Pilotprojekt för drivmedelsanläggningar i glesbygd
Pilotprojekt för drivmedelsanläggningar i glesbygd
”GLÖD”
Slutrapport
Kortafakta om pilotprojektet för drivmedelsanläggningar i glesbygd
Pilotprojektet har genomförts av Svensk Bensinhandel i samverkan med Region Västerbotten och nyckelaktörer inom serviceutveckling för trafikbutiker.
Svensk Bensinhandel organiserar och företräder drivmedelshandlare som är fria företagare.
Projektet har finansierats av Tillväxtverket inom landsbygdsprogrammet 2014 - 2020 åtgärd 16.2 (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) tillsammans med regionala medel från Region Västerbotten.
Ansvariga för genomförandet av förstudien har varit Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx, Xxxx Xxxxxx, Xxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx samt Xxxxxxxx Xxxxxxxx.
Svensk Bensinhandel Xxxxxxxxxxxxx 00 Xxx 0000,
102 34 Stockholm
Tel: 00-000 00 00
Hemsida: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/ Undersida: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxx-
bensinhandel/var-verksamhet/pilotprojekt-for-drivmedelsanlaggningar-i- glesbygd/
Författare: Xxxxxxxx Xxxxxxxx Stockholm 2021-06-10
Förord
Glesbygder hålls samman av tre huvudsakliga komponenter – offentlig service, kommersiell service och civilsamhället. Dess näringsidkare, likväl som boende, identifierar och efterfrågar samma typ av behov. Offentligheten söker metoder för att kunna leverera service över hela landet, de kommersiella aktörerna behöver bättre affärsmannaskap och utbud för att kunna driva och utveckla sina verksamheter vidare och boende behöver kunna få basal service inom rimligt avstånd och inom rimlig tid.
”Pilotprojektet för drivmedelsanläggningar i glesbygd” har finansierats av EU:s landsbygdsprogram 2014 - 2020 åtgärd 16.2 (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) genom Tillväxtverket tillsammans med regionala medel från Region Västerbotten.
Projektet, med arbetsnamnet GLÖD, har syftat till att utveckla idéer för hållbar lönsamhet genom kommersiell service för drivmedelsanläggningar i glesbygd. GLÖD står för glesbygd, lönsamhet, långsiktighet, service och drivmedelsanläggningar. Det står samtidigt för glöden som kännetecknar människor som vill fortsätta att bo och arbeta i Sveriges glesbygder. Deras framtid ska inte stå och falla med beslut som tas på nationell nivå. Långsiktig service, nya tjänster och tillgången till drivmedel måste säkerställas, anpassas och utvecklas för de mindre orterna och de lokala behoven.
Projektet GLÖD har genomförts i tre faser och har omfattat flera olika serviceområden – drivmedel, betaltjänster, nya koncept och tjänster samt lösningar för in- och utlämning av paket. Projektgruppen har under förstudien arbetat med piloter belägna i Region Västerbotten för att fördjupa kunskapen om glesbygdens behov, föreslå och testa förändringar till serviceutveckling samt initiera servicesamarbeten.
Genom att fortsätta verksamheten i piloterna samt hitta nya metoder för samordning och samnyttjande av resurser, lokaler och tjänster, kan nya koncept för både offentlig service och kommersiell service etableras och vidmakthållas.
Innehållsförteckning
1.Sammanfattning, syfte och mål 5
2.Förstudiens arbetsgrupp och strategiskt rådgivande grupp 5
3.1 Intressentkartläggning, intressentanalys och metodik 6
3.2 Nulägesanalys och behovsinventering 7
3.3 Problem, utmaningar och hot 7
3.4 Lärdomar och erfarenheter 10
3.5 Covid-19, pandemin och projektpåverkan 11
4. Övergripande slutsatser och rekommendationer för projektet drivmedelsanläggningar i glesbygd 12
4.1 Summering: slutsatser och rekommendationer 13
5. Drivmedel, bakgrund och utmaningar 14
5.2 Rekommendationer till drivmedelsanläggningar 17
6.1 Betaltjänster - undersökning, analys och förstudieresultat 19
7.Nya koncept och tjänster samt nytt sortiment i butiker 22
7.1 Inledande workshops i Västerbotten 22
7.3 Nya koncept och tjänster samt nytt sortiment i butiker – slutsatser och rekommendationer 29
8.1 Kartläggning av pilotbutikernas verksamhet 31
8.3 Sista Utposten, Kittelfjäll 36
8.4 Marsfjällshandlarn i Saxnäs 38
8.8 Minimässa Saxnäs och Klimpfjäll 43
9.1 Workshops i Kitkiöjärvi och i Saxnäs 46
9.2 Referensgruppsmöte i Stockholm 48
12. Referenser, bilagor och media 53
1.Sammanfattning, syfte och mål
Projektet GLÖD har syftat till att skapa hållbar lönsamhet genom kommersiell service för drivmedelsanläggningar i glesbygd med fokus på drivmedel, betaltjänster, nya koncept och tjänster samt lösningar för in- och utlämning av paket.
Projektet genomfördes i tre faser:
Första fasen – det kortsiktiga målet – genomförandet av en förstudie där entreprenörer, kommuner och slutkunder medverkade till att identifiera vilken typ av hållbar service som efterfrågas, kan bidra till ökad lönsamhet samt stärker tillgängligheten för boende och verksamma i glesbygd.
Andra fasen – tester av nya metoder, koncept eller tjänster som kan skapa hållbar lönsamhet och utökad kommersiell service för drivmedelsanläggningar i glesbygd. Projektet tog fram pilotkoncept grundade på resultat ifrån förstudien där ett par pilotbutiker valdes ut för att omsätta koncepten i praktiken.
Xxxxx xxxxx – projektutvärderingen. Projektets slutsatser och lärdomar ska i form av projektets slutrapport tillhandahållas intressenter som fritt får använda de nya metoder, koncept och tjänster som prövats i projektet. I fortsättningen ska projektets slutsatser, erfarenheter och med- och motgångar spridas regionalt och nationellt. På längre sikt ska projektets erfarenheter bidra till att skapa förutsättningar för ökad serviceutveckling hos landets alla drivmedelsanläggningar i glesbygd så att de fortsatt kan vara verksamma.
2.Förstudiens arbetsgrupp och strategiskt rådgivande grupp
Ansvariga för genomförandet av förstudien: Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx, Xxxx Xxxxxx, Xxx Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxx och Xxxxxxxx Xxxxxxxx ifrån Svensk Bensinhandel.
Xxxxxx Xxxxxxxxx, Region Västerbotten, Xxxxx Xxxxxxx, projektsamordnare i ”Hela Sverige ska leva” samt Xxxxx Xxxxxxxx, Tillväxtverket, har varit rådgivande grupp till projektet.
3.Huvudaktiviteter
1. Intressentkartläggning och intressentanalys
2. Nulägesanalys och behovsinventering
3. SWOT-analys
4. Kravanalys och kravspecifikation
5. Metodutveckling och aktörssamverkan
6. Verksamhetsmodellering och verksamhetsutveckling
7. Dokumentation och resultatspridning
3.1 Intressentkartläggning, intressentanalys och metodik
Projektgruppen använde följande tillvägagångssätt:
• Steg 1: Identifiera nyckelpersoner och organisationer som behöver involveras i förstudien för att genomföra planerade aktiviteter och uppnå förväntade resultat.
• Steg 2: Kategorisera, prioritera och analysera intressenternas behov/krav, intresse, inflytande, påverkan, eventuell roll i förstudien samt resursbehov för kommunikation och intressentinvolvering
• Steg 3: Hålla möten och workshops med arbetsgrupper, referensgrupper, nyckelpersoner och projektdeltagare
• Steg 4: Ta fram inledande beskrivningar av nuläget, önskat läge, problem/behov, utmaningar och förutsättningar för arbetet inom förstudien samt underlag till nuläges- och kravanalysen
• Steg 5: Utföra en inledande analys av intressenternas framtida behov av samverkan och informationsutbyte.
Allt ovanstående kunde göras på plats i Västerbotten genom samverkan med de kommuner som har stöttat projektet - Sorsele, Vilhelmina och Malå - samt genom samarbete med Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Västerbotten.
Västerbottens län är landets näst största län och utgör 1/8 del av Sveriges yta. Folkmängden är den åttonde lägsta i landet med 273 192 invånare (2020) vilket utgör 2,6% av Sveriges befolkning. 80% av invånarna bor vid kusten. Länet är indelat i 15 kommuner varav de åtta inlandskommunerna har ett ökande behov av hållbar serviceutveckling för boende, företag och besökare i kommunerna. Samtidigt står Västerbottens knutpunkter för service, länets cirka 200 drivmedelsanläggningar, inför stora utmaningar som hotar att decimera antalet radikalt. |
3.2 Nulägesanalys och behovsinventering
I det inledande projektarbetet i GLÖD började vi underifrån och upp. Vi höll workshops och separata intervjuer med medborgare, näringsliv och representanter för det offentliga för att kartlägga allas behov, respektive förutsättningar och för att få fram ett gemensamt önskat läge. Vi inventerade de servicefunktioner som idag finns på drivmedelsanläggningar genom att kontakta myndigheter, kommuner och trafikbutiksägare. Utifrån de lokala serviceplaner vi har tagit del av, kan vi konstatera att om handlare lägger ner sina butiker så försvinner även stora delar av servicen på orten. Äldre serviceplaner fungerar ofta inte längre, bland annat på grund av att personal har bytts ut i kommunerna. Politiken har förändrats och därmed har också förutsättningar för att hålla serviceplanerna vid liv försvunnit. Det finns kommuner som har lyckats arbeta in serviceplaner i sina organisationer. På så sätt påverkas inte dessa kommuner av arbetsrotation eller är särskilt sårbara kring omorganisationer. Ett exempel på en sådan kommun är, enligt vad projektet GLÖD erfar, Sorsele kommun i Västerbotten.
Genom projektet ”Regional serviceutveckling i Västerbotten” lät vi ett trettiotal lanthandlare svara på ett antal frågor under ”Handlardagen” som arrangerades av Region Västerbotten i november 2019. Syftet med träffen var att låta handlarna samlas, diskutera idéer och ta del av inspirerande delar av den kommersiella servicen. Utfallet av enkäten formade en bra grund för projektets arbete med att ta fram och testa pilotkoncept i ett flertal butiker med anslutning till drivmedelsanläggningar.
Enkät inför piloterna:
Mentimeterfråga: | Ja | Nej |
Anser du att du har ett tillräckligt bra utbud på dagligvaror/livs? | 25 | 4 |
Anser du att du har ett tillräckligt bra utbud på non food? | 17 | 11 |
Anser du att du har ett tillräckligt bra utbud på snabbmat? | 11 | 17 |
Vet du om att din kommun arbetar med att ta fram en serviceplan? | 21 | 8 |
Skulle du vilja sälja mer mat som produceras i Västerbotten? | 26 | 1 |
Ser du utvecklingen av obemannade butiker som en möjlighet? | 21 | 8 |
Finns det en skylt som talar om att det finns en affär i byn? | 16 | 14 |
Vi gjorde en grundorsaksanalys via Leanmodellen för att dra slutsatser och sedan skapa lösningar för problemområden lämpliga för insatser inom pilotprojektets tidsram. Vi försökte identifiera olönsamma, inte längre attraktiva sortiment hos pilotbutikerna för att optimera det med hjälp av ett flertal leverantörer. Vi undersökte behovet av tjänster och paketleveranser för att bedöma servicebehov, tillgänglighet och frekvens så att vi kunde kreera en lönsam, effektiv, användaranpassad lösning som möter medborgare och näringslivets behov. Eftersom någon även måste vara villig att leverera efterfrågade tjänster pratade vi parallellt med paketoperatörer, leverantörer och övriga intressenter.
3.3 Problem, utmaningar och hot
Samhället är sårbart när service förändras och försämras. Projektet GLÖD har identifierat en rad utmaningar inom helt olika områden som tillsammans utgör en hinderbana och i flera fall ett direkt hot för de som vill driva företag eller drivmedelsstation i gles- och landsbygder. Utmaningarna kräver snabba lösningar med ändringar i lagstiftning och samhällsutveckling.
Samhällskontraktet är en överenskommelse där individen ger upp vissa friheter och betalar skatt men i gengäld erhåller trygghet och tillvaratagande av ömsesidiga värden och intressen från staten. Dessa begränsningar av friheter och erläggande av skatt omfattas av alla som bor i Sverige, såväl i tätort såsom i glesbygd. För att kunna vidmakthålla samhällskontraktet behöver staten också kunna garantera och leverera trygghet och service till alla sina medborgare.
När offentliga eller kommersiella verksamheter läggs ner och delar av landet urholkas, minskas också möjligheten till att erhålla trygghet och service. Ytterst bryts samhällskontraktet och tilltron till att staten kan uppfylla sina åtaganden. Därmed är en utveckling där delar av landet urholkas på service också ett hot mot demokratin. Boende kan av pragmatiska skäl behöva hitta andra lösningar när staten inte längre kan uppfylla sina åtaganden och en sådan utveckling kan därför också leda till parallella samhällen.
Även om urholkande av demokratin och brott mot samhällskontraktet kan tyckas långväga och fjärran, är det en utveckling som alla samhällsaktörer behöver ge akt på. Avveckling av offentliga verksamheter gör att boende blir fjärmade från den service som staten förväntas leverera. Stor del av kvarvarande service på landsbygden utförs idag av privata aktörer i egenskap av ombud, men samma aktörer kan aldrig överta myndighetsansvar. Dock hänger detta ihop och varje insats som riktas mot gles- och landsbygd behöver också beakta hur olika beslut och insatser påverkar boende, dess utbud av service och ytterst iakttagandet av samhällskontraktet.
Nya lagkrav åligger den enskilde drivmedelshandlaren och den nya reduktionsplikten (ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel) för med sig stora behov av investeringar för plastning av cisterner och nya ledningar under 2019 till 2021. Ytterligare krav följer och som kommer att kräva stora investeringar de närmaste åren:
• krav på spillzoner, som införs 2022
• krav på att korrosiva material för rörledningar och cisterner ska vara ersatta 2022
• saneringsplikt
Idag har drivmedelsbranschen en latent miljöskuld om cirka 650 Mkr. Denna skuld är i många fall ofinansierad, och i stort sett alltid ofinansierad hos vita pumpar, dvs de oberoende drivmedelsanläggningar som levererar bränsle utan att vara knutna till de stora varumärkena. Det innebär att det är svårt att etablera en drivmedelsanläggning, att förvärva en drivmedelsanläggning och i vissa fall också att avveckla en drivmedelsanläggning.
Många banker lägger i rask takt ner sina lokalkontor i glesbygder. Tillgången till betaltjänstlösningar minskar när insättningsboxar och bankomater som varit integrerade i banklokaler försvinner. Företagare får åka långt med sina dagskassor och är oroliga över sin och sin personals säkerhet. Resorna medför även ökade kostnader. Länsstyrelserna, som har ansvaret för att betaltjänster ska upprätthållas, säger att läget är akut och att man egentligen står helt utan verktyg för att kunna möta dessa utmaningar.
Många handlare saknar ingående kunskap om sina egna verksamheter och om hur man ansöker om regionala investeringsstöd. Tyvärr utgör kunskapsbristen ett av de största problemen för att uppnå långsiktig och hållbar lönsamhet. Handlarna själva ska kunna bedöma vilka delar av verksamheten som inte går runt, dvs vilka varor och tjänster som skall vara kvar och vad som behöver bytas ut ur lönsamhetsperspektiv. De ska också kunna hitta finansieringsmöjligheter som håller över tid. Samtidigt har många svårt att ta betalt för den service de erbjuder när de förmedlar diverse tjänster såsom nycklar, bud och information.
Service- och ombudstjänster är tids- och resurskrävande med olika system för varje paketoperatör att hantera. Tidsmätningar visar att paktetombudsverksamhet medför större kostnader i arbetstid än vad den ger i direkt intäkt. Vinsten ligger i att ombudsverksamheten driver kunder till butik -ungefär var femte person som använder sig av ombudet handlar även i butiken.
Samtidigt finns det risk för att ombudet ofrivilligt hamnar som länk i illegal verksamhet med ökad risk för rån och inbrott. Postlagens tystnadsplikt påverkar de lokala paketombuden/handlarna och innebär i korthet att ombuden inte får anmäla till polis eller tull vid misstanke om att paket innehåller droger eller vapen, om inte straffet för detta brott leder till minst två års fängelse.
SWOT- analys av projektet efter dess avslut:
Xxxxxxx • Xxxxxxxxxx material • Bred kompetens • Stort nätverk • Stark projektägare • Myndighets – och politikerförankring med delad problembild • Medial uppmärksamhet både på lokal och nationell nivå | Svagheter/utmaningar • Långa beslutsvägar • Samhällsförändringar • Begränsade ekonomiska resurser • Begränsad tid • Bristande kontinuitet • Beroende av nyckelpersoner • Covid-19 pandemin |
Möjligheter • Nya lösningar • Nya kontakter • Möjligheten till uppföljningsprojekt • Möjligheter att påverka beslutsfattare • Servicerum • Samordnings- och synergieffekter • Semibemannade butiker | Hot • MSB: s krav på korrosionsskydd • Lagar • Åldrande befolkning • Utflyttning • Arbetslöshet • Bostadsbrist • Utdöende föreningsliv • Urholkande av demokratin och brott mot samhällskontraktet |
3.4 Xxxxxxxx och erfarenheter
De kommersiella aktörer som medverkat i GLÖD har haft hög ambition och ett stark lokalt engagemang. Boende i glesbygd är engagerande i att bibehålla den service som finns och de vill utveckla sin bygd för att göra den mer attraktiv.
GLÖD:s projektgrupp skapade ett bra nätverk inom regionen och kunde även dra nytta av liknande pågående projekt för gemensamma slutsatser. För att lyckas med projekt såsom GLÖD, är nyckelpersoner, både lokalt och centralt, helt avgörande. Samtidigt blir det lätt personavhängigt inom organisationer och hos samarbetspartners, vilket har sina risker. Slutar en kontaktperson så tappar man tempo. I framtiden vill vi jobba bredare, mer med system och med flera parallella spår samtidigt.
Vi fick erfara att det tar tid att genomföra en förstudie, utforma och sjösätta pilotkoncept samt utvärdera resultat. Projektet borde kanske ha smalnats av och inte samtidigt omfattat flera problemområden – drivmedel, betaltjänster, pakethantering och nya tjänster. Områdena är så pass omfattande att de var för sig kräver stora arbetsinsatser. Det går heller inte att ge sammanfattande rekommendationer som inbegriper samtliga delar.
Lokala myndigheter hade lättare att ta beslut än de nationella. Så fort vi gick från kommunala och regionala myndigheter till nationella så gick det långsammare, vilket försvårade flernivåsamverkan. Vi fick arbeta hårt för den flernivåsamverkan vi ändå uppnådde.
Möjligheten att hitta lämpliga pilotbutiker är begränsad i ett län som Västerbotten. Samtidigt är det precis där som insatser behövs, nya lösningar behöver utvecklas och testas. Att bredda det geografiska området till fler län med samma behov hade antagligen underlättat det tidskrävande arbetet med att hitta fler lämpliga pilotbutiker. Större tillgång till investeringsmedel hade varit önskat läge. Handlarna kunde inte förväntas investera egna medel på grund av begränsade resurser. Det gjorde arbetet svårare, eftersom pilottesterna byggde just på att pilotbutikerna skulle investera, och att söka och få investeringsstöd tar tid. Förutom själva ansökan - tidskrävande och komplicerad för många - är handläggningstiden sex månader för beslut ifrån myndigheter och organisationer. Våra planer på ett första servicerum mottogs positivt men under ett projekt på 24 månader var det svårt för involverade aktörer att genomföra strategiförändringar.
3.5 Covid-19, pandemin och projektpåverkan
Under våren 2020 skulle GLÖD:s arbetsgrupp ha fortsatt med att sjösätta samtliga pilotbutiker, samt börjat mäta resultaten av insatserna när pandemin med Covid-19 förändrade förutsättningarna.
Handlarnas fokus flyttade snabbt från att skapa nya, innovativa lösningar till att säkra den redan befintliga verksamheten. De korttidspermitterade personal, stoppade planerade investeringar och försökte på alla sätt minska sina kostnader. En pilot valde att helt avbryta pilotsatsningen.
Det blev även svårt att få tag i en del material och leveranser försenades kraftigt. Leverantörer och tjänstemän från regionen och kommunen drev ändå på projektet så gott de kunde genom att på plats försöka bidra med sin kunskap och det material de hade tillgängligt.
Omsättningen påverkades negativt när restriktioner gällande begränsningar för resande inom landet och stängda gränser infördes. Omsättningsminskningar på upp till 50% under mars till maj 2020 skakade hela trafikbutiksbranschen men under sommaren började omsättningen åter öka successivt hos de mindre butikerna. Hemmaarbete blev mer regel än undantag och förändrade köpbeteendet hos kunder som började handla mer lokalt. Butikerna prövade nya sätt att möta sina kunders behov, främst genom förändrade öppettider för riskgrupper samt hemkörning och varuutlämning.
För våra pilotbutiker blev det omöjligt att utvärdera försäljning, antal kunder och snittköp för projektets räkning men handlarna fick lära sig något som projektet inte kunde ha planerat för – hur snabbt det går att anpassa verksamheten i en rådande krissituation. Den lokala servicen – glesbygdsbutiken – fick möjlighet att demonstrera sin roll som en viktig och betydelsefull aktör i det framtida samhället.
4. Övergripande slutsatser och rekommendationer för projektet drivmedelsanläggningar i glesbygd
Service i glesbygd är en ständig utmaning. Glesbygden utsätts för utflyttning och är beroende av arbetstillfällen. När avfolkningen når en kritisk gräns försvinner oftast först den offentliga servicen och den kommersiella strax därefter. Många projekt, liksom GLÖD, arbetar i uppförsbacke och det finns en mängd faktorer som samverkar till en negativ trend.
Hygiennivån av service för att hålla en mindre ort levande, är tillgång till drivmedel, post- och paketservice, apotek, betaltjänster samt systembolag och övriga ombudstjänster. Om den sista drivmedelsanläggningen försvinner rycks ofta andra verksamheter med och de boende blir dubbelt drabbade. Det är både svårt och dyrt att återetablera en avyttrad drivmedelsverksamhet.
Drivmedelsanläggningar i glesbygd som inte har uppdaterat sina cisterner och rörledningar inför MSB:s kommande krav om korrosionsskydd bör inventeras omgående och i detta sammanhang behöver möjligheterna att utbetala stöd i förskott, eller att leverantörer kan fakturera bidragsgivaren, direkt ses över.
Under projektet GLÖD:s gång tydliggjordes det att boende och företagare i glesbygd behöver utökad, eller återetablerad, tjänsteservice i högre grad än produktservice. Projektgruppen tog fram konceptet
”servicerum” som ska kunna erbjuda offentliga och kommersiella servicetjänster efter lokala behov. Servicerummen kan med fördel placeras i en del av butiken hos drivmedelsanläggningar, den naturliga knutpunkten för service i glesbygder, och med en hållbar affärsmodell utgöra en inkomstkälla för handlare. Några aktörer har visat intresse för att hyra utrymmet mot en fast avgift per dag eller timme. För andra aktörer vore det lämpligt med ersättning till butiken per kund som utnyttjar servicerummet. Butikspersonal skulle även kunna hjälpa till med de tjänster som serviceföretag erbjuder i servicerummet
-med tidsbokning, utrustning och annat - så att alla kunder får möjlighet att utnyttja de tjänster som finns att tillgå via servicerummet. Samtidigt kan de innebära en lösning för betaltjänster.
Projektet påbörjade även arbetet med att ta fram konceptet ”semibemannat” i glesbygdsbutiker. Förutom produkter och tjänster som ger lönsamhet behöver butiker hitta nya lösningar som reducerar kostnader. Det gör semibemannat, som med installerad teknik möjliggör för butiker att utöka sina öppettider utan personalkostnader. Handlare kan också välja sina öppettider efter behov eller kanske säsong. Allt fler kunder klarar att själva skanna in och betala för varor vilket ger handlare och personal möjligheten att mer effektivt utnyttja den tid butiken är bemannad. När de går hem sköter butiken sig själv och bidrar till ökad service för kunder som behöver handla på andra tider.
Projektet GLÖD:s resultat bidrar till hållbarhet och lönsamhet för verksamma entreprenörer, leverantörer och medborgare. Resultaten ska inspirera till att långsiktigt öka förutsättningarna för att landets drivmedelsanläggningar i glesbygd ska fortsätta kunna vara verksamma och därmed säkerställa drivmedelsförsörjning samt basbehov för service för lokalt boende. GLÖD har ackumulerat kunskap och lagt grunden till fortsatt arbete.
4.1 Summering: slutsatser och rekommendationer
• Att omgående inventera de anläggningar som inte har uppdaterat sina cisterner och rörledningar inför kommande krav om korrosionsskydd och i detta sammanhang, se över möjligheterna att utbetala stöd i förskott, eller att leverantörer kan fakturera bidragsgivaren direkt. Vår rekommendation riktar sig till MSB och regeringen.
• Att verka för att utveckla ett servicerum som kan koordinera flera servicetjänster samt utveckla en hållbar affärsmodell för servicerummet. Vår rekommendation riktar sig till organisationer och företag som verkar i glesbygder, samt till Tillväxtverket och aktuella regioner.
• Att konceptet ”semibemannat” för butiker i gles- och landsbygder utvecklas. Vår rekommendation är att en oberoende aktör samlar ett antal butiker för att kunna testa konceptet så att det förhoppningsvis kan rullas ut på bred front.
• Att GLÖD:s erfarenheter utnyttjas och används för att skapa förbättrad lönsamhet i landets gles- och landsbygder. Vår rekommendation är att vi - Svensk Bensinhandel och Sveriges Entreprenörer Service AB - tillsammans med liknande organisationer fortsätter att utveckla verksamheter i en bra riktning via GLÖD:s erfarenheter. Vi kommer att sprida resultatet löpande i våra kanaler och genom vårt arbete med våra medlemsföretag.
5. Drivmedel, bakgrund och utmaningar
Drivmedel är en basprodukt som möjliggör transport och utförande av tjänster. Tillgång till drivmedel är så essentiell att det ingår MSB:s uppdrag att säkerställa tillgången i händelse av kris eller krig.
Sverige har som mest haft nära 9000 försäljningsställen av drivmedel. Sedan dess har antalet stadigt sjunkit och idag finns det 3750 försäljningsställen enligt rapporten Tillgänglighet till kommersiell service 2021 . Drygt hälften av dessa försäljningsställen är automater, och knappt hälften av dessa i sin tur har en fristående butik knutna till sig såsom en trafikbutik eller lanthandel. Under 2000-talet har branschens strukturrationalisering inneburit att mellan två och tre procent av landets försäljningsställen försvunnit per år mellan åren 2000–2010. Denna strukturrationalisering har dock näst intill upphört från 2011 och framåt. Beräknat på landets totala volym av blöta drivmedel och antalet försäljningsställen, så säljer ett försäljningsställe i genomsnitt ca 2 miljoner liter drivmedel.
Merparten av fordon som registreras idag Sverige är effektivare och drar mindre bränsle, men samtidigt ökar bilparken för varje år samtidigt som drivmedelsanläggningar läggs ner, om än i blygsam takt för stunden. Detta innebär nära nog att varje försäljningsställe i snitt ungefär har bibehållen försäljningsvolym av traditionella blöta drivmedel och att det kommer ta lång tid innan de blöta drivmedlen är utfasade.
Förtjänst av försäljning av drivmedel
Från dess att priskrigen inom branschen klingade av runt 2009, samt att JET köptes upp av Circle K som då blev den största aktören på marknaden, kan man tydligt se att bruttoförtjänsten på de traditionella blöta drivmedlen har ökat.
Detta har ett tydligt samband med att strukturrationaliseringen inom branschen i princip upphörde vid 2010/2011. Den osedvanligt höga marginalen innebar att både de större aktörerna och många vita pumpar kunde få lönsamhet i sin affär. Branschen förväntar sig dock att den höga bruttovinsten förmodligen kommer att sjunka, och i så fall pressar det ner lönsamheten inom branschen. Svensk Bensinhandel förväntar sig ett latent nedläggningsbehov om cirka 10 %, det vill säga 300 försäljningsställen. Dessa försäljningsställen kommer företrädelsevis att läggas ner i gles- och landsbygd.
En framtida utmaning för drivmedelsbranschen är lönsamheten i de nya drivmedel som kommer. Exempelvis är det svårt att ta betalt för laddning av elbilar, både av konsumenter och av leverantörer. Försvinner möjligheten att få marginal på laddning försvinner också en betydande intäkt. Som exempel kan nämnas att Tesla inte erbjuder den som driver stationen någon förtjänst på sina enheter för laddning.
I Sverige domineras marknaden av fyra aktörer, Circle K, OKQ8, Preem och St1. Merparten av landets försäljningsställen är också knutna till dessa aktörer. Övriga försäljningsställen, som inte tillhör de fyra stora aktörerna, köper dock sitt drivmedel från någon av dessa och i majoritet är Preem leverantör till landets helt fristående försäljningsställen. När kedjesamverkan hos försäljningsstället saknas, kallas de inom branschen för vita pumpar. Antalet vita pumpar är svårt att ange exakt då det inte finns någon nationell databas för drivmedelsförsäljning.
Betydelsen av drivmedel, utmaningar för branschen och nya drivmedel
Enligt Tillväxtverkets rapport ”Företagens behov av service i gles- och landsbygder” anser över 90 % av företag verksamma i gles- och landsbygd att tillgång till drivmedel är viktigt eller mycket viktigt. Om drivmedel och dess försäljningsställen försvinner så påverkas stora områden och också dess företagare och invånare. Försäljningsställen som är servicestationer, eller har en anknytande butik, levererar också service som är avgörande för ortens invånare och företagare. Exempel på sådan service är post- och pakethantering, kompletteringshandel och ombudstjänster av olika slag.
Drivmedelsbranschen står inför ett antal utmaningar.
1. Nya drivmedelstyper kommer att introduceras, såsom el och möjligen olika typer av gas.
2. Nya lagar kommer som kräver ökade investeringar.
3. Den 31 juli 2022 ska samtliga drivmedelsanläggningar ha installerat korrosionsskydd i cisterner och rörledningar, samt inom ytterligare några år uppgradera sin utrustning för att kunna hantera högre halter av etanol i bensin. I första steget E10 som introduceras den 1 augusti 2021.
4. Till detta tillkommer att förtjänsten på traditionella blöta drivmedel under en längre tid varit god men att en ändring, och därmed lägre marginaler, är sannolik.
5. Branschen har också en latent miljöskuld i form av saneringsbehov av cirka 1000 försäljningsställen som uppgår till en kostnad om ca 650 Mkr.
Som anges ovan förväntas el- och hybridbilar att markant öka och ta stora marknadsandelar. Många aktörer spekulerar också i fordon som drivs med vätgas. Dessa två exempel ger dock helt olika förutsättningar för branschen och innebär också olika typer av investeringar. Det som tydligt kan skönjas är att traditionella blöta drivmedel på sikt kommer att fasas ut. Monopolet för en servicestation kommer troligen att brytas eftersom laddstolpar kan installeras nästan var som helst. och är billigare att investera
i. Laddstolpar kommer därför att fundamentalt påverka den traditionella drivmedelsstationen och därför är en anpassning nödvändig för att framgent vara relevant. Branschglidningen här är idag redan tydlig och uppenbar.
Andra typer av drivmedel kommer likväl också att kräva större investeringar. En vätgasanläggning kostar exempelvis cirka 5 Mkr och innebär risk för större olyckor.
Xxxxx av investeringar, saneringsbehov och politiska beslut
Regleringar för att hantera brandfarliga varor och tillhandahålla drivmedel är många. Regelverket uppdateras av säkerhetsskäl men också eftersom nya inblandningar är mer aggressiva mot traditionella cisterner och rörledningar. Under den närmaste framtiden kommer många försäljningsställen att behöva uppgradera sina cisterner och rörledningar. I huvudsak består dessa uppgraderingar av plastning. Det är en betydande kostnad för en enskild handlare. Härutöver ska cisterner besiktigas vilket också innebär en betydande kostnad.
Med nya typer av drivmedel följer också nya säkerhetsföreskrifter och investeringar. Vilka dessa blir är ännu osäkert. Dock kan man bland annat av tidigare så kallade ”pumplag” se att branschen är mer avvaktande att ta investeringar innan en efterfrågan finns. Uppgraderingen som ska korrosions-skydda drivmedelsutrustningen kostar ca 700 000 kr per anläggning, medel som många stationer idag inte har eller kan finansiera. Svensk Bensinhandel bedömer att cirka 500 stationer inte nått kraven per den 31 juli 2022 och detta kan i sin tur påskynda nedläggningen av strategiskt viktiga drivmedelsanläggningar på gles- och landsbygd.
Branschen har en latent miljöskuld om cirka 650 Mkr. Denna skuld är i många fall ofinansierad, och i stort sett alltid ofinansierad hos vita pumpar. Det innebär att det är svårt att etablera, att förvärva och i vissa fall också att avveckla en drivmedelsanläggning. Många drivmedelsanläggningar som finns på gles- och landsbygd har idag redan utmaningar med sin lönsamhet. Om man också beaktar kommande investeringsbehov och svårigheterna att generationsskifta enheter, så kommer även dessa faktorer bidra till en kommande strukturrationalisering.
Branschen kommer att vara underkastad snabba och betydande förändringar av politiska skäl. Både klimatmål och detaljstyrning kommer fortsatt att påverka branschens utveckling, relevans och kommande investeringar. Reduktionsplikten, Bonus/Malus-system, förbud och subventioner sätter riktning men i många fall leder också dylika beslut till ryckighet. Många lagar har under 2000-talet genomförts utan ordentliga konsekvensanalyser.
Ett år efter projektet GLÖD:s start fick vi frågan hur drivmedelsstationer långsiktigt ska kunna överleva i glesbygden en helt ny dimension. Vårt projekt hade synliggjorts i media i hela den norra delen av landet, något som ledde till att vi blev kontaktade av Xxxxxx Xxxxxxxxx, ägare till en drivmedelsanläggning i Harads, Bodens kommun i Norrbotten. Han beskrev sin situation och bad om vår hjälp.
Vi insåg att Harads inte föll inom vårt projekts geografiska område, men att problemet var så pass viktigt och geografiskt neutralt att vi inte kunde släppa det. Att den uppkomna situationen hände i Norrbotten var bara en slump, situationen kunde likväl ha uppstått i Klimpfjäll i Västerbotten eller Åre i Jämtland.
Ingen av våra pilotbutiker hade kunnat fortsätta bedriva sin verksamhet utan själva basen, drivmedelsförsäljning, och konsekvenserna för glesbygder skulle bli enorma.
Hösten 2018 fick Xxxxxx Xxxxxxxxx på Harads Bensin (Gulf), Bodens kommun, besked om att han måste bygga om sin anläggning för att klara av de kommande miljökraven. Han tog in offerter på jobbet och våren 2019 gick en ansökan till Länsstyrelsen avseende stöd i kommersiell service.
Xxxxxx påbörjade samtidigt processen med att söka en lån/kreditgivare för de 2 miljoner som han skulle behöva ligga ute med innan han kunde rekvirera stödet.
Xxxxxx Xxxxxxxxx nekades kredit hos alla banker och olika kreditinstitut, samtidigt som Länsstyrelsen bara väntade på ett lånelöfte från en kreditgivare för att klubba beslutet.
Lånet Xxxxxx behövde skulle vara kortsiktigt. Utan ett lån skulle Gulf sluta sälja drivmedel, vilket skulle medföra att boende i Harads skulle behöva åka 6 mil till Boden för att tanka med konsekvenser bland annat för räddnings- och hemtjänst. Stationen, som fungerar som en servicepunkt, skulle ha tappat möjligheten att överleva på längre sikt, och Harads skulle ha då förlorat en viktig serviceinstans.
Xxxxxx Xxxxx, processledare för grundläggande betaltjänster på Länsstyrelsen i Norrbotten, ordnade med förlängningstid för ansökan hos Jordbruksverket till den sista januari 2020. Hon hjälpte också till med att belysa problematiken för olika beslutsfattare. Till slut, efter ett gemensamt arbete av Svensk Bensinhandel och Bodens kommun, fick Xxxxxx Xxxxxxxxx ett brygglån ifrån Sparbanken i Nord, en bank med lokal anknytning.
5.2 Rekommendationer för drivmedelsanläggningar
Varje drivmedelsanläggning behöver förbereda och rusta sig inför framtiden. Dock är det näst intill omöjligt att veta hur branschen kommer att utvecklas. Därför bör man utifrån nuläget begränsa näraliggande rekommendationer till följande:
• De anläggningar som inte uppdaterat sina cisterner och rörledningar för korrosionsskydd bör göra det omgående. Det investeringsbidrag som finns att söka hos regionerna räcker inte till för alla investeringar.
• I möjligaste mån, säkra upp en finansiering för en kommande sanering. Detta underlättar inte bara fortsatt drift, utan möjliggör också ett generationsskifte. Sådan finansiering kan ske i olika former, exempelvis kan en central fond vara ett alternativ.
• Landets regioner bör inventera sina drivmedelsanläggningar och säkerställa strategiskt att drivmedel på sikt finns i olika delar av respektive region. Inventeringen bör fortsätta att ingå i RSP. Det som eventuellt bör läggas till i planeringsarbetet är att regionerna även tar reda på vem som är markägare, samt vilka åtgärder anläggningarna behöver vidta för att möta de krav som är kända per dagens datum.
• Regering och myndigheter bör analysera och ta fram en metod för hur drivmedelsanläggningar som saknar alternativ till finansiering ska kunna erhålla bidrag, lex Harads.
• Där det är möjligt, förbered för kommande drivmedel redan nu för att skapa en framtida relevans.
• Utveckla sätt att ta betalt för tjänster, inklusive för framtida drivmedel.
Myndigheternas servicegivande regleras i förvaltningslagen och servicegivande är en central del av verksamheten för många myndigheter. I Förvaltningslagen (1986:223) regleras de generella krav som gäller på myndigheternas servicegivande och samverkan med andra. Förvaltningslagens bestämmelser tar sin utgångspunkt i regeringsformens grundläggande krav på likabehandling, rättssäkerhet och objektivitet. Myndigheterna ska vara tillgängliga bland annat för besök och telefonsamtal från enskilda och lämna upplysningar, vägledning, råd och hjälp i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde.
Regeringen anger i den förvaltningspolitiska propositionen 2009/10:175 att ny teknik är ett viktigt komplement till personliga möten, och inte sällan är det förstahandsalternativet för många när de ska ta kontakt med en myndighet. Regeringen vill också att myndigheter med behov av lokal närvaro i högre grad samverkar. I det här sammanhanget har dock regeringen inte uttryckligen diskuterat i vilken utsträckning servicen ska tillgängliggöras lokalt.
De olika länsstyrelserna ansvarar för att bevaka och följa upp det lokala och regionala behovet vad gäller grundläggande betaltjänster. PTS (Post och telestyrelsen) arbetar med att stötta Länsstyrelserna i detta arbete. I arbetet ska PTS och övriga myndigheter särskilt uppmärksamma de behov som äldre personer och personer med funktionsnedsättning har. I PTS uppdrag ingår också att analysera behov och möjligheter att utveckla mer användarvänliga elektroniska kommunikationstjänster för betaltjänster.
En fungerande kontanthantering
Riksbankens undersökning ”Så betalar svenskarna 2020” visar att vi allt oftare betalar med kort eller Swish i stället för kontanter, en utveckling som har förstärkts under coronapandemin. Statistik ifrån Bankomat och ICA-banken visar att antalet uttagstransaktioner fortsatt att minska under 2020.
Den minskade kontantomsättningen under året har även påverkat värdetransportverksamheten, eftersom efterfrågan av transporttjänster och uppräkning har minskat. Värdetransportbolaget Loomis uppger att de ser en nedgång i kontantomsättningen över hela landet på grund av Covid-19.
I september 2020 meddelade Handelsbanken att de planerar att stänga kontor och gå från 380 kontor till omkring 200 i slutet av 2021. Flera Länsstyrelser befarar att detta kommer att få konsekvenser för orter i gles- och landsbygder eftersom Handelsbanken är en av få banker som tillhandahåller både kontanterhantering och personlig service.
Riksbanken ska enligt riksbankslagen svara för landets försörjning av sedlar och mynt samt främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Det regelverk som ska säkra detta är därför av central betydelse och bör vara utformat på ett sätt så att det kan tillämpas även om betalningsmetoderna förändras över tid. Xxxxxxxx har lett till förändringar under året, både vad gäller betalningssätt och möjlighet till personlig service. Dagligvarubutikerna fortsätter att vara viktiga nav för boende och företag på landsbygden och butikernas roll har möjligen förstärkts under pandemin. Flera har erbjudit hjälp med att handla och även hittat temporära betallösningar för människor i riskgrupp som isolerat sig hemma. Ändå fortsätter antalet serviceställen där det är möjligt att utföra grundläggande betaltjänster att minska.
Samtliga länsstyrelser bedömer att det finns geografiska områden eller orter i länen med bristande tillgång till grundläggande betaltjänster. Fem länsstyrelser bedömer att det är fler områden än tidigare år som har problem.
6.1 Betaltjänster - undersökning, analys och förstudieresultat
Vårt samhälle är sårbart, inte minst för att vi måste ha el till väldigt mycket. Utan el fungerar inte de mest basala nödvändigheterna såsom värme, vatten, kyl och frys och förstås inte heller bankomater, internet, mobiltelefoner och möjligheten att göra digitala betalningar. Kontanter finns därför med i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) krislåda som varje hushåll bör ha hemma vid kris eller samhällsstörning.
Länsstyrelsernas rapport 2019 fastslog att den minskade kontanthanteringen var påtaglig i Västerbottens län, särskilt vad gäller insättning av dagskassor. Detta gäller fortsatt i år enligt den nya rapporten Länsstyrelsernas rapport: 2020:11 ”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2020”.
Länsstyrelsen i Västerbottens län framhåller att varje nedlagd servicebox i någon av inlandets centralorter medför direkta konsekvenser för tillgänglighet och service.
Som en direkt följd av avvecklade serviceboxar har Länsstyrelsen i Västerbotten beslutat om stöd till tre ombud som tillhandahåller insättning av dagskassor. Dessa ligger i centralorterna Bjurholm, Vilhelmina och Vännäs.
I vårt projektarbete intervjuade vi och besökte PTS (Post- och Telestyrelsen), Clear On, betaltjänstombud, leverantörer av utrustning för kontantuttag, kommuner, medborgare samt Länsstyrelsen i Västerbotten och i Norrbotten.
Vi identifierade följande situationer och problem:
• Tillgången till kontanter både för företag, föreningar och privatpersoner är kraftigt begränsad och minskar hela tiden.
• Endast en aktör på marknaden (Clear On – Kassagirot) levererar lösningar på betaltjänster för betaltjänstombud.
• Betaltjänstombud måste ha en bankgaranti på 100 000 kr hos Clear On
• Betaltjänstombud ansvarar för försäkringar, förvaring av kontanter, står för kostnaden av bankning samt utsätts för ökad rånrisk
• Betaltjänsthantering är i många fall kopplat till särskilda kassasystem
• Betaltjänster tar tid i kassan och blockerar kundflödet
• Betaltjänster ställer stora krav på utbildning hos personal och innebär ett stort ansvar för betaltjänstombudet.
• Betaltjänstombud som beviljats stöd för betaltjänster måste ligga ute med pengarna en längre tid innan man kan rekvirera stöd från Länsstyrelserna, ett likviditetsproblem eftersom handläggningstiderna är långa.
Kontantlösningar för företag – undersökning
För att undersöka hur betalning sker i trafikbutiker i glesbygden fick vi tillgång till tre olika trafikbutikers kassasystem. Genom att analysera kassarapporterna fick vi fram hur stor del av omsättningen som betalats med olika betalmedel. Dessa butiker är representativa för trafikbutiker i Västerbottens glesbygd. Noterbart är att siffrorna vi fick fram endast gäller varor i butik och inte drivmedel som idag nästan uteslutande betalas med kort.
Under 2019 fick vi siffror från tre trafikbutiker i glesbygd med samhällsstorlek mellan 600 invånare och 3500 invånare. Summerar man dessa siffror så blir resultatet att 17% av butikernas totala omsättning består av kontanter och 24% av butikernas totala antal kunder använder kontanter som betalmedel.
Under 2020 fick vi nya siffror, dock inte ifrån butik C som upphört som trafikbutik. I undersökningen syns en klar svängning ifrån kontanter till kort:
Totalomsättning | Kontanter | Kort | Faktura | Swish | Clear On värdebärare |
10 039 242 | 1 704 443 | 8 167 030 | 87792 | 79644 | 333 |
100 | 17 | 81 | 1 | 1 | 0 |
111055 | 25151 | 84624 | 360 | 1060 | 46 |
100 | 23 | 76 | 0 | 1 | 0 |
0 000 000 | 000000 | 5 417 206 | 61421 | 520 | 18 |
100 | 14 | 85 | 1 | 0 | 0 |
00000 | 00000 | 00000 | 202 | 4 | 3 |
100 | 22 | 78 | 0 | 0 | 0 |
4 188 446 | 817217 | 3 359 550 | 10310 | 1369 | 0 |
100 | 20 | 80 | 0 | 0 | 0 |
57341 | 14889 | 42396 | 39 | 17 | 0 |
100 | 26 | 74 | 0 | 0 | 0 |
Totalomsättning | Kontanter | Kort | Faktura | Swish | Clear On värdebärare |
9 663 499 | 1 041 694 | 8 383 810 | 90345 | 147586 | 333 |
100 | 11 | 87 | 1 | 1 | 0 |
95790 | 13550 | 80010 | 422 | 1978 | 46 |
100 | 14 | 83 | 1 | 2 | 0 |
8 360 488 | 671602 | 7 654 387 | 34499 | 0 | 18 |
100 | 8 | 91 | 1 | 0 | 0 |
67040 | 8059 | 58918 | 152 | 4 | 3 |
100 | 12 | 88 | 0 | 0 | 0 |
2019 2020
BUTIK A
Kr
%
Xxxxx xxxxxx
%
BUTIK B
Kr
%
Xxxxx xxxxxx
%
BUTIK C
Kr
%
Xxxxx xxxxxx
%
6.2 Bankrum
Ett av de förslag och idéer som har diskuterats i vårt projektarbete är ett bankrum som integreras i befintlig butik. I rummet ska en dator med uppkoppling mot en gemensam e-plattform för olika bankärenden finnas. Kontanter ska kunna hanteras och privatkunder ska ha möjlighet att göra enklare bankärenden såsom att
• sätta in/ta ut pengar
• betala räkningar
• beställa resevaluta
• beställa växel (även butiker)
Möjliga problem med att skapa bankrummet
Den ökade rånrisken samt säkerhetsfrågan runt denna lösning såsom försäkringar, ansvar och bevakning. Det statliga stödet för betaltjänster innefattar, förutom stöd för löpande månadskostnader avseende teknisk betaltjänstutrustning, även anpassning av lokaler för att uppfylla de säkerhetskrav leverantören ställer. Grundförutsättningen för statligt betaltjänststöd är att tillgängligheten bedöms vara dålig och att ingen annan marknadsaktör tillgodoser behovet. Betaltjänster innefattar kontanthantering, betaltjänstförmedling och dagskasseinsättning. Om någon av dessa tjänster inte tillgodoses på orten kan ett stöd vara aktuellt.
Fördelar och möjlig lösning
Möjlighet till minskade kostnader för Länsstyrelser och PTS, som initialt kan stå för uppförande av
bankrummet med en uppstartskostnad för rum, inredning och hårdvaror på uppskattningsvis en halv miljon kronor. Länsstyrelsen kan stå för fortsatta löpande kostnader i form av uppdateringar och underhåll vilket är långt ifrån den nivå som kostnaderna ligger på idag. Bankrummet bör konstrueras som en modul som ställs i befintlig butik och som är lätt att montera upp, samt montera, ned för att enkelt kunna flyttas. Övriga fördelar:
• Butikens personal behöver inte ta ansvar för hanteringen av kontanter
• Bankrummet begränsar inte servicen i butiken
• Pengarna är centralt försäkrade och ansvaret ligger hos huvudmannen
• Kundflödet i butiken ökar
• Butiken ersätts ekonomiskt för att man tillhandahåller yta och service
Under projektets gång flyttade vi de flesta delarna av bankrummet till vårt föreslagna koncept servicerummet så att det rummet kan användas för fler tjänster, bli mer kostnadseffektivt och mer attraktivt för kunder.
6.3 Betaltjänster - slutsatser och rekommendationer
Behovet av att hitta lösningar för betaltjänster och tillgång till kontanter i glesbygder är akut. Möjligheten att deponera eller ta ut kontanter har snabbt minskat under de senaste åren på grund av bankstängningar och borttagna serviceboxar. Betaltjänstombuden behöver ökad säkerhet och lönsamhet för att kunna fortsätta med sin ombudsverksamhet, samtidigt som betaltjänster är beroende av fungerande IT- infrastruktur samt förstås att användare kan begagna sig av systemen.
Rekommendationer:
• Projektet GLÖD rekommenderar att samtliga aktörer startar en dialog och tillsammans undersöker ifall möjligheten att skapa långsiktiga förutsättningar för betaltjänstlösningar och kontanthantering. Aktörer som behöver vara en del i processen för att skapa detta är PTS, Finansinspektionen, Länsstyrelser, representanter för betaltjänstombud, försäkringsbolag, värdetransportbolag samt olika leverantörer av betaltjänster, exempelvis Clear On, CDSYS och banker med flera.
• Drivmedelsbranschen och bankerna behöver se över möjligheten till en kombination av tjänster som bidrar till att skapa lönsamhet och underhåller betaltjänster för ombuden, exempelvis servicerum.
• Möjligheten till betaltjänster som är mindre beroende av IT-infrastruktur behöver undersökas. En tänkbar lösning är exempelvis att information lagras lokalt och betalningar expedieras först vid uppkoppling. MSB bör äga och driva frågan då förmågan att kunna betala utan el eller uppkoppling är samhällskritisk.
• PTS bör se över lagstiftningen och återkomma med förslag om ombud fortsatt ska användas så att mindre aktörer med proportionerliga åtaganden kan agera ombud.
7.Nya koncept och tjänster samt nytt sortiment i butiker
Nya koncept och tjänster inom service och pakethantering är den tredje delen av projektet GLÖD. I vår behovsanalys kartlagde vi förhållanden och förutsättningar för glesbygdsbutiker.
Vi fann som väntat att den typ av butik som blir kvar i mindre orter är en dagligvarubutik i anslutning till en drivmedelsanläggning. Butiken fungerar som en viktig servicepunkt som ombud för post-, paket- och betaltjänster samt för exempelvis apotek och Systembolaget.
I genomfartsorter är behovet större för trafikbutiker, eller butiker i anslutning till drivmedelspumpar, med anpassat sortiment såsom snabbmat, non food och trafikrelaterade produkter för besökande kunder under turistsäsong. Under resten av året utgör dagligvaror till lokalbefolkningen basen. Många butiker har goda förutsättningar att kunna överleva på lång sikt med bra lägen och investeringsvilliga butiksägare men behöver utveckla sitt utbud av varor och tjänster för att upprätthålla servicenivån för bofasta i området.
Regeringen har förlängt driftsstödet till dagligvarubutiker i sårbara och utsatta glesbygder. Som en politisk åtgärd utgör stödet ändå en osäkerhetsfaktor för butiksägare eftersom det kan förändras över tid.
Driftstödet bidrar till att uppfylla målet för den regionala tillväxtpolitiken men syftar främst till att finansiera löner till anställda. Investeringar stöttas främst via Landsbygdsprogrammet (LBP) och regioners investeringsstöd respektive investeringsbidrag som möjliggör bland annat investeringar som annars riskerar att inte genomföras. Driftstödet kan även användas till kompetenshöjande insatser, vilket ytterligare stärker långsiktigheten för de minsta butikerna.
7.1 Inledande workshops i Västerbotten
I mars 2019 höll projektet GLÖD tre workshops i Vilhelmina, Xxxxxx och Sorsele. Projektets Xxxxxx Xxxxxxxx, Bogge och Xxxxx Xxxxxxx, Xxxx Xxxxxx och Xxxxxxxx Xxxxxxxx träffade representanter för företag och organisationer, kommunalråd och kommunstyrelsemedlemmar, näringslivschefer och näringslivsutvecklare samt medborgare.
Våra workshops syftade till att belysa glesbygdsproblemen inom:
• Samhällsservice i olika former
• Betaltjänster och kontanter
• Drivmedelstillgång
• Lösningar för in- och utlämning av paket
Vi ville se hur det såg ut på dessa tre orter vi valt ut och samtidigt få konkreta förslag och idéer på hur man kan skapa långsiktigt hållbar service och lönsamhet i glesbygder. Vi ville också forma ett nätverk för samarbete mellan projektet, kommuner, företag och andra aktörer för att kunna testa olika servicemodeller och ge konkreta förslag på kommersiella lösningar.
Workshop i Vilhelmina
Under workshopen i Xxxxxxxxxx diskuterades betaltjänster och idén kring något slags servicerum. Idag har en miljon svenskar av olika skäl ingen möjlighet att betala sina räkningar via internet och bankkontor tar på många ställen inte längre emot pappersräkningar. Betaltjänstföretaget Clearon har lagt ner 200 av sina 350 betalombud och Loomis har monterat ner många av sina serviceboxar. De som är intresserade av att ta över som betalombud krävs på 100 000 kr i bankgaranti, en utopi för de flesta.
Ett servicerum i anslutning till drivmedelsanläggningar i glesbygder fick stor respons. Rummet skulle vara säkerhetskontrollerat, inrymma tillgång till många servicefunktioner och fungera som ett virtuellt mötesrum för tjänster som närområdet har behov av. Det finns flera tänkbara sätt att utforma den ersättning som behöver utgå till butiksägaren.
<.. image(En bild som visar vägg, inomhus, person, bord Automatiskt genererad beskrivning) removed ..><.. image(En bild som visar vägg, inomhus, person, bord Automatiskt genererad beskrivning) removed ..>
Xxxxxx Xxxxxxx, Kittelfjäll, berättade om utmaningarna för henne som lanthandlare i Sista Utposten nära den norska gränsen. I Kittelfjäll har man turen att ha kvar en av de alltmer sällsynta Bankomaterna, men ingenstans att ta vägen med kontanterna i sina dagskassor. Inte inom rimligt avstånd i alla fall. Gunnel och övriga företagare i Kittelfjäll satsar på besöksnäring och service för de boende, en service de i dagsläget oftast inte får betalt för men inte kan låta bli att erbjuda.
Gunnel är apoteksombud, spelombud, ombud för Systembolaget, ombud för fyra paketleverantörer och säljer förstås även drivmedel. Ingen elstolpe har ännu kommit till orten. En besökande eldriven bil fick ta bärgaren 11 mil tillbaka till Vilhelmina. Självklarheter i städer är inte så självklara i glesbygd.
Xxxxxx Xxxxxx, utvecklingschef i Vilhelmina kommun, Xxxxxxxx Xxxxxxxx, kommunens affärscoach och Xxxxxxx Xxxxxxxxx, projektledare näringsliv, betonade problematiken kring post- och pakettjänster, kontanthantering samt övriga betaltjänster. Besöksnäringen är på stark frammarsch i länet och utländska turister använder oftast kontanter. När bankerna slutar att ta kontanter, eller helt stänger ner sin verksamhet, gapar behovet av en ny typ av lösning stort.
Xxxxx Xxxxxxxxxx hos Bussgods, Xxxxxxxxxx, berättade om post- och paketlösningar som fungerat förr och som skulle kunna fungera igen. Man behöver testa en gemensam omlastningshubb för olika operatörer, en lösning som förstudieprojektet Nationell Ombudsplattform har tagit fram för hållbarare och tillförlitligare pakettjänster i lands- och glesbygder.
Xxxx Xxxxxxxxxx, OKQ8 Xxxxxxx, och Xxxxxx Xxxxxxx, OKQ8 Xxxxxxxxxx, talade om kommersiell bärighet och hur tillgången till drivmedel i glesbygder ska kunna garanteras. Drivmedelshandlare måste få möjlighet till ekonomisk ersättning för exempelvis miljöskulder och omställningar vid ägarbyten, generationsskiften och eventuella nedläggningar. Det borde även bli lättare att få bidrag för att klara av omställningar på drivmedelsstationer efter de lagkrav som införs.
Workshop i Stalon AB
Nästa workshop hölls i Stalon, sex mil utanför Vilhelmina. Stalon AB nominerades till Västerbottens Grand Pris 2019 eftersom man längst inne i Västerbottens inland har byggt upp ett högteknologiskt företag som sysselsätter 11 personer. Företaget är marknadsledande inom tillverkningen av ljuddämpare för jaktvapen. Företaget komprimerar allt spillmaterial och precisionspaketerar sina ljuddämpare för minimalt utrymmessvinn i förpackningar. En av Stalons stora utmaningarna är att organisera transporter med leverantörer som tar farligt gods, berättade Xxxxx Xxxxxxxx, delägare i Stalon AB.
<.. image(En bild som visar person, inomhus, tak, stående Automatiskt genererad beskrivning) removed ..><.. image(En bild som visar person, inomhus, tak, stående Automatiskt genererad beskrivning) removed ..>
Ett nytt orosmoln för företaget är att drivmedelsanläggningen i byn snart kan komma att försvinna. Risken är stor att nuvarande ägare lägger ner och att ingen tar över. Hittills har Stalons anställda både tankat och handlat livsmedel på anläggningen för att försöka hjälpa den att överleva. Ändå såg det mörkt ut vid tiden för vårt besök. En försäljning, eller ett generationsskifte, är inte genomförbart eftersom marksaneringen är för kostsam. Högst på Xxxxxx önskelista står att den ändå klarar sig samt att internet ska fungera bättre även under hög belastning, ett problem för ett företag som exporterar och sköter all sin handel via nätet.
Workshop i Sorsele
Sorsele är en kommun i utveckling. Enligt Svenskt Näringsliv är Sorsele en av de platser i Sverige där andelen företag ökar mest i landet. Företagen är dessutom de mest företagsamma i hela Västerbottens län. Under workshopen i Sorsele diskuterade vi vad man skulle kunna bygga ut drivmedelsanläggningarna med för att öka lönsamheten. Vi fick återigen inte förslag på produkter utan på olika slags tjänster som försvunnit i glesbygder men efterfrågas. Vi var tillbaka i diskussionen om servicerum.
<.. image(En bild som visar text, person, inomhus, vägg Automatiskt genererad beskrivning) removed ..><.. image(En bild som visar text, person, inomhus, vägg Automatiskt genererad beskrivning) removed ..>
Xxxxx Xxxxxx, kommunstyrelsens ordförande, Xxx Xxxxxxx, vice ordf. i kommunstyrelsen, Xxx Xxxxxxx, (dåvarande) fritids- och kulturchef, och näringslivsutvecklare Xxxxx Xxxxxxxxx var alla eniga om att ett servicerum med tjänster skulle kunna vara tillgängligt 365 dagar om året och att det är lämpligt att rummet ligger i anslutning till exempel till en drivmedelsanläggning. För att servicerummet ska bära sig kommersiellt behöver man ta betalt för de tjänster som inte kan sponsras på annat sätt.
Projektet GLÖD besökte även Region Västerbotten i Storuman och fann flera gemensamma beröringspunkter mellan regionens ”Samhällsrum” och vår idé om ett servicerum. För GLÖD:s räkning hade det varit intressant att pilottesta även ett gemensamt service- och samhällsrum men omständigheter, inte minst kring pandemin, omöjliggjorde något sådant under projekttiden.
Våra workshops, som gav inspiration och samsyn både kring hot och kring möjligheter, är en klar framgångsfaktor för projektet. Utan möten med de människor som bor, lever och verkar på de orter vi koncentrerar oss på, hade fortsättningen med pilotbutiker inte kunnat genomföras med samma förutsättningar och nyvunna kunskaper i projektgruppen.
7.3 Servicerum
Enligt förvaltningslagen ska myndigheterna lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.
Myndigheter ska vara tillgängliga bland annat för besök och telefonsamtal ifrån medborgare. Enligt lagen ska öppethållandet i första hand möjliggöra för individen att lämna in och begära ut allmänna handlingar. Myndigheterna ska också på andra sätt underlätta för den enskilde att ha med dem att göra men i lagen finns inget krav på att medborgare ska ha rätt att fysiskt träffa handläggande tjänstemän.
Många myndigheter har publicerat blanketter och information på sina webbplatser, eller möjliggjort digital handläggning, så att medborgarna inte behöver besöka dem. Handläggningen ska ske så enkelt, så snabbt och så billigt som möjligt.
Regeringen anger att ny teknik är ett viktigt komplement till personliga möten, och inte sällan är det numera förstahandsalternativet för många när de ska ta kontakt med en myndighet. Regeringen vill även att myndigheter med behov av lokal närvaro i högre grad samverkar. I det här sammanhanget har dock regeringen inte uttryckligen diskuterat i vilken utsträckning servicen ska tillgängliggöras lokalt.
Regeringen anger i sin strategi att utgångspunkten för statliga myndigheter, och statligt ägda bolag, är att de så långt som möjligt ska erbjuda en likvärdig tillgång till service för alla medborgare och företag.
Utvecklade tjänster via servicekanaler såsom IT och telefoni kan i många fall ge medborgare och företag god tillgång till service. Samtidigt krävs det, enligt regeringen, en genomtänkt lokalisering för den statliga service som medborgarna behöver, i synnerhet för service de har behov av ofta. Utvecklingen av lokala servicekontor bör präglas av balans mellan möjligheter till samordning, lokala förutsättningar samt möjligheter till, och utveckling av, service genom de övriga kanaler som nämns ovan.
I vår behovsstudie framkom tydligt en stor oro för att samhällsservicen helt ska försvinna från mindre orter. Medborgare i gles- och landsbygder vill att butiker och servicepunkter ska fortsätta att leverera denna service. För dem är det lika viktigt att drivmedelsbutiken tillhandahåller servicetjänster som att den säljer livsmedel.
I våra workshops, intervjuer och möten fick vi av medborgare upprepade förslag och önskemål om att skapa någon form av servicerum. Ett servicerum skulle kunna innehålla olika viktiga samhällsfunktioner såsom
• bank- och betaltjänster
• kontakter med myndigheter såsom Arbetsförmedlingen Försäkringskassan, kommuner, Länsstyrelser och regioner
• bygglovsärenden och övriga kontakter med kommuner
• sjukvård med video till läkare inklusive viss provtagningsmöjlighet
• kontakt med försäkringsbolag och advokat i virtuella möten
• stugbokning och fiskekortsförsäljning
• turistinformation
• hjälp för att klara ny teknik
Projektgruppen informerade Statens servicecenters (SCC) Xxxx Xxxxxxx, division medborgarservice, och Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx, regionchef på Statens servicecenter, om projektet GLÖD. |
Statens servicecenter (SCC) ska bidra till en effektiv och tillgänglig statsförvaltning. Från och med den 1 juni 2019 driver SCC de statliga servicekontoren. Privatpersoner och företagare är välkomna för att få information och service kring Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens eller Skatteverkets tjänster. Idag finns 113 statliga servicekontor och inom de kommande åren ska de bli totalt 140. Servicekontoren kommer inte att finnas i alla samhällen och de ska vara billigare att driva än de tidigare avvecklade.
Utmaningarna ligger i bemanning - ensamarbete får inte förekomma- och i lokalkostnader.
I december 2020 släpptes SCC:s rapport ”En utvecklad organisation för lokal statlig service”*.
Så som det ser ut idag kan SCC inte hjälpa till med ett servicerum eftersom det inte har ingått i deras regeringsuppdrag. Det finns två vägar att komma vidare: antingen genom att SCC får ett nytt regeringsuppdrag, där servicerummet ingår, eller, att vi, som försöker skapa servicerummet, själva direkt kontaktar olika myndigheter såsom till exempel Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och Skatteverket. För att kunna utnyttja servicerummet klokt och processmässigt bra måste man se till enskilda myndigheters behov.
* En utvecklad organisation för lokal statlig service – xxxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/0xx0x0/xxxxxxxxxxxxx/x00x00x00x0x00000xxxx00x0x0x00xx/xx-xxxxxxxxx- organisation-for-lokal-statlig-service--slutredovisning-ds-202029.pdf
Flera butiker visade stort intresse av att agera pilot för ett servicerum och vi arbetade initialt med två möjliga butiker. Den ena butiken föll bort tidigt när ägaren beslutade sig för att byta lokaler inom ett år. Efter förberedande arbete inför pilotstart i butik nummer två valde även denne ägare att avsluta sitt deltagande på grund av pandemin.
<.. image(En bild som visar person, snö, stående, kvinna Automatiskt genererad beskrivning) removed ..><.. image(En bild som visar person, snö, stående, kvinna Automatiskt genererad beskrivning) removed ..> | Vi valde ändå att gå vidare med idén och det visade sig att det fanns ett intresse hos en regional drivmedelskedja att titta på en bredare lösning. OK Västerbotten gav oss klartecken att se över möjligheten och under våren/sommaren 2020 hittade vi en lämplig pilotbutik. Under hösten 2020 arbetade vi löpande med OK Västerbottens ledning för att hitta en form för att starta upp ett antal pilotbutiker men hann inte genomföra något under projekttiden. |
7.2 Paket och varor
I ett tidigt stadium av pilotbutiksplaneringen framhöll tre av våra utsedda butiker önskemål om att installera någon form av paket- och varuboxar. Projektgruppen valde att se över olika möjligheter genom samarbete med Sveriges Paketombud och förstudieprojektet Nationell Ombudsplattform, ett projekt som tangerat GLÖD på flera punkter eftersom drivmedelsstationer utgör en naturlig, central punkt för paketutlämning. Slutligen föll valet på butiken Klimp AB i Klimpfjäll som ville investera i boxar. Butikens stora lokalyta och tekniska förutsättningar var lämpliga för att genomföra piloten och vi lade ner mycket arbete på att hitta leverantörer av skåp som uppfyllde kvalitet och funktion. Tyvärr blev pilottesten försenade med nästan sju månader på grund av pandemin. Därför kan vår slutsats tyvärr inte basera sig på verkligt utfall då endast en kort tid kvar av projekttiden återstod när skåpen var installerade.
Vårt syfte med paketboxarna var att:
• utvärdera och skapa en affärsmodell för paketboxar i drift på gles- och landsbygd
• förhandla fram ett bra samarbetsavtal med leverantörer
• paketering av konceptet/modellen för att kunna leverera paketboxar till flera butiker
• utveckla pilottestet till att omfatta deltagande av stora paketoperatörer såsom PostNord, DHL, Schenker, Bring med flera.
Sveriges Paketombud och förstudieprojektet Nationell ombudsplattform inledde en lång dialog med paketoperatörerna för att försöka ta fram operatörsneutrala paketboxar för gles- och landsbygd.
Paketoperatörernas första motargument var att paketboxar inte kan bli lönsamma i gles- och landsbygder eftersom de är för dyra för de små paketvolymer som hanteras. Projektgruppen kontrade med att samverkan behövs för att kunna uppnå god ekonomi i detta. Paketoperatörernas nästa argument var att det behövs ett system för att se till att det finns en bokad plats för paketet redan när transporten påbörjas. Idag finns inget sådant system men det finns det inte heller för vanliga paketombud. Hos dem lämnas paket oberoende av om det finns plats kvar i lokalen. Den mindre mängd paket som skulle slussas via dessa paketboxar skulle, om det är fullt, kunna invänta plats hos paketombudet eller alternativt finnas för utlämning direkt hos paketombudet.
Efter flera ytterligare vändor i dialogen var känslan att marknaden ännu inte är mogen att ta steget till samverkan med gemensamma skåp, och då inte bara i gles- och landsbygder. Det har även tillkommit nya paketoperatörer som endast fokuserar på paketboxar.
Sveriges Paketombud vill utveckla synergier mellan:
• Brev och paket, både hemleveranser och ombudsleveranser (inklusive systembolag, apotek mm)
• Styckegods
• Tidningsleveranser
• Leveransen till den säsongsöppna butiken och/eller restaurangen
• Leveranser till campingen och stugbyn
Nya servicepunkter och utlämningsformer – såsom paketautomater, digitala postlådor och fastighetsboxar – måste utvecklas, testas och etableras. Förstudien Nationell Ombudsplattforms långsiktiga mål är bland annat att effektivisera informationsutbytet inom paket- och logistiktjänster, minska belastningen i ombudsnätet, möjliggöra lokalt anpassade och hållbara logistiktjänster för “the last mile” – den sista sträckan – med fokus på användarnas behov, arbeta för stärkt samverkan mellan offentliga och kommersiella aktörer för att möjliggöra en hållbar serviceutveckling på landsbygden.
Även plattformen Predictive Movement skulle kunna göra nytta för att finna nya lösningar för medborgare, paketoperatörer och övriga intressenter.
7.3 Nya koncept och tjänster samt nytt sortiment i butiker –
slutsatser och rekommendationer
Många drivmedelsbutiker har sortiment och tjänsteutbud som inte har förändrats över tid. De lokala handlarna har svårt att strategiskt utveckla sin verksamhet. Merparten levererar ändå ett resultat som ger tillräcklig vinst för överlevnad även om lönsamheten är skral. Det är tyvärr vanligt att drivmedelshandlare och butiker i glesbygd hamnar i en ond cirkel. Tid och medel saknas för investeringar och utan nyinvesteringar kan man inte bibehålla och öka lönsamheten på längre sikt.
Under projektets gång framgick det tydligt att många drivmedelshandlare och butiker kontinuerligt behöver se över sitt utbud och få bättre förståelse för vad - vilka produkter och tjänster - som faktiskt har en intjäningsförmåga. Många produkter och även tjänster finns kvar utan att ifrågasättas.
GLÖD:s syfte har varit att ta fram, föreslå och i möjlig mån introducera nya koncept och tjänster samt ett nytt sortiment för att öka lönsamheten för den lokale handlaren. Detta återspeglas i de piloter som genomfördes. De nya koncept, tjänster och sortiment som GLÖD arbetat med är produkter från förarbetet och de workshops som genomfördes och är således baserade på en behovsanalys.
En del av pilotarbetet i Saxnäs och Klimpfjäll bestod i att analysera butikernas koncept och utbud och därefter föreslå komplement som i sin tur efterfrågades och kunde bidra till butikens lönsamhet.
Att implementera nya koncept ska alltid stå i relation till investeringskostnaden. Inom ramen för GLÖD kunde detta hanteras med medel från handlaren men också med stöd ifrån leverantörer. I Saxnäs genomförde flera leverantörer på plats en stor insats då butiken byggdes om och nya koncept tillfördes.
Med de erfarenheter som förvärvats under GLÖD lämnas följande rekommendationer:
• Att respektive region med stöd av Tillväxtverket möjliggör för lokala handlare att få utbildning i butiksekonomi då detta utgör grunden för att nå och vidmakthålla lönsamhet.
• Branschaktörer tillsammans med leverantörer bör uppmuntra lokala handlare att kontinuerligt utvärdera sitt sortiment för att optimera sitt utbud till efterfrågan.
• Regioner, branschorganisationer och Tillväxtverket kan med goda exempel visa vilka och hur nya koncept och tjänster kan bidra till ökad lönsamhet.
• De lokala handlarna, tillsammans med branschorganisationer där det är tillämpligt, bör samverka med leverantörer som kan bidra med kunskap och resurser.
8. Piloter
Våra workshops i Västerbotten visade att om drivmedel, dagligvaror och post- och pakethantering finns på en ort så vill andra företag fortsätta vara kvar. Drivmedelsanläggningar med butik fungerar utmärkt som servicepunkt eftersom de utgör navet i hjulet i glesbygder med goda öppettider och centralt läge. För att drivmedelsanläggningarna ska kunna överleva ekonomiskt måste utbudet av varor och tjänster uppgraderas efter nya tider, och man måste lära sig att sälja service. Vi bestämde oss för att pilottesta nya koncept.
Projektgruppen lokaliserade sex butiker i regionen och vi planerade för följande piloter:
1. Klimpfjällshandlarn
2. Sista Utposten i Klittelfjäll
3. ICA Gargnäs
4. Marsfjällshandlarn i Saxnäs
5. Slussforsboa
6. Frendo Malå
8.1 Kartläggning av pilotbutikernas verksamhet:
Vi inledde med att lyssna till butiksägarna om vad de gärna själva skulle vilja se i sina butiker. För att även kunna föreslå lämpliga åtgärder och investeringar genomförde vi en kartläggning av respektive verksamhet.
1.Klimpfjällshandlarn 2. Sista Utposten Drivmedelsleverantör Qstar Drivmedelsleverantör OKQ8 Ägare av fastighet Nej Ägare av fastighet Nej Ägare av pumpar/mark Nej Ägare av pumpar/mark Nej Skötselavtal Nej Skötselavtal Nej
Arrendeavtal Nej Arrendeavtal Nej
PostNord Ja PostNord Nej
DHL Ja DHL Ja
Schenker Ja Schenker Nej
Bring Ja Bring Nej
Systembolaget Ja Systembolaget Ja
Apoteket Ja Apoteket Ja
Betaltjänster Nej Betaltjänster Nej
Bussgods Ja Bussgods Nej
Svenska Spel Nej Svenska Spel Nej
3.Xxxxxxxx Livs Gargnäs 4. Marsfjällshandlarn Drivmedelsleverantör Xxxxxx.xx. Drivmedelsleverantör Xxxxxx.xx. Ägare av fastighet Ja Ägare av fastighet Ja
Ägare av pumpar/mark Ja Ägare av pumpar/mark Ja Skötselavtal Nej Skötselavtal Nej
Arrendeavtal Nej Arrendeavtal Nej
PostNord DHL
PostNord
Ja Ja
Ja DHL Ja
Schenker Nej Schenker Nej
Bring
Ja Bring Ja
Systembolaget Ja Systembolaget Ja
Apoteket Ja Apoteket Ja
Betaltjänster Nej Betaltjänster Nej
Bussgods Ja Bussgods Xx
Svenska Spel Ja Svenska Spel Ja ATG
Ja ATG
5. Slussforsboa | 6. Frendo Malå | ||
Drivmedelsleverantör | Qstar | Drivmedelsleverantör | Xxxx |
Ägare av fastighet | Nej | Ägare av fastighet | Ja |
Ägare av pumpar/xxxx | Xxx | Ägare av pumpar/xxxx | Xx |
Skötselavtal | Ja | Skötselavtal | Ja |
Arrendeavtal | x | Arrendeavtal | Nej |
PostNord | PostNord | ||
Nej | Nej | ||
DHL | Ja | DHL | Ja |
Schenker | Ja | Schenker | Xx |
Bring | Ja | Bring | Ja |
Systembolaget | Ja | Systembolaget | Nej |
Apoteket | Ja | Apoteket | Nej |
Betaltjänster | Nej | Betaltjänster | Nej |
Bussgods | Ja | Bussgods | Nej |
Svenska Spel | Ja | Svenska Spel | Nej |
ATG | Nej | ATG | Nej |
Vi tog kontakt med intresserade leverantörer och grossister och lyckades få flera att gå med – Hall Miba, Lantmännen Unibake, Gåshaga Kafferosteri, Lindvalls Chark, Multeral, Qlocx och (under en period) Axfood. Genom deras deltagande kunde pilotbutikerna lyfta in ett helt nytt sortiment i form av fastfood, bakeoff, kaffe samt trafikrelaterade produkter. Den första piloten startades i december 2019.
Vi utgick ifrån följande modell:
• Utformning och utvärdering av en affärsmodell
• Förhandling/upphandling av ett bra samarbetsavtal med leverantörerna
• Utvecklande av pilottester till att omfatta fler deltagande butiker samt nya leverantörer
• Paketering av utvalt koncept/modell för att kunna leverera till flera butiker
Resultatet av mätningarna på respektive pilot ska
efter projektet slut svara på frågeställningarna
1. Har piloten skapat nya tjänster?
2. Har piloten skapat nya metoder?
3. Har tillgången till kommersiell service ökat i upptagningsområdet?
4. Bidrar detta till hållbarhet för verksamma entreprenörer, leverantörer och servicebrukare inom upptagningsområdet?
12
Pilotutvärdering:
De piloter som genomfördes uppfyllde våra fyra krav på pilotresultat. Under projektets gång ändrades förutsättningarna för flera av våra pilotbutiker. Även om alla piloter inte kunde genomföras, bland annat för att utmaningarna var för komplexa och krävde fler aktörers samverkan, så fanns både intresset och viljan. Näringsidkare, likväl som boende i glesbygd, identifierar och efterfrågar samma typ av behov. Det offentliga söker metoder för att kunna leverera service över hela landet, de kommersiella aktörerna behöver ökade kunskaper och utbud för att kunna driva och utveckla sina verksamheter och de boende behöver kunna få basal service inom rimligt avstånd och inom rimlig tid.
Det blev under projektets gång uppenbart att samordning och samnyttjande av resurser, lokaler och tjänster är en förutsättning för att kunna upprätthålla god service i glesbygd. Genom att fortsätta verksamheten i piloterna kan nya koncept för både offentlig och kommersiell service etableras.
8.2 Klimpfjällshandlarn
Butiken i Klimpfjäll, Klimp AB, driver en Handlarn-butik med fokusering på livsmedel. Klimpfjäll är en by i Vilhelmina kommun ca 20 kilometer från den norska gränsen och cirka 120 kilometer från kommunens huvudort. I byn, som har cirka 100 invånare, finns hotell, stugby, skidanläggning, restauranger, livsmedelsaffär och flera små företag som ger service inom turism och entreprenad.
<.. image(En bild som visar utomhus, himmel, byggnad, väg Automatiskt genererad beskrivning) removed ..><.. image(En bild som visar utomhus, himmel, byggnad, väg Automatiskt genererad beskrivning) removed ..> | <.. image(En bild som visar person, inomhus, stående, man Automatiskt genererad beskrivning) removed ..><.. image(En bild som visar person, inomhus, stående, man Automatiskt genererad beskrivning) removed ..> |
Klimpfjällshandlarn blev först med att sätta in varuboxar, enligt GLÖD:s pilotkoncept, i ett förrum till butiken. Qlocx tog fram en offert för en varuboxmodul för Klimpfjällshandlarn bestående av 14 fack med digitala lås, Qlocx molntjänst, obegränsade digitala nycklar och ett avtal på fem år inkluderat. Projektets krav på låssystemet var beprövat, kundvänligt och enkelt att använda för butiken.
Butikspersonalen paketerar och ställer in beställda varor i en varubox som bokas via webbportalen My Qlocx, skriver in upphämtarens mobilnummer och skickar en kod till kunden (app krävs). Denne får ett SMS med instruktioner hur man gör för att ladda ner appen och öppna boxen. Varuboxarna ska kunna serva besökare och ortsbor de tider som inte butiken är öppen.
Ägaren Xxx Xxxxxxxxxxxxxx berättade för projektgruppen att hon länge funderat på att testa lösningen som hon hade sett i större städer och att det nu blir spännande att se hur det kommer att fungera i Klimpfjäll.
- Vi har många med fritidshus i området, och de ringer ofta och vill att vi ska lägga ut varor eller andra saker eftersom de kommer till byn efter stängningstid. Fram tills idag har det här inte varit helt enkelt. Med boxarna kan vi hitta ett bra system för att hjälpa kunderna med den här servicen, fortsatte Xxx.
Inför butikens investering undersökte projektets Xxxxx Xxxxxxx marknaden för paketskåp med digitala lås, attraktiva inte bara för varuutlämning utan även för paketoperatörer. Qlocx jobbar med alla stora transportörer på den svenska marknaden - PostNord, Schenker, DHL och Bring.
PostNords Xxxxxx Xxxxxxx svarade enligt följande på frågan om PostNord kan tänka sig att använda befintliga boxar, som inte är deras egna, i framtiden:
- Vi tror att paketboxar är ett bra komplement till övriga leveranssätt, och kör just nu en pilot på detta tema för att lära oss mer. Vi har företrädesvis ställt våra boxar (ett hundratal) i Stockholmsområdet, men också några i landsbygd, tillsammans med Lifvs. Vi kommer utvärdera piloterna både i Stockholm och i andra delar av landet under första delen 2021 och då bestämma hur vi går vidare. Sammanfattningsvis kan man väl säga att vi är intresserade av ämnet boxar, men man behöver spendera lite tid kring affärsmodell och kostnader. Att leverera till boxar som någon annan än vi äger är inte alls uteslutet, men beror naturligtvis på många faktorer, till exempel:
• Finns det redan någon paketutlämning på orten?
• Hur blir kundupplevelsen?
• Hur ser kostnadsbilden och affärsmodellen ut?
• Kostnaden för PostNord att integrera mot en viss typ av boxlösning är också till viss del dimensionerande.
Butiken i Klimpfjäll fick söka investeringsstöd som täckte 90% av investeringen och beviljades av Länsstyrelsen inom Landsbygdsprogrammet och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Boxarna med låssystem beställdes i januari 2020, levererades och installerades i slutet av augusti 2020.
Sedan pilotstart har man haft 50 utlämningar av varor i boxarna. Det är främst stugägare som har använt tjänsten men även ortsbor som inte vill gå in i butiken på grund av Covid-19. Xxx Xxxxxxxxxxxxxx har satt en gräns för gratis utlämning för inköp på över 300 kronor eller mer, annars kostar tjänsten 49 kronor.
Klimpfjällshandlarns hemsida: xxxxx://xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/
8.3 Sista Utposten, Kittelfjäll
Sista Utposten är en Handlarn-butik med fokus på livsmedel. Sista Utposten ligger i byn Kittelfjäll, Vilhelmina kommun, vintersportorten med ett av Sveriges tuffaste offpist-områden för utförsåkare. Byn har ca 70 permanent boende invånare. Efter en första kontakt med butikens ägare Xxxxxx Xxxxxx satte vi igång arbetet med att involvera butiken i projektet. Xxxxxx är en driftig handlare med vilja att utveckla butiken och eftersom butiken har begränsat utrymme var planen var att bygga ut för att kunna installera följande:
Varuboxar Minst fyra varuboxar med isolering ska placeras på lämplig plats utanför butiken.
Boxarna ska vara försedda med lås som kan öppnas via mobiltelefonapp och Bluetooth. Registrering och redovisning av användandet sker via den telefonapp som administratören använder för hanteringen av systemet. Kunden ringer till butiken för att beställa varor till boxen.
Shop In Shop En del av ytan i butiken avsätts för att prova shop in shop.
Infopoint En digital informationspunkt, platta, som innehåller kommunal information, placeras vid butiken. I projektet tillhandahåller Vilhelmina kommun, som äger plattorna, information och användningsfrekvens och vad de används till.
Kontantsystem Piloten tillhandahåller en insättnings- och uttagsautomat för kontanter.
Automaten bygger på ett recashsystem där piloten sätter in sina egna dagskassor som möjliggör uttag av privatpersoner och företag via automat.
Automaten är tillgänglig för kunder 7/24.
Piloten redovisar löpande statistik på automaten såsom kontantflöde in och ut, antal uttag, snittuttag samt kostnader förenade med systemet.
Tyvärr kunde inte pilotsatsningen realiseras. Kommunen planerar att bygga ett nytt handelsområde dit butiken troligen ska flytta och då få större ytor. En enklare variant av Info Point som hanteras av kommunen är redan planerad i området. Butiksägaren beslöt att avvakta med ombyggnadsplanerna.
Projektgruppen fokuserade istället på lösningar för den nuvarande uttagsautomaten och möjlig kontanthantering. Vi inledde en dialog med Region Västerbotten och aktörer inom mjuk- och hårdvarusidan för kontanthantering och betaltjänster. Efter besök hos Xxxxxxx, en av de stora aktörerna på området, fick vi insikt i att man måste ha tillräcklig bra information om kontanternas in- och utflöde samt volymer för att kunna skapa en affärsmodell. De som sköter nuvarande uttagsautomat i Kittelfjäll var inte villiga att lämna ut nödvändiga uppgifter om volymer och flödestakt, både ur säkerhetsperspektiv och affärsperspektiv.
Vi har inte kunnat få fram tillräckligt med data för att utveckla kontanthanteringsstjänsten under pågående projekt. Tillsammans med Länsstyrelsen i Västerbotten gjordes hösten/vintern 2019 ett utkast till ett nytt projekt som enbart hade som syfte att skapa en förstudie i denna aktuella fråga, en förstudie som inte blev av. Xxxx Xxxxx på Länsstyrelsen i Västerbotten menar att flera som var involverade har slutat på Länsstyrelsen och att det efter det inte finns personalresurser.
Idag finansierar Länsstyrelserna, genom bidrag på 100% till olika betaltjänstombud, allt mellan 50 000 kronor och 150 000 kronor per år till varje butik, beroende på servicenivå för att upprätthålla tjänsterna. De kan även ge bidrag till kostnaderna för att bygga ”bankrum” som klarar av de säkerhetskrav som finns för banktjänster. Exempel finns där enskilda butiker har fått upp till 100 000 kronor i engångsbidrag för att bygga denna typ av bankrum.
Sista Utpostens Facebookssida: xxxxx://xxx.xxxxxxxx.xxx/xxxxxxxxxxxxx
8.4 Marsfjällshandlarn i Saxnäs
I byn Saxnäs ligger Marsfjälls Handelscenter AB - en Handlarn-butik med drivmedel och de vanligaste ombudstjänsterna för Apoteket, Systembolaget, Svenska Spel samt paketleverantörerna PostNord, DHL, Bring och Bussgods. Byn har endast 150 permanent boende invånare. Precis som många butiker i glesbygd ligger Marsfjällshandlarn på en plats som under säsong har hög frekvens av turister som besöker eller passerar destinationen. Butiken behöver alltså kunna erbjuda även det som besökande kunder efterfrågar.
Butikens behov av fler samarbetspartners och leverantörer för att öka varuutbudet och omsättningen var stort. Projektet GLÖD tog, tillsammans med ett par branschvana leverantörer, fram ett koncept skräddarsytt för butiken. Pilottesten kom igång precis innan jul 2019 och innebar en rejäl satsning av butikens ägare Xxxx Xxxxxxx. Butiken byggdes om för att utöka sortimentet med snabbmat, nonfood och bilistiska produkter. Även ett beredningsrum för smörgåsar och sallader planerades samt en installation av paketskåp för varu- och paketutlämning, allt för att nå en ny kundgrupp med en ny kategori av varor och tjänster.
<.. image(En bild som visar inomhus, golv, vägg Automatiskt genererad beskrivning) removed ..><.. image(En bild som visar inomhus, golv, vägg Automatiskt genererad beskrivning) removed ..> |
Drygt nio månader efter projektet GLÖD:s uppstart av pilotbutiken Marsfjällshandlarn i Saxnäs hade nettovinsten stigit med 5300 kr per månad och omsättningen med 15%, det totala antalet köp i butiken hade ökat med 12 % och omsättningen med 14%. Av den totala omsättningsökningen i butiken står projektets koncept för 13%.
Det breddade sortimentet har ökat kundkretsen och servicen i området till lokalt boende, besökare och turister:
- Jag är mycket nöjd med utfallet av den satsning vi har gjort, svarade Xxxx Xxxxxxx när vi kontaktade honom för en uppdatering.
Planen på fyra paketskåp kunde inte realiseras under projekttiden då Xxxx har tvingats lägga planerade investeringar i varuboxar och beredningsrum på is delvis på grund av coronapandemin:
- Man är generellt försiktigare nu men även lagen om korrosionsskyddade ledningar är en av anledningarna. Vi kommer att använda våra medel för att bygga om innan 2022, och då kommer vi helt enkelt att göra en ovanjordanläggning. Detta för att det ska vara enkelt i framtiden att plocka bort den om det behövs.
<.. image(En bild som visar inomhus, person, tak, stående Automatiskt genererad beskrivning) removed ..><.. image(En bild som visar inomhus, person, tak, stående Automatiskt genererad beskrivning) removed ..>
Xxxx Xxxxxxx förklarade också att pandemin medfört att man heller inte kunnat utvärdera resultatet av piloten på ett rättvist sätt:
- Vi har ju en ny typ av köpbeteende samt annan kundkategori. Den turism som vi trodde skulle lyfta de produkter vi satsat på har uteblivit, plus att man nu i större utsträckning beställer en viss typ av varor via nätet nu istället. Det har också blivit allt vanligare med utkörning och hämtning av varor. Vi har egentligen inte haft den typen av kunder tidigare, men nu ser vi det köpmönstret. Jag tror även att de kommande månaderna, beroende på myndigheternas restriktioner samt hur rädda folk är, kommer att vara avgörande för en del av fortsättningen för butikerna.
Butiken är nu en kombination av en dagligvarubutik och en trafikbutik, en bra lösning för en liten ort som inte volymmässigt har underlag för både en mack och en livsmedelsbutik. Projektet GLÖD har försökt paketera kombinationen genom bra avtal med leverantörer, utbildning och rätt priser för att hitta en lösning som passar många små orter.
Marsfjällshandlarns hemsida: xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/
8.5 Slussforsboa
Slussforsboa i Slussfors, en by med 100 invånare, valdes ut som pilotbutik i samarbete med riksorganisationen “Hela Sverige ska leva” som har ingått i projektet GLÖD:s styrgrupp. När vi i projektet GLÖD började titta efter lämpliga pilotbutiker bedrev organisationen redan ett projekt i Slussforsboa
inom ramen för projektet ”Service i samverkan”. Detta projekt skulle avslutas vid årsskiftet 2019/2020 men inte hinna genomföra den planerade installationen av varuboxar. Tanken var att vårt projekt skulle slutföra varuboxdelen samt mäta resultatet av investeringen.
Tyvärr kunde GLÖD inte hjälpa till med en uppgradering av butiken. Under GLÖD:s pågående
pilotutveckling upphörde ”Hela Sverige ska leva” med sitt engagemang i vår styrgrupp i samband med att vår kontaktperson i organisationen avslutade sin anställning. Det redan pågående projektet i Slussfors avslutades i februari 2020. En överlämning mellan projekten skulle ha skett under våren, men blev inte av, utan att vi fick veta varför. I maj 2020 bestämde sig ägarna av Slussforsboa för att sälja verksamheten. Butiken övergick i nya händer i början av 2021.
Projektet GLÖD:s planer för butiken såg ut så här:
Varuboxar Minst åtta varuboxar med isolering ska placeras på lämplig plats inne i ett förrum till butiken. Boxarna ska vara försedda med lås som kan öppnas via mobiltelefonapp och Bluetooth. Registrering och redovisning av användandet sker via den telefonapp som administratören använder för hanteringen av systemet. Kunder ringer till butiken för att beställa varor till boxarna och betalar en avgift för servicen med att packa varor och distribuera varor via varuboxen. (Butiken hade behövt få ett investeringsbidrag godkänt).
Slussforsboas Facebookssida: xxxxx://xxx.xxxxxxxx.xxx/XxxxXxxXxxxxxxxx
8.6 ICA Gargnäs
Butiken Xxxxxxxx livs i Gargnäs, en by med 80 invånare, togs fram som en tänkbar pilotbutik för projektet GLÖD i samverkan med Sorsele kommun. Gargnäs är en viktig strategisk by för samhällsservice, drivmedel och dagligvaror i kommunen.
Projektet GLÖD inledde en förstudie i butiken och tog fram ett pilotkoncept. Strax innan pilotstart meddelade dock butiksägaren Xxx Xxxxxxx att han planerade att flytta till nya lokaler och därmed inte skulle kunna sätta igång piloten med servicerum förrän efter flytten. Vi tog beslutet att inte genomföra en pilot i Gargnäs på grund av tidsbrist
Vårt pilotkoncept för butiken såg ut så här:
Servicerum En del av ytan i butiken avsätts för ett servicerum där konceptet testas i samarbete med tre stora myndigheter - Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket.
Bankrum En del av ytan i butiken prioriterades för ett virtuellt bankrum med bland annat ett recashsystem - företag och privatpersoner sätter in kontanter i en automat, kontanter som sedan är disponibla för uttag. Bankrummets övriga innehåll kommer att styras av resultatet i förstudiearbetet.
Xxx Xxxxxxx, ICA Gargnäs: -Vi har flytten klar nu, och vi har förberett för att i framtiden kunna ha ett servicerum med infopoint mm. Vi har en cafédel direkt till höger när man kommer in i butiken där vi även har förberett med bredband. Xxx Xxxxxxx undersöker även hur han ska lösa framtiden med drivmedel. De nya lagkraven kräver att han investerar i sin drivmedelsanläggning. -Det måste till någon form av nationell lösning. Det blir katastrof om inte små samhällen och byar längre kan leverera drivmedel. |
ICA Gargnäs hemsida: xxxxx://xxx.xxx.xx/xxxxxxx/xxxx/xxxxxxx/xxx-xxxx-xxxxxxxx-xxxx- 17082/start/?gclid=cj0kcqiatql-brc0arisaf4k3wf3atbqi2c8bsyjbahiavq3boq7mvljztvq- yeheikz177flvyjx1kaatquealw_wcb
8.7 Frendo i Malå
Frendo i Malå, vår sjätte pilotbutik, är en uppgraderad trafikbutik med drivmedel (INGO), snabbmat och bilistiskt sortiment. I butiken finns även en hamburgerrestaurang (Frasses) och en skidbutik (Scott) och den ligger bra placerad - enligt Trafikverket passerar 659 190 bilar förbi butiken varje år. Malå är centralorten i Malå kommun, cirka 70 kilometer norr om Lycksele.
Xxxxx Xxxxxxx, som äger Xxxxxxxxxxxxx, hade länge drömt av att samla så många olika servicelösningar och tjänster som möjligt under samma tak, när projektet GLÖD presenterade pilotkonceptet ”servicerum”. En del av ytan i Xxxxxx butik var tänkt att avsättas för ett första servicerum och/eller ett bankrum.
I första etappen skulle Malå kommun ha infört en del tjänster i rummet. Även tre statliga myndigheter utan lokala kontor i Malå var tänkta att delta för att testa lösningen.
Xxxxx själv var entusiastisk:
-Det är otroligt viktigt att samla all service. Förutom att det förenklar för kunden så ökar chanserna för butiken att finnas kvar. Man måste ha flera olika ben att stå på och ett sätt är att inte begränsa sig. Jag tror att servicerum är en superbra lösning. Jag ska dessutom bygga ut med ytterligare ett våningsplan för att rymma fler verksamheter i byggnaden.
Xxxxx fick ett muntligt löfte för finansiering av ombyggnaden och hade möte med kommunen för etablering av turistinformation i lokalerna. Den nya myndigheten för servicekontor, SCC, kopplades in för att hjälpa till att dra ihop myndigheterna.
Tyvärr bromsades piloten i Malå tillfälligt från tänkt startdatum i mars 2020 till hösten 2020 huvudsakligen på grund av Covid -19. Det blev därmed för sent för projektet GLÖD, vars pilotkoncept för Frendo Malå såg ut så här:
Servicerum En del av ytan i butiken avsätts för att servicesrum. I första etappen av servicerummet inleds ett samarbete med Malå kommun för vissa tjänster i rummet. Vi kommer även att försöka testa konceptet tillsammans med tre stora myndigheter - Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket. Ingen av dessa har idag något bemannat kontor i Malå.
Bankrum En del av ytan i butiken avsätts för ett virtuellt bankrum med bland annat ett recashsystem
- företag och privatpersoner sätter in kontanter i en automat, kontanter som sedan är disponibla för uttag. Bankrummets övriga innehåll kommer att styras av resultatet i förstudiearbetet.
Arbetet med att integrera destinationsbolaget Gold of Laplands verksamhet i lokalerna pågick fortlöpande under projekttiden och i februari 2021 flyttade Gold of Lappland in i lokalerna. Därmed är grunden lagd för att kunna bygga vidare på ett servicesrum i framtiden.
- Jag släppte egentligen aldrig tanken, berättar Xxxxx Xxxxxxx när vi återkopplade strax innan projektslut.
- När vi såg att Xxxxx-19 inte slog hårt mot oss fortsatte vi att jobba enligt planen vi hade från början. Vi väntar fortfarande lite med utbyggnaden, men att vi lyckats få turistinformationen på plats känns jättebra.
Xxxxxx Xxxxx Facebookssida: xxxxx://xxx.xxxxxxxx.xxx/xxxxxxxxxx/
8.8 Minimässa Saxnäs och Klimpfjäll
I slutet av februari höll projektet GLÖD en minimässa i samband med invigningen av pilotbutikerna i Saxnäs och Klimpfjäll. Fokus låg på att visa upp arbetet med GLÖD för allmänheten. Projektets Xxxxx Xxxxxxx lyfte problematiken med att driva bensinstation och butik i glesbygd samt berättade om de satsningar som gjorts i projektets pilotbutiker. Pilotkoncepten som GLÖD har hjälpt till att ta fram skapar nya förutsättningar för att driva glesbygdsbutik och mack. Sortiment har breddats, butiker byggts ut och nya lösningar tagits fram för varu- och paketutlämning.
Leverantörer aktuella för Västerbotten fanns på plats och berättade hur de jobbar med glesbygdsfrågor. Representanter ifrån Vilhelmina kommun informerade om sitt arbete med näringslivsutveckling och Region Västerbotten redogjorde för sitt arbete med att skapa förutsättningar för glesbygdsbutiker.
Leverantörer som ingår i projektet GLÖD: Hall-Miba, Lantmännen Unibake, Gåshaga Kafferosteri, Lindvalls Chark, Multeral, Qlocx och (under en period) även Axfood.
Svensk Bensinhandel, GLÖD och Småföretagarnas Riksförbund arrangerade den 28 maj 2019 ett riksdagsseminarium med tema ”Utmaningar och möjligheter för mackar & butiker i glesbygd”, tillsammans med ledamöterna Xxxxxx Xxxxxxx (C), Xxx-Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx (M),
Xxxxxx Xxxxx (V) och Xxxxxxx Xxxxxxx (S).
Xxxxx Xxxxxxx, debattör på Expressen och välorienterad i glesbygdsfrågor, var moderator för seminariet där närmare 20 intresserade riksdagspolitiker medverkade. Projektets Xxxxxx Xxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxx samt Xxxx Xxxxxxxx, Småföretagarnas Riksförbund fanns på plats för att belysa drivmedelsanläggningarnas situation i glesbygder. Xxxxxx Xxxxxxxx berättade dels om framtidens drivmedel, dels om de problem som kan uppstå vid generationsskiften när miljöskulder ska finansieras för att möjliggöra ett övertagande och en fortsättning för verksamheten.
Under riksdagsseminariet belystes vidare behovet av kontanter och betaltjänster, hur man ska säkra tillgången till betaltjänstservice i glesbygder samt utformningen av nuvarande bidragssystem till små glesbygdsbutiker.
När våra beslutsfattare stiftar nya lagar och våra myndigheter sätter nya riktlinjer är det som alltid viktigt att dessa är långsiktiga och att en konsekvensbedömning har gjorts. Dessutom bör riktlinjerna vara så legitima som möjligt. Det betyder att besluten bör vara relevanta och stå i proportion till vad beslutsfattare och allmänhet vill uppnå. När nu hela branschen investerar i uppgraderad utrustning för att bättre stå emot korrosion, har beslutsfattarna ännu inte genomfört en ordentlig konsekvensutredning.
Även om MSB:s riktlinjer kommunicerades redan 2014, så genomfördes ingen bedömning av hur mindre stationer med dålig lönsamhet ska hantera frågan.
I praktiken kommer riktlinjerna att betyda att hundratals stationer inte kommer att kunna fortsätta att sälja blöta drivmedel från och med 1 juli 2022. I förlängningen innebär detta i sin tur att flera mindre orter förlorar tillgången till drivmedel och närservice samt att landets glesbygd utarmas ytterligare. Om landets politiker är genuint intresserade av att hålla hela landet levande och möjliggöra boende och näringsverksamhet i alla delar av landet, behöver beslut gå hand i hand med en tydlig strategi och med väl genomförda konsekvensutredningar. Nu tycks i stället parterna hålla andan med en förhoppning om att frågan ska lösa sig själv.
I februari 2021 gjordes en uppföljning av riksdagsseminariet tillsammans med Xxxxxx Xxxxxxx, (C) och projektet GLÖD:s arbetsgrupp. Bland annat informerade Xxxxxx Xxxxxxxx och Xxxxx Xxxxxxx om de kommande höjda kraven på cisterner och rörledningar för bättre korrosionsskydd, branschens latenta miljöskuld, nödvändigheten av en fungerande infrastruktur för post- och paket samt om slutrapporteringen i våra två projekt GLÖD och Nationell Ombudsplattform.
Vi förde även en diskussion om branschens utmaningar under coronapandemin men också om hur vi ser på framtidens utmaningar med övergång till fler förnybara drivmedel samt elektrifieringen av fordonsflottan. Det är viktigt att branschen för en dialog med landets beslutsfattare, dels för att förmedla central information som beslutsunderlag, dels för att förmå kommande beslut att bli så långsiktiga och hållbara för alla parter som möjligt.
9.1 Workshops i Kitkiöjärvi och i Saxnäs
Hösten 2019 bjöds projektet GLÖD in att delta i ett seminarium i Kitkiöjärvi, Pajala kommun. Inbjudan var ett direkt resultat av projektets besök i riksdagen under våren.
I seminariet deltog två riksdagsledamöter från Näringsutskottet, Xxx-Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx (M), och Xxxxxx Xxxxxxx (C) samt riksdagsledamot Xxxxx Xxxxx (S). Alla var mycket intresserade av idén om ett servicerum och vilka möjligheter det skulle kunna ge Hele.
Under seminariet, som åter modererades av Xxxxx Xxxxxxx, berättade Xxxxx Xxxxxxx om arbetet med att utveckla långsiktig lönsamhet för glesbygdsmackar. Han beskrev även konceptet ”servicesrum”, en idé som fötts och mognat under projektets gång och som projektet har försökt utveckla för att öka serviceutbudet hos trafikbutikerna. Ett möjligt kunskapsutbyte mellan GLÖD och Region Norrbotten diskuterades med fortsatt fokus på de utmaningar och möjligheter som finns med att driva mack och butik i glesbygd.
På bilden: Xxxxxx Xxxxxxx, riksdagsledamot, Xxx Xxxxxxxxxx, riksdagsledamot, Xxxxx Xxxxx, riksdagsledamot, Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, kommunalråd Pajala, Xxxx Xxxxxxxx, Småföretagarnas Riksförbund, Xxx-Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx, riksdagsledamot, Xxxxx Xxxxxxx, debattör, Xxxxx Xxxxxxx, projekt GLÖD, Xxxxxx Xxxxxx, arrangör glesbygdsseminariet Kitkiöjärvi. |
Xxxxxx Xxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxxxxx berättade om Sveriges Paketombuds projekt Nationell ombudsplattform, ett projekt som ska lägga grunden förbättrad paketlogistik för kunder och paketombud i glesbygden, något som kan komma att stärka möjligheterna glesbygdsbutiker.
Xxxxxx Xxxxxxx (C) analyserade möjligheterna med ett servicerum och att nya tekniker, till exempel drönare, kan anslutas för snabbare transporter av till exempel medicin som behöver komma fort fram i glesbygder.
Xxxxx Xxxxxxx sammanfattade:
- Jag tycker att det engagemang som vi ser här från ortsbor, politiker och tjänstemän, visar hur viktig frågan är, om att vi måste skapa förutsättningar för att bedriva service i glesbygden.
I början av september 2019 hölls ännu en workshop med efterföljande studiebesök hos vår pilotbutik i Saxnäs. Dagens frågeställning: Hur ska vi behålla långsiktig och hållbar service i glesbygden?
Syftet var att diskutera hur tjänstemän och politiker ser på service i glesbygder och lokala glesbygdshandlare gavs möjlighet att ge sin syn på hur det fungerar praktiskt ute i verksamheten. Inbjudna var riksdagsledamöterna Xxx-Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx, (M), Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxx Xxxx, (M), Xxxxxx Xxxxxxxxx, strateg företagsstöd Region Västerbotten, Xxxxxx Xxxxxx, utvecklingschef i Xxxxxxxxxx kommun, Xxxxxxx Xxxxxxxxx och Xxxxxxxx Xxxxxxxx, näringslivskontoret i Vilhelmina, Xxxxxx Xxxxxxx, kommunalråd i Xxxxxxxx, Xxxxx och Xxxxx Xxxxxxx för GLÖD.
9.2 Referensgruppsmöte i Stockholm
I slutet av augusti 2019 höll projektet GLÖD ett referensgruppsmöte i Stockholm. Fokus låg på drivmedelsanläggningarnas situation och miljöskulden, lösningar för pakethantering, betaltjänster och på nya koncept. Xxxxxx Xxxxxxxx berättade om den aktuella drivmedelssituationen och bensinmackens betydelse:
- Macken är navet i glesbygder samtidigt som faran för massnedläggningar är överhängande. Anledningen till att inte mackar börjat läggas ner i hög utsträckning redan nu är att det fortfarande finns en marginal på försäljningen av drivmedel. Volymerna är dock oftast låga i glesbygder vilket gör att intjäningen på drivmedel inte räcker till för att kunna investera i ny utrustning som krävs på grund av förändrad lagstiftning. När man inte har råd att följa lagstiftningen så blir man tvungen att lägga ner.
Större tätorter och städer kommer inte att drabbas när detta inträffar utan det kommer att ske på mindre orter. Flera hundra mackar kan komma att försvinna ungefär samtidigt. En annan stor utmaning för branschen är reduktionsplikten och elbilarna. Idag förbrukar Sverige 70% av all tillgänglig HVO och det innan Europa ens börjat anpassa sig till de nya reglerna. För att elbilar ska vara en hållbar lösning krävs en utbyggnad av elnätet för ca 60 miljarder kronor.
Xxxxx Xxxxxxx berättade om svårigheterna som uppkommer i gles- och landsbygder när banker och myndigheter lägger ner. Företag och privatpersoner kan ha många mil enkel väg till service. Insättningsboxar och bankomater tas bort i samma takt som bankkontoren försvinner. |
Xxxx Xxxxxx, informerade vidare om förstudieprojektet Nationell Ombudsplattform. Förstudien arbetade med att ta fram förslag för hållbara, kostnadseffektiva och användaranpassade pakettjänster och leveranser i Sveriges gles- och landsbygder. Piloter i åtta gles- och landsbygdskommuner spridda över hela landet under 2018–2020 gav god insyn i hur samverkan lägger grunden till framgång. |
Inför projektets slutrapport sammanfattade vi arbetet och resultaten under en digital slutkonferens som hölls den 18 februari 2021 via Teams. Våra inbjudna var deltagare ifrån riksdagen, regioner, länsstyrelser, kommuner, pilotbutiker samt företagare och medborgare.
Xxxxxx Xxxxxxxx inledde med att hälsa alla välkomna och berättade om GLÖD:s syfte - att skapa hållbar kommersiell service i glesbygd med hjälp av ökad lönsamhet:
- Under förstudien talade vi med entreprenörer, kommuner, slutkunder, ideella organisationer, medborgare och samverkanspartners för att lyssna in på synpunkter och inspel på service. Vår målgrupp var lokala drivmedelshandlare och entreprenörer verksamma i glesbygd samt medborgare och besökare som är beroende av tillgången på drivmedel. Det är viktigt att beslutsfattarna förstår symbiosen av detta. Det finns redan många lokala nätverk i gles- och landsbygder och det är en bra styrka att bygga vidare på även om dessa kan behöva kompletteras. Långa, administrativt utmanande beslutsvägar är ett hot liksom övergripande samhällsförändringar såsom coronapandemin, nya köpmönster, val av nya drivmedel samt begränsade ekonomiska resurser. Xxxxxx Xxxxxxxx fortsatte:
- Handlarna är hela tiden med den ena foten i verksamheten för att den ska fungera. Men det finns nya lösningar och möjligheter med semibemanning av butiker. Nya kommersiella servicecenter kan erbjuda nya servicelösningar i stället för de som monterats ner i våra glesbygder. I form av servicerum kan de ge utvecklingsmöjligheter för drivmedelsanläggningar. När man kopplar ihop dessa synergieffekter finns en stor potential för handlare och drivmedelsanläggningar.
Xxxxxx Xxxxxxxx fortsatte med att informera om nya lagar och krav på investeringar som påverkar drivmedelanläggningars möjlighet till överlevnad. Den första förordningen ifrån MSB angående uppdatering av korrosionsskyddet kom 2014. Många handlare lever i en operativ vardag, de tog inte till sig informationen och nu återstår knappt ett år tills förordningen träder i kraft. Det är bråttom att uppdatera anläggningarna och osäkerheten kring stöd och subventioner är stor.
Det går heller inte att rita en karta med förutbestämda variabler inför framtiden:
- Vi tror att elektrifieringen kommer att gå något långsammare än man ursprungligen trodde och att de blöta drivmedlen kommer att dominera vår drivmedelsmarknad åtminstone under de kommande 15 åren. Enligt sammanvägda bedömningar från flera parter kommer nybilsförsäljningen av eldrivna fordon att gå om de fossila någonstans mellan år 2030 och år 2040. Det innebär ändå att det redan nu är hög tid att planera strategiskt inför tillkommande förnybara drivmedel.
Xxxxx Xxxxxxx berättade om pilotbutikerna, de som genomfördes och utvärderades, och de som inte kunde realiseras. Alla pilotbutiker säljer drivmedel, som de antingen äger själva eller sköter om åt något oljebolag, och alla har behov av ökad lönsamhet för att kunna överleva. Det var viktigt att projektet i piloterna testade att skapa nya tjänster, öka tillgången till kommersiell service och hitta nya metoder som bidrar till hållbarhet för verksamma entreprenörer, leverantörer och medborgare inom upptagningsområdet.
Xxxxx Xxxxxxx:
- Vi tog fram nya koncept för varusortiment till pilotbutikerna i Saxnäs och i Klimpfjäll. I Saxnäs byggdes butiken om för ökad kundvänlighet och fick ett bredare utbud av dagligvaror och trafikbutiksvaror, fastfood, bakeoff och café. Butiken ökade sin omsättning och fick fler kunder. I Klimpfjäll har butiken nu paketboxar som kan nyttjas efter stängningstid. Det går bra för bägge butiker, de uppvisar goda resultat.
Flera av våra pilotbutiker kunde av olika anledningar inte genomföra sina respektive satsningar, något vi också kunde lära oss mycket utav. Projektgruppen tog fram konceptet ”servicerum” som ska kunna erbjuda offentliga och kommersiella servicetjänster efter lokala behov. De två första var planerade för Frendo i Malå och ICA Gargnäs. Servicerummen ska placeras i en del av butiken hos drivmedelsanläggningar som utgör naturliga knutpunkter för service i glesbygd. Projektgruppen tog kontakt med näringslivsaktörer och ett stort drivmedelsbolag, OKQ8, visade intresse för idén. Vi fick samma positiva reaktion ifrån en av storbankerna men beslutsprocessen tog för lång tid för att vi skulle hinna genomföra servicerummen under projekttiden. Riktningen och målet med lösningen gav energi och engagemang för att driva det framåt, vi har trängt igenom muren så att en bank och en stor drivmedelskedja tagit in detta i sina beslutsprocesser. Servicerummet ligger med i båda organisationernas strategiplaner.
Xxxx Xxxxxxx, delägare i Marsfjälls handelscentrum i Saxnäs, Västerbottensfjällen, berättade om sin pilotbutik:
- Vi tog över för tre år sen och vill bredda verksamheten med tjänster och service. Piloten gick bra under sommaren men vi har ännu inte testat vintern.
Xxxx och hans familj hoppas på en verksamhet som de kan driva hela året om.
- Ska man kunna driva verksamhet på de här breddgraderna så måste man vara öppen för olika lösningar och integrera olika verksamheter med andra typer av produkter och tjänster. Utmaningarna ligger framför oss och vi ska upprusta vår drivmedelsanläggning. Det blir inte helt lätt eftersom det kräver stora investeringar men vi hoppas kunna lösa det och är på rätt väg.
Xxxx anser att de nu har ett bra utbud som har nått ut fint till kunderna. Det finns potential att fortsatt komplettera utbudet. Både lösningen med varuboxar och ett framtida servicerum är intressant men då krävs ytterligare investeringar i lokalerna.
Xxxx Xxxxxx fortsatte med att berätta om pakettjänster och hur arbetet den närmaste framtiden ser ut för att säkra tillförlitliga, användaranpassade paketleveranser i glesbygd. Flera glesbygdskommuner och paketoperatörer vill testa projektet Nationell Ombudsplattforms lösning med omlastningshubbar och samtransporter. I Västerbotten skulle en hubb kunna ligga i Storuman, Vilhelmina eller Lycksele. Det finns en handlare som vill bli paketombud i orten Umfors men idag vill ingen paketoperatör köra dit själv, det lönar sig inte. Om post, paket och styckegods skulle samtransporteras via en lokal hubb med en lokal
transportör som kör ifrån hubben till Umfors så skulle situationen se annorlunda ut. Alla skulle tjäna på samtransporterna -paketoperatörerna skulle spara pengar, miljön gynnas av 10 ton mindre koldioxidutsläpp och kunderna skulle kunna få tätare och säkrare leveranser.
En diskussion om MSB:s nya miljökrav på korrossionskyddade rörledningar och cisterner följde. Kraven träder i kraft den 1 juli 2022 och utgör just nu det största hotet för drivmedelsanläggningar i glesbygder. De behöver investera pengar i ny utrustning på mellan en halv och en miljon kronor de inte själva har råd att finansiera. Bidrag finns att söka men handlare måste själva ta kostnaden innan bidraget rekvireras.
Det kräver i praktiken ett kortfristigt banklån, ett så kallat brygglån, och få finansiärer är beredda att låna ut till drivmedelsanläggningar med låg lönsamhet.
Drivmedelshandlare Xxxxxx Xxxxxxxxx i Harads, Norrbotten, kontaktade projektet för att få hjälp. Han hade redan fått godkänt till bidrag ifrån Region Norrbotten för att klara investeringen men ingen bank ville ställa upp med brygglånet så anläggningen stod inför ett akut nedläggningshot.
Xxxxxx Xxxxxxxx:
- I elfte timmen fick vi till en lösning, ett brygglån, med statlig garanti. Ägaren hade tappat både tro och entusiasm. Detta kommer tyvärr att upprepas på alla ställen där drivmedelsanläggningar är strategiskt placerade och inte själva kan finansiera den här uppgraderingen, vilket är den absoluta majoriteten av landets glesbygdsstationer. Vi hjälpte till med kontakter och kunde säkra brygglånet. Samtidigt fick vi möjlighet att belysa den här investeringsproblematiken vilket vi har gjort lokalt, regionalt och nationellt.
Situationen som uppkom i Harads illustrerar behovet av att säkra strategiska drivmedelsanläggningar i glesbygd så att de kan fortsätta leverera kommersiell service.
Xxxxxx Xxxxxxxxx, strateg företagsstöd hos Region Västerbotten:
- Även om man får ett stöd så behövs brygglån. Landsbygdsprogrammet beviljade stöd till Harads men vi har nu förändrat vårt arbetssätt i Region Västerbotten och betalat ut mot faktura under pandemin. Vi har sett finansieringsproblemen och hittat en för oss ny metod att kunna bevilja investeringslån till övertagande av verksamhet. En butik har just fått beviljat och det är positivt att kunna möjliggöra en finansiering eftersom bankerna sällan står på kö i den här typen av branscher.
Xxxxxx betonade värdet av projekt, såsom GLÖD, för att kunna stärka lönsamheten för handlare.
- Vi ser positivt på arbetet i projektet, vi har haft en nära och god kontakt med projektgruppen och har diskuterat många frågor. Vi hoppas se nya projekt. Servicerummet och omlastningshubbarna är båda enormt intressanta idéer. Projektet GLÖD har även gett oss mycket värdefull kunskap, inte minst om drivmedelsstationer.
Xxxxxxx Xxxxxxxxx, projektledare näringsliv i Vilhelmina kommun, förklarade att grundläggande kommersiell service är otroligt viktig för de som bor och besöker kommunen:
-Den är helt avgörande för våra drivna och utvecklingsbenägna företagare. GLÖD har tillhandahållit möjligheten att testa nya sätt att öka lönsamheten i företagen som har deltagit. Samarbetet mellan projektet och kommunen skapade ett otroligt bra nätverk. Kommuner är bakbundna och kan inte direkt hjälpa företag. Ni i projektet har lyft utmaningarna från det lokala till det nationella och styrkan är att ni har lyft dem på alla nivåer. Det behövs ett samarbete lokalt, regionalt och nationellt.
Xxxxxx Xxxxxxx, riksdagsman (C):
- Projektet GLÖD har betytt mycket för mig. Det har lärt mig mycket och hjälpt mig sprida kunskap och kompetens på en nationell nivå. Vi har haft flera träffar med projektet och senast för att informera kring problematiken kring nyinvesteringar och mackarnas oro inför MSB:s nya miljökrav. Det är så lite tid kvar. Harads var ett fantastiskt exempel på hur det kunde lösa sig men det finns 500 mackar till. Hur ska de klara det här?
Att få pengar i efterhand räcker inte, och mindre landsbygdskommuner kan i värsta fall få ta hand om miljöskulden. Xxxxxx Xxxxxxx vill ha fortsatt dialog. Hon anser att det är en prioriterad fråga som inte många känner till:
- Det är viktigt att vi trycker på så att fler politiker tar ställning. Jag kommer att ha prio på glesbygdsmackar och att få ut det i media. Intressant idé med servicerum, jag hoppas på ett steg två, fortsatte Xxxxxx Xxxxxxx.
Under pågående slutkonferens fick chattfunktionen ett eget liv med många frågor som ställdes och besvarades samt nya kontakter som knöts.
Xxxxxx Xxxxxxxx avslutade med att tacka alla som deltagit i dialoger, workshops och möten i projektet:
- Vi behöver arbeta i samverkan så att den befintliga servicen inte utarmas, för när den väl är borta är den oerhört svår och resurskrävande att återställa. Vi behöver paketera våra slutsatser, samordna kommersiella aktörer, ta fram projektplaner och budgetar. Vi tror på att utveckla servicerum eftersom den lösningen kombinerar väldigt mycket av vad som efterfrågas: tjänsteservice och tillgång till myndigheter som idag saknas i glesbygder. Vi tror på konceptet semibemannat med kostnadsreduktion för handlare samtidigt som servicen till medborgare optimeras. Vi tror på utvecklade ombudstjänster och en fungerande paketlogistik. Vi behöver nyttja och bygga på existerande krafter, vi ska gräva där vi står för att säkerställa att drivmedelsanläggningar klarar övergången. Tillsammans sprider vi så alla goda exempel.
12. Referenser, bilagor och media
3. Rapporten ”Företagens behov av service i gles- och landsbygder”, Sweco 2018
4. En utvecklad organisation för lokal statlig service – xxxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/0xx0x0/xxxxxxxxxxxxx/x00x00x00x0x00000xxxx00x0x0x00xx/xx- utvecklad-organisation-for-lokal-statlig-service--slutredovisning-ds-202029.pdf
5. Svensk Bensinhandels rapport ”branschlösning för sanering av bensinstationer”, 2012
7. Länsstyrelsernas Rapport: 2020:11 ”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2020”,
8. Projektets Nyhetsbrev 1 – 7. xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxx-xxxxxxxxxxxx/xxx- verksamhet/pilotprojekt-for-drivmedelsanlaggningar-i-glesbygd/
9. xxxxx://xxx.xxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxx/xxxx icepunkterilindesbergskommun.4.137f3fe116cb35f469415843.html
10. PTS: Befolkningens användning av posttjänster 2019 Rapportnummer PS-ER-2019:9 Diarienummer Dnr 18–11883, 2019-03-29
11. PTS: Svensk postmarknad 2020, PTS-ER-2020:10, 2020-04-08
12. PTS: Svensk postmarknad 2021, PTS-ER-2021-10, 2021-04-15
13. Tillväxtverket: Företagens behov av service i gles och landsbygder, Rapport 0237
14. Tillväxtverket: Tillväxtverkets handlingsplan för landsbygdsprogrammet 2014–2020, Dnr 1.6.3- 2014-3906 Dnr 3.2.17-9706/15 (SJV dnr)
15. Förstudieprojektet Nationell Ombudsplattforms slutrapport: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx-xxxxxxxxx-xxxxxxxxxxxxxxx/
16. Regionalt Serviceprogram för Västerbottens län 2014–2020
17. xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/XXX/Xxxxx/Xxxxxxxxxx.xxx
18. xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx/XXX/Xxxxx/Xxxxxxxx.xxx
19. xxxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxxx/0000/xxxxxxxxxxx-0000-0000.xxx
20. xxxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxx/xxxxxxxx/xxxxxxxxxxx-0000-0000-x%X0%X0x-xxx%X0%X0- kommun.pdf