Sida 1 av 1

Budget- och verksamhetsplan 2020 - Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund

Dnr 2019/711

Ordförandens förslag – kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Budget och verksamhetsplan 2020 för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund godkänns.

Sammanfattning

Direktionen för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund beslutade den 6 december 2019 att för egen del anta Budget och verksamhetsplan för 2020 samt att översända densamma till medlemskommunerna för godkännande.

Beslutsunderlag

1 Tjänsteskrivelse 2020-02-03 från kommunchef

2 Budget och verksamhetsplan 2020 - slutversion

3 Protokollsutdrag § 109 20191206 Budget och verksamhetsplan 2020

2020-02-03

Tjänsteskrivelse Budget- och verksamhetsplan 2020 - Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund

Diarienummer 2019/711, löpnummer 24/2020

Förvaltningens förslag till beslut

Budget och verksamhetsplan 2020 för Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund godkänns.

Sammanfattning

Ärendet

Beslutsunderlag

1 Budget och verksamhetsplan 2020 - slutversion

2 Protokollsutdrag § 109 20191206 Budget och verksamhetsplan 2020

Beslut lämnas till

Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Kanslichef

Xxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx

Kommunchef Kanslichef

Kommunledningsstaben

Budget och verksamhetsplan 2020

Antagen av Direktionen 2019-12-06

Innehåll

1 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund 3

1.1 Organisation och verksamhetsidé 3

1.2 Verksamhetsområden 3

1.3 Delägarskap 3

2 Budget och finansiering 4

2.1 God ekonomisk hushållning 4

2.1.1 Finansiella mål 4

2.2 Förbundets samlade verksamhet 4

2.3 Basverksamhet 4

2.4 Tillväxtmedel och projekt 5

2.5 Business Region Borås 5

2.6 Dataskyddsombud 5

2.7 Medarbetarcentrum 6

2.8 Navet science center 6

2.9 Närvårdssamverkan Xxxxx Xxxxxxxx 0

3 Mål och styrande dokument 7

3.1 Prioriterade områden ur ett flerårsperspektiv 7

3.2 Fokusområden 7

3.3 Mål 2020 7

3.3.1 Skapa möjligheter till företagande och företagsutveckling 8

3.3.2 Säkerställa nödvändig kunskap och kompetens 8

3.3.3 Säkerställa möjligheterna till samverkan för invånarna 8

3.3.4 Miljöinsatserna ska skapa en hållbar framtid 8

3.3.5 Boråsregionen ska synas och sticka ut för att skapa intresse och framtidsmöjligheter 9

3.3.6 Verka för en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik 9

3.3.7 Utveckla samverkan för en god och effektiv vård och omsorg 9

4 Dataskyddsombud 10

4.1 Uppdrag och syfte 10

4.2 Mål 2020 10

5 Medarbetarcentrum 11

5.1 Uppdrag och syfte 11

5.2 Mål 2020 11

6 Navet science center 12

6.1 Uppdrag, vision och verksamhetsidé 12

6.2 Mål 2020 12

6.2.1 Skapa möjligheter till företagande och företagsutveckling 12

6.2.2 Säkerställa nödvändig kunskap och kompetens 12

6.2.3 Miljöinsatserna ska skapa en hållbar framtid 14

6.2.4 Boråsregionen ska synas och sticka ut för att skapa intresse och framtidsmöjligheter 14

7 Närvårdssamverkan Xxxxx Xxxxxxxx 00

7.1 Uppdrag, syfte och målbild 15

7.2 Målindikatorer 2020 15

1 Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund

1.1 Organisation och verksamhetsidé

I förbundet ingår även Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Navet science center samt Närvårdskontoret som koordinerar Närvårdssamverkan Södra Älvsborg.

Förbundet leds av en Direktion där medlemskommunerna företräds av politiskt tillsatta ledamöter.

Dessutom adjungeras de partier som inom förbundsområdet eller i enskild kommun uppnått en viss röststyrka och som inte annars är företrädda.

De två beredningsgrupperna Hållbar regional utveckling Sjuhärad (BH7) och Välfärd och Kompetens arbetar med strategiska frågor, bereder ärenden till Direktionen och företräder kommunalförbundet inom sina verksamhetsområden.

Det finns även en politisk styrgrupp för Navet science center och ett delregionalt politiskt samråd för Närvårdssamverkan bestående av representanter från medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen.

Förbundet utser Boråsregionen representanter i regionala beredningar samt nominerar deltagare till styrelsen för VästKom, Beredningen för hållbar utveckling Västra Götaland (BHU), det politiska samrådsorganet SRO samt ägarrepresentanter till delägda bolag.

Sammanfattningsvis ska förbundet

- Stärka Boråsregionen som attraktiv och konkurrenskraftig tillväxtregion

- Stödja kommunerna i deras samverkan och omvärldsbevakning

- Samverka med nationella organ, Västra Götalandsregionen samt andra myndigheter och organisationer på regional nivå

1.2 Verksamhetsområden

Förbundets verksamhet handlar till stor del om att biträda medlemskommuner och förtroendevalda i regionalt och delregionalt förhandlingsarbete, utredningar och utvecklingsarbete. Arbetet är indelat i två områden kopplat till de politiska beredningarna.

I ansvarsområdet Hållbar regional utveckling Sjuhärad (BH7) ingår områdena infrastruktur, samhällsbyggnad, kollektivtrafik, tillväxt, kultur, verksamhetsutveckling med stöd av IT, miljö, besöksnäring samt näringsliv.

I välfärdsområdet ingår äldreomsorg, funktionshinder, socialpsykiatri, hälso- och sjukvård samt individ- och familjeomsorg. Inom området kompetens ingår alla skolformer, men inriktningen är gymnasie- och vuxenutbildning som i sin tur har fokus på dagens och framtidens arbetsmarknads- och kompetensförsörjning i Boråsregionen.

Förbundskansliet bistår de politiska organen och är kontakt gentemot kommunala förvaltningar och andra myndigheter och organisationer. Utöver basorganisationen finns temporära resurs- och kompetensförstärkningar.

Förbundets verksamhet bygger på samverkan. I syfte att tillvarata och fånga upp utveckling inom verksamhetsområdena deltar förbundet i tjänstemannagrupper på delregional, regional och nationell nivå.

1.3 Delägarskap

Sjuhärads kommunalförbund är delägare i bolaget Gryning Vård AB; ett gemensamt bolag för de offentliga sociala institutionerna – hem för vård och boende. Förbundet är också delägare i Mediapoolen AB - ett bolag för den gemensamma läromedelsförsörjningen i Västra Götaland, exklusive Göteborgsregionen. Till detta finns även VästKom, en sammanslutning av de delregionala kommunalförbunden i Västra Götaland, som på regional nivå ska företräda och samordna kommunernas intressen.

2 Budget och finansiering

2.1 God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen 11 kap §1 ska kommuner, kommunalförbund och regioner ha god ekonomisk hushållning. Förbundet ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning enligt följande och riktlinjer:

1. Förbundet ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt så att de gör mesta möjliga nytta för Boråsregionen och medlemskommunerna

- Förbundets verksamheter, insatser och kostnader ska kontinuerligt utvärderas och omprövas

- Förbundet ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls utifrån Direktionens reglemente, riktlinjer och beslut

2. Förbundets tillgångar och skulder ska förvaltas på ett betryggande sätt

3. Direktionens budgetbeslut är överordnat verksamheten och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet

2.1.1 Finansiella mål

Kommunallagen anger att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna och det så kallade balanskravet utgör en miniminivå för det ekonomiska resultatet. Förbundets finansiella mål 2020 är

1. Förbundets kostnader ska inte överstiga intäkterna

2. Förbundet ska uppvisa ett eget kapital om lägst 4 mnkr

2.2 Förbundets samlade verksamhet

Förbundet bedriver basverksamhet och delregionala projekt samt fördelar tillväxtmedel enligt avtal med Västra Götalandsregionen. I förbundet ingår även Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Navet science center och Närvårdskontoret. Dessa verksamheter finansieras och nyttjas olika av medlemskommunerna. Närvårdskontoret finansieras av både medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen.

2020 Inkl tillväxtmedel VGR		2019 Exkl tillväxtmedel VGR
INTÄKTER	80 193 252	73 378 934
KOSTNADER
Personal	27 897 206	28 191 333
Övriga kostnader	9 182 716	15 956 381
Tjänster	43 083 890	29 200 576
SUMMA KOSTNADER	80 163 812	73 348 290
RESULTAT	29 440	30 644

2.3 Basverksamhet

Medlemsavgiften för 2020 är 78 kronor/invånare, varav 41 kronor för finansiering av basverksamhet och 37 kronor för finansiering av tillväxtmedel. Medlemsavgiften för Varbergs kommun är 11 kronor/invånare.

2020		2019 Inkl tillväxtmedel och Dso
INTÄKTER	13 636 070	47 642 985
KOSTNADER
Personal	10 802 023	11 350 959
Övriga kostnader	1 516 393	9 535 683
Tjänster	1 317 654	26 756 343
SUMMA KOSTNADER	13 636 070	47 642 985
RESULTAT	0	0

2.4 Tillväxtmedel och projekt

Anslag för tilldelning av tillväxtmedel är 17 500 tkr varav medlemskommunerna bidrar med 8 000 tkr och Västra Götalandsregionen med resterande belopp. Utöver tillväxtmedel erhålls projektmedel från andra externa parter. Pågående interna projekt omsätter ca 20 000 tkr.

	2020
INTÄKTER	38 715 156
KOSTNADER	38 715 156
RESULTAT	0

2.5 Business Region Borås

Verksamheten finansieras av medlemskommunerna med 6 kronor/invånare.

2020		2019
INTÄKTER	1 352 190	1 342 104
KOSTNADER
Personal	000 000	000 855
Övriga kostnader	322 452	207 885
Tjänster	508 493	453 364
SUMMA KOSTNADER	1 352 190	1 342 104
RESULTAT	0	0

2.6 Dataskyddsombud

Medverkande kommuner är Bollebygd, Borås, Herrljunga, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Medverkar gör också flera av kommunernas majoritetsägda bolag, Södra Älvsborgs Räddningsförbund och Sjuhärads Samordningsförbund. Verksamheten finansieras genom en fast avgift om 129 tkr per deltagande kommun samt en rörlig del baserad på antal invånare.

2020
INTÄKTER	2 409 312
KOSTNADER
Personal	1 730 963
Övriga kostnader	144 408
Tjänster	533 941
SUMMA KOSTNADER	2 409 312
RESULTAT	0

2.7 Medarbetarcentrum

Borås, Mark, Svenljunga och Tranemo kommuner har avtal med Medarbetarcentrum. Avgiften räknas enligt beslut upp med 2,5 % årligen. Verksamheten får utöver intäkt enligt avtal även intäkter för sålda tjänster till avtalskommuner och övriga.

2020		2019
INTÄKTER	2 900 000	3 060 000
KOSTNADER
Personal	2 394 705	2 578 664
Övriga kostnader	144 462	147 928
Tjänster	360 833	333 408
SUMMA KOSTNADER	2 900 000	3 060 000
RESULTAT	0	0

2.8 Navet science center

Avtalskommuner är Borås, Mark, Svenljunga och Tranemo. Avgiften räknas enligt beslut upp med 2,5 % årligen. Verksamheten får utöver intäkt enligt avtal även intäkter från Skolverket, Västra Götalandsregionen och för sålda tjänster till avtalskommuner och övriga. Utöver den fasta finansieringen kan olika former av projektmedel komma att sökas för att finansiera projekt.

2020		2019
INTÄKTER	18 899 830	19 070 163
KOSTNADER
Personal	10 803 679	12 014 519
Övriga kostnader	6 914 093	5 895 000
Tjänster	1 152 618	1 130 000
SUMMA KOSTNADER	18 870 390	19 039 519
RESULTAT	29 440	30 644

2.9 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

I Närvårdssamverkan medverkar samtliga medlemskommuner, Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, som samordnar kommunernas arbete.

Regionens parter står för 50 % av kostnaderna och kommunerna för resterande 50 %. Kommunernas kostnader fördelas utifrån invånarantal. Utöver den fasta finansieringen kan olika former av projektmedel komma att sökas för att finansiera gemensamma utvecklingsprojekt.

2020		2019
INTÄKTER	2 280 694	2 263 682
KOSTNADER
Personal	1 644 591	1 566 336
Övriga kostnader	140 908	169 885
Tjänster	495 195	527 461
SUMMA KOSTNADER	2 280 694	2 263 682
RESULTAT	0	0

3 Mål och styrande dokument

Förbundets övergripande strategiska mål är Att aktivt arbeta för att Sjuhärad/Boråsregionen ska vara ett bra område att bo, arbeta och leva i.

Verksamheten arbetar mot målet genom att Med tydligt och långsiktigt Sjuhäradsperspektiv skapa gränsöverskridande möten för att främja samverkan, innovation och nytänkande.

Utifrån Västra Götaland 2020 – strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020) har en delregional strategi för tillväxt och utveckling i Boråsregionen tagits fram. Strategin beskriver de tillväxtområden som särskilt prioriteras under 2014–2020. De utvalda fokusområdena är verktyg för att styra mot Västra Götalands gemensamma vision om Det goda livet. Inom kulturområdet anger Boråsregionens kulturplan 2020-2023 mål och inriktning.

3.1 Prioriterade områden ur ett flerårsperspektiv

2020-2021 sker en satsning på att ta fram en gemensam struktur- och framtidsbild inom Boråsregionen samt specifika satsningar inom områdena besöksnäring, miljöstrategisk samverkan, kompetensförsörjning och infrastruktur.

3.2 Fokusområden

De prioriterade frågorna i den delregionala tillväxt- och utvecklingsstrategin utgör förbundets fokusområden. För att täcka in all verksamhet inom förbundet har ytterligare två fokusområden gällande infrastruktur och social välfärd formulerats.

• Skapa möjligheter till företagande och företagsutveckling

• Säkerställa nödvändig kunskap och kompetens

• Säkerställa möjligheterna till samverkan för invånarna

• Miljöinsatserna ska skapa en hållbar framtid

• Boråsregionen ska synas och sticka ut för att skapa intresse och framtidsmöjligheter

• Verka för en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik

• Utveckla samverkan för en god och effektiv vård och omsorg

3.3 Mål 2020

Utifrån fokusområdena har mål formulerats som beskriver hur basverksamheten, de interna projekten samt Business Region Borås ska bidra till måluppfyllelsen.

Syftet med de tillväxtmedel som fördelas är att bidra till regional utveckling genom att främja gränsöverskridande samverkansprojekt inom flera av fokusområdena. Fördelning av tillväxtmedel sker utifrån en modell där projektbeskrivningar tagits fram baserade på de behov som finns i regionens näringsliv. Organisationer skickar därefter in en ansökan där de beskriver hur de ska lösa de utpekade behoven. Medel kan även sökas inom områdena kultur och miljö och samtliga projekt ska i förlängningen bidra till måluppfyllelsen av de delregionala planerna.

Mål	Mätetal	Verksamhet
Främja gränsöverskridande samverkansprojekt inom tillväxt, miljö och kultur	Medverkan i processen RUS 2021–2030, effektutvärdering av beviljade projekt och förstudier	Tillväxtmedel

Mål	Mätetal	Verksamhet
Företagsklimatet i Boråsregionens kommuner ska förbättras	SKL:s insiktsmätning	Näringsliv/BRB
Investerare ska lockas till Boråsregionen	Minst fem investeringsförfrågningar via Business Sweden	Näringsliv/BRB
Arbetsgivare i Boråsregionen ska ha goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens	Måldokument kompetensförsörjnings- arbete framtaget, Xxxxxxxxxxxxxx.xx samt Kompetensmäkleri används av deltagande kommuner	Kompetens
Fler företag ska startas upp och växa genom synliggörande av besöksnäringen i Boråsregionen	Ökat antal exportmogna företag enligt Turistrådets klassificering ”Sverige, Norden, Världen-företag”	Destination Boråsregionen UtbildningsBoost

3.3.2 Säkerställa nödvändig kunskap och kompetens

Mål	Mätetal	Verksamhet
Arbetsgivare i Boråsregionen ska ha goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens	Modell för validering av formell och reell kompetens prövas	Kompetens Kompetensslussen
Kommunernas socialtjänst samt vård och omsorg ska stödjas i att arbeta evidensbaserat och innovativt	90 % upplever att utbildning arrangeras utifrån behov och efterfrågan 90 % upplever att förbundet bidrar till att sprida omvärldsinformation	Välfärd
Förbundet ska bidra till god kunskapsutveckling genom samordning av samt deltagande i nationella, regionala och delregionala nätverk	90 % upplever att förbundet bidrar till att sprida omvärldsinformation	Samtliga verksamheter

3.3.3 Säkerställa möjligheterna till samverkan för invånarna

Mål	Mätetal	Verksamhet
En gemensam struktur- och framtidsbild ska vara vägledande för Boråsregionens utveckling	Beslutad struktur- och framtidsbild	Samhällsplanering
Kommunerna ska stödjas i arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av IT	Antal genomförda aktiviteter i eHandlingsplanen	eKontoret
Förbundet ska verka för god samverkan och erfarenhetsutbyte mellan kommunerna i Boråsregionen	Minst 90 % av kommunerna är i hög eller mycket hög grad nöjda med förbundets nätverk	Samtliga verksamheter
Förbundet ska stödja god samverkan mellan kommuner, region och stat	Minst 90 % av kommunerna upplever att förbundet i hög eller mycket hög grad bidrar till att kommunerna kan påverka frågor på regional och nationell nivå	Samtliga verksamheter

3.3.4 Miljöinsatserna ska skapa en hållbar framtid

Mål

Mätetal

Verksamhet

Förbundet ska arbeta för Hållbar utveckling i

Sjuhärad

Förslag till organisationsstruktur och hållbarhetsstrategi framtagen

Miljöstrategisk samverkan

Förbundet ska driva på utvecklingen inom förebyggande av avfall och en hållbar

avfallshantering i Boråsregionen

Förslag till Regional avfallsplan framtagen

Regional avfallsplan

Mål

Mätetal

Verksamhet

Förbundet ska främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i regionen

Minst fyra kulturutvecklingsprojekt, två förstudier, två nya samverkansprojekt

samt en temadag

Kultur

Boråsregionens position ur ett besöksnäringsperspektiv ska stärkas

Strategi för samverkan inom turism och besöksnäring framtagen, förslag till besöksnäringsstrategi för Boråsregionen framtagen, gemensam modell för att arrangera internationella

idrottsevenemang framtagen

Destination Boråsregionen

3.3.6 Verka för en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik

Mål

Mätetal

Verksamhet

Förbundet ska representera och bevaka kommunernas intressen i länsövergripande utredningar, förhandlingar och arbetsgrupper

Bedriva aktivt påverkansarbete, vara en aktiv part i det delregionala kollektivtrafikrådet, ta initiativ till att samordna remissvar, delta i arbetet med

aktuella åtgärdsvalsstudier

Infrastruktur

Förbundet ska bevaka och agera i planering och genomförande av de objekt i Boråsregionen som finns upptagna i de nationella och regionala infrastrukturplanerna

Utgöra en aktiv part för Boråsregionen i kontakten med myndigheter som Trafikverket och Västra Götalandsregionen,

minst 90 % av kommunerna upplever att förbundet i hög eller mycket hög grad bidrar till att kommunerna kan påverka

frågor på regional och nationell nivå

Infrastruktur

3.3.7 Utveckla samverkan för en god och effektiv vård och omsorg

Mål	Mätetal	Verksamhet
Förbundet ska stödja kommunerna att identifiera verksamhetsområden där de kan samverka och på så sätt erbjuda invånarna likvärdiga insatser	Minst 90 % av kommunerna upplever att förbundet i hög eller mycket hög grad utgör ett stöd för kommunerna att identifiera områden för samverkan	Välfärd
Förbundet ska stödja kommunerna i samordning av statliga satsningar och initiativ inom socialtjänst och vård och omsorg	Minst 90 % av kommunerna upplever att den information som förmedlas är adekvat för verksamhetsområdet i hög eller mycket hög grad	Välfärd
Förbundet ska stödja Boråsregionens kommuner att påverka regionala och nationella frågor som rör god och effektiv vård och omsorg	Minst 90 % av kommunerna upplever att förbundet i hög eller mycket hög grad utgör ett stöd för ett fungerande vårdsamverkansarbete	Välfärd

4 Dataskyddsombud

4.1 Uppdrag och syfte

Dataskyddsverksamheten inom Boråsregionen är en samverkan som syftar till att effektivt ge medlems- kommunerna kunskap och erfarenhet i dataskyddsfrågor. Medlemmarna i Boråsregionen ska känna att de har bra tillgänglighet till dataskyddsombuden och därmed känna trygghet gällande hur den personliga integriteten hanteras inom den egna organisationens olika verksamheter. Med verksamhet avses exempelvis förvaltningar, kluster av förvaltningar, avdelningar, sektorer, sektioner, kommunalförbund, kommunala bolag och nätverk.

Personuppgiftsansvarig (PUA) är alltid respektive nämnd eller styrelse.

Samverkansformens övergripande målsättning är att ge medlemskommunerna möjlighet att skaffa sig kontroll över de vitala delarna i dataskyddsförordningen och ge dem verktyg att motverka och minska antalet incidenter; vars konsekvenser kan ge dålig publicitet vilket kan skada både varumärket och minska kommunens anseende hos allmänheten.

Dataskyddsombuden erbjuder sin kompetens och ger service åt verksamheterna, dess personal samt kommunmedlemmar genom rådgivning, information, utredningar och utbildningsinsatser. I de fall det behövs, ges också stöd och hjälp i att bedöma hur personuppgiftsincidenter ska hanteras.

4.2 Mål 2020

Det övergripande målet är att Säkerställa ett gott skydd av den personliga integriteten

Mål

Mätetal

Granska

• Tillhandahålla ett konkret verktyg som skapar möjlighet till ökad efterlevnad av Dataskyddsförordningen

• Tillhandahålla ett strategiskt verktyg som skapar möjlighet till ökad efterlevnad av

Dataskyddsförordningen

• Alla verksamheter (~80) ska under året ha genomfört minst en granskningsomgång

• Alla verksamheter/kluster (~20) ska under året ha genomfört minst en genomgång med Mognadsmatrisen

Kunskap

• Tillhandahålla experttjänst i frågor som rör den personliga integriteten

• Tillhandahålla möjlighet att låta DSO bidra i det interna arbetet med kulturfrågor som rör den personliga integriteten

• Bidra till kompetenshöjning i de kommunala verksamheterna

• DSO ska stötta verksamheterna med råd i enkla (45) och mer komplexa (15) frågor och utredningar

• DSO ska besöka nätverk och personalträffar/APT (30) för att informera om dataskydd och stärka medvetenheten kring integritetsfrågor

• På uppdrag arrangera utbildningar för att höja kompetensen om dataskydd (4 utbildningsaktiviteter) samt publicera ca 4 nyhetsbrev

Ombudsmannaskap

• Tillhandahålla expert- och bedömningshjälp vid personuppgiftsincidenter

• Tillhandahålla en kontaktpunkt inom ramen för DSO-rollen

• DSO ska stötta arbetet vid alla misstänkta och bekräftade personuppgiftsincidenter (10)

• DSO ska finnas tillhands för alla registrerade personer, medarbetare, verksamheter och tillsynsmyndigheten som önskar hjälp med ärenden, information med mera. Alla ärenden ska vara återkopplade till frågeställaren inom 5 arbetsdagar

Externt nätverk

• Boråsregionen ska fortlöpande ses som en självklar partner när det gäller dataskyddsombud

• DSO ska organisera och kontinuerligt inhämta värdefulla nyheter och kunskaper genom omvärldsbevakning (45), deltagande i relevanta nätverk (6) och utbildningar (6)

Planera

• Skapa än mer relevant innehåll till de kommunala verksamheterna

• Genom årlig utvärdering av gångna periodens verksamhet bättre möta efterfrågade aktiviteter och skapa relevant verksamhetsplan och budget

5 Medarbetarcentrum

5.1 Uppdrag och syfte

Medarbetarcentrums syfte är att stödja och utveckla anställda i de samverkande kommunerna Borås, Mark, Svenljunga och Tranemo. Syftet är att arbeta hälsofrämjande, förhindra inlåsning och aktivt verka för en lönsam personalrörlighet. Genom Medarbetarcentrum erbjuds ledarskapsutbildningar och grupputveckling samt individuellt stöd i roll och yrkeskarriär. Medarbetarcentrum tar tillvara medarbetarnas kompetens, arbetar för välmående arbetsgrupper, hälsa, trivsel och prestation såväl för chefer som för medarbetare. Medarbetarcentrum inspirerar medarbetare som vill ha och behöver en positiv Kraft till förändring.

5.2 Mål 2020

De övergripande målen är att arbeta för lönsam personalrörlighet samt att stödja och stärka chefer och arbetsgrupper för att öka hälsa, trivsel och prestation och på det viset bidra till att medlemskommunerna är attraktiva arbetsgivare.

Mål

Mätetal

• Marknadsföra Medarbetarcentrums verksamhet för ett ökat användande

• Bidra till personalrörlighet genom jobbmatchning

• Tillhandahålla ett attraktivt utbud av tjänster utifrån kommunernas behov

• Xxxxx till att nödvändig kunskap och kompetens finns hos cheferna i medlemskommunerna, exempelvis genom ledarskapsprogrammet

• Vara ett stöd och verktyg för arbetsgivarna i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö för att bidra till ökad hälsa hos medarbetarna, högre prestationer i grupper och för ökad attraktivitet hos medlemskommunerna

• Vara ett stöd för de kommuner som fokuserar på tillitsbaserat ledarskap

• Regelbundna aktiviteter för att marknadsföra Medarbetarcentrums tjänster och hur de kan användas på ett lönsamt sätt

• Ha full tillgänglighet för att utföra basverksamheten med reflekterande samtal och jobbmatchning

• Regelbunden kontakt med kommunernas personalenheter för att anpassa utbudet efter kommunernas behov

• Genomföra grupputvecklingsinsatser på uppdrag av medlemskommunerna

• Genomföra och utveckla ledarskapsprogrammet

• Tillföra kunskap och erfarenhetsutbyte genom omvärldsbevakning, nätverk och kompetensutvecklingsinsatser

• En årlig dialogträff med HR-personal/chefer

• En årlig dialogträff med fackliga representanter

• Kontinuerligt inhämta feedback för att utveckla tjänsterna, både på individ- och gruppnivå

• Vara ett stöd för chefer och personalenheter i medlemskommunerna

• Fyra styrgruppsmöten

6 Navet science center

6.1 Uppdrag, vision och verksamhetsidé

Navet ska vara med och utveckla Sjuhäradsbygden till en attraktiv och konkurrenskraftig region med hög utbildningsnivå samt en befolkning med stort intresse för teknik, naturvetenskap och matematik.

Visionen är att Navet är en självklar samarbetspartner för uppfyllandet av Agenda 2030. Mission är att öka lusten till lärande hos alla och strategin att vara en lärande organisation som ständigt söker nya metoder och samarbetspartners.

Navets verksamhetsidé är att på vetenskaplig grund, med entreprenöriellt lärande, interkulturell dialog och hållbar utveckling skapa teman, utbildningar, program, interaktiva utställningar och experiment. Kunskaper sätts i ett sammanhang och får fler att engagera sig och vilja ha mer kunskaper inom naturvetenskap, teknik och matematik.

6.2 Mål 2020

Navet följer förbundets övergripande fokusområden. Långsiktiga mål och mål 2020 beslutas av styrgruppen. Till varje mål 2020 finns aktiviteter. Under 2020-22 är fokus på Agenda 2030 och de globala målen såväl lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Att få skolor, organisationer och allmänhet engagerade i vår framtid är den övergripande stora utmaningen.

6.2.1 Skapa möjligheter till företagande och företagsutveckling

Långsiktigt mål

Mål 2020

Stimulera ökat entreprenörskap genom att verka för att använda och utveckla de entreprenöriella kompetenserna

• Tillsammans med ett Science center skriva en ansökan om att ta fram ett nytt entreprenöriellt tema med Agenda 2030 fokus

• Utvärdera minst två teman utifrån med avseende på entreprenöriella kompetenserna

• Genomföra ett tekniktema tillsammans med teknikföretag för åk 8 för minst 10 klasser

• Utveckla en ungdomsaktivitet på sommaren, med minst 30 ungdomar

• Genomföra ett två veckors ämnesövergripande tema för gymnasiet åk 1 för Xxxx Xxxxxxxx gymnasiet i samverkan med företag för minst 100 elever

• Handleda minst tre UF-företag inom Agenda 2030

• Upparbeta företagskontakter

6.2.2 Säkerställa nödvändig kunskap och kompetens

Långsiktigt mål

Mål 2020

Alla elever i grundskolan ska ha god tillgång till material och undervisning i naturvetenskap, teknik och matematik

• Ta fram utlåningsmaterial som täcker delar av Lgr F till 6 i NO, Tk och matematik

• Minst 20 000 elever på Navet-teman

• Minst 1 000 elever på teman i matematik

• Minst 500 elever i teman om programmering

• Minst 500 elever på teman med fokus på Agenda 2030 och de globala målen

• Minst tre nya teman tas fram under året

• En satsning på ett strukturerat program för uteverksamhet för elever åk 1 till 6 genomförs

• Nytt astronomitema

• Minst två utvärderingar av skolprojekt

• Minst 200 pedagoger på utbildning inom naturvetenskap och teknik

• Minst 500 pedagoger på utbildning i matematik

• Minst 800 pedagoger utbildas i programmering och digitala verktyg

• Minst 800 lärutbildningsdagar i grupprocesser

• Totalt minst 3 000 lärutbildningsdagar genomförs

Verka för att fler unga fullföljer sina studier	• Navet upparbetar kontakter i två utsatta områden i Borås för att kunna få kontakt med föräldrar och barn • Utarbetar en projektplan för interkulturell dialog. Navet tar fram två utbildningar i interkulturell dialog • Navet deltar i minst fem öppna aktiviteter i utsatta områden i Borås • Navet genomför minst tre utbildningar för vuxna i interkulturell dialog • Navet möter minst 100 personer från SFI • Nytt drogförebyggande tema tas fram och genomförs i ett utsatt område • Fortsatt utvecklingsarbete inom interkulturell dialog och entreprenöriellt lärande med minst två utbildningar för personalen • Minst fyra skolor får utbildning och processhandledning (PIF, Processutveckling i fokus) ca 75 lärare • En ansökan om fortsatta projektmedel till PIF skrivs • Utveckla VVV-plattformen för kommunikation med användare • Navet definierar nyckelfunktioner för rum för lärande med hjälp av elever på gymnasiesärskolan
Navet ingår som en del i utvecklingsarbetet av skolan i avtalskommunerna	• Årliga möten med ledningsgrupp i avtalskommunerna • Minst två möten med utvecklingsledarna i avtalskommunerna • Analys av måluppfyllelsen i avtalskommuner görs och diskuteras med respektive kommun • Analyserar, uppföljning av statistik kring fullföljda studier och måluppfyllelse, minst två seminarier i personalen • Navet utreder idén på filialer i våra avtalskommuner
Navet är en arena för teknik och vårdyrken	• Navet samverkar i minst två mässor där vård och teknikjobb exponeras för ungdomar • Navet genomför tekniktema med minst 400 elever • Navet genomför läsårstemat Drömstaden för minst 300 elever
Navet bidrar till ökad digital kompetens	• Navet arbetar strukturerat med minst en kommun med kompetensutveckling i digital kompetens, minst 100 pedagoger i en långsiktig satsning • Under 2020 förbereds för en digital maker space för allmänheten i samarbete med Science park
Navet stimulerar intresse och ökar allmänbildningsnivån hos allmänheten	• Navet genomför minst fem publika aktiviteter lokalt regionalt • Minst tio föreläsningar på Navet med allmänheten som målgrupp • Synas i minst fem lokala medier • Navet tar fram en kommunikationsplan • Arbeta internt med begreppet vetenskapligt kapital • Intern grupprocessutbildning genomförs, minst fyra tillfällen med extern processledare

6.2.3 Miljöinsatserna ska skapa en hållbar framtid

Långsiktigt mål

Mål 2020

Navet stimulerar intresse och ökar kunskapsnivån om Agenda 2030

• Navet utvecklar ett område/utställning kring Agenda 2030 som är en öppen arena för alla

• Projektet Passion for climate genomförs tillsammans med organisationen Twisted feet program för minst 10 klasser

• En ny utställning i astronomi fokus Jorden och det kosmiska kretsloppet

öppnas

• Navet analyserar den egna verksamheten utifrån de Globala målen

• Navet utformar avslutande aktiviteter i projektet Utveckla landsbygden

• Under 2020-2021 är huvudfokus unga 15 till 25 år. Arenan är en innovation hub tillsammans med Borås Stad och Science park

• Temat Drömstaden genomförs med minst tio klasser

• Temat Drömstaden för åk 5 utvecklas vidare och sprids till ytterligare minst en kommun

• Utbildningsdag med tjänstemän i minst tre kommuner på tema Agenda 2030

• Utbildningar för politiker Borås och i Da Nang Vietnam

6.2.4 Boråsregionen ska synas och sticka ut för att skapa intresse och framtidsmöjligheter

Långsiktigt mål

Mål 2020

Navet ska verka nationellt och internationellt

• Navet genomför en turné med Kemidraken Xxxxx till sju SC i Sverige

• Minst fyra föreställningar inom projektet Nord plus genomförs

• Navet håller i minst två sessions på ECSITE, The European network of Science centres and museums

• Navet deltar med en session på NSCF, Nordiska science center förbundet

• Navet deltar i utveckling av SSCF, Svenska Science centerföreningen genom att deltaga i minst två möten

• Söker efter finansiering av en plattform för kommunikation med VR- teknik

7 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

7.1 Uppdrag, syfte och målbild

När en person behöver vård- och omsorgsinsatser från både kommun och region är Närvårdssamverkans uppdrag att samverka för att ge bästa möjliga vård, stöd och omsorg. Närvårdssamverkan Södra Älvsborg omfattas av kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst, förskola, skola och elevhälsa i medlemskommunerna samt primärvård, specialistvård, habilitering och tandvård i Södra Älvsborg.

Närvårdskontoret koordinerar Närvårdssamverkan Södra Älvsborg och återfinns organisatoriskt inom kommunalförbundet. Verksamheten styrs av det delregionala politiska samrådet för Närvårdssamverkan bestående av representanter från medlemskommunerna och Västra Götalandsregionen samt av en styrgrupp bestående av tjänstemän. Det politiska samrådet har beslutat om Inriktningsdokumentet för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2019–2022 som tydliggör verksamhetens inriktning och styrning samt Plan och budget 2020 där nedanstående målindikatorer återfinns.

Närvårdssamverkans uppdrag och syfte är att

• Skapa förtroende vårdgivarna emellan

• Skapa bättre och effektivare samarbeten via möten

• Skapa en jämlik vård

• Göra skillnad och skapa mervärde för invånarna

• Sprida inspiration och glädje för samverkan

Den gemensamma målbild som vuxit fram utifrån ovanstående syfte är; Med tillit, där vårdgivarna arbetar tillsammans kring invånarnas behov, bygger Närvårdssamverkan Södra Älvsborg en samverkan som skapar mervärde och trygghet i vårdövergångarna.

Närvårdssamverkan Södra Älvsborgs värdegrund baseras på ett gemensamt delregionalt förhållningssätt samt på Hälso- och sjukvårdsavtalets värdegrund.

7.2 Målindikatorer 2020

För att uppnå ovanstående målbild ska följande målindikatorer uppfyllas;

• Antal svarsdagar på avvikelser över beslutad tidsperiod ska vara max 5 %

• Xxxxx återinskrivningar inom 30 dagar ska vara max 15 % på årsbasis

• Andel listade individer 75 år och äldre där fördjupad läkemedelsgenomgång genomförts de senaste 12 månaderna ska öka med 5 % på årsbasis (enligt Munin)

• Xxxxx upprättade Samordnade Individuella Planer i SAMSA ska vara som lägst 145 st på årsbasis

Ovanstående målindikatorer följs upp via resultat och statistik som Närvårdskontoret tillhandahåller. Resultaten återförs till Delregionalt politiskt samråd och till Styrgrupp närvård flera gånger per år.

PROTOKOLLSUTDRAG

Sammanträdesdag 2019-12-06

§ 109 Budget och verksamhetsplan 2020

Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund bildades 1999 och är ett politiskt styrt samverkansorgan för kommunerna Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. Varbergs kommun är adjungerad till förbundet enligt särskilt avtal. Verksamheten grundar sig på den förbundsordning som beslutats av medlemskommunerna. I förbundet ingår även Business Region Borås, Dataskyddsombud, Medarbetarcentrum, Navet science center samt Närvårdskontoret som koordinerar Närvårdssamverkan Södra Älvsborg.

Enligt förbundsordningen ska Direktionens förslag till budget och verksamhetsplan översändas till förbundsmedlemmarna för godkännande.

Direktionen beslutar

att för egen del anta budget och verksamhetsplan för 2020 samt översända densamma till medlemskommunerna för godkännande

att Plan och budget för Närvårdssamverkan 2020 antas under förutsättning att den beslutats av Delregionalt politiskt samråd

Vid protokollet Xxxxx Xxxxxxxxx Administrativ chef

Justerat av

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Ordförande

Justeringen tillkännagiven den 16 december 2019 Rätt utdraget betygar: Xxxxx Xxxxxxxxx

Sida 1 av 1

Svar på motion om rekryteringsstrategi

Dnr 2019/205

Ordförandens förslag – kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen anses vara under genomförande inom ramen för uppdraget att utveckla en handlingsplan för att göra Ulricehamns kommun till ”Sjuhärads bästa offentliga arbetsgivare” (Se kommunalpolitisk handlingsplan 2019-2022 KF § 72/2019).

Sammanfattning

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Xxxx Xxxxxxxxx (S) har 2019-03-28 inkommit med en motion där hon föreslår att förvaltningen tar fram ett strategidokument för rekrytering av ny personal bland annat inom förskola och skola. Förvaltningens förslag till svar på remissen återremitterades till förvaltningen vid kommunstyrelsens möte 2019-10-03.

Förvaltningen arbetar redan idag med rekrytering utifrån strategiska utgångspunkter. I den kommande handlingsplanen kommer förvaltningen att utveckla och redovisa de strategier som ska ligga till grund för förvaltningens rekrytering framgent.

Beslutsunderlag

1 Tjänsteskrivelse 2020-01-08 från personalchef

2020-01-08

Tjänsteskrivelse Svar på motion om rekryteringsstrategi

Diarienummer 2019/205, löpnummer 282/2020

Förvaltningens förslag till beslut

Motionen anses vara under genomförande inom ramen för uppdraget att utveckla en handlingsplan för att göra Ulricehamns kommun till ”Sjuhärads bästa offentliga arbetsgivare” (Se kommunalpolitisk handlingsplan 2019-2022 KF § 72/2019).

Sammanfattning

Ärendet

Xxxx Xxxxxxxxx (S) har inkommit med en motion där hon föreslår att förvaltningen tar fram ett strategidokument för rekrytering av ny personal bland annat inom förskola och skola.

Förvaltningen har ett kontinuerligt behov av att rekrytera ny personal. Arbetslösheten i den kommunal sektorn är för tillfället låg och förväntas fortsätta att vara det under de närmaste åren. Det innebär att konkurrensen om arbetskraft har ökat och att den har gått från att gälla ett fåtal yrkesgrupper till att vara generell. Bristen på utbildad personal gör sig särskilt påmind inom läraryrket där prognoserna tyder på att möjligheten att utbilda antalet lärare för att täcka behoven kommer att vara otillräckliga. Det är bland annat mot denna bakgrund av stor vikt att förvaltningen arbetar vidare med strategier för att långsiktigt säkerställa personalförsörjningen och därmed också kommunens möjligheter att leverera tjänster till kommuninvånarna.

Bristen på arbetskraft är en nationell utmaning och SKL har på ett övergripande plan formulerat nio strategier för att möta denna utmaning. Förvaltningen har tagit ställning för att de ska ligga till grund för utvecklingsarbetet i dessa frågor. I denna skrivelse beskriver förvaltningen de strategier som utgör grunden för arbetet med att rekrytera och behålla nya medarbetare och pekar samtidigt på de behov av utveckling som föreligger inom respektive område. Förvaltningen kommer att redovisa detta utvecklingsarbete i form av rekryteringsstrategier inom ramen för uppdraget att framställa en handlingsplan för att bli ”Sjuhärads bästa offentliga arbetsgivare”. Rekryteringsstrategier kommer att redovisas både på övergripande nivå och specifikt för respektive sektor.

Beslutsunderlag

1 Bilaga till tjänsteskrivelse Svar på motion om rekryteringsstrategi

2 Motion om rekryteringsstrategi

2019/205, 282/2020 2(2)

Beslutet lämnas till

Personalchef

Xxxxxx Xxx Personalchef Kommunledningsstaben

Bilaga till tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning

2020-01-08

Bilaga till tjänsteskrivelse Svar på motion om rekryteringsstrategi

Diarienummer 2019/205, löpnummer 282/2020 Kommunens strategiska rekryteringsarbete Använd kompetens rätt

Nuläge:

Förvaltningen ser kontinuerligt över möjligheterna att organisera verksamheten så att den tillgängliga kompetensen används optimalt. Det kan innebära att ersätta avgående kompetens med yrkesgrupper som är mer lättrekryterade men också att arbetsuppgifter fördelas på ett annat sätt för att nyttja den kompetens som finns utifrån behov som finns. I förvaltningens pågående arbete med införande av ”Heltid som norm” ingår också att vi har rätt kompetens på rätt plats och vid rätt tid.

Bredda rekryteringen

Nuläge:

Förvaltningen har organiserat ett lokalt arbetsmarknadsråd som ska underlätta samarbetet med arbetsförmedlingen när det gäller rekrytering av nyanlända och personer med arbetsmarknadsstöd.

Behov av utveckling:

Fler kan bidra till vår gemensamma välfärd. Förvaltningen behöver utveckla former för att öka rekryteringen av nyanlända men också jobba för en jämnare könsfördelning och öka antalet manliga sökande till våra tjänster. Att förändra normen om vem som passar var utifrån kön kan bl.a. göras genom att sprida goda exempel och ta vara på ungas intresse för välfärdsjobben.

Låt fler jobba mer

Nuläge:

Förvaltningen arbetar aktivt med införandet av ”Heltid som norm”. Förvaltningens bedömning är att tillgången på arbetskraft i kommunen skulle öka med ca 400 årsarbetare om alla, som vid projektets start år 2016 arbetade deltid, i stället skulle arbeta heltid.

Projektet kommer samtidigt att medföra ökade möjligheter för våra medarbetare att försörja sig, erhålla rimliga pensionsvillkor samt att utjämna de skillnader i förutsättningar som föreligger mellan kvinnliga och manliga anställda.

Förläng arbetslivet

Nuläge:

I förvaltningen arbetar f.n. ca 32 medarbetare som är 65 år eller äldre.

Behov av utveckling:

Förvaltningen behöver se över förutsättningarna för att ta tillvara på viktiga resurser genom att behålla fler i arbete under längre tid.

Visa på karriärmöjligheter

Nuläge:

Förvaltningen är en mångfacetterad verksamhet med många yrkesroller på olika nivåer vilket möjliggör en bred syn på karriärvägar. Det innebär att våra medarbetare redan idag har stora möjligheter att göra karriär genom att prova nya roller, så som projektledartjänster, specialistroller, utvecklingsledare eller att bli chef på olika nivåer.

Behov av utveckling:

Förvaltningen behöver utveckla strategier för att underlätta för den som vill ta steget från medarbetare till chef genom att inrätta utbildnings- och introduktionsprogram för dessa och att skapa möjligheter för unga ledare att ha tillgång till mentorskap o.s.v.

Angeläget är också att ge den som vill komplettera sin utbildning, till nivåer som bidrar till att säkerställa tillgången på kompetens samt höja kvaliteten i våra tjänster, möjligheter att göra det. Förvaltningen behöver därför utreda förutsättningarna för att underlätta för medarbetare att komplettera sin utbildning. Det kan exempelvis handla om vårdpersonal som vill tillgodogöra sig en undersköterskekompetens, sjuksköterskor som vill läsa in en specialistsjuksköterskekompetens eller personal i pedagogisk verksamhet som vill validera till barnskötare.

Skapa engagemang

Nuläge:

Förvaltningen har sedan länge ett väl utvecklat samverkanssystem som ger medarbetare på alla nivåer möjligheter att engagera sig och att vara delaktiga i verksamhetens utveckling.

För att förvaltningens chefer ska ha rätt förutsättningar för ett framgångsrikt ledarskap som främjar engagemang, kvalitet och god arbetsmiljö erbjuds redan idag utbildningar relaterat till olika delar inom ledarskapet. Utöver dessa utbildningar genomför förvaltningen ett chefsutvecklingsprogram som verkar för helhetssyn i organisationen enligt vår kulturpyramid och ledningsfilosofi.

En effektiv och väl fungerande internkommunikation ger engagerade medarbetare. Framgångsrik internkommunikation inspirerar, skapar delaktighet och möjliggör bättre arbetsinsatser. Det bygger lojalitet och stolthet, vilket bidrar till att motivera, behålla och attrahera medarbetare. Under 2019 pågår ett projekt kring införande av ett nytt intranät för kommunen. Det nya intranätet ger möjligheter att på ett mer modernt sätt arbeta med dialog, spridning av information och kunskap. Det kommer att bidra till att förstärka och förbättra vår interna kommunikation och, i förlängningen, vårt arbetsgivarvarumärke – internt och externt.

Behov av utveckling:

Samverkanssystemet kommer att ses över och aktualiseras under 2020.

Förvaltningen behöver därutöver arbeta vidare med förutsättningarna för ett tydligt och närvarande ledarskap där det finns förutsättningar för t.ex. regelbundna medarbetarsamtal. Detta innebär bl.a. att utreda hur många medarbetare som ska utgöra en rimlig övre nivå för antalet underställda samt att se över vår ledningsfilosofi och utreda förutsättningarna för att införa s.k. ”Tillitsbaserad ledning och styrning”.

Utnyttja tekniken

Nuläge:

Digitalisering utgör ett av de områden som förvaltningen har prioriterat under mandatperioden. Utveckling av IT-stöd och innovativa hjälpmedel pågår inom hela förvaltningen. Förvaltningen är väl medveten om att digitalisering möjliggör att öka effektiviteten, möta behov av arbetskraft och samtidigt leverera tjänster med hög kvalitet. Det ligger i varje chefs grunduppdrag att bidra till att vi upptäcker de möjligheter som utvecklas i vår omvärld och i att tillvarata dem, utifrån användarnas behov.

Behov av utveckling:

Förvaltningen behöver rekrytera personal som har den kompetens som krävs för att delta i det digitala utvecklingsarbetet samt tillhandahålla den kompetensutveckling som krävs för att våra medarbetare ska kunna hantera en alltmer digitaliserad arbetsplats.

Marknadsför jobben

Nuläge:

Förvaltningen erbjuder idag sommarjobb, feriejobb och praktikplatser vilket ger fler unga chanser att prova och se de möjligheter som finns hos oss som arbetsgivare. Med positiv erfarenhet kommer fler unga att återvända.

För att marknadsföra jobben behöver vi visa upp oss som arbetsgivare och förvaltningen är idag synlig på kommunens hemsida, på Facebook och på Linkedin. Annonsering av samtliga vakanta tjänster sker förutom på kommunens hemsida och intranät även på Arbetsförmedlingens platsbank, xxxxxxxxxxxxxx.xx och Blocket jobb. Det finns även möjlighet att annonsera i sociala medier eller i press. Förvaltningen deltar därutöver på, för verksamheterna, relevanta arbetsmarknadsmässor på högskolor och universitet.

Förvaltningen ser över möjligheten till förvaltningsövergripande samordning av kommunens närvaro vid arbetsmarknadsmässor, med målsättning att ha en sammanhållen representation från de verksamheter som berörs.

Förvaltningen erbjuder alla anställda ett ”förmånspaket” som ska bidra till att öka attraktiviteten för oss som arbetsgivare. Det innehåller bl.a. kollektivavtalade försäkringar, olika typer av bruttolöneavdragslösningar och friskvårdsbidrag.

Behov av utveckling:

Förvaltningen behöver utveckla en övergripande strategi för hur och var vi ska synas för att stärka vårt arbetsgivarvarumärke, dels för att säkerställa exponering mot studenter och arbetssökande men också för att attrahera kandidater som inte är aktivt arbetssökande.

Förvaltningen behöver fortlöpande se över personalförmåner, så att de som erbjuds efterfrågas och nyttjas av medarbetare.

Marknadsföring av vårt arbetsgivarvarumärke, inklusive personalförmåner, ökar intresset för oss som arbetsgivare och därmed också möjligheterna att erhålla kompetenta kandidater till våra vakanta tjänster.

Underlätta lönekarriär

Nuläge:

Kommunens lönepolitik tar tydligt ställning för att lönen ska vara individuell och differentierad och att den ska premiera den som presterar väl i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Det ger medarbetare goda möjligheter att påverka sin löneutveckling och att göra lönekarriär.

Behov av utveckling:

Förvaltningens utmaning ligger i att ingångslönerna vid nyanställningar stiger mer än utvecklingen för de som arbetat i kommunen länge. Detta ställer särskilda krav på att förvaltningen även arbetar med att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar lönestruktur.

Sjuhärads bästa offentliga arbetsgivare

Utöver de behov av utveckling som redovisas ovan kan även andra strategier komma att behöva utvecklas. Förvaltningen planerar för att involvera de fackliga organisationerna, kommunens chefer och kommunens medarbetare i arbetet med att framställa en handlingsplan för att bli ”Sjuhärads bästa offentliga arbetsgivare”. Handlingsplanen är ett uppdrag i 2020 års budget och ska färdigställas under innevarande år. Då arbetet med denna har inletts så gör förvaltningen bedömningen att arbetet med att framställa strategier för att kunna attrahera och rekrytera pågår.

2019-03-26

Rekryteringsstrategi

Större folkmängd via inflyttning är en stor orsak till det ökade trycket på förskola och skola då andelen barn i en årskull som placeras på förskola har vuxit. Efterfrågan på förskoleplatser medför att vi behöver bygga fler förskolor samtidigt som behovet av ytterligare en F-6 skola i centralorten är akut. Socialdemokraterna har under tidigare mandatperioder arbetat för att storleken på barngrupperna inom förskolan ska minska. Förskolan ska vara en plats där alla barn får en bra start i livet och vara en miljö där vårdnadshavarna tryggt kan lämna sina barn. Det ska finnas tillräckligt med pedagoger i förhållande till barn och skolan ska fokusera på tidiga insatser efter barnens behov.

Varje år arrangerar Högskolan i Borås arbetsmarknadsdagar, STARK-dagar, som riktar sig gentemot studenter och arbetsgivare. Det är en mässa där arbetsgivare från både den privata och den offentliga sektorn ställer ut och marknadsför sin verksamhet. I år, 2019, fanns representanter från två av Ulricehamns kommuns sektorer på plats för att marknadsföra sina verksamheter, sektor välfärd och sektor miljö och samhällsbyggnad. Det utbildas och examineras många förskollärare och lärare vid Högskolan i Borås varje år och för att vid ett tidigt skede fånga dessa studenters intresse måste Ulricehamns kommuns alla sektorer aktivt delta på denna typ av arrangemang.

Hela Sverige står inför en rekryteringsutmaning. Det gäller inte minst inom förskola, skola och fritidshem. Bristen på förskollärare, lärare och fritidspedagoger är redan idag ett faktum och Ulricehamns kommun måste därför fortsätta arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta för att vi i framtiden ska kunna ge barnen och eleverna den stöttning och den starten i livet de har rätt att få genom att ha tillräcklig och utbildad personal inom dessa yrkesområden.

Socialdemokraterna yrkar härmed:

Att förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett strategidokument för rekrytering av ny personal

Xxxx Xxxxxxxxx (S) Socialdemokraterna

Sida 1 av 1

Upprättande av detaljplan Brunnsnäs 2:1 m.fl.

Dnr 2020/74

Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut

Förvaltningen får i uppdrag att upprätta en detaljplan för Brunnsnäs 2:1, 2:3-2:7 och 2:9- 2:11, under förutsättning att förvärvet av Brunnsnäs Säteri godkänns och vinner laga kraft.

Sammanfattning

Detaljplanen föreslås hanteras med utökat planförfarande eftersom förslaget till detaljplan är av betydande intresse för allmänheten och i övrigt av stor betydelse.

Beslutsunderlag

1 Tjänsteskrivelse 2020-02-05 från tf samhällsbyggnadschef

2 Uppdragsbeskrivning Brunnsnäs

2020-02-05

Tjänsteskrivelse Upprättande av detaljplan Brunnsnäs 2:1 m.fl.

Diarienummer 2020/74, löpnummer 332/2020

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningen får i uppdrag att upprätta en detaljplan för Brunnsnäs 2:1, 2:3-2:7 och 2:9- 2:11, under förutsättning att förvärvet av Brunnsnäs Säteri godkänns och vinner laga kraft.

Sammanfattning

Detaljplanen föreslås hanteras med utökat planförfarande eftersom förslaget till detaljplan är av betydande intresse för allmänheten och i övrigt av stor betydelse.

Ärendet

Detaljplanens syfte är att möjliggöra för exploatering i området, med bostäder i ett attraktivt läge med sjöutsikt och en långsiktig utveckling av Ulricehamns tätort. Föreslagen bostadsbebyggelse utgörs av flerbostadshus och småhus. Området beräknas rymma mer än 500 nya bostäder. Behovet av kommunal service inom området ska bedömas tillsammans med intilliggande bostadsområdens behov. Ett stråk närmast sjön rekommenderas lämnas obebyggt för att säkra allmänhetens tillgång till strandkanten. Åsakullen föreslås utvecklas till ett nytt friluftsområde, vilket höjer kvaliteten för boenden på västra sidan av Åsunden.

I samrådsförslaget för Översiktsplanen 2040 föreslås området för bostäder och utveckling av friluftsliv. Området runt Åsakullen omfattas av riksintresse för friluftsliv och naturvård samt av Natura 2000.

Detaljplanen föreslås hanteras med utökat planförfarande eftersom förslaget till detaljplan är av betydande intresse för allmänheten och i övrigt av stor betydelse.

Beslutsunderlag

1 Uppdragsbeskrivning Brunnsnäs

Beslut lämnas till

Samhällsbyggnadschef

Xxxxxxx Xxxxx Xxxx Xxxxxxx

Tf samhällbyggnadschef Tf enhetschef planenheten Xxxxxx xxxxx och samhällsbyggnad Planenheten

Sektor miljö och samhällsbyggnad

Uppdragsbeskrivning för kommunal detaljplan avseende Brunnsnäs 2:1, 2:3-2:7 och 2:9-2:11 (Brunnsnäs Säteri & Åsastugan)

Syfte

Detaljplan behöver upprättas området Brunnsnäs för att möjliggöra exploatering i området, med bostäder i ett attraktivt läge med sjöutsikt och en långsiktig utveckling av Ulricehamns tätort.

Detaljplaneläggning behövs för att möjliggöra byggnation. Föreslagen bostadsbebyggelse utgörs av flerbostadshus och småhus. Området beräknas rymma mer än 500 bostäder.

Behovet av kommunal service inom området ska bedömas tillsammans med intilliggande bostadsområdens behov. Ett stråk närmast sjön rekommenderas lämnas obebyggt för att säkra allmänhetens tillgång till strandkanten. Åsakullen föreslås utvecklas till ett nytt friluftsområde, vilket höjer kvaliteten för boenden på västra sidan av Åsunden. Ulricehamn behöver dessutom ett komplement till Lassalyckan när staden och avstånden växer.

I arbetet med den kommande Översiktsplanen har följande identifierats:

• Bebyggelse som innebär en utveckling av befintlig tätort är ett väsentligt samhällsintresse och får därmed göras på brukningsvärd jordbruksmark.

• Alléerna i området ska bevaras och bebyggelse anpassas till sådana miljöer.

• Bebyggelsen ska anpassas till de skyddsvärda ekarna i området.

• Gårdsmiljön i området ska bevaras.

• Bebyggelsen ska anpassas till bäcken som rinner genom norra delen av området.

• Trafikförsörjning av området sker via Brunnvägen.

• Åsastugan bör utvecklas för aktiviteter med inriktning mot friluftsliv då stugan är viktig för utvecklingen av friluftslivet i området.

• Översvämningsrisken ska beaktas vid detaljplaneläggning.

• Förutsättningar för ras, skred och erosion finns i området. Detta ska beaktas i samband med detaljplaneläggning.

• Naturvärdesinventeringar ska göras i samband med detaljplaneläggning.

• I samband med detaljplaneläggning och lovgivning ska det bedömas om eventuella värden av betydelse för riksintresset för friluftsliv kan skadas.

Beställare

Ulricehamns kommun, genom sektorchef miljö och samhällsbyggnad.

Områdets läge och plansituation

Brunnäsområdet ligger på Åsundens nordvästra strand och omges av bostadsbebyggelse i norr och främst skogsmark i väster och söder. Ulricehamns kommun har tecknat köpekontrakt för Fastigheterna Brunnsnäs 2:1, 2:3-2:7 och 2:9-2:11. Ingen detaljplan finns för platsen.

Bild 1. Områdets läge.

Översiktsplan

Den gällande översiktsplanen för Ulricehamns kommun (antagen av kommunfullmäktige 2015-10-29) anger endast Åsastugan som LIS-område för verksamhet. I samrådsförslaget för Översiktsplanen 2040 föreslås området för bostäder och utveckling av friluftsliv. Området runt Åsakullen omfattas av riksintresse för friluftsliv och naturvård samt av Natura 2000.

Det finns en närhet till Kråkebobergs naturreservat och Åsundenleden passerar området.

Grönplan

Området är inte med i gällande grönplan, då området låg utanför staden när planen togs fram.

Gällande detaljplaner

Ingen detaljplan finns för det berörda området.

Övriga utredningar

Inga övriga relevanta utredningar finns för området.

Planprocessen och preliminär tidsplan

Detaljplanen föreslås hanteras med utökat planförfarande eftersom förslaget till detaljplan är av betydande intresse för allmänheten och i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen kan medföra en betydande miljöpåverkan, så en miljökonsekvensbeskrivning är nödvändig.

Förfarandet består av samråd, granskning och antagande innan planen kan vinna laga kraft. Den preliminära tidplanen är:

Samråd Fjärde kvartalet, år 2023

Granskning Tredje kvartalet, år 2024

Antagande Första kvartalet, år 2025

Beräknad kostnad

Kostnader för planen belastar Planenhetens driftbudget. Preliminärt identifierade undersökningar är:

- Naturinventering	350 tkr
- Miljökonsekvensbeskrivning	150 tkr
- Geoteknik	500 tkr
- Dagvattenutredning	60 tkr
- Kulturmiljö	80 tkr
- Arkeologisk undersökning	300 tkr
- Totalt	1 440 tkr

Sida 1 av 1

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2019

Dnr 2020/67

Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut

Patientsäkerhetsberättelsen för vårdgivare 2019 läggs till handlingarna.

Sammanfattning

Enligt patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en så kallad patientsäkerhetsberättelse. I den ska det framgå hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den.

Beslutsunderlag

1 Tjänsteskrivelse 2020-02-05 från socialchef

2 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2019

2020-02-05

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2019

Diarienummer 2020/67, löpnummer 328/2020

Förvaltningens förslag till beslut

Patientsäkerhetsberättelsen för vårdgivare 2019 läggs till handlingarna.

Sammanfattning

Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den.

Ärendet

Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den.

Patientsäkerhetsberättelsen är en del av det ledningssystem som vårdgivaren är skylig att inrätta enligt Socialstyrelsens föreskrifter om allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Det finns inget krav på att vårdgivaren ska lämna in patientsäkerhetsberättelsen till Socialstyrelsen eller någon annan myndighet.

Berättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår. Vårdgivaren ska beskriva vad verksamheten har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Vårdgivaren ska också tala om hur, och när, man ska fullfölja de åtgärder som man inte har kunnat göra omedelbart.

En patientsäkerhetsberättelse för Ulricehamns kommun har upprättats av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS).

Beslutsunderlag

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2019

Beslut lämnas till

Socialchef

Verksamhetschef beställning och kvalitet

Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx

Socialchef Utredare

Sektor välfärd Sektor välfärd

Patientsäkerhetsberättelse ‌‌

År 2019

Datum och ansvarig för innehållet

200204 Xxxxxx Xxxxxxxx

Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting, reviderad 181017

Innehåll

............................................................................................................................................ 1

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 1

Sammanfattning 3

1. STRUKTUR 4

Övergripande mål och strategier 4

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5

Struktur för uppföljning/utvärdering 6

2. SAMVERKAN för att förebygga vårdskador 7

Samverkan med andra vårdgivare regional nivå 7

Lag om utskrivningsklara patienter 8

Samverkan delregionalt - lokalt 8

Samverkan lokal primärvård 8

Patienters och närståendes delaktighet 8

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8

Klagomål och synpunkter 9

Egenkontroll 9

3. PROCESSER - för att öka och förbättra patientsäkerheten 9

Riskanalys 10

Utredning av händelser - vårdskador 11

Informationssäkerhet 11

4. RESULTAT OCH ANALYS 12

Vårdhygien 12

Xxxxxxxxxx 00

BPSD-registret 14

Palliativregistret 15

Senior alert 18

5. Mål och strategier för kommande år 18

Sammanfattning

Genom att kvalitetssäkra utvalda processer och rutiner utifrån gällande lagstiftning och lokala förutsättningar förväntas en hög patientsäkerhet och kostnadseffektivitet kunna uppnås.

Inför 2019 identifierades följande områden och processer att sätta särskilt fokus på inom patientsäkerhet;

- Dokumentation – införande av ny del i patientjournal,

- Avvikelseprocessen, översyn av rutiner och arbetssätt,

- Läkemedelshantering implementering av ny rutin,

- Xxxxxxxxxx, översyn av möjlighet att införa webbaserad utbildning inför delegering.

Processerna är påbörjade och några är avslutade enligt beskrivning i do- kumentet. Under året har ett antal allvarliga händelser utretts och brister i verksamheten har identifierats, utretts och åtgärder beslutats för att för- hindra liknande händelser. Flera händelser har uppmärksammats av an- höriga via klagomålshantering, två klagomål ledde till lex Mariaanmälan. Stor brist att inte verksamheten upptäcker sina egna brister.

Utifrån att en stor del av avvikelser inte utreds och analyseras kan konsta- teras att patientsäkerheten till viss del äventyras.

Under året har många nya sjuksköterskor anställts samtidigt som nytt sätt att planera bemanning införts. Riskanalys gjordes inte utifrån sjuksköters- kors ansvar och arbetsuppgifter vilket bidragit till att patientsäkerheten stundtals varit bristande.

Under 2020 ska prioriteringar för ökad patientsäkerhet göras inom föl- jande områden :

• Läkemedelshantering

• Dokumentation

• Delegeringsförfarandet till omvårdnadspersonal

• Avvikelseprocessen

• Vårdpreventionsarbetet

• Palliativ vård

• Vårdhygien

1. STRUKTUR

Övergripande mål och strategier

Att utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssy- stem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) och patientsäkerhet- slagen SFS 2010:659 verka för ett ledningssystem, som är känt, används och följs inom samtliga berörda verksamhetsområden och bidrar till hög patientsäkerhet.

Genom att fortlöpande kvalitetssäkra processer och rutiner samt granska verksamhetens insatser, säkerställa att vård och behandling bedöms, ut- förs och utvärderas på ett patientsäkert sätt. Patientsäkerhetsarbetet ut- formas utifrån gällande lagstiftning och kommunens övergripande led- ningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

Ledningen för verksamheten ska med stöd av ledningssystemet styra verk- samheten till ett systematiskt, metodiskt och processorienterat arbetssätt som kontinuerligt utvecklar kvalitét, säkerhet och kostnadseffektivitet.

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Ansvarig politisk nämnd har det yttersta ansvaret för patientsäkerhetsar- betet.

Socialchef

Har ett övergripande administrativt ansvar för planering och ledning av patientsäkerhetsarbetet.

Verksamhetschef enligt 4 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

Ska tillsammans med MAS och MAR (medicinskt ansvariga) upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för led- ningssystem för kvalitet och säkerhet. Verksamhetschefen skall bevaka det totala resursbehovet för att säkerställa kvaliteten.

MAS (Medicinskt ansvarig sjuksköterska)

Ska tillsammans med XXX och verksamhetschef enligt hälso- och sjuk- vårdslagen upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för ledningssystem för kvalitet och säkerhet.

MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering)

Ska tillsammans med MAS och verksamhetschef enligt hälso- och sjuk- vårdslagen 4 kap. 2 § upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet avseende rehabilitering och inom ramen för ledningssystem för kvalitet och säkerhet.

Verksamhetschef/Enhetschef

Ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som fastställts inom patientsäker- het och som verksamheten är berörd av, är väl kända av personalen samt att ny personal får den introduktion som krävs för att kunna arbeta med metoder och arbetssätt utifrån patientsäkerhet.

Vård- och omsorgspersonal

är enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) skyldig att bidra till att hög pa- tientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat med- föra en vårdskada.

Stödfunktioner

Vårdhygien och smittskyddsenheten på Södra Älvsborgs sjukhus.

Struktur för uppföljning/utvärdering

Struktur för uppföljning kopplat till mål och strategier finns för

• avvikelsehantering

• kvalitetsregister

• dokumentation/loggkontroller

• nationella kvalitetsmätningar

• vårdhygien egenkontroll

• läkemedelsuppföljningar

• utvärdering av arbetssätt och metoder

Avvikelsehantering

Avvikelserapporteringen är en av de viktigaste källorna till att upptäcka vårdskador och risk för vårdskador. Avvikelser inom hälso- och sjukvår- den ska rapporteras och verksamhetens chef utreder, analyserar och följer upp i team med berörd personal. Särskilt allvarliga händelser utreds av MAS som bedömer om händelsen ska anmälas enligt Xxx Xxxxx.

MAS följer upp, sammanställer, analyserar och redovisar till nämnd och verksamheter en gång per år.

Avvikelser i vårdsamverkan rapporteras och hanteras enligt överenskom- melse inom Närvårdssamverkan i södra Älvsborg. Avvikelser gällande apotek och medicintekniska produkter rapporteras enligt särskilda ruti- ner.

Kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister används för systematiskt kvalitetsarbete;

- Senior alert;

via registret följs resultatet för det vårdpreventiva arbetssättet gäl- lande trycksår, fall, undernäring, munhälsa och inkontinens.

- Palliativregistret;

via registret följs hur den palliativa vården fungerade sista veckan i patientens liv och ger indikationer på förbättringsåtgärder inom verksamheten.

- BPSD (beteendemässiga symtom vid demenssjukdom)-registret; via registret ges förslag på evidensbaserade vård- och omsorgsåt- gärder vid beteendemässiga symtom vid demenssjukdom.

MAS gör analyser och årliga sammanställningar och jämför resultaten mot uppsatta mål och redovisar till nämnd och verksamhet.

Dokumentation/loggkontroller

Journalgranskning genomförs i samband med MAS utredning av avvikel- ser. Strukturerad journalgranskning bör genomföras.

Rutin finns för loggkontroller av patientjournaler.

Nationella kvalitetsmätningar jämförelser

Kommunen har som avsikt att delta i nationella mätningar och jämförel- ser. Resultat från nationella kvalitetsmätningar och jämförelser redovisas till nämnd och verksamhet.

Vårdhygien

Enhetschef ansvarar för att driva följsamhet till basala hygienrutiner och särskilda hygienombud ska finnas på varje enhet. Årlig uppföljning av MAS. All personal ska få information om rutinen för basala hygienrutiner och skriva under ett intyg att de är skyldiga att följa rutinen. För att kvali- tetssäkra personalens tillämpning av basala hygienrutiner finns en webba- serad utbildning att tillgå.

I kommunen finns beslut att all vårdpersonal som jobbar med vårdnära arbete ska ha daglig tillgång till rena arbetskläder utifrån fastställda krav och att dessa ska kunna tvättas, torkas och förvaras på arbetsplatsen. Per- sonal ska också byta om på arbetsplatsen.

Löpande funktions- och egenkontroller av disk- och spoldesinfektorer ska göras ute på enheterna. Årlig service och funktionskontroll görs enligt av- tal med extern utförare. Checklistor för enhetens egenkontroll av följsam- het till vårdhygieniska rutiner finns att tillgå.

Läkemedel

För varje enskild patient ska årlig fördjupad läkemedelsgenomgång göras enligt lokal överenskommelse med ansvarig vårdcentral. Läkemedelshan- teringen är föremål för ständig förbättring och sker via särskild arbets- grupp. Kommunala akutförråd finns för att täcka behovet av akut ordine- rade läkemedel. Särskilt utsedda sjuksköterskor ansvarar för förråden.

Arbetssätt och metoder

Arbetssätt inom hälso- och sjukvård är tillgängliga för all berörd personal genom aktuella rutiner och riktlinjer på intranätet. Utifrån inkomna syn- punkter, avvikelser och omvärldsbevakning ska arbetsprocesser regelbun- det analyseras och förbättras. Xxxxxxx och riktlinjer ska vara uppdaterade och aktuella.

2. SAMVERKAN för att förebygga vårdskador

Samverkan med andra vårdgivare regional nivå

Samverkan mellan regionen och kommunerna gällande hälso- och sjuk- vård regleras i Hälso- och sjukvårdsavtalet samt Ramavtal för läkarmed- verkan som finns mellan Västra Götalandsregionen och VästKom. Kom- munen kan bidra med att bemanna arbetsgrupper på regional nivå.

Lag om utskrivningsklara patienter

Under året har den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten- vård tillämpats fullt ut med förkortad planeringstid och snabbare hemtag- ning av utskrivningsklara patienter inom den somatiska vården. Planering för likartat arbetssätt för den psykiatriska slutenvården har förberetts och börjat tillämpas successivt och ska vara genomfört i april 2020.

Samverkan delregionalt - lokalt

Samverkan på delregional nivå mellan kommun och region regleras i styr- dokument och avtal beslutade i Närvårdssamverkan i södra Älvsborg.

Inom området vårdhygien finns en nära samverkan med enheten Vårdhy- gien på Södra Älvsborgs sjukhus.

Socialchef representerar kommunen i Närvårdssamverkans styrgrupp. En lokal ledningsgrupp håller regelbundna samverkansmöten där olika repre- sentanter från kommun, primärvård och sjukhus deltar. Arbetsgrupper utses vid behov.

Avvikelserapportering vid brister i vårdens övergångar mellan kommunen och andra vårdgivare ses som en viktig del att förbättra patientsäkerheten. Händelser av vikt tas upp på lokala ledningsgruppen för Närvårdssamver- kan.

Kommunen kan också ha representanter i delregionala arbetsgrupper bl.a för det gemensamma informationssystemet SAMSA.

Samverkan lokal primärvård

En lokal överenskommelse för läkarmedverkan för kommunens patienter är framtagen och ingår i vårdcentralernas Närområdesplan. Överenskom- melsen hänvisar till rutiner där det ska framgå hur samverkan ska ske. Re- gelbundna samverkansmöten hålls där bl.a chefer från respektive vård- central och kommun deltar. På kvällar, nätter och helger finns avtal mel- lan Primärvård och extern utförare för läkarmedverkan i kommunal

hälso- och sjukvård.

Patienters och närståendes delaktighet

Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att patienter och närstående ges möjlighet att medverka och påverka i den enskildes vård och behandling. Detta görs möjligt vid t.ex. inskrivningssamtal, vårdpla- nering, upprättande av hälsoplan, i den dagliga vården samt vid utredning av avvikelser. Kommunens särskilda anhörigstöd finns också att tillgå.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

All personal inom sektor Välfärd ska ha kunskap om vikten av att rappor- tera händelser och risker som patienter och brukare utsätts för. Xxxxxxxx chef ansvarar för att informera sin personal vad som ska rapporteras, hur man gör och att avvikelsehanteringen blir ett verktyg att utveckla och för- bättra verksamheten.

Klagomål och synpunkter

Inom kommunen

Via kommunens hemsida finns möjlighet att skicka in klagomål och syn- punkter. Ute i verksamheterna finns möjlighet att lämna synpunkter och klagomål. Dessa hanteras enligt rutin och utreds av berörd chef eller an- nan lämplig person.

Patientnämnden

Klagomål och synpunkter, som kommer via Patientnämnden tas emot och utreds av medicinskt ansvarig sjuksköterska och/eller verksamhetschef.

Information om Patientnämnden finns på Ulricehamns kommuns hem- sida.

Egenkontroll

Se under resultat och analys.

3. PROCESSER - för att öka och förbättra patientsäkerheten

För 2019 sattes mål att för ökad patientsäkerhet och effektivare arbetssätt se över rutiner och processer för läkemedelshantering, delegering, doku- mentation och avvikelser.

Läkemedelshantering

Rutinen för läkemedelshanteringen har under året reviderats genom en arbetsgrupp. En av de viktigaste förändringarna var att all personal som handhar läkemedel alltid ska utgå från en aktuell läkemedelslista. Arbets- sättet grundar sig i gällande författningar från socialstyrelsen och överens- kommelser mellan region och kommun. Svårigheter finns att få fram tyd- liga läkemedelslistor från behandlande läkare för de patienter som inte har dosdispenserade läkemedel.

Under året har försök gjorts att införa digital signering när läkemedel har getts till patient, detta arbetssätt antas minska antalet avvikelser för läke- medelshantering. Pilotprojektet havererade och fick avbrytas främst pga bristande tekniska förutsättningar men också bristande samplanering mellan IT-enheten och sektor välfärd.

Förvaring av läkemedel är fortfarande bristfällig i kommunen men läke- medelsskåp med digital låsanordning har installerats på flera vård- och omsorgsboenden och fortsätter under 2020. I det ordinära boendet finns låsbara skrin att förvara läkemedel i om kommunen tagit över ansvaret.

Nyckeln till skrinen används också till vissa nyckelboxar där nyckel till pa- tientens bostad förvaras. Det medför en stor säkerhetsrisk utifrån behörig- het, delegering och förvaring av läkemedel. Den bristande säkerheten kan bidra till svinn av narkotiska läkemedel men också till stora svårigheter att utreda avvikelser kring försvunna läkemedel.

Delegering

Arbetssättet för delegering av arbetsuppgifter har under året strukturerats och systematiserats så att all personal ska ha samma grundkunskaper för att kunna ta emot en delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Arbets- sättet innebär att man först gör en webbutbildning med avslutande kun- skapstest och sen träffar man en sjuksköterska som går igenom rutiner och arbetssätt för att därefter avgöra om delegering kan ges.

Dokumentation

Under året har förts ett omfattande arbete med många inblandade för att planera införandet av helt ny del i patientjournalen, det s.k ”hälsoären- det”. Arbetet har skett tvärprofessionellt mellan legitimerad personal.

Hälsoärendet innebär ett helt nytt sätt att strukturera journalen på och bygger på nationell informationsstruktur för dokumentation inom hälsa, vård och omsorg. Arbetet har dock under hösten fått stå tillbaka pga pilot- projektet för digital signering. Se även under ”Informationssäkerhet”.

Avvikelsehantering

Under året har ett omfattande arbete startats med att se över processen för avvikelsehantering. Arbetet genomförs med representanter från alla verksamheter inom sektor välfärd och målet är att få fram en gemensamt arbetssätt som fungerar oavsett inom vilken verksamhet man jobbar. Ar- betet beräknas vara klart under första halvåret av 2020.

Förskrivning inkontinensprodukter

Under året har ett nytt arbetssätt införts för att säkerställa förskrivnings- processen för inkontinensprodukter. För de som inte är distriktssköters- kor genomförs en webbaserad utbildning med kunskapstest. Därefter ge- nomgång och diskussion i grupp och behörighet ges för förskrivning.

Riskanalys

Risker gällande patientsäkerhet upptäcks ofta via avvikelserapporter, kla- gomål och synpunkter och om händelseanalys görs så identifieras risker och metoden ”varför-därför” håller på att implementeras. Händelseanalyser är vanligare än riskanalyser.

Bemanning och ledarskap för sjuksköterskeenheten

Ett kraftfullt och tydligt ledarskap är viktigt för en hög patientsäkerhet. I halvårsskiftet avslutade de två enhetschefer som då var anställda för att

leda sjuksköterskeenheten sina tjänster och en konsult anlitades för att täcka upp tills rekrytering av ny chef blev klar i slutet av året. Avsaknad av tydlig styrning och ledning av enheten samt införande av nytt planeringssy- stem för bemanning har bidragit till brister i patientsäkerheten under året.

Under året har det rekryterats många nya sjuksköterskor samtidigt som sjuksköterskorna under vissa perioder har flyttats runt mellan de olika om- rådena utifrån schemaplanering. Vid schemaplaneringen har ingen eller lite hänsyn tagits till den enskilda sjuksköterskans patientansvar, planerad lä- karmedverkan, teammöten eller aktiviteter som sker i samarbete med andra vårdaktörer och verksamheter. Detta har medfört risker i patientsä- kerhet bl.a i form av bristande uppföljning av insatta åtgärder vilket lett till t.ex trycksår och försämrad sårläkning hos patienter. Bristande informat- ion/kännedom om patienten vid läkarkontakt är också en följd när sjukskö- terskor flyttas runt mellan de olika områdena. Någon riskanalys utifrån pa- tientsäkerhet gjordes inte vid införande av nytt arbetssätt för schemaplane- ring eller när många nya sjuksköterskor anställdes.

Utredning av händelser - vårdskador

Under året har flera allvarliga händelser utretts, varav två lett till Lex Ma- riaanmälan. Händelserna har handlat om bristande kontroll, bedöm- ningar och åtgärder när patienter försämrats i sitt hälsotillstånd. Utred- ningarna med förslag på åtgärder har varit godkända av XXX (Inspekt- ionen för vård och omsorg).

Lex Mariaanmälningarna ledde till en rad förslag på åtgärder för att minska risken för liknande händelser, bl.a att ViSam och SBAR skulle in- föras som rapporteringsstöd under året.

Genomgående är att de flesta händelser som lett till fördjupad utredning har inkommit som klagomål från anhöriga, de har inte uppmärksammats av verksamheten, vilket är allvarligt och visar på behov av översyn av ar- betssätt och rutiner.

Övriga allvarliga händelser är att antalet avvikelser där svinn av narko- tiska läkemedel har ökat drastiskt. 55 avvikelserapporter är inlämnade på sammanlagt hundratals tabletter som saknas. Dessa händelser utreds i första hand som Lex Sarahutredningar men kopplas också till hälso- och sjukvårdsverksamhetens ansvar för läkemedel.

Informationssäkerhet

Under året identifierades att ett antal personer dokumenterade och signe- rade i patientjournalen som legitimerade sjuksköterskor när de istället var anställda som undersköterskor , omvårdnadsassistenter eller demenssam- ordnare. Ingen av dem hade legitimation som sjuksköterska och hade fått rollen tilldelad av ansvarig chef. Några hade ifrågasatt riktigheten i detta men dåvarande chefer hade inte reagerat på att det skulle vara fel och kunna äventyra patientsäkerheten. Detta är nu åtgärdat och MAS har haft diskussion med socialstyrelsen om att det i många journaler finns journal- anteckningar som ser ut att vara gjorda av legitimerad personal men som

inte är det och om ska hanteras på något särskilt sätt. Slutsatsen blev att det är omöjligt att i efterhand rätta till utan det är en brist som kommunen får hantera om och när frågeställningar dyker upp.

Respektive chef ansvarar för att beställningar och ändringar av behörig- heter omgående rapporteras till systemförvaltare. Behörigheter i HSA-ka- talogen gås igenom av HSA-ansvarig varje månad.

4. RESULTAT OCH ANALYS

Vårdhygien

Basala hygienrutiner

Följsamhet till basala hygienrutiner ska kontrolleras genom egenkontroll en gång/år på varje enhet. Egenkontrollen utförs av vårdpersonal då de uppger hur de följt basala hygienrutiner vid ett eller flera vårdtillfällen. Under 2019 har egenkontroll utförts inom enheterna Parkgården, Höke- rumsgården, Ekero, Centrala hemtjänsten, URC och dagcenter. Samman- lagt har 93 vårdtillfällen granskats. Detaljerat resultat visas inte här men stor följsamhet finns till rutinen för arbetskläder, klockor, ringar, nagel- lack och hår. Mindre följsamhet finns till rutiner för användandet av handsprit före vårdnära arbete samt att använda engångsförkläde.

Spol- och diskdesinfektorer

Diskdesinfektorer finns på flera enheter som används för desinfektion av använda instrument och utrustning. Serviceavtal på diskdesinfektorerna sades upp under 2018 pga höga kostnader men ingen riskbedömning gjor- des av konsekvenser. Service och genomgång av maskinerna är nödvän- digt att utföra varje år för att garantera avsedd funktion. Under 2019 har MAS påtalat behovet av att snabbt få till ett nytt serviceavtal för befintliga maskiner samt behovet av inköp av diskdesinfektorer till de enheter där det saknas. Något nytt avtal har inte tecknats och maskinerna har använts med risk för att sprida vårdrelaterade infektioner.

Spoldesinfektorer som också används för rengöring och desinfektion av utrustning finns på några enheter men det finns heller inga serviceavtal och ingen har haft kontroll på dessa maskiner. Under 2020 är det högsta prioritet att serviceavtal och bedömning av befintliga maskiner görs samt att rutin över ansvar och daglig skötsel tas fram och implementeras.

Avvikelser

Antalet rapporterade avvikelser har ökat jämfört med föregående år, se ta- beller. Av det totala antalet 4040 har 1474 inträffat inom socialtjänsten och LSS men redovisas inte i detalj i patientsäkerhetsberättelsen.

Totalt rapporterade avvikelser inom SoL, LSS och HSL
	2019	2018	2017
totalt	4040	3521	3195

Av dessa 4040 avvikelserapporter var de som hade inträffat före 191031 fortfa- rande 1680 under utredning eller ej påbörjade vid årets slut.

Avvikelser läkemedelshantering
	2019	2018	2017
Utebliven dos	578	415	409
Läkemedel saknas, ej iordningsställt	101	114	27
Fel dos/fel patient/fel läkemedel	139	80	118
Brist narkotiska läkemedel/svinn	55
Brister läkemedelslista/signerings- lista	13
totalt	886	609	554

Antalet avvikelser inom läkemedelshantering har ökat med 45%. Ökningen har skett inom alla kategorier, mest allvarligt är de avvikelser som handlar om att pa- tienten får fel läkemedel, fel dos eller att läkemedlet ges till fel patient. Bristande följsamhet till rutiner är en vanlig orsak till att det blir fel.

En annan kategori som ökat och är mycket allvarlig är svinnet av narkotiska läke- medel. Flera lex Sarautredningar har gjorts eller är påbörjade men utredningarna är svåra pga att det oftast är svårt att ringa in tidpunkten när läkemedlet försvann. Digitala lås med loggfunktion införs på alla boenden inom äldreomsorgen vilket möjliggör kontroll av vem som varit i skåpet, mindre mängd narkotiska läkeme- del förvaras hemma hos patient och tätare kontroller införs.

Övriga avvikelser hälso- och sjukvård
	2019	2018	2017
Utebliven/felaktig behandling eller träning	92	5
Trycksår/vårdrelaterad smitta	8	1
totalt	100	15

Antalet rapporterade händelser inom detta område handlar främst om utebliven träning. Orsaken är till stor del att träning väljs bort vid tidspress eller osäkerhet kring utförandet men också att det glöms av.

Totala antalet fall har minskat men antalet med skada har ökat vilket pekar på vikten av att jobba vårdpreventivt och genomföra riskbedömningar för att kunna vidta förebyggande åtgärder.

Avvikelser i Närvårdssamverkan

Kommunen har skickat ca 80 avvikelser inom området ”brister i När-

vårdssamverkan” till andra vårdgivare. Rapporterna berör främst bris- tande information i samband med utskrivning från sjukhus. Kommunen har t.ex inte fått aktuella läkemedelslistor eller epikriser vilket äventyrar patientsäkerheten och orsakar kvalitetsbrister och högre arbetsbelastning. Avvikelser lokalt gentemot primärvården handlar mestadels om bristande tillgänglighet och följsamhet till överenskomna samverkanstider men också bristande åtgärder i samband med förändrade läkemedelsordinat- ioner. Kommunen har fått 13 avvikelser till sig från andra vårdgivare.

Dessa handlar om bristande informationsöverföring och brister i samband med provtagning. Förbättringsåtgärder har vidtagits utifrån vissa avvikel- ser.

BPSD-registret

BPSD-registret används för att hitta evidensbaserade omvårdnadsåtgär- der vid BPSD-symtom. För att använda registret krävs en 2,5 dagars ut- bildning som certifierar administratörens behörighet och säkerställer kompetens. Sen 2012 har kommunen utbildat ca 120 administratörer men arbetssättet har inte tagit fart till att vara en naturlig del i verksamheterna.

	2019	2018	2017
Antal registreringar	20	60	82

Registreringarna är gjorda på Ryttershov, Hökerumsgården och URC, de flesta under första halvåret av 2019.

Xxxxx utbildade BPSD-administratörer	2019	2018	2017
Sjuksköterskor		12	4
Arbetsterapeut, fysioterapeut		11	5
Enhetschefer		3	4
Omvårdnadspersonal		21	9
totalt	8	47	22

Idag finns 36 aktiva användare varav 8 har utbildats under 2019. Använ- darna är spridda inom både legitimerad personal, chefer och omvårdnads- personal samt finns på alla enheter. Trots den stora utbildningsinsatsen så har inte arbetet med att använda registret fått fart, tvärtom minskat sen 2017.

Munhälsa - tandvård

Den som har ett bestående behov av omfattande vård och omsorg kan ha rätt till intyg om N-tandvård (nödvändig tandvård), vilket innebär att per- sonen betalar samma patientavgifter som i hälso- och sjukvården.

Sjuksköterska eller handläggare bedömer om personen är berättigad till intyget som även ger rätt till en årlig munhälsobedömning utförd av reg- ionens utsedda utförare.

Regionen ska också erbjuda årlig utbildning till alla personalgrupper i munhälsa.

Utbildning till personal i munhälsa	2019		2018
	Äldreboende		LSS+ ordinärt boende
Xxxxx personal som utbildats	96	37	11	11
Antal personalgrupper som utbildats	4	2	2	2

Palliativregistret

Täckningsgrad

Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för att förbättra vården i livets slut. Efter att en person avlidit besvaras en en- kät med ca 30 frågor som handlar om hur vården varit sista veckan i livet. Därefter kan resultatet användas för att se vilken kvalitet vården håller och vad som behöver förbättras.

Ett nationellt mål är att 70% av inträffade dödsfall ska registreras oavsett var dödsfallet sker. Under 2019 registrerades ca 61% vilket jämfört med 2018 är en minskning då resultatet var drygt 64%.

Tabellen visar att drygt hälften av registrerade dödsfall har skett inom kommunens verksamheter, övriga inom sluten vård.

Kvalitetsindikatorer

Socialstyrelsen har tagit fram sex nationella kvalitetsindikatorer inom pal- liativ vård i livets slutskede samt måltal för dessa. Uppnått resultat för dessa samt uppgifter om mänsklig närvaro i dödsögonblicket redovisas i nedanstående spindeldiagram.

I diagrammen görs en jämförelse mellan 2018 och 2019 års resultat samt en redovisning av kommunens övergripande resultat jämfört med resultatet på vård- och omsorgsboende, korttidsboende resp. ordinärt boende.

Skillnader i resultat ses mellan de olika boendeformerna men också förbättrat resultat inom varje boendeform, framförallt ses förbättringar inom vård- och omsorgsboende. Kommunen har ett bättre resultat gällande brytpunktssamtal jämfört med 2018 men brister fortfarande stort i att utföra smärtskattning och munhälsobedömningar, se diagram nästa sida.

Hela kommunen

Vård- och omsorgsboende

Korttidsboende

Ordinärt boende

Senior alert

Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Registret med- verkar till utvecklandet av nya arbetssätt, vilka ökar möjligheten för bästa möjliga vård oavsett vem som tillhandahåller den.

Inom kommunen ska alla personer över 65 år på vård- och omsorgsbo- ende samt personer med hemsjukvård i ordinärt boende erbjudas riskbe- dömning minst en gång om året.

Under året har det utförts riskbedömning på 140 personer, föregående år var antalet 262 personer. Av årets bedömningar utfördes 68% på vård-och omsorgsboenden framförallt på Parkgården, Hökerumsgården och Ryt- tershov. 32% av riskbedömningarna har utförts i ordinärt boende där den enskilde har hemsjukvård.

Resultat se tabell nedan.

5. Mål och strategier för kommande år

Fortsatta utvecklingsområden att prioritera i förbättringsarbetet gällande patientsäkerhet

• Läkemedelshantering

• Dokumentation

• Rapporteringsstöd mellan personalgrupper

• Delegeringsförfarandet till omvårdnadspersonal

• Avvikelseprocessen

• Vårdpreventionsarbetet

• Palliativ vård

• Vårdhygien

Sida 1 av 1

Riktlinjer för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid

Dnr 2020/60

Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut

Riktlinjerna för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid antas.

Sammanfattning

Pedagogisk omsorg är en omsorgsform som erbjuds under tid då förskola, eller fritidshem inte erbjuds, så kallad obekväm arbetstid. Ulricehamns kommun strävar efter att erbjuda denna typ av verksamhet för barn i åldrarna 1 – 13 år och i den omfattning som det behövs med hänsyn till vårdnadshavares arbete.

Riktlinjer som tydliggör vem som har möjlighet att ansöka om pedagogisk omsorg och i vilken utsträckning verksamheten erbjuds antogs av kommunstyrelsen den 7 januari 2016, KS § 24.

Gällande riktlinjer har setts över och i mindre delar reviderats. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta de reviderade riktlinjerna för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid.

Beslutsunderlag

1 Tjänsteskrivelse 2020-02-05 från barn- och utbildningschef

2 Riktlinjer för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid

2020-02-05

Tjänsteskrivelse Riktlinjer för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid

Diarienummer 2020/60, löpnummer 331/2020

Förvaltningens förslag till beslut

Riktlinjerna för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid antas.

Sammanfattning

Riktlinjer som tydliggör vem som har möjlighet att ansöka om pedagogisk omsorg och i vilken utsträckning verksamheten erbjuds antogs av kommunstyrelsen den 7 januari 2016, KS § 24.

Ärendet

Riktlinjer som tydliggör vem som har möjlighet att ansöka om pedagogisk omsorg och i vilken utsträckning verksamheten erbjuds antogs av kommunstyrelsen den 7 januari 2016, KS § 24.

Beslutsunderlag

1 Riktlinjer för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid

Beslut lämnas till

Barn- och utbildningschef Verksamhetschef Förskola Författningshandboken

Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxxxx

Barn- och utbildningschef Verksamhetschef Förskola

Sektor lärande Sektor lärande

Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx

Sektor lärande

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Styrdokument

RIKTLINJER FÖR PEDAGOGISK OMSORG PÅ OBEKVÄM ARBETSTID

ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

DATUM: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd]

GÄLLER FRÅN OCH MED: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd] ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Barn- och utbildningschef GÄLLER TILL OCH MED: [Fyll i år enligt ÅÅÅÅ]

Våra styrdokument

[Normerande]

Policy – Vår hållning, övergripande Riktlinjer – Rekommenderade sätt att agera Regler – Absoluta gränser och ska-krav

[Aktiverande]

Strategi – Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar

Program – Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan – Uppdrag, tidsram och ansvar

Innehåll

1 Riktlinjer för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid 4

1.1 Skollagen 4

1.2 Omsorg på obekväm arbetstid 4

1.3 Vem har rätt till omsorg på obekväm arbetstid 4

1.4 Barnets vistelsetid 4

1.5 Öppettider för pedagogisk omsorg på obekväm tid 5

1.6 Ansökan om plats 5

1 Riktlinjer för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid

1.1 Skollagen

Pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid är en omsorgsform som erbjuds under tid när förskola, eller fritidshem inte erbjuds. Verksamheten styrs av skollagen (främst kapitel 25).

1.2 Omsorg på obekväm arbetstid

Omsorg på obekväm arbetstid erbjuds i Ulricehamns kommun mellan klockan 17:30 och 07:00 vardagar. På helgen är öppettiderna 17:30, fredag till 07:00 måndag morgon.

Verksamheten bedrivs på Tre rosors förskola, vilket innebär att barnet har sin placering på Tre rosors förskola. Om barnet enbart har behov av pedagogisk omsorg på helgen kan annan förskoleplacering tillämpas.

1.3 Vem har rätt till omsorg på obekväm arbetstid

Ulricehamns kommun strävar efter att kunna erbjuda denna verksamhet för barn i åldrarna 1–13 år (till och med vårterminen det år barnet fyller 13 år). Grund för rätt till omsorg på obekväm arbetstid gäller då båda vårdnadshavare (vid gemensam vårdnad) samtidigt arbetar under obekväma arbetstider (kvällar, nätter – och/eller helger och saknar reella möjligheter att ordna barnomsorg själva).

Särskilda omständigheter kan göra att annat beslut om omsorg fattas utifrån barnets bästa. Barn till föräldralediga, samt arbetssökande vårdnadshavare har inte rätt till omsorg på obekväm arbetstid. Inte heller för studier, semester eller annan ledighet.

1.4 Barnets vistelsetid

Det är vårdnadshavarens arbetstid tillsammans med restid till och från arbetet som är grund för vistelsetiden. Barnets schema styrs således av vårdnadshavares arbetstid, vilket innebär att barnet är ledigt när vårdnadshavare är lediga. Barnet har möjlighet att vara i verksamheten under den tid då vårdnadshavare behöver sova för att få en dygnssömn motsvarande 8 timmar. Då vårdnadshavare behöver sovtid före första dagens arbetspass får barnet lämnas max fyra timmar innan arbetstiden börjar.

Barnen hämtas senast klockan 22:00 om de inte ska sova över.

Omsorgsbehovet ska vara regelbundet och kontinuerligt återkommande (innefattar inte tillfälliga behov) samt med ett omsorgsbehov av minst 15 timmar i månaden.

När barnet slutar förskolan och börjar på fritidshem har barnet automatiskt kvar sin placering med obekväm tid på Tre rosors förskola.

Eventuella taxiresor från fritidshem till pedagogisk omsorg planeras tillsammans med rektor.

1.5 Öppettider för pedagogisk omsorg på obekväm tid

Verksamheten har öppet vardagar mellan klockan 17:30 och 07:00 och helger från fredag 17:30 till måndag 07:00.

Pedagogisk omsorg erbjuds inte julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, nyårsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen, annandag påsk, midsommarafton och midsommardagen. Avdelningen stänger klockan 22:00 dag före julafton, långfredagen, påskafton och midsommarafton.

Verksamheten har semesterstängt veckorna 28, 29, 30, 31.

1.6 Ansökan om plats

Ansökan om pedagogisk omsorg på obekväm tid görs via Ulricehamns kommuns hemsida under e-tjänster.

Behovet av plats på obekväm tid ska sträcka sig under minst tre månader och arbetstiden ska styrkas med ett arbetsgivarintyg och schema.

Arbetsgivarintyg samt schema från arbetsgivaren ska skickas/lämnas till verksamheten efter ansökan är gjord. Därefter begärs intygen in var sjätte månad.

När plats erbjuds och har accepterats av vårdnadshavarna är placeringen bindande. Placering garanteras inte inom fyramånadersgränsen.

Verksamheten är mycket behovsstyrd och behöver en god framförhållning för att kunna erbjuda bästa möjliga kvalité och service. Vårdnadshavare har en skyldighet att anmäla när det sker eventuella förändringar i schemat. Förändringar i schema eller arbetsförhållanden lämnas i så god tid som möjligt, minst 14 dagar innan förändringen träder i kraft.

Taxan för omsorg vid obekväm tid ryms inom reglerna för maxtaxa. Uppsägning av omsorg på obekväm tid är 2 månader och görs via e-tjänsten.

Sida 1 av 1

Handlingsplan med rutiner för kommunalt aktivitetsansvar, KAA, i Ulricehamns kommun

Dnr 2020/59

Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut

Handlingsplan med rutiner för kommunalt aktivitetsansvar, KAA, i Ulricehamns kommun antas.

Sammanfattning

I skollagens 29 kap. 9 §, klargörs att kommunen har ett aktivitetsansvar för ungdomar. Aktivitetsansvaret innebär att hemkommunen under året löpande ska hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som

• Inte har fyllt 20 år

• Har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt

• Inte genomfört utbildning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning

• Inte har gymnasieexamen

• Inte har ett gymnasiesärskolebevis och

• Inte har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan med godkänt resultat

För de ungdomar som berörs ska kommunen erbjuda lämpliga individuella åtgärder som i första hand ska syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning.

I Ulricehamns kommun är aktivitetsansvaret organiserat under verksamhetsområde Tingsholm inom sektor lärande. Ansvaret bedrivs i samverkan och samarbete med Ulricehamns kommuns arbetsmarknadsenhet.

Som stöd i arbetet har en handlingsplan med rutiner för kommunalt aktivitetsansvar, KAA, i Ulricehamns kommun utarbetats. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta handlingsplanen.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse Handlingsplan med rutiner för

2020-02-05

kommunalt aktivitetsansvar, KAA, i Ulricehamns kommun

Diarienummer 2020/59, löpnummer 329/2020

Förvaltningens förslag till beslut

Handlingsplan med rutiner för kommunalt aktivitetsansvar, KAA, i Ulricehamns kommun antas.

Sammanfattning

• Inte har fyllt 20 år

• Har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt

• Inte genomfört utbildning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning

• Inte har gymnasieexamen

• Inte har ett gymnasiesärskolebevis och

• Inte har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan med godkänt resultat

För de ungdomar som berörs ska kommunen erbjuda lämpliga individuella åtgärder som i första hand ska syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning.

Ärendet

• Inte har fyllt 20 år

• Har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt

• Inte genomfört utbildning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning

• Inte har gymnasieexamen

• Inte har ett gymnasiesärskolebevis och

• Inte har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan med godkänt resultat

För de ungdomar som berörs ska kommunen erbjuda lämpliga individuella åtgärder som i första hand ska syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning.

Beslutsunderlag Beslut lämnas till

Barn- och utbildningschef Verksamhetschef Tingsholm Författningshandboken

Gülsen Özdenkos Xxxxx Xxxxxxx

Barn- och utbildningschef Verksamhetschef Tingsholm

Sektor lärande Sektor lärande

Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx

Sektor lärande

HANDLINGSPLAN MED RUTINER FÖR KOMMUNALT AKTIVITETSANSVAR (KAA) I ULRICEHAMNS KOMMUN

2020-01-07

Ulricehamns kommun

Sektor Lärande, Verksamhetsområde Tingsholm

Xxxxxx Xxxxxxxxx Samordnare KAA

Innehåll

1 Handlingsplan för Aktivitetsansvaret 4

Aktivitetsansvarets huvuduppgifter 4

2 Samverkansgrupp inom Aktivitetsansvaret i Ulricehamns kommun 5

3 Uppsökande arbete – rutin för att kontakta ungdomar inom målgruppen 6

4 Motiverande arbetet – rutin för arbete med aktuella ungdomar 8

4.1 Motiverande arbete 11

4.1.1 Mottagande 11

4.1.2 Kartläggning 11

4.1.3 Aktivitet 11

4.1.4 Uppföljning 12

5 Förebyggande arbete – rutin för att förebygga avhopp från gymnasieskolan 12

5.1 Förebyggande arbete – att förebygga avhopp från Tingsholmsgymnasiet 12

5.2 Förebyggande arbete – att förebygga avhopp från externa gymnasieskolor utanför Ulricehamns kommungräns 12

6 Rutin för samverkan 14

1 Handlingsplan för Aktivitetsansvaret

Aktivitetsansvaret är till för ungdomar i åldern 16–20 år som är folkbokförda i Ulricehamns kommun och som har fullföljt sin skolplikt i grundskolan respektive grundsärskolan, men som inte har genomfört eller fullföljt sina studier på gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Detta skulle till exempel vara ungdomar som inte tar en gymnasieexamen, gymnasiesärskolebevis, IB diplom eller behörighetsintyg från folkhögskola efter fullföljda gymnasiestudier, utan erhåller ett studiebevis ingår också i kommunalt aktivitetsansvar.

Sedan den 1 juli 2018 ingår inte längre elever som är inskrivna på Introduktionsprogrammet (IM) i gymnasiet inom kommunalt aktivitetsansvar efter ändringar i skollagen. Dock räknas elever som avslutar studierna på Introduktionsprogrammet med ett gymnasieintyg i kommunalt aktivitetsansvar, eftersom dessa elever inte har gjort en övergång till ett nationellt program i gymnasiet. Det är ungdomens hemkommun som har aktivitetsansvaret.

Ungdomar som inte har genomfört eller fullföljt sin gymnasieutbildning, har större risk att tidigt hamna i utanförskap, eftersom unga som saknar gymnasieutbildning är kraftigt överrepresenterade bland arbetslösa, försörjningsstödsberoende och de som har sjukersättning1. Ur ett samhällsperspektiv betyder det att kommunernas arbete med att bidra till att skapa goda livschanser för unga som efter grundskolan inte fullföljer sin gymnasieutbildning är av stor betydelse ur flera aspekter.

Aktivitetsansvarets huvuduppgifter

• Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om vilka folkbokförda ungdomar det är som omfattas av ansvaret löpande under hela året. Ett uppsökande arbete för att registrera alla ungdomar i målgruppen.

• Erbjuda individuella insatser och åtgärder vid behov, som i huvudsyfte motivera den enskilde att påbörja eller fullfölja utbildning.

• Aktivitetsansvaret ska också tillsammans med skolan förebygga avhopp från gymnasiet, detta kan göras genom att möjliggöra kombinationer av åtgärder inom aktivitetsansvaret och studier.

Kommunens skyldighet regleras i 29 kap. 9 § Skollagen. I förordningen (2006:39) finns det reglerat vilka uppgifter kommunerna får behandla i registret de för över ungdomarna.

Kommunalt aktivitetsansvar fråntar ingen annan verksamhet deras ansvar gällande målgruppen. Aktivitetsansvaret är en uppsökande och motiverande verksamhet som ska slussa vidare ungdomar till befintliga verksamheter inom kommunen. Aktivitetsansvaret ska samverka med aktuella aktörer runt ungdomar i målgruppen för att underlätta för ungdomen att återgå i sysselsättning.

1 Skolinspektionens rapport Unga riskerar hamna mellan stolarna 2014:07

Aktivitetsansvaret är organiserat i förvaltningen Sektor Lärande under Verksamhetsområde Tingsholm, i samverkan och samarbete med Ulricehamns kommuns arbetsmarknadsenhet (AME) och ansvarig chef är rektorn för Introduktionsprogrammet (IM) på Tingsholmsgymnasiet.

2 Samverkansgrupp inom Aktivitetsansvaret i Ulricehamns kommun

Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx, rektor Introduktionsprogrammet Tingsholmsgymnasiet Xxxxx Xxxxxxxx, enhetschef arbetsmarknadsenheten (AME)

Xxxxxx Xxxxxxxxx, samordnare KAA

Xxxxxx Xxxxxxxx/Xxxxxx Xxxxxxxxx, arbetskonsulent arbetsmarknadsenheten (AME)

3 Uppsökande arbete – rutin för att kontakta ungdomar inom målgruppen

Vad	Hur	När	Ansvarig	Uppföljning
Brev	Alla ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret får ett brev hemskickat från KAA om att fylla i vilken aktivitet som ungdomen har idag.	Regelbundet när nya namn blir aktuella.	Personal inom KAA.	Detta brev följs upp med ett nytt brev efter ca 2 veckor.
	Alla ungdomar som får studiebevis på Tingsholms- gymnasiet får ett brev hemskickat med information om KAA.	I samband med student- examen eller under midsommar- veckan.	Skolsekreterare på Tingsholms- gymnasiet i samråd med KAA-ansvarig.	Detta brev följs upp med ett nytt brev alternativt vykort efter ca 2 månader.
	Detsamma gäller det för de ungdomar som är folkbokförda i Ulricehamns kommun och som får studiebevis på externa gymnasieskolor utanför Ulricehamns kommungräns.	I samband med student- examen eller under midsommar- veckan.	Skolsekreterare/ SYV-ledare på externa gymnasieskolor utanför Ulricehamns kommungräns i samråd med KAA-ansvarig.	Detta brev följs upp med ett nytt brev alternativt vykort efter ca 2 månader.
Telefonsamtal, SMS (om det finns ett telefonnummer	Alla ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret och där det finns ett telefonnummer till, försöker vi nå via telefon/mobil eller SMS.	Regelbundet när nya namn blir aktuella.	Personal inom KAA.	Följs upp med ett brev alternativt vykort.
till ungdomen)		Regelbundet när nya namn blir aktuella.
Andra brevet	Alla ungdomar	2 veckor efter	Personal inom	Brevet följs
	som omfattas av	det första	KAA.	upp med ett
	aktivitetsansvaret	brevet.		vykort efter
	och som vi inte			ca 2 veckor.
	får kontakt med
	via det första
	brevet får ett nytt

Vad	Hur	När	Ansvarig	Uppföljning
	brev hemskickat till sig med kort information om KAA.
Vykort	KAA skickar ett vykort till de som man inte fått kontakt med via brevutskicken. Ungdomen uppmanas att ta kontakt med KAA.	2 veckor efter att det andra brevet har skickats hem.	Personal inom KAA.	Vykortet följs upp med upplysnings- inhämtning i samverkans- plattformen DUA efter ca 2 veckor.
Upplysnings- inhämtning i samverkans- plattformen DUA	Alla ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret och som vi inte får kontakt med via vykortet tas upp i samverkans- plattformen DUA.	2 veckor efter att vykortet har skickats hem.	Personal inom KAA.	Följs upp med telefonsamtal , SMS eller epost.
Telefonsamtal, SMS eller epost	Alla ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret och som vi inte får kontakt med, försöker vi nå via telefon, SMS eller epost.	Efter upplysnings- inhämtning i samverkans- plattformen DUA	Personal inom KAA.	Följs upp med brevutskick med tidsbokning.
Xxxxxxxxxxx med tidsbokning	Alla ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret och som vi inte får kontakt med via telefon, SMS eller epost, får ett brev hemskickat med tidsbokning om möte och samtal med personal inom KAA på arbetsmarknads- enheten (AME).	Efter telefonsamtal , SMS eller epost till ungdomarna som omfattas av aktivitets- ansvaret.	Personal inom KAA.	Övriga ungdomar fortsätter KAA uppsöka utifrån rutinen.

4 Motiverande arbetet – rutin för arbete med aktuella ungdomar

Vem	Vad görs	När	Ansvarig
Elever som har avbrutit sina studier eller elever som riskerar studieavbrott där ansvarig skola har kontaktat hemkommun	KAA kontaktas av ansvarig skola för eleven enligt respektive skolas egna rutiner. Se Tingsholmsgymnasiets rutin kring frånvaro/närvaro elever.	KAA skickar information om att man önskas bli kontaktad innan en elev avbryter sina studier helt för att kunna vara behjälpliga i det förebyggande arbetet med att förhindra studieavbrottet.	Respektive skola ansvarar för att meddela KAA. KAA ansvarar för att respektive skola tydligt vet vart informationen skall skickas.
Elev som har avbrutit sina studier utan att ansvarig skola har kontaktat hemkommun	Eleven blir synlig i modulen Aktivitetsansvar i elevregistersystemet ProCapita varje onsdag i månaden efter studieavbrottet eller efter att KAA har fått studieavbrottsblankett från ansvarig skola. Avstämning görs också mot förändringslistor från Interkommunala Ersättningar (IKE) mellan den 10:e-15:e varje månad, om externa gymnasieskolor utanför Ulricehamns kommungräns som inte har elevregistersystemet ProCapita och inte har meddelat till KAA om att eleven har gjort skolavbrott.		Personal inom KAA
	KAA börjar jobba utifrån rutiner för att kontakta ungdomar inom målgruppen
Ungdom som	KAA kontaktar alla	Om ungdomen	Personal inom KAA
uppgett	ungdomar inom	uppger att
sysselsättning vid	målgruppen	han/hon studerar
kontakt med KAA	regelbundet. I modulen	kontaktas
	Aktivitetsansvar i	ungdomen igen
	elevregistersystemet	vid studiernas
	ProCapita läggs	slut, t.ex.

Vem	Vad görs	När	Ansvarig
	ungdomen upp på en uppföljnings- /bevakningslista för att påminna om att kontakt ska tas med ungdomen.	terminsslut eller uppgett kursslut. Om ungdomen uppger att han/hon har t.ex. praktik, arbete eller annan sysselsättning kontaktas han/hon igen ca 2–3 gånger/år för att stämma av om sysselsättningen fortskrider.
Ungdom som uppger att de saknar sysselsättning	Ungdomen erbjuds ett samtal med personal inom KAA. KAA kartlägger ungdomens bakgrund och övriga myndighetskontakter.	Inom två veckor från det att KAA fått kontakt med ungdomen.	Personal inom KAA
Ungdom som önskar åtgärd/hjälp av KAA	Utifrån kartläggningen kommer KAA överens med ungdomen om aktuell åtgärd. Det kan vara aktuellt med samverkan med andra myndigheter som t.ex. kommunens arbetsmarknadsenhet (AME), IFO, socialtjänst, försörjningsstöd, vården och Arbetsförmedlingen (AF).	Inom två veckor från det att KAA fått kontakt med ungdomen. Om ytterligare myndigheter ska vara med vid planering av åtgärd, bokas det in ett flerpartsmöte inom snarast möjliga tid då alla inblandade kan medverka.	Personal från KAA och eventuellt övriga myndigheter
Alla ungdomar i målgruppen	Alla ungdomar i målgruppen kontaktas enligt rutiner för att kontakta ungdomar inom målgruppen. Sysselsättning, insatser och åtgärder dokumenteras enligt riktlinjer och kodförteckningar från SCB i modulen Aktivitetsansvar i elevregistersystemet ProCapita.	Regelbundet. Statistik lämnas in till SCB innan 1/9 (gäller då för första halvåret) samt 1/2 (gäller då för andra halvåret) varje år. Statistik lämnas också in till berörda chefer inom Ulricehamns kommun.	Personal inom KAA Samordnare för KAA.

Vem	Vad görs	När	Ansvarig
Ungdomar som inte längre omfattas av XXX	Xxxxxx som får gymnasieexamen avregistreras automatiskt i elevregistersystemet ProCapita.	I samband med läsårsavslut.	Administratörer på respektive skola.
	De skolor som inte är anslutna till elevregistersystemet ProCapita kontaktar KAA för att överlämna listor på elever med examen så att dessa kan avregistreras.	I samband med läsårsavslut.	Personal inom KAA
	Elever som fyller 20 år, skrivs in i skolan (introduktionsprogram, nationellt program, vuxenutbildning eller folkhögskolestudier på gymnasial nivå), fullföljer sin utbildning (erhåller gymnasieexamen genom prövning i gymnasieskolan eller Komvux) eller flyttar ut från kommunen avregistreras automatiskt i elevregistersystemet ProCapita.	Regelbundet
	Ungdomar som fyller 20 år får också ett brev från KAA hemskickat till sig med kort information om att de inte längre ingår i Aktivitetsansvaret och om olika aktörer (Komvux, arbetsmarknadsenheten (AME) och Arbetsförmedlingen) som ungdomen kan vända sig till när den har fyllt 20 år.	Regelbundet	Personal inom KAA

4.1 Motiverande arbete

4.1.1 Mottagande

Aktivitetsansvarets mottagande handlar om att ge ett bra och respektfullt bemötande till de ungdomar som kommer i kontakt med oss. Det är viktigt att ungdomen känner sig välkommen och uppskattad.

Vid första mötet med ungdomen ges information om vad Aktivitetsansvaret är för något, vilka insatser och åtgärder som Aktivitetsansvaret kan erbjuda till ungdomen utifrån den egnes behov och försöker själva skaffa oss en bild av vad ungdomen vill.

Ungdomar kommer till Aktivitetsansvaret från olika håll, bland annat från gymnasieskolans elevhälsoteam, socialtjänsten, arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen. Många ungdomar kommer också till Aktivitetsansvaret från verksamhetens egna uppsökande arbete.

Mötena försöker anordnas antingen på Tingsholmsgymnasiet eller arbetsmarknadsenheten (AME) tillsammans med ungdomen och vårdnadshavare (om ungdomen är under 18 år).

Aktivitetsansvaret arbetar inte med terapi eller behandlingar men samverkar däremot gärna med professionella inom dessa områden.

4.1.2 Kartläggning

Kartläggningen handlar om att få en helhetsbild av ungdomen. Under det första mötet med ungdomen använder Aktivitetsansvaret sig av samtal och öppna frågor. Hela grundtanken är att genom samtal och öppna frågor locka fram vad ungdomen vill och vilka problem som han eller hon har stött på tidigare. Det är viktigt att ungdomen själv får berätta sin egen historia. Kartläggningen är också viktig för att få en bild över ungdomens kontakter med övriga myndigheter, familjesituation och andra relationer.

4.1.3 Aktivitet

Aktivitetsansvarets huvuduppdrag är i huvudsak att motivera ungdomen till att påbörja eller återuppta sina studier igen, men är ungdomen inte intresserad av att studera igen erbjuds andra åtgärder och insatser som t.ex. praktik, arbete, friskvård eller annan sysselsättning

m.m. Aktivitetsansvaret är ett ställe att landa på, att hitta sig själv, sin drivkraft och sina mål. Aktivitetsansvarets uppgift är sedan att inspirera, utmana, vägleda och stötta ungdomarna mot deras egna individuella mål.

De behov som de unga har kan se mycket olika ut och målgruppen utgör ingen homogen grupp. Vissa unga kan ha behov som behöver enklare insatser, till exempel studievägledning för att hitta lämplig utbildning. Det finns också unga som har fastnat i passivitet och har svårt att ta egna initiativ. Då kan det finnas behov av daglig struktur och ett aktivt vuxenstöd.

Andra unga har behov som fordrar omfattande stödinsatser, vilket kräver samverkan mellan sociala myndigheter, arbetsförmedling och andra aktörer. Aktivitetsansvaret erbjuder t.ex. gruppverksamheter så som motivationsgrupp inom hälso- och målfrämjande områden, via kommunens arbetsmarknadsenhet (AME). Det erbjuds också individuella lösningar där kombinationer med åtgärder inom aktivitetsansvaret i samband med studier på gymnasiet eller vuxenutbildningen förekommer.

När ungdomarna har ett behov slussas de ut från aktivitetsansvaret och vidare till andra befintliga verksamheter. De andra befintliga verksamheter kan t.ex. vara skola i diverse olika former (introduktionsprogram eller nationellt program på gymnasiet, vuxenutbildning, SFI

eller folkhögskolor), arbetsmarknadsenheten (AME), arbete, verksamheter inom LSS eller Arbetsförmedlingen. När en ungdom slussas vidare till Arbetsförmedlingen är tanken att en planering ska vara klar, denna görs gemensamt under tiden ungdomen är inskriven i aktivitetsansvaret.

4.1.4 Uppföljning

Aktivitetsansvaret har ett uppföljningsansvar tills ungdomen har fyllt 20 år, vilket gör att alla individer följs upp regelbundet. Till exempel stämmer Aktivitetsansvaret av med ungdomen om den fortsatt har kvar sin nuvarande sysselsättning eller om sysselsättningen har förändrats sedan senaste gången som Aktivitetsansvaret hade kontakt med ungdomen. Har ungdomen t.ex. praktik, arbete eller annan sysselsättning kontaktas ungdomen igen ca 2–3 gånger/år för att stämma av om sysselsättningen fortskrider.

När ungdomen har fyllt 20 år och inte längre ingår i Aktivitetsansvaret, får ungdomen ett brev hemskickat om information att ungdomen inte längre ingår i Aktivitetsansvaret p.g.a. att han/hon har fyllt 20 år och att ungdomen kan vända sig till Vuxenutbildningen på Tingsholmsgymnasiet, arbetsmarknadsenheten (AME) eller Arbetsförmedlingen för t.ex. vägledning till studier eller arbete.

5 Förebyggande arbete – rutin för att förebygga avhopp från gymnasieskolan

Vad	Hur	Vad görs	Ansvarig	Uppföljning
Elev som	Ansvarig skola	En gemensam	Ansvarig skola	Uppföljning
riskerar	kontaktar XXX	planering görs	tillsammans	bokas alltid för
studieavbrott	och kallar till ett	med ansvarig	med personal	att följa upp och
	gemensamt	skola med syfte	inom KAA	utvärdera den
	möte.	att förhindra		gemensamma
		studieavbrottet.		planeringen.

5.1 Förebyggande arbete – att förebygga avhopp från Tingsholmsgymnasiet

Aktivitetsansvaret jobbar förebyggande tillsammans med Tingsholmsgymnasiet för att förhindra att elever avbryter sina studier. Aktivitetsansvaret erbjuder olika insatser utifrån elevens behov. Till exempel kan det erbjudas praktik eller annan sysselsättning kombinerat med studier, för att motivera eleven än mer att inte skriva ut sig från gymnasieskolan.

5.2 Förebyggande arbete – att förebygga avhopp från externa gymnasieskolor utanför Ulricehamns kommungräns

Aktivitetsansvaret jobbar förebyggande tillsammans med externa gymnasieskolor utanför Ulricehamns kommungräns där elever som är folkbokförda i Ulricehamns kommun går, allt för att förhindra att elever avbryter sina studier. Är skolan inte längre alternativet för eleven,

försöker Aktivitetsansvaret att erbjuda olika insatser och åtgärder vid ett eventuellt skolavhopp utifrån elevens behov. Insatser kan t.ex. vara praktik/arbete, friskvård eller annan sysselsättning m.m. Insatserna och åtgärderna ska i huvudsak motivera eleven att återuppta eller fullfölja sina studier inom en snar framtid.

6 Rutin för samverkan

Sedan våren 2016 samverkar och samarbetar Aktivitetsansvaret med kommunens arbetsmarknadsenhet (AME). Fyra gånger per år anordnas möten mellan chefer och KAA- ansvarig för Tingsholmsgymnasiet och arbetsmarknadsenheten (AME), för att bl.a. gå igenom alla individer som finns på Aktivitetsansvarets lista. Aktivitetsansvaret samverkar ofta med andra kommunala förvaltningar och myndigheter gällande ungdomar i målgruppen. Socialtjänsten, försörjningsstöd, Arbetsförmedlingen, vård och omsorg (LSS), öppenvårdsteamet och skola är de vanligaste samverkansparterna.

När det gäller samverkan med externa gymnasieskolor utanför Ulricehamns kommungräns, där ungdomar som är folkbokförda i Ulricehamns kommun studerar, är det skolornas respektive rutiner för att rapportera oroande frånvaro och studieavbrott till hemkommunen som styr hur samverkan ser ut. Aktivitetsansvaret tar också kontakt med skolor för att det ska vara tydligt för skolorna till vem de ska rapportera, beträffande skolavhopp eller risk till skolavhopp för ungdom som tillhör Ulricehamns kommun.

Aktivitetsansvaret rapporterar regelbundet statistik två gånger per år till SCB och till berörda chefer i Ulricehamns kommun som kan framföra vidare statistiken till berörda kommunpolitiker.

Aktivitetsansvaret är sedan våren 2016 med i Delegationen för Unga i Arbete (DUA), en lokal samverkande plattform i Ulricehamns kommun där flera förvaltningars verksamheter som riktar sig till ungdomar i åldern 16–24 år samlas en gång i varannan vecka på Vägledningscenter. Där samverkar bl.a. Arbetsförmedlingen, IFO, försörjningsstöd, studie- och yrkesvägledare från Tingsholmsgymnasiet och kommunala vuxenutbildningen samt arbetsmarknadsenheten (AME), med insatser och åtgärder för att underlätta för målgruppen unga vuxna utan arbete eller annan sysselsättning.

Sida 1 av 1

Fördelning av bidrag för kostnadskrävande projekt, fritidsföreningar år 2020

Dnr 2020/31

Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut

Bidrag till kostnadskrävande projekt för fritidsföreningar beviljas med 604 966 kr fördelat enligt nedan.

Ulricehamns IF	40 852 kr
Vegby SK	30 555 kr
Marbäcks IF	82 000 kr
Gällstads AIS	82 509 kr
Södra Vings IF	62 050 kr
Härna LTK	113 500 kr
Ulricehamns MK	181 000 kr

Ulricehamns Dansförening 12 500 kr

Sammanfattning

Utifrån fastställda bestämmelser kan bidrag utdelas till kostnadskrävande projekt för fritidsföreningar. Ansökningar till 26 projekt från 17 föreningar har inkommit. Förvaltningen har med beaktande av kriterierna, aktuella behov samt reglerna i övrigt för bidragsformen sammanställt ett förslag till fördelning av årets anslag 600 000 kr i enlighet med bilaga 2, av en kostnad av 604 966 kr.

Beslutsunderlag

1 Tjänsteskrivelse 2020-01-31 från tf servicechef

2 Bilaga 1 Sammanställning Ansökningar 20 F

3 Bilaga 2 Bidragsförslag 20 F

Tjänsteskrivelse Fördelning av bidrag för

2020-01-31

kostnadskrävande projekt, fritidsföreningar år 2020

Diarienummer 2020/31, löpnummer 79/2020

Förvaltningens förslag till beslut

Bidrag till kostnadskrävande projekt för fritidsföreningar beviljas med 604 966 kr fördelat enligt nedan.

Ulricehamns IF	40 852 kr
Vegby SK	30 555 kr
Marbäcks IF	82 000 kr
Gällstads AIS	82 509 kr
Södra Vings IF	62 050 kr
Härna LTK	113 500 kr
Ulricehamns MK	181 000 kr
Ulricehamns Dansförening	12 500 kr

Sammanfattning

Ärendet

Utifrån fastställda bestämmelser kan bidrag utdelas till kostnadskrävande projekt för fritidsföreningar för att ekonomiskt stödja inköp, om och tillbyggnader samt underhåll. Ansökningar skall vara inlämnade senats 30 november och inom denna tid hade ansökningar till 26 projekt från 17 föreningar inkommit. Samtliga ansökningar framgår av sammanställningen i bilaga 1. Förvaltningen har med beaktande av kriterierna, aktuella behov samt reglerna i övrigt för bidragsformen sammanställt ett förslag till fördelning av årets anslag 600 000 kr i enlighet med bilaga 2, av en kostnad av 604 966 kr.

Kommunstyrelsen beslutade 2018-06-04 § 216/2018 om revidering riktlinjer för föreningsbidrag, vilka är vägledande vid bidragsgivningen. Bidragsnivån uppgår enligt huvudregeln till 50 % av kommunstyrelsens godkända kostnader. I det fall projekt beviljas andra offentliga bidrag exempelvis från Boverket, kan den kommunala bidragsdelen reduceras för att bibehålla en egen finansiering del för förening med minst 20 % av totalkostnaden.

Projektet skall påbörjas senast två år efter att det beviljats bidrag, i annat fall förbehåller sig kommunen rätten att ompröva beslutet i det enskilda fallet. Utbetalning ska ske när respektive projekt är genomfört, varvid föreningen i fråga har att anmäla detta till kommunen.

Beslutsunderlag

1 Bilaga 1 Sammanställning Ansökningar 20 F

2 Bilaga 2 Bidragsförslag 20 F

Beslut lämnas till Föreningar som sökt Tf servicechef

Verksamhetschef kultur och fritid

Xxxx-Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxx

Tf servicechef Fritidsintendent

Sektor service Kultur och fritid

Sektor service

Xxxx Xxxxxx

Verksamhetschef kultur och fritid Sektor service

Kostnadskrävande Projekt 2020 Fritidsföreningar Bilaga 1 sammanställning

X.xx	Förening	Projekt	Kostnad	Bidrag 50%
1	Ulricehamns IF	Stadionbyggnad	1 386 637	693 318
2	Ulricehamns IF	Inköp fyrhjuling	190 786	95 393
3	Ulricehamns IF	Byte Armaturer	32 000	16 000
4	Ulricehamns IF	Renovering boulbanor	81 703	40 852
5	Equmenia Ulricehamn	Renovera köket	102 645	51 323
6	Ulricehamns OK	Renovering klubbstuga	397 347	198 674
7	Vegby SK	Installation ny värmepump	61 109	30 555
8	Vegby SK	Inköp ny gräsklipare	45 190	22 595
9	Marbäcks IF	Nytt elljus på elljusspåret	328 000	82 000
10	Ulricehamns Golfklubb	Nytt hål och green	481 000	240 500
11	Ulricehamns Golfklubb	Inköp gräsklippare	325 000	162 500
12	Timmele GoIF	Asfaltera om parkering och väg	317 525	158 763
13	Timmele GoIF	Renovering av hall & omklädningsrum	85 000	42 500
14	Gällstads AIS	Renovering nedervåning	165 018	82 509
15	Redvägs FK	Renovering dusch och bastu	232 000	116 000
16	Tvärreds IF	Byggnation av altan	94 770	47 385
17	Södra Vings IF	Inköp robotgräsklipare	124 100	62 050
18	Härna Lawn Tennis Klubb	Omläggning grusbana	227 000	113 500
19	Ulricehamnsbygdens Ridklubb	Renovering invändigt	388 400	194 200
20	Ulricehamnsbygdens Ridklubb	Renovering ridbana utomhus	247 000	123 500
21	Ulricehamns Motorklubb	Flytt av målgång, inköp Bodar	000 000	000 000
22	Ulricehamns Motorklubb	Utbyggnad elnät	235 615	117 808
23	Ulricehamns Tennisklubb	Byte av matta på tennisbanor	678 750	339 375
24	Ulricehamns Fritidsfiskare	Renovering klubbstugan	821 525	410 762
25	Ulricehamns Dansförening	Inköp värmepumpar	34 800	17 400
26	Ulricehamns Dansförening	Inköp trapphiss	25 000	12 500
Totalt:			7 469 920	3 652 962
Budget				600 000

Bidragsförslag fritidsföreningar 2020 Bilaga 2

Ulricehamns IF	40 852 kr
Vegby SK	30 555 kr
Marbäcks IF	82 000 kr
Gällstads AIS	82 509 kr
Södra Vings IF	62 050 kr
Härna LTK	113 500 kr
Ulricehamns MK	181 000 kr
Ulricehamns Dansförening	12 500 kr

Sida 1 av 1

Fördelning av bidrag för kostnadskrävande projekt, allmänna samlingslokaler år 2020

Dnr 2020/32

Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut

Bidrag till kostnadskrävande projekt för allmänna samlingslokaler beviljas med 343 106 kr fördelat enligt nedan. Dessutom beviljas Folkets Hus bidraget i sin helhet, men flerårs- finansieras i 3 år.

Förening Bidragsförslag

Strängsereds Bygdegårdsförening 12 000 kr

Byalaget Mönesskolan 11 850 kr

Brunns Hembygdsförening 14 724 kr

Rånnavägs Byalag 20 063 kr

Folkets Hus år 1 av 3 170 000 kr

Blidsbergs Bygdegårdsförening 41 969 kr

Härna Hembygdsförening 72 500 kr

Sammanfattning

Utifrån fastställda bestämmelser kan bidrag utdelas till kostnadskrävande projekt för allmänna samlingslokaler. Ansökningar till 10 projekt från 9 föreningar har inkommit. Förvaltningen har med beaktande av kriterierna, aktuella behov samt reglerna i övrigt för bidragsformen sammanställt ett förslag till fördelning av årets anslag 350 000 kr i enlighet med bilaga 2, av en kostnad av 343 106 kr.

Beslutsunderlag

1 Tjänsteskrivelse 2020-01-30 från tf servicechef

2 Bilaga 1 Sammanställning ansökningar 20 AS

3 Bilaga 2 Bidragsförslag 20 AS

Tjänsteskrivelse Fördelning av bidrag för

2020-01-30

kostnadskrävande projekt, allmänna samlingslokaler år 2020

Diarienummer 2020/32, löpnummer 80/2020

Förvaltningens förslag till beslut

Förening		Bidragsförslag
Strängsereds Bygdegårdsförening		12 000 kr
Byalaget Mönesskolan		11 850 kr
Brunns Hembygdsförening		14 724 kr
Rånnavägs Byalag		20 063 kr
Folkets Hus	år 1 av 3	170 000 kr
Blidsbergs Bygdegårdsförening		41 969 kr
Härna Hembygdsförening		72 500 kr

Sammanfattning

Ärendet

Utifrån fastställda bestämmelser kan bidrag utdelas till kostnadskrävande projekt för allmänna samlingslokaler för ekonomiskt stödja inköp, om och tillbyggnader samt underhåll. Ansökningar skall vara inlämnade senats 30 november och inom denna tid hade ansökningar till 10 projekt från 9 föreningar inkommit. Samtliga ansökningar framgår av sammanställningen i bilaga 1. Förvaltningen har med beaktande av kriterierna, aktuella behov samt reglerna i övrigt för bidragsformen sammanställt ett förslag till fördelning av årets anslag 350 000 kr i enlighet med bilaga 2, av en kostnad av 343 106 kr.

I Folkets Hus ansökan så tillämpas reducering av huvudregeln 50 % då projektet beviljas andra offentliga bidrag. Samt flerårsfinansieras i 3 år på totalt 510 000 kr.

Projektet ska påbörjas senast två år efter att det beviljats bidrag, i annat fall förbehåller sig kommunen rätten att ompröva beslutet i det enskilda fallet. Utbetalning ska ske när

respektive projekt är genomfört, varvid föreningen i fråga har att anmäla detta till kommunen.

Beslutsunderlag

1 Bilaga 1 Sammanställning ansökningar 20 AS

2 Bilaga 2 Bidragsförslag 20 AS

Beslut lämnas till Föreningar som sökt Tf servicechef

Verksamhetschef kultur och fritid

Xxxx-Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxx

Tf servicechef Fritidsintendent

Sektor service Kultur och fritid

Sektor service

Xxxx Xxxxxx

Verksamhetschef kultur och fritid Sektor service

Kostnadskrävande Projekt 2020 Allmänna samlingslokaler

Bilaga 1 sammanställning

X.xx	Förening	Projekt	Kostnad	Bidrag 50%	Övrigt
1	Strängsereds Bygdegårdsförening	Renovering och målning fasad	50 882	25 441
2	Strängsereds Bygdegårdsförening	Fiberanslutning	24 000	12 000
3	Byalaget Möneskolan	Fiberanslutning	23 700	11 850
4	Brunns Hembygdsförening	Fiberanslutning + lås	29 448	14 724
5	Rånnavägs Byalag	Byte av elkablar	40 125	20 063
6	Folkets Hus	Ommålning	1 700 000	510 000	30%
7	Härna Hembygdsgård	Renovering Yttertak	145 000	72 500
8	Blidsbergs Bygdegårdsförening	Utrymningsväg och nödbelysning	83 938	41 969
9	Årås Kvarn	Inköp Fyrhjuling	84 102	42 051
10	Grönahögs Bygdegård	Nytt innertak och belysning	86 300	43 150
Totalt:			2 267 495	793 748
Budget:				350 000

Bidragsförslag allmänna samlingslokaler 2020 Bilaga 2

Strängsereds Bygdegårdsförening	12 000 kr
Byalaget Möneskolan	11 850 kr
Brunns Hembygdsförening	14 724 kr
Rånnavägs Byalag	20 063 kr
Folkets Hus	170 000 kr
Blidsbergs Bygdegårdsförening	41 969 kr
Härna Hembygdsförening	72 500 kr

Sida 1 av 1

Fördelning av bidrag för kostnadskrävande projekt, kulturföreningar år 2020

Dnr 2020/33

Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut

Bidrag beviljas med 100 677 kr till kostnadskrävande projekt för kulturföreningar fördelat enligt nedan.

Förening:		Bidragsförslag:
Tvärreds hembygdsförening		24 000 kr
Liareds hembygdsförening		41 000 kr
Södra Vings hembygdsförening	år 1 av 2	35 677 kr

Sammanfattning

Verksamhet kultur och fritid föreslår att bevilja fördelning av bidrag för kostnadskrävande projekt för kulturföreningar med 100 677 kr enligt bilagd sammanställning. Bilaga 1.

Beslutsunderlag

1 Tjänsteskrivelse 2020-02-03 från tf servicechef

2 Sammanställning av kostnadskrävandeprojekt 2020

Tjänsteskrivelse Fördelning av bidrag för

2020-02-03

kostnadskrävande projekt, kulturföreningar år 2020

Diarienummer 2020/33, löpnummer 81/2020

Förvaltningens förslag till beslut

Bidrag beviljas med 100 677 kr till kostnadskrävande projekt för kulturföreningar fördelat enligt nedan.

Förening:		Bidragsförslag:
Tvärreds hembygdsförening		24 000 kr
Liareds hembygdsförening		41 000 kr
Södra Vings hembygdsförening	år 1 av 2	35 677 kr

Sammanfattning

Verksamhet kultur och fritid föreslår att bevilja fördelning av bidrag för kostnadskrävande projekt för kulturföreningar med 100 677 kr enligt bilagd sammanställning. Bilaga 1.

Ärendet

Kommunfullmäktige beslutade i mars 2014 att bidrag till kostnadskrävande projekt för kulturföreningar årligen ska delas ut. Bidraget avser att ge stöd vid t ex renovering av fastigheter, bevarande av hembygdsgårdar eller andra utvecklingssatsningar som gagnar skötsel, visningar och bevarande av kulturmiljön. Bidraget avser vårdinsatser för byggnader av kulturhistoriskt värde som förvaltas av ideella organisationer och representerar lokal byggnadskultur samt används i publik verksamhet.

Verksamhet kultur och fritid har analyserat och bedömt de inkomna ansökningarna utifrån gällande kriterier som finns i riktlinjer för föreningsbidrag. Verksamhet kultur och fritid föreslår att bevilja fördelning av bidrag för kostnadskrävande projekt för kulturföreningar med 100 677 kr enligt bilagd sammanställning. Bilaga 1.

Projektet ska påbörjas senast två år efter att bidrag beviljats, i annat fall förbehåller sig kommunen rätten att ompröva beslutet i det enskilda fallet. Utbetalning sker när respektive projekt är genomfört och redovisning inlämnats.

Sista ansökningsdag var 2019-11-30. Tre föreningar har lämnat in ansökningar för tre olika projekt till verksamhet kultur och fritid. Den totala kostnaden för projektens ansökningar uppgår till 272 710 kr. I Södra Vings ansökning så tillämpas en flersårs finansiering på 2 år med ett totalt bidrag med 71 355 kr.

Den totala kostnaden för kostnadskrävande projekt för kulturföreningar år 2020 kommer att uppgå till 201 354 kr och 50% av beloppet uppgår till 100 677 kr.

Beslutsunderlag

1 Sammanställning av kostnadskrävandeprojekt 2020

Beslut lämnas till Tvärreds hembygdsförening Liareds hembygdsförening

Södra Vings hembygdsförening Tf servicechef

Verksamhetschef kultur och fritid

Xxxx-Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx

Tf servicechef Kultursekreterare

Sektor service Kultur och fritid

Sektor service

Xxxx Xxxxxx

Verksamhetschef kultur och fritid Sektor service

Kostnadskrävande Projekt 2020 Hembygdsföreningar

X.xx	Förening	Projekt
1	Tvärreds hembygdsförening	Renovering av Glasveranda, Onseredsstugan
2	Liareds hembygdsförening	Borrning av vattenbrunn
3	Södra Vings Hembygdsförening	Förnyelse av skyltar av emalj och stolpar av järn

Totalt: Budget:

100 000

Bilaga 1

Totalkostnad	Bidrag 50%	Förslag bidrag 2020	År 2021
48 000	24 000	24 000
82 000	41 000	41 000
142 710	71 355	35 677	35 678
272 710	136 355	100 677	35 678

Sida 1 av 1

Ombudgetering investeringsanslag 2019

Dnr 2020/62

Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut

Ombudgetering av investeringsanslag från 2019 till 2020 fastställs enligt redovisat underlag. Av ej förbrukade medel från 2019 ombudgeteras totalt 166,5 mnkr till 2020 års investeringsbudget.

Sammanfattning

De investeringsanslag som upptagits i investeringsplan, men där projekten inte slutförts, föreslås ombudgeteras till 2020 med återstående belopp eller efter det behov som föreligger. Ombudgetering föreslås ske med totalt 166,5 mnkr till 2020 års investeringsbudget.

Den totala investeringsbudgeten 2019 har uppgått till 315,2 mnkr varav 2,2 mnkr är tillkommande för lokalanpassningar Ekero, 2 mnkr är tillkommande för ombyggnad Marbäcks skola och 1,6 mnkr är borttaget för upprättande och genomförande av detaljplaner. Av detta har 147,0 mnkr förbrukats. Ej förbrukade medel per 2019-12-31 uppgår till 168,2 mnkr.

Beslut enligt förvaltningens förslag innebär att det totala investeringsanslaget 2020 kommer att uppgå till 452,0 mnkr. I investeringsbudget för 2020 ligger sedan tidigare 285,5 mnkr enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut.

Beslutsunderlag

1 Tjänsteskrivelse 2020-02-04 från tf ekonomichef

2 Ombudgetering investeringar 2019 till 2020

2020-02-04

Tjänsteskrivelse Ombudgetering investeringsanslag 2019

Diarienummer 2020/62, löpnummer 291/2020

Förvaltningens förslag till beslut

Ombudgetering av investeringsanslag från 2019 till 2020 fastställs enligt redovisat underlag. Av ej förbrukade medel från 2019 ombudgeteras totalt 166,5 mnkr till 2020 års investeringsbudget.

Sammanfattning

Ärendet

Se sammanfattning.

Beslutsunderlag

1 Ombudgetering investeringar 2019 till 2020

Beslut lämnas till

Sektorschefer Tf ekonomichef

Xxxxxxxx Xxxxxxx Tf ekonomichef

Kommunledningsstaben

Sektor		Verksamhetsansvar
Total
		103
103 Kommunledningsstab		120
103 Kommunledningsstab		120
103 Kommunledningsstab		120
103 Kommunledningsstab		122
103 Kommunledningsstab		122
103 Kommunledningsstab		130
103 Kommunledningsstab		130
103 Kommunledningsstab		133
103 Kommunledningsstab		134


		141
141 Sektor service		141


141 Sektor service		142
141 Sektor service		142
141 Sektor service		142
141 Sektor service		142


141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143

141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143
141 Sektor service		143


141 Sektor service		144
141 Sektor service		144


141 Sektor service		145
141 Sektor service		145


141 Sektor service		153
141 Sektor service		153
141 Sektor service		153
141 Sektor service		153
141 Sektor service		153
141 Sektor service		153
141 Sektor service		153

141 Sektor service		153
141 Sektor service		153
141 Sektor service		153


		151
151 Sektor lärande		170
151 Sektor lärande		170
151 Sektor lärande		171
151 Sektor lärande		171
151 Sektor lärande		171
151 Sektor lärande		171
151 Sektor lärande		171
151 Sektor lärande		172
151 Sektor lärande		172
-		172
151 Sektor lärande		173

		161
161 Sektor välfärd		160
161 Sektor välfärd		161
161 Sektor välfärd		162
161 Sektor välfärd		162
161 Sektor välfärd		162
161 Sektor välfärd		162
161 Sektor välfärd		163
161 Sektor välfärd		163
161 Sektor välfärd		164

		250
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152

250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152
250 Sektor miljö och samhällsbyggn		152

Document Metadata

Table of Contents

Sida 1 av 1

Document Metadata