshusens avgift relativt enfamiljshus. | |
Avgifterna är lika för samma uppsättning vattentjänster oav- sett fastigheternas beskaffenhet | Förbindelspunktsavgift | Höjs denna i förhållande till tomtyte- avgift och bostadsenhetsavgift ökas enfamiljshusens avgift jämfört med övriga. |
Servisavgift | Höjs denna i förhållande till tomtyte- avgift och bostadsenhetsavgift ökas enfamiljshusens avgift jämfört med övriga. |
Bild 2: Avgifternas påverkan på varandra. Källa: Inledande text till P120, Svenskt Vatten
Ett underlag med utförda och kommande anslutningar mellan åren 2016-2023 har analyserats och ligger till grund för gjorda beräkningar.
Underlaget visar att den genomsnittliga anslutningskostnaden per fastighet är 258 000 kr utan moms och per bostadsenhet 33 000 kr utan moms. Vidare visar underlaget att kostnaden för fram- dragning av en uppsättning servisledningar för vatten, spillvatten och dagvatten är 106 000 kr utan moms. Dessa kostnadsuppgifter har tillsammans med bedömd nytta legat till grund för att beräkna nivåerna på de olika avgiftsparametrarna i den nya taxan. Bild 3 nedan visar avgiftsnivåerna för de olika avgiftsparametrarna.
Bostadsfastighet | kr utan moms | kr med moms | |||||||||||
5.1 a) | Servisavgift | en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkten för V,S och Df | 47 400 | 59 250 | |||||||||
5.1 b) | Förbindelsepunktavgift | en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V,S och Df | 31 600 | 39 500 | |||||||||
5.1 c) | Tomtyteavgift | en avgift per m2 tomtyta | 60,00 | 75,00 | |||||||||
5.1 d) | Bostadenhetssavgift | en avgift per lägenhet | 13 000 | 16 250 | |||||||||
5.1 e) | en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättas | 13 430 | 16 788 | ||||||||||
Annan fastighet | kr utan moms | kr med moms | |||||||||||
6.1 a) | Servisavgift | en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkten för V,S och Df | 47 400 | 59 250 | |||||||||
6.1 b) | Förbindelsepunktavgift | en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V,S och Df | 31 600 | 39 500 | |||||||||
6.1 c) | Tomtyteavgift | en avgift per m2 tomtyta | 71,80 | 89,75 | |||||||||
6.1 d) | en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättas | 13 430 | 16 788 | ||||||||||
Avgift för framdragen servisledning | En ledning | 75% | av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) |
Två ledningar | 85% | av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) | |
Tre ledningar | 100% | av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) |
V | S | Df | Dg | |||
Bostadsfastighet | Avgift per uppsättning FP | 5.1 b) | 30% | 50% | 20% | - |
Tomtyteavgift | 5.1 c) | 30% | 50% | 10% | 10% | |
Bostadsenhetsavgift | 5.1 d) | 40% | 60% | - | - | |
Grundavgift Df utan FP | 5.1 e) | - | - | 100% | - | |
Annan fastighet | Avgift per uppsättning FP | 6.1 b) | 30% | 50% | 20% | - |
Tomtyteavgift | 6.1 c) | 30% | 50% | 10% | 10% | |
Grundavgift Df utan FP | 6.1 d) | - | - | 100% | - | |
Bild 3: Föreslagna avgiftsnivåer. Källa: egen bild
5.3.2.1 Beräkning av servisavgift och förbindelsepunktsavgift
Som utgångspunkt för att hitta de nya avgiftsnivåerna har kostnaden 106 000 kr utan moms för en uppsättning servisledningar för vatten, spillvatten och dagvatten använts. Servisavgiften och förbin- delsepunktsavgiften utgör tillsammans kostnaden för att dra fram en uppsättning servisledningar och ansluta till den kommunala VA-anläggningen. I taxeförslaget har dock täckningsgraden för dessa parametrar tillsammans valts till en lägre nivå än 100 %. Anledningen till detta är att kostnaden för villor annars skulle bli oskäligt hög i jämförelse med anslutningar av flerbostadshus där flera bo- stadsenheter delar på en uppsättning servisledningar. Nyttan för en bostadsenhet i ett flerbostads- hus ska vara jämförbar med nyttan för en villa.
Ytterligare en aspekt för att komma fram till rimlig avgiftsnivå för servis- och förbindelsepunktsav- gifterna är kostnaden för att ansluta extra serviser till fastigheter med redan befintlig anslutning. Målsättningen där var att dessa extra serviser, som endast betalar servis- och förbindelsepunktsav- gifterna enligt nya taxan, skulle nå en täckningsgrad på så nära 100 % som möjligt.
Med ovanstående resonemang som utgångspunkt bedöms en rimlig avgiftsnivå för servis- och för- bindelsepunktsavgifterna vara 79 000kr tillsammans. Nyttan har värderats till 40 % av den totala kostnaden för servis- och förbindelsepunktsavgifterna för att få tillgång till det allmänna nätet och de allmänna anläggningarna. Det innebär att förbindelsepunktavgiften landar på 39 500 kr med moms. Resterande 60 % anses härröra från faktisk kostnad. Servisavgiften är därför 59 250 kr med moms. Det är vanligt förekommande i branschen att fördelningen är 50/50. Denna fördelning är inte underbyggd med vetenskapligt resonemang utan är snarare ett förenklat sätt för att fördela av- gifterna på kostnads- resp. nyttoparametrarna. Vårt resonemang bygger på att den faktiska kostna- den vid ledningsdragning och inkoppling är påtaglig och därför bör ha en högre procentuellt påver- kan.
Om bortledande av dagvatten från en fastighet sker utan att förbindelsepunkt upprättas ska fastig- heten ändå betala lika stor avgift för tjänsten som om bortledning skulle ha skett med ledning. Av- giften tas ut via parametern ”grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättas”. Avgiften är 16 788 kr med moms.
Servisavgiften påverkas även av antalet ledningar som dras fram vid anslutningstillfället. Framdrag- ning av en ledning (oavsett vilken nyttighet) medför en avgift på 75 %, två ledningar 85 % och tre ledningar 100 %. Uppgifterna kommer direkt från beräkningsunderlaget som visar procentuellt för- delning av kostnaden för framdragning av en, två eller tre servisledningar.
Förbindelspunktsavgiften fördelas enligt vilken nyttighet som ansluts. Av avgiftsnivån värderas 30 % till vatten, 50 % till spillvatten och 20 % till dagvatten fastighet. Fördelningen baseras på den be- dömda nyttan en fastighet har av anslutningen till just den nyttigheten. En fastighet har större möj- ligheter samt få tillstånd till att ordna egen vattenförsörjning och/eller dagvattenhantering än egen spillvattenlösning för att uppnå myndigheterna krav. Bedömningen har därför varit att störst andel ska belasta avgiften för spillvatten, därefter vatten och slutligen dagvatten fastighet. Vårt eget reso- nemang har legat till grund för fördelningen, men denna stöds även av Svenskt Vattens tidigare taxepublikation P96.
Servisavgiften och förbindelsepunktsavgiften är lika stora oavsett fastighetstyp.
5.3.2.1.1 Beräkning av reducerad förbindelsepunktsavgift för samfälligheter
I domstolsavgörande har det bestämts att en fastighet som inte har en egen förbindelsepunkt utan är hänvisad till en gemensam förbindelsepunkt, inte har samma nytta som alla andra fastigheter. Det medför att förbindelsepunktsavgiften för fastigheter inom samfälligheter behöver reduceras. Hur stor reduktion som anses rimligt och skälig är dock inte fastställt, varken i domstol eller i rekom- mendation i Svenskt Vattens normalförslag.
Vårt resonemang grundar sig på att respektive fastighet inom en samfällighet trots allt har stor nytta av sin anslutning. Avgiftsreduktionens nivå ska heller inte vara ett incitament till att bilda sam- fällighet med gemensam förbindelsepunkt. Samfälligheter medför ökad tid för administration och kundrelaterade frågor för VA-verksamheten. Egen förbindelsepunkt för respektive fastighet anses dessutom långsiktigt vara ett bättre alternativ för kunden.
Förbindelspunktsavgiften för fastigheter inom en samfällighet reduceras med 20 %. Avgiften är då 31 600 kr med moms per fastighet.
5.3.2.1.2 Beräkning av etableringsavgift
För att täcka extra kostnader som uppstår på grund av att serviser inte läggs i marken samtidigt tas en tillkommande avgift, så kallad etableringsavgift, ut.
Avgiften tas ut vid nedanstående situationer:
• Om fastighetsägaren önskar extra serviser utöver den uppsättning som fastigheten har rätt till.
• Då fastighetsägaren enligt eget val inte väljer att ansluta fastigheten till samtliga lednings- slag vid utbyggnadstillfället utan istället vill ansluta fastigheten i efterhand. Denna situation kan bara uppstå när anslutningsskyldighet inte föreligger.
• Om fastighetsägaren önskar placera serviserna i olika ledningsschakt.
Avgiftens nivå ska inte vara ett incitament för att välja någon av ovanstående lösningar. Avgiften ska säkerställa att kollektivet inte behöver stå för de extra kostnader som ovanstående situationer med- för. Det är respektive fastighetsägare som ska stå för fördyringen. Utifrån detta resonemang, samt benchmarking med andra kommuner, har en bedömning gjorts att avgiften ska motsvara 50 % av servisavgiften. Bild 4 nedan visar föreslagen avgiftsnivå för etableringsavgift.
kr utan moms | kr med moms | ||
Etableringsavgift | 23 700 | 29 625 | |
Bild 4: Föreslagen avgiftsnivå för etableringsavgift: Källa: egen bild
5.3.2.2 Beräkning av bostadsenhetsavgift
Som grund till beräkningen av bostadsenhetsavgiften behöver man utgå ifrån satta nivåer på servis- avgiften och förbindelsepunktsavgiften samt det totala avgiftsförhållandet mellan typhus A och typ- hus B.
Nuvarande taxekonstruktion innebär att avgifterna för villaanslutningar subventionerar anslut- ningar av flerbostadshus i och med att nyttoaspekten saknas. Större andel av kostnaderna än tidi- gare måste därför flyttas över och täckas av avgifter för flerbostadshus. Enligt WSP (2020) bör för- hållandet mellan avgiften för Typhus A (villa) och Typhus B (lägenhetshus) vara närmare 1:3. Anled- ningen till detta är att uppnå en skälig fördelning av nyttan men ändå spegla att kostnaden för att ansluta olika fastigheter inte varierar linjärt med antalet bostadsenheter inom fastigheterna. Det är till exempel inte dubbelt så dyrt att ansluta en fastighet med två bostadsenheter jämfört med en fastighet med en bostadsenhet trots att nyttan är densamma.
Våra valda avgiftsnivåer för med sig ett förhållande mellan Typhus A och Typhus B på 1:2,3. Utifrån nuvarande förhållande (1:1,3) är detta en betydlig ökning som ändå bedöms vara rimlig. Vid fram- tida översyn kan detta förhållande eventuellt ökas för att ytterligare sprida kostnaderna för utbygg- nad över de fastigheter som ska ansluta.
Ovanstående resonemang leder till en föreslagen bostadsenhetsavgift på 16 250 kr med moms.
Bostadsenhetsavgiften fördelas 40 % vatten och 60 % spillvatten. Fördelningen baseras på den be- dömda nyttan en fastighet har av anslutningen till just den nyttigheten. En fastighet har större möj- ligheter samt få tillstånd till att ordna egen vattenförsörjning än egen spillvattenlösning för att uppnå myndigheterna krav. Bedömningen har därför varit att störst andel ska belasta avgiften för spillvatten. Vårt eget resonemang har legat till grund för fördelningen, men denna stöds även av Svenskt Vattens tidigare taxepublikation P96.
5.3.2.3 Beräkning av tomtyteavgift
Som grund för beräkning av tomtyteavgift har uppgifter från Västerås stad (2021) angående medel- storlek och medianstorlek enligt fastighetstaxeringen för en bebyggd småhusenhet i Västerås kom- mun använts. Utifrån uppgifterna har vi bedömt att en medelstor tomt i Västerås kommun är ca 1100 m2.
Nivån för tomtyteavgiften för bostadsfastigheter har valts utifrån bedömningen om att en enbo- stadsfastighet maximalt ska betala för en tomtyta på 1 500 m2 med hänsyn tagen till begränsnings- regeln. Anledningarna till detta är flera. 1 500 m2 tomtyta används redan idag som begränsning i brukningstaxan. Vår bedömning är dessutom att relativt få enbostadsfastigheter i Västerås kommun överstiger denna tomtyta. Som stöd till denna bedömning ligger uppgifter om Västerås kommuns genomsnittliga tomtstorlek enligt stycket ovan. Utifrån ovanstående resonemang har tomtyteavgif- ten satts till 75 kr med moms per m2. För en enbostadsfastighet kan tomtyteavgiften därför uppgå till maximalt 11 5000 kr med moms innan begränsningsregeln inträder.
Tomtyteavgiften för en annan fastighet ska vara likvärdig som avgiften för en enbostadsfastighet. En fastighets användningsområde påverkar inte nämnvärt kostnaden för att bygga ut det lokala led- ningsnätet och därmed ska fastigheter med lika tomtstorlek betala likvärdig tomtyteavgift.
Inom fastighetskategorin ”annan fastighet” finns inte någon bostadsenhetsavgift att fördela nyttan på när avgiftsnivån sätts. Även nyttan av anslutningen måste därför ingå i tomtyteavgiften, förutom att avgiften ska spegla kostnaden för att bygga ut det lokala ledningsnätet. Därför blir tomtyteavgif- ten för ”annan fastighet” högre än tomtyteavgiften för ”bostadsfastighet”.
För att beräkna tomtyteavgiften för annan fastighet har vi först räknat ut vad en enbostadsfastighet betalar totalt för parametrarna bostadsenhetsavgift och tomtyteavgift. Denna summa har sedan slagits ut på tomtytan 1 100 m2, eftersom det är en medelstor tomtstorlek i Västerås. Det ger resul- tatet 90 kr med moms per m2.
Tomtyteavgiften betalas, enligt ovan resonemang, för vatten, spillvatten och dagvatten gata. För- delningen är 30 % för vatten, 50 % för spillvatten och 20 % för dagvatten gata. Vi bedömer att kost- naden för spillvatten är högre än för vatten och dagvatten gata. Spillvattenledningar läggs oftast på störst djup och orsakar därmed djupare och bredare schakter än de andra ledningsslagen. Vårt eget resonemang har legat till grund för fördelningen, men denna stöds även av Svenskt Vattens tidigare taxepublikation P96.
5.3.2.4 Beräkning av avgift för obebyggd fastighet
En fastighetsägare är skyldig att betala del av anläggningsavgift även för obebyggd fastighet inom detaljplanelagt område för bebyggelse. Avgifterna som tas ut är servisavgift, förbindelspunktsavgift
samt tomtyteavgift. I och med att fastigheten inte är bebyggd kan inte bostadsenhetsavgift tas ut. När bygglov beviljas för fastigheten kompletteras anläggningsavgiften med bostadsenhetsavgift.
Servisavgiften och förbindelsepunktsavgiften avgör, enligt begränsningsregeln för tomtyteavgift, vil- ken tomtyta som kan faktureras i obebyggt skede. När bygglov beviljats och anläggningsavgiften kompletteras med bostadsenhetsavgift är det möjligt att även fakturera eventuell kvarstående tom- tyta om begränsningsregeln så medger.
Eftersom det inte tas ut full avgift för obebyggd bostadsfastighet är det inte skäligt att ta ut full an- läggningsavgift för annan fastighet. Därför tas enbart 80 % av tomtyteavgiften ut tillsammans med full servisavgift och förbindelsepunktsavgift. När annan fastighet bebyggs tas resterande del av tom- tyteavgiften ut. Fördelningen är beräknad utifrån förhållandet mellan bostadsenhetsavgift och tomtyteavgift för bostadsfastigheter jämfört med annan fastighet. Bild 5 nedan visar hur stor andel av full avgift som faktureras vid obebyggd fastighet resp. vid bebyggelse av tidigare obebyggd fastig- het.
Bostadsfastighet | Annan fastighet | |||
Servisavgift | 5.1 a) | 100% | 6.1 a) | 100% |
Avgift per uppsättning FP | 5.1 b) | 100% | 6.1 b) | 100% |
Tomtyteavgift | 5.1 c) | 100% | 6.1 c) | 80% |
Bostadsenhetsavgift | 5.1 d) | 0% | - | - |
Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats | 5.1 e) | 100% | 6.1 d) | 100% |
Bebyggs obebyggd fastighet
Tomtyteavgift | 5.1 c) | * | 6.1 c) | 20% |
Bostadsenhetsavgift | 5.1 d) | 100% | - | - |
5.3.2.5 Beräkning av tomtyteavgift för allmän platsmarkhållare
Avgiften för allmän platsmarkshållare (APH) utgår från vad en villaägare i uppskattat genomsnitt be- talar för vägen utanför sin tomt genom avgiften för dagvatten gata. Allmän platsmarkshållare beta- lar i vårt förslag lika mycket (kr/m2) för anläggandet av dagvatten gata för en huvudgata som en vil- laägare gör för anläggandet av dagvatten gata för en lokalgata.
Förslaget bygger på generaliseringar utifrån en villatomt på 1100 m2 som ligger på en lokalgata med hus på båda sidor. Villan betalar 20 % av bostadsenhetssavgiften och 20 % av tomtyteavgiften för lokalgatans dagvatten. Om villatomten är kvadratisk och då har 33 meter tomt mot lokalgatan och lokalgatan är 6 m bred betalar villan för 33 x 3 m, dvs 99 m2 för sin del av lokalgatan. Villans avgift för lokalgatan delas på 99 m2 och utgör avgiftsnivån för APH. Bild 6 nedan visar tomtyteavgiften för allmän platsmarkhållare.
kr utan moms | kr med moms | ||||||
Avgift utgår med en avgift per m2 allmän platsmark för anordnande av dagvattenbortledning | 132,66 | 165,83 | |||||
Bild 6: Tomtyteavgift för allmän platsmarkhållare. Källa: egen bild
5.4 Särtaxa
Vår bedömning, utifrån lagstiftning och praxis, är att det generellt är svårt att finna motiv till särtaxa vid utbyggnad av VA till nya områden samt omvandlingsområden. I och med detta har vi bedömt att möjligheten till särtaxa i framtiden kommer vara begränsad. Med hänsyn till detta har kostnaden för samtliga anslutningar ingått i underlaget för beräkning av den nya anläggningstaxan. Denna håll- ning är också motiverad utifrån att anslutning av områden en bit ifrån centralorten blir ett allt vanli- gare inslag i stadens utveckling.
Det är dock viktigt att vid anslutning av varje nytt område göra en bedömning och tillämpa särtaxa där så är motiverat.
5.5 Konsekvensanalys
En jämförelse över tid av medelanläggningsavgifter, baserat på uppgifter från Svenskt Vatten sta- tistik, VASS, visar att Västerås fram till år 2017 haft en avgiftsnivå högre än medelvärdet för typhus A, medan den därefter varit lägre.
I den jämförande analysen av avgiftsnivån för Typhus B har Västerås anläggningsavgifter varit kon- sekvent lägre än medel i Sverige.
Bild 7 nedan visar utvecklingen av anläggningsavgifter för typhus A och typhus B.
Bild 7: Utveckling av anläggningsavgifter. Källa: WSP:s rapport ”Översyn Anläggningsavgifter Västerås kommun” 2020-01- 16 (uppgifter hämtade från Svenskt Vatten Statistik (VASS) 2019)
5.5.2 Jämförelse med andra kommuner
En jämförande analys har gjorts med ett urval av kommuner. Jämförelsen baseras på typhus A och typhus B enligt Svenskt Vatten definitioner. Avgifterna för Västerås är föreslagna avgifter för år 2022. Avgifterna för övriga kommuner baseras på nivåer för år 2021. Taxorna i dessa kommuner kan komma att ändras inför år 2022.
Anläggningsavgift typhus A, villa
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
kr med moms
Bild 8 nedan visar en jämförelse av anläggningsavgifter inom Sverige för typhus A.
Bild 8: Jämförelse av anläggningsavgift för typhus A. Källa: egen bild
Anläggningsavgift typhus B, lägenhetshus
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
kr med moms
Bild 9 nedan visar en jämförelse av anläggningsavgifter inom Sverige för typhus B.
Bild 9: Jämförelse av anläggningsavgift för typhus B. Källa: egen bild
5.5.3 Konsekvensanalys inom Västerås kommun
Införande av en ny taxa medför förändringar i anläggningsavgifter för samtliga fastighetstyper.
Anläggningsavgift för Typhus A - villa blir 175 000 kr med moms, den nuvarande avgiftsnivån är 132 300 kr med moms. (12 % högre för medel än Sverige, notera att jämförelsen gäller 2022 (Västerås) med 2021 för övriga)
Anläggningsavgift för Typhus B – lägenhetshus bli 402 500 kr med moms, den nuvarande avgiftsni- vån är 173 250 kr med moms. (20 % lägre än medel för Sverige, notera att jämförelsen gäller 2022 (Västerås) med 2021 för övriga)
Förändringarna beror på flera saker som även tidigare belysts i rapporten.
Enligt lagstiftningen ska taxan vara rättvis och skälig vilket innebär en övergripande fördelning mel- lan avgiftsskyldiga för de tjänster som tillhandahålls. För att uppfylla detta krav behöver avgifterna för olika fastighetstyper omfördelas.
Taxenivån har inte höjts på 10 år vilket gör att täckningsgraden har blivit lägre för var år. En 2-pro- centig höjning årligen under dessa 10 år skulle ha medfört en anläggningsavgift på 161 000 kr med moms för typhus A vilket inte skulle ha räckt för 100 % täckningsgrad. I och med att full täcknings- grad inte har uppnåtts så har nivån på brukningsavgifterna varit högre än nödvändigt för att täcka gapet.
Avgiften för typhus B ökar med 132%. Det är en stor ökning som dock medför en mer rättvis och skälig fördelning mellan de olika fastighetstyperna. Trots den stora ökningen ligger anläggningsav- giften i Västerås lägre än flera i jämförbara städer.
Typhus B ökar mer än typhus A eftersom nyttoparametern helt har saknats i nuvarande taxa. I den nya taxan ska de avgiftsskyldigas nytta av vattentjänsterna speglas på ett mer avgörande sätt. Det betyder att avgiften för flerbostäder måste öka i betydligt högre grad jämfört med avgiften för en- bostadshus.
6 Införande
6.1 Tidplan
Den nya taxan föreslås införas från och med 1 april 2022. För att taxan ska kunna införas då behö- ver först Mälarenergis styrelse besluta om att skicka ärendet om taxekonstruktion vidare till Kom- munfullmäktige för beslut. Kommunfullmäktige behöver fatta beslut under hösten 2021. Efter be- slut i Kommunfullmäktige kommer styrelsen för Mälarenergi att ta beslut om avgiftsnivåer samt att ett ett informationsarbete kommer att påbörjas. Se mer under avsnitt 6.3 nedan.
6.2 Övergångsbestämmelser
Datum då förbindelsepunkt förmedlas avgör vilken taxa som ska tillämpas.
6.3 Information
Efter att beslut har fattats av Kommunfullmäktige samt styrelsen för Mälarenergi AB kommer ett informationsarbete påbörjas. I detta arbete kommer avdelning Kommunikation involveras. Arbetet kommer utgå ifrån framtagen informationsplan.
7 Ordlista
Nedan följer en förklaring till vissa ord som förekommer i rapporten.
Ord | Förklaring |
Allmän VA-anläggning | En VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och an- vänts för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster |
Annan fastighet | Fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Den huvudsakliga verksam- heten bedrivs utomhus. |
Bostadsfastighet | Fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bo- stadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller en- ligt beviljat bygglov avses att bebyggas för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användar- synpunkt. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs inomhus. |
Dagvatten | Tillfälliga flöden av exempelvis regnvatten, smältvatten, spolvatten och framträngande grundvatten |
Dagvatten fastighet (Df) | Dagvatten från fastigheter |
Dagvatten gata (Dg) | Dagvatten från hårdgjorda ytor utanför fastigheter såsom tex lokalgator |
Fastighetstyp | Flerbostadshus, villa eller verksamhet |
Spillvatten | Förorenat vatten från tex WC, dusch och tvätt |
Typhus A | Definition av branschorganisationen Svenskt Vatten för jämförelse inom branschen. Fastighet med friliggande en- bostadshus, tomtyta 800 m2. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. Vattenförbrukning 150 m3/år. |
Typhus B | Definition av branschorganisationen Svenskt Vatten för jämförelse inom branschen. Flerbostadshus som är anslu- tet till dricksvatten, spillvatten och dagvatten. 15 lägenheter, tomtyta 800 m2, vattenförbrukning 2 000 m3/år. 2 st parallellkopplade vattenmätare Qn=2,5 m3/h. |
VA | Vatten och avlopp (avlopp= samlingsbegrepp för spillvatten och dagvatten.) |
VA-huvudman | Organisation som juridiskt äger och ekonomiskt ansvarar för en allmän VA-anläggning (se definition ovan) |
VA-kollektiv | Alla anslutna till den allmänna VA-anläggningen. |
Vatten | Dricksvatten. Vatten som vi kan dricka direkt ur kranen. Klassas som livsmedel av livsmedelsverket. |
AVDELNING | VERSIONSDATUM | |
Mälarenergi AB | VD Stab | 2021-08-30 |
ÄGARE | UTFÄRDARE | SEKRETESS/LAGRUM |
Xxxxxxxx Xxxxxx | Xxxxxxxx Carina | Nej / [Lagrum] |
Protokoll
Närvarande:
Frånvarande:
Ledamöter: Xxxxx Xxxxxx, Xxxxxxxx Xxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxx, Xxxxx Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxx Xxxx, Xxxx Xxxxxx
VD: Xxxxxx Xxxxxx
Personalrepresentanter: Xxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxx
Övriga: Xxxxxx Xxxxxx, Xxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxx
Delges: Mälarenergi styrelse, Mälarenergis personal via Mars och Västerås Stadshus AB
Tid för mötet: 2021-08-30 kl. 14.00-17.30
Noter från mötet:
1. Val av protokolljusterare
Xxxx Xxxxxxxxx valdes att justera dagens protokoll tillsammans med ordförande Xxxxx Xxxxxx.
2. Godkännande av dagordning och föregående protokoll
Den föreslagna dagordningen och protokollet godkändes och lades till handlingarna.
3. Rapporter
3.1 Uppföljning målkort
Xxxxxx Xxxxxx föredrog ärendet om uppföljning av koncernens målkort. Rapporten lades med godkännande till handlingarna.
3.2 Månadsbokslut
Xxx Xxxxxxxx föredrog punkten om månadsbokslut per sista juli 2021 med en positiv budgetavvikelse om +119 mnkr och med ett rörelseresultat för koncernen om 417,5 mnkr. Främst hänförlig till AO Värme (+53), Vattenkraft (+23,5), Elnät (+14,1) och Fibra (+10).
Investeringar t.o.m. juli uppgår till 336,3 mnkr och med ett positivt kassaflöde om + 219 mnkr.
Rapporten lades med godkännande till handlingarna.
3.3 Prognos 3
Xxx Xxxxxxxx rapporterade om prognos 3 för året med ett rörelseresultat för koncernen om 553 mnkr mot budget 475 mnkr. Avkastning om totalt kapital om 5,7
% och en soliditet om
41,2 %. Prognostiserade investeringar är 42 mnkr lägre än budget. Rapporten lades med godkännande till handlingarna.
BOLAG | AVDELNING | VERSIONSDATUM |
Mälarenergi AB | VD Stab | 2021-08-30 |
ÄGARE | UTFÄRDARE | SEKRETESS/LAGRUM |
Xxxxxxxx Xxxxxx | Xxxxxxxx Carina | Nej / [Lagrum] |
3.4 Rapportering möte ordf. MEAB/Elnät/Fibra
Xxxxxx Xxxxxx och Xxxxx Xxxxxx föredrog ärendet och rapporterade att Mälarenergi AB, Mälarenergi Elnät AB och Fibra AB är överens om investeringsstyrningen i koncernen och att de planerade mötet därför ställdes in.
3.5 VD-rapport
Xxxxxx Xxxxxx föredrog punkten och lyfter bl.a. att ett arbete avseende effekt till Västerås har initierats gemensamt med Elnät AB för att bilda ett koncerngemensamt arbetssätt och för att tillsammans med Västerås stad, andra ägare och aktuella aktörer hantera större etableringsförfrågningar i närtid samt effektsituationen över tid. Niklas lyfter vidare det omfattande avtalspaket gällande Kopparlunden som i princip är klart och ska remissas för godkännande av de olika fastighetsägarna.
Rapporten lades med godkännande till handlingarna.
3.6 Policys
Xxx Xxxxxxxx föredrog ärendet om policys. Rapporten lades med godkännande till handlingarna.
4. Beslutsärenden
4.1 Internkontrollplan
Xxxxxx Xxxxxx föredrog ärendet om internkontrollplan. Riktlinjen för internkontroll gäller för stadens helägda bolag och fastställer en plan för intern styrning och kontroll. En gemensam metod och ett systematiskt arbetssätt för internkontroll underlättar kommunstyrelsens uppsiktsplikt över styrelser, nämnder och bolag.
Styrelsen för Mälarenergi AB beslutade:
a t t anta planen för Internkontroll Mälarenergi 2022, enligt bilaga 7_1 med tillhörande underbilaga
4.2 Strategisk inriktning 2030/2045
Xxxxxx Xxxxxx föredrog punkten. Under 2020 och 2021 har det pågått ett arbete med att ta fram en strategisk inriktning för 2030/2045 för Mälarenergikoncernen. Med utgångspunkt i att Mälarenergi ska accelerera regionens hållbarhet och initiativ som Fossilfritt Sverige, Färdplan Energi och Agenda 2030 har strategiarbetet inneburit ett antal olika analysområden där koncernledningen, ledningsgrupper, experter och externa intressenter har deltagit. I det här arbetet har Mälarenergi ABs styrelse deltagit och har, utöver arbete med analysområden och omvärldsfaktorer, tagit fram långsiktiga mål baserat på omvärldsfaktorer och det nya ägardirektivet.
I dokumentet Strategisk inriktning lyfts den strategiska förflyttningen fram som är nödvändig över tid, de förmågor och områden som koncernen behöver utveckla samt prioriterade affärsmodeller att utforska. Dokumentet inklusive mål presenterades för styrelsen i juni, sedan dess har dokumentet inklusive målen reviderats av ledningen efter återkoppling och inspel från styrelsen.
BOLAG | AVDELNING | VERSIONSDATUM |
Mälarenergi AB | VD Stab | 2021-08-30 |
ÄGARE | UTFÄRDARE | SEKRETESS/LAGRUM |
Xxxxxxxx Xxxxxx | Xxxxxxxx Carina | Nej / [Lagrum] |
Den övergripande strategiska inriktningen och målen kommer att brytas ner till en 3-årig affärsplan, målkort, verksamhetsplaner och budget.
Styrelsen för Mälarenergi AB beslutade:
a t t anta dokumentet Strategisk inriktning 2030/2045, bilaga 8_1.
Xxxx Xxxxxxxxx önskade göra en protokollsanteckning enligt följande:
Att den strategiska planen kompletteras med scenarier som beskriver möjligheter, utmaningar och risker under perioden fram till 2045. Detta ger de olika verksamheterna förståelse och stöd för sin planering. Ett exempel är hur behovet av eleffekt utvecklas.
4.3 Fjärrvärmepris 2022
Xxxxxx Xxxxxxxx föredrog ärendet om fjärrvärmepris 2022. Fjärrvärmepriset är fortsatt en viktig konkurrensfaktor för våra kunder och även om miljömässigheten och leveranssäkerheten är till fjärrvärmens fördel behöver vi ständigt säkerställa att produkten står sig stark ekonomiskt gentemot andra uppvärmningsformer.
Mälarenergi har träffat kundrepresentanterna enligt processen för Prisdialogen under året och är tillsammans eniga om en fortsatt prisinriktning. Inriktningen var en höjning på 1,5-3 % inför 2022, vilket indikerades vid prisdialogen 2020. 1,5 % finns också med i Mälarenergis strategiska budget. Vi ser en återhämtning rörande Covid-19 och en tendens till ökade elpriser men en växande konkurrens på marknaden. Med hänsyn till detta föreslås en prishöjning på 0-2 % beroende på ort, enligt förslag i bilaga 9.
Styrelsen för Mälarenergi AB beslutade:
a t t anta fjärrvärmepriserna i enlighet med bilaga 9, förutsatt att parterna i Prisdialogen slutligen kommer överens om ovanstående prisjustering.
4.4 Ny anläggningstaxa VA, konstruktion och avgiftsnivå
Xxx-Xxxxxxxxx Xxxxxx föredrog ärendet om ny anläggningstaxa för VA. Avgifter för kommunalt vatten och avlopp ska täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen. Mälarenergis anläggningsavgift för vatten och avlopp har varit oförändrad under de senaste 10 åren. Nuvarande taxa tar inte hänsyn till bebyggelsestruktur, det medför att anläggningsavgift för, framför allt, flerbostadshus inte speglar den faktiska kostnaden för anslutning till VA- anläggningen.
VA-utbyggnaden bör självfinansieras eftersom Mälarenergi har begränsade möjligheter att finansiera investeringar via lån. I nuläget innebär den låga täckningsgraden att kostnader för VA-utbyggnad subventioneras av brukningsavgifterna. Den befintliga taxan omfattar heller inte nytta som en parameter. Det gör att dagens taxa inte uppfyller lagens intentioner om skälig och rättvis fördelning. Nuvarande taxa är svår att förklara samt lämnar utrymme för oklarheter och tolkningar.
Syftet med framtagandet av en ny anläggningstaxa är att införa en taxa vars konstruktion innebär att kostnaden fördelas enligt vad som är skäligt och rättvist utifrån fastigheternas nytta av VA-tjänsterna. Taxans konstruktion ska vara enkel
BOLAG | AVDELNING | VERSIONSDATUM |
Mälarenergi AB | VD Stab | 2021-08-30 |
ÄGARE | UTFÄRDARE | SEKRETESS/LAGRUM |
Xxxxxxxx Xxxxxx | Xxxxxxxx Carina | Nej / [Lagrum] |
att förstå och kommunicera. Prisnivån ska medföra 100 % täckningsgrad för VA- utbyggnaden.
Styrelsen för Mälarenergi AB beslutade:
a t t godkänna rapport ”Förslag till ny anläggningstaxa – konstruktion och prisnivå” samt föra ärendet vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för vidare hantering och beslut.
4.5 VA-taxa 2022, förnyelsetakt och reinvesteringar vatten och avlopp
Xxx-Xxxxxxxxx Xxxxxx fördrog ärendet. Inledningsvis presenterades information avseende förnyelsetakt och reinvesteringar i VA-systemet och sedan förslag på ny VA-taxa (brukningstaxa).
Styrelsen föreslås ta beslut om att höja kubikmeterpriset på dricksvatten till 16,80 kr/m3 (inklusive moms), en höjning med 1,18 kr/m3. Förslaget innebär att priser justeras med 7,5 % för förbrukningsavgiften, mätaravgiften samt dagvattenavgiften. Prisjusteringen innebär en ökning på ca 44 kr/månad för en normalförbrukande villaägare och med ca 16 kr/mån för en lägenhet. Höjningen behövs för att täcka kostnader som beror på ökade krav på verksamheten, utveckling och förstärkning av befintligt nät samt utveckling och förstärkning av befintliga anläggningar.
Styrelsen för Mälarenergi AB beslutade:
a t t nytt kubikmeterpris för dricksvatten är 16,80 kr/ m3 inklusive
moms. Förbrukningsavgiften, mätaravgiften samt dagvattenavgiften höjs med 7,5 % från och med 1 januari 2022.
4.6 VA-bolag
Xxxxxx Xxxxxx föredrog punkten om VA-bolag.
Den 27 april 2021 beslutade styrelsen för Mälarenergi AB en beslutsordning avseende gemensamt VA-bolag tillsammans med Hallstahammar och Surahammars kommuner. I enlighet med beslutsordningen föreläggs härmed beslutsunderlaget för beslut om bildande av det gemensamma VA-bolaget Mälarenergi Vatten AB. Beslutsunderlag kommer skickas vidare till Västerås Stadshus AB/kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut att bilda bolaget.
Styrelsen för Mälarenergi AB beslutade:
a t t godkänna att ärendet om bildande av gemensamt VA-bolag lyfts till Västerås Stadshus AB, kommunstyrelsen samt i Västerås kommunfullmäktige för beslut tillsammans med förslag på bifogad bolagsordning (bilaga 12_1) samt bifogat aktieägaravtal (bilaga 12_2).
a t t godkänna ägardirektiv för Mälarenergi Vatten AB enligt bilaga 12_3.
Xxxxxxxx Xxxxxxx önskar göra en protokollsanteckning enligt följande:
I linje med Swecos rapport “Samverkan VA – gemensamt VA-bolag Västerås, Hallstahammar och Surahammar” är det min mening att styrelsen för det nya VA-bolaget istället för en ren tjänstmannastyrelse bör ha en blandad styrelse med både tjänstemän och politiker från alla ingående kommuner. Detta dels för att få en politisk insyn och styrning i en grundläggande kommunal verksamhet, dels för att stärka möjligheterna till politisk förankring i samband med större beslut som investeringar och därmed sammanhängande taxeökningar.
BOLAG | AVDELNING | VERSIONSDATUM |
Mälarenergi AB | VD Stab | 2021-08-30 |
ÄGARE | UTFÄRDARE | SEKRETESS/LAGRUM |
Xxxxxxxx Xxxxxx | Xxxxxxxx Carina | Nej / [Lagrum] |
5. Information
5.1 Väsentlighetsanalys
Xxxxxx Xxxxxx föredrog punkten om Väsentlighetsanalys.
Enligt standard för hållbarhetsredovisning ska väsentliga hållbarhetsaspekter identifieras och dokumenteras för att sedan ligga till grund för vad som ska rapporteras i den årliga hållbarhetsredovisningen. Inför 2020 års redovisning gjordes en större översyn av dessa vilka också godkändes av styrelsen i augusti 2020. Inför arbetet med 2021 års redovisning kvarstår tidigare väsentlighetsanalys och någon ändring har inte skett från föregående år.
5.2 Management fee
Xxxxxx Xxxxxx fördrog punkten om management fee.
Definition av koncerngemensam management fee är, kostnader för koncernfunktion som är nödvändiga för framdrift och utveckling på koncernnivå men där kostnaderna inte tydligt kan härledas till enskilda affärsområden eller dotterbolag. Förslaget är att Management fee är gemensam för alla AO/DB och inte förhandlingsbar. Koncern-VD beslutar om årliga nettokostnads-förändringar av ingående poster i samband med årliga budgetprocessen. Förslaget till Management fee kommer att lyftas i dotterbolagens ägarmöte med övriga ägare under september.
6. Övrig fråga
6. 1 Exploatering Kopparlunden
Xxx Xxxxxxxx föredrog om det avtalsförslag om VA-, El-, Värme- och fiberförsörjningen mellan Mälarenergi och berörda fastighetsägare inom Kopparlunden som i princip är färdigförhandlat.
Förslaget är att avtalet ska träda i kraft först när samtliga tre detaljplaner för området vunnit laga kraft. Avtalet innebär att kostnaderna för påkallade flyttar av ledningar och anslutningar av fjärrvärme är indexreglerade med dagen penningvärde som bas. En marginal för oförutsett är inbyggt i kalkylerna, eventuell marksanering på djup större än 1,3 meter bekostas av fastighetsägarna. Inom ett år måste ett klargörande om dagvattenkanalen (Emausbäcken) under Kopparlunden måste flyttas eller ej.
Nästa möte
Vid protokollet:
Den 21 oktober kl. 09.00-16.00
Xxxxxx Xxxxxxxx
Justeras av: Xxxxx Xxxxxx/ordförande Xxxx Xxxxxxxxx/2:e vice ordförande