MARKNAD
MARKNAD
Konventionella priserna har drivit ekospannmålen till redkordnivåer
Men allt fler köpare kommer också att hitta lokala leverantörer, vilket stabiliserar prisnivån
I slutet av oktober betalades ekologiskt fodervete med 325 kr per ton till odlaren. Det styr givetvis priset även på annan fo derspannmål även om havre och rågvete ligger en del lägre. Foderärter betalas med 350 kr/ dt till odlare men om priset på proteingrödorna blir mycket högre byter fodertillverkarna hellre svenska grödor mot im porterad soja.
Kvarnvete på 13 % protein be talas med 60 kr/dt över foderve
tepriset, men på Lantmännen är Xxxxxx Xxxxxxxxxx försiktigt optimistisk om att kunna få ut ett visst premiumtillägg även för protein mellan 11 och 13 %.
Maltkorn kommer att betalas med ca 50 kr/dt över priset på ekologiskt foderkorn. Efterfrå gan på havre är också god, men där har prisbilden inte lika stor hjälp av ett högt konventionellt pris i botten. Försäljningen av havre är däremot långt från klar och mycket beror på hur det
går med försäljningen mot USA som är den stora och strategiska marknaden för Sverige.
Konventionellt driver
Det är det höga prisläget på kon ventionell spannmål som lyft upp de ekologiska spannmåls priserna till rekordnivåer. Xxx priset blir på andra sidan årsskif tet beror mycket på vad som händer med de konventionella priserna. På Lantmännen ser man en viss rekyl när det gäller
de konventionella priserna men förväntningarna är ändå en fort satt hög nivå.
Xxxxxx Xxxxxxxxxx, produkt marknadschef för ekologisk spannmål på Lantmännen, för väntar sig att många kunder kommer att hitta lokala leveran törer och att efterfrågan får en ny topp när dessa kvantiteter börjar sina framåt våren. Frågan är bara vilken den konventionella pris bilden då kommer att vara.
XXXX XXXXXXXX
Nitritfri ekochark efter 2010
I ett aktuellt arbetsdokument från EU kommissionen föreslås att nitrit och nitrat som tillsats i ekologiska animalie produkter ska vara utfasade senast 31 dec 2010. Under tiden fram till dess föreslås också användningen regleras striktare än nu med tydligt angivna mängder tillsatt nitrit eller nitrat. De tillåtna mängderna tillsats föreslås begränsas till 80 mg/kg, vilket är lite drygt hälften av vad som van ligtvis tillsätts i charkprodukter.
I nuvarande förordning anges att an
vändningen av nitrit och nitrat som nu är tillåten utan restriktioner i EUekologiska produkter – ska ses över före 31 dec 2007. Den expertpanel som hade uppdraget att göra översynen lämnade sitt betänkande till kommissionen i somras, vilket nu lett fram till kommissionens förslag att förbju da användningen av tillsatserna. För att ge branschen tid för en anpassning till de nya reglerna föreslår man tre års övergångs tid.
FOTO: XXXXX XXXXXXXXXXX
LKN
KÖTT
KRAV-godkänt kött via Swedish Meats avräknas med tillägg över ordinarie avräkningspris.
Vecka 45 KRAV-tillägg öre/kg
Lamm Märkeskvalitet/Ordinär, 2- till 3 200
Ungnöt 250 –399,9 kg, E till O-, 2- till 4+ 400
Ko och tjur 250 –399,9 kg, E till O-, 2- till 4+ 100
Vikt Kött-% KRAV-tillägg öre/kg
MJÖLK
Samtliga mejerier har nu höjt ekotilläggen, alltså även Falköping och Gefleorten som länge hävdade att man inte skulle följa med på de höjningar som övriga mejerier har infört under hösten i olika omgångar. Men eftersom även grundpriset höjts kraftigt är relationen dock fortfarande densamma mellan betalningen för konventionell och ekologisk mjölk.
Nyrekryteringen av ekologiska leverantörer går trögt och skillna- den i betalning måste öka för att locka till omläggning
Merpris till producent för ekologisk mjölk, per kilo.
Arla Foods 76,9 öre* Falköpings Mejeri 70 öre Gefleortens MF 50 öre
Milko 80 öre
Norrmejerier 70+10 öre
Slaktsvin, högsta KRAV-tillägg 75–94,9 55 – Marknadstillägg i bäst betalda intervallet Prisjustering från högsta KRAV-tillägg: | 1000 250 | ||
Slaktsvin | 70–74,9 | 55 – | -50/lägre kg |
Slaktsvin | 95–99,9 | 55– | -50/högre kg |
Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx, övriga | 73 –96,9 | 53–54 — | 425 175 |
Skånemejerier 75 öre
Smågrisnoteringen v 45 kr/st
Arla Foods, Norrmejerier och Milko betalar dessutom ett omställnings-
bidrag. Detta betyder att merpriset för ekologisk mjölk betalas redan
KRAV Medelvikt 30 kg 761
Viktjustering 20–25 kg -9,00
25,1–30 kg -7,50
Kommentarer till noteringen, senaste ändring
NÖT: V 25 merpriset upp 50 öre till +400 öre. LAMM: Vecka 41 merpriset ner 50 öre till +200. GRIS: Marknadstillägget höjt med 50 öre till 250 öre.
under det sista halvåret av xxxxxxxx för mjölken innan den kan säljas som ekologisk.
* Från den 1 januari 2008 höjs Arla Foods ekotillägg med ytterligare 13,8 öre/kg, till 90,7 öre/kg, som en kompensation för införandet av 100% ekofoderregeln.
12 EKOLOGISKT LANTBRUK 9/2007
Skånemejerier tar hjälp av danska ekoprodukter
MARKNAD
Inte bara Arla utan också Skåne- mejerier tar nu dansk ekomjölk till hjälp när den svenska inte räcker. I början av november presenterades det inledningsvis tvååriga avtalet med den danska helt ekologiska mejeriförening- en Thise Mejeri. Avtalet innebär att Thise tillverkar en rad syrade produkter åt Skånemejerier, och enligt danska Økologisk Jord- brug även smör. Tillverkning och förpackning sker alltså hos Thise men under Skånemeje-
riers varumärke, dock med en tydlig profilering även av Thise på paketen. Produkterna lanse- ras i början av 2008.
Samarbetet gör det möjligt för Skånemejerier att trots brist på ekologisk mjölkråvara utöka sin ekologiska produktportfölj med en rad attraktiva produk- ter.
Kännetecknet för Thise Me- jeri är just spetstillverkning och varsam hantering av först- klassig mjölkråvara, t ex arbe-
tar man med ohomogeniserad mjölk och extrafet mjölk från Jerseykor.
Danska Arla har under året upplevt stora avhopp av ekolo- giska leverantörer som istället sökt sig till Xxxxx. Vid nyår bör- jar 18 nya medlemmar leverera till Thise som då väger in 80 mil- joner kilo vilket ska jämföras med Skånemejeriers 14 miljo- ner kilo ekomjölk.
Skånemejerier har liksom öv- riga svenska mejerier drabbats
av akut brist på ekologisk mjölk då man alldeles för sent höjt eko- tillägget. Och med tanke på den höjda betalningen i höst även för den konventionella mjölken framstår fortfarande skillnaden i betalning som alldeles för liten för att locka svenska mjölkbön- der att lägga om i den omfatt- ning som behövs.
XXXX XXXXXXXX
Foderprishöjningarna mindre än befarat
Lantmännens priser på ekolo- giska koncentrat och kraftfoder- blandningar har relativt sett höjts mindre än de konventio- nella foderpriserna. Förvänt- ningarna var att övergången till 100 % ekologiskt foder i kombi- nation med de rekordhöga spannmålspriserna skulle driva priset långt över smärtgränsen. Hur kommer detta sig? Vi ställde frågan till Xxxx Xxxxxxxx som ansvarar för de ekologiska | foderrecepten på Lantmännen. – Vi var ute i god tid i våras och kontrakterade stora mäng- der ekologisk spannmål och då hade priserna ännu inte skjutit i höjden. Så än så länge tillverkar vi foder till gamla spannmålspri- ser. Behöver man komplette- ringsköpa spannmål framåt vå- ren kan detta höja priset i stor- leksordningen 10 öre. I den tidigare tillåtna konven- | tionella andelen i de ekologiska fodren ingick ofta majsgluten som är ett utmärkt proteinfoder med hög vomstabilitet. Det var en dyr ingrediens även om den var konventionell. Nu måste man byta ut den mot rostad eko- logisk soja som ligger på unge- fär samma prisnivå som konven- tionell majsgluten. Alltså blir kostnaden för de riktigt dyra fo- deringredienserna inte högre med 100 % ekologiska ingredi- | enser i fodret. Däremot är soja- bönornas protein inte lika vom- stabilt, så någon mindre för pengarna blir det. Kommer lantbrukarna att kö- pa mindre kraftfoder när 100 %- regeln träder i kraft vid nyår? – Det undrar vi också, och vå- gar inte gissa åt något håll, sva- rar Xxxx Xxxxxxxx. XXXX XXXXXXXX |
SPANNMÅL KÖKSVÄXTER Odlarpriser KRAV-spannmål (kr/ton, vecka 42) inkl lager- (50 kr/ton) och kontraktsersättning SAMS prisnotering hel pall konsument- förpackad fritt Årsta för köpare. v 43 Spannmål levererad i skörd och fram till 15 oktober, betalas med 50 kr/ton lägre pris jmf tabell Skörd 2006: tillägg 70 kr/ton för höst/fodervete KRAV inom prisområde Skåne och Syd. Morot 10 kg lösvikt 6,75 Morot 15 x 1 kg 7,25 kr Gröda 2006 2005 2004 2003 2002 2001 Kvalitetskriterier skörd 2006 Palsternacka 10 x 500g förp 8,90 Höstvete 0000 0000 0000 1530 1330 2010 Ingen reglering falltal el protein Palsternacka lösvikt 5 kg 16,00 Höstvete 3års kontrakt --- 1560 1510 1530 1500 Persiljerot 10 x 400g förp 9,90 Persiljerot lösvikt 5 kg 22,00 Fodervete 0000 0000 0000 1530 1330 1770 Ingen reglering falltal el protein Potatis 10 kg 6,75 Råg 1540 1360 1310 1580 1580 1610 Falltal min 150 Potatis 7 x 2 kg 7,25 Vårvete 13 % 2380 1830 1620 1860 1850 2470 Min ft 200 obs sänkt, proteinskala Purjolök 7 kg 13,00 10 kr/ton/0,1 %, tak 14 Rödbetor 10 kg lösvikt 8,40 Vårvete 12 % 2280 1480 1320 1550 1850 2370 Rödbetor 10 x 1 kg 8,90 USA-grynhavre 2074 1440 1190 1170 1670 Min rv 520, max missfärgat 7 %, Rödbetor 8 x 1 kg 8,90 Gråfärg 1 OK Vitkål 10 kg påsad 8,10 Grynhavre 2030 1350 1070 1060 1670 1850 Vitkål 10 kg lösvikt 7,60 Gul lök 8 x 1 kg 10,25 Foderhavre 1940 1180 1010 970 1640 1600 Min rv 400, rv skala enl inför Gul lök 10 kg 9,50 skörden, gråfärg 2 OK Röd lök 10 x 500g förp 8,90 Foderkorn 1980 1320 1180 1150 1290 1680 Som konv Röd lök 5 kg 16,00 Maltkorn 2380 1480 1350 1660 2190 2260 På fullkornsandel Steklök 10 x 500g förp 5,50 Matärt 2600 2520 2550 2480 2380 2620 Andel hela ärter Salladskål 6 kg 15,00 Foderärt 1900 1640 1530 1830 1710 2020 Som konv Polkabetor 5 kg 10,50 Åkerböna 1900 1540 1460 1690 1560 1970 Som konv Polkabetor 8 x 750g förp 8,50 Raps/rybs kontrakt 3630 4000 3400 3900 3000 5000 Ingen oljehaltsreglering Gulbetor 5 kg 10,50 Gulbetor 8 x 750g förp 8,50 Rotselleri 5kg filmad 16,00 Rotselleri 15 kg lösvikt 14,00 Kålrot filmad 5 kg 9,00 Kålrot 15 kg lösvikt 8,00 Jordärtskocka 5 kg lösvikt 18,00 | |||
EKOLOGISKT LANTBRUK 9/2007 13
MARKNAD
Framgångsrik marknadsföring i världen
USA och Italien presenterades som exempel på framgångsrika och växande ekomarknader.
Varje år publicerar IFOAM rap- porten The World of Organic Agriculture som redovisar sta- tistik och de senaste trenderna över den ekologiska marknaden i världen. Xxxxxx X. Coulde, vd på IFOAM var inbjuden att be- rätta lite mer om rapporten för 2007. Det ägde rum på ett semi- narium som Ekologiskt Mark- nadscentrum ordnade i okto- ber.
USA växer snabbast Enligt 2007 års rapport är 31 mil- joner hektar ekologiskt odlad mark i världen. Av dessa finns 6,9 miljoner hektar i Europa. USA är det land där tillväxten av ekologisk landareal är snabbast. Tätt efter kommer Argentina och därefter Italien. Orsaken till denna ökning är den enorma ef- terfrågeökningen på markna- den. I USA har den ekologiska konsumtionen ökat med 20 % per år sedan 1990!
Trenderna visar att konsu- menten särskilt efterfrågar pro- dukter med tydligt ursprung, gärna regionala och lokala pro- dukter som är framtagna under bra sociala villkor (Fair Trade) och som värnar om djuren och en biologisk mångfald. Förutom tillväxten på mat och dryck ser man en ökning av barnmat, tex- tilier, skönhetsprodukter, blom- mor, djurfoder, rengöringsme- del och husgeråd.
Global obalans Produktionsökningen av ekolo- giska produkter sker till stor del i utvecklingsländerna medan ökningen i konsumtion främst sker i industriländerna. Den glo- bala försäljningen av ekologisk mat och dryck ökade med 43 % mellan 2002 och 2005. Efter- frågan fortsätter att vara kon- centrerad till Europa och Nordamerika. Det stora proble- met idag är att produktionen in- te möter efterfrågan och att bå- da dessa kontinenter har ett un-
ra risken för lantbrukaren att lägga om till ekologiskt. En an- nan viktig förutsättning för en fortsatt ökning är att det finns ett fungerande system för arbe- tet med regler och certifiering.
Mer och bättre
Ökad tillgänglighet, ökad kon- kurrens kring prissättning, ständiga förbättringar vad gäl- ler smak och kvalitet, fler före- tag som investerar i marknaden och en intensifierad mediebe- vakning – det är Xxxxxxxxx Xx Xxxxxxx svar om förutsättning- arna för den enorma ökning- en av ekologiska produkter på den amerikanska marknaden. Xxxxxxxxx är grundaren av OTA (Organic Trade Association) och styrelsemedlem i IFOAM.
2006 såg tillväxten av olika produktkategorier ut så här:
Mejeriprodukter 27,0 %
Barnmat 21,5 %
Kött 13,5 %
Frukt & Grönt 7,0 %
När det gäller ökning av barn- mat har många nya produkter introducerats på marknaden. Ett exempel är fryst barnmat som ökat i försäljning då den innehåller mindre salt. Den star- kaste varugruppen är frukt och grönt med en lång historia. Även torkad frukt har ökat med ca 60- 70 % under 2006. Totalt introdu-
cerades 2 405 nya produkter på
marknaden under 2006!
Trots den stora marknads- tillväxten står den ekologiska marknaden endast för tre pro- cent av den totala livsmedelsför- säljningen i hela USA.
Konsumenten i USA
Den genomsnittliga amerikan- ska konsumenten köper ekolo- giskt för att hon/han delar vär- deringarna som det står för. Följande faktorer är det konsu- menten värderar:
• Hälsa och näringsinnehåll
• Miljön
• Smak och egna matupplevel- ser från resor i världen
Varför väljer då den amerikan- ska konsumenten att handla ekologiskt?
• För att undvika produkter med kemiska bekämpnings- medel, andra kemikalier, antibiotika och tillväxthor- moner
• För att undvika GMO
• För att förbättra miljön
• För att prova på nya produk- ter
• 41 % av de ekologiska konsu- menterna övertygar andra personer att köpa ekologiskt
• Av hälsoskäl för barnen, fa- miljen och vännerna
Italien skiljer sig
Till skillnad från de flesta indu- striländer har Italien en relativt hög inhemsk produktion av eko- logiska produkter. De senaste 10 åren har den lokala produk- tionen och konsumtionen blivit högre och importen har mins- kat. Av Europas nästan sju mil- joner hektar ekologiskt odlad jord står Italien för 1,1 miljoner hektar. Gårdarna är små men många, bara i regionen som producerar parmesan (Xxxxxx Xxxxxxx) finns det över 600 mejerier!
– De starka lokala och regio- nala mattraditionerna är en anledning till den positiva ut- vecklingen i Italien, berättar Xxxxxxx Xxxxxxxxxx, vice vd i
Värmdövägen 738–740,
132 40 Saltsjö-Boo
AIAB (Associazione Italiana per Agricoltura Biologica) och sty- relsemedlem i IFOAM. Om du redan arbetar lokalt som produ- cent inom en region är inte ste- get långt till att du även certi- fierar dina produkter. Trots det finns problemet att många pro- ducenter tycker det ”räcker” att produkten är lokalproducerad och därmed inte certifierar sin produktion.
Viktig skolmat Generellt sett är både produk- tionen och konsumtionen högre i de norra delarna av landet. I vissa regioner arbetar man ak- tivt med skolmaten och i några skolor i landet är skolmaten eko- logisk till 70 procent.
– Lyckas man nå barnen så lyckas man! säger Xxxxxxx. I vissa regioner är både kommu- nen och familjerna aktiva i arbe- tet med skolmaten och det ar- rangeras olika typer av utbild- ningsprogram som finansieras av kommunerna. Totalt serve- ras 900 000 mål mat/dag som är ekologiska i hela landet!
Xxxxxxx avslutar med att be- rätta om det fullspäckade och mycket intressanta program- met för nästa års IFOAM-kon- gress Cultivate the future: The Organic World meets in Modena som IFOAM arrangerar i staden Modena i Italien 16-20 juni 2008. För mer info om kongressen: xxx.xxxxxxxxx0000.xxx
XXXXX XXXXXXXX
derskott i den inhemska pro- duktionen. För att jämna ut den- na obalans gäller det att minime-
14 EKOLOGISKT LANTBRUK 9/2007
• Matsäkerhet
• Sociala faktorer i produktio- nen (Rättvisemärkt)
Försäljning: tel 00-000 000 00 e-post: xxxxx@xxxxxxxxxx.xx