kommunals avtalsusnin

och utvecklinen av

relativlnerna

Fackförbundet Kommunals styrelse beslutade den 22 oktober att säga upp det tredje avtalsåret, dvs. perio- den 1 april 2003–31 mars 2004, i löneavtalen med bl.a. Kommun- och Landstingsförbundet. Dessa avtal, som berör ca 450 000 helårsanställda i kommuner och lands- ting, slöts under 2001 och innebar avtalade löne- ökningar på 3,8, 3,7 och 3,5 procent för respektive avtalsår under perioden 1 april 2001–31 mars 2004. Kommunals avtal var ett av de avtal som gav mest i avtalade löneökningar under 2001 års lönerörelse, i enlighet med intentionerna i LO:s avtalsplattform (se tabell 6 i Inflationsrapport 2001:2). Kommunal krävde redan under avtalsrörelsen 2001 att medlemmarnas medellöner på lång sikt ska vara i nivå med verkstads- arbetarnas medellön. Enligt Kommunals bedömning kommer medellönen för kommunalarbetarna under 2002 vara ca 84 procent av verkstadsarbetarnas medel- lön.7 Kravet om medlemmarnas långsiktiga löneutveck- ling kvarstår i Kommunals nya yrkande och innebär att

¼ av skillnaden ska hämtas in under avtalsåret 2003. I

praktiken innebär yrkandet att löneutfallet för Kommunals medlemmar måste bli ca 4 procentenheter högre än löneutfallet för verkstadsarbetarna under 2003.

Kommunals avtalsuppsägning visar att relativlönerna har betydelse i avtalsrörelserna. Att löneutvecklingen skiljer sig mellan olika sektorer, branscher och yrkes- grupper är normalt och kan förklaras av både marknads- faktorer och institutionella faktorer. För det första kan lönenivån på en delarbetsmarknad behöva anpassas till förändringar i efterfrågan eller utbudet på denna mark- nad. Faktorer som teknologisk utveckling, arbetskraft- ens utbildningsnivå, kapitalintensitet m.m. påverkar också löneutvecklingen. För det andra kan institutio- nella faktorer, såsom t.ex. centraliseringsgrad i förhand- lingssystemet, ha betydelse för relativlöneutvecklingen. Ett centraliserat förhandlingssystem kan exempelvis ge mindre löneskillnader mellan olika grupper på arbets- marknaden än ett system med branschvisa förhand- lingar. Ett skäl till detta är att det vid branschvisa löne- förhandlingar tas större hänsyn till den egna sektorns lönebetalningsförmåga. Under 1990-talets senare hälft har lönebildningen i allt högre grad bestämts lokalt.

7 Se Kommunal (2002), ”Kommunalarnas löner – Underlag till avtals- konferenserna”.

Slutligen påverkas löneutvecklingen i den offentliga sektorn av olika budgetkrav i staten och kommunerna.

Hur har då relativlönerna utvecklats på den svenska arbetsmarknaden? Diagram R8 visar relativlöne- utvecklingen sedan 1993 för några sektorer/grupper en- ligt SCB:s konjunkturlönestatistik. Enligt denna statistik, som har producerats sedan början av 1990-talet, har den genomsnittliga lönenivån i den primärkommunala sektorn inte utvecklats i samma takt som genomsnittslönerna för övriga sektorer/grupper på arbetsmarknaden.8 Sedan mitten av år 2000 har dock genomsnittslönen i denna sektor närmat sig genomsnittslönen för arbetare i närings-

106

104

102

100

Diagram R8. Relativlöneutveckling 1993:01– 2002:08. Löneutveckling i respektive sektor/ grupp i förhållande till utvecklingen totalt.

Index 1992 = 100

106

104

102

100

livet. Genomsnittslönerna för anställda i landsting, stat samt

93 94

95 96

97 98

99 00

01 02

privatanställda tjänstemän har utvecklats bättre under Primärkommuner 1990-talet än genomsnittslönerna för övriga grupper på Stat arbetsmarknaden.

I ett längre perspektiv har genomsnittslönen i kommu- ner (dvs. primärkommuner och landsting) minskat sedan 1970 i förhållande till genomsnittslönen för industri- arbetare. Det samma gäller för anställda i bl.a. bygg-, trans- port- och den statliga sektorn (se diagram R9). Däremot har genomsnittslönen i företag inom handeln, bank och försäkring utvecklats snabbare än den genomsnittliga industriarbetarlönen (se diagram R10).

En stor del av relativlöneutvecklingen på den svenska arbetsmarknaden kan förklaras av marknadsmässiga faktorer. En annan bidragande orsak till relativlöneutveck- lingen i kommuner och landsting kan vara att dessa fått en sämre betalningsförmåga på grund av ökade ansvars- områden. Det kan även finnas institutionella förklarings- faktorer till utvecklingen. En sådan är övergången från centrala till branschvisa förhandlingar i samband med 1983 års avtalsrörelse.

Hur är möjligheterna för Kommunal att få igenom högre avtalade löneökningar i förhandlingarna med Kom- mun- och Landstingsförbundet? Resultatet av en enkät- studie genomförd av tidningen KommunAktuellt visar att 128 av landets 287 primärkommuner anser att de inte klarar eller att de är osäkra om de kommer att klara de lagstadgade kraven på balans i ekonomin under inne- varande år.9 Ett antal landsting, bl.a. Skåne och Stockholms län, har också ekonomiska problem. Den begränsade löneutbetalningsförmågan i kommuner och landsting talar emot större löneökningar. Mot detta står att ett antal kommuner har en påtaglig brist på personal.

8 De anställda i den primärkommunala sektorn omfattar medlemmar i bl.a. Kommunal, SKTF, SSR, Akademikeralliansen, Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet samt Sveriges Läkarförbund.

9 Xxxxxxxxx, M., ”Rekordmånga missar balans i år”, KommunAktuellt, 14 november 2002.

Landsting

Tjänstemän, näringslivet Arbetare, näringslivet

Anm. Serierna är säsongrensade med ett 6-månaders glidande medeltal. Retroaktiva utbetalningar saknas i lönestatistiken i år för bl.a. den statliga sektorn.

Löpande lönesummevikter har använts för att ta fram index för den genomsnittliga lönenivån i hela ekonomin.

Källor: SCB och Riksbanken.

104

102

100

Diagram R9. Relativlöneutveckling 1970-2001. Löneutveckling för några sektorer/grupper i förhållande till industriarbetarnas löneutveckling. Index 1970 = 100

104

102

100

Kommunals avtalsuppsägning och ett sannolikt något högre förhandlingsutfall för Kommunals medlemmar under 2003 är av penningpolitiskt intresse i den mån löne- bildningen påverkas. Det finns åtminstone tre tänkbara effekter: (i) andra fackförbund väljer att säga upp sina av- tal, (ii) den lokala lönebildningen påverkas samt (iii) andra fackförbund kräver kompensation i 2004 års avtalsrörelse. Hur stor är risken för ytterligare avtalsuppsägningar och hur stor är egentligen omfattningen av uppsägnings- möjligheten i de slutna löneavtalen på arbetsmarknaden? Enligt Medlingsinstitutet finns det för knappt 70 procent av de anställda i näringslivet en uppsägningsmöjlighet av

70 74 78 82 86

Stat

90 94

98 02

det sista avtalsåret.10 Inom den offentliga sektorn finns uppsägningsmöjlighet, förutom i Kommunals avtal, även

140

130

Industi, tjänstemän Bygg, tjänstemän Transport

Bygg, arbetare Kommuner

Källor: 1970–1992: Konjunkturinstitutet samt 1993– 2001: SCB:s konjunktur- och strukturlönestatistik.

Diagram R10. Relativlöneutveckling 1970-2001. Löneutveckling för några sektorer/grupper i förhållande till industriarbetarnas löneutveckling. Index 1970 = 100

140

130

i avtalen för bl.a. statligt anställda, anställda i kommunala energibolag samt postanställda (se tabell R2). Ett flertal stora avtalsområden saknar dock uppsägningsmöjlighet i sina löneavtal. Bland dessa kan nämnas detalj- och parti- handeln, hotell- och restaurangbranschen, städbranschen, de flesta arbetaravtal inom byggbranschen samt kraftverks- företag. Hittills under oktober och november har inga andra fackförbund valt att säga upp sina löneavtal. Till exempel har stora fackförbund såsom Metall och SIF valt att inte utnyttja möjligheten att säga upp tredje avtalsåret i sina löneavtal med Verkstadsföreningen. Det försämrade arbetsmarknadsläget i stora delar av industrin minskar sannolikheten för att andra avtal inom denna sektor sägs upp framöver (se diagram R11).

120 120

110 110

100 100

70 74 78

82 86

90 94

98 02

Handel, arbetare Bank

Försäkring

Handel, tjänstemän

Källor: 1970–1992: Konjunkturinstitutet samt 1993– 2001: SCB:s konjunktur- och strukturlönestatistik.

10 Se Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2001, Stockholm 2002.

4

Tabell R2. Uppsägningsmöjlighet i löneavtal. Sektor/bransch/grupp etc.	Antal årsanställda	Sista uppsägningsdag	Avtal upphör då vid uppsägning
Finansiella konsulter	1 400	30 sep 2002	31 dec 2002
Verkstadsindustrin, arb + tjm	300 000	31 okt 2002	28 feb 2003
Kommunal, arb	450 000	31 okt 2002	31 mars 2003
Tekoindustrin, tjm	3 700	31 okt 2002	31 mars 2003
Byggnadsämnesindustri, arb	6 600	31 okt 2002	30 april 2003
Totalt	760 300	31 okt 2002
Massa- & pappersindustri, arb + tjm	34 500	30 nov 2002	28 feb 2003
Allokemisk/kemisk industri, arb + tjm	33 000	30 nov 2002	31 mars 2003
Stål- & metallindustri, arb + tjm	49 500	30 nov 2002	31 mars 2003
Gruvindustri, arb	4 600	30 nov 2002	31 mars 2003
Sågverksindustri, arb	8 500	30 nov 2002	31 mars 2003
Träindustrin, arb	25 000	30 nov 2002	31 mars 2003
Sågverks- & träindustri, tjm	10 000	30 nov 2002	31 mars 2003
Motorbranschen, arb + tjm	30 500	30 nov 2002	31 mars 2003
Livsmedel- & byggnadsämnesindustri, tjm	50 000	30 nov 2002	31 mars 2003
Tvättindustrin*	2 100	30 nov 2002	31 mars 2003
Livsmedelsindustri, arb	25 000	30 nov 2002	30 april 2003
Bageri, arb	6 500	30 nov 2002	30 april 2003
Totalt	247 700	30 nov 2002
Kommunala energibolag etc	30 000	31 dec 2002	31 mars 2003
Journalister	6 000	31 dec 2002	31 mars 2003
Tjänste- & mediaföretag, tjm	71 000	31 dec 2002	31 mars 2003
Bygg, tjm	16 000	31 dec 2002	31 mars 2003
Spårtrafik	15 000	31 dec 2002	31 mars 2003
Transport, tjm	14 000	31 dec 2002	30 april 2003
Grafiska företag, tjm	6 500	31 dec 2002	30 april 2003
Statlig sektor (SEKO)	25 000	31 dec 2002	30 juni 2003
Statlig sektor (SACO-S)	66 0000	31 dec 2002	30 juni 2003
Statlig sektor (OFR)	100 000	31 dec 2002	30 juni 2003
Försäkringskassan	14 500	31 dec 2002	30 juni 2003
Totalt	364 000	31 dec 2002
Elektriker	16 000	31 jan 2003	31 mars 2003
Apoteksanställda	11 000	31 jan 2003	30 april 2003
Jordbruk, arb	5 000	28 feb 2003	31 maj 2003
Explosivämnesindustri, arb	1 100	28 feb 2003	30 juni 2003
Textil- & konfektionsindustri	6 200	31 maj 2003	31 okt 2003
Posten	41 000	30 juni 2003	30 sep 2003
Glasindustri, arb	1 000	31 juli 2003	30 nov 2003
Totalt	81 300	jan–juli 2003

Anm. * Under förutsättning att övriga avtal inom Industriavtalets område sagts upp. Källa: Medlingsinstitutet.

En ytterligare risk är att Kommunals avtalsuppsägning kan komma att påverka den lokala lönebildningen framöver. För en stor del av arbetstagarna på arbets- marknaden sätts lönerna i huvudsak lokalt. Studier ger stöd för att det framförallt är det rådande arbets- marknadsläget som påverkar den lokala löne- bildningen.11 Det är därför troligt att eventuella krav på

11 Ekonometriska skattningar i t.ex. Friberg och Uddén Sonnegård (2001) visar på signifikanta effekter av olika mått på arbetsmarknadsläget på löneglidnings- takten för industriarbetare. Se Friberg, K. och X. Uddén Sonnegård, ”Föränd- rad lönebildning i en förändrad omvärld?”, Penning- och Valutapolitik 1, 2001, Sveriges riksbank, s. 42-69.

4

-2

-4

-6

-8

-10

Diagram R11. Antalet sysselsatta i några sektorer 1994:1–2002:2.

Årlig procentuell förändring

-2

-4

-6

-8

-10

en relativlönekompensation kommer att överskuggas av det försämrade arbetsmarknadsläget i flertalet sektorer. Det finns också en risk att Kommunals avtalsupp- sägning påverkar utfallet av 2004 års avtalsrörelse. Fram- förallt kan LO:s samordning av avtalskraven inför avtals- rörelsen komma att påverkas. I 2004 års avtalsrörelse förväntas nya avtal slutas för över två miljoner arbets- tagare. Om Kommunal får igenom höga avtalade löneökningar kan det komma kompensationskrav från fackförbund som vill behålla (eller förbättra) sitt rela-

tiva löneläge.

-12

94 95 96

97 98 99

00 01

-12

Avtalsuppsägningar har varit en mycket ovanlig före-

Kreditinstitut och försäkringsbolag Fastighets- och konsultverksamhet Handel

Hotell- och restaurang Industri

Bygg Källa: SCB.

teelse på den svenska arbetsmarknaden. Det fåtal avtals- uppsägningar som tidigare inträffat har genomförts av mindre fackförbund.12 Kommunals avtalsuppsägning om- fattar betydligt fler arbetstagare, vilket gör historiska jämförelser svåra. Det finns dock ett par studier där före- komsten av lönespridning mellan sektorer i den svenska ekonomin undersökts. Ingen av studierna finner någon signifikant lönespridningseffekt från kommunal sektor till näringslivet. Xxxxxxxx och Xxxxxxx (1992) samt Xxxxxxxx och Xxxxxxx (1994) finner däremot en signifi- kant lönespridningseffekt från den kommunala sektorn till den statliga sektorn.13 Holmlund och Ohlsson finner också en signifikant effekt mellan stat och näringsliv, vilket bety- der att lönespridning kan ske från den kommunala sek- torn via staten till näringslivet. Xxxxxxxxx (2000) finner dock inga signifikanta lönespridningseffekter från den kom- munala sektorn överhuvudtaget.14

Avslutningsvis kan konstateras att flera faktorer tyder på små effekter på lönebildningen av Kommunals avtals- uppsägning. Sådana faktorer är t.ex. att inga andra fack- förbund hittills har valt att säga upp sina löneavtal, att ett antal stora fackförbund saknar möjlighet till uppsägning i sina löneavtal samt att det åtminstone tidigare funnits en acceptans inom LO-kollektivet för relativlöneökningar för Kommunals medlemmar. Därtill har arbetsmarknads- läget försämrats för stora delar av näringslivet jämfört med i förra avtalsrörelsen (se diagram R11).

12 Avtalsuppsägningar har tidigare förekommit för bl.a. gruv- och tvätt- industriarbetare, samt apoteksanställda (se tabell R1 om antalet årsanställda för dessa grupper). Omförhandlingarna gav dessa grupper något högre avtalade löneökningar under den sista avtalsperioden. Inga kompensationskrav framfördes dock av andra fackförbund i samband med eller efter dessa höjningar.

13 Xx Xxxxxxxx, X. och X. Xxxxxxx, ”Wage Linkages Between Private and Public Sectors in Sweden”, Labour 6 (2), 1992 s. 3-17; Xxxxxxxx, X. och X. Xxxxxxx, ”Long-Run Relations Between Private and Public Sector Wages in Sweden”, Empirical Economics 19 (3), 1994, s. 343-360.

14 Se Tägtström, S., ”Lönespridning mellan olika sektorer i Sverige”, Penning- och Valutapolitik 4, 2001, Sveriges riksbank, s. 75-80.

Document Metadata

Table of Contents

kommunals avtalsusnin

Document Metadata