Livsmedelsindustrin

Livsmedelsindustrin

Livsmedelsavtalet med tilläggsavtal

1 april 2016 – 31 mars 2017

Livsmedelsföretagen Livsmedelsarbetareförbundet

Avtal som inte tagits med i avtalstrycket

Överenskommelsen mellan SAF och LO av den 23 december 1976 angående fortsatt tillämpning av vissa regler i tidigare gällande huvudavtal mellan XXX och LO

Jämställdhetsavtal

Överenskommelse om skyldighet att teckna grupplivförsäkring (TGL) Avgångsbidragsförsäkring (AGB)

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) Avtalspension SAF-LO Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Utvecklingsavtal

Samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning Avtal om omställningsförsäkring

Livsmedelsavtalet mellan Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetareförbundet

1 april 2016 – 31 mars 2017

Ett streck i marginalen markerar ändring i sak i förhållande till 2013 – 2016 års avtalstryck.

1 – 8

INNEHÅLL

Innehållsförteckning SIDA 1 Avtalets giltighetsområde 8

2 Anställning 8

2.1 Anställningsavtalet 8

2.2 Anställning tillsvidare 8

2.3 Tidsbegränsad anställning 8

3 Arbetstid 9

3.1	A. Huvudregel	9
3.2	B. Alternativregel	10
3.3	Övertid	11
3.4	Beredskapstjänst	12
3.5	Avvikelse från arbetstidslagen	12
3.6	Arbetstidskonto	12
4 Lön		12
4.1	Principer för lönesättning	12
4.2	Lön vid flyttning i arbete	13
4.3	Kompensationsledighet	13
4.4	Deltidsanställd	13
4.5	Skiftformstillägg	13
4.6	Ferielön	14

5 Betald ledighet 14

5.1 Helglön 14

5.2 Sjuklön 15

5.3 Smittbärare 15

5.4 Frånvaro på grund av sjukdom 15

5.5 Permission 16

5.6 Permittering 16

5.7 Semester 17

5.8 Kompensationsledighet vid övertidsarbete 18

6 Ersättning vid tjänsteresor 19

6.1 Traktamente och reskostnadsersättningar 19

6.2 Restidsersättning 19

7 Löneutbetalning m.m. 19

7.1 Betalningssätt m.m. 19

7.2 Riktlinjer för månadslön 19

7.3 Inkassering av fackföreningsavgifter 20

8 Arbetskläder 20

INNEHÅLL

9 Anställnings upphörande 20

9.1 Turordning m.m. 20

9.2 Ej iakttagen uppsägningstid 20

9 – 10

9.3 Uppsägningstider 20

9.4 Tidsbegränsad anställning 21

BILAGOR TILLÄGGSAVTAL

10 Avtalets giltighetstid 21

Bilagor A –K 22 – 59

Bilaga A – Anställningsavtal 22

Bilaga B – Arbetsmiljö – lokalt arbete 24

Bilaga C – Arbetstidskonto och deltidspension 28

Bilaga D – Företagens medverkan vid inkassering av 33

fackföreningsavgifter

Bilaga E – Lön vid flyttning i arbete 37

Bilaga F – Riktlinjer för månadslön 39

Bilaga G – Utbildning och kompetens 44

Bilaga H – Rådet för arbetsmiljö, kollektivavtals- och 48

arbetstidsfrågor (AKA-rådet)

Bilaga I – Förhandling och tvist om inhyrning 50

Bilaga J – Lönerevision – förhandling om nya löner 52

Bilaga K – Fredsplikt och förhandlingsordning 54

Tilläggsavtal

Tilläggsavtalen nedan har tillkommit för att reglera de speciella förhål- landen som gäller för vissa branscher. I de delar en fråga regleras i både Livsmedelsavtalet och i tilläggsavtalet gäller tilläggsavtalets regler. Lokala avtal vilka är avhängiga av nedan angivna kollektivavtal äger alltjämt giltighet. Vid tillämpning och tolkning av lokala avtal i förhållande till det nya avtalet kan AKA-rådet ge rekommendationer.

- Bagerier 58

- Bakmedelsindustrin 67

- Barilla-OLW 69

- Bryggeriindustrin 74

- Brännvinsbränneri- och Stärkelseindustrierna 83

- Chokladindustrin 87

- Glassindustrin – Tillverkning 91

- Jästbolaget AB 99

- Konservindustrin 103

- Kvarnindustrin 107

- Lagerpersonal vid glassföretag, filial- och depålage 113

samt distributörer

TILLÄGGSAVTAL

INNEHÅLL

- Margarinindustrin 118

- Matfågelslakterier 121

- Mejeriindustrin 126

- Santa Maria AB 139

- Slakteri- och charkuteribranschen 141

- Stadex 148

- Äggproduktindustrin 151

10 steg till jämställda löner 153

Partsgemensam kommentar 158

AVTALETS GILTIG- HETSOMRÅDE

1 Avtalets giltighetsområde

1 – 2

ANSTÄLLNING

Detta kollektivavtal gäller för alla företag som i huvudsak är verk- samma inom livsmedelsbranschen och är medlemmar i Livsmedels- företagen. Avtalet gäller arbetstagare som är anställda i dessa företag.

2 Anställning

2.1 Anställningsavtalet

Anställningsavtal ska vara skriftliga och i tillämpliga delar uppfylla kraven i 6 c § lagen om anställningsskydd (LAS), Bilaga A.

Den lokala fackliga organisationen ska erhålla en kopia av anställnings- bevis avseende anställningar där anställningstiden överstiger en månad.

Ordningsregler som utfärdats av arbetsgivaren ska följas.

Arbetstagare som är nyanställd har rätt att på betald tid under en timme delta i av lokal klubb vid företaget anordnad information om den fackliga verksamheten. En arbetstagare kan vid samma arbets- plats delta vid sådan information en gång.

2.2 Anställning tillsvidare

En anställning gäller tills vidare om inte arbetsgivaren och arbets- tagaren har avtalat om annat.

2.3 Tidsbegränsad anställning

För vikariat gäller vad som anges i 5 § LAS. För andra tidsbegränsade anställningar gäller följande i stället för vad som anges i 5 och 6 §§ LAS:

Arbetsgivaren får träffa avtal med en arbetstagare om att anställningen ska vara tidsbegränsad. Ett sådant avtal får under en treårsperiod om- fatta högst 18 månader för en och samma arbetstagare.

Efter lokal överenskommelse kan annan tidsgräns tillämpas.

Anmärkning:

De arbetstagare som, beroende på tidigare säsongsanställning, har in­ tjänad företrädesrätt till återanställning för ny säsong per den 1 maj 2004 kan även fortsättningsvis anställas för sådan säsong enligt 5 § punkt 1 lagen om anställningsskydd. Upphör företrädesrätten att gälla kan säsongsanställning därefter ej användas för sådan arbetstagare.

3

ARBETSTID

3 Arbetstid

3.1 A. Huvudregel

3.1.1 Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden under året utgör, raster oräknade, i genom- snitt per helgfri vecka

a) vid dagarbete 40 timmar

b) vid tvåskiftsarbete 38 timmar

c) vid diskontinuerligt treskiftsarbete 38 timmar

d) vid kontinuerligt treskiftsarbete 36 timmar

(arbete som regelbundet pågår utan uppehåll även sön- och helgdagar) och

e) vid ständigt nattarbete 38 timmar

Anmärkning:

1. Ständigt nattarbete har den som kontinuerligt arbetar minst tre timmar under tiden kl. 00.00 – 05.00.

2. Ett företag kan för olika verksamheter samtidigt ha arbetstidsför­ läggning både enligt huvudregel och alternativregel.

3.1.2 Arbetstidens förläggning

Den ordinarie arbetstidens längd och förläggning per dag och vecka fastställs i lokala överenskommelser. Vid fastställande av arbetstids- schema ska hänsyn tas till såväl företagens behov av att bedriva en effektiv, rationell, kundanpassad och konkurrenskraftig verksamhet som arbetstagarnas berättigade intressen, såsom familj, hälsa och möjligheterna att ta sig till och från arbetsplatsen Vid förläggning av arbetstiden ska i görligaste mån arbete på helgdagar fördelas jämnt bland personalen.

Arbetstidsscheman ska upprättas för varje arbetsplats.

Om parterna inte träffat någon överenskommelse om arbetstid, är den ordinarie arbetstiden högst nio timmar per arbetspass under högst fem arbetspass per vecka.

3.1.3 Förskjuten tid

Förskjuten tid är beordrad arbetstid som ligger utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid men inom arbetstidsmåttet per arbetspass. Arbets- tiden kan förskjutas under högst tio arbetspass vid varje tillfälle, om inte de lokala parterna enats om annan period.

Förskjutning av arbetstiden ska inte medföra inkomstförlust i förhål- lande till ordinarie schema.

3

ARBETSTID

För arbetstagare som omedelbart anger förhinder, såsom personliga förhållanden, familj, hälsa och möjligheterna att ta sig till och från arbetsplatsen, bör förskjutning av arbetstiden ej ske.

Anmärkning:

Beträffande helglön, se punkt 5.1 och respektive tilläggsavtal.

3.2 B. Alternativregel

Efter lokal överenskommelse kan arbetstiden förläggas enligt nedan. För det fall lokal överenskommelse inte kan träffas, kan endera parten hänskjuta frågan till rådet för arbetsmiljö-, kollektivavtals- och arbets- tidsfrågor (AKA-rådet). Användning av alternativregeln förutsätter månadslön. För anställda med sammanhängande anställningstid under- stigande en månad kan dock timlön utges.

3.2.1 Ordinarie arbetstid

Planeringsperioden för arbetstid är längst 12 månader. Periodens längd fastställs i samband med förhandling om arbetstidens förlägg- ning. Längden kan inte utan lokal överenskommelse ändras förrän inför nästkommande period. Vid kortare planeringsperiod propor- tioneras arbetstiden nedan på motsvarande sätt. Efter reduktion för helgdagar och helgdagsaftnar och semester är arbetstiden, raster oräknade, under löpande 12-månadersperiod.

a) vid dagarbete 1796 timmar

b) vid tvåskiftsarbete 1706 timmar

c) vid diskontinuerligt treskiftsarbete 1706 timmar

d) vid kontinuerligt treskiftsarbete 1616 timmar

(arbete som regelbundet pågår utan uppehåll även sön- och helgdagar) och

e) vid ständigt nattarbete 1706 timmar

Anmärkning:

1. Ständigt nattarbete har den som kontinuerligt arbetar minst tre timmar under tiden kl. 00.00 – 05.00.

2. Ett företag kan för olika verksamheter samtidigt ha arbetstidsför­ läggning både enligt huvudregel och alternativregel.

3. Arbetstidsmåttet förutsätter fullt uttagen semester. Vid sparande av semester ökas arbetstidsmåttet i motsvarande mån. Uttag av sparad semester avräknas arbetstidsmåttet.

3.2.2 Arbetstidens förläggning

Arbetstidsschema

Den ordinarie arbetstidens längd och förläggning per dag och vecka för perioden fastställs i lokala överenskommelser.

3

ARBETSTID

Förhandling om fastställande av arbetstiden för kommande planerings- period ska genomföras i så god tid att arbetstidsschema för perioden är fastställt fyra veckor före ikraftträdandet.

Vid fastställande av arbetstidsschema ska hänsyn tas till såväl före- tagens behov av att bedriva en effektiv, rationell, kundanpassad och kon- kurrenskraftig verksamhet som arbetstagarnas berättigade intressen, såsom familj, hälsa och möjligheterna att ta sig till och från arbets- platsen. Vid förläggning av arbetstiden ska i görligaste mån arbete på helgdagar fördelas jämnt bland personalen.

För heltidsanställd får arbetstiden inte understiga 30 timmar per vecka om inte annat fastställs lokalt. Under 12-månadersperioden är arbets- tagaren härutöver garanterad att vara ledig tio pass varav sex helg- dagar eller helgdagsaftnar om inte annat överenskommes.

Om parterna inte överenskommit om annat är den ordinarie arbets- tiden högst nio timmar per arbetspass under fem arbetspass per vecka.

Anmärkning:

Användandet av förläggning av arbetstid enligt B alternativregel inne­ bär att reglerna om helglön i 5.1 samt bestämmelserna om helglön och arbetstid i respektive tilläggsavtal inte äger tillämpning.

3.2.3 Förskjuten tid

Förskjuten tid är beordrad arbetstid som ligger utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid men inom arbetstidsmåttet per arbetspass. Arbets- tiden kan förskjutas under högst tjugo arbetspass vid varje tillfälle, om inte de lokala parterna enats om annan period.

Förskjutning av arbetstiden ska inte medföra inkomstförlust i förhål- lande till ordinarie schema.

För arbetstagare som omedelbart anger förhinder, såsom personliga förhållanden, familj, hälsa och möjligheterna att ta sig till och från arbetsplatsen, bör förskjutning av arbetstiden ej ske.

3.3 Övertid

Heltidsanställd är skyldig att arbeta övertid i den utsträckning som gällande lag xxxxxx.

Med arbete på övertid avses arbete utöver det ordinarie arbetstids- måttet per arbetspass för heltidsarbete.

Den som ska arbeta övertid ska få meddelande om detta i så god tid som möjligt före den ordinarie arbetstidens slut. Den som omedelbart anger

ARBETSTID

förhinder, såsom personliga förhållanden, familj, hälsa och möjligheterna att ta sig till och från arbetsplatsen, bör befrias från övertidsarbete.

LÖN

Anmärkning:

Beträffande deltidsanställd krävs samtycke för arbete utöver den ordi­ narie arbetstiden.

3 – 4

3.4 Beredskapstjänst

Med beredskapstjänst avses sådan tid då arbetstagaren inte är skyldig att arbeta men ska vara anträffbar för att vid behov kunna infinna sig på arbetsplatsen. Ersättning för beredskapstjänst fastställs av de lokala parterna såvida inte ersättning anges i aktuellt tilläggsavtal.

3.5 Avvikelse från arbetstidslagen

Lokal överenskommelse kan träffas om avvikelse från bestämmelser i arbetstidslagen om övertid, mertid, nattvila, dygnsvila, veckovila och total veckoarbetstid.

3.6 Arbetstidskonto

Individuella arbetstidskonton inrättas för alla arbetstagare enligt vad som anges i Bilaga C.

4 Lön

4.1 Principer för lönesättning

Lönesättningen ska vara differentierad efter individuella eller andra grunder. Löneskillnader ska vara väl motiverade och sakligt grundade. Lönen ska bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgifterna och arbetstagarens sätt att uppfylla dessa. Ett svåra- re arbete som ställer högre krav på skicklighet, ansvar och kompetens ska ge högre lön än ett enklare arbete. Hänsyn ska också tas till ar- betsmiljön och förutsättningarna för hur arbetet kan utföras. Även marknadskrafterna påverkar lönen.

Varje arbetstagare ska veta på vilka grunder lönen satts och vad arbets- tagaren kan göra för att öka lönen. Systematisk värdering av arbets- innehåll och personliga kvalifikationer samt ändamålsenliga informa- tionssystem utgör goda grunder för bedömningen. Viktiga faktorer som bör användas vid en värdering är till exempel teoretiska och praktiska kunskaper, omdöme och initiativ, ansvar, ansträngning, ar- betsmiljö, samarbets- och ledningsförmåga.

En anställd bör successivt kunna höja sin lön vid höjda krav i befatt- ningen, genom ökad erfarenhet, fler och mer krävande arbetsuppgifter, ökade befogenheter, större ansvar, ökad kunskap eller kompetens.

4

LÖN

Lönesystem och lönesättning i företagen bör utformas så att de blir en drivkraft för utvecklingen av arbetstagarnas kompetens och arbets- uppgifter. Lönesättningen stimulerar därigenom till produktivitetsökning och ökad konkurrenskraft. Samma löneprinciper ska gälla för kvinnor och män liksom för yngre och äldre arbetstagare.

Sakligt omotiverade skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män, som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt, ska utjämnas och förhindras. De lokala parterna ska inför de löneförhandlingar, som ska ske enligt avtalen, analysera kvinnornas löner i förhållande till männens. Framgår det av dessa analyser att det finns omotiverade löneskillnader i företaget, ska dessa justeras i samband med löneförhandlingarna.

4.2 Lön vid flyttning i arbetet

Beträffande flyttning i arbetet finns regler om lön Bilaga E.

4.3 Kompensationsledighet

Övertidsarbete kompenseras med pengar eller efter överenskommelse med arbetstagaren med betald ledighet (kompensationsledighet).

Övertid ska antecknas av arbetsgivaren oavsett ersättningsform.

Övertidsarbete som ersätts med kompensationsledighet ska inte räknas som övertid enligt arbetstidslagen, dock får högst 75 timmar per kalen- derår återföras till övertidsutrymmet.

4.4 Deltidsanställd För arbete som deltidsanställd utför utöver sin ordinarie dagliga arbetstid (mertid), betalas ordinarie lön.

Om mertidsarbete pågår före eller efter den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för heltidsanställning i motsvarande befattning i företaget, betalas övertidsersättning.

4.5 Skiftformstillägg

Till tim- och prestationsavlönade arbetstagare betalas skiftforms- tillägg per arbetad timme beräknat på arbetstagarens genomsnittliga tim- och prestationslön.

Vid tvåskiftsarbete, diskontinuerligt treskiftsarbete

och ständigt nattarbete 5,3 %

Vid kontinuerligt treskiftsarbete 11,1 %

Skiftformstillägg betalas inte till arbetstagare med lön fastställd per vecka eller månad. Tillägget betalas inte för arbetstimmar som arbets- tagaren fått övertidsersättning för.

LÖN

4.6 Ferielön

4 – 5

BETALD LEDIGHET

De lokala parterna kan träffa överenskommelse om ferielön. Xxxxxxxx betalas för anställda upp till och med 25 års ålder vid feriearbete, det vill säga arbete under ledigheter under en pågående utbildning eller vid övergång mellan en avslutad utbildning och start av en planerad ny utbildning, samt under de tre sommarmånaderna efter avslutad gymnasieutbildning.

5 Betald ledighet

5.1 Helglön

5.1.1 Reducerad arbetstid

Vid helgdag och fridag enligt tilläggsavtal ska den ordinarie arbets- tiden reduceras för de arbetstagare som enligt gällande schema skulle ha arbetat om veckodagen inte varit helgdag eller fridag. Reduktionen görs med hela arbetspasset enligt följande:

A. Arbetstiden reduceras för de arbetstagare vars arbetspass helt infaller under helgdags/fridagsdygnet.

B. När arbetspass förlagts över en dygnsgräns reduceras arbetstiden för de arbetstagare vars arbetspass börjar före klockan 00 och fortsätter in under helgdags/fridagsdygnet.

Vid helgdag reduceras arbetstiden med ett helt arbetspass under den beräkningsperiod för arbetstid då helgen infaller. Beräkningsperioden är den period som de lokala parterna träffat överenskommelse om eller fyra veckor enligt arbetstidslagen. Reduktion av arbetstiden för fri­ dagar görs alltid på respektive fridag.

5.1.2 Helglönens storlek

Helglön betalas för det antal ordinarie arbetstimmar som arbetsta- garen skulle ha arbetat om veckodagen inte varit helgdag eller fridag.

Helglönen utgörs av arbetstagarens genomsnittliga tim- och presta- tionslön under den avlöningsperiod då helgdagen/fridagen infaller. I helglönen ingår också eventuella lönetillägg (exempelvis ob-tillägg) som skulle ha utgått, om veckodagen inte varit helgdag eller fridag. Lokal överenskommelse kan träffas om annan beräkning.

5

BETALD LEDIGHET

5.1.3 Frånvaro, ledighet

Helglön betalas för helgdag och fridag som infaller under semester och permittering oavsett längd. Helglön betalas även för frånvaro under sjuklöneperioden eller under ledighet som omfattar högst två veckor. Helglön betalas dock inte för sådana dagar då arbetstagaren fått eller kunnat få ersättning från försäkringskassan.

Helglön betalas inte till den som varit frånvarande utan giltig orsak, helt eller delvis, under arbetsdagen närmast före eller efter helgdagen/ fridagen. Detta gäller även arbetstagare med ordinarie arbetstid på helgdagen/fridagen som är frånvarande utan giltig orsak under helg- dagen eller fridagen.

Helglön betalas inte till arbetstagare som återgår i arbete när de är lediga enligt lagen om totalförsvarsplikt. Helglön betalas inte heller till arbetstagare som är lediga för studier och som återgår i arbete vid uppehåll i studierna.

5.1.4 Tidsbegränsad anställning

Helglön betalas inte till arbetstagare som anställs för kortare tid än fyra veckor i följd.

5.1.5 Utbetalning

Helglön betalas ut vid samma avlöningstillfälle som gäller för löne- period, inom vilken arbetsdagen eller helgdagen/fridagen infaller.

5.2 Sjuklön

Sjuklön regleras i lagen om sjuklön.

5.3 Smittbärare

Då en arbetstagare inte får arbeta på grund av risk för överföring av smitta och arbetstagaren har rätt till ersättning enligt lagen om ersätt- ning för smittbärare, betalas under de första 14 dagarna ett tillägg som motsvarar 10 % av arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst under den senaste avlöningsperioden.

5.4 Frånvaro på grund av sjukdom

Frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall ska snarast anmälas till arbetsgivaren och om möjligt i så god tid att ersättare kan sättas in i den frånvarandes ställe. Detsamma gäller om arbetstagaren inte får arbeta på grund av risk för överförande av smitta och har rätt till ersättning enligt lagen om ersättning till smittbärare.

Om det finns skäl, kan arbetsgivaren kräva att arbetstagaren visar upp intyg från läkare som anvisas av arbetsgivaren. I sådant fall ska arbets- givaren betala kostnaden för läkarintyget.

5

BETALD LEDIGHET

5.5 Permission

Kort ledighet med bibehållen lön

Med permission menas ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permissionen även omfatta nödvändiga (högst två) resdagar.

Med bibehållen lön avses den genomsnittliga timförtjänsten på tim- och prestationslön under den avlöningsperiod då ledigheten infaller om inte de lokala parterna har kommit överens om någon annan period som grund för beräkningen. Om arbetstagaren fått sjuklön från arbetsgivaren eller sjukpenning från försäkringskassan betalas inte permissionslön.

När permission kan beviljas

Permission kan beviljas i följande fall:

• eget bröllop

• egen 50-årsdag

• förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall

• besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare

• nära anhörigs död

• nära anhörigs begravning och gravsättning

• plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig.

Som nära anhörig räknas make/maka, registrerad partner, samman- boende, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar samt mor- och farföräl- drar.

Begäran om permission

Begäran om permission ska göras i så god tid som möjligt.

Om arbetsgivaren begär det, ska arbetstagaren före permissionen styrka orsaken till den. Om det inte är möjligt, ska orsaken styrkas efter permissionen.

5.6 Permittering

Lön enligt 21 § LAS betalas till tim- och prestationsavlönade arbets- tagare med den anställdes genomsnittsförtjänst kvartalet före permit- teringen, om de lokala parterna inte kommit överens om annat.

BETALD LEDIGHET

5.7 Semester

Semester regleras i semesterlagen med följande tillägg.

5

Beräkning av semesterlön vid ordinarie semester

Semesterlön vid ordinarie semester beräknas enligt följande regler, om de lokala parterna inte kommit överens om annat.

Semesterlönen ska utgöra 13,2 % av semesterlöneunderlaget. Semester- löneunderlaget utgörs av arbetstagarens under intjänandeåret förfallna lön under anställningen. För arbetstagare med minst sex månaders anställning under intjänandeåret ska semesterlönen per dag uppgå till lägst kronor fr.o.m.

Semesterlön	1/4 2016
för vuxna	1347
för minderåriga	993

Anmärkning:

För bagerier gäller belopp som framgår av tilläggsavtal Bagerier.

Vid deltidsarbete ändras beloppen i proportion till arbetstiden under intjänandeåret.

När arbetstagaren är frånvarande på grund av semester görs avdrag från månadslönen med 1/21,75 av månadslönen per semesterdag.

Beräkning av semesterlön vid sparad semester

Semesterlönen för varje sparad semesterdag ska utgöra 0,53 % av semesterlöneunderlaget.

Förläggning av huvudsemester

De lokala parterna bör årligen i god tid behandla frågan om huvud- semesterns förläggning och dess samband med företagets driftsplane- ring i övrigt. Företagets driftsförhållanden (t. ex. säsongvariationer, skiftgång och liknande) bör därvid beaktas.

Tidsbegränsad anställning

Tidsbegränsad anställning som inte avser eller varar längre tid än tre månader, berättigar inte till semesterledighet utan i stället till semester- ersättning.

5

BETALD LEDIGHET

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro ger rätt till betald semesterledighet endast om den anmälts och styrkts på det sätt som anges i punkt 5.4.

Särskilda överenskommelser

Kollektiva eller individuella överenskommelser kan träffas lokalt i sådana fall där semesterlagen förutsätter att sådana överenskommelser ska kunna träffas. Semesterbestämmelserna i detta avtal utgör inget hinder för sådana överenskommelser.

5.8 Kompensationsledighet för övertidsarbete

Se punkt 4.3.

ERSÄTTNING VID TJÄNSTERESOR

6 Ersättning vid tjänsteresor

LÖNE- UTBETALNING M.M.

Med tjänsteresa avses resa som på arbetsgivarens begäran görs för arbete på annan ort än där den ordinarie arbetsplatsen är belägen.

6 – 7

Ersättningsregler gäller, om de lokala parterna inte kommit överens om annat.

6.1 Traktamente och reskostnadsersättningar

Traktamente och reskostnadsersättning betalas enligt de regler som tillämpas för tjänstemän vid företaget.

Vid resa eller arbete utomlands träffas lokal överenskommelse.

6.2 Restidsersättning

Beordrad resa under ordinarie arbetstid ska inte medföra inkomstbort- fall. Vid beordrad resa under annan tid betalas timlön enligt respektive lönetabell för den tid resan pågått, dock inte för tiden kl. 22 – 08, då sovplats ingår i resan. Vid beräkning av restid ska endast hela halv- timmar tas med.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under resan själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.

Ovanstående gäller inte arbetstagare i vars arbetsuppgifter ingår att regelbundet resa för arbetsgivarens räkning.

7 Löneutbetalning m.m.

7.1 Betalningssätt m.m.

Lön betalas ut minst en gång per kalendermånad på fastställd dag. Om denna dag är en helgdag, betalas lönen ut föregående helgfria dag. Arbetstagaren ska erhålla ett skriftligt lönebesked.

7.2 Riktlinjer för månadslön

Riktlinjer för månadslön finns i Bilaga F.

LÖNEUTBETALNING

ARBETSKLÄDER

ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE

7 – 9

7.3 Inkassering av fackföreningsavgifter

Arbetsgivaren ska medverka vid inkassering av ordinarie fackför- eningsavgifter enligt de regler som fastställts av parterna i särskild överenskommelse. Se Bilaga D.

8 Arbetskläder

När hygienförhållanden så påfordrar ska arbetsgivare, förutom lämpliga överdragskläder samt tvätt av dessa, även tillhandahålla arbetsskor.

9 Anställnings upphörande

9.1 Turordning m.m.

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid nyanställning efter upp- sägning på grund av arbetsbrist kan arbetsgivaren och den lokala fack- liga organisationen komma överens om den turordning som ska följas. Företagets behov av kompetens ska i förhandlingarna särskilt beaktas. De centrala parterna kan begära förhandling om en sådan överens- kommelse, om det föreligger synnerliga skäl. Sådana synnerliga skäl gäller inte om frågan gäller en begäran om förhandling angående en överenskommelse om turordning i en inhyrningssituation.

Till tim- och prestationsavlönade arbetstagare betalas lön enligt 12 § LAS med den anställdes genomsnittsförtjänst kvartalet före uppsäg- ningstidpunkten, om de lokala parterna inte kommit överens om annat.

9.2 Ej iakttagen uppsägningstid

Arbetstagare som slutar sin anställning innan uppsägningstiden har gått ut förlorar innestående lön och semesterersättning motsvarande den del av uppsägningstiden som inte har iakttagits, dock för högst två veckor.

9.3 Uppsägningstider

Enligt 11 § LAS gäller följande:

För anställningsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 gäller följande.

”För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägnings­ tid av en månad.

Om en arbetstagare vid uppsägningstillfället har varit anställd hos ar­ betsgivaren de senaste sex månaderna i följd eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av

ANSTÄLLNINGS UPPHÖRANDE

• två månader vid fyllda 25 år

• tre månader vid fyllda 30 år

• fyra månader vid fyllda 35 år

AVTALETS GILTIGHETSTID

• fem månader vid fyllda 40 år

• sex månader vid fyllda 45 år.”

9 – 10

För anställningsavtal som ingåtts efter den 1 januari 1997 gäller följande.

”För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägnings­ tid av en månad. Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av

• två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbets­ givaren är minst två år men kortare än fyra år,

• tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men kortare än sex år,

• fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år men kortare än åtta år,

• fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år men kortare än tio år,

• sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år.”

Om en arbetstagare som är föräldraledig enligt 4 eller 5 § föräldraledig- hetslagen sägs upp på grund av arbetsbrist, börjar uppsägningstiden löpa när arbetstagaren helt eller delvis återupptar arbetet eller, enligt den anmälan om föräldraledighet som gäller när uppsägningen sker, när arbetstagaren skulle ha återupptagit sitt arbete.

9.4 Tidsbegränsad anställning

Vid tidsbegränsade anställningar som avbryts i förtid gäller en ömse- sidig uppsägningstid om 14 dagar, om någon annan överenskommelse inte finns. För ett sådant avbrott ska det finnas saklig grund

10 Avtalets giltighetstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 april 2016 – 31 mars 2017.

Stockholm den 31 mars 2016

Livsmedelsföretagen Livsmedelsarbetareförbundet

ANSTÄLLNINGS- AVTAL

BILAGA A

Arbetstid	Heltid Deltid	Yrkesbenämning	Timmar/dag eller vecka
Anställnings- form	Tillsvidareanställning fr o m tillträdesdag
	Tidsbegränsad anställning För viss tid *) fr o m…………………… t o m…………………………. Xxxxxxxx för ……………………………. fr o m…………………… (ordinarie arbetstagares namn) och upphör vid dennes återinträde i tjänst dock längst t o m………………………….

Avtalsbe- stämmelser	För arbetstagaren gäller avtal mellan LIVSMEDELSFÖRETAGEN och SVENSKA LIVSMEDELSARBETAREFÖRBUNDET
Lön m m	Begynnelselön............................................... Löneutbetalning...................................................................
Överenskom- melse om semester, andra löneför- måner m m	Under innevarande semesterår önskar den anställde ta ut obetalda semesterdagar. Under det därpå följande semesteråret önskar den anställde ta ut obetalda semesterdagar.
	..........................................................................................................................................................................

❶

…………………………………………………………………

Företag

Bilaga A

…………………………………………………………………

Adress Arbetsplats

………………………………………………………………… ANSTÄLLNINGSAVTAL

Tel nr Organisationsnummer

PERSONUPPGIFTER

ANSTÄLLNING

❷

❸

ANSTÄLLNINGSVILLKOR

❹

➎

(Ort och datum)

(Ort och datum)

(Företagets underskrift)

(Den anställdes underskrift)

*) ➏

Telefonnr

Adress

Personnr

Namn

Anställningsnr

Överenskommelse om tidsbegränsad anställning överstigande sammanlagt 18 månader.

(Ort och datum)

(Den fackliga organisationens underskrift)

ANVISNINGAR - UPPLYSNINGAR - ANSTÄLLNINGSAVTAL

❶ Här anges företagets namn, adress, arbetsplats och telefonnummer samt organisationsnummer.

❷ Här anges arbetstagarens arbetsuppgifter eller yrkesbenämning som t ex livsmedelsarbetare samt antalet timmar per dag eller vecka oavsett anställningsform.

❸ Det finns två olika huvudtyper av anställningar:

Tillsvidareanställning Tidsbegränsad anställning

(Säsongsanställning kan förekomma enligt övergångsregel i Livsmedelsavtalet 2.3 Anmärkning.) Vid tillsvidareanställning gäller följande uppsägningstider:

Arbetsgivarens uppsägning

Arbetstagarens uppsägning

Sammanlagd anställningstid

kortare än två år

minst två år men kortare än fyra år minst fyra år men kortare än sex år minst sex år men kortare än åtta år minst åtta år men kortare än tio år minst tio år

Uppsägningstid

en månad två månader tre månader fyra månader fem månader sex månader

Uppsägningstid

en månad oavsett anställningstid

De tidsbegränsade anställningsformerna är:

Viss tid Vikariat

Den lokala fackliga organisationen ska erhålla en kopia av ett anställningsbevis om anställningstiden överstiger en månad. En kopia av denna blankett kan användas.

Viss tid - Arbetsgivaren får träffa avtal med en arbetstagare om att anställningen ska vara tidsbegränsad. Ett sådant avtal får omfatta sammanlagt högst 18 månader för en och samma arbetstagare. Arbetsgivaren behöver inte ange något skäl till varför anställningen ska vara tidsbegränsad.

Xxxxxxxx måste knytas till viss ledig arbetstagares anställning eller till bestämd ledig befattning. Vid längre vikariat då osäkerhet råder om när ordinarie arbetstagare återkommer, kan det vara lämpligt att ange en längsta tid för vikariatet ”dock längst t o m”. Under en semesterperiod gäller också som huvudregel att vikariatet knyts till viss semesterledig arbetstagares anställning eller bestämd ledig befattning. Emellertid kan förhållandena ibland vara sådana, att det inte går att knyta vikariatet till vissa personer eller befattningar, utan enbart till viss avdelning eller dylikt.

Vid tidsbegränsad anställning gäller följande uppsägningstid:

Vid tidsbegränsade anställningar som avbryts i förtid gäller en ömsesidig uppsägningstid om 14 dagar, om någon annan överenskommelse inte finns. För ett sådant avbrott ska det finnas saklig grund.

❹ Här anges begynnelselönen samt hur ofta lönen ska betalas ut.

❺ Här anges hur många obetalda semesterdagar arbetstagaren önskar ta ut under innevarande och kommande semesterår.

Observera att arbetstagaren fritt ska få välja om han önskar ta ut obetald semester eller inte. Semester utgår vid fullt intjänande med 25 betalda dagar.

Även andra överenskommelser mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan regleras här, såsom uppsägningstid etc.

❻ Visstidsanställning överstigande sammanlagt 18 månader kräver lokal överenskommelse. Anteckning kan ske här eller dokumenteras på annat sätt.

ANSTÄLLNINGS- AVTAL

BILAGA A

Anställningsavtalet finns på respektive förbunds hemsida.

BILAGA B

ARBETSMILJÖ

Arbetsmiljö – lokalt arbete

De lokala parterna ska samverka för att uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvaret för att det vidtas konkreta åtgärder för att uppnå fastställda mål.

Konsekvensbedömningar

Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. De risker som kan förekomma ska regelbundet kartläggas. Vid MBL-förhandlingar angående arbetstider, bemanning och arbetsorganisation ska konsekvenserna av förändringar analyseras och ingå som ett naturligt led i förhandlingsprocessen. Det är av gemensamt intresse för parterna att i samförstånd söka lösa de frågor som uppstår.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsgivaren ska bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbets- givaren ska tillsammans med den lokala arbetstagarparten följa upp och utvärdera arbetet minst en gång per år.

Formerna för hur arbetsmiljöarbetet ska gå till utformas efter de lokala förutsättningarna och efter samverkan med den lokala fackliga orga- nisationen.

Förbundsparterna är överens om att rekommendera följande arbets- ordning:

1. Regelbunden partsgemensam genomgång där arbetsmiljömål fastställs och arbetsmiljöfrågor listas

2. Prioritering av arbetsmiljöfrågor

3. Genomförande av eventuella åtgärder

4. Uppföljning och utvärdering minst en gång per år

5. Ny partsgemensam genomgång med uppdatering av prioriterings- lista

För att åstadkomma ett löpande systematiskt arbetsmiljöarbete ska parterna då behov föreligger uppdatera listan med prioriterade åtgärder. I syfte att få till stånd ett konstruktivt arbete där konkreta åtgärder genomförs är det lämpligt att fokusera på ett fåtal frågor som blir grundligt genomlysta och effektivt åtgärdade.

BILAGA B

ARBETSMILJÖ

Rehabilitering

Det är viktigt att åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering sätts in så tidigt som möjligt.

Den anställdes arbetsplats eller driftsenhet ska undersökas för att se vilka åtgärder som behöver vidtas för att den anställde ska kunna återgå till sitt arbete. Om det inte är möjligt för den anställde att återgå till sina gamla arbetsuppgifter, ska arbetsgivaren inrikta under- sökningen på arbetsuppgifter inom annan del av företaget eller inom andra driftsenheter.

Arbetet med rehabilitering sker i samverkan mellan de lokala parter- na, försäkringskassan, företagshälsovården och den anställde. För att uppnå goda resultat i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet är den enskilde skyldig att aktivt medverka.

Företagshälsovård

För att ett långsiktigt, framgångsrikt och förebyggande arbetsmiljö- arbete ska kunna bedrivas krävs att det inom företaget finns tillgång till kunskap inom följande områden:

- Belastningsergonomi

- Branschspecifik teknisk kompeten

- Psykosocial kompetens

- Medicinsk kompetens gällande arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall

- Fysiska påverkansfaktorer

- Psykiska påverkansfaktorer

- Rehabilitering

- Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård som arbets- förhållandena kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företags- hälsovården ska särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälso- risker på arbetsplatsen samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa.

Saknar företaget egen kompetens inom nämnda områden ska dessa upphandlas i form av företagshälsovård eller motsvarande på orten.

Det är angeläget att den lokala arbetstagarorganisationen får möjlig- het att delta vid upphandling av företagshälsovård och vid uppdragets utformning.

BILAGA B

ARBETSMILJÖ

Utbildning av chefer och skyddsombud God utbildning i arbetsmiljöfrågor för chefer, skyddsombud och anställda med uppgifter och funktioner som påverkar arbetsvillkoren är en nöd- vändig förutsättning för all verksamhet. Dessa liksom exempelvis ledamöter i skyddskommittéer ska beredas tillfälle att genomgå grund- utbildningarna BAM och SAM samt vidareutbildning. I syfte att uppnå goda förutsättningar för samverkan i arbetsmiljöfrågor bör det efter- strävas att skyddsombud och chefer gemensamt genomgår utbild- ningarna. Utbildningarna ska förläggas till ordinarie arbetstid och bekostas av arbetsgivaren. Har utbildningen på arbetsgivarens begäran förlagts utanför ordinarie arbetstid ska utöver ordinarie lön även övertidsersättning utges.

I grundutbildningarna för skyddsombud ska de av Prevent framtagna partsgemensamma studiematerialen “Bättre arbetsmiljö” och “Syste- matiskt arbetsmiljöarbete” (40 timmar vardera) eller motsvarande av parterna godkänt material användas. Utbildningen bör genomföras inom tre månader efter det att arbetsgivaren underrättats om det fack- liga uppdraget. Skyddsombud ska dock ha erhållit utbildningen senast tolv månader efter det att arbetsgivaren underrättats om det fackliga uppdraget.

Introduktion

Det är arbetsgivarens uppgift att genom introduktion/utbildning se till att alla anställda har kunskap om risker i det egna arbetet. Arbets- givaren ska genom ett systematiskt arbete säkerställa att de anställda får kunskap om de åtgärder som vidtagits för att förebygga risker i det egna arbetet. Berörda arbetstagare ska ges möjlighet att få introduk- tion/utbildning i arbetsmiljöfrågor under arbetstid.

De lokala parterna ska gemensamt utforma introduktionen efter förutsättningarna på den enskilda arbetsplatsen. Vid introduktion av nyanställda ska risker i den aktuella verksamheten särskilt belysas. Introduktionen ska ges så snart som möjligt efter påbörjad anställ- ning. Vid introduktionen ska den lokala fackliga organisationen ges tillfälle att lämna information. Om inte lokal överenskommelse om annat träffas, kan det av Prevent framtagna partsgemensamma verk- tyget Aril med fördel användas.

När arbetsuppgifter, arbetsutrustning och arbetsmetoder förändras samt vid längre frånvaro från arbetsuppgifterna ska berörda arbets- tagare ges möjlighet att komplettera kunskaperna.

BILAGA B

ARBETSMILJÖ

Rådet för arbetsmiljö-, kollektivavtals- och arbetstidsfrågor (AKA-rådet)

I syfte att förstärka de lokala parternas samarbete i arbetsmiljöfrågor inrättas ett särskilt råd för behandling av bl a arbetsmiljöfrågor; Rådet för arbetsmiljö-, kollektivavtals- och arbetstidsfrågor (AKA-rådet).

I de fall då de lokala parterna inte är överens i viss fråga kan endera parten hänskjuta frågan till AKA-rådet. Att en fråga hänskjuts till AKA- rådet hindrar inte att övriga processer/förhandlingar fortgår.

BILAGA C

ARBETSTIDSKONTO DELTIDSPENSION

A. Arbetstidskonto

Dessa regler tillämpas om de lokala parterna inte kommer överens om annat.

1. Individuella arbetstidskonton

Individuella arbetstidskonton inrättas för alla anställda.

2. Avsättning, underlag m.m.

Till varje arbetstidskonto avsätts ett belopp som beräknas per kalen- derår. Underlag är den lön som betalts ut under kalenderåret.

Avsättning i procent anges i punkt 5.1. I löneunderlaget ingår

• lön, lönetillägg och ersättningar för arbete under ordinarie tid

• lön för betald ledighet utom semester.

I löneunderlaget ingår inte

• lön och ersättning för övertidsarbete

• inställelseersättning

• beredskapsersättning

• reseersättning och traktamente

• semesterlön och semesterersättning

• föräldralön

• avsättning till arbetstidskonto.

3. Uppgift till den anställde

Arbetsgivaren ska senast den 15 februari lämna uppgift till den an- ställde om storleken på den avsättning som gjorts.

4. Val av alternativ

Belopp på arbetstidskonto kan tas ut som

• betald ledig tid

• pensionspremie/deltidspensionspremie eller

• kontant ersättning.

Anmärkning:

Från och med år 2015 ersätts möjligheten att välja pensionspremie av möjligheten att välja deltidspensionspremie.

BILAGA C

ARBETSTIDSKONTO DELTIDSPENSION

Den anställde ska senast den 28 februari meddela arbetsgivaren skrift- ligen hur avsättningen ska utnyttjas. Om arbetsgivaren inte får något meddelande, betalas beloppet ut som pensionspremie/deltidspensions- premie.

Den anställde har rätt att varje år välja ett av de tre alternativen.

5. Xxxxxx ledig tid

5.1 För anställd som valt betald ledig tid gäller följande

Löneunderlag	Avsätt- ning procent	Betald ledighet, timmar per år
		Period för ledighet	Veckoarbetstid
			40	38	36
1/1-31/12 2015	2,64	1/4 2016-31/3 2017	47,5	45	43
1/1-31/12 2016	2,64	1/4 2017-31/3 2018	47,5	45	43

Antalet timmar i tabellen gäller för heltidsanställda som får betald ledig tid.

För deltidsanställda och för anställda som börjat sin anställning under föregående år reduceras antalet timmar i tabellen i proportion till heltidsanställning. Detsamma gäller för anställda som haft obetald ledighet eller frånvaro.

Reducering görs enbart med fulla halvtimmar.

5.2 När betald ledighet får tas ut

Xxxxxx ledig tid får tas ut efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde. Det förutsätts att den anställde beviljas ledighet, om ledigheten inte medför påtaglig störning av arbetsgivarens verk- samhet.

5.3 Lön under betald ledighet

Under betald ledighet betalas lön per timme som beräknas enligt följande.

Beloppet på arbetstidskontot enligt punkt 2 divideras med antalet timmar för den anställde enligt punkt 5.1.

Behållningen på arbetstidskontot reduceras med det belopp som enligt denna punkt betalas som lön.

BILAGA C

ARBETSTIDSKONTO DELTIDSPENSION

5.4 Ledighet som inte tagits ut

Ledighet som inte tagits ut under perioden 1 april – 31 mars förfaller och behållningen på arbetstidskontot betalas som pensionspremie/del- tidspension senast den 30 april.

Anmärkning:

Avsättningar till pensionspremier enligt den nya lydelsen görs första gången år 2017. Enligt den tidigare lydelsen ska behållningen på kontot betalas ut kontant till den anställde.

6. Pensionspremie

För anställda som valt pensionspremie/deltidspensionspremie gäller följande.

Arbetsgivaren upprättar en förteckning med uppgift om namn, personnummer och avsatt belopp för var och en som valt alternativet pensionspremie/deltidspensionspremie.

Arbetsgivaren sänder in förteckningen tillsammans med en redovisn- ing av de avsatta medlen till FORA AB senast den 30 april.

Även anställd som inte meddelat arbetsgivaren hur avsättningen ska utnyttjas, får det aktuella beloppet betalt som pensionspremie/deltids- pensionspremie senast den 30 april.

7. Kontant ersättning

Till anställda som valt kontant ersättning betalar arbetsgivaren det aktuella beloppet senast den 30 april.

8. Anställda som slutar

För anställda som slutar sin anställning gäller följande. Behållningen på arbetstidskontot betalas ut kontant.

Beloppet som enligt punkt 2 avsatts för det år då anställningen upp- hört betalas ut kontant.

Beloppet kan betalas som pensionspremie/deltidspensionspremie, om den anställde anmäler detta till arbetsgivaren senast sista anställnings- dagen.

9. Övrigt

Belopp som avsätts till arbetstidskonto utgör underlag för semesterlön och semesterersättning utom i det fall beloppet ska betalas in som pensionspremie/deltidspensionspremie.

BILAGA C

ARBETSTIDSKONTO DELTIDSPENSION

B. Deltid i pensioneringssyfte (Deltidspension)

1. Arbetstagare kan ansöka om rätt till deltidspension från och med den månad arbetstagaren fyller 60 år.

Om deltidspension beviljas är anställningen från det att deltidspen- sionen börjar gälla, en deltidstjänst med den sysselsättningsgrad som följer av deltidspensionen.

Företrädesrätt till anställning med högre sysselsättningsgrad enligt 25 a § anställningsskyddslagen gäller inte för arbetstagare som har deltidsanställning genom deltidspensionering enligt detta avtal.

Anmärkning:

Parterna är överens om att avtalet ska anpassas till vid var tid gällande författningsregler rörande pension, t.ex. skatteregler avseende uttag av pensionsförsäkring.

2. Ansökan och underrättelse

Arbetstagaren ska hos arbetsgivaren skriftligen ansöka om deltids- pension sex kalendermånader före det att deltidspensionen ska börja gälla. Av ansökan ska tydligt framgå vilken sysselsättningsgrad som avses.

Samtidigt som ansökan lämnas till arbetsgivaren ska arbetstagaren underrätta den lokala fackliga organisationen.

Senast två månader från det att arbetsgivaren mottagit ansökan ska arbetsgivaren skriftligen till arbetstagaren och den lokala fackliga organisationen meddela svar om ansökan beviljas eller inte, för det fall inte uppskov överenskommits med arbetstagaren. Att inte svara i rätt tid utgör ett brott mot en ordningsföreskrift och har därmed inte innebörden att ansökan ska anses beviljad. För det fall ansökan inte senare beviljas ska arbetsgivaren i förekommande fall betala 2.000 kr1 för åsidosättandet av ordningsföreskriften till den berörda arbets- tagaren.

Arbetsgivaren kan avslå ansökan om deltidspension om ett beviljande vid en objektiv bedömning skulle medföra en beaktansvärd störning i verksamheten.

1 Beloppet räknas fr.o.m. 2014 årligen upp med KPI.

BILAGA C

ARBETSTIDSKONTO DELTIDSPENSION

3. Förhandling och tvist

Om ansökan om deltidspension har avslagits och arbetstagaren vill få ansökan prövad i förhandlingsordningen ska arbetstagaren underrät- ta lokal facklig organisation som har att begära lokal förhandling. Tvisten ska då anses gälla deltidspension med sysselsättningsgraden 50 procent och ska behandlas enligt gällande förhandlingsordning enligt följande.

Frågan om deltidspension ska beviljas kan behandlas i lokal förhand- ling och därefter, om frågan inte lösts, slutligt i central förhandling.

Om parterna varken i lokal eller central förhandling kan komma öve- rens i frågan om deltidspension enligt avtal kan beviljas utan beak- tansvärd störning i verksamheten, ska lokal facklig organisation om arbetstagaren vill driva saken vidare, begära lokal förhandling om skyldighet för arbetsgivaren att betala skadestånd för felaktig avtals- tillämpning.

Anmärkning år 2013:

Premieintjänande till deltidspensionsförsäkring införs med 0,2 procent från och med den 1 april 2014 och med ytterligare 0,3 procent från och med den 1 april 2015. Premien faktureras och administreras av Fora.

Anmärkning år 2016:

För premieintjänande till deltidspension avsätts ytterligare 0,2 procent från och med den 1 april 2016.

BILAGA D

FACKFÖRENINGS- AVGIFTER

Företagens medverkan vid inkassering av fackföreningsavgifter – överenskommelse

1. Inkassering av fackföreningsavgifter

Företaget ska medverka vid inkassering av ordinarie fackförenings- avgifter för medlemmar i Livsmedelsarbetareförbundet på det sätt som anges nedan.

2. Fullmakt

Företaget ska göra avdrag för fackföreningsavgift för de arbetstagare som lämnat skriftlig fullmakt till Livsmedelsarbetareförbundet. Som bekräftelse på att arbetstagaren lämnat fullmakt räknas redovisnings- material såsom avgiftslista eller datafil, som förbundet har lämnat till företaget. Felaktigt dragna belopp regleras mellan Livsmedelsarbe- tareförbundet och medlemmen.

3. Avdrag och inbetalning

Företaget ska i samband med löneutbetalning (ej dellön eller förskott) göra avdrag för den ordinarie fackföreningsavgift som Livsmedelsar- betareförbundet beslutat om.

Avdrag görs endast om efter verkställda avdrag återstående lönemedel (nettolön) minst motsvarar fullt avdrag.

Den totalsumma som avdragits av vid löneutbetalningstillfällena un- der två månader betalas in senast den 18:e i efterföljande månad till Livsmedelsarbetareförbundet enligt särskilda anvisningar.

Företag som så önskar kan betala in avgifterna vid varje löneutbetal- ningstillfälle eller varje kalendermånad.

Anmärkning:

a) Med bruttolön avses den inkomst, på vilken preliminär Xxxxxxx (ojämkad) enligt skattetabell ska beräknas med undantag av natura­ förmåner.

b) Avdrag för fackföreningsavgiften görs efter det att sådana avdrag har gjorts som regleras i lag och förordning och som betingas av arbetsgivarens fordringar eller hänger samman med anställnings­ förhållandet.

c) Avdraget belopp ska anges i lönespecifikationen.

d) Arbetsgivarens ekonomiska ansvar begränsas till att redovisa de avgifter som dragits av enligt denna överenskommelse.

BILAGA D

FACKFÖRENINGS- AVGIFTER

4. Företagets uppgiftsskyldighet

Företaget ska till Livsmedelsarbetareförbundets lokalavdelning lämna följande uppgifter om varje arbetstagare som lämnat fullmakt:

• namn och personnummer

• avdraget belopp eller

• xxxxxx som inte dragits av.

Om något avdrag inte har gjorts, ska orsaken anges om företaget känner till den. Orsaken kan anges med följande förkortningar:

Sjukdom = Sj

Militärtjänst = M

Tjänstledighet = T

Arbetstagare som slutat ........................ = S Arbetstagare som återtagit

sin fullmakt = Å

Annan orsak = Ö

arbetstagare som inte haft lön under redovisningsperioden.

Anmärkning:

Vid frånvaro som varar över flera redovisningsperioder i följd behöver uppgift om att arbetstagaren inte haft lön endast lämnas vid det första redovisningstillfället.

Av redovisningen ska vidare framgå

• redovisningsperiod

• företagets namn

• företagsnummer (företagets organisationsnummer och i förekommande fall ett arbetsställenummer)

• Livsmedelsarbetareförbundets lokalavdelnings nummer.

Som redovisningsperiod för uppgifter enligt föregående stycken ska företaget tillämpa en period om högst två kalendermånader (omfat- tande januari-februari, mars-april osv.). Uppgifterna ska senast den 18:e i månaden efter redovisningsperiodens slut översändas till Livsmedelsarbetareförbundets lokalavdelning.

BILAGA D

FACKFÖRENINGS- AVGIFTER

Anmärkning:

a) Livsmedelsarbetareförbundet lämnar företaget förtryckta redovis­ ningslistor med uppgifter om redovisningsperiod, företagets och arbetsplatsens namn, medlemmarnas namn och personnummer m.fl. uppgifter.

b) Företag som anlitar bank eller annan betalningsförmedlare i sin löneutbetalningsrutin, kan föra över sina skyldigheter till dem enligt denna överenskommelse.

c) Företag som avser att ändra redovisningsmetod – exempelvis gå över till dataredovisning – eller redovisningsperiod, ska meddela Livsmedelsarbetareförbundets lokalavdelning detta skriftligen senast en månad före ändringen. Någon ändring bör inte göras under löpande redovisningsperiod.

d) Om redovisning av avgifter sker via magnetband, datalistor eller liknande, ska den göras enligt den layout som fastställts av Livs­ medelsarbetareförbundet.

I de fall Livsmedelsarbetareförbundet övergår till att inkassera medlems- avgifter via autogiro förändras företagets uppgiftsskyldighet enligt följande.

- Företaget redovisar alla anställda inom förbundets verksamhets- område den 31 mars, 30 juni, 30 september samt 31 december.

- Av redovisning ska företagets namn och organisationsnummer samt de anställdas personnummer och namn framgå.

- Redovisning sker på av förbundet tillhandahållet redovisnings- material via lista eller datafil. Av underlaget ska framgå anställda vid föregående redovisning varvid företaget gör de kompletteringar som är nödvändiga.

- Redovisningsmaterial framtaget av Livsmedelsarbetareförbundet ska vara företaget tillhanda den 1 mars, 1 juni, 1 september samt 1 december.

BILAGA D

FACKFÖRENINGS- AVGIFTER

5. Livsmedelsarbetareförbundets skyldighet att lämna uppgifter Livsmedelsarbetareförbundet ska senast 15 dagar före avlönings- periodens slut lämna fullmakter till företaget från de arbetstagare som ska betala sin fackföreningsavgift via företaget och som företaget ska börja göra avdrag för.

Om avgiften ändras, ska förbundet skriftligen meddela varje enskilt företag vilken den nya avgiften blir för varje medlem. Detta ska göras senast en månad före ändringen.

Anmärkning:

Fackföreningsavgiften kan ändras under löpande kalenderår, om Livs­ medelsarbetareförbundets ekonomi väsentligt skulle påverkas av en offentlig myndighets beslut som förbundet inte bort kunna räkna med och som förbundet inte kunnat påverka.

Livsmedelsarbetareförbundet ska underrätta berörda företag om den nya fackföreningsavgiften senast en månad innan den ska börja tillämpas.

6. Nya medlemsföretag

Företag som blir medlemmar i Livsmedelsföretagen och som inte tidi- gare medverkat vid inkassering av fackföreningsavgifter enligt denna överenskommelse, ska börja göra detta fr.o.m. den avlöningsperiod som börjar närmast efter det att fullmakterna lämnats in till företaget. Livsmedelsarbetareförbundet ska informera företaget om redovis- ningsrutiner m.m.

Företaget ska senast i samband med det första löneavdraget lämna skriftligt besked till Livsmedelsarbetareförbundets lokalavdelning om vilken redovisningsperiod som ska tillämpas.

7. Giltighetstid

Denna överenskommelse gäller fr.o.m. den 23 april 2004 tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid om en månad.

BILAGA E

LÖN VID FLYTTNING I ARBETET

Lön vid flyttning i arbetet

1. Lokal överenskommelse

De lokala parterna kan träffa överenskommelse om vilka betalnings- regler som ska gälla när en anställd flyttas från det ordinarie arbetet och som en följd av detta får en förtjänstminskning. Om parterna inte träffat någon överenskommelse gäller vad som anges nedan.

2. Rätt till lönetillägg

Lönetillägg utges till anställd som haft en obruten anställning på mer än ett år. Anställningen räknas som obruten även för anställd som sagts upp på grund av arbetsbrist och därefter återanställs med tillämpning av bestämmelserna om företrädesrätt.

Tillägg utges endast om flyttningen varar längre än en arbetsdag Tillägg utges inte

a) om den anställde erhåller motsvarande ersättning genom arbets- skadelivränta,

b) när den anställde flyttar på egen begäran och hälso- och åldersskäl saknas,

c) när den anställde själv har föranlett flyttningen

d) då det i den anställdes arbetsuppgifter normalt ingår att utföra arbeten inom olika arbetsområden.

3. Beräkning av lönetillägg Tillägget motsvarar den minskning av genomsnittlig tim- och prestations- lön (T+P) som flyttningen i arbetet medför för den anställde. Genom- snittsförtjänsten beräknas på senast kända kvartal före flyttningen

Om lönen i det nya arbetet höjs efter flyttningen, ska tillägget minskas i motsvarande grad. Generella lönehöjningar som fastställts av de centrala parterna medför ingen minskning av tillägget.

4. Tilläggsperiod

Anställd som uppfyller villkoren enligt punkt 2 har vid flyttningen rätt till tillägg enligt följande.

Obruten anställningstid Tilläggsperiod Mer än 1 år 4 veckor

Mer än 4 år 15 veckor

Mer än 10 år 24 veckor

BILAGA E

LÖN VID FLYTTNING I ARBETET

Varje flyttningsperiod räknas för sig

Anställd som flyttas på grund av fastställd arbetsskada, får tillägget utan tidsbegränsning om den anställde inte samtidigt har rätt till livränta.

Till anställd som har minst 10 års obruten anställning och som fyllt 50 år vid flyttningen, betalas tillägget så länge det inte är helt avräknat enligt reglerna i punkt 3.

RIKTLINJER FÖR MÅNADSLÖN

Riktlinjer för månadslön inom Li-Livs-området

BILAGA F

Det är möjligt att lokalt tillämpa andra regler än vad som anges i rikt- linjerna.

De principer för lönesättning som anges i punkt 4.1 i Livsmedelsavtalet gäller även för anställda med månadslön.

Definitioner

Med månadslön avses aktuell fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad.

Månadslönen betalas med ett fastställt belopp per kalendermånad oberoende av om det infaller helgdagar och avtalsenliga fridagar under månaden.

Månadslönen kan kombineras med en rörlig lönedel i form av premie, bonus eller liknande. Den rörliga lönedelen kan beräknas per månad, timme eller annan tidsperiod.

Med ordinarie veckoarbetstid avses antalet ordinarie arbetstimmar i genomsnitt per helgfri vecka. Om den anställde har oregelbunden veckoarbetstid beräknas den ordinarie veckoarbetstiden som ett genom- snitt per månad eller annan tidsperiod.

1. Lön per dag och timme

Lön per dag utgör

månadslönen x 12 365

Lön per timme utgör

månadslönen x 12 52 x ordinarie veckoarbetstid

2. Lön för del av löneperiod

Till anställda som börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad betalas lön enligt följande:

a) Anställningen omfattar högst fem arbetsdagar under månaden

= lön per timme.

b) Anställningen omfattar sex eller fler kalenderdagar under månaden

= lön per dag för varje kalenderdag som anställningen omfattar.

RIKTLINJER

FÖR MÅNADSLÖN

3. Övertidsarbete

BILAGA F

För övertidsarbete betalas dels lön per timme enligt punkt 1 i dessa riktlinjer dels övertidstillägg enligt respektive tilläggsavtal.

Vid beräkning av lön per timme anses den ordinarie veckoarbetstiden vara 40 timmar även vid skiftarbete för heltidsanställda.

Om övertidsarbete ersätts med kompensationsledighet enligt respektive avtal görs inget löneavdrag under ledigheten.

4. Skiftarbete

Separat skiftformstillägg betalas inte till anställda med månadslön. Dessa behåller sin månadslön även om den ordinarie arbetstiden är kortare vid skiftarbete än vid dagarbete.

5. Sjuklön

5.1 Sjukdom t.o.m. 14:e kalenderdagen

För varje timme en anställd är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom görs löneavdrag per timme enligt följande:

månadslönen x 12 52 x ordinarie veckoarbetstid

För den första frånvarodagen (karensdagen)

månadslönen x 12 52 x ordinarie veckoarbetstid

20% x

Fr.o.m. den andra frånvarodagen

Anmärkning:

1. Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar efter det att en tidigare sjukperiod avslutats, betraktas denna som en fortsättning på föregående sjukperiod.

2. Om den anställde under de senaste tolv månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft sammanlagt tio karens­ dagar görs löneavdrag för den första frånvarodagen enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen.

3. För anställda, som enligt beslut av försäkringskassan är berättigad till sjuklön om 80% under hela sjuklöneperioden, görs löneavdrag enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöne­ perioden.

BILAGA F

RIKTLINJER

FÖR MÅNADSLÖN

5.2 Sjukdom fr.o.m. 15:e kalenderdagen

För varje sjukdag inklusive arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar görs avdrag med lön per dag.

Vid frånvaro en hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen.

6. Helglön

Om förutsättningarna för reduktion av arbetstiden och helglön i punkten 5.1 i Livsmedelsavtalet är uppfyllda, betalas månadslönen utan avdrag för ledigheten. När ledighet för helgdag har beaktats vid schemaläggning av arbetstid, ska inte ytterligare reducering ske.

Hur helglön ska beräknas för arbetstagare med prestationslön framgår av respektive tilläggsavtal.

7. Permission

Permission är kort ledighet med bibehållen lön enligt punkt 5.6 i Livs- medelsavtalet. Då permission beviljas görs inte något löneavdrag.

8. Semester

Semesterlönen utgör 13,2% av semesterlöneunderlaget liksom för tim- avlönade.

När arbetstagaren är frånvarande på grund av semester görs avdrag med 1/21,75 av månadslönen per semesterdag

Lokal överenskommelse kan träffas om att semesterlönen ska utgöras av aktuell månadslön och semestertillägg.

BILAGA F

RIKTLINJER

FÖR MÅNADSLÖN

9. Smittbärare

9.1 T.o.m. 14:e kalenderdagen

För varje timme en anställd är frånvarande på grund av risk för över- förande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning, görs löne- avdrag per timme med

90% x

månadslönen x 12 52 x ordinarie veckoarbetstid

9.2 Fr.o.m. 15:e kalenderdagen

För varje frånvarodag inklusive arbetsfria vardagar samt sön- och helg- dagar görs avdrag med lön per dag.

Om arbetstagaren är frånvarande en hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen.

10. Ledighet med tillfällig föräldrapenning

När arbetstagaren är ledig med tillfällig föräldrapenning, görs löne- avdrag för varje frånvarotimme med lön per timme enligt punkt 1 i dessa riktlinjer.

Om arbetstagaren är frånvarande en hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen.

11. Xxxxx frånvaro

11.1 När arbetstagaren är frånvarande högst fem arbetsdagar

För varje frånvarotimme görs avdrag med lön per timme enligt punkt 1 i dessa riktlinjer.

11.2 När arbetstagaren är frånvarande mer än fem arbetsdagar

För varje frånvarodag inklusive arbetsfria vardagar samt sön- och helg- dagar görs avdrag med lön per dag enligt punkt 1 i dessa riktlinjer.

11.3 När arbetstagaren är frånvarande en hel kalendermånad

Avdrag görs med hela månadslönen.

BILAGA F

RIKTLINJER

FÖR MÅNADSLÖN

12. Övergång från timlön till månadslön

Innan månadslön införs, ska förhandling enligt 11 § MBL äga rum.

Vid övergång från timlön till månadslön multipliceras den genom- snittliga timlönen exklusive skifttillägg och skiftformstillägg med 174.

Tiden mellan slutet av en intjänandeperiod och dagen för löneutbetal- ning bör om möjligt inte förlängas jämfört med vad som gällt innan månadslön börjar tillämpas.

Vid övergång till löneutbetalning en gång per kalendermånad ska följande gälla, om inte de lokala parterna kommer överens om annat.

Ett förskott lämnas till arbetstagare som är anställda vid den tidpunkt då avlöningsperioden förlängs. Förskottets storlek fastställs i lokala förhandlingar.

Förskottet betalas tillbaka genom avdrag från lönen motsvarande 1/6 av förskottet per månad. De arbetstagare som slutar sin anställning innan hela förskottet betalats tillbaka, betalar resterande del av för- skottet senast i samband med att slutlönen betalas ut.

BILAGA G

UTBILDNING, KOMPETENS

Utbildning och kompetens

Gemensamma värderingar

Parterna är ense om att utbildning och kompetensutveckling är en betydelsefull del av företagets långsiktiga planering av sin framtida verksamhet.

Målet är att ge de anställda kunskaper och erfarenheter till gagn för företaget och att öka de anställdas möjligheter till omväxlande och utvecklande arbetsuppgifter.

Välutbildad och kompetent personal är en viktig förutsättning för företagets produktivitet, lönsamhet och konkurrenskraft och därmed också för de anställdas anställningstrygghet, utveckling i arbetet och löneutveckling.

Företagens verksamhet genomgår ständiga förändringar. Detta under- stryker vikten av att utbildning och kompetensutveckling bedrivs fortlöpande.

De lokala parterna rekommenderas att anpassa dessa insatser till förhållandet vid det enskilda företaget.

Resultatet av utbildningsinsatserna stärks om insatserna görs målmed- vetet som ett led i företagets långsiktiga utveckling och i den anställdes utveckling i arbetet.

Företagen rekommenderas att ställa platser till förfogande vid företags- förlagd utbildning och ge möjligheter för studerande att utföra projekt- och examensarbeten.

I de delar en fråga regleras både i denna bilaga och i ett tilläggsavtal gäller tilläggsavtalets regler.

Lokal partssamverkan

Det är en viktig gemensam uppgift för de lokala parterna att få till stånd ett aktivt utvecklingsarbete och att skapa goda förutsättningar för att de anställdas kompetens kan tas tillvara och utvecklas.

På endera partens begäran ska överläggning tas upp i syfte att träffa överenskommelse om formerna för samverkan i utbildningsfrågor och andra frågor som hänger samman med kompetensutveckling.

Vid företag, där de lokala parterna så finner lämpligt, kan en parts- gemensam kommitté inrättas med syfte att utgöra ett forum för en sådan samverkan.

BILAGA G

UTBILDNING, KOMPETENS

Förhandlingar äger rum mellan de lokala parterna om riktlinjer för omfattning och genomförande av utbildnings och kompetenshöjande åtgärder.

Vid företag där utbildning och kompetensutveckling förekommer kan den lokala fackliga organisationen utse yrkesombud bland de anställda i företaget för att aktivt stödja och främja sådan verksamhet. Yrkesombuden omfattas av förtroendemannalagen.

Personlig utveckling för redan anställda

Alla anställda ska ges möjlighet till personlig utveckling i arbetet, så att de kan åta sig mer kvalificerade och ansvarskrävande uppgifter. Särskild uppmärksamhet ska riktas till dem med kort och bristfällig utbildning för de arbetsuppgifter som förekommer vid företaget.

Personlig utveckling kan t.ex. innebära intern eller extern vidare- utbildning, möjlighet att delta i projektarbete, utredningar eller arbetsrotation. Det kan också innebära att anställda får möjlighet att pröva andra arbetsuppgifter inom företaget.

En förutsättning för de anställdas och företagens samlade kompetens- utveckling är utvecklingsplanering. En sådan kan exempelvis ske genom att personliga utvecklingsplaner upprättas.

Med kompetensutveckling avses alla insatser som syftar till att höja kompetensen hos anställd personal. Den kan bedrivas inom eller utanför företaget.

Utbildningsformer i samverkan mellan skola och arbetsliv

För att rekrytera morgondagens medarbetare erbjuder utbildnings- systemet utbildningar på olika nivåer. I utbildningarna är kopplingen mellan skolan och arbetslivet viktig och den uppnås genom olika former av praktik inom ramen för gymnasieskolan och de eftergymnasiala utbildningarna.

Olika utbildningsformer kan bli aktuella, t ex.

• lärlingsutbildning (gymnasial och traditionell lärlingsutbildning)

• arbetsplatsförlagd utbildning

• yrkesteknisk färdigutbildning

• yrkeshögskoleutbildning

• praktikarbete

BILAGA G

UTBILDNING, KOMPETENS

1. Lärlingsutbildning

a. Gymnasial lärlingsutbildning

Gymnasial lärlingsutbildning bedrivs med skolan som huvudman. En betydande del av utbildningen är förlagd till ett eller flera företag. Eleven är inte anställd i företaget.

b. Traditionell lärlingsutbildning

Med traditionell lärlingsutbildning avses yrkesutbildning som bedrivs i ett företags regi enligt läroplaner som fastställts gemensamt av arbets- marknadens parter.

Deltagarna är anställda i företaget.

Elever i traditionell lärlingsutbildning får under första utbildnings- året 85% av lönen för nyanställda arbetstagare som fyllt 18 år enligt lönetabellen för det aktuella området.

Under andra och tredje utbildningsåret utgör lönen 90% respektive 95% av lönen för nyanställda arbetstagare som fyllt 18 år enligt lönetabellen för det aktuella området.

2. Arbetsplatsförlagd utbildning

Med arbetsplatsförlagd utbildning avses delar av en utbildning som genomförs i ett företag, där utbildningen anordnas med en skola som huvudman (t.ex. APL i en gymnasieskola).

Utbildningen bedrivs enligt överenskommelse mellan företaget och skolan.

Deltagarna är inte anställda i företaget.

3. Yrkesteknisk färdigutbildning

Med yrkesteknisk färdigutbildning avses en inskolning under sex månader i kommande arbetsuppgifter efter avslutad grundläggande utbildning inom gymnasieskolans yrkesinriktade program.

Deltagarna är anställda i företaget.

Under yrkesteknisk färdigutbildning utgör lönen 95% av lönen för nyanställda arbetstagare som fyllt 18 år enligt lönetabellen för det aktuella området.

BILAGA G

UTBILDNING, KOMPETENS

4. Yrkeshögskoleutbildning

En yrkeshögskoleutbildning (Yh-utbildning) är en eftergymnasial utbildning där delar av utbildningen är förlagd till företag, så kallat lärande i arbete (LIA). Huvudman är skolan.

Deltagarna är inte anställda i företaget.

5. Praktikarbete

Med praktikarbete avses verksamhet som syftar till att ge studerande praktiska kunskaper och erfarenheter som komplement till och stöd för teoretiska studier i den omfattning som den aktuella läroplanen anger.

Deltagarna är anställda i företaget.

Lön för anställda praktikanter utges med 65% av lönen för nyan- ställda arbetstagare som fyllt 18 år enligt lönetabellen för det aktuella området.

Praktikarbete utan anställning jämställs med arbetsplatsförlagd utbildning (APU/APL).

BILAGA H

AKA-RÅDET

Rådet för arbetsmiljö-, kollektivavtals- och arbetstidsfrågor (AKA-rådet)

Rådets uppgifter är:

att följa och främja tillämpningen och den fortsatta utvecklingen av avtalet för Livsmedelsindustrin samt de lokala kollektivavtal som föreligger inom avtalsområdet,

att överlägga om frågor som har anknytning till dessa avtal,

att pröva frågor avseende arbetsmiljö som omfattas av Livsmedels- avtalets Bilaga B om vilka de lokala parterna ej kan enas,

att pröva frågor avseende val av arbetstid enligt huvud- eller alterna- tivregel enligt Livsmedelsavtalet samt därmed sammanhängande spörsmål om vilka de lokala parterna ej kan enas samt

att ge skriftliga rekommendationer och yttranden till parterna i frågor som hänskjutits till Rådet.

De lokala parterna förbinder sig att ta hänsyn till Rådets yttranden och rekommendationer avseende arbetsmiljö och arbetstid.

Rådet ska bestå av fem ledamöter, varav två utses av Livsmedelsföretagen och två utses av Livsmedelsarbetareförbundet. De fyra partsledamöterna utser den femte ledamoten, vilken tillika blir Rådets ordförande.

Rådets ledamöter utses för den tid parterna bestämmer.

Rådet äger handlägga de ärenden som hänskjutits dit, på det sätt som Rådet finner lämpligast. Såväl skriftlig som muntlig handläggning kan förekomma. Rådets handläggning av arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor ska ske skyndsamt.

Rådet kan i anslutning till behandling av viss fråga tillkalla sakkunnig eller på annat sätt inhämta upplysningar av betydelse för bedömningen.

Parterna förbinder sig att följa de instruktioner som Rådet ger avseende handläggningen vid Rådet.

Parterna ska förse Rådet med nödvändig information och nödvändiga resurser.

BILAGA H

AKA-RÅDET

Tvister

För det fall det inte kan uppnås enighet vid central förhandling inom avtalsområdet rörande tolkningen och tillämpningen av Livsmedels- avtalet eller lokala kollektivavtal inom avtalsområdet, i fråga som ej avser arbetstid eller arbetsmiljö, ska under den tid som Rådet behandlar frågan den centrala förhandlingen vara ajournerad. Efter det att Rådet avgett yttrande eller rekommendation till parterna ska förhandlingen återupptas.

Det är parternas bestämda intention att i god anda söka lösa samtliga uppkomna avtalstolkningstvister, och endast i yttersta undantagsfall föra frågan vidare till Arbetsdomstolen.

FÖRHANDLING OCH TVIST OM INHYRNING

§ 1 Förhandling och tvist om inhyrning

BILAGA I

För det fall arbetstagarorganisationen i samband med förhandling om inhyrning enligt medbestämmandelagen framför att arbetsgivarens planerade åtgärd kan anses strida mot 25 § lagen om anställnings- skydd, och arbetsgivarens bemanningsbehov är längre än fem veckor, ska arbetsgivaren före beslut särskilt förhandla frågor enligt andra stycket.

I förhandlingen ska arbetsgivaren ange skälen för att lösa bemannings- behovet genom inhyrning av arbetstagare. Förhandlingen ska även omfatta frågan om arbetsgivarens behov av arbetskraft istället kan tillgodoses genom återanställning av arbetstagare med företrädesrätt, varvid ska behandlas ifall arbetstagarna har tillräckliga kvalifikatione för arbetet.

Om arbetsgivaren sedan förhandling skett enligt andra stycket ändå gör gällande att hans behov av arbetskraft inte kan tillgodoses genom återanställning av arbetstagare med företrädesrätt, ska parterna i för- handlingen därutöver – med beaktande av företagets behov men även av arbetstagarnas berättigade intressen – bedöma förutsättningarna för en överenskommelse enligt § 3 istället för inhyrning.

Uppkommer i förhandlingen oenighet om huruvida inhyrning längre än fem veckor strider mot 25 § lagen om anställningsskydd, ska central förhandling påkallas snarast av arbetsgivaren efter avslutad lokal förhandling.

Central förhandling ska äga rum inom tio dagar från påkallandet. De centrala parterna ska verka för en lösning av förhandlingsfrågan vilken beaktar både företagets behov och arbetstagarnas berättigade intressen.

Vid oenighet i den centrala förhandlingen ska arbetsgivarsidan inom tre arbetsdagar från förhandlingens avslutande, hänskjuta saken till skiljenämnd enligt § 2 Om skiljenämnd avseende inhyrning.

Underlåter arbetsgivarsidan att påkalla central förhandling eller hänskjuta saken till skiljenämnd, kan inhyrning inte vidtas alternativt ska den avslutas inom fjorton dagar.

Om arbetsgivarsidan påkallar central förhandling i rätt tid och hänskjuter saken till skiljenämnd i rätt tid, kan inhyrning pågå till dess en vecka förflutit från beslut i skiljenämnd

Förhandling ska bedrivas skyndsamt.

FÖRHANDLING OCH TVIST OM INHYRNING

§ 2 Om skiljenämnd avseende inhyrning

BILAGA I

Parterna är ense om att inrätta en skiljenämnd enligt nedan. Förfarandet i skiljenämnden ska vara förenklat och snabbt.

Nämnden ska bestå av en ledamot från respektive arbetstagarorgani- sation som är berörd av tvisten och lika många ledamöter från arbets- givarorganisationen. Nämnden ska även bestå av en opartisk ord- förande. Vid oenighet om vem som ska utses som opartisk ordförande, äger arbetsgivarsidan rätt att utse en ordinarie domare i Arbetsdom- stolen, Högsta domstolen eller Svea hovrätt.

Skiljenämnden ska meddela beslut skyndsamt och som regel senast inom tre veckor från påkallandet. Om någon organisation inte har utsett någon ledamot inom nämnda treveckorsperiod, är skiljenämnden beslutsför med enbart opartisk ordförande. Ett beslut kan ske även om arbetstagarorganisationen inte efterkommit en begäran att inkomma med skriftligt svaromål. Skiljenämnden får, men behöver inte, hålla muntlig förhandling innan ett beslut fattas. Muntlig bevisning ska som regel inte tas upp av skiljenämnden vid en muntlig förhandling, men får ske om handläggningen trots bevisupptagningen kan ske skyndsamt.

Skiljenämnden ska i beslut förklara om arbetsgivarens planerade eller vidtagna åtgärd kan anses strida eller strider mot 25 § lagen om anställningsskydd.

Skiljenämnden ska inte redovisa skälen skriftligt, men nämnden får redovisa skälen muntligt till respektive part.

Skiljenämndens beslut är inte att betrakta som en rekommendation utan är rättsligt bindande i den meningen att det ska betraktas som ett kollektivavtalsbrott om i förekommande fall ordningen i § 1 inte iakttas.

Om arbetsgivaren följer skiljenämndens beslut alternativt om skiljenämnden finner att åtgärden inte strider mot 25 § lagen om anställ- ningsskydd ska parterna verka för att bilägga eventuella rättstvister med grund i just nämnda lagrum.

§ 3 Överenskommelse om turordning

Angående överenskommelse om turordning, se Livsmedelsavtalet punkt 9.1.

BILAGA J

LÖNEREVISION

Lönerevision – förhandling om nya löner

1. Lönepott

Lokala förhandlingar ska upptas om fördelning av en lönepott om

• 294 öre per timme och anställd per den 1 april 2016.

Vid månadslön utgör potten för heltidsavlönade i stället

• 511 kr per månad för anställd per den 1 april 2016

Vid deltidsarbete justeras beloppet i proportion till arbetstiden (med faktorn 174 timmar per månad för heltidsarbete).

2. Lägsta löneökning

Om de lokala parterna inte enas om annat ska varje arbetstagare som omfattas av lönerevisionen ur lönepotten erhålla en löneökning om minst 147 öre per timme eller, vid månadslön, 256 kronor i månaden. Vid deltidsarbete justeras beloppet i proportion till arbetstiden.

3. Löneförhandlingen

Vid lönerevisionen ska de lokala parterna förhandla om fördelningen av lönepotten. I förhandlingen ska parterna överväga och diskutera de förslag till fördelning som läggs fram. Fördelningen ska göras med utgångspunkt från kollektivavtalets löneprinciper, se Livsmedelsavta- let punkt 4.1, och enligt lokalt överenskomna lönesystem och löne- former. Syftet med förhandlingarna är att de lokala parterna ska enas om en fördelning av lönepotten. Vid behov kan de centrala parterna bistå de lokala parterna i lönerevisionsarbetet med information om lönebestämmelsernas innebörd och tillämpning.

Inför löneförhandlingarna gör de lokala parterna en genomgång av löneprinciperna och de befintliga lönesystemen

Ett riktmärke för de lokala löneförhandlingarna är att de bör vara avslutade senast den 30 september.

4. Samverkan

De lokala parterna bör i god tid före lönerevisionen i samverkan ar- beta fram faktorer för lönesättningen som utgår från löneprinciperna och är anpassade till förutsättningarna på företaget.

5. Vad gäller vid oenighet?

Om de lokala parterna inte kan enas om fördelningen av lönepotten

BILAGA J

LÖNEREVISION

har berörd lokal part rätt att föra frågan till central förhandling. In- nan central förhandling ska de lokala parterna i skrifter till sina res- pektive förbund klargöra i vilka delar och av vilka orsaker de lokala parterna inte kunnat enas.

Central förhandling ska begäras senast två månader från den dag lokal förhandling förklarats avslutad. Har en begäran om central förhandling gjorts inom föreskriven tid ska förhandlingen påbörjas snarast möjligt, dock senast inom tre veckor från den dag begäran gjordes. Parterna kan komma överens om längre tid.

Om inte heller de centrala parterna kan träffa överenskommelse om fördelning har central part rätt att överlämna frågan för slutligt avgörande till Lönenämnden Livsmedelsföretagen-Livs. Detta ska ske senast en månad efter det att den centrala förhandlingen avslutats.

Lönenämnden ska besluta om fördelningen med ledning av vad som anges i löneprinciperna.

Lönenämnden består av två representanter för Livsmedelsföretagen, två representanter för Livs och en av parterna gemensamt utsedd opartisk ordförande.

Part som inte iakttar de tidsfrister som anges i denna punkt förlorar rätten att föra frågan vidare. Efter att en tidsfrist löpt ut eller Lönenämnden fattat beslut betalar arbetsgivaren ut de nya lönerna.

FREDSPLIKT OCH FÖRHANDLINGS- ORDNING

Fredsplikt och förhandlingsordning

1. Fredsplikt

BILAGA K

Parterna är ense om att fredsplikt råder rörande anställningsvillkor och förhållandena i övrigt mellan parterna under avtalets giltighetstid.

Anmärkning:

Parterna är överens om att denna bestämmelse inte påverkar rätten att vidta sympatiåtgärder enligt kap. III huvudavtalet SAF­LO.

2. Förhandlingsskyldighet

Om det uppstår en rättstvist eller intressetvist rörande anställnings- villkor eller förhållandet i övrigt mellan parterna ska förhandlingar föras i den ordning som följer av detta avtal.

3. Förhandlingar på lokal och central nivå

Förhandlingar sker först på lokal nivå (lokal förhandling) och däreft- er, om enighet inte har uppnåtts, på central nivå (central förhandling).

Lokal förhandling sker mellan parterna på arbetsplatsen under med- verkan av lokal organisation.

Central förhandling förs mellan parterna på förbundsnivå.

4. Betalningstvister och tvister om arbetsskyldighet

Vad som i punkterna 5–7 och 10–11 sägs ifråga om frister och väck- ande av talan gäller inte tvister som avses i 34 § och 35 § MBL. I sådana tvister gäller vad som sägs i 37 § MBL.

Anmärkning:

I tvist enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinnin­ gar ersätter förhandlingsordningens bestämmelser 35 § MBL, som således inte kan tillämpas i sådana tvister.

5. Begäran om lokal förhandling

Uppkommer en rättstvist enligt lagen om anställningsskydd ska den part som vill driva frågan begära lokal förhandling. Om tvisten avser ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande ska begäran nå motparten senast två veckor efter det att uppsägningen eller avskedan- det skedde. Gäller tvisten skadestånd eller annat fordringsanspråk en- ligt lagen om anställningsskydd ska begäran nå motparten senast fyra månader från den tidpunkt då den skadegörande handlingen företogs, t.ex. då uppsägningen skedde, eller fordringen förföll till betalning. Har arbetstagaren inte fått ett sådant besked om ogiltighetstalan eller skadeståndstalan som avses i 8 § andra stycket eller 19 § andra styck-

FREDSPLIKT OCH FÖRHANDLINGS- ORDNING

BILAGA K

et i lagen om anställningsskydd räknas tiden från den dag anställnin- gen upphörde. Gäller tvisten ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande uppgår tidsfristen för att begära förhandling i ett sådant fall till en månad.

Om en part inte begär förhandling inom den tid som anges i första stycket har parten förlorat sin rätt att förhandla i frågan.

Uppkommer en annan tvist än som avses i första stycket ska en lokal förhandling begäras så snart det kan ske. Begäran ska senast nå mot- parten fyra månader efter det att den part som begär förhandling ska anses ha haft kännedom om de sakomständigheter som ligger till gr- und för tvisten.

Om en part inte begär förhandling inom den tid som anges i tredje stycket har parten förlorat sin rätt att förhandla i frågan. Detta gäller också under alla omständigheter i sådana tvister om förhandling be- gärs mer än två år efter det att de sakomständigheter inträffat som ligger till grund för tvisten eller i tvist om otillåten visstidsanställning mer än en månad efter det att tiden för anställningen löpt ut.

Anmärkning:

För ostridig till betalning förfallen lön eller annan ersättning gäller preskription enligt lag. I fråga om möjligheten att vidta s.k. indrivn­ ingsblockad gäller 41 § andra stycket MBL.

6. Begäran om central förhandling

Om parterna inte kommer överens om hur en tvist ska lösas vid den lokala förhandlingen ska den part som vill driva tvisten vidare begära en central förhandling hos motparten.

I tvister om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande bör begäran om central förhandling nå motparten senast två veckor från den dag den lokala förhandlingen avslutades.

Efter lokal förhandling enligt 11 § eller 12 § MBL ska begäran nå motparten senast en vecka från den dag den lokala förhandlingen avs- lutades.

När det gäller tvister om tystnadsplikt enligt 21 § MBL och förhan- dlingar rörande inhyrning eller entreprenad enligt 38 § MBL ska be- gäran om central förhandling nå motparten senast två veckor från den dag den lokala förhandlingen avslutades.

I en annan tvist än som avses i tredje och fjärde stycket ska begäran

FREDSPLIKT OCH FÖRHANDLINGS- ORDNING

om central förhandling göras skyndsamt. Begäran ska nå motparten senast två månader från den dag då lokala förhandlingen avslutades.

BILAGA K

Om en part inte begär förhandling inom den tid som anges i tredje, fjärde eller femte stycket har parten förlorat sin rätt att förhandla i frågan.

7. Tiden inom vilken en lokal eller central förhandling ska påbörjas Xxx en begäran om förhandling gjorts inom föreskriven tid ska förhandlingen påbörjas snarast möjligt, dock senast inom tre veckor från den dag begäran gjordes. Parterna kan komma överens om längre tid.

8. Förhandlingsprotokoll

Om så begärs ska ett protokoll föras över förhandlingen. Protokollet ska justeras av parterna.

9. Hur förhandlingar avslutas

En lokal eller en central förhandling är avslutad då parterna kommer överens om det eller ena parten gett motparten tydligt besked om att parten anser förhandlingen avslutad.

Om protokoll förts ska en anteckning om när förhandlingen avsluta- des göras i förhandlingsprotokollet.

10. Rättsverkan av pågående förhandlingar och av förlust av förhan- dlingsrätt

Före det att förhandlingar mellan parterna enligt denna förhandling- sordning har avslutats får parterna inte vidta rättsliga eller andra åt- gärder i anledning av tvisten. Detta gäller inte om part genom förhan- dlingsvägran förhindrat förhandlingar enligt förhandlingsordningen.

Part som enligt bestämmelserna i denna förhandlingsordning har för- lorat sin rätt till förhandling får inte vidta åtgärder i anledning av tvisten.

11. Väckande av talan

Den som efter avslutade förhandlingar vill driva en rättstvist vidare måste väcka talan. I en tvist om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande eller förklaring att en visstidsanställning är otillåten och att anställningen ska gälla tillsvidare, ska talan väckas inom två veckor från den dag då den centrala förhandlingen avsluta- des. I tvist om skadestånd eller annat fordringsanspråk som grundar sig på anställningsskyddslagen ska talan väckas inom fyra månader från nu nämnda dag. I andra tvister ska talan väckas inom tre månad-

FREDSPLIKT OCH FÖRHANDLINGS- ORDNING

er från den dag då den centrala förhandlingen avslutades. Gäller tvisten tystnadsplikt enligt 21 § MBL ska talan väckas inom två veck- or från den dag då den centrala förhandlingen avslutades.

BILAGA K

Väcks inte talan inom de tider som anges i första stycket har parten förlorat sin talan.

12. Övrigt

Parterna är överens om att denna förhandlingsordning gäller med samma löptid och uppsägningstid som 1938 års huvudavtal mellan SAF-LO. Det innebär att förhandlingsordningen gäller tills vidare med en uppsägningstid av sex månader. Om det mellan Livsmedelsföreta- gen och Livsmedelsarbetareförbundet gäller kollektivt löneavtal vid den tidpunkt då huvudavtalet med iakttagande av uppsägningstiden skulle löpa ut förlängs förhandlingsordningen att upphöra att gälla med löneavtalets utlöpande.

När det gäller bestämmelsen i punkten 1 Fredsplikt i denna förhan- dlingsordning är parterna överens om att den regleringen avser fredsp- likt under giltighetstiden för Livsmedelsavtalet, Tobaksavtalet, Avtalet för vin- och spritindustrin och Avtalet för kafferosterier och kryddfab- riker.

I vissa särskilda fall, t.ex. vid fredspliktsbrott och i fråga om interim- istiska förordnanden, kan talan föras utan föregående förhandlingar och denna förhandlingsordning ska inte medföra förändringar av gäl- lande rätt.

Förhandlingsordningen ersätter kap. II huvudavtalet SAF-LO som i övrigt gäller mellan parterna.

1

TILLÄGGSAVTAL BAGERIER

Tilläggsavtal för Bageriföretag

1 Minimilön, ungdomslöner och utbildningslön

Minimilön

Minimilönen för vuxna arbetstagare är:

127,17 kronor per timme fr.o.m 1 april 2016

Minimilön för vuxna arbetstagare som har ett års anställning efter fyllda 18 år

134,08 kronor per timme fr.o.m. 1 april 2016

Ungdomslöner

Vid fyllda

17 år 65% av vid varje tillfälle gällande minimilön. 16 år 63% av vid varje tillfälle gällande minimilön.

Utbildningslön

Utbildningsår 1 73% av vid varje tillfälle gällande minimilön. Utbildningsår 2 80% av vid varje tillfälle gällande minimilön. Utbildningsår 3 87% av vid varje tillfälle gällande minimilön.

TILLÄGGSAVTAL BAGERIER

2 Obekvämlighetstillägg

Fr.o.m. den 1 april 2016

	Veckodag
Tid	Måndag	Tisdag	Onsdag	Torsdag	Fredag	Lördag
00 - 06	40,05	40,05	40,05	40,05	40,05	77,81
06 - 18	-	-	-	-	-	122,05
18 - 00	40,05	40,05	40,05	40,05	77,81	122,05
	Veckodag
Tid	Söndag1	Helgdag2
00 - 06	122,05	179,54
06 - 18	122,05	179,54
18 - 00	122,05	179,54

2

OB måndag - söndag utgår samtidigt med övertidsersättning vid övertids- arbete.

OB helgdag utgår ej samtidigt med övertidsersättning.

Ersättningen för övertidsarbete på helg kan dock ej bli lägre än ersätt- ningen för helgarbete på ordinarie tid eller övertidsarbete på söndag.

2

TILLÄGGSAVTAL BAGERIER

Avtalstexten fortsätter på sidan 61.

TILLÄGGSAVTAL BAGERIER

1) Arbete på nyårs- och midsommarafton jämställs med arbete på söndagar.

2 – 3

2) Med helgdag avses nedanstående dagar

Nyårsdagen, Trettondagen, Långfredag, Påskdagen, Annandag Påsk, Första Maj, Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx, Pingstdagen, N ational- dagen, Midsommardagen, Alla Helgons dag, Julafton, Juldagen, Annandag Jul.

Ob ungdomslöner

Vid fyllda

17 år 65% av beloppen ovan.

16 år 63% av beloppen ovan.

Ob utbildningslön Vid

Utbildningsår 1 73% av beloppen ovan.

Utbildningsår 2 80% av beloppen ovan.

Utbildningsår 3 87% av beloppen ovan.

3 Förskjuten tid

Förskjuten tid är beordrad arbetstid som ligger utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid men inom arbetstidsmåttet per arbetspass.

Vid sådan tillfällig förskjutning av den ordinarie arbetstiden utges för den tid som ligger utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid enligt arbetstidsschema utöver eventuella tillägg för arbete på obekväm arbets- tid och skiftformstillägg, tillägg för förskjuten tid med

Ersättning

1/4 2016

timme

30,36

Förskjutning av arbetstiden ska inte medföra inkomstförlust i förhål- lande till ordinarie schema.

För arbetstagare som omedelbart anger förhinder, såsom personliga förhållanden, familj, hälsa och möjligheterna att ta sig till och från arbetsplatsen, bör förskjutning av arbetstiden ej ske.

4 – 7

TILLÄGGSAVTAL BAGERIER

4 Övertidsersättningens storlek

För övertidsarbete utgår särskilt tillägg till lönen. Tillägget är på var- dagar 50% de två första timmarna, efter två timmar samt på sön- och helgdagar 100% på timlönen. Söndagsdygn räknas från lördag kl.

11.00 till ordinarie arbetstidens början på måndagen. Helgdagsdygnet räknas från kl. 18.00 dagen före helgdag till ordinarie arbetstidens början påföljande vardag.

Med timlön förstås i denna paragraf den faktiskt utgående timlönen.

5 Semesterlön

Semesterlönen per dag ska uppgå till lägst

- 1.408 kr fr.o.m. den 1 april 2016

6 Traktamentsersättning till chaufför

Till chaufför som är borta från företaget sex timmar per dag oavbrutet utgår traktamente om

• 19 kronor och 57 öre per dag fr.o.m. den 1 april 2016

7 Arbetskläder

När hygienförhållandena så påfordrar ska arbetsgivare, förutom lämp- liga överdragskläder samt tvätt av dessa, även tillhandahålla arbetsskor.

TILLÄGGSAVTAL BAGERIER

Grundläggande yrkesutbildning i företag

För den grundläggande yrkesutbildningen inom bageri- och kondi- toribranschen gäller följande.

A. Grundläggande företagsintern yrkesutbildning

Med grundläggande företagsintern utbildning avses en av företaget anordnad utbildning där eleven/deltagaren är anställd i företaget.

Grundläggande företagsintern yrkesutbildning kan vara

• traditionell lärlingsutbildning

• yrkesteknisk färdigutbildning efter gymnasieskola

• arbetsmarknadsutbildning för anställd personal.

1. Traditionell lärlingsutbildning

• Den traditionella lärlingsutbildningen är 3-årig.

• Utbildningen ska omfatta praktisk och teoretisk undervisning och bedrivas enligt de riktlinjer och läroplaner som utfärdats av de avtals- slutande parterna.

• Lärlingen ska om han/hon så önskar ges möjlighet att delta i under- visning i sådana allmänna och yrkestekniska ämnen som ingår i gym- nasieskolans program, där sådan utbildning kan erbjudas på orten.

• Överenskommelse om traditionell lärlingsutbildning träffas mellan arbetsgivaren och lärlingen.

2. Yrkesteknisk färdigutbildning

• Elev, som genomgått grundläggande yrkesutbildning för bageri- och konditoribranschen inom gymnasieskolans program ska efter avslutad grundutbildning erhålla yrkesteknisk färdigutbildning i branschföretag.

• Den yrkestekniska färdigutbildningen ska företrädesvis vara en inskolning i kommande arbetsuppgifter och syfta till att ge kun- skaper och färdigheter motsvarande fullgod yrkesarbetares.

TILLÄGGSAVTAL BAGERIER

• För elev med 3-årig gymnasial branschutbildning ska den yrkes- tekniska färdigutbildningen omfatta 6 månader.

• Den yrkestekniska färdigutbildningen genomförs enligt en lokalt upprättad plan. Utbildningen kan därvid i samråd med yrkes- ombudet ges annan omfattning i tid än den ovan angivna. Väg- ledande vid denna bedömning bör vara elevens yrkestekniska färdighet, produktionens art och arbetsuppgifternas svårighets- grad.

3. Arbetsmarknadsutbildning för anställd personal

• Med arbetsmarknadsutbildning för anställd personal avses i detta sammanhang en grundläggande företagsintern yrkesutbildning som bedrivs med stöd från och under tillsyn av arbetsmarknadsmyndighet.

• Utbildningen ska bedrivas enligt arbetsmarknadsmyndighetens bestämmelser och efter läroplaner, som godkänts av parterna.

Anställningsvillkor

• Elev/deltagare i grundläggande företagsintern yrkesutbildning ska vara anställd i företaget.

• I enlighet med gällande kollektivavtal kan överenskommelse om tidsbegränsad anställning träffas för hela utbildningsperioden.

• Anställning av elev i grundläggande företagsintern yrkesutbildning bör ske efter samråd med yrkesombudet.

• Elev/deltagare i grundläggande företagsintern yrkesutbildning ska delta i undervisningen under tid motsvarade företagets ordinarie arbetstid.

• Förläggs utbildning utanför ordinarie arbetstid ska eleven/del- tagaren erhålla motsvarande ledighet på tid som bestäms av arbets- givaren efter samråd med elev/deltagare och yrkesombud. För sådan ledighet är eleven/deltagaren berättigad till lön motsvarande vad som utges under ordinarie arbetstid.

• För elev/deltagare i grundläggande företagsintern yrkesutbildning gäller i övrigt det mellan parterna träffade kollektivavtalet.

TILLÄGGSAVTAL BAGERIER

Lönevillkor

• Elev i lärlingsutbildning erhåller då utbildningen börjar lön enligt utbildningsår 1. Ändring av elevens lön sker då nytt utbildningsår påbörjas.

• Elev i yrkesteknisk färdigutbildning erhåller lön enligt utbildningsår

3. Då den yrkestekniska färdigutbildningen avslutats utgår minimi- lön.

B. Arbetsplatsförlagd utbildning

Med arbetsplatsförlagd utbildning (även kallad arbetsplatsförlagt lärande (APL) och lärande i arbete (LIA)) avses av grundskola, gym- nasieskola och/eller yrkeshögskola anordnad yrkesutbildning som under terminstid delvis förlagts till arbetsplats utanför skolan.

Arbetsplatsförlagd utbildning kan vara

• gymnasial lärlingsutbildning

• arbetsplatsförlagt lärande (APL) ingående i gymnasieskolans utbildning för bageri- och konditoribranschen

• yrkeshögskoleutbildning

• arbetsmarknadsutbildning där deltagarna ej är anställda i företaget

• projektarbete inom läroplan som förlagts till företag.

Vidare gäller för arbetsplatsförlagd utbildning

• att utbildningsanordnaren är huvudman för verksamheten, antar elever och utövar tillsyn över den arbetsplatsförlagda utbildningen.

• att elev ej är anställd i företaget.

• att beslut om medverkan ska föregås av överläggningar mellan de lokala parterna varvid förutsätts att handledare/instruktör ställs till förfogande.

• att utbildningen ska följa av central myndighet och/eller eventuella av parterna godkända riktlinjer och läroplaner.

TILLÄGGSAVTAL BAGERIER

• att utbildningen ska följa skolåret men i övrigt arbetsplatsens ordi- narie arbetstider såvida ej annan överenskommelse träffas med utbildningsanordnaren.

• att elev ska likställas med arbetstagare vid tillämpning av arbets- miljölagen.

• att elev ska som ett led i utbildningen delta i och utföra förekom- mande arbetsuppgifter.

• att om företaget anser att elev bör förflyttas ska företaget hos utbildningsanordnaren begära sådan förflyttning

1 – 2

TILLÄGGSAVTAL BAKMEDEL

Tilläggsavtal för Bakmedelsindustrin

1 Arbetstid

Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton är fridagar.

2 Lön

2.1 Timlön

Ersättning	1/4 2016
	kronor per timme
Fyllda 18 år	122,71
Fyllda 18 år - 1 års anställning	129,62
Fyllda 18 år - 2 års anställning	131,92

Prestationslön

Om fasta ackordspriser införs, ska dessa gälla för samma tid som detta avtal.

Om införande av nya maskinella anordningar, nya arbetsmetoder eller andra dylika orsaker utöver inverkan på fastställda ackordspriser, ska ifrågavarande ackordssatser efter uppsägning upphöra att gälla. Arbetet utförs mot timlön, till dess överenskommelse om nytt ackordspris träffas, såvida annat ej överenskommes lokalt.

Beträffande arbete, varpå pris inte finns upptaget i fast ackordspris- lista, träffas överenskommelse om ackord genom förhandling under medverkan av lokal facklig representant på arbetsplatsen samt de ar- betare, åt vilka ackordspriset erbjuds. Önskas dylika nya ackordspris- er tillförda ackordsprislistan, får detta ske sedan de underställts därav berörda arbetares prövning.

Vid ackordsarbete, som inte finns upptaget i fast ackordsprislista, är arbetarens timlön garanterad.

Vid gemensamhetsackord, för vilka inte annorlunda bestämts, erhåller arbetaren del i ackordet i förhållande till sin timpenning och det antal arbetstimmar hon/han deltagit i ackordet.

2

TILLÄGGSAVTAL BAKMEDEL

Om arbetet på grund av maskinskada eller annan anledning utan ar- betarens förvållande avstannar utöver en halv timme i följd, utges till arbetarna, om arbetsgivaren fordrar deras kvarstannande i arbetet, ersättning för väntetiden med vederbörande arbetares ordinarie tim- lön, såvida annat ej överenskommes lokalt. Arbetarna är i dylika fall skyldiga utföra annat av arbetsgivaren anvisat arbete, dock utan ned- sättning av vederbörande arbetares ordinarie timlön.

2.2 Skift- och övertidstillägg m m

Vid skiftarbete betalas ett tillägg av 15 % för andra skiftet (eftermid- dagsskiftet) och ett tillägg av 30 % för tredje skiftet (nattskiftet). Tilläggen beräknas på timlönen enligt punkt 2.1.

Vid arbete i skift, som varar kortare tid än en vecka, utges även för eftermiddagsskiftet ett tillägg av 30 %.

Vid övertidsarbete på skift utges utöver i avtalet angiven övertids- ersättning även skifttillägg enligt ovan.

Övertidstillägg

För övertidsarbete betalas ordinarie tidlön resp ackordslön jämte följande övertidstillägg, beräknade på i avtalet angiven timlön.

a) för de två första timmarna efter

ordinarie arbetstidens slut 50%

b) för annat övertidsarbete på vardagar

samt för övertidsarbete under tiden kl 22 – 06 75%

c) för övertidsarbete på sön-, helg-

och avtalsenliga fridagar 100%

Söndagstiden räknas fr o m kl 06 på lördag till kl 06 på måndag. Helgdagstiden räknas fr o m den ordinarie arbetstidens slut dagen före helgdag till kl 06 dagen efter helgdag.

2.3 Kompensationsledighet

För varje övertidstimme utges ledighet med 1,0 timmar. Vidare ska vid varje övertidstillfälle utbetalas övertidstillägg och i förekommande fall skifttillägg enligt punkt 2.2.

1 – 3

TILLÄGGSAVTAL BARILLA-OLW

Tilläggsavtal för Barilla-OLW

1. Anställning/Uppsägning

1.1 Friskintyg

Arbetstagare ska, om arbetsgivaren så påfordrar, lämna läkarintyg, som utvisar att vederbörande ej lider av sådan sjukdom som gör denne olämplig för yrket.

Läkarintyg ska utfärdas av företagsläkare eller annan av företaget an- visad läkare och bekostas av arbetsgivaren i den mån ersättning icke utgår från försäkringskassan.

1.2 Ej iakttagen uppsägningstid

Arbetstagare som slutar sin anställning innan uppsägningstiden har gått ut förlorar innestående lön och semesterersättning motsvarande den del av uppsägningstiden som inte har iakttagits, dock för högst två veckor. Beloppet ifråga ska av arbetsgivaren i samråd med ord- föranden i vederbörande fackförening överlämnas till vid företaget inrättad personalkassa eller eljest användas till främjande av person- alens trevnad.

2. Arbetstid

2.1 Förskjuten tid

Ersättning för förskjuten tid bestäms genom lokal överenskommelse.

3. Lön

3.1 Lägstalöner, skiftformstillägg

Lägsta timlön för vuxna arbetstagare utgör

Fr. o. m den 1 april 2016 117,42 kronor/timme

Efter ett års anställning 124,33 kronor/timme

Efter två års anställning 126,63 kronor/timme

3 – 4

TILLÄGGSAVTAL BARILLA-OLW

3.2 Skiftformstillägg per timme

För 2-skift, intermittent 3-skift och ständig natt 5,3 %

Kontinuerligt 3-skift 13,2 %

3.3 Minderårig

Minderårig betalas med följande procent av vuxen arbetstagares förtjänst för aktuellt arbete.

Vid fyllda 17 år	90 %
Vid fyllda 16 år	80 %
Vid fyllda 15 år	70 %

3.4 Lönegruppsbyte

Frågan om lönegruppsbyte jämte lön vid flyttning i arbetet regleras genom lokalt komplement till avtalet.

4. Övertid och obekvämlighetstillägg

4.1 Allmänt om övertid

Övertidsarbete ska om möjligt undvikas, när lämplig arbetskraft finns att tillgå eller betydande olägenhet för den enskilde arbetstagaren skulle uppstå, dock får övertidsarbete inte vägras när förhållandena så kräver.

Om vid skiftbyte antalet närvarande i det tillträdande skiftet omöjlig- gör driftens upprätthållande, får avlösning ej ske förrän ersättare in- funnit sig. Avlösning ska dock ske inom fyra timmar.

Anmärkning:

Beträffande deltidsanställd krävs samtycke för arbete utöver den ordi­ narie arbetstiden.

4.2 Beräkning av övertid

Beordrad övertid räknas i perioder.

4.3 Kompensationsledighet

Den anställde kan i samråd med arbetsledaren välja kompensations- ledighet varvid timme kvittas mot timme. Vid övertidsarbete i detta fall ska övertidstillägg utbetalas. Innestående kompensationsledighet får max vara +68 timmar och minimum -24 timmar.

4.4 Ersättning för övertid och obekvämlighetstillägg

Ersättning för övertid och obekväm arbetstid framgår av lokal överens- kommelse på respektive arbetsplats.

5

TILLÄGGSAVTAL BARILLA-OLW

5. Semester

5.1 Semesterlagen

Semester utgår enligt lag med nedan angivna kompletteringar.

5.2 Semesterår och semesterutläggning

Semesteråret och semestern framgår av lokal överenskommelse på respektive arbetsplats.

5.3 Beräkning av semesterdag

Om lokal överenskommelse ej träffas om annat räknas vid beräkning av semesterdag som kalenderdygn tiden 22.00 – 22.00.

5.4 Avräkning av semester vid sjukdom

Arbetstagare som begär att från semestern ska avräknas sjukdag, ska omedelbart göra framställning härom.

Xxxxxxx ska styrkas med intyg av läkare, eller om läkarintyg lämnats till allmän försäkringskassa, med intyg av försäkringskassa.

Den del av semesterlönen som belöper på de dagar arbetstagare önskar frånräkna semestern ska återbetalas till arbetsgivaren kontant eller genom avdrag på den eller de närmast följande avlöningarna. Då de frånräknade semesterdagarna senare utläggs, betalas beloppet ifråga.

5.5 Semester vid visstidsanställning

Anställning för viss tid som ej avser eller varar längre tid än tre månader, berättigar inte till semesterledighet utan endast till semester- ersättning.

5.6 Semesterlön

Semesterlön ska utgöra 13,2 % av semesterlöneunderlaget.

Semesterlöneunderlaget utgörs av arbetstagarens under intjänandeåret förfallna lön i anställningen.

I semesterlöneunderlaget ska ej inräknas:

- annan semesterlön än sådan som avser sparad semester samt

- permitteringslön med anledning av driftsuppehåll för samtidig semester

Härutöver gäller följande.

För varje timme under intjänandeåret som arbetstagaren varit från- varande från arbetet utan lön och som enligt 17 § semesterlagen är

5

TILLÄGGSAVTAL BARILLA-OLW

semesterlönegrundande tid, ska till den lönesumma som utgör underlag för beräkning av semesterlön lägga ett belopp beräknat enligt följande formel.

Summa lön under intjänandeåret Antalet arbetade timmar under intjänandeåret

Vad som sagts rörande beräkning av semesterlön gäller på motsva- rande sätt vid beräkning av semesterersättning.

5.6.1 Semesterlönegaranti

För vuxna arbetstagare med minst tre månaders anställning under in- tjänandeåret ska semesterlönen fr.o.m. den 1 april 2016 per dag uppgå till lägst 1 388 kronor. För minderåriga arbetstagare ska beloppen för motsvarande tidpunkter vara 708 kronor. För deltidsarbetare ändras beloppen i proportion till arbetstiden under intjänandeåret.

5.6.2 Sparad semester

Semesterlönen vid sparad semester ska för varje sparad semesterdag utgöra – om ej annat följer av 23 § semesterlagen – 0,53 % av semester- underlaget. Semesterunderlaget utgörs av arbetstagarens under in- tjänandeåret förfallna lön under anställningen. Med intjänandeåret avses året närmast före det semesterår då den sparade semestern tas ut.

I semesterunderlaget ska ej inräknas

• annan semesterlön än sådan som avser sparad semester samt

• permitteringslön med anledning av driftsuppehåll för samtidig semester.

Härutöver gäller följande.

Semesterlöneunderlaget ska för varje frånvarotimme – exklusive från- varotimmar på grund av ordinarie semester eller permittering vid driftsuppehåll för samtidig semester – ökas med ett belopp motsva- rande den genomsnittliga inkomst, som utges för varje arbetad timme i anställningen under intjänandeåret.

Med ”andel av full arbetstid” enligt 23§ semesterlagen avses arbets- tagarens genomsnittliga sysselsättningsgrad under ifrågavarande in- tjänandeår.

Vad som ovan sagts rörande beräkning av semesterlön gäller på mot- svarande sätt vid beräkning av semesterersättning för sparade semester- dagar.

6 – 7

TILLÄGGSAVTAL BARILLA-OLW

6. Återinträde i arbete

6.1 Allmänna bestämmelser

Arbetstagare är skyldig meddela dag för återinträde i arbete efter från- varo så snart kan ske och vid längre tids bortavaro, såsom militärtjänst- xxxxxx och havandeskap m.m. senast 14 dagar före återinträdet.

6.2 Sjukdom

Arbetstagare som tillfrisknat efter kortare tids sjukdom eller i arbetet ådragen skada är skyldig att meddela sitt återinträde i tjänst i god tid före skiftets (dagens) början för att återfå arbetet samma dag. Anmälan ska ske enligt anvisningar i lokal instruktion.

6.3 Intyg

1. Innan arbetstagare efter frånvaro på grund av sjukdom eller olycks- fall återinträder i arbete, ska på begäran arbetsförhetsintyg företes. Beträffande sådant intyg gäller bestämmelserna i punkt 3.4.

2. Arbetstagares rätt till återinträde gäller endast under förutsättning att hon/han, om i punkt 10.1 och 10.2 nämnda förhinder icke mel- lankommit, skulle ha varit i arbete.

7. Skyddskläder

7.1 Allmänt om skyddskläder

Utlämnade klädespersedlar är arbetsgivarens egendom och ska åter- lämnas då arbetstagarens anställning upphör eller utbyte av persedlar sker. De ska av arbetstagaren vårdas väl och får endast användas i arbetet.

TILLÄGGSAVTAL BRYGGERI

Tilläggsavtal för Bryggeriindustrin

1 – 2

1 Arbetstid

1.1 Fridagar

Påsk-, pingst-, midsommar- , jul- och nyårsafton är fridagar.

2 Löner

2.1 Löneformer

Innan nya löneformer införs ska förhandling äga rum mellan arbets- givaren och den lokala fackliga organisationen. Parterna ska därvid sträva efter att uppnå enighet. Den löneform som överenskommits gäller tills vidare.

2.2 Timlöner

Timlönen utgår i respektive lönegrupp med följande belopp i öre per timme.

Fr. o. m. 1/4 2016

Arbetstagare	Avtalstimlön
	Arbetsvärderingsgrupp
	IE	I	II	III
Fyllda 18 år	12 682	12 512	12 364	12 243
Fyllda 18 år 1 års anställning	13 373	13 203	13 055	12 934
Fyllda 18 år 2 års anställning	13 603	13 433	13 285	13 164
Fyllda 17 år	-	11 322	11 251	11 198
Fyllda 16 år	-	10 881	10 821	10 779

TILLÄGGSAVTAL BRYGGERI

Avtalstexten fortsätter på sidan 76.

2

TILLÄGGSAVTAL BRYGGERI

För tillfälligt anställda såsom skolungdom bestämmes i varje enskilt fall skälig lön enligt lokal överenskommelse.

Bryggeriarbetare indelas i de fyra arbetsvärderingsgrupperna enligt följande:

Lönegrupp IE

Inplaceras högt kvalificerade arbeten som i hög grad kräver yrkes- utbildning och yrkeserfarenhet samt ställer stora krav på omdöme, initiativ och ansvar.

Exempel på arbetsuppgifter som kan inplaceras i grupp IE:

Högt kvalificerade specialistbefattningar inom elektronik-, mekanik-, reparatörsområdet samt inom process- och tappningsområdet. Minst 4 års yrkeserfarenhet krävs utöver erforderlig utbildning.

Lönegrupp I

Inplaceras kvalificerade arbeten som kräver teknisk eller annan teo- retisk utbildning och yrkeserfarenhet samt ställer krav på omdöme och initiativ.

Exempel på arbetsuppgifter som kan inplaceras i grupp I:

Yrkesarbetare inom elektronik-, mekanik-, reparatörs-, processtapp- nings- och mältningsområdet samt grupp- och kolonnledare, förste- manbefattningar, pannknekt- och fatservicearbete.

Lönegrupp II

Inplaceras arbetsuppgifter som ställer krav på viss riktad utbildning och praktisk erfarenhet och som i regel utförs efter muntliga och/eller skriftliga instruktioner.

Exempel på arbetsuppgifter som inplaceras i grupp II:

Truckförare, verkchaufför, förorderplockare, processarbetare, mält- ningsarbete och butikservicearbete.

Lönegrupp III

Inplaceras arbetsuppgifter som utförs efter muntliga och/eller skriftliga instruktioner och kräver kortare upplärningstid.

Exempel på arbetsuppgifter som kan inplaceras i grupp III:

2

TILLÄGGSAVTAL BRYGGERI

Sköljnings- och tappningsarbete, städning, sortering, lager- och förråds- arbete samt övrigt arbete.

Lokal överenskommelse kan träffas om annan gruppindelning genom tillämpning av systematisk arbetsvärdering.

2.3 Extra ersättning

Då arbetstagare utför arbete med invändig sotning av ångpanna, economiser, rökkanaler och skorstensbottnar, transport av sot från panna eller kölna till särskilt anvisad plats inom bryggeriets område, blottning av ångpanna för yttre besiktning, invändig rengöring av ång- panna och varmvattencistern, invändig syrning eller rengöring med syra av lagertanks, invändig rengöring av kylanläggnings salt- och sötvattengeneratorer samt slutna kondensatorer, invändig skrapning av vörtbehållare av järn (ej kylskepp eller vörtpanna), tjärstrykning av yttertak samt rengöring med klorkalk betalas härför ett tillägg motsvarande minst 50% av den avtalsenliga timlönen.

I övrigt enligt lokal överenskommelse.

Vid annat tillfälligt, särskilt smutsigt eller syrafrätande rengöringsarbete äger de lokala parterna träffa överenskommelse om särskild tilläggs- ersättning härför.

Till förenämnda arbeten räknas icke daglig rengöring av tuber och kanaler.

2.4 Ackordslön

l. Om införande av nya maskinella anordningar, nya arbetsmetoder eller andra dylika orsaker utövar inverkan på fastställda ackords- priser kan de priser, som därav berörs, efter uppsägning upphöra att gälla. Intill dess att överenskommelse om nytt ackordspris kan träffas utförs arbete med avtalsenlig timlön, parterna dock obe- taget att träffa överenskommelse om retroaktiv tillämpning av det nya ackordspriset.

2. Om ackordsförtjänsten understiger avtalsenlig timlön p.g.a. för- hållanden eller orsaker vilka arbetstagaren ej kan påverka garan- teras arbetstagaren den för arbetet i fråga gällande avtalsenliga timlönen beräknad i genomsnitt per kalendervecka.

3. Uppsägning av ackord sker med 4 veckors ömsesidig uppsägnings- tid eller enligt lokal överenskommelse.

TILLÄGGSAVTAL BRYGGERI

2.5 Fackutbildningstillägg

2

Vid sidan av timlön eller ackordslön äger bryggeriarbetare erhålla ett särskilt tillägg för fackutbildning. Denna ersättning utgår i form av ett fast tillägg för all arbetad tid oberoende av arbetets art med

Tillägg

1/4 2016

öre per timme

1040

Protokollsanteckning

De fackutbildade arbetstagare, som upprätthåller befattningar, där deras kunskaper från fackutbildningen ianspråktages, ska erhålla såväl fack- utbildningstillägg som höjning av detsamma enligt tidigare praxis.

För de fackutbildade arbetstagare, som på grund av olika omständig- heter under de senaste två åren ej tagits i anspråk i sådana befattnin- gar, där deras kunskaper utnyttjas, ska fackutbildningstillägget upp- höra och ersättas med ett personligt tillägg.

2.6 Grundutbildning för bryggeriarbetare

Grundutbildning för bryggeriarbetare omfattar två etapper bestående av korrespondensstudier och en veckas internatkurs.

Efter genomgången och godkänd grundutbildning erhåller elev efter etapp nr 1, 5000 kr och efter etapp nr 2 ett belopp av 7000 kr.

2.7 Ersättning för obekväm arbetstid samt skift- och övertid

Ob-tillägg

Vid arbete som förlägges på följande tider utgår tillägg (s.k. ob-tillägg) med nedan angivna belopp i kronor per timme fr.o.m.

	1/4 2016
a) Alla dagar kl. 18-22	24,68
b) Alla dagar kl. 22-06	37,02
c) Lördagar kl. 06-12	37,02
d) Sön- och helgdagstid, räknat från kl. 12 på lördagar och kl. 18 på dag före helgdag resp. fridag enligt tilläggsavtalets punkt 1.1 till kl. 06 dagen efter sön- eller helgdagen	101,04

TILLÄGGSAVTAL BRYGGERI

Ersättning vid förskjuten tid

2

Vid beordrad förskjutning av arbetstiden utgår ersättning för förskjuten tid fr. o. m.

Ersättning	1/4 2016
med kronor per timme	30,92

Vid tillfällig förskjutning av arbetstiden utgår ersättning för den tid, som ligger utanför arbetstagarens gällande ordinarie arbetstid.

Ersättning för övertidsarbete

Övertidstillägg utgår med följande procentsatser på den avtalsenliga timlönen:

a) för övertid på vardagsdygn för de två första timmarna

utöver ordinarie arbetstidsschemat 50 %

b) för all annan övertid på lördag och vardagsdygn 80 %

c) för övertid söndag och helgdagsdygn, på jul-, nyårs-, påsk-, pingst- och midsommarafton samt för övertid 00 – 06 dag efter dessa dagar, även som för allt övertidsarbete inklusive förberedelse- och avslutningsarbete utöver

150 timmar per kalenderår 100 %

Vid tillfälligt övertidsarbete på sådan tid som – bortsett från avbrott för måltidsrast – inte står i samband med ordinarie arbetstid, utgår ersättning för minst två timmar per inställelse. Såsom tillfälligt över- tidsarbete anses dock ej exempelvis sådana arbeten som graderingar i jäskällare, nedtagning av brygder etc., för vilka arbeten särskilda ersättningar enligt lokal överenskommelse ska utgå.

2.8 Utkörares avlöning m.m.

Utkörares avlöning

1. Utkörares avlöningsförmåner fastställs genom lokala tilläggsavtal.

2. Avlöningsförmåner för utköraregruppchefer och instruktörer fast- ställs genom lokala överenskommelser.

3. Till utkörare utges kostersättning per kördag fr.o.m.

TILLÄGGSAVTAL BRYGGERI

Ersättning

1/4 2016

35,85

med kronor

2

Utkörares garantilön

Garantilönen beräknas beroende på avlöningsperiod per kalender- månad eller fyraveckorsperiod att motsvara en medellön per kördag (måndag-fredag) under garantilöneperioden inklusive helgdagslön per kördag fr.o.m.

Garantilön

1/4 2016

med kronor

977

Ersättning för lördags- och söndagsarbete

1. Provisionsavlönade utkörare samt utkörare avlönade med utkö- rarackord eller med distributionslön, som beordras utföra arbete på lördagar, jul-, nyårs- och midsommarafton samt på sön- och helg- dagar, erhåller en tilläggsersättning per arbetad timme motsvarande verkchaufförs avtalsenliga timlön och övertidstillägg för lördags- och söndagsarbete enligt följande:

Utkörare avlönad med provision, utkörarackord, distributionslön	För arbete på lör-, söndag och helgdagar och därmed likställda dagar
	1/4 2016
	kronor per timme
Hela riket	177,82

För provisionsavlönade utkörare utgår utöver angivna tilläggsersätt- ning provisionen enligt det lokala utköraravtalet.

För utkörare avlönade med utkörarackord eller med distributionslön ska ackordets rörliga delar (= lastade och lossade kollin, körda km och kundtid) tilläggas redovisningen för närmast efterföljande ordi- narie arbetsdag.

2. Understiger den arbetade tiden två timmar gäller dock att ersättning enligt punkt 1 ska utgå för två timmar per inställelse.

Xxxxxxxxxxxxxxx för ej ackordsatta arbeten

Vid förändring av utkörares arbetsuppgifter (t.ex införande av nya produkter, förpackningar och/eller ändring av arbetsmetoder) där nytt ackordspris eller annan ersättning ska fastställas bör överenskom- melse om den nya ersättningen träffas snarast och om möjligt före ändringens införande.

TILLÄGGSAVTAL BRYGGERI

Om ackordspris eller annan ersättning ej fastställts enligt ovan ska följande gälla om de lokala parterna ej enats om annat.

2

Utköraren garanteras som tillfällig betalning 90% av den individuella genomsnittliga dagsförtjänsten på senast kända årsgenomsnitt.

När nya ersättningen fastställts ska den tillämpas retroaktivt fr.o.m. den tidpunkt då förändringen av arbetsuppgifterna genomfördes.

Arbetstid

För utkörare, som med hänsyn till arbetets natur och arbetsförhållan- dena i övrigt behöver en förlängd begränsningsperiod, får arbetstiden uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av fyra veckor.

Utbildningstillägg för utkörare

Vid sidan av ordinarie lön utgår följande utbildningstillägg fr.o.m.

Tillägg	1/4 2016
	kronor per arbetsdag
Ordinarie utkörare avlönad med provision eller utkörarackord samt utkörare som stadigvarande för- flyttas till annat arbete vilka har godkänd grundkurs I och II samt två års anställning vid företaget (minst ett år som utkörare)	20,85
Utkörare, reservutkörare och aspirantutkörare som utför annat arbete som inte avlönas med provision eller utkörarackord erhåller:
Vid utbildningens påbörjande	20,85
Efter godkänd grundkurs I	41,54
Efter godkänd grundkurs II samt två års anställning vid företaget (minst ett år som utkörare)	62,56

3

TILLÄGGSAVTAL BRYGGERI

3 Förfriskningar på arbetsplatsen

Till förfriskningar på arbetsplatsen erhåller innearbetare och utkörare tre 33 cl buteljer maltdrycker av klass II i lägsta prisklass per arbetsdag, om sådan dryck tillverkas. Efter framställning må maltdryck utbytas mot lättöl, mineralvatten eller läskedryck i lägsta prisklass om sådana drycker tillverkas på arbetsplatsen.

Vid de företag, där utkörare för närvarande inte erhåller dagdrycker ska sådana inte heller i fortsättningen utgå.

Ovanstående bestämmelser utgör inte hinder för lokal överenskommelse om annat sätt för tillhandahållande av dagdrycker.

1

TILLÄGGSAVTAL BRÄNNVIN STÄRKELSE

Tilläggsavtal för Brännvinsbränneri- och Stärkelseindustrierna

Arbetstid

Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton är fridagar.

1 Lön m.m.

1.1 Timlön

Timlön	1/4 2016
	kronor per timme
Fyllda 18 år	125,20
Fyllda 18 år - 1 års anställning	132,11
Fyllda 18 år - 2 års anställning	134,41

Denna lön inkluderar ackordskompensation.

1.2 Prestationslön

Därest överenskommelse om ackord lokalt träffas, skall dessa ackord gälla i stället för avtalets timlön. Dylik överenskommelse skall skriftligen bekräftas.

TILLÄGGSAVTAL BRÄNNVIN STÄRKELSE

1.3 Skifttillägg

1

Vid arbete i skift utgår	1/4 2016
	öre per timme
andra skiftet (eftermiddagsskiftet) ett tillägg av	789
tredje skiftet (nattskiftet) ett tillägg av	1854

Arbetare, som sysselsätts med kontinuerligt treskiftsarbete, erhåller för arbete på sön-, helgdags- samt i avtalet angivna fridagsdygn en extra ersättning av

1/4 2016

öre per timme

2498

Sön-, helg- eller fridagsdygn räknas härvid från kl 14 dag före sön-, helg- eller fridag till kl 06 påföljande vardag.

Vid storhelger i anslutning till i avtalet angivna fridagar utges en extra ersättning om

1/4 2016

öre per timme

4830

Storhelgdagstiden räknas från kl 22 dag före fridagen till kl 06 påföl- jande vardag.

TILLÄGGSAVTAL BRÄNNVIN STÄRKELSE

1.4 Arbetstidsförkortningstillägg

Utöver ovan angivna ersättningar utges till tim- och ackordsavlönade följande arbetstidsförkortningstillägg per arbetad timme

Tillägg	1/4 2016
	öre per timme
vid tvåskiftsarbete	705
vid diskontinuerligt treskiftsarbete	705
vid kontinuerligt treskiftsarbete	1582

1

Dessa arbetstidsförkortningstillägg utges ej till arbetare, för vilka lön fastställts per vecka eller månad.

1.5 Övertidstillägg

För övertidsarbete, som utföres på arbetsgivarens begäran, betalas utöver timlönen följande tillägg.

a) På vardagar under de två första timmarna

efter den ordinarie arbetstidens slut 50 %

b) På annan tid på vardagar 60 %

c) På sön- och helgdagar samt i avtalet angivna fridagar 100 %

Sön- och helgdagstid räknas fr o m kl 06 på lördag eller kl 18 dag före helg- och i avtalet angivna fridagar intill ordinarie arbetets upptagande nästpåföljande vardag.

Vid övertidsarbete på skift utges utöver den i avtalet fastställda över- tidsersättningen de särskilda skiftersättningar, vilka utges för efter- middags- resp nattskift.

Då skiftarbetare utför arbete på sin fridag enligt skiftschema, utges övertidsersättning härför med 100 %, beräknad på gällande tidlön.

1

TILLÄGGSAVTAL BRÄNNVIN STÄRKELSE

Vid beräkning av övertidsarbete på skift utgör beräkningsperioden fyra veckor.

Arbetare, som beordras utföra övertidsarbete på sön- och helgdagar, erhåller övertidsersättning för minst 2 timmar per inställelse.

Övertidsersättning utges härutöver för en timmes körtid.

1 – 2

TILLÄGGSAVTAL CHOKLAD

Tilläggsavtal för Chokladindustrin

1 Arbetstid

1.1 Fridagar

Påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton är fridagar.

1.2 Förberedelse- och avslutningsarbete

Mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren kan överens- kommelse träffas om att nödvändiga förberedelse- och avslutnings- arbeten ska utföras.

Med förberedelse- och avslutningsarbeten avses regelbundet återkom- mande arbetstid som överstiger det för heltidsarbetande arbetstagare gällande ordinarie arbetstidsmåttet per arbetspass.

2 Löneformer

2.1 Löneformer

Löneform ska väljas med hänsyn till arbetets art och övriga lokalt föreliggande förutsättningar. Löneformen ska i största möjliga utsträck- ning tillgodose kraven på produktivitet och flexibilitet för att öka företagets konkurrenskraft och därigenom arbetstagarnas anställnings- trygghet.

Innan nya löneformer införs ska överläggning äga rum mellan arbets- givaren och den lokala fackliga organisationen. Parterna ska därvid sträva efter att uppnå enighet.

2.2 Prestationslön

Prestationslön kan utges i form av ackord, premie eller annan presta- tionslön.

Införs av arbetsgivaren ny arbetsmetod eller väsentligt förbättrade arbetsmaskiner, kan det ackord, som därav berörs, sägas upp att omedelbart upphöra.

Då ackordsarbete ej kan erbjudas utges betalning med tidlön för gällande arbete eller annan tidlön enligt lokal överenskommelse.

TILLÄGGSAVTAL CHOKLAD

2.3 Timlön

Lägsta timlön är för arbetstagare kronor

2 – 3

	1/4 2016
Fyllda 18 år	121,33
Fyllda 18 år - 1 års anställning	128,24
Fyllda 18 år - 2 års anställning	130,54
Fyllda 17 år	110,70
Fyllda 16 år	108,20

3 Tillägg för obekväm arbetstid, skift, övertid m.m.

3.1 Tillägg för obekväm arbetstid

Då arbetstid förläggs till s.k. obekväm arbetstid utges tillägg enligt följande:

Förläggning	Tillägg öre per timme
	1/4 2016
a) måndag-fredag kl. 18.00-23.00	1231
b) måndag-fredag kl. 23.00-06.00 fredag kl. 23.00-lördag kl. 12.00	2807
c) lördag kl. 12.00- måndag kl. 06.00 helger: kl. 18.00 dagen före helgdagen till kl. 06.00 dagen efter helgdagen, dock från kl. 00.00 på avtalsenliga fridagar	4378

Tillägg för obekväm arbetstid utges utöver eventuella skiftandetillägg, förskjutningstillägg, övertidstillägg och tillägg för förberedelse- och avslutningsarbete.

TILLÄGGSAVTAL CHOKLAD

3.2 Skiftandetillägg

638

1/4 2016

3

Vid skiftarbete utges ett tillägg för varje arbetstimme med öre per timme.

3.3 Förskjutningstillägg

Vid tillfällig förskjutning av den ordinarie arbetstiden som påkallats av arbetsgivaren utges ett tillägg för varje arbetstimme om öre per timme.

1/4 2016

2646

Förskjutningstillägg kan ej utges samtidigt med övertidstillägg.

3.4 Tillägg för övertidsarbete

Vid övertidsarbete som påkallats av arbetsgivaren utges tillägg enligt följande:

Förläggning	Tillägg öre per timme
	1/4 2016
a) måndag-fredag kl. 06.00-23.00	4933
b) måndag-fredag kl. 23.00-06.00 fredag kl. 23.00-måndag kl. 06.00 helger: kl. 18.00 dagen före helgdagen till kl. 06.00 dagen efter helgdagen, dock från kl. 00.00 på avtalsenliga fridagar	7396

3.5 Tillägg för förberedelse- och avslutningsarbete

Om regelbundet återkommande nödvändiga förberedelse- och avslut- ningsarbeten påkallas av arbetsgivaren utges övertidstillägg.

TILLÄGGSAVTAL CHOKLAD

3.6 Värmetillägg

3 – 4

För arbete i lokal, där på grund av arbetets natur temperaturen är normalt 30 grader celsius eller därutöver, utgår vid såväl tidlöns- som ackordsarbete ett tillägg per timme om öre

1/4 2016

121

dock att detta tillägg icke ska utgå vid arbeten beträffande vilka en systematisk arbetsvärdering lagts till grund för lönesättningen.

4 Beredskapsersättning

Då arbetstagaren fullgör beredskapstjänstgöring med skyldighet att vara anträffbar så att han inom föreskriven tid kan infinna sig på arbetsplatsen utges ersättning enligt följande:

Förläggning	Tillägg
	1/4 2016
Måndag-fredag och minst 4 timmar per beredskapstillfälle – öre per timme	2026
dock max kronor per dygn	203
Lördag samt sön- o helgdag. Vid två eller flera beredskapstillfällen utges ersättning för sammanlagt minst 6 timmar – öre per timme	5551
dock max kronor per dygn	587

Beredskapsersättning ska ej betalas för tid för vilken övertidsersätt- ning ges.

För upprättande av ändamålsenliga scheman för beredskapstjänstgöring ska veckovilan enligt 14 § arbetstidslagen utgöra minst 30 timmar per 7-dygnsperiod.

1 – 2

TILLÄGGSAVTAL GLASS/TILLVERK

Tilläggsavtal för Glassindustrin – Tillverkning

1 Arbetstid

Fridagar

Jul-, nyårs- och midsommarafton är fridagar.

Sön- och helgdagstid

Sön- och helgdagstid räknas från kl. 17 dag före sön- och helgdag.

2 Löner

2.1 Tidlöner

För i detta avtal angiven ordinarie arbetstid utgår för arbetstagare, fyllda 18 år, följande tidlöner (inkl tidigare ackordskompensation).

Grupp 1

Arbete, som kräver

a) lätt eller måttlig fysisk ansträngning,

b) ringa yrkesskicklighet och kort anvisning om hur arbetet ska utföras t.ex. arbete i klädförråd, städning och diskarbete, bevakning av förpackningsmaskin, packning i ytteremballage, fyllning och deko- ration av glasstårtor.

Tillägg	1/4 2016
	öre per timme
Fyllda 18 år	12 210
Fyllda 18 år - 1 års anställning	12 901
Fyllda 18 år - 2 års anställning	13 131

TILLÄGGSAVTAL GLASS/TILLVERK

Grupp 2

Arbete, som kräver större mått av

2

a) fysisk ansträngning, eller

b) anvisning om hur arbetet ska utföras eller

c) erfarenhet och ansvar t.ex. arbete med emballage och råvaror, disk- ning av maskindetaljer, pallastning och pallhantering, arbete såsom maskinskötare, avbytare i produktionen, chaufförer, truck- och traktorförare, fryslagerarbetare och gårdsarbete.

Tillägg	1/4 2016
	öre per timme
Fyllda 18 år	12 284
Fyllda 18 år - 1 års anställning	12 975
Fyllda 18 år - 2 års anställning	13 205

Grupp 3

Kvalificerat arbete, som kräver yrkesvana

T.ex. övervakning av blandnings- och pasteuriseringsutrustning, diskning av maskiner och tankutrustning, arbete såsom förste man i lager och frysrum, såvida särskild arbetsledare icke finns för avdel- ningen ifråga, arbete såsom maskinförare, reparatör, kylmaskinist och rörmontör.

Tillägg utöver i grupp 2 angivna löner med 100 öre per timme.

Grupp 4

Kvalificerat arbete, som kräver yrkesutbildning

T.ex. arbete som maskinskötare med kännedom om förekommande produktionsenheter och som försteman inom reparationsavdelning samt kylmaskineri.

Tillägg utöver i grupp 2 angivna löner med 200 öre per timme.

Anmärkning:

För särskilt arbete, som kräver specialutbildning kan efter lokal över­ enskommelse utgå högre tillägg än som angives ovan enligt grupp 4.

TILLÄGGSAVTAL GLASS/TILLVERK

Anmärkning:

2

1a) Med yrkesutbildning förstås yrkesvana jämte utbildning för ifråga- varande arbetsuppgift.

b) Med yrkesvana förstås minst två års anställning inom glass- industri eller likvärdig bransch.

2 Inplacering av arbetena i grupperna 2, 3 och 4 ska ske lokalt enligt följande huvudsakliga riktlinjer.

a) Lokalt ska vid varje företag upprättas en förteckning över före- kommande arbetens inplacering i respektive grupper med ledning av de fastställda grupperingsreglerna. Uppnås ej enighet hänskju- tes frågorna till huvudorganisationernas prövning.

b) På basis av sålunda inkomna uppgifter upptas överläggningar mellan organisationerna för klarläggande av grupperingsreglernas tillämpning vid respektive företag.

c) Sedan grupperingen trätt ikraft beaktas, att därest arbetstagare tillhörande grupp 2, 3 och 4 beordras delta i ackordsarbete ackoratt för grupp 1, varvid det för arbetets ändamålsenliga utförande erfordras, att i ackordslaget ingår arbetstagare med för grupp 2, 3 eller 4 stipulerade kvalifikationer, blir vederbörande berättigad att utöver det gemensamma ackordet erhålla ett tillägg per arbetad ackordstimme, motsvarande skillnaden mellan den i varje särskilt fall gällande avtalsenliga tidlönen.

Beordras arbetstagare, tillhörande grupp 3 eller 4, delta i ackords- arbete, ackordsatt för grupp 2, utgör timlönetillägget 100 respek- tive 200 öre per arbetad ackordstimme.

d) Det ankommer på de lokala parterna att träffa överenskommelse om betalningsregler, i de fall arbetstagare flyttas från för befatt- ningen gällande arbetsområde. Träffas ej sådan överenskommelse, gäller vad som föreskrivs i bilaga E till Livsmedelsavtalet.

2.2 Chaufför, som ej åtnjuter provision och som åläggs att regelbundet inkassera kontanta medel från sina kunder, erhåller från och med

Ersättning

1/4 2016

kronor per dag

10,29

utöver sin ordinarie lön för merarbete och ansvar.

TILLÄGGSAVTAL GLASS/TILLVERK

2.3 Vid arbete i fryshus respektive frysrum betalas tillägg från och med

Tillägg

1/4 2016

kronor per timme

11,53

2 – 3

Det antal timmar för vilka tillägget ska utgå fastställes genom lokal överenskommelse. Denna bestämmelse gäller inte om vid tillämpning av systematisk arbetsvärdering hänsyn tas till den med arbetet förenade olägenhet, som motiverat tillägget ifråga.

3 Övertids- och ob-tillägg m.m.

3.1 Tillägg för övertidsarbete

När så av arbetsgivaren begärs ska, i den utsträckning gällande lag medgiver, övertidsarbete utföras. Varsel om övertidsarbete ska lämnas i god tid och såvitt möjligt senast före sista måltidsrasten på ordinarie arbetstid. Med övertid förstås all arbetstid, som i timantal per kalender- dygn fullgjorts utöver det ordinarie arbetstidsmåttet.

För övertidsarbete, som utförs på arbetsgivarens begäran, betalas ett tillägg av

A Mellan kl. 06 – 23 på måndag till fredag samt helgdagsaftnar mellan kl. 06 – 17

a) under de två första timmarna efter den dagliga

ordinarie arbetstidens slut (ev. måltidsrast oräknad) 50 %

b) för annat övertidsarbete måndag till fredag 70 %

B På lördagar samt sön- och helgdagar 100 %

C På tid måndag till fredag mellan kl. 23 – 06 samt på helgdagsaftnar mellan kl. 17 – 06 100 %

De procentuella tilläggen beräknas på i punkt 2.1 angiven timlön.

Sön- och helgdagstid räknas från kl. 17 dag före sön- och helgdag till kl. 06 påföljande vardag.

Om arbetstagare åläggs arbeta på dag, som gjorts arbetsfri genom omfördelning av den ordinarie årsarbetstiden ska ett tillägg om 70 % på i lönetabellen angivna tidlöner utges.

Då arbetstagare kallas att på vardag utföra övertidsarbete på tid, som ej sammanhänger med den ordinarie arbetstiden, är denna berättigad att uppbära ersättning för en tid av minst 2 timmar. Detta gäller dock ej om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsrast. Motsvarande gäller sön- och helgdagar, dock att ersättning utges för en tid av minst 3 timmar.

TILLÄGGSAVTAL GLASS/TILLVERK

3.2 Ersättning för obekväm arbetstid

Såvida inte lokal överenskommelse träffas om annat gäller följande.

3

Vid ordinarie arbetstid som förläggs till följande tider utges tillägg (s.k. ob-tillägg) med nedan angivna belopp i kronor per timme fr.o.m. den 1 april 2016.

Fr. o. m. 1/4 2016

Kl.	Måndag samt dag efter helgdag	Tisdag – fredag	Lördag	Dag före helgdag	Helgdags- afton och sön- och helgdag
00-06	88,26	33,72	51,57	33,72	88,26
06-13	-	-	51,57	-	88,26
13-18	-	-	51,57	-	88,26
18-24	33,72	33,72	88,26	88,26	88,26

Med helgdagsafton avses midsommar-, jul- och nyårsafton.

Ersättning för obekväm arbetstid och övertid kan ej utges samtidigt.

TILLÄGGSAVTAL GLASS/TILLVERK

3.3 Förskjutningstillägg

3

Vid tillfällig förskjutning av den ordinarie arbetstiden utges för den tid som ligger utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid enligt arbetstids- schema utöver eventuella tillägg för arbete på obekväm arbetstid och skiftformstillägg, tillägg för förskjuten tid med

Tillägg

1/4 2016

kronor per timme

25,96

dock längst under tio arbetspass.

Förskjutningstillägg utges ej samtidigt med övertidstillägg.

Anmärkning:

Ersättning utges ej till

1 Facklig förtroendeman som får sin arbetstid förskjuten på grund av sitt fackliga uppdrag. (Ersättning utges dock om arbetsgivaren är orsaken till att arbetstiden förskjuts.)

2 Arbetstagare, som på eget initiativ medges förskjuta arbetstiden.

3.4 Beredskapstjänstgöring

Då arbetstagare fullgör beredskapstjänstgöring med skyldighet att vara anträffbar så att han inom föreskriven tid kan infinna sig på arbets- platsen utges ersättning enligt följande:

Förläggning	1/4 2016
Måndag-fredag med minst 4 timmar
per dygn utges kr per timme	24,16
dock max kronor per dygn	290
Lör-, sön- och helgdag samt påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårs- afton med minst 4 timmar per dygn respektive med minst 6 timmar per dygn vid två eller flera beredskaps- tillfällen utges kr per timme	62,07
dock max kronor per dygn	748

Beredskapsersättning ska ej betalas för tid, för vilken övertidsersätt- ning utgetts.

Dygnet räknas från kl. 00.00.

Sön- och helgdagstid räknas från kl. 17 dag före sön- och helgdag.

TILLÄGGSAVTAL GLASS/TILLVERK

4 Betald ledighet

Helglön

4 – 5

Tidsbegränsad anställning

Till arbetstagare, som anställts för kortare tid än två månader i en följd, utges ej helglön.

Semester

Perioden juni – augusti

Vid semesterförläggningen enligt 12 § semesterlagen kan efter lokal överenskommelse i perioden juni – augusti även ingå de kalenderveckor varunder den 1 juni respektive 31 augusti infaller.

5 Ersättning vid tjänsteresor

Traktamente och resekostnadsersättning

Chaufförer är i sitt ordinarie arbete vid bortovaro utan övernattning undantagna från reglerna i punkt 6.1 i Livsmedelsavtalet.

För dessa gäller istället följande:

Vid körning som medför bortovaro under mer än sex timmar i följd så att middagsmål icke kan intas i hemorten, utges ersättning fr.o.m.

Ersättning

1/4 2016

kronor per dag

62

såvida kost av tillfredsställande beskaffenhet icke tillhandahålles av arbetsgivaren eller ersättning utges i annan form.

TILLÄGGSAVTAL GLASS/TILLVERK

Protokollsanteckningar till avtalet för

Glassindustrin – Tillverkning

Speciella protokollsanteckningar

Vid samtliga arbetsplatser ska tjänstledighet påsk- och pingstafton i största möjliga utsträckning beviljas, såvida ej företagens verksamhet lägger hinder i vägen.

TILLÄGGSAVTAL JÄST

Tilläggsavtal för Jästbolaget AB

1 – 3

1 Arbetstid

Fridagar

Påsk-, pingst- midsommar-, jul- och nyårsafton är fridagar.

2 Lön

Timlön

Följande lägsta timlön i öre gäller för arbetstagare fr.o.m.

Tillägg	1/4 2016
	öre per timme
Fyllda 18 år	12 323
Fyllda 18 år - 1 års anställning	13 014
Fyllda 18 år - 2 års anställning	13 244

3 Ersättning för övertidsarbete

3.1 Övertidsersättning

För övertidsarbete betalas arbetstagarens lön samt därutöver ett över- tidstillägg som motsvarar 50% av denna lön.

3.2 Kompensationsledighet

Om inte lokal överenskommelse om annat träffas utgår kompensations- ledighet enligt följande.

Varje övertidstimme ersätts med en timmes betald ledighet. Därutöver betalas övertidstillägg enligt punkt 3.1 för övertiden.

Det förutsätts att ledighet beviljas såvida ledigheten inte medför påtaglig störning av arbetsgivarens verksamhet.