TEKNIKGROSSISTERNAS ARBETSGIVAREFÖRENING UNIONEN

TEKNIKGROSSISTERNAS ARBETSGIVAREFÖRENING UNIONEN

LEDARNA

SVERIGES INGENJÖRER

Tjänstemanna- och Arbetsledareavtal

2020-2023

Gällande fr.o.m. 2020-12-01–2023-04-30

AVTAL

mellan

TeknikGrossisternas Arbetsgivareförening och

Unionen Ledarna

Sveriges Ingenjörer

rörande allmänna anställningsvillkor för tjänstemän och arbetsledare

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Avtal om allmänna anställningsvillkor Sida

§ 1 Avtalets omfattning 5

§ 2 Anställning 6

§ 3 Allmänna förhållningsregler 7

§ 4 Semester 7

§ 5 Sjuklön och föräldraledighet 14

§ 6 Övertidskompensation 22

§ 7 Restidsersättning 26

§ 8 Lön för del av löneperiod 27

§ 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet och deltidspension 27

§ 10 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt

mellan arbetsgivare och arbetare 31

§ 11 Uppsägning 33

§ 12 Förhandlingsordning 38

§ 13 Giltighetstid 38

Bilagor

Bilaga 1 Huvudavtal, Utdrag ur förhandlingsprotokoll

SAF-PTK och Förhandlingsordning 40

Bilaga 2 Överenskommelse om ersättning för förskjuten

arbetstid, jour- och beredskapstjänst 44

Bilaga 3 Arbetstidsavtal 49

Bilaga 4 Gemensamma riktlinjer rörande

kompetensutveckling TGA 57

Löneavtal

Se xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Förteckning över särskilda överens- kommelser som inte medtagits i avtalstrycket

Konkurrensklausuler

Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal, Svenskt Näringsliv och PTK, 2015-07-02.

Uppfinningar

Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar, Svenskt Nä- ringsliv och PTK, 2015-07-02.

Skiljedomsregler för skiljenämnden i upp- finnar- och konkurrensklausulstvister

Avtal om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkur- rensklausuler, Svenskt Näringsliv och PTK, 2015-07-02.

Pension och gruppliv

Avtalen om ITP och ITPG av den 30 september 1976 med senare till- komna ändringar och avtalet om tjänstegrupplivförsäkring av den 19 februari 1976 mellan SAF och PTK gäller mellan Elgrossisternas Arbetsgivareförening och Tjänstemannaförbundet HTF/Ledarna/CF.

Överrenskommelse om avsättning till deltidspension 2016-05-24

Avsättningen är:

1,1 % fr.o.m. 1 december 2020

Premielön

Överenskommelser om allmänna villkor och lönerevisonsfrågor vid premielön mellan SAF och SIF/SALF/CF av den 14 december 1969 med därefter vidtagna ändringar gäller mellan Elgrossisternas Arbets- givareförening och Tjänstemannaförbundet HTF/Ledarna/CF .

Trygghetsförsäkring

Överenskommelse om trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) mellan SAF, LO och PTK av den 16 maj 1974 gäller fr.o.m. den 1 sep- tember 1974 mellan Elgrossisternas Arbetsgivareförening och Tjäns- temannaförbundet HTF/Ledarna/CF med därefter vidtagna ändringar.

Utlandstjänstgöring

Överenskommelserna mellan SAF och PTK av den 26 juni 1985 angå- ende ”Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänst- göring”. ”Bestämmelser i försäkringsvillkor för läkekostnadsförsäk- ring vid utlandstjänstgöring” och ”Nämnden SAF–PTK för läkekost- nadsförsäkring vid utlandstjänstgöring” gäller mellan Elgrossisternas Arbetsgivareförening och Tjänstemannaförbundet HTF/Ledarna/CF.

Utvecklingsavtal

Utvecklingsavtal mellan SAF-LO/PTK 1982-04-15 - t.v.

Omfattning

Avtal

mellan TeknikGrossisternas Arbetsgivareförening, nedan benämnd föreningen, och Unionen, Ledarna och Sveriges Ingenjörer rörande allmänna anställningsvillkor för tjänstemän.

§ 1 Avtalets omfattning

Mom 1 Allmänt

Avtalet gäller för tjänstemän med i mom 2–7 angivna tillägg och undan- tag. Begreppet ”tjänsteman” i detta avtal innefattar ”arbetsledare”.

Mom 2 Undantag

För tjänsteman, som hänförs till befattningsskikt högre än två i befatt- ningsnomenklaturen, gäller inte avtalet.

Mom 3 Avtalet gäller för visstidsanställda

För tjänsteman som anställts på en tidsbegränsad anställning enligt § 5 lagen om anställningsskydd, gäller avtalet omedelbart med undantag dels enligt § 1 mom 4 och § 1 mom 6, dels av § 11 mom 1–2. Rätten till sjuklön enligt § 5 under de första 14 kalenderdagarna är dock enligt 3 § lagen om sjuklön begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad.

Mom 4 Avtalet gäller för provanställda

För tjänsteman som har anställts på prov gäller avtalet omedelbart. Beträffande uppsägningstidens längd under provanställningen, se § 11 mom 3:3

Mom 5 Avtalet gäller inte vid bisyssla

För tjänsteman som innehar anställning utgörande bisyssla gäller inte avtalet utom § 5 i den del som avser sjuklön under de första 14 kalen- derdagarna i en sjuklöneperiod.

Mom 6 Särskilda regler för anställda som uppnått pensionsålder

För tjänsteman som uppnått den ordinarie pensionsålder som gäller för denne enligt ITP-planen kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om att andra anställningsvillkor ska gälla än de som framgår av detta avtal.

Detsamma gäller för tjänsteman som anställs efter att ha uppnått den ordinarie pensionsålder som gäller vid företaget.

Omfattning Anställning

Mom 7 Utlandsreglemente eller särskild överenskommelse

Om en tjänsteman på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller ge- nom särskilt utlandsresereglemente eller liknande vid företaget.

Vid utlandstjänstgöring gäller ”Avtal om social trygghet för tjänste- man vid utlandstjänstgöring” för de tjänstemän som anges i nämnda avtal.

Mom 8 Frikrets

Arbetsgivaren har rätt att kräva, att tjänsteman som tillhör företags- ledningen inte får vara medlem i tjänstemannaorganisation, för vars medlemmar detta avtal tillämpas.

Till företagsledningen räknas

– företagsledare

– privatsekreterare till företagsledare

– tjänstemän i vilkas tjänsteåligganden ingår att företräda företaget i förhållande till tjänstemännen i frågor rörande dessas arbetsvillkor. Tvister rörande omfattningen av detta moment ska avgöras av förtro-

enderådet.

Protokollsanteckning

Det förutsätts att i företaget befintliga tjänstemannaklubbar respektive av tjänste- männen särskilt utsedda representanter inom PTK-området överenskommer om ett gemensamt organ (PTK-L), vilket i förhållande till arbetsgivaren har att företrä- da tjänstemännen som ”den lokala tjänstemannaparten” (PTK-L) enligt detta avtal och trygghetsöverenskom-melsen samt som ”den lokala arbetstagarorganisationen” (PTK-L) enligt lagen om anställningsskydd.

§ 2 Anställning

Mom 1 Underrättelse

Om arbetsgivaren står i begrepp att anställa en tjänsteman på en tids- begränsad- eller provanställning bör arbetsgivaren, om det är prak- tiskt möjligt, underrätta berörd tjänstemannaklubb vid företaget innan överenskommelse om anställning träffas. Underrättelse ska dock alltid lämnas inom en vecka efter det överenskommelse om anställning träffats.

Protokollsanteckning

Om tjänstemmaklubb saknas vid företaget avses med begreppet ”tjänstemannaklubb” den eller de tjänstemän vid företaget som tjänstemännen utsett som sina representanter.

Allm förhållningsregler

Semester

§ 3 Allmänna förhållningsregler

Mom 1 Lojalitet

Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstemän grundar sig på öm- sesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman ska iaktta diskretion rörande företagets angelägenheter, såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter och dylikt.

Mom 2 Konkurrerande verksamhet

En tjänsteman får inte utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag, som konkurrerar med arbets- givaren. Tjänstemannen får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på hans arbete i tjänsten. Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör han därför först samråda med arbetsgivaren.

Mom 3 Förtroendeuppdrag

En tjänsteman har rätt att mottaga statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag.

§ 4 Semester

Mom 1 Allmänna bestämmelser

Semester utgår enligt lag med i mom 2, 3, 5:1–5:2, 6 och 7 angivna till- lägg, och i mom 4 och 5:3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen framgår i nämnda moment.

Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemanna- parten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.

Mom 3 Sammanfallande intjänande- och semesterår

Vid införande av sammanfallande intjänande- och semesterår, ska in- tjänande och semesterperioder inte vara kortare än 12 månader.

Vid tillämpning av sammanfallande intjänande- och semesterår gäller följande:

När intjänandeår och semesterår sammanfaller ska erhållen semester- lön betraktas som á contoutbetalning och avräknas från såväl semes- terersättning som lön. Arbetstagare som erhållit fler semesterdagar än som är intjänade ska återbetala för mycket utbetald semesterlön/ tillägg.

Motsvarande lönekorrigering görs om sysselsättningsgraden ändrats under semesteråret.

Avräkning ska inte göras om anställningen upphört på grund av:

1) arbetstagarens sjukdom eller

2) förhållanden som avses i 4 § tredje stycket första meningen i lagen om anställningsskydd eller

3) uppsägning från arbetsgivarens sida som beror på förhållanden som inte hänför sig till arbetstagaren personligen.

Mom 4 Semesterns längd m.m.

Mom 4:1 Semesterns längd

Semester utgår enligt lag. Dock kan, genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen enligt § 6 mom 1, tjänstemannen er- hålla ytterligare 3 eller 5 dagars semester.

Anmärkning

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För tjäns- temän med flera semesterdagar än 25 fastställes antal dagar med semesterlön enligt principerna i § 7 semesterlagen.

Mom 4:2 Garantiregel

Semester, som i det individuella fallet på grund av kollektivt eller en- skilt arbetsavtal kommit att utgå med större antal dagar än detta avtal stadgar, ska inte röna försämring genom detta avtal.

Denna garantiregel gäller dock inte i de fall en tjänsteman till följd av ändrade tjänstgöringsförhållanden inte längre har uppburit skifter- sättning eller ersättning för förskjuten arbetstid året innan semestern utgår eller inte längre har att utföra förberedelse- och avslutningsar- bete enligt bestämmelsen i § 6 mom 1:2.

Om vid något företag enligt före avtalets tillkomst gällande tjänste- mannareglemente längre semester räknat i dagar per åt utgår än här föreskrivs, må avtalets ikraftträdande i och för sig inte föranleda rubb- ning av reglementes semesterbestämmelser.

Uppstår vid något företag fråga om ändring av semesterbestämmelser i gällande reglemente, ska meddelande härom lämnas tjänstemanna- parten och, innan avgörande träffas, förhandlingar äga rum, om tjäns- temannaparten så önskar.

Mom 4:3 Intjänanderätt vid befordran eller nyanställning

För vid företaget befordrad eller nyanställd tjänsteman ska i intjä- nandeåret enligt semesterlagen även inräknas tid, varunder tjänste- mannen i denna eller annan egenskap varit anställd i företaget eller, i fråga om koncern, i annat till koncernen hörande företag.

Mom 5 Semesterlön, semesterersättning m.m.

Mom 5:1 Semesterlön

Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan.

För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.

Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör

• 0,8 % av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månadslön.

Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t.ex. fasta skift-, jour-, be- redskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision el- ler liknande).

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad – se mom 5:4.

• 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret.

Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang:

– provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar

– premielön

– skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig läne- del i den mån den inte inräknats i månadslönen.

Till ”summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjä- nandeåret” ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semes- terlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet

anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exklusive se- mesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrun- dande frånvaro under intjänandeåret.

Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning inte ska medtas i ovanstående genomsnitts- beräkning om tjänstemannen under intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.

Anmärkningar

1) Semestertillägget 0,5 % förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 % multipliceras med det antal semesterdagar tjänstemannen är berät- tigad till enligt mom 3 och divideras med antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har intjänat.

2) Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga löne- delar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.

3) Vad övertidsersättning, ersättning per överskjutande timme vid deltids- anställning och restidsersättning beträffar har divisorerna i § 6 mom 3:2 och 4:1 respektive § 7 mom 3 nedjusterats så att de inbegriper semesterlön.

Mom 5:2 Semesterersättning

Semesterersättning beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 4:1. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den spa-rade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad – se mom 5:4.

Mom 5:3 Löneavdrag vid uttag av obetalda semesterdagar

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänsteman- nens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen.

Beträffande begreppet månadslön – se mom 5:1.

Mom 5:4 Ändrad sysselsättningsgrad

Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättnings- grad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordi- narie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.

Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den syselsättningsgrad som har gällt un- der det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.

Beträffande begreppet månadslön – se mom 5:1.

Mom 5:5 Utbetalning av semesterlön

Vid utbetalning av semesterlön gäller följande:

Huvudregel

Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetal- ningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget om 0,5 % utbetalas senast vid semesterårets slut.

Undantag 1

Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har han rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få utbetalt à conto ett av arbetsgivaren uppskattat semes- tertillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets utgång utbetala det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt mom 5:1.

Undantag 2

Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla kan arbetsgivaren utbetala så kallad resterande semester- lön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstill- fälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semester- årets utgång.

Mom 6 Sparande av semester m.m.

Mom 6:1 Sparande av semester

Om en tjänsteman har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 äger tjänstemannen efter överenskommelse med arbetsgivaren rätt att även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att han inte samma år tar ut tidigare sparad semester.

Arbetsgivaren och tjänstemannen ska överenskomma om hur ovan- nämnda sparade semesterdagar ska utläggas såväl vad beträffar se- mesteråret som förläggningen under detta.

Mom 6:2 Uttag av sparade semesterdagar

Sparade semesterdagar ska uttas i den ordning de sparats. Semester- dagar som sparats enligt lag ska uttas före semesterdagar som sparats enligt mom 5:1 under samma år.

Mom 6:3 Semesterlön för sparade semesterdagar

Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 5:1 (exklu- sive anmärkning 1). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % ska dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.

Semesterlönen för sparad semesterdag ska vidare anpassas till tjänste- mannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen tas ut.

Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid – se mom 5:4.

Mom 7 Semester för nyanställda m.fl.

Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar inte täcker tiden för företagets huvudsemester eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan ar- betsgivaren och tjänstemannen överenskomma om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar.

Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag ska vara skriftlig.

Vid ledighet utan löneavdrag görs, om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestäm- melser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska inte göras om anställningen upphört på grund av

1) arbetstagarens sjukdom, eller

2) förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen lagen om anställningsskydd (1982:80), eller

3) uppsägning från arbetsgivarens sida som beror på förhållande som inte hänför sig till arbetstagaren personligen.

Anmärkningar

Om tjänstemannen har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar hans intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 § tredje stycket semesterlagen.

Semesterledighet för tjänstemän med tidsbegränsad anställning, vars anställning inte avses pågå längre än tre månader och som inte varar längre, ska inte läggas ut, såvida inte detta överenskommits. Semester- ersättning ska dock utbetalas.

Mom 8 Intyg om uttagen semester

Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande – se § 11 mom 3:9.

Mom 9 Semester för intermittent deltidsarbetande

Om en tjänsteman är deltidsanställd och det för honom gällande arbets- tidsschemat innebär att han inte arbetar varje dag varje vecka (in- termittent deltidsarbetande) gäller följande. Antalet bruttosemester- dagar enligt mom 3, vilka ska utläggas under semesteråret, ska pro- portioneras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda tjänstemän i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålles (nettosemester- dagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbets- dagar för tjänstemannen.

Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad se- mester) och obetalda semesterdagar ska utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande:

xxxxx arbetsdagar per xxxxx xxxxx bruttosemesterdagar som ska

5 x utläggas

= antal semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar).

Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.

Med ”antalet arbetsdagar per vecka” avses det antal dagar som, en- ligt för tjänstemannen gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per fyra veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel).

Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsumeras en hel semesterdag även för den dag tjänste- mannen endast skulle ha arbetat del av dagen.

Sjuklön och föräldralön

Exempel

Tjänstemannens deltid är Xxxxx nettosemesterdagar

förlagd till i genomsnitt (vid 25 dagars brutto-

följande antal arbetsdagar semester) per vecka

4 20

3,5 18

3 15

2,5 13

2 10

Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att ”antalet arbets- dagar per vecka” förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.

Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneav- drag (vid obetald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.

§ 5 Sjuklön och föräldralön

Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan

Mom 1:1 Rätten till sjuklön

Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjuk- perioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2:2 2:a st. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3-6.

Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.

Mom 1:2 Sjukanmälan

När en tjänsteman blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska tjänste- mannen snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska tjänstemannen så snart det kan ske meddela arbetsgivaren när tjänste- mannen beräknar kunna återgå i arbete.

Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning en- ligt socialförsäkringsbalken.

Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § 1 st SjLL).

Mom 2 Försäkran och läkarintyg

Mom 2:1 Försäkran

Tjänstemannen ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmå- ga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar tjänste- mannen skulle ha arbetat (9 § SjLL).

Mom 2:2 Läkarintyg

Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr.o.m. den sjunde kalender- dagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänstemannen styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkar- intyg (8 § 2:a st SjLL).

Om arbetsgivaren så begär ska tjänstemannen styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

Mom 3 Sjuklönetidens längd Huvudregel

Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön ska arbetsgivaren utge sådan till honom.

– för grupp 1: t.o.m. 90:e kalenderdagen i sjukperioden

– för grupp 2: t.o.m. 45:e kalenderdagen i sjukperioden.

Tjänstemannen tillhör grupp 1

– om han har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd

– eller om han har övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar.

Tjänstemannen tillhör grupp 2 i övriga fall.

Undantag 1

Om tjänstemannen under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgiva- ren, så att antalet sjuklönedagar, inklusive sjuklönedagar i den aktu- ella sjuklöneperioden, uppgår till minst 105 för grupp 1 respektive

minst 45 för grupp 2, upphör sjuklönerätten för sjukdomsfallet efter 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden.

Med sjuklönedagar avses dels dagar med sjukavdrag, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.

Undantag 2

Om sjukpension enligt ITP-planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.

Undantag 3

För tjänsteman, som visstidsanställs för kortare tid än en månad, inträ- der rätten till sjuklön först sedan tjänstemannen tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagar innan sjukdomsfallet in- träffar.

Mom 4 Sjuklönens storlek

Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande:

Mom 4:1 Sjuklön t.o.m. 14:e kalenderdagen per sjukperiod

Sjukdom t.o.m. 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden:

För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs avdrag med

för sjukfrånvaro för upp till 20 % av ge-

månadslönen x 12 nomsnittlig veckoarbetstid (karens) i

52 x veckoarbetstiden sjuklöneperioden

20 % x månadslönen x 12 för sjukfrånvaro överstigande 20 % av 52 x veckoarbetstiden genomsnittlig veckoarbetstid till och

med dag 14 i sjuklöneperioden

För tjänstemän som regelbundet arbetar andra arbetstider än dagtid utges dessutom sjuklön med 80 % av bortfallen ob-ersättning efter karensperiod till och med dag 14 i sjuklöneperioden.

Anmärkning 1

Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar efter det en tidigare sjukperiod avslutats betraktas denna som en fortsättning på föregående sjuk- period. Det ska också noteras att alla karensavdrag som görs inom samma sjuklöneperiod betraktas som ett karensavdrag även om löneavdragen sker

på olika dagar.

Anmärkning 2

Om tjänstemannen under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft tio karensavdrag enligt ovan görs sjukavdrag och utges sjuklön utan karensperiod.

Anmärkning 3

För tjänsteman, som enligt beslut av försäkringskassan av medicinska skäl även för den inledande perioden är berättigad till sjuklön med 80 procent, görs sjukavdrag utan karensperiod.

Anmärkning 4

Månadslönen = den aktuella månadslönen.

(För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen).

Med månadslön avses i detta moment

• fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t.ex. fasta skift- eller övertidstillägg)

• den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överens- kommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag ska göras.

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den en- skilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräk- nas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler, varvid 0-4 av- rundas nedåt och 5-9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

Mom 4:2 Sjukdom fr.o.m. 15:e kalenderdagen

Sjukdom fr.o.m. 15:e kalenderdagen t.o.m. den 90:e dagen. För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjuk- avdrag per dag enligt följande:

För tjänstemän med månadslön om högst 8 x prisbasbeloppet/12 90 % x  månadslönen x 12

365

För tjänstemän med månadslön över 8 x prisbasbeloppet/12 80 % x 8 prisbasbelopp + 10 % x månadslönen x 12

365 365

Anmärkning 1

Med månadslön i detta moment avses vad som anges i mom 4:1. Anmärk- ning 4.

Anmärkning 2

Vid ändring av lön görs sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.

Anmärkning 3

Sjukavdraget per dag får inte överstiga den fasta kontanta månadslönen x 12

365

Månadslönen = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen).

Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begräns- ningsregel

• fasta lönetillägg per månad (t.ex. fasta skift- eller övertidstillägg)

• sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens person- liga arbetsinsats

• garanterad minimiprovision eller liknande

Mom 5 Vissa samordningsregler

Mom 5:1 Livränta

Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräknas enligt mom 4 utan i stället utgöra skillnaden mellan 80 % av månadslönen och livräntan.

Mom 5:2 Ersättning från annan försäkring

Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har be- talat premien för denna försäkring ska sjuklönen minskas med ersätt- ningen.

Mom 5:3 Annan ersättning från staten

Omtjänstemannenfårannanersättningfrånstatenänfråndenallmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt person- skadeskydd, ska sjuklönen minskas med ersättningen.

Mom 6 Inskränkningar i rätten till sjuklön

Mom 6:1 Förtigande av sjukdom

Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att tjänstemannen li- der av viss sjukdom, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön efter den 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

Mom 6:2 Inte lämnat friskintyg

Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänste- mannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön efter den 14:e kalen- derdagen i sjuklöneperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjuk- domen i fråga.

Mom 6:3 Nedsatta sjukförmåner

Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

Mom 6:4 Skada vid olycksfall vållad av tredje man

Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbets- skada (TFA), ska arbetsgivaren utge sjuklön endast om – respektive i den utsträckning – tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige.

Mom 6:5 Olycksfall hos annan arbetsgivare

Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse ska arbets- givaren utge sjuklön efter den 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.

Mom 6:6 Övriga inskränkningar i rätten till sjuklön

Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön efter den 14:e kalender- dagen i sjuklöneperioden

– om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller

– om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad, eller

– om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.

Anmärkningar

1) Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension – se mom 3 undantag 2.

2) Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samord- ningsregler – se mom 5.

Mom 7 Föräldralön

Mom 7:1 Rätten till föräldralön

En tjänsteman som är tjänstledig i samband med barns födelse eller adoption har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om

– tjänstemannen har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd, samt

– föräldralön utges enbart för en sammanhängande ledighetsperiod. Om tjänstledigheten skulle bli kortare än två, tre, fyra eller fem månader beroende på intjände, utges föräldralön inte för längre tid än ledigheten omfattar. Tjänstledigheten ska äga rum inom 18 månader från barnets födelse eller adoption.

Föräldralön utges inte för lönedelar över 15 prisbasbelopp genom 12.

Mom 7:2 Föräldralön utgörs av

Momentet ändras enligt nedan

– två månadslöner minus 60 frånvaroavdrag beräknat per dag enligt nedan, om tjänstemannen har varit anställd i ett men inte två år i följd.

– tre månadslöner minus 90 frånvaroavdrag beräknat per dag enligt nedan, om tjänstemannen har varit anställd i två år i följd eller mer.

– fyra månadslöner minus 120 frånvaroavdrag beräknat per dag en- ligt nedan, om tjänstemannen har varit anställd i tre år i följd eller mer.

– fem månadslöner minus 150 frånvaroavdrag beräknat per dag en- ligt nedan, om tjänstemannen har varit anställd i fyra år i följd eller mer.

– sex månadslöner minus 180 frånvaroavdrag beräknat per dag enligt nedan, om tjänstemannen har varit anställd i fem år i följd eller mer.

Frånvaroavdraget beräknas enligt följande:

För tjänstemän med månadslön om högst 10 x prisbasbeloppet/12 90 % x månadslönen x 12

365

För tjänstemän med månadslön över 10 x prisbasbeloppet/12 80 % x 10 pbb + 10 % x månadslönen x 12

365 365

Anmärkningar

Med månadslön i detta moment avses vad som anges i mom 4.1. Anmärk- ning 4.

Mom 7:3 Utbetalning av föräldralön

Utbetalning av föräldralön sker vid ordinarie löneutbetalningstillfälle under den tid föräldralön utges.

Mom 7:4 Reduktion av föräldralön

Föräldralön utges inte om tjänstemannen undantas från föräldrapen- ning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har ned- satts ska föräldralönen reduceras i motsvarande grad.

Mom 7:5 Löneavdrag

Under tjänstledighet i samband med barns födelse görs avdrag enligt

§ 9 mom 2:2. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldra- lön enligt ovan och när tjänstemannen saknar sådan rätt.

Mom 8 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje från- varotimme med

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med tjänstemannens hela månadslön.

Mom 9 Övriga bestämmelser

Mom 9:1 Tillämpning

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.

Övertidskompensation

Mom 9:2 Smittbärare

Om tjänstemannen måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning gäller följande:

Frånvaro t.o.m. 14:e kalenderdagen

För varje timme en tjänsteman är frånvarande görs avdrag med månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön se mom 4:1 resp mom 4:2.

Fr.o.m. 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 4:2.

För tjänsteman med månadslön över 8 x basbeloppet/12 får beräk- ningsformeln följande lydelse:

80 % x 8 prisbasbelopp + 10 % x månadslönen x 12

365 365

§ 6 Övertidskompensation

Mom 1 Rätten till särskild övertidskompensation

Mom 1:1 Överenskommelse med vissa tjänstemän

Tjänsteman har rätt till särskild övertidskompensation om inte annat följer av detta moment andra stycket eller mom 1:2.

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att särskild kompensation för övertidsarbete inte utgår genom att över- tidsarbetet ersätts med t.ex. högre lön och/eller tre eller fem semester- dagar utöver lagstadgad semester.

Sådana överenskommelser är avsedda för tjänstemän i chefsställning eller i annan kvalificerad befattning eller tjänstemän som har okon- trollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning.

Överenskommelsen ska avse en period om ett semesterår, om arbets- givaren och tjänstemannen inte överenskommit om annat.

Anmärkningar

Överenskommelsen bör innehålla uppgifter om aktuell lön samt eventuella lönetillägg och/eller extra semesterdagar som utges istället för övertidskom- pensation. Det bör också framgå vilka särskilda omständigheter som överens- kommelsen vilar på. Sådana uppgifter kan anges i överenskommelse mellan arbetsgivare och tjänsteman eller i lokal överenskommelse.

Mom 1:2 Förberedelse- och avslutningsarbete

Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen överenskommit om att tjänstemannen dagligen ska utföra förberedelse- och avslutnings- arbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts eller fast- ställes med hänsyn härtill ska tjänstemannen kompenseras för detta förhållande genom att tjänstemannen får ytterligare tre dagars semes- ter utöver den lagstadgade.

Överenskommelsen ska avse en period om ett semesterår om arbets- givaren och tjänstemannen inte överenskommit om annat.

Mom 2 Förutsättningar för särskild övertidskompensation

Mom 2:1 Definition av övertidsarbete

Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för honom gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om

– övertidsarbetet har beordrats på förhand eller

– där beordrandet på förhand inte kunnat ske övertidsarbete har god- känts i efterhand av arbetsgivaren.

Beträffande deltidsarbete, se mom 4.

Mom 2:2 Förberedelse- och avslutningsarbeten

Som övertid räknas inte tid som åtgår för att utföra för tjänsteman- nens befattning nödvändiga och normalt förekommande förbered- else- och avslutningsarbeten.

Mom 2:3 Beräkning av övertid

Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete medräknas endast fulla halvtimmar.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie ar- betstiden viss dag, ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.

Mom 2:4 Övertidsarbete som inte ansluter till ordinarie arbetstid

Om en tjänsteman beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges över- tidskompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll.

Mom 2:5 Reskostnader vid övertidsarbete

Om tjänstemannen inställer sig till övertidsarbete enligt mom 2:4 och reskostnader därvid uppstår för honom ska arbetsgivaren ersätta dessa. Detta gäller även för tjänsteman som enligt mom 1 inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete.

Mom 2:6 Övertidsarbete vid förkortad ordinarie daglig arbetstid

Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t.ex. sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden ska tilläm- pas, ska ske med utgångspunkt från den längre (under resten av året gällande) dagliga arbetstiden.

Mom 3 Övertidskompensationens storlek

Mom 3:1 Ersättning i pengar alternativt ledighet

Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller – om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksam- heten vid företaget – i form av ledig tid (kompensationsledighet).

Vid samrådet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möjligt, beaktas tjänstemannens önskemål om när kom- pensationsledigheten ska utläggas.

Mom 3:2 Ersättningens storlek

Övertidsersättning per timme utges enligt följande:

a) för övertidsarbete kl. 06–20 helgfria måndagar–fredagar månadslönen

94

b) för övertidsarbete på annan tid månadslönen

72

Anmärkning

Övertidsarbete på för den enskilde tjänstemannen arbetsfria vardagar samt midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på ”annan tid”.

Beträffande semesterlön se § 4 mom 5:1, anmärkning 3.

Med månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska må- nadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen).

Kompensationsledighet för övertidsarbete, som avses under ovan an- givna

a) utges med 1,5 timme för varje övertidstimme

b) utges med 2 timmar för varje övertidstimme.

Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid)

Mom 4:1 Ersättning för mertid

Om en deltidsanställd tjänsteman har utfört arbete utöver den för hans deltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid) utges ersättning per överskjutande timme med

månadslönen

3,5 x veckoarbetstiden

Beträffande semesterlön se § 4 mom 5:1, anmärkning 3.

Med månadslönen avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön.

Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helg- fri vecka, räknat i genomsnitt per månad.

Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas en- dast fulla halvtimmar.

Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsan- ställningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidspe- rioderna sammanräknas.

Mom 4:2 Övertidskompensation vid mertidsarbete

Om mertidsarbetet pågår före eller efter de klockslag som gäller be- träffande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltidsan- ställning i motsvarande befattning vid företaget, utges övertidskom- pensation enligt mom 1–3.

Vid tillämpningen av divisorerna i mom 3 ska tjänstemannens lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

Anmärkning

Övertids- och mertidsarbete för deltidsanställda tjänstemän kan ske efter överenskommelse mellan arbetsgivare och tjänsteman.

§ 7 Restidsersättning

Mom 1 Rätten till restidsersättning

Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undan- tag.

Huvudregel

– Om tjänstemannen har rätt till särskild kompensation för över- tidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan.

– Om tjänstemannen inte har rätt till särskild kompensation för över tidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om att tjänstemannen ska vara undantagen bestämmelserna om restids- ersättning.

Undantag

– Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kom- pensation för restid ska utgå i annan form, t.ex. att förekomsten av restid ska beaktas vid fastställande av lönen. Sådan överenskom- melse bör vara skriftlig.

– Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t.ex. såsom resande försäljare, servicetek- niker eller liknande, har rätt till restidsersättning endast om arbets- givaren och tjänstemannen överenskommit om sådan.

Mom 2 Förutsättningar för restidsersättning

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en be- ordrad tjänsteresa som åtgår för själva resan till bestämmelseorten.

Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjänstemannen räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför tjänstemannens ordi- narie arbetstid.

Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas.

Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna sammanräknas.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, ska tiden kl. 22–08 inte medräknas.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.

Restidsersättning Lön för del av löneperiod Permission, tjänstledighet mm

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmel- ser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respek- tive företag.

Mom 3 Restidsersättningens storlek Restidsersättning utges per timme med månadslönen

240

utom när resan har företagits under tiden från kl. 18 fredag fram till kl. 06 måndag eller från kl. 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl. 06 dag efter helgdag, då ersättningen är

månadslönen 190

Restidsersättning enligt divisorn 240 utges för högst sex timmar per kalenderdygn, såvida inte längre restid kan visas.

Beträffande semesterlön se § 4 mom 5:1, anmärkning 3. Beträffande begreppet månadslön, se § 6 mom 3:2.

Vid tillämpning av divisorerna ska en deltidsanställd tjänstemans lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.

§ 8 Lön för del av löneperiod

Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalender- dag som anställningen omfattar utges en dagslön. Beträffande begrep- pet dagslön (och månadslön) se § 9 mom 2:2.

§ 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet och deltidspension

Mom 1 Permission

Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall (t.ex. vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemans familj eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permi- sion beviljas även för en eller flera dagar.

Där påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton inte är sedvanliga fridagar bör permission beviljas under dessa dagar i den mån så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

Tjänstemannen har rätt till en dags permission under de år national- dagen 6 juni infaller på lördag eller söndag. Sådan permission förutsät- ter att tjänstemannen varit anställd minst fem månader när national- dagen infaller dessa dagar. Ledighet av detta skäl kan inte uttas an- nat år. För deltidsanställd tjänsteman proportioneras ledigheten i för- hållande till arbetstidsmåttet.

Mom 2 Tjänstledighet

Mom 2:1 Tjänstledighet

Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) beviljas om arbets- givaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid fö- retaget.

När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska han för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får inte förläg- gas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman som har veckovila förlagd till annan dag än söndag ska motsvarande regel till- lämpas.

Överenskommelse om tjänstledighet för att pröva annat arbete i re- habiliteringssyfte kan träffas mellan företaget och tjänstemannen. Le- digheten begränsas till sex månader men kan förlängas genom över- enskommelse mellan företag och tjänstemannen. Hänsyn ska tas till konkurrens- och jävsituationer.

Mom 2:2 Löneavdrag vid tjänstledighet

När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs av- drag enligt följande:

Om tjänstemannen är tjänstledig

– under en period om högst 5 (6)* arbetsdagar ska för varje arbets- dag som är tjänstledig göras avdrag med

1 av månadslönen 21 (25)*

– under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar ska för varje tjänst- ledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri vardag samt sön- eller helgdagar) göras avdrag med dagslönen.

Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12

365

* Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka

Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslön beräknas som 4,3 x veckolönen.)

Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang

– fasta lönetillägg per månad (t.ex. fasta skift- eller övertidstillägg)

– sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats

– garanterad minimiprovision eller liknande.

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermå- nader ska tjänstemannens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använ- der vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet ”kalendermånad” mot ”avräkningsperiod”.

Mom 2:3 Löneavdrag vid tjänstledighet för deltidsanställd

Om tjänstemannen är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbets- tid endast under vissa av veckans arbetsdagar (så kallad intermittent deltidsarbete), ska tjänstledighetsavdrag göras enligt följande: månadslönen dividerad med

antalet arbetsdagar / vecka x 21 (25)* 5 (6)*

Exempel: Tjänstemannens deltid är förlagd

till följande antal arbetsdagar / vecka Avdrag

4 månadslönen

16,8

3,5 månadslönen

14,7

3  månadslönen

12,6

2,5  månadslönen

10,5 2

månadslönen 8,4

* Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka

Med ”antal arbetsdagar/vecka” avses antalet arbetsdagar per helgfri vecka beräknat i genomsnitt per månad.

Avdrag enligt ovan ska göras för varje dag under vilken tjänsteman- nen är tjänstledig och som annars skulle utgjort arbetsdag för honom. Beträffande begreppet månadslön – se mom 2:2.

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermå- nader ska tjänstemannens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använ- de vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet ”kalendermånad” mot ”avräkningsperiod”.

Mom 3 Annan ledighet

Mom 3:1 Annan ledighet

Xxxxx ledighet beviljas för del av dag om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

Mom 3:2 Löneavdrag vid annan ledighet

När en tjänsteman är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme. Avdraget per timme

=  1 av månadslönen 175

Beträffande begreppet månadslön – se mom 2:2.

Vid tillämpning av divisorn 175 för en deltidsanställd tjänsteman ska deltidslönen först uppräknas till lön motsvarande full ordinarie ar- betstid.

Mom 4 Löneavdrag i samband med havandeskap och tillfällig föräldrapenning

Beträffande ledighet i samband med havandeskap respektive med till- fällig föräldrapenning se § 5 mom 7 respektive 8.

Mom 5 Deltidspension

Tjänsteman och arbetsgivare kan komma överens om att tjänsteman från 62 års ålder ska gå ner i arbetstid, så kallad deltidspension.

Tjänsteman som vill gå i deltidspension ska skriftligen ansöka om det- ta sex månader före önskad tidpunkt för deltidspensioneringen.

En ansökan om deltidspension ska behandlas sakligt och objektivt.

Konflikter mellan arbetsgivare och arbetare

Arbetsgivaren ska inom två månader från ansökan underrättatjänste- mannen om ansökan kan beviljas eller inte.

Om arbetsgivaren beviljar ansökan om deltidspension blir anställning- en, från det datum då tjänstemannen går ner i arbetstid, en deltidstjänst med den sysselsättningsgrad som följer av deltidspensioneringen.

För det fall arbetsgivaren inte beviljar ansökan ska en skriftlig mo- tivering överlämnas till såväl tjänsteman som till lokal facklig part. Tjänstemannen och lokal facklig part har då rätt till överläggning med arbetsgivaren om beslutet.

Företrädesrätt till anställning med en högre sysselsättningsgrad enligt 25a § lagen om anställningsskydd gäller inte för tjänsteman som har deltidsanställning genom deltidspensionering enligt detta avtal.

§ 10 Tjänstemans åligganden och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare

Mom 1 Arbetsskyldighet

Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) tillkommer det tjänsteman

att på vanligt sätt utföra de uppdrag och åligganden, som är med tjäns- ten förenade;

att utföra sådant arbete, vilket i övrigt faller inom tjänstemännens vid företaget arbetsområde;

att utföra arbeten, som möjliggör eller underlättar driftens återuppta- gande vid konfliktens slut; samt

att utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verktyg och andra anordningar för företagets eget bruk, vilka arbetsupp- gifter i första hand ska anförtros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls- och reparationsarbeten eller arbetsledande arbete inom berörd verksamhet.

I den mån arbetsgivaren med egen arbetskraft verkställer lossning av gods för företagets eget bruk och vid inträffat varsel om arbetskonflikt avbeställning av godsleveranser inte kunnat ske, åligger det tjänste- man att vid order om det delta i sådant arbete.

Mom 2 Skyddsarbete

Utöver vad i föregående moment nämns åligger det tjänsteman att vid behov delta i skyddsarbeten.

Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete, som vid ett konfliktut- brott erfordras för att driften ska kunna avslutas på ett tekniskt för- svarligt sätt, dels sådant arbete som erfordras för avvärjande av fara för människor eller för skada på byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller för skada på sådant varulager, vil- ket inte under konflikten tas i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekom- mande av förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade.

Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning, samt arbete, vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel.

Mom 3 Överläggning om visst arbete

Skulle arbetsgivaren under konflikt ifrågasätta utförandet av visst i denna paragraf inte omnämnt arbete ska överläggning därom föras med den eller dem som är avsedda att utföra arbetet eller ock med av tjänste- männen utsedda representanter. Har respektive arbetsgivarförbund och tjänstemannapart gemensamt fattat beslut rörande här avsett arbete, är tjänstemännen skyldiga att ställa sig detta till efterrättelse. Kan organisationerna inte enas, ska frågan på endera organisationens begäran hänskjutas till förtroenderådet. Rådets beslut är bindande.

Mom 4 Olovlig konflikt

Vid konflikt, som inte är tillåten enligt lag eller kollektivavtal, är tjänsteman om arbetsgivaren så påfordrar skyldig att i den utsträck- ning så skäligen – mot bakgrund av rådande förhållanden – kan ske utföra allt ifrågakommande arbete.

Mom 5 Uppsägning, permittering och löneminskning vid konflikt Uppsägning av tjänsteman må inte företas i anledning av befarad eller pågående konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändra- de förhållanden kommer att göra det omöjligt att vid driftens återupp- tagande bereda tjänsteman sysselsättning.

Har konflikt pågått under minst tre månader och kan tjänstemännen inte beredas full sysselsättning, må däremot, med motsvarande ge- nomsnittliga förkortning av tjänstgöringstiden, lönen kunna minskas med 10 %, efter en månad med ytterligare 10 % osv. intill dess lönen nedgått till 60 % av ursprungligt belopp.

Den reducering av lön, som medges enligt föregående stycke, må inte föranleda minskning av avgift till pensions- eller annan på grund av tjänsten tecknad försäkring.

§ 11 Uppsägning

Mom 1 Uppsägning från tjänstemannens sida

Mom 1:1 Uppsägningstid

Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är följande om inte annat gäller enligt mom 3:1–5 nedan.

Anställningstid vid företaget* Tjänstemannens uppsägningstid kortare än 2 år 1 månad

2 år men kortare än 6 år 2 månader

fr.o.m. 6 år 3 månader

*Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i 3 § lagen om anställningsskydd.

Tjänsteman som i det enskilda anställningsavtalet har annan uppsäg- ningstid än ovan angivna vid ikraftträdandet av detta avtal behåller denna.

Mom 1:2 Formen för uppsägning

För att det inte ska uppstå tvist om uppsägning har skett eller inte, bör tjänstemannen göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen ändå sker muntligen bör tjänstemannen så snart möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.

Mom 2 Uppsägning från arbetsgivarens sida

Mom 2:1 Turordning vid driftsinskränkning och återanställning

De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställandet av tu- rordning ske med avsteg från lagens bestämmelser. De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att fö- retagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möj- ligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träf- far överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.

De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i

§§ 25 - 27 lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla.

Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade över- enskommelser.

Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna, om endera part begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna rikt- linjer.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i detta moment tillhandahåller den lokala respektive den cen- trala avtalsparten relevant faktaunderlag.

Anmärkning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iaktta- gande av förhandlingsordning.

Mom 2:2 Uppsägningstid

Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande om inte annat gäller enligt mom 3:1–5 nedan.

Anställningstid vid företaget* Arbetsgivarens uppsägningstid kortare än 2 år 1 månad

2 år men kortare än 4 år 2 månader

4 år men kortare än 6 år 3 månader

6 år men kortare än 8 år 4 månader

8 år men kortare än 10 år 5 månader

minst 10 år 6 månader

*Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i 3 § lagen om anställningsskydd.

Har tjänsteman, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsäg- ningsdagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid ska uppsägningstiden enligt ovan förlängas med sex månader. Denna regel tillämpas inte efter att tjänstemannen uppnått 67 års ålder.

Mom 2:3 Varsel

Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd ska ge lokalt till arbetstagarorganisation ska anses ha skett, när arbetsgiva- ren har överlämnat varselskrivelse till den lokala tjänstemannaparten

eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive tjänstemannaförbunds adress. Varsel som arbetsgivaren har gett under tid, då företaget har semester- stopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.

Mom 2:4 Lön under uppsägningstid

I anslutning till 12 § lagen om anställningsskydd gäller följande för tjänstemän som inte kan beredas arbete under uppsägningstiden.

För tjänstemän som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats, gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provi- sionsinkomsten under närmast fö-regående tolvmånadersperiod.

Motsvarande gäller tjänstemän med tantiem, produktionspremie eller liknande.

Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift-, jour- eller beredskaps- tjänstgöring normalt skulle ha utgetts till tjänstemannen gäller följande. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den under närmast föregå- ende tolvmånadersperiod erhållna ersättningen.

Mom 3 Övriga bestämmelser vid uppsägning

Mom 3:1 Överenskommelse om annan uppsägningstid Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida inte understiga uppsägningstiden som anges i tabellen i mom 2.2.

Anmärkning

För tjänsteman som har anställts före den 1 december 2020 gäller mom 3:1 i den äldre lydelsen enligt följande.

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om att annan uppsäg- ningstid ska gälla. Om så sker får emellertid uppsägningstiden från arbetsgi- varens sida inte understiga

– om tjänstemannen vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre: två månader. Efter två års anställning gäller dock uppsägningstid enligt tabellen i mom 2:2.

– i övriga fall: den tid som anges i tabellen i mom 2:2.

Mom 3:2 Upphörande av tidsbegränsad anställning

För tidsbegränsad anställning enligt § 5 lagen om anställningsskydd gäller följande.

Anställningen kan bringas att upphöra före den tid som avsetts vid anställningstillfället genom att arbetsgivaren eller tjänstemannen läm- nar skriftlig underrättelse. Sådan anställning upphör en månad efter det att någondera parten lämnat skriftlig underrättelse till den andra parten. Från arbetsgivarens sida får sådan underrättelse inte lämnas efter det att sex månader har förflutit från anställningens tillträdande.

I samband med underrättelse enligt ovan ska arbetsgivaren varsla be- rörd tjänstemannaklubb.

Mom 3:3 Anställning på prov

Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbets- givaren och tjänstemannen.

Mom 3:4 Uppsägningstid efter uppnådd pensionsålder enligt ITP-planen

Om tjänstemannen kvarstår i tjänst vid företaget efter det att gäl- lande ordinarie pensionsålder enligt ITP-planen är uppnådd är upp- sägningstiden enligt mom 1 och 2 för både arbetsgivaren och tjänste- mannen fram till dess att tjänstemannen uppnår den ålder som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd. När tjänstemannen uppnår den ålder som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd avslutas anställ- ningen i enlighet med mom 3:5.

Om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att denne uppnått den ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen tillämpas mom 1 och 2, om parterna inte kommit överens om längre uppsägningstid. När tjänstemannen uppnår den ålder som anges i 32 a § lagen om anställ- ningsskydd avslutas anställningen i enlighet med mom 3:5.

Mom 3:5 Avslut av anställning vid uppnådd pensionsålder enligt lagen om anställningsskydd

Om arbetsgivaren eller tjänstemannen vill att anställningen ska upp- höra vid utgången av den månad då tjänstemannen uppnår den ålder som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd, ska arbetsgivaren eller tjänstemannen lämna en skriftlig underrättelse om detta minst två må- nader innan anställningen ska upphöra.

Efter det att tjänstemannen uppnått den ålder som anges i 32 a § lagen om anställningsskydd upphör anställningen en månad efter det att skriftlig underrättelse lämnats.

Anmärkning

Varsel till facklig organisation behöver inte lämnas med anledning av avbry- tandet. Inte heller behöver överläggning genomföras med anledning av av- brytandet.

Åldern enligt 32 a § lagen om anställningsskydd är 68 år fr.o.m. den 1 januari 2020 och 69 år fr.o.m. den 1 januari 2023.

Mom 3:6 Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen

Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

Mom 3:7 Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Xx tjänstemannen lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägnings- tiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.

Mom 3:8 Tjänstgöringsbetyg

När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida har tjänstemannen rätt att erhålla tjänstgöringsbetyg, vilket utvisar

– den tid som tjänstemannen har varit anställd, och

– de arbetsuppgifter han har haft att utföra, samt

– om tjänstemannen så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.

Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få betyget.

Mom 3:9 Intyg om uttagen semester

När tjänstemannens anställning upphör har tjänstemannen rätt att er- hålla intyg som utvisar hur många av de lagstadgade 25 semesterda- garna tjänstemannen har tagit ut under innevarande semesterår.

Arbetsgivaren ska lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få intyget.

Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 ska den över- skjutande semestern i detta sammanhang anses ha uttagits först.

Förhandlingsordning Giltighetstid

Mom 3.10 Återanställning

Företrädesrätt till återanställning gäller inte tidsbegränsad anställning som bedöms få en varaktighet av högst sex veckor. Företrädesrätt gäller dock om det i direkt anslutning till varandra ingås flera anställ- ningar som sammantaget är längre än sex veckor.

§ 12 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK

Bestämmelser om vilken förhandlingsordning och vilka regler för Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK samt Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK, som ska gälla finns i överenskommelse den 3 februari 1992 mellan SAF och PTK och i §§ 9 och 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK.

För Ledarnas del gäller huvudavtalet SAF-SALF.

§ 13 Giltighetstid

Denna överenskommelse gäller t.o.m. den 30 april 2023.

Om avtalet inte sagts upp av någon av parterna senast tre månader före giltighetstidens utgång, förlängs det för ett år åt gången.

Om avtalet sagts upp och begäran om förhandling framställs senast tre månader före avtalets utlöpningsdag, löper avtalet med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

Part har rätt att säga upp avtalsåret 1 maj 2022 – 30 april 2023 under förutsättning att avtalen för tjänstemän sagts upp för märkessättan- de förbund inom industrin. Sådan uppsägning kan ske senast den 31 oktober 2021.

Protokollsanteckning

I anslutning till avtalets ingress har parterna observerat det förhållandet, att vissa till föreningen anslutna företag endast är anslutna för en mindre del av den av vederbörande företag totalt bedrivna rörelsen, medan huvuddelen av rörelsen faller inom andra branschområden.

För sådana fall enades parterna om att företagen i enlighet med hittills- varande praxis kunde påkalla att de villkor som gällde för tjänstemännen i företagens dominerande verksamhet, skulle gälla även för företagens verk- samhet inom den elektriska branschen.

TEKNIKGROSSISTERNAS ARBETSGIVAREFÖRENING

Xxxxx Xxxxxxxxxxx

UNIONEN

Xxxxxx Xxxxxxxx

LEDARNA

Xxxxx Xxxxxxxx

SVERIGES INGENJÖRER

Xxxxxx Xxxx

Huvudavtal

Utdrag ur

Förhandlingsprotokoll SAF–PTK av den 10 april 1986

§ 13

Förhandlingsordning, Tjänstemarkandsnämnd SAF–PTK,Tjänstemarknadskommitté SAF–PTK

SAF och PTK är ense om att bestämmelserna i §§ 9 och 10 i förhand- lingsprotokollet till avtalsuppgörelsen SAF–PTK den 21 maj 1976 skall gälla med samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställnings- villkor.

Utdrag ur

Förhandlingsprotokoll SAF–PTK av den 21 maj 1976

§ 9

Förhandlingsordning och Tjänstemarknads nämnd SAF–PTK

SAF och PTK är ense om att förhandlingsordningen i det tidigare gäl- lande huvudavtalet mellan SAF och SIF respektive mellan SAF och HTF och i det gällande huvudavtalet mellan XXX och SALF skall tillämpas t o m den 31 mars 1977.

Om det i något mellan parterna gällande avtal finns särskilda bestäm- melser om förhandlingsordning skall dessa bestämmelser tillämpas.

SAF och PTK överenskommer i avvaktan på eventuellt huvudavtal om tillsättande av en tjänstemarknadsnämnd SAF–PTK. Nämnden skall ha samma arbetsuppgifter som motsvarande nämnder i de tidi- gare huvudavtalet mellan SAF och SIF respektive SAF och HTF samt det gällande huvudavtalet mellan XXX och SALF. I nämnden skall ingå fem ledamöter för vardera SAF och PTK. Då den fungerar som skiljenämnd skall nämnden ledas av en gemensamt utsedd opar- tisk ordförande och bestå av två av nämndens ledamöter från vardera parten. Härvid skall det PTK-förbund som berörs av tvisten represen- teras av minst en ledamot.

Utdrag ur

Huvudavtal

Begreppet ”tjänsteman” nedan innefattar ”arbetsledare”.

Av paragrafnumren avser det första avtalet med SIF (HTF har övertagit avtalet från SIF) och det andra avtalet med SALF (efter namnbyte Ledarna).

Förhandlingsordning

§ 1 / § 3

Det förutsättes, att arbetsgivare och tjänstemän genom ömsesidigt hänsynstagande söker i samförstånd ordna sina gemensamma ange- lägenheter och såvitt möjigt förebygga uppkomsten av tvist.

§ 2 / § 5

Påkallas från endera sidan förhandling skall följande ordning gälla:

a) Förhandling mellan arbetsgivaren och tjänstemännens organisation vid företaget (lokal förhandling). Saknas sådan organisation, föres för- handlingen med den eller de tjänstemän vid förtaget, som tjänstemän- nen därtill utsett.

b) Förhandling under medverkan av respektive arbetsgivarförbund och SIF/SALF/CF (central förhandling).

Om och i den mån det förhållande, vartill rättsanspråk enligt kollek- tivt eller enskilt avtal hänför sig, varit känt på arbetsgivarsidan för vederbörande arbetsgivare eller hans organisation respektive å tjänste- mannasidan för tjänstemännens organisation (eller enligt § 2 a särskild utsedd företrädare för tjänstemännen) vid förtaget eller SIF/SALF/CF i fyra månader utan att förhandling begärts enligt bestämmelserna i denna paragraf, har parten därefter förlorat rätten att påkalla förhand- ling rörande anspråket. Oberoende av sådan kännedom om förhållan- det är rätten att påkalla förhandling försutten, om och i den mån för- hållandet ligger mer än två år tillbaka i tiden.

Lokal förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.

Kan uppgörelse ej ernås vid lokal förhandling rörande rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal, ankommer det på part, som vill full- följa ärendet, att hänskjuta frågan till central förhandling. Framställ- ning om sådan förhandling skall göras hos motsidan senast två måna-

der från den dag den lokala förhandlingen avslutats, vid äventyr att vederbörande anspråk eljest är preskriberat.

Central förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast tre veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om uppskov.

Protokollsanteckningar

1) För att underlätta behandlingen av lokala frågor är det lämpligt, att vardera parten utser en företrädare med uppgift att svara för kontakten med motparten; meddelande om företrädares namn bör lämnas motparten utan dröjsmål. Det får ankomma på de lokala parterna att avgöra huruvida ytterligare anordningar behöver vidtagas för hand- läggningen av de lokala frågorna.

2) Om arbetsgivare och tjänstemän enas därom, äger även lokal funktionär eller förtro- endeman utom företaget deltaga i lokal förhandling.

3) Vid förhandling mellan arbetsgivare och arbetare, som direkt eller indirekt gäller tjänstemännen eller viss tjänsteman, äger tjänstemännen rätt att vara representerade.

4) Om det förhållande, vartill rättsanspråk hänför sig, regleras i lag om anställ- ningsskydd skall i stället för de i § 2 / § 5 ovan angivna tidsfristerna gälla i nämnda lag angivna tidsfrister.

Intressetvister

§ 8 / § 11

Intressetvist avseende lönefråga av kollektiv natur, vilken icke kunnat lösas vid central förhandling enligt § 2 / § 5, äger berört arbetsgivar- förbund och SIF/SALF/CF var för sig rätt att hänskjuta till tjänste- marknadsnämnden / arbetsledarnämnden för utlåtande.

Dylikt hänskjutande skall ske inom tre veckor efter det central för- handling slutförts, vid påföljd att part eljest förlorar ifrågavarande rätt.

I den mån berört arbetsgivarförbund och SIF/SALF/CF är ense därom, äger de i stället hänskjuta lönefråga av här angiven art till bindande avgörande av förtroenderådet.

§ 9 / § 12

Föreligger intressetvist av annat slag än som angivits i § 8 / § 11, må berört arbetsgivarförbund och SIF/SALF/CF i den mån de är ense därom, hänskjuta tvisten till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledar- nämnden för dess utlåtande eller till förtroenderådet för bindande avgörande.

Protokollsanteckningar

1) Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enast om att förklara förhand-

lingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

2) Den möjlighet att hänskjuta tvist till tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden som i §§ 8 och 9 / §§ 11 och 12 tillerkänts arbetsgivarförbund, skall stå öppen även för SAF i tvist, där föreningen är förhandlingspart i förhållande till SIF/SALF/CF.

Tjänstemarknadsnämnd / Arbetsledarnämnd

§ 12 / § 15

Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämndenharattavgivautlåtande om lösningen av tvister enligt §§ 8 och 9 / §§ 11 och 12 ovan.

§ 13 / § 16

Begäran om utlåtande av tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämn- den skall göras skriftligen till nämnden med angivande av parts yrkande och med redogörele för de omständigheter som part vill åberopa till stöd för sitt yrkande. Nämnden bereder motparten tillfälle till yttrande och äger i övrigt att muntligen eller skriftligen införskaffa de ytterligare upplysningar, som nämnden anser ägnade att underlätta dess stånd- punktstagande.

Senast inom två veckor efter det ärende inkommit till nämnden skall kallelse till sammanträde utfärdas. Sammanträde skall därefter hållas snarast möjligt. Har part framställt önskemål om skyndsam handlägg- ning, åligger det nämnden att så långt möjligt ta hänsyn härtill.

Nämndens utlåtande eller beslut skall vara skriftligt och samtidigt till- ställas båda parter och är, såvida parterna ej enast om annat, offentligt.

Överenskommelse mellan EGA å ena sidan och HTF, Sveriges Ingenjörer respektive Ledarna å den andra om förskjuten arbetstid, jour- och beredskapstjänst.

Elgrossisternas Arbetsgivareförening (EGA) har ändrat namn till TeknikGrossisternas Arbetsivareförening (TGA).

Handelstjänstemannaförbundet (HTF) har genom sam- manslagning ändrat namn vill Unionen.

I Allmänna bestämmelser

1. Denna överenskommelse gäller för tjänstemän med undantag för befattningsskikt högre än två i befattningsnomenklaturen. Begreppet ”tjänsteman” i denna överenskommelse innefattar ”arbetsledare”.

2. De lokala parterna äger, om särskilda skäl föreligger, träffa över- enskommelse om andra ersättningsregler än vad nedan anges under avsnitt II–IV.

Överenskommelse om undantag från dessa ersättningsregler kan även träffas med tjänsteman i mer kvalificerad befattning till vilken skälig ersättning utges i annan ordning. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

3. Parterna är ense om att, i de avseenden överenskommelsen innebär medverkan av den lokala tjänstemannaorganisationen, HTF, Sveriges Ingenjörer respektiv Ledarna kan föra talan endast om angelägenheten avse medlem HTF, Sveriges Ingenjörer.

4. Frågor rörande omfördelning av den ordinarie arbetstiden, inarbet- ning av klämdagar och liknande samt förberedelse- och avslutnings- ningsarbeten enligt EGA-HTF/Sveriges Ingenjörer/Ledarna-avtalets

§ 5 mom 3:4 numera § 6 mom 2:2 berörs inte av denna överenskommelse.

5. Ersättning för förskjuten arbetstid, jour- och beredskapstjänst skall inräknas i underlag för semesterlön och -ersättning men ej beaktas vid tillämpning av bestämmelser rörande sjuklön, övertidsersätt- ning eller restidsersättning.

6. Om ett företag för närvarande tillämpar bestämmelser om ersätt- ning för förskjuten arbetstid, jour- eller beredskapstjänst, vilka be- stämmelser är förmånligare än vad nu överenskommits, ska någon försämring inte ske för tjänstemän som har dessa förmåner. Jäm- förelsen mellan den nu träffade överenskommelsen och de hittills

tillämpade ersättningsbestämmelserna ska avse den totala förmåns- nivån för den enskilde tjänstemannen med utgångspunkt från de arbetstidsförhållanden som gäller för honom när de nya bestäm- melserna träder i kraft.

Försämring kan undvikas på olika sätt, t.ex. genom avlösning.

7. I enlighet med den princip som sist i mellanvarande avtal mellan EGA och HTF/Sveriges Ingenjörer/Ledarna om allmänna anställ- ningsvillkor uttalats i en protokollsanteckning har EGA förklarat att man inte motsätter sig lokala uppgörelser om ersättning för förskjuten arbetstid för de till EGA anmälda tjänstemannagrupperna av sådant slag som berört företag kan ha blivit bundet av genom medlemskap i annat Svenskt Näringslivsförbund.

8. EGA och HTF/Sveriges Ingenjörer/Ledarna kommer att i informa- tion rörande överenskommelsen erinra om bestämmelserna i arbets- miljölagen om ledighet för nattvila och veckovila.

9. Fredsplikt gäller i de frågor som regleras i överenskommelsen.

II Förskjuten arbetstid

1. Med förskjuten arbetstid avses den del av tjänstemannens ordinarie arbetstidsmått som förläggs utanför det vid tjänstemannens arbets- plats gällande ordinarie dagarbetstidsschemat.

Protokollsanteckning:

Parterna är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på för- skjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anled- ning till förskjuten arbetstid inte föreligger, äger arbetsgivaren ändå genomföra förskjut- ning av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.

2. Arbetsgivaren bör såvitt möjligt senast 14 dagar i förväg lämna be- rörd tjänsteman meddelande om förskjutning av arbetstiden såvida arbetsgivaren ägt kännedom om de omständigheter som föranlett förskjutningen av arbetstiden. Sådant meddelande bör även inne- hålla uppgift om beräknad varaktighet av arbetstidens förskjutning.

3. Förskjuten arbetstid ersättes per timme enligt följande: Kl 18.00–7.00 vardagar månadslönen

540

Tid från kl 7.00 lördagar, från kl 18.00 trettondagsafton och dagarna före 1 maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx och Alla Helgons Dag till kl 6.00 påföljande vardag samt

kl 6.00–7.00 pingts-, midsommar-

och julafton samt från kl 07.00 national- dagen till kl 06.00 nästa dag

Tid från kl 7.00 pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 18.00 skärtorsdagen och nyårsafton till kl 6.00 första var- dagen efter respektive helger

månadslönen 300

månadslönen 150

Protokollsanteckning:

Om ett system för flexibel arbetstid tillämpas utges inte ersättning för arbetstid inom det ordinarie dagarbetstidsschemats yttre tidpunkter, d.v.s. inom den så kallade bandbredden.

4. Ersättning för förskjuten arbetstid och övertidsersättning kan ej utges samtidigt.

III Jourtjänst

1. Med jourtjänst avses tid då tjänstemannen inte har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivares förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete.

2. Jourtjänst ska fördelas så att den inte oskäligt belastar enskild tjänste- man. Schema för jourtjänst bör upprättas i så god tid som driftläget medger.

3. Meddelande om jourtjänst ska förutom till berörda arbetstagare lämnas till vid företaget anställd representant för tjänstemännen.

4. Jourtjänst ersätts per timme med

dock gäller följande:

Tid från kl 18.00 dag före arbetsfri dag

till kl 7.00 arbetsfri dag ersätts med

Tid från kl 7.00 arbetsfri dag, national- dagen till kl 6.00 nästkommande arbetsdag ersätts med

månadslönen 600

månadslönen 540

månadslönen 300

Tid från kl 7.00 på pingst-, midsommar- och julafton samt från kl 18.00 på skärtorsdagen och nyårsafton till kl 6.00 första vardagen efter respektive helger

månadslönen 150

5. Jourersättning utges per pass för lägst åtta timmar, i förekommande fall minskat med den tid för vilken övertidsersättning utgetts.

IV Beredskapstjänst

1. Med beredskapstjänst avses tid då tjänsteman inte har arbetsskyldig- het men åläggs vara anträffbar för att efter varsel infinna sig på arbetsstället.

2. Beredskapstjänst ska fördelas så att den inte oskäligt belastar enskild tjänsteman. Schema för beredskapstjänst bör upprättas i så god tid som driftläget medger.

3. Meddelande om berdskapstjänst ska förutom till berörda arbetsta- gare lämnas till vid företaget anställd representant för tjänstemännen.

Beredskapstjänst ersättes per timme med

dock gäller följande:

Tid från kl 18.00 dag före arbetsfri dag

till kl 7.00 arbetsfri dag ersätts med

Tid från kl 7.00 arbetsfri dag, national- dagen till kl 6.00 nästkommande arbetsdag ersätts med

Tid från kl 18.00 på skärtorsdagen och nyårsafton samt från kl 7.00 på pingst-, midsommar- och julafton till kl 6.00 första vardagen efter respektive helger ersätts med

månadslönen 1400

månadslönen 1000

månadslönen 700

månadslönen 300

4. Beredskapsersättning utges per pass för lägst åtta timmar, i före- kommande fall minskat med tid för vilken övertidsersättning utgetts.

Arbetsgivaren och tjänstemannen kan dock träffa överenskommelse om att beredskapspass kan vara kortare än åtta timmar dock lägst fyra timmar. Beredskapsersättningen anpassas efter detta och i före- kommande fall minskas med den tid tjänstemannen fått övertidsersätt- ning för. Sådant förkortat beredskapspass får endast förläggas vid ett tillfälle per person och dygn.

5. Vid påkallad inställelse i arbete utges övertidsersättning för arbetad tid, dock för minst tre timmar. Ersättning för reskostnad i anslutning till sådan inställelse utbetalas.

Protokollsanteckning:

Som förutsättning för ovan angivna ersättningsnormer gäller att beredskapstjänsten upp- rätthålles i bostaden eller inom hörhåll för larm eller i förekommande fall telefon i bosta- den.

För lindrigare fall av beredskap må lokal överenskommelse träffas om lägre ersättnings- normer.

V Giltighetstid

Denna överenskommelse har samma giltighetstid som Tjänstemanna- och Arbetsledaravtalet.

TEKNIKGROSSISTERNAS ARBETSGIVAREFÖRNINGEN

Xxxxx Xxxxxxxxxxx

SVERIGES INGENJÖRER

Xxxxx Xxxxxx

UNIONEN

Xxxxx Xxxxx

LEDARNA

Xxxxx Xxxxxxxxxxx

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän

§ 1

Avtalets omfattning

1.1 Tillämpningsområde

Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av Tjänstemannaavtalet. Dessa tjänstemän undantas från tillämpningen av arbetstidslagen (SFS 1982:673) i sin helhet.

Parterna är eniga om att detta avtal ligger inom ramen för EG:s arbets- tidsdirektiv, som syftar till att bereda arbetstagarna säkerhet och hälsa vid arbetstidens förläggning. Särskilda bestämmelser om arbetstiden för minderåriga finns i arbetsmiljölagen.

Med begreppet tjänstemannaklubb i detta avtal avses den lokala fack- liga organisationen.

1.2 Undantag

Bestämmelserna i §§ 2 – 6, som reglerar ordinarie arbetstid, övertid, mertid, jourtid och anteckningar om övertid, mertid och jourtid samt sammanlagd arbetstid gäller inte beträffande

a) tjänstemän i kvalificerade befattningar med ledningsfunktion

b) arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller annars under sådana förhållanden att det inte kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.

1.3 Överenskomna undantag

Tjänstemän som enligt § 6 mom 1:1 ”Överenskommelse med vissa tjänstemän” i Tjänstemannaavtalet träffar överenskommelse om att övertidsarbete ska ersättas med längre semester och/eller högre lön kan träffa överenskommelse om att de ska vara undantagna från tillämpningen av §§ 2 - 6 i detta avtal.

Det är av ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaklub- ben att ha en uppgift om den totala arbetstidens omfattning för tjänste- män som är undantagna från §§ 2-6 i detta avtal. Om tjänstemanna- klubben så begär ska de lokala parterna gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen även för dessa tjänstemän.

§ 2

Ordinarie arbetstid

2.1 Längd och begränsningsperiod

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod om högst fyra veckor eller en kalendermånad. Xxxxxx räknas från och med måndag om inte annan beräkning tillämpas på arbetsstället.

För tjänstemän i intermittent treskiftarbete får den ordinarie arbets- tiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.

För tjänstemän i kontinuerligt treskiftarbete respektive underjords- arbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genoms- nitt per helgfri vecka och år.

För tjänsteman i tvåskiftarbete får den ordinarie arbetstiden inte över- stiga 39 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.

2.2 Annan begränsningsperiod

Överenskommelse om en begränsningsperiod om högst tolv månader kan träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben. Sådan överenskommelse kan gälla för en enskild tjänsteman eller för en grupp av tjänstemän. Uppsägning av sådan överenskommelse skal göras minst tre månader före giltighetstidens utgång.

Anmärkning

De centrala parterna är ense om att det är möjligt att tillämpa olika lång arbetstid under olika delar av året.

2.3 Arbetstidens förläggning

Vid arbetstidens förläggning ska hänsyn tas såväl till verksamhetens behov som till tjänstemannens behov och önskemål. Inriktningen skall vara att så långt möjligt beakta tjänstemannens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt.

Om tjänstemannens önskemål inte kan tillgodoses ska arbetsgivaren på begäran ange skälen för detta.

Vid ändring av tjänstemannens arbetstid kan en skälig övergångsperiod som beaktar ovanstående behövas innan ändringen genomförs.

§ 3

Övertid

3.1 Övertidsarbete

Med övertidsarbete avses arbete som har utförts utöver den ordinarie dagliga arbetstiden för tjänstemannen om

• övertidsarbetet har beordrats på förhand eller

• övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.

Som övertidsarbete räknas inte den tid som går åt för att utföra nöd- vändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänste- mannens arbete.

Vid beräkning av fullgjord övertid tas endast fulla halvtimmar med.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop.

Beträffande deltidsanställda tjänstemän ska arbete som ersätts enligt

§ 6 mom 4:1 i Tjänstemannaavtalet räknas av från övertidsutrymmet i

3.2 nedan.

3.2 Allmän övertid

När det finns särskilda behov får allmän övertid tas ut med högst 200 timmar per kalenderår.

Vid beräkning av övertid ska ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid respektive jourtid likställas med fullgjord arbetstid.

3.3 Återföring av övertid

Om övertidsarbete ersätts med kompensationsledighet enligt Tjänste- mannaavtalet återförs motsvarande antal timmar till övertidsutrymmet enligt 3.2 ovan (allmän övertid).

Exempel

En tjänsteman utför övertidsarbete, fyra timmar, en vardagskväll. Dessa övertidstimmar räknas av från övertidsutrymmet enligt 3.2. Överenskommelse träffas om att tjänste- mannen ska kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under sex timmar (4 tim- mar x 1,5 tim = sex timmar kompensationsledighet).

När kompensationsledigheten har tagits ut återförs de fyra övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt 3.2.

Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklubben enas om annat.

Anmärkning

Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan komma överens om att övertid som ersatts med kompensationsledighet ska läggas ut inom en viss tidsperiod, till exempel räknat från tidpunkten för övertidsarbetets utförande eller före ett visst datum. En sådan över- enskommelse gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid.

3.4 Extra övertid

Utöver vad som sagts ovan kan, när det finns synnerliga skäl, extra övertid tas ut under kalenderåret enligt följande:

1) högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben

2) ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan för- bundsparterna eller, om dessa enas om detta, mellan arbetsgiva- ren och tjänstemannaklubben.

3.5 Nödfall

Om en natur- eller olyckshändelse eller någon annan därmed jämförlig omständighet, som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt 3.2 (allmän övertid) och

3.4 ovan (extra övertid).

3.6 Mertid

Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning översti- ger tjänstemannens ordinarie arbetstid enligt anställningsavtalet.

§ 4

Jourtid

4.1 Omfattning av jourtid

Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänste- mannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att ut- föra arbete när det uppstår behov, får jourtid tas ut med högst 48 tim- mar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalender- månad. Som jourtid anses inte tid då tjänstemannen utför arbete för arbetsgivarens räkning.

4.2 Annan begränsningsperiod

Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa en skriftlig över- enskommelse om annan begränsningsperiod av jourtid för en viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän.

En överenskommelse enligt föregående stycke gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid.

§ 5

Anteckning av övertid, mertid och jourtid

Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som krävs för beräkning av övertid, mertid och jourtid. Tjänstemannen, tjänstemannaklubben eller representanter för den centrala arbetstagarparten har rätt att ta del av dessa anteckningar.

§ 6

Sammanlagd arbetstid

Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader.

I lokal överenskommelse kan bestämmas att beräkningsperioden istäl- let ska vara längre, högst tolv månader. Förlängning av beräknings- perioden förutsätter att berörd tjänsteman kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.

Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjuk- frånvaro under tid då tjänsteman annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.

Anmärkning:

I den sammanlagda arbetstiden ingår ordinarie arbetstid, allmän och extra övertid, nöd- fallsövertid, mertid samt jourtid. Utfört arbete under beredskap räknas som arbetstid.

§ 7

Nattarbetande - natt

Med nattarbetande avses tjänsteman som normalt utför minst tre tim- mar av sitt arbetspass nattetid samt tjänsteman som troligen kommer att fullgöra en tredjedel av sin årsarbetstid på natten. Med natt avses perioden mellan kl. 22.00 - 06.00.

Arbetstiden för nattarbetande tjänsteman får under varje period om 24 timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräk- ningsperiod om fyra månader. Vid genomsnittsberäkningen ska från beräkningsperioden avräknas 24 timmar för varje påbörjad period om sju dagar. Avvikelse får göras i lokal överenskommelse under förut- sättning att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller lämpligt skydd.

Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får inte arbeta mer än åtta timmar inom den 24- timmarsperiod när de utför nattarbete. Avvikelse får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att tjänstemannen ges motsvarande kompensations- ledighet.

Semester och sjukfrånvaro under tid då tjänstemannen annars skulle ha arbetat ska likställas med fullgjord arbetstid.

§ 8

Rast och måltidsuppehåll

8.1 Rast

När arbetsdagen är längre än fem timmar har tjänstemannen rätt till rast. Avvikelse får göras genom lokal överenskommelse. Sådan av- vikelse förutsätter att berörda tjänstemän kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.

Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.

Anmärkning:

En god arbetsmiljö förutsätter att det, utöver rasterna, är möjligt att ta pauser under ar- betsdagen. Pauser räknas in i arbetstiden.

8.2 Måltidsuppehåll

Rast får bytas mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen om det är nöd- vändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjuk- domsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbets- givaren. Sådant måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.

§ 9

Vila

9.1 Dygnsvila

Tjänstemannen ska beredas minst 11 timmars sammanhängande vila per 24-timmarsperiod. Vilan bör vara förlagd till natt, varvid avses att perioden 00.00 - 5.00 bör ingå. Nämnda 24-timmarsperiod kan omfatta kalenderdygnet från kl. 00.00 till kl. 24.00 eller någon annan period om

24 timmar. Perioden ska efter fastställande läggas ut efter ett fast system och tillämpas konsekvent. Byte av period kan ske vid avbrott såsom vid omläggning av scheman. Se anmärkning 1 nedan.

Avvikelse från dygnsvila får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgiva- ren, under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med motsva- rande ledighet. Se anmärkning 2 nedan.

Genom lokal överenskommelse kan avvikelse från ovanstående göras under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.

I det fall ledigheten förläggs till ordinarie arbetstid ska löneavdrag inte göras.

Anmärkning

1. Vid arbete under beredskap ska ledighet i tid motsvarande faktiskt arbetad tid under beredskapen läggas ut i direkt anslutning till nästkommande arbetspass för uppfyllande av sammanlagd dygnsvila, enligt första stycket ovan.

2. Avvikelse, enligt andra stycket ovan, kan ske tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. En sådan avvikelse från dygnsvilan förutsätter att tjänstemannen ges motsvarande förlängd viloperiod, det vill säga timme per timme, svarande mot avbrottet. Den motsvarande förlängda viloperio- den ska om möjligt läggas i anslutning till det arbetspass som avbrutit viloperioden. Om detta av sakliga verksamhetsskäl inte är möjligt ska denna ledighet läggas ut inom sju dagar från det att dygnsvilan avbrutits.

9.2 Veckovila

Tjänstemannen ska beredas minst 36 timmars sammanhängande ledig- het under varje period om sju dagar (veckovila).

Ledigheten ska så långt möjligt förläggas till veckoslut. Ledigheten kan dock förläggas såväl i början som i slutet av en sjudagarsperiod. Ledigheterna för två perioder kan sammanföras till ett veckoskifte, vil- ket gör det möjligt att anpassa ledigheten vid exempelvis beredskaps- tjänst. Beredskap bryter veckovila.

Om sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska förhållanden motive- rar det får genom lokal överenskommelse en veckovila om lägst 24 timmar tillämpas.

Avvikelse från första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande, som inte har kunnat förutses av arbetsgiva- ren, under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med motsva- rande ledighet.

Xxxxx avvikelse från första stycket får göras genom lokal överens- kommelse, under förutsättning att tjänstemannen kompenseras med ledighet eller ges lämpligt skydd.

§ 10

Förhandlingsordning

Tjänstemanna- och Arbetsledareavtalets förhandlingsordning gäller även för detta avtal.

§ 11

Uppsägning av överenskommelser

Överenskommelser enligt detta avtal kan sägas upp av parterna i enlig- het med vad som anges i respektive paragraf.

Uppsägning kan ske av arbetsgivaren, tjänstemannaklubben eller av respektive central arbetstagarpart.

Om endera parten önskar att en lokal överenskommelse respektive rätten att träffa lokal överenskommelse ska bestå, ska parten skynd- samt begära att förhandlingar om detta förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga uppsägningstiden för en lokal överens- kommelse för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsord- ningen hinner slutföras innan överenskommelsen upphör. I sista hand kan frågan om överenskommelsen ska bestå eller inte tas upp till överläggningar i Avtalsnämnden.

§ 12

Giltighetstid

Detta arbetstidsavtal har samma giltighetstid som Tjänstemanna- och Arbetsledaravtalet.

Gemensanna riktlinjer rörande kompe- tensutveckling TGA

Kompetensutveckling är ett ansvar för både företag och den anställde. Dessa riktlinjer speglar parternas gemensamma syn på kompetensut- veckling och dess betydelse. De ger samtidigt uttryck för uppfattningen, att en kontinuerlig lokal dialog på företagsnivå rörande kompetensut- vecklingsfrågor är av stor betydelse för såväl företaget som de anställda.

Företagens situation karaktäriseras av allt större krav på att snabbt kunna anpassa sig till nya förutsättningar. Förändringar och ett ständigt ökat konkurrenstryck hör till branschens vardag.

I denna situation, präglad av allt snabbare förändringar, ökar kraven på de anställda att kunna anpassa sig och utvecklas under nya förutsätt- ningar. Detta kräver på alla nivåer och i alla befattningar förändrings- inriktade, motiverade och kreativa arbetsledare med god kompetens. Att åstadkomma denna förmåga till anpassning och utveckling har par- terna sammanfattat med begreppet ”kompetensutveckling”.

Kompetensutveckling omfattar i första hand åtgärder avseende arbets- organisation, utveckling av arbetsinnehåll och teknik. För att åstad- komma utveckling i arbetet behöver åtgärder inom dessa områden dock ofta kombineras med kompetensutvecklingsinsatser. Det är av stor vikt att de anställda ges möjlighet att utveckla sin kompetens samt med- verka i utvecklingen av arbetsorganisationen. Det är också viktigt att de anställdas erfarenheter och kunskaper tas tillvara i denna process.

Kompetensutvecklingen styrs av verksamhetens långsiktiga inriktning, mål och strategier. Det åvilar ledningen att beskriva affärsidé och stra- tegier på ett så tydligt sätt, att de kan ligga till grund för chefers och arbetstagares dialog, om vilka kompetensutvecklande åtgärder som kan och bör vidtas.

Den anställdes aktuella kompetens, intresse och individuella förut- sättningar är avgörande för hur kompetensutveckling kan ske. Regel- bundna utvecklingssamtal, planeringssamtal eller motsvarande mellan chef och arbetstagare är av stor betydelse för att bl a fastställa nuva- rande och kommande kompetensbehov som underlag för individuell kompetensutveckling. De åtgärder varom härvid överenskommes bör dokumenteras och följas upp.

Arbetet med kompetensutveckling underlättas om lönesättningen på ett naturligt sätt kopplas till utvecklingsresultaten.

Det är företagets uppgift att planera och skapa förutsättningar för utveck- ling av organisation, teknik och personal. Principerna för kompetens- utvecklingsarbetet bör diskuteras mellan de lokala parterna inom före- taget. De centrala parterna kan medverka med stöd och rådgivning om de lokala parterna enas om att det finns behov av sådan medverkan.

ANTECKNINGAR

H-TRYCK, Markaryd 2021