FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION 2020 Innehållsförteckning

Ersättning för ekologisk produktion är en stödform som EU delfinansierar och som bygger på programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 20146-2020.

Förbindelsen om ersättning för ekologisk produktion är uppdelad i två delar enligt typen av gård. Förbindelsen för växtodlingsgårdar kallas förbindelse om ekologisk produktion och för- bindelsen för husdjursgårdar kallas förbindelse om ekologisk husdjursproduktion. När man hänvisar till båda förbindelserna använder man den gemensamma benämningen ekoförbin- delse.

Ekoförbindelsernas innehåll

En förbindelse om ekologisk produktion ingås antingen för hela gården eller i undantagsfall för bara en del av gården, för vilken det betalas ersättning för ekologisk produktion. I kapitel 5 berättas om kraven i samband med förbindelsen.

I förbindelsen ingår också en basnivå och minimikrav, för vilka inte direkt betalas stöd, men som ska iakttas som villkor för att ersättning ska betalas. Om kraven enligt basnivån berättas i kapitel 4 och om minimikraven berättas i kapitel 4. En odlare som ingår förbindelse ska också iaktta tvärvillkoren. Om tvärvillkorskraven berättas i kapitel 2.

Att ingå förbindelse

En jordbrukare som uppfyller de allmänna förutsättningarna för ingåendet av förbindelse kan ingå ekoförbindelse.

Ersättning för ekologisk produktion kan betalas till en odlare som uppfyller de ovan nämnda villkoren, under förutsättning att hon eller han senast 15.6.2020 har lämnat in en skriftlig, på blankett 215 uppgjord förbindelse jämte behövliga bilagor till den närings-, trafik- och miljö- central (NTM-central), inom vars verksamhetsområde gårdsbruksenhetens driftscentrum el- ler produktionsbyggnad är belägen. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum eller någon produktionsbyggnad inlämnas ansökan till den NTM-central inom vars område största delen av gårdsbruksenhetens åkrar är belägna. En ansökan som inlämnas per post anses ha inlämnats i tid om den adresserats till ovan nämnda behöriga myndighet och har poststämp- lats senast 15.6.2020.

När jordbrukaren ingår ekoförbindelse åtar sig hon eller han att i fem år vidta åtgärderna i ekoförbindelsen enligt vad som sägs nedan. Förbindelseperioden för en ekoförbindelse som ingås 2020 börjar 1.5.2020 och slutar 30.4.2025. Förbindelseåret börjar 1.5 och slutar 30.4.

Förbindelsen kan efter den femåriga förbindelseperioden förlängas med ett år åt gången om de villkor som anges i punkt 5.10. uppfylls.

Se punkt 1.3. för ändring av förbindelsen vid ändringar i lagstiftning (t.ex. byte av programpe- rioden)

Ändring av förbindelsen vid ändringar i lagstiftningen

Förbindelsen kan ändras för att beakta ändringar i lagstiftningen som gäller villkoren för den berörda ersättningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013, artikel 48).

Om ersättningstagaren inte godkänner ändringen förfaller förbindelsen och en redan utbe- tald ersättning återkrävs inte.

Allmänna förutsättningar för att ingå förbindelse

Jordbrukaren och gårdsbruksenheten

Med jordbrukare avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer som idkar jordbruk eller trädgårdsodling på en gårdsbruksenhet i Finland som är i personens eller gruppens besittning.

Med gårdsbruksenhet avses en sådan produktionsenhet som en jordbrukare leder och som används för bedrivande av jordbruk samt bildas av en eller flera fastigheter eller delar av fas- tigheter eller av en eller flera produktionsbyggnader jämte mark och som är funktionellt och ekonomiskt självständig och förvaltas som en helhet på grundval av ägande eller hyra.

Aktiv jordbrukare

Jordbrukaren ska vara aktiv jordbrukare som avses i artikel 9.2 - 9.5 i förordning (EU) nr 1307/2013.

Den så kallade förbudslistan som hörde samman med begreppet aktiv jordbrukare har inte längre tillämpats från och med 2019. I och med detta kontrolleras det inte längre om en

jordbrukare som ansöker om EU:s direktstöd eller programbaserade jordbrukarersättningar driver verksamheter som finns med på förbudslistan.

Areal

För beviljande av ersättning för ekologisk produktion förutsätts att jordbrukaren under hela förbindelseperioden i sin besittning och i sin förbindelse har minst 5 hektar åkerareal som berättigar till ersättning eller minst 1 hektar åkerareal som berättigar till ersättning och som årligen används för odling av trädgårdsväxter. Med åkerareal avses areal vars markanvänd- ningsslag är åker. Med trädgårdsväxter avses de trädgårdsväxter som anges i bilaga 7.

Ålder

För godkännande av förbindelse förutsätts att den fysiska person som är sökande eller hans eller hennes make är minst 18 år den 31 december året innan förbindelsen ingås, dvs. den person som är sökande och ingår förbindelsen år 2020, eller hans eller hennes make, ska vara född senast 31.12.2001. Med make avses sökandens make eller maka eller en person som lever med sökanden under äktenskapsliknande förhållanden (inkomstskattelagen (1535/1992) 7 § 3 mom.).

En förbindelse av en person under 18 år kan dock godkännas i det fall att personen idkar jordbruk som samägare tillsammans med förälder eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet.

Om jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare eller i form av en sammanslut- ning, förutsätts för beviljande av ersättning att minst en jordbrukare, en medlem i samman- slutningen, en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet.

Ålderskravet gäller inte ett offentligrättsligt samfund, en förening, en stiftelse, en fängelselä- genhet eller en skollägenhet.

Utbildning i ekologisk produktion

En förutsättning för att en förbindelse om ekologisk produktion ska kunna ingås är att jord- brukaren eller den som svarar för gårdsbruksenhetens skötsel har genomgått en minst fem dagar lång grundkurs i ekologisk odling eller har motsvarande utbildning i bedrivande av

ekologisk jordbruksproduktion. Som annan motsvarande utbildning motsvarar t.ex. studier i ekologisk odling som avlagts vid en läroinrättning.

En förutsättning för att en förbindelse om ekologisk produktion av husdjur ska kunna ingås är att jordbrukaren eller den som svarar för gårdsbruksenhetens skötsel har genomgått en minst två dagar lång utbildning i ekologisk husdjursskötsel, dvs. att hon eller han har en minst sju dagar lång utbildning.

Är det fråga om jordbruk som bedrivs i form av en sammanslutning, ska den som svarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla det utbildningskrav som är en förutsättning för en för- bindelse. Intyg över att utbildningskravet uppfyllts ska ges in till närings-, trafik- och miljö- centralen senast den sista dagen för ansökan om arealstöd det år då förbindelsen ingås.

Kravet på utbildning behöver inte uppfyllas om jordbrukaren ansöker om förbindelse för växt- odlingsgård, och om hon eller han haft ett gällande avtal om miljöspecialstöd om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion, som börjat 2007-2014.

Kravet på utbildning behöver inte uppfyllas om jordbrukaren ansöker om förbindelse för hus- djursgård, och om hon eller han haft ett gällande avtal om miljöspecialstöd om ekologisk hus- djursproduktion, som börjat 2007-2014. Om jordbrukaren har haft ett avtal om ekologisk pro- duktion (växtodlingsgård) ska hon eller han avlägga ytterligare två kursdagar innan hon eller han kan ansöka om förbindelse om husdjursgård (utbildningen ska ha avlagts senast 30.4.).

Anmälan till kontrollsystemet för ekologisk produktion

Jordbrukaren ska lämna in en ansökan om anslutning till det kontrollsystem som avses i artikel 27 i förordningen om ekologisk produktion (EG nr 834/2007) senast 30.4.2020. Gården ska iaktta anvisningarna för ekoproduktion från och med 1.5. Gården ska höra till kontrollsystemet under hela förbindelseperioden. En gård som ansöker om förbindelse för växtodlingsgårdar ska ansöka om anslutning till ekokontollen genom att lämna in Livsmedel- verkets blanketter Ekokontrollblankett 1 och kompletteringsblankett 1 A till NTM-centralen. Gården ska omfattas av kontrollsystemet för åkerbrukets och växthusproduktionens del.

En förutsättning för att en förbindelse om ekologisk produktion av husdjur ska kunna ingås är dessutom att jordbrukaren har godkänts för kontrollsystemet beträffande

de djurarter som förbindelsen avser. Vid byte av produktionsinriktning ska en anmälan lämnas till kontrollsystemet.

En gård som ansöker om förbindelse för husdjursgårdar ska ansöka om anslutning till ekokon- tollen genom att lämna in Livsmedelsverkets blanketter Ekokontrollblankett 1 och komplet- teringsblankett 1 A till NTM-centralen.

För att förbindelsen för en gård som ansöker om anslutning till kontrollsystemet ska kunna godkännas måste det inledande kontrollbesöket för kontrollsystemet ha utförts senast

15.6. det första förbindelseåret. Kravet gäller inte ekogårdar som redan hör till ekokontroll- systemet och där det inledande kontrollbesöket har utförts på gården redan tidigare.

2. Tvärvillkor och bevarande av jordbruksmarken

Tvärvillkor

Beviljandet av ersättning för ekologisk produktion förutsätter att tvärvillkoren följs. Tvärvill- korens innehåll inklusive kraven utreds närmare i Tvärvillkorsguiden som kan läsas på Livsme- delverkets webbsidor. Tvärvillkoren indelas i föreskrivna verksamhetskrav och krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

De föreskrivna verksamhetskraven består av EU:s rättsakter och nationell lagstiftning. Författ- ningarna finns förtecknade i bilaga 3 och de kan bli föremål för ändringar. De nyaste ändring- arna sammanställs i Tvärvillkorsguiden varje år. Jordbrukaren åtar sig att följa gällande för- fattningar och rättsakter.

Bestämmelser om kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden ingår i statsrå- dets förordning (4/2015 med ändringar). I bilaga 4 förtecknas förordningens viktigaste krav. Förordningens innehåll utreds närmare i den ovan nämnda Tvärvillkorsguiden. Tvärvillkors- guiden finns på adressen xxxxxxxxxxxxxxxx.xx → tvärvillkor.

Bevarande av jordbruksmarken

Jordbruksmarken ska, om den inte används för jordbruksverksamhet, hållas öppen. En areal för permanenta grödor betraktas som öppen även om det finns plantskolor, fruktträd eller bärbuskar på området. På en areal med permanenta betesmarker och permanenta gräsmar- ker får det växa högst 50 träd per hektar av andra än ovan nämnda vedartade växter. Som träd betraktas sådana över 2 meter höga växter med vedstam som har en enda stam eller

flera stammar från samma rot samt sådana 0,5-2 meter höga växter med vedstam som inte är lämpliga som föda för produktionsdjur. På en areal med permanent gräs- eller betesmark får det finnas högst 50 stycken andra växter än ovan avsedda vedartade växter per hektar.

Användning av jordbruksmarken för andra ändamål än jordbruk

Före sådd, efter skörd och under vintersäsongen är iståndsättningsåtgärder eller andra mot- svarande åtgärder för förbättrande av åkerns kulturtillstånd, kommunaltekniska arbeten, verksamhet i anslutning till turism och rekreation samt annan motsvarande verksamhet till- låtna på jordbruksmark. Under vegetationsperioden, före skörd, får arealer kortvarigt använ- das för annat än jordbruk, om verksamheten inte skadar skörden. På jordbruksmark som an- vänds för andra ändamål än jordbruksverksamhet tillämpas tvärvillkoren. Användningen av arealerna för annat än jordbruksverksamhet får inte äventyra jordbruksanvändningen av are- alerna under följande vegetationsperiod.

Om jordbruksmark helt tas ur jordbruksanvändning, ska detta anmälas i stödansökan på det sätt som Livsmedelsverket bestämmer. Arealer som tagits ur jordbruksanvändning får inte utnyttjas för jordbruksverksamhet under anmälningsåret och de därpå följande fyra åren. Arealer som tagits ur jordbruksanvändning får med avvikelse från vad som sägs ovan återtas i jordbruksanvändning, om byggnaderna eller konstruktionerna på området rivs eller om det är fråga om något annat av sökanden oberoende undantagsfall som godkänts av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.

I kapitel 8.2. berättas hur ekoersättning som betalats för skiften påverkas av att arealer tas ur jordbruksanvändning.

3. Basnivån för ersättning för ekologisk produktion

Den som ingått ekoförbindelse ska iaktta kraven enligt basnivån. I basnivåns krav ingår mini- mikrav (kap. 4) och några punkter ur tvärvillkoren (SRf 4/2015) och den s.k. nitratförordningen (SRf 1250/2014). Kraven enligt basnivån är följande.

En odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbru- karsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området användas och den utsädesmängd som sås ska vara

tillräcklig. Sådden eller planteringen ska göras senast den 30 juni. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilaga 4 räcker det att skiftet sås in med för- gröda senast den nämnda utsatta dagen. Om sådd eller plantering inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen på grund av exceptionella väderleksförhållanden, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Om det likväl sås eller planteras sal- ladsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, spenat, dill, kålrabbi eller rova på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.

Vid odling av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär förutsätts det att det finns minst 15 000 plan- tor per hektar. Om de nämnda växterna odlas så, att plast inte används för att täcka markytan och de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, ska planttätheten under den första vegetationsperioden vara minst 11 000 plantor per hektar. Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts 1 200 plantor per hektar, vid odling av hallon 2 800 plantor per hektar, vid odling av bäraronia, bärhäggmispel och havtorn 800 plantor per hektar, vid odling av busk- blåbär 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd 400 plantor per hektar.

På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller produ- cera en bärgnings- och marknadsduglig skörd.

- Spridning av gödselmedel på åkrar ska göras så att det inte sker någon avrinning i vat- ten och så att det inte finns någon risk för alvförtätning. Vid gödsling ska genomsnittlig skördenivå, odlingszon, växtföljd, växelbruk och jordart beaktas.

- Gödselmedel får inte spridas på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark.

- Spridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat på åkrar är förbjuden från in- gången av november till utgången av mars.

- Om spridningsförhållandena medger det är spridning av stallgödsel tillåten fram till utgången av november av orsaker som beror på exceptionella väderleksförhållanden.

- Gödsling närmare ett vattendrag än fem meter är förbjudet. På den följande fem me- ters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom ett dygn från spridningen. De ovannämnda

gödslings- och ytspridningsförbuden hindrar dock inte att husdjur betar på områdena i fråga.

- På sådana delar av åkerskiften där lutningen är minst 15 procent är spridning av flyt- gödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat på annat sätt än genom placering alltid förbjudet. Andra typer av stallgödsel och organiska gödselfabrikat som sprids ut på sluttande delar av åkerskiften ska bearbetas in i jorden inom åtta timmar från sprid- ningen.

- Mängden totalkväve i stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat som sprids årligen får vara högst 170 kg/ha.

- I maximimängderna för lösligt kväve ingår lösligt kväve i oorganiska gödselmedel, i stallgödsel från produktionsdjur, inklusive stallgödsel som samlas där djuren betar, och i organiska gödselfabrikat. Det kväve som ingår i stallgödsel som blir kvar på åker- skiften som används för bete har beaktats i de maximala mängderna för kvävegödsling beaktas enligt tabellen

- De maximala mängderna lösligt kväve per år (kg/ha) är följande för olika växter berät- tas i bilaga 5.

- Verksamhetsutövaren ska vart femte år låta göra en gödselanalys för att bestämma halterna av lösligt kväve, totalkväve och totalfosfor i stallgödseln. Analysresultatet ska också finnas hos den aktör som tar emot stallgödsel. Gödslingen ska planeras antingen utifrån gödselanalysen eller på basis av de tabellvärden som anges i guiden om tvär- villkor.

- Verksamhetsutövaren ska bevara uppgifterna från gödselanalysen och varudeklarat- ionerna för de organiska gödselfabrikaten och på begäran visa dem för tillsynsmyndig- heten

- Verksamhetsutövaren ska årligen föra bok över gödslingen och på begäran lämna upp- gifterna till tillsynsmyndigheten. Bokföringen ska innehålla följande uppgifter:

Mängden stallgödsel och organiska gödselfabrikat samt kvävegödsel som använts för till- försel av näringsämnen på åkrarna samt det lösliga kvävet och totalkvävet i dem, skörde- nivåer, tidpunkterna då stallgödsel eller organiska gödselfabrikat har spridits på åkrarna.

Därtill måste jordbrukaren efterfölja den tionde föreskriven verksamheten som avses i bilaga 3.

4. Minimikraven för ersättning för ekologisk produktion

De bestämmelser om användning av fosfor som meddelats med stöd av lagen om gödselfab- rikat (539/2006) ska följas på gården. En jordbrukare som har ingått en ekoförbindelse får använda högst 325 kg/ha/5 år, dvs. i medeltal 65 kilogram fosfor per hektar åker och år. Vid gödsling av trädgårdsväxter får högst 560 kg/ha/5 år, dvs. i medeltal 112 kilogram fosfor an- vändas per hektar åker och år. På ovannämnda mängder får fosforutjämning tillämpas. Vid fosforgödsling får det årliga över- och underskottet dock utjämnas under utjämningsperioden (fosforutjämning). Utjämningsperioden omfattar högst fem år. Fosforutjämningen ska inledas när den tillåtna årliga fosfornivån överskrids. Fosforutjämningen kan inledas också när den tillåtna årliga mängden fosfor underskrids. Tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut ska anges i de skiftesspecifika anteckningarna.

Obs! En gård som ingått miljöförbindelse ska iaktta de begränsningar för gödsling med fos- for och kväve som motsvarar miljöförbindelsens gårdsspecifika åtgärd.

Näringsämnena i stallgödsel från husdjur ska beaktas i enlighet med statsrådets förordning (1250/2014) om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling. Det är inte tilllåtet att använda tabellvärden och värden från analys av stallgödsel i kors. Av den samman- lagda fosforn i stallgödsel och cellsaft från potatis beaktas 100 procent. Av den sammanlagda fosforn i pälsdjursspillning, i köttbenmjöl och i livsmedelsavfall från livsmedelsindustrin samt av den sammanlagda fosforn i bearbetat slam från slamavskiljare och slam från reningsverk beaktas 60 procent. Fosforn i organiska gödselfabrikat beaktas på basis av den råvara som gödselfabrikatet innehåller mest av.

Växtskyddsmedel ska användas på ett korrekt sätt i enlighet med det konstaterade behovet och med iakttagande av bruksanvisningarna. Vid yrkesmässig användning av växtskyddsme- del ska även de allmänna principerna för integrerat växtskydd iakttas.

På en gårdsbruksenhet får växtskyddsmedel spridas endast av den som har ikraftvarande ex- amen om växtskyddsmedel som godkänts av säkerhets- och kemikalieverket eller som fått rätt att ordna denna examen eller som har en utbildning om användning av växtskyddsmedel enligt Miljöstöd för jordbruket för programperioden 2007–2013, som är i kraft.

Den växtskyddsspruta som används för spridning av växtskyddsmedel på gården ska vara sä- kerhetstestad av en person som godkänts för uppgiften av säkerhets- och kemikalieverket.

En ny växtskyddsspruta behöver inte testas förrän fem år efter att den skaffats, om den upp- fyller kraven i statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008) och bestämmelserna i standardserien EN ISO 16119, eller om växtskyddssprutan har skaffats före den 15 december 2011 uppfyller bestämmelserna i standardserien SFS-EN 12761. Traktorsprutor som är i yr- kesmässigt bruk ska testas en gång senast den 26 november 2016 och därefter vart femte år. Om spridningsutrustningen tidigare har testats på behörigt sätt enligt jordbrukets miljöstöd perioden 2007–2013 behöver utrustningen inte testas på nytt före fem år efter testningen.

5. Krav som gäller förbindelsen

Skiften som omfattas av förbindelsen

Skiften kan läggas till i förbindelsen fram till stödansökningstidens utgång (år 2020 fram till 15.6).

När förbindelsen ingås ansluts gårdens samtliga ersättningsberättigande åkerskiften till för- bindelsen. Åkrar som tas ur jordbruksproduktion under förbindelseperioden eller där det är svårt att producera de avsalugrödor som avses i bilaga 2 får lämnas utanför förbindelsen.

Sådana skiften är exempelvis mycket steniga skiften. Hit kan också räknas skiften som anmälts för miljöersättningens skiftesspecifika åtgärd skyddszon eller som omfattas av ett miljöspeci- alavtal som gäller skötsel av skyddszon, långvarig vallodling på torvåker, främjande av natu- rens och landskapets mångfald eller miljöavtal om skötsel av åkrar för tranor, gäss och svanar. Dessa skiften kan ändå också anslutas till förbindelsen när förbindelsen ingås.

En förbindelse kan även ingås för enbart de ersättningsberättigande åkerskiften på en gårds- bruksenhet där sådana frilandsgrönsaker som avses i bilaga 1 ingår i växtföljden under för- bindelseperioden. Utöver denna förbindelse som omfattar en del av gården, kan en gårds- bruksenhet inte ha någon annan förbindelse om ekologisk produktion.

En förbindelse kan inte ingås för en åkerareal på vilken rörflen odlas i energiproduktions- syfte. På en gårdsbruksenhet kan dock rörflen odlas antingen konventionellt eller ekologisk förutsatt att produktion ordnas i produktionsenheter enligt anvisning för ekologisk produkt- ion.

Omläggning av förbindelseskiften till ekologisk produktion

Samtliga åkerskiften som omfattas av en förbindelse om ekologisk produktion på en gårds- bruksenhet ska läggas om till ekologisk produktion.

På gårdsbruksenheten kan man bedriva växthusproduktion som inte är ekologisk, om det i växthusen odlas andra arter och sorter än på friland och produktionen har ordnats i produkt- ionsenheter i enlighet med förordningen om ekologisk produktion och arealen inte omfattas av förbindelsen.

Ekologisk odling på en åkerareal på en gårdsbruksenhet ska inledas från ingången av det första förbindelseåret på en areal på minst fem hektar eller, om det är fråga om odling av frilandsgrönsaker som anges i bilaga 1 eller trädgårdsväxter som anges i bilaga 7, på en areal på minst en hektar. Samtliga skiften ska vara ekologiskt odlade senast från ingången av det andra förbindelseåret. Omläggningen till ekologisk produktion kan ske också per jordbruks- skifte.

För de skiften som anslutits till ekoförbindelsen under förbindelseperioden ska den ovan nämnda tidtabellen iattas. På skiften som ansluts det andra förbindelseåret eller senare ska ekologisk odling inledas genast när skiftet ansluts till förbindelsen.

Krav på avsalugrödor och växter som odlas på förbindelsearealen

På en gårdsbruksenhet ingår förbindelse, och där åkrarna är i ekologisk produktion (en s.k. gammal ekogård) ska det under förbindelseperioden odlas sådana avsalugrödor som avses i bilaga 2 på i genomsnitt minst 30 procent av förbindelsearealen.

På en gårdsbruksenhet som ingår förbindelsen om ekologisk produktion och samtidigt förbin- der sig att lägga om åkrarna till ekologisk produktion (ny ekogård) ska det under det fjärde och femte förbindelseåret odlas avsalugrödor på sammanlagt i genomsnitt minst 30 procent av förbindelsearealen.

På en gård som ingått miljöspecialavtal om ekologisk produktion programperioden 2007-2013 eller avtal om ekologisk husdjursproduktion år 2013 (och ingått en ekoförbindelse 2015) ska kravet på odling av avsalugrödor iakttas från och med år 2016, inbegripet det nämnda året. På motsvarande sätt ska kravet på odlingsgrödor iakttas från och med år 2017 om miljöspe- cialavtal har ingåtts år 2014.

Om jordbrukaren ingår en ny förbindelse på grund av tilläggsarealer som avses i punkt 8.1., ska avsalugrödor ändå produceras enligt tidtabellen som gäller gårdens ursprungliga ekoför- bindelse. D.v.s. om jordbrukaren ingår en ny förbindelse på grund av att det till förbindelsen fogas över 5 hektar areal som inte ingick i en ekoförbindelse året innan, ska avsalugrödor fortfarande produceras enligt kravet för gårdens ursprungliga förbindelse.

Under förbindelsens fortsatta år ska odlingen av avsalugrödor ske så, att avsalugrödor har odlats på i medeltal minst 30 % av förbindelsearealen beräknat utifrån alla år som omfattas av kravet. Uppfyllandet av kravet kan kontrolleras genom att man räknar ihop mängden av- salugrödor för de år då gården har berörts av kravet och dividerar denna summa med sum- man av de motsvarande årens förbindelsearealer.

Gården behöver inte producera avsalugrödor om skörden till största delen används som foder för den egna boskapen eller som foder för boskapen på gårdsbruksenheter som har ingått en förbindelse om ekologisk produktion av husdjur och som regelbundet samarbetar med den gårdsbruksenheten. Det ska uppgöras ett skriftligt avtal om samarbetet, där man beskriver samarbetets omfattning, art och avtalstidens längd. För att undantag från odling av avsalugrö- dor ska kunna tillämpas ska en kopia av samarbetsavtalet inlämnas till NTM-centralen.

Kravet på avsalugrödor gäller inte förbindelse om ekologisk husdjursproduktion eller förbin- delse av gårdens del som ingås på grund av odling av frilandsgrönsaker. På arealen av en för- bindelse som ingåtts på grund av odling av frilandsgrönsaker, ska odlas frilandsgrönsaker som avses i bilaga 1.

På en areal som omfattas av ekoförbindelse kan odlas rörflen till foder eller strö. Dessa arealer anmäls i jordbruksskiftesuppgifterna med växtkoden med nämnd syfte.

På en gård som ingått ekoförbindelse kan högst 25 procent av den areal som omfattas av förbindelsen utgöras av trädesareal eller vall på naturvårdsåker. Om den areal som avses ovan är större än detta kan ersättning för träda och naturvårdsåkrar dock betalas för den areal som fås då summan av gårdsbruksenhetens övriga ersättningsberättigande åkerareal delas med tre.

Vid beräkningen beaktas alltså inte åkrar för vilka ersättning inte betalas, såsom trädgårds- land och tillfälligt icke odlad areal.

Om t.ex. 60 % av förbindelsearealen är träda, 10 % är tillfälligt icke odlad areal och 30 % är havre, betalas för trädan ersättning för den andel man får genom att dividera havrens andel med tre. I detta fall skulle alltså ersättning betalas för havren och för 10 % av trädan, dvs. för sammanlagt 40 % av förbindelsearealen.

Hela förbindelsearealen kan odlas som gröngödslingsvall i högst två år. Om odling av träd- gårdsväxter omfattas av förbindelsen ska trädgårdsväxter dock odlas på minst en hektar åker- areal. Ett enskilt åkerskifte kan odlas som gröngödslingsvall i högst tre år i följd.

Val och ändring av förbindelsetyp

En jordbrukare kan ingå förbindelse om ekologisk husjursproduktion förutsatt att gården har minst 0,3 djurenheter av ekologiskt uppfödda djur per förbindelsehektar. Som förbindelse- hektar betraktas de skiften som omfattas av ekoförbindelse 15.6.

En förbindelse om ekologisk produktion kan under förbindelseperioden ändras till förbindelse om ekologisk husdjursproduktion under förutsättning att villkoren för ingående av ifrågava- rande förbindelse uppfylls. Ersättning betalas enligt ersättningen för ekologisk husdjurspro- duktion från och med följande förbindelseår. Ändring av förbindelse söks hos NTM-centralen på blankett 215.

På motsvarande sätt kan förbindelse om ekologisk husdjursproduktion ändras till förbindelse om ekologisk produktion, om man upphör med ekologisk husdjursproduktion eller helt upp- hör med husdjursprodukton eller om gårdens djurtäthet sjunker under den föreskrivna grän- sen.

Om djurtätheten under ett visst år inte uppfylls ändras förbindelsen om ekologisk husjurspro- duktion till förbindelse om ekologisk produktion. Jordbrukaren kan ansökan om att ändra för- bindelsen till förbindelse om ekologisk husdjursproduktion från och med följande förbindel- seår.

Beräkning av djurantalet

På en gårdsbruksenhet för vilken det har ingåtts en förbindelse om ekologisk produktion, ska husdjursproduktionen under förbindelseperioden fortgående vara ekologisk. De djurslag som produceras kan dock variera. När antalet djurenheter beräknas beaktas mjölkkor, dikor, öv- riga nötkreatur, får, getter, suggor, slaktsvin, galtar samt hönor, tuppar, broilrar, kalkoner,

gäss, ankor och moderdjur av fjäderfä som är i ekologisk husdjursproduktion på jordbrukarens gårdsbruksenhet och som jordbrukaren eller jordbrukarens familjemedlemmar innehar. Pro- duktionsbyggnaderna ska vara i jordbrukarens besittning.

På en gårdsbruksenhet kan det finnas också annan djurproduktion än ekologisk produktion, om djuren är av ett annat djurslag än de som den ekologiska husdjursproduktionen omfattar och skötseln av dem har ordnats i produktionsenheter i enlighet med förordningen om eko- logisk produktion.

Förutsättningar för beräkning av djurantalet

Jordbrukare som håller nötkreatur, får, getter, svin och fjäderfä ska vara registrerade som djurhållare. Nötkreatur, får och getter ska vara märkta och registrerade. Svinen ska vara märkta och djurantalen ska vara anmälda.

Beräkning av djurantalet

Om omräkningen av djur till djurenheter berättas i bilaga 6.

Gårdens djurtäthet beräknas utifrån gårdens djurantal i medeltal under kalenderåret.

Om djurarten ändras ska djurantalet beaktas vid beräkningen av antalet djurenheter antigen

a) från och med det följande stödåret förutsatt att gården har anslutit till kontrollsystemet för ekologisk produktion i fråga av respektive djurslag senast 30.4 före stödårets början eller b) från ingången av följande kalenderår, om gården ansluter sig till kontrollsystemet efter 30.4. Räkningsperioden för djur avslutas alltid vid utgången av det berörda kalenderåret. Om änd- ring av djurslag ska anmälas till NTM-centralen på blankett 215 i samband med huvudstödan- sökan.

När antalet djurenheter beräknas beaktas för varje djurgrupp det antal djur som införts i djur- registret.

För de djurgrupper för vilka det inte finns något djurregister (fjäderfä) används vid beräk- ningen av antalet djurenheter det faktiska djurantal per grupp som enligt bokföringen finns i besättningen den första dagen i kalendermånaden.

Som beräkningsperiod för beräkning av antalet djurenheter i medeltal används ett kalen- derår. Vid beräkningen av det genomsnittliga djurantalet beaktas de lamningsanmälningar för får och getter som gjorts senast den 31 januari följande år efter stödåret.

Vid beräkningen av antalet djurenheter för svin lämnar man när man räknar ut medeldjuran- talet bort de två månader som djurantalet varit minst.

Vid beräkningen av antalet djurenheter för fjäderfän lämnar man när man räknar ut medel- djurantalet bort de fyra månader som djurantalet varit minst.

Om sökanden anmäler produktionsuppehåll, som har tagit plats under räkningsperioden, räknas inte ut de ovannämnda månaderna ut medeldjurantalet.

Om produktionen av en djurgrupp har inletts eller avslutats under den period då stödet be- stäms och det inte är fråga om överföring av besittningsrätten till hela gårdsbruksenheten, ska vid beräkning av det genomsnittliga antalet djur i en djurgrupp antalet djur antecknas som noll de dagar djuren räknas innan produktionen inleds eller de dagar djuren räknas efter att produktionen avslutats.

Anmälan om djurantal och produktionsuppehåll

Djurantal behöver anmälas endast i fråga om fjäderfä. För de andra djurslagens del kontrol- lerar förvaltningen automatiskt djurantalet när djurslaget har anmälts till förbindelsen.

Produktionsuppehåll ska anmälas. Utifrån jordbrukarens redogörelse kan man då medeltalet beräknas bortse från djurantalet under ett sådant kortvarigt produktionsuppehåll som pro- duktionsformen kräver eller som beror på grundlig reparation eller utvidgning av en husdjurs- byggnad, ändring av produktionsinriktningen eller ett oöverstigligt hinder.

Fjäderfänas antal och alla produktionspauser under kalenderåret anmäls i Vipu-tjänsten eller på blankett 461 och dessutom inlämnas nödvändiga utredningar om produktionsuppehållen. Anmälan ska göras vid en tidpunkt som Livsmedelsverket bestämmer särskilt, vanligen i janu- ari - februari det kalenderår som följer på stödåret. Om anmälan lämnas in för sent nedsätts ersättningen i enlighet med kapitel 11.

I anmälan om fjäderfäns antal uppges alla räkningsdagars djurmängder, och förvaltningen stryker automatisk de tre minsta värdena för fjäderfänas del.

Beaktande av djurantalet i ett företag i sammanslutningsform

Djurantalet i ett företag i sammanslutningsform kan på odlarens begäran beaktas vid beräk- ning av djurtätheten. Förutsättningen är att sammanslutningen inte har ansökt om ersättning för ekologisk husdjursproduktion det aktuella ersättningsåret. Det förutsätts också att det be- stämmande inflytandet innehas av familjeföretagets medlemmar så, att

1) det bestämmande inflytandet i ett företag som har formen av kommanditbolag eller öppet bolag utövas av en eller flera bolagsmän som är medlemmar av jordbrukarfamiljen, eller

2) det bestämmande inflytandet i ett aktiebolag utövas av en eller flera delägare eller i an- delslag av medlemmar som är medlemmar av jordbrukarfamiljen.

Med bestämmande inflytande avses i denna förordning aktieinnehav som ger jordbrukaren och medlemmarna i jordbrukarens familjeföretag sammanlagt över hälften av det samman- lagda röstetalet. Jordbrukaren eller medlemmarna i jordbrukarens familjeföretag ska utöva bestämmande inflytande i ett företag i sammanslutningsform senast 30.4 före det förbindel- seår som börjar.

Djuren i ett företag av sammanslutningsform kan räknas till godo endast för ett sådant gårds- bruksföretag som i sin helhet innehas av familjeföretagets medlemmar.

Djurhållningsförbud och dess inverkan på beräkning och betalning av husdjursförhöj- ning

Om jordbrukaren eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har dömts till straff för djurskyddsbrott enligt strafflagen (39/1889) eller om jordbru- xxxxx eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har dömts till straff för en förseelse enligt djurskyddslagen (247/1996) och samtidigt meddelats djurhållningsförbud, ska ersättning som beviljas med stöd av denna lag och som grundar sig på djurhållning inte beviljas eller betalas för djurarten i fråga för det förbindelse- eller avtalsår under vilket gärningen har uppdagats i samband med tillsyn.

Om jordbrukaren eller en familjemedlem som bedriver företagsverksamhet tillsammans med denne har dömts till djurhållningsförbud, ska husdjursförhöjning inte beviljas eller betalas för den djurart som omfattas av förbudet för den tid då djurhållningsförbudet är i kraft. Djurarten

beaktas inte heller vid beräkning av de i denna lag angivna kraven på djurantal per hektar för ersättningarna för den period det gäller.

Utbetalningen av husdjursförhöjning ska avbrytas för djurarten i fråga och djurarten i fråga ska inte beaktas vid beräkning av de i denna lag angivna kraven på djurantal per hektar för ersättningarna, om åtalsprövning har inletts i ett ärende som gäller ett brott eller en förseelse.

Ekoförbindelse och miljöförbindelse

En jordbrukare som ingått ekoförbindelse kan ha miljöförbindelse. För åkerskiften som om- fattas av ekoförbindelsen kan odlaren ändå inte välja miljöersättningens åtgärd ”alternativt växtskydd för trädgårdsväxter”.

Till en gård som ingått ekoförbindelse betalas inte miljöersättning för skiften som anmälts som gröngödslingsvall.

Åt odlare som valt miljöersättningens åtgärd ”placering av flytgödsel i åker” eller ”Återan- vändning av näringsämnen och organiska ämnen”, kan betalas ersättning för åtgärden endast för sådana organiska gödselfabrikat som är tillåtna i ekologisk produktion.

Förbindelse om ekologisk husdjursproduktion och ersättning för djurens väl- befinnande

För de djurarter för vilken odlaren ingått förbindelse om ekologisk husdjursproduktion kan följande åtgärder inom ersättningen för djurens välbefinnande inte väljas:

- betesgång under betesperioden och rastning utanför betesperioden för nötkreatur

- långvarigare betesgång för nötkreatur underbetesperioden

- utevistelse för sinsuggor och gyltor

- förbättrande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls

- förbättrade grisningsförhållanden för sinsuggor och gyltor

- ströspridning i avvanda smågrisars och slaktsvins boxar

- betesgång under betesperioden och rastning utanför betesperioden för får och getter

- långvarigare betesgång under betesperioden för får och getter

- utevistelse för höns och kalkoner.

Förbindelse om ekologisk husdjursproduktion kan ingås, om de ovan nämnda åtgärderna byts mot andra åtgärder eller om man frånträder dem.

Förlängning av en förbindelse om ekoproduktion

Om en gård som ingått förbindelse om ekologisk produktion inte uppfyller kravet på avsa- lugrödor på grund av att skörden används till foder för gårdens konventionella boskap kan förbindelsen inte förlängas då den går ut, om inte djuren läggs om till ekologisk produktion (ekoövervakningen) eller om gården inte odlar avsalugrödor från och med sjätte förbindelse- året på det sätt som avses i kapitel 5.3.

En förbindelse om ekologisk husdjursproduktion kan förlängas när förbindelsen går ut, om gårdsbruksenheten senast det sista förbindelseåret producerar ekologiska husdjursprodukter eller levande ekologiskt uppfödda husdjur för försäljning. Kvittot av försäljningen måste re- turneras till NTM-centralen senast när förlängning sökas.

Om jordbrukaren ingår en ny förbindelse på basis av tilläggsarealer i enlighet med punkt 8.1, kommer de ovan nämnda tidsfristerna ändå att fastställas på basis av den ursprungliga förbindelsen.

Om jordbrukaren efter det att förbindelsen om ekologisk produktion har upphört inleder an- nan än ekologisk odling på sin gård får han eller hon ingå en ny förbindelse om ekologisk produktion tidigast två år efter inledningen av den växtperiod när annan än ekologisk odling inleddes på gården.

6. Betalning av ersättningen för ekologisk produktion

Ett villkor för betalningen av ersättning är att den jordbrukare som ingått ekoförbindelsen årligen ansöker om utbetalning av ersättning i den elektroniska ansökningstjänsten eller med blankett 101B.

Det första förbindelseåret fungerar ansökan om förbindelse också som betalningsansökan. Följande år ska betalning av ersättningen sökas med en separat stödansökan på elektronisk väg eller med pappersblankett (101B).

Ersättning för ekologisk produktion kan betalas för ersättningsberättigande arealer som ingår i en förbindelse om ekologisk produktion och som årligen uppgetts i en stödansökan i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter och som är i jordbrukarens besittning senast den 15 juni under året i fråga.

Ersättning för ekologisk produktion får det första förbindelseåret betalas först efter att den första produktionskontroll som utförts på jordbrukarens gård har godkänts. Den andra årliga stödposten kan betalas efter att den årliga ekokontrollen av produktionen har gjorts och efter att övervakningarna av jordbruksstöd har gjorts.

Den andra posten av stödet och husdjursförhöjningen i sin helhet betalas årligen på våren efter respektive förbindelseår.

För betalning av ersättning förutsätts att beloppet av ersättning som betalas per förbindelse-

, avtals- eller ersättningsår per ersättningstagare och för varje enskild ersättning uppgår till minst 100 euro.

Ersättning kan beviljas och betalas under den tid som programmet för utveckling av landsbyg- den i Fastlandsfinland är i kraft inom ramen för de medel som anvisats i statsbudgeten.

Jordbrukaren kan i sin årliga stödansökan uppge en del av sina åkrar så att utbetalning av ersättning för ekologisk produktion inte söks för dem det aktuella året. För arealen i fråga krävs en skriftlig anmälan om att betalning av ersättning för ekologisk produktion inte söks för skiftet.

En ansökan om ekologisk produktion kan återtas helt eller delvis. Ansökan återtas med blan- kett 145. När det är i fråga av ekoersättning blanketten inlämnas till NTM-centralen. Man bör anmäla till NTM-centralen om man vill återta förbindelseansökan.

Åkerarealer för vilka ersättning betalas

Ersättning för ekologisk produktion kan betalas för ersättningsberättigande arealer som in- går i en ekoförbindelse och som årligen uppgetts i en stödansökan i enlighet med Livsme- delsverkets föreskrifter och som är i jordbrukarens besittning senast 15.6 under året i fråga.

Ersättning betalas för de förbindelseskiften som anmäls vara i ekologisk produktion eller i 1-3. årets omläggningsskede.

Ersättning för ekologisk produktion kan betalas för åkerareal som används till odling av åker- och trädgårdsväxter.

Om en gård har ingått en förbindelse om ekologisk produktion i fråga om enbart grönsaksod- ling på friland, betalas ersättning för ekologisk produktion årligen enligt den gröda som odlas.

Den högre ersättningen för frilandsgrönsaker betalas endast för de skiften där man anmält att dessa växter odlas. För de andra skiftena betalas en lägre ersättning i enlighet med stycke 6.2.

Om utvintringsskador förekommer på ett jordbruksskifte kan ersättning för ekologisk pro- duktion betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller kraven i statsrå- dets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren och att det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett växtbestånd som producerar en bärg- nings- och marknadsduglig skörd. Om det på huvuddelen av skiftet på grund av utvintrings- skador inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, kan ersättning inte betalas för skiftet, om det område som drabbats av utvintringsskada inte besås på nytt på våren.

Det minsta jordbruksskifte som berättigar till ersättning och för vilket ersättning för ekologisk produktion betalas är 0,05 hektar. Mindre skiften så kan ändå tas med i beräkningen av för- bindelsens minimiareal förutsatt att skiftets areal är minst 0,01 hektar.

Ersättningens belopp

I ersättning för ekologisk produktion betalas 160 euro per år för förbindelseskiftena. För jord- brukare som ingått förbindelse om ekologisk husdjursproduktion betalas i ersättning (160+134) 294 euro per hektar. För skiften där man odlar sådana frilandsgrönsaker som upp- tas i bilaga 1 betalas 600 euro per hektar och år de år då de sagda växterna odlas.

Dessutom ersättning för odling av frilandsgrönsaker betalas inte ersättning för ekologisk hus- djursproduktion för samma areal.

Åkerarealer för vilka ersättning inte betalas

Ersättning för ekologisk produktion betalas inte för åkerareal där det odlas rörflen i energi- produktionssyfte, trädgårdsland, permanenta växthusarealer, tillfälligt icke odlade områden samt icke odlad åkerareal.

För produktion av skogsträdsplantor, arealer med vedartade energigrödor, julgransodling och annan hampa än sådan som berättigar till av EU helt finansierat stöd betalas inte ersättning för ekologisk produktion.

Ersättning betalas inte för arealer som omfattas av miljöersättningens skiftesspecifika åtgärd skyddszon, miljöavtal om skötsel av åker för tranor, gäss och svanar, miljöstödets specialavtal om anläggning och skötsel av skyddszon enligt programperioden 2007-2014, skötsel av mång- funktionell våtmark, främjande av naturens och landskapets biologiska mångfald eller lång- varig vallodling på torvjord eller miljöstödets specialavtal om anläggning och skötsel av skyddszoner enligt programperioden 2000-2006.

7. Förbindelseareal och ersättningsberättigande skiften

Förbindelsearealen och den ersättningsberättigande åkerarealen avviker från varandra. Förbindelsearealen

• är ersättningsberättigande åkerareal

• betalas ersättning för ekologisk produktion Ersättningsberättigande

• är egenskap för ett basskifte vars markanvändningsslag förblir åker

• kan också gälla ett skifte som inte omfattas av förbindelse

För ersättningsberättigande förbindelseareal betalas ersättning för ekologisk produktion. För ersättningsberättigande åkerareal betalas ingen ersättning om den inte ingår i förbindelsen.

Ett skifte förblir ersättningsberättigande fastän ekoersättning inte söks för skiftet, eller skiftet arrenderas ut eller säljs till en jordbrukare som inte har en gällande ekoförbindelse.

Ett skifte mister sitt ersättningsberättigande bara om det inte längre är åker till sitt markan- vändningsslag.

Xxxxx som omfattas av förbindelsen

Jordbrukaren ska iaktta basnivån på förbindelsearealen och minimikraven för ersättning för ekologisk produktion på hela sin gårdsbruksenhet, trots att ersättning för ekologisk produkt- ion endast kan fås för förbindelsearealen. Förbindelsevillkoren för ekologisk produktion ska iakttas på förbindelsearealen.

Om det sker ändringar i den åkerareal som jordbrukaren besitter ska kommunens landsbygds- näringsmyndighet årligen underrättas om ändringarna. Med ändringar avses också att ett så- dant ersättningsberättigande skifte som utreds nedan tas ur jordbruksanvändning.

Minimiareal och minimidjurantal

Jordbrukaren kan ingå en förbindelse förutsatt att han eller hon 15.6.2020 besitter minst 5 hektar, eller vid odling av trädgårdsväxter 1 hektar sådan åker som berättigar till ersättning eller som kan godkännas som ersättningsberättigande. Med trädgårdsväxter avses de fri- landsgrönsaker som anges i bilaga 7.

Dessutom ska jordbrukaren följa de krav på omläggning av förbindelseskiftena till ekologisk odling som anges i avsnitt 5.2.

I minimiarealen kan man beakta sådana ersättningsberättigande skiften vars areal är minst 0,01 hektar.

Ersättningsberättigande skiften

Som ersättningsberättigande skiften betraktas alla skiften som berättigade till ersättning året före ansökan om förbindelse, förutsatt att de har förblivit ersättningsberättigande.

Skiften som ansöks om att bli ersättningsberättigande

I statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) fastställs de skiften som kan bli ersätt- ningsberättigande. Sådana skiften är:

- skiften som år 2013 var stödberättigade i fråga om miljöstöd för jordbruket, kompensat- ionsbidrag eller nordligt stöd och

- skiften på vilka det fanns jordbruksskiften år 2013 eller 2014 och som 2014 inte berättigade till miljöstöd för jordbruket och kompensationsbidrag och:

1) som har betalats miljöstöd för jordbruket eller kompensationsbidrag under något av åren 1995–2013,

2) som har anmälts i stödansökan under något av åren 1995–2004,

3) som 2004 har anmälts på blankett nummer 175 som har godkänts av jord- och skogs- bruksministeriet, eller tai

4) som har omfattats av ett tjugoårigt avtal om miljöspecialstöd för jordbruket som avses i 10 § i statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket (760/1995).

Som ersättningsberättigande areal godkänns inte ett skifte vars ersättningsberättigande har överförts till ett annat skifte som inte berättigar till ersättning i de fall som avses i punkterna 1-4.

Ägoregleringsskiften

I samband med den samlade stödansökan kan ersättningsberättigande enligt prövning bevil- jas också s.k. ägoregleringsskiften, dvs. åkerareal som inte berättigar till ersättning och vars markanvändningsslag är åker och som den jordbrukare som ingår förbindelsen har kommit i besittning av genom en sådan ägoreglering som fastställts i en nyskiftesplan enligt 88 § i fas- tighetsbildningslagen (554/1995). Detta förutsätter att nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och ägorna tagits i besittning i överensstämmelse med den.

Xxxx ersättningsberättigande åkerarealer av detta slag som kommit i jordbrukarens besittning kan dock godkännas som ersättningsberättigande endast om ersättningsberättigande åkera- realer enligt en nyskiftesplan som vunnit laga kraft har utgått ur jordbrukarens besittning.

Skiften som inte godkänns berättiga till ersättning

Som ersättningsberättigande åkerareal godkänns inte areal som inte odlas, naturbete och naturäng samt öppen hagmark. Som areal som inte odlas betraktas skiften som inte utgör icke odlad åker som sköts eller skiften som tillfälligt inte odlas. Områden som varaktigt har tagits ur odling eller som annars har varit permanent icke odlade eller som ännu inte har använts till odling godkänns inte som områden som tillfälligt inte odlas. Om ett skifte som uppgetts som stödberättigande efter det första förbindelseåret uppges vara icke odlat eller konstateras vara sådant vid en kontroll, räknas det in i avförandet av areal ur förbindelsen.

Inverkan av den årliga ansökningsförordningen

I statsrådets förordning om ansökan om programbaserade jordbrukarersättningar, som utfär- das årligen, meddelas om det är möjligt att ansöka om ersättningsberättigande.

8. Möjligheterna att ändra förbindelsearealen

Att foga skiften till förbindelsen

Till ekoförbindelsen kan fogas en åkerareal som har ingått i en annan jordbrukares ekoförbin- delse och jordbrukaren har uppgett skiftet i sin årliga stödansökan under det föregående för- bindelseåret. Sådana skiften kan fogas till förbindelsen utan begränsning.

Två jordbrukare som vardera har ingått en förbindelse om ekologisk produktion kan sinsemel- lan under förbindelseperioden byta ersättningsberättigande areal som omfattas av förbindel- serna.

Till en ny ekoförbindelse kan obegränsat fogas sådana ersättningsberättigande arealer som anges i avsnitt 7.3 och arealer som kan godkännas som ersättningsberättigande det år förbin- delsen söks.

Senare, under det andra, tredje, fjärde, femte och sjätte förbindelseåret, kan nämnda arealer fogas till ekoförbindelsen med beaktande av anslagen i statsbudgeten, om arealen i fråga är högst 5 hektar. Om en areal som omfattas av en förbindelse är mindre än 5 hektar, kan den areal som ska fogas till förbindelsen vara högst 1 hektar.

Om storleken på den areal som ska fogas till förbindelsen överskrider ovan nämnda hektar- gränser, får jordbrukaren ingå en ny miljöförbindelse i samband med den årliga stödansök- ningen inom gränserna för anslagen i statsbudgeten. Om en ny förbindelse inte kan ingås, ska åkerarealerna odlas utan ersättning i enlighet med förbindelsevillkoren.

Inverkan av den årliga ansökningsförordningen

I statsrådets förordning om ansökan om programbaserade jordbrukarersättningar, som utfär- das årligen, meddelas om vilka skiften kan fogas till förbindelsen.

Avförande av areal ur en ekoförbindelse

Förbindelseareal kan under förbindelseperioden utan påföljder överföras till en annan jord- brukare som har en ekoförbindelse eller till en jordbrukare som inte har en ekoförbindelse.

Om det uppges att ett ersättningsberättigande skifte, som omfattas av en ekoförbindelse och som är och förblir i jordbrukarens besittning, efter det första förbindelseåret är icke odlat eller det vid kontroll konstateras att det är icke odlat, betraktas skiftet som areal som avförts ur förbindelsen och det förlorar sin rätt till ersättning och blir föremål för återkrav. Även åker- areal som omfattats av en ekoförbindelse och som tas ur jordbruksanvändning på ett sätt som avses i 7 § i statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga

jordbrukare (234/2015) betraktas som areal som har avförts ur förbindelsen och den förlorar sin rätt till ersättning. En jordbrukare ska återbetala ersättning som har utbetalats för sådan åkerareal som avförts ur förbindelsen.

En jordbrukare är inte ansvarig för om ett basskifte förlorar sin rätt till ersättning efter att besittningsöverföring har skett. Den ersättning som betalats för arealen återkrävs då inte av den föregående jordbrukaren som ingått förbindelse.

Fogande av areal till ett ersättningsberättigande basskifte

Till ett basskifte som omfattas av en förbindelse om ekologisk produktion kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten på ansökan av jordbrukaren varje år fogas högst 0,1 hektar sådan åkerareal eller permanent gräsmark som används som åkermark för vilken jordbrukaren inte tidigare har haft rätt till ersättning för ekologisk produktion.

I statsrådets förordning om ansökan om programbaserade jordbrukarersättningar, som utfär- das årligen, meddelas om det är möjligt att lägga till dylika arealer.

Byte av ersättningsberättigandet

En jordbrukare kan genomföra ett byte av rätten till ersättning mellan ersättningsberätti- gande areal och icke ersättningsberättigande areal som kan läggas om till ekologisk produkt- ion. En förutsättning är att den rätt till ersättning som byts ut omfattar hela basskiftet. Bass- skiftet kan i samband med bytet delas.

Rätten till ersättning får inte bytas, om den areal som bytet gäller är mindre än 0,5 hektar per lägenhet. Rätten till ersättning får inte bytas, om bytet leder till att den ersättningsberätti- gande arealen ökar. En rätt till ersättning får bytas endast så att bytet är bestående. Rätten till ersättning får bytas endast mellan arealer som ägs av jordbrukaren.

Ansökan om byte av ersättningsberättigandet görs med blankett 471.

9. Överföring och avslutande av förbindelsen

Överföring av en förbindelse eller en del av en förbindelse ska sökas inom 15 arbetsdagar från det att ägande- eller besittningsrätten till det område som är föremål för överföringen har överförts.

Om hela förbindelsearealen eller en del av den överförs till en annan person under förbindel- sens giltighetstid, kan den andra personen fortsätta med förbindelsen på den överförda are- alen. Om den andra personen inte fortsätter med förbindelsen på den överförda arealen, för- faller förbindelsen i fråga om den överförda arealen och den överförda arealen blir inte före- mål för återkrav.

Vid överföring av en förbindelse ska mottagaren av förbindelsen, innan förbindelsen över- förs, uppfylla de förutsättningar som fastställts för aktörer som ingår förbindelse (observera särskilt kravet på utbildning).

Frånträdande och förfall av förbindelse

Förfall

En förbindelse förfaller utan återkrav om den ersättningsberättigande arealen till följd av överföring av förbindelse eller en del av en förbindelse sjunker under den minimiareal som krävs. Förfall av förbindelse leder inte till återkrav.

Frånträdande

En jordbrukare kan frånträda förbindelsen, om skiftena som är i sin besittning överförs till en annan jordbrukare och förbindelsens minimiareal fylls inte efter överföringen (förfall).

Om en jordbrukare skriftligen frånträder förbindelsen före förbindelseperiodens utgång på någon annan orsak återkrävs den utbetalda ersättningen. Utbetald ersättning återkrävs dock inte i följande fall:

Frånträdelsen av förbindelsen beror på force majeure eller ett oöverstigligt hinder. I synner- het följande situationer betraktas som sådana:

a) stödmottagarens död,

b) långvarig arbetsoförmåga hos stödmottagaren,

c) en allvarlig naturkatastrof som i stor omfattning påverkar jordbruksföretaget,

d) oavsiktlig förstörelse av byggnaderna för djur på jordbruksföretaget,

e) en epizooti eller en växtsjukdom som drabbar hela eller en del av jordbrukarens djurbe- sättning respektive grödor, eller

f) expropriation av hela eller en stor del av jordbruksföretaget, om denna inte kunde förutses den dag då ansökan lämnades in.

Sökanden ska för NTM-centralen visa upp tillräckliga skriftliga bevis på force majeure. Till ex- empel i fråga om arbetsoförmögenhetspension är ett läkarutlåtande om sökandens hälsotill- stånd ett sådant bevis.

Ersättningen för ekologisk produktion minskas till den del merkostnader eller inkomstbortfall som kompenseras genom ersättningen inte förverkligats innan det oöverstigliga hindret eller de exceptionella omständigheterna uppstått.

Med frånträdande av förbindelse avses också en situation där den som ingått förbindelsen om ersättning inte ansöker om årlig utbetalning och detta inte beror på force majeure eller en exceptionell omständighet som avses ovan. I ett sådant fall hör NTM-centralen sökanden innan man eventuellt återkräver ersättningen och fattar beslut om att förbindelsen upphör.

Om man vill att förbindelsen ska förbli i kraft ska utbetalning av ersättningen sökas också i det fall att det inte är möjligt att betala ekoersättning för året i fråga (t.ex. om hela åkerarealen har anmälts som sådan icke odlad åker som sköts för vilken ekoersättning inte betalas).

Jordbrukaren ska göra en skriftlig anmälan om frånträdandet av förbindelsen till NTM-cen- tralen. Anmälan ska göras inom 15 arbetsdagar från händelsen. NTM-centralen fattar beslut om att befria jordbrukaren från iakttagandet av förbindelsen.

10. Förvägran av förbindelse och ersättning

En förbindelse behöver inte godkännas och ersättning behöver inte beviljas, om förhållanden eller åtgärder, i syfte att få ersättning, har getts en sådan form som inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte. En förbindelse behöver inte heller godkännas, om sökanden under förbindelseperioden har frånträtt en motsvarande förbindelse och det inte har gått två år sedan förbindelsen frånträddes.

11. Avslag på ansökan och försenad ansökan

Om ansökan inte har fyllts i omsorgsfullt och alla nödvändiga uppgifter lämnats kan ansökan avslås.

Om ansökan eller anmälan om djurantal har lämnats in efter den föreskrivna sista ansöknings- dagen minskas utbetalningen med 1 % per varje arbetsdag som ansökan var försenad (må- fre, utom helgdagar). Ansökan avslås om den är mer än 25 dygn försenad (alla kalenderdagar medräknade). Bestämmelser om avslag och försening ingår i förordningarna (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 640/2014.

12. Ersättningstagarens anmälningsskyldighet

Ersättningstagaren skall lämna den landsbygdsnäringsmyndighet som beviljar stöd korrekta och tillräckliga uppgifter om förutsättningarna för beviljande och utbetalning av stöd.

En jordbrukare eller dennes rättsinnehavare ska utan dröjsmål och senast inom 15 arbetsda- gar underrätta den NTM-centralen som har beviljat ersättningen om sådana förändringar i förhållandena som gäller ersättningstagaren, förbindelsen, gårdsbruksenheten eller den un- derstödda verksamheten vilka kan påverka ersättningsbeloppet eller medföra att ersätt- ningen ska återkrävas eller dras in. Sådana förändringar är till exempel försäljning eller arren- dering av hela gården eller en del av gården till en annan jordbrukare eller ändringar som har göra med ekoövervakning av gården eller gårdens husdjur.

Sändande av uppgifter

För att göra det möjligt att följa upp och utvärdera Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (2014-2020) förbinder sig en ersättningstagare som genomför åtgärder inom programmet att på begäran lämna uppgifter om verkningarna av den åtgärd som er- sätts.

13. Förvaring av dokument

Den som mottar ersättning för ekologisk produktion ska bevara handlingar, anteckningar och intyg som gäller villkoren för ersättningen och som inte sänds till den myndighet som beviljar ersättningen i minst fyra år efter det att förbindelse upphörde.

14. Övervakning och påföljder

Jordbrukaren ska årligen i samband med ansökan om arealstöd lämna kommunens lands- bygdsnä-ringsmyndighet de uppgifter och utredningar som jord- och skogsbruksministeriet och Livsmedels-verket har bestämt.

De myndigheter som övervakar ersättningen har rätt att utföra sådana inspektioner som gäl- ler er-sättningstagarna och som behövs för tillsynen över iakttagandet av förutsättningarna och villkoren för beviljande, utbetalning och användning av ersättning.

Vid tillsynen kontrolleras arealerna samt iakttagandet av villkoren på det sätt som förutsätts i Euro-peiska unionens rättsakter och den nationella lagstiftningen.

Jordbrukaren är skyldig att utan ersättning för den som utför inspektion lägga fram alla hand- lingar som gäller ersättningen samt att även i övrigt bistå vid inspektionen. I den omfattning som tillsyns-uppgiften kräver har den som utför inspektion rätt att inspektera jordbrukarens husdjursbyggnader, djur, odlingar och övriga områden som ersättningen gäller, produktions- och förädlingsanläggningar, lager samt övriga förutsättningar för att ersättning ska beviljas och betalas ut. Inspektionen ska dock utföras med hänsyn till hemfriden.

Ersättningen minskas på basis av arealfel. Ersättningen minskas eller ersättningen betalas inte ut, om detta krävs i Europeiska unionens lagstiftning eller om jordbrukaren inte har iakttagit de ersättningsvillkor som grundar sig på förbindelsen. Det belopp med vilket ersätt- ningen minskas påverkas av hur allvarlig, omfattande och varaktig försummelsen av ersätt- ningsvillkoren är. Överträdelser av bestämmelserna som upptäcks vid ekokontrollens in- spektioner kan också leda till att ersättningen minskas.

Om överträdelsen av ersättningsvillkoret är allvarlig eller om jordbrukaren har lagt fram för- falskade bevis för att få ersättning eller inte lämnat de uppgifter som behövs, utesluts jord- brukaren från ersättningen för ekologisk produktion för det aktuella året och året därpå.

Ersättning som betalats ut felaktigt eller utan grund ska återkrävas om villkoren för beviljande eller utbetalning av ersättning inte har uppfyllts, villkoren för ersättning inte har följts, jord- brukaren har lämnat felaktig eller bristfällig information som i väsentlig grad har påverkat beviljandet eller utbe-talningen av ersättningen, jordbrukaren vägrar bistå vid inspektion, el- ler Europeiska gemenskapens lagstiftning kräver det.

Återkrav av ersättning för ekologisk produktion kan utsträckas också till tidigare år. Återkrav med anledning av arealfel kan utsträckas till de fyra föregående åren. Påföljderna av brister i villkoren för miljöersättning kan fastställas retroaktivt ända till det år då förbindelsen började.

15. Stödets offentlighet

Uppgifterna om miljöersättningen är offentliga och ges av den behöriga myndigheten på be- gäran. EU kräver att medlemsstaten i ett sökverktyg publicerar uppgifter om stöd ur Europe- iska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsut- veckling (EJFLU) som har betalats till stödtagarna, inbegripet privatpersoner. Genom offent- liggörandet av privatpersoners stöduppgifter avser kommissionen öka transparensen när det gäller användningen av medel ur landsbygdsfonderna.

BILAGA 1 Frilandsgrönsaker

Trädgårdsärt, buskböna, vitkål (huvudkål), kinakål, blomkål, morot, kålrot, rova, rotselleri, palsternacka, sticklök, purjo, frilandsgurka, pumpa, spenat, huvudsallat, rabarber, rödbeta, gulbeta, matlök (inkluderar rödlök och jättelök), rödkål, savojkål (kruskål), brysselkål, broccoli, kålrabbi, bladselleri, zucchini, isbergssallat, dill, persilja, vitlök, melon, nyzeeländsk spenat, övriga grönsaker, sparris, örtväxter (under eller över 5-åriga), sallat.

BILAGA 2 Avsalugrödor

Höstvete, hösthavre, vårvete, durumvete, höstspeltvete, vårspeltvete, vår- och höstrågvete, vårråg, höstråg, foderkorn, maltkorn, höstkorn, havre, blandade grödor (spannmål), blandade grödor (spannmål och oljeväxter), bovete, hirs, quinoa, majs, sockermajs, övriga spannmål, matärt, foderärt, blandade grödor (proteingrödor och oljeväxter), blandade grödor (protein- grödor och spannmål), bondböna, sojaböna, blålupin, matpotatis, matindustripotatis, stärkel- sepotatis, tidig potatis, utsädespotatis, sockerbeta, tobak, fibernässla, oljedådra (Camelina), vårrybs, höstrybs, vårraps, höstraps, solros, blandade grödor (oljeväxter), humle, fiberhampa, oljehampa, oljelin, spånadslin, frökryddor och medicinalväxter, groblad, kummin, senap, me- dicinalvide, rödklint (för energiproduktion), trädgårdsärt, buskböna, vitkål (huvudkål), kinakål, blomkål, morot, kålrot, rova, rädisa, rotselleri, palsternacka, sticklök, purjo, frilands- gurka, pumpa, spenat, sallat (släkten Lactuca), rabarber, rödbeta, gulbeta, matlök (inkluderar rödlök och jättelök), rödkål, savojkål (kruskål), brysselkål, broccoli, kålrabbi, bladselleri, zuc- chini, cicoria (släkten Cichorium), fänkål, grönkål, dill, persilja, vitlök, melon, nyzeeländsk spe- nat, pepparrot, jordärtskocka, mangold, kronärtskocka, koriander, övriga grönsaker, sparris, äpple, rönnbär (för bärproduktion), päron, övriga frukter, plommon, havtorn, körsbär, vindruva, svarta vinbär, röda vinbär, vita vinbär, krusbär, hallon och åkerbärshallon, jord- gubbe, åkerbär, buskblåbär, bäraronia, saskatoon (bärhäggmispel), övriga bärväxter,

prydnadsväxter (under eller över 5-åriga), snittgrönt och barrväxter till snitt (under eller över 5-åriga), plantskolor (under eller över 5-åriga, bär-, frukt- och prydnadsväxter), örtväxter (un- der eller över 5-åriga), honungsfacelia, linser och växter honungsprodvuktion. Övervakad pro- duktion av följande fröväxter: klöver, engelskt rajgräs, italienskt rajgräs, rörsvingel, timotej, ängssvingel.

Proteingrödor som användas i blandade grödor ska vara proteingrödor som nämns i denna bilagan.

BILAGA 3 Tvärvillkorens föreskrivna verksamhetskrav

De författningar som anges här kan ändras. Jordbrukaren förbinder sig till att följa gällande författningar och rättsakter.

Författningar och rättsakter om föreskrivna verksamhetskrav som gäller miljön, klimatför- ändringen och markens odlingskick

Verksamhetskrav	Europeiska unionens bestämmelse	Nationell verkställighetsbestäm- melse eller kompletterande bestäm- melse som ska följas
1.	Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jord- bruket, artiklarna 4 och 5	Statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) 5 §, 7 § 1 och 5-8 mom., 8 §, 10 § 1-3, 5-8 och 10 mom. samt 11-13, 15 och 16 §
2.	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar, artik- larna 3.1, 3.2 punkt b, 4.1 punkt 2 och 4	Naturvårdslag (1096/1996) skydds- beslut med stöd av 9 §, 13, 15 ock 17 §, 24 och 25 §, skyddsbeslut om fåg- lar med stöd av 47 §, beslut med stöd av 64 a och 65 b § samt 65 c §
3.	Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livs- miljöer samt vilda djur och växter, artikel 6.1 och 6.2	Naturvårdslag (1096/1996) skydds- beslut med stöd av 9 §, 13, 15 ock 17 §, 24 och 25 § i fråga om områden som avses i 64 § 1 mom. 2 punkten, beslut med stöd av 64 a och 65 b § samt 65 c §

Föreskrivna verksamhetskrav som gäller folkhälsa, djurhälsa och växtskydd

Verksamhetskrav

Europeiska unionens bestämmelser

Nationella genomförandebestämmelser el- ler kompletterande bestämmelser

Europaparlamentets och rådets förord-

ning (EG) nr 178/2002 om allmänna

Livsmedelslagen (23/2006), 22 §

principer och krav för livsmedelslagstift- ning, om inrättande av Europeiska myn- digheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsme- delssäkerhet, artiklarna 14, 15, 17.1*,

samt artiklarna 18, 19 och 20

*så som den genomförts i synnerhet ge- nom följande bestämmelser:

Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 470/2009 om gemenskaps- förfaranden för att fastställa gränsvär- den för farmakologiskt verksamma äm- nen i animaliska livsmedel samt om upp- hävande av rådets förordning (EEG) nr 2377/90 och ändring av Europaparla- mentets och rådets direktiv 2001/82/EG och Europaparlamentets och rådets för- ordning (EG) nr 726/2004, artikel 14

Kommissionens förordning (EU) nr 37/2010 om farmakologiskt aktiva sub- stanser och deras klassificering med av- seende på MRL-värden i animaliska livs- medel, bilagan

Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshy- gien, artikel 4.1 samt punkt 4 leden g, h och j, punkt 5 leden f och h och punkt 6 i avsnitt II i del A i bilaga I samt punkt 8 leden a, b, d och e och punkt 9 leden a och c i avsnitt III i del A i bilaga I

Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, artikel 3.1 samt punkt 1 leden b, c, d och e, punkt 2 le- den a i, ii och iii, leden b i och ii samt led

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om livsmedelshygienen vid primärprodukt- ion av livsmedel (1386/2011), 5 § 2 och 3 mom. och 7 §, ingressen till bilaga 1 samt i bilaga 2 kap. 4 punkt 4.2 underpunkterna

1—3, punkt 4.3 underpunkterna 1, 2 och 6

Lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014), förbud mot användning av lä- kemedel, läkemedelssubstanser och läke- medelspreparat som föreskrivits med stöd av 8 och 9 § samt 10 § 1 mom., 11 § och

12 § 1—3 mom.

Statsrådets förordning om förbud mot an- vändningen av vissa läkemedelssubstanser för djur (1054/2014), 4 § punkt 5

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om användning och överlåtelse av läkeme- del för behandling av djur (948/2014), bi- laga 2 kap. 1 punkt 4

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om journalföring av medicinering av pro- duktionsdjur (949/2014), 4 och 5 §

	c och punkterna 3, 4 och 5 i kapitel I i avsnitt IX i bilaga III, punkterna 1, 2, 3 och 4 i del A i kapitel II i avsnitt IX i bi- laga III och punkt 1 leden a och d, punkt 2, punkt 4 leden a och b i del B i kapitel II i avsnitt IX i bilaga III, samt punkt 1 i kapitel 1 i avsnitt X i bilaga III Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 183/2005 om fastställande av krav för foderhygien, artikel 5.1 samt punkt 4 leden e och g i avsnitt I i del A i bilaga I och punkt 2 leden a, b och e i av- snitt II i del A i bilaga I, artikel 5.5 samt punkterna 1 och 2 i bilaga III samt artikel 5.6 Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG, artikel 18
5	Rådets direktiv 96/22/EG om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av ß-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG, artikel 3 leden a, b, d och e samt artiklarna 4, 5 och 7	Lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014), 10 § 1 mom. Jord- och skogsbruksministeriets förordning om journalföring av medicinering av pro- duktionsdjur (949/2014), 4 och 5 § Statsrådets förordning om förbud mot an- vändningen av vissa läkemedelssubstanser för djur (1054/2014), 4 § punkterna 1—4 och 6—7 §
6	Rådets direktiv 2008/71/EG om identifi- kation och registrering av svin, artik- larna 3, 4 och 5	Lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010), 9, 11, 19 och 21 § Jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering av svin (720/2012), 5—8 §
7	Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och regi- strering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97, artiklarna 4 och 7	Lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010), 13, 19 och 21 § Jord- och skogsbruksministeriets förord- ning om märkning och registrering av nöt- kreatur (1391/2006), 6—10, 14 och 15 §
8	Rådets förordning (EG) nr 21/2004 om upprättande av ett system för identifie- ring och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr	Lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010), 13, 19 och 21 §

1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG, artiklarna 3—5

Jord- och skogsbruksministeriets förord- ning om märkning och registrering av får och getter (469/2005), 6, 8—10, 13 och

14 §

Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kon- troll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati, artiklarna 7, 11—13 och 15

Lagen om djursjukdomar (441/2013), 14 och 19 §, samt beslut om bekämpning av transmissibel spongiform encefalopati som fattats med stöd av 4 kap.

Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG, första och andra meningen i artikel 55

Föreskrivna verksamhetskrav som gäller djurskydd

Verksam- hetskrav

Europeiska unionens bestämmelser

Nationella genomförandebestämmelser eller kompletterande bestämmelser

11, 12, 13

Rådets direktiv 2008/119/EG om faststäl- lande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, artiklarna 3 och 4

Rådets direktiv 2008/120/EG om faststäl- lande av lägsta djurskyddskrav vid svinhåll- ning, artiklarna 3 och 4.1

Rådets direktiv 98/58/EG om skydd av ani- malieproduktionens djur, artikel 4

Djurskyddslagen (247/1996), första och andra

meningen i 3 § 1 mom., 4—5 §, andra och

tredje meningen i 6 § 1 mom., 7 § (svin, höns, broilrar), 26 a §, 26 b § (broilrar) samt 26 c § 3 och 4 mom. (djurtätheten för broilrar)

Djurskyddsförordningen (396/1996), 1 §, 2 § med undantag för sista meningen i 1 mom., 3—4 och 6—11 §, 14 § punkt 6 a och 23 §

Bestämmelser i artspecifika förordningar

Statsrådets förordning om skydd av nötkrea- tur (592/2010) med undantag för andra och

tredje meningen i 3 § 3 mom., sista meningen i 4 § 1 mom., 5 § 3 mom., 6 § 5 mom., 9 § 1

mom., sista meningen i 11 § 2 mom., 11 § 3

och 4 mom., 12 § 2 mom. och 15—17 §

Statsrådets förordning om skydd av svin (629/2012) med undantag för andra me-

ningen i 4 § 4 mom., 4 § 5 och 6 mom. och 5 §

4 mom.

Statsrådets förordning om skydd av får

(587/2010) med undantag för 3 § 2 mom.,

sista meningen i 5 § 1 mom., sista meningen i 5 § 2 mom., sista meningen i 7 §, sista me-

ningen i 9 § 2 mom., 9 § 3 mom., första och

tredje meningen i 10 § 1 mom., 10 § 2 mom.

samt 13—15 §

Statsrådets förordning om skydd av getter

(589/2010) med undantag för 3 § 2 mom.,

sista meningen i 5 § 1 mom., sista meningen i 5 § 3 mom., 7 § 2 mom., sista meningen i 9 § 2

mom., 9 § 3 och 4 mom. samt 12 och 13 §

Statsrådets förordning om skydd av hjortar i hägn (590/2010) med undantag för första me- ningen i 3 § 2 mom.

Statsrådets förordning om skydd av strutsfåg- lar (676/2010) med undantag för andra me- ningen i 3 § 1 mom., sista meningen i 3 § 2 mom. och första och tredje meningen i 3 § 5 mom., andra och tredje meningen i 4 § 1 mom., de andra meningarna än den första meningen i 6 § 3 mom., 6 § 4 mom., sista me-

ningen i 8 § 1 mom., 8 § 2 och 3 mom., 9 § 1 och 2 mom., sista meningen i 9 § 3 mom. samt 11 §

Statsrådets förordning om skydd av höns (673/2010) med undantag för sista meningen i 3 § 3 mom., 4 § 4 mom., sista meningen i 5 §

1 mom., 8 § 2 mom., 11 § 4 mom. och 14 §

Statsrådets förordning om skydd av hästar (588/2010) med undantag för 2 § 4 mom., andra meningen i 3 § 3 mom., sista meningen i 4 § 1 mom., 6 § 3 mom. och 8 § 1, 3 och 4 mom.

Statsrådets förordning om skydd av bison i hägn (591/2010)

Statsrådets förordning om skydd av pälsdjur (1084/2011) med undantag för de andra me- ningarna än den första meningen i 3 § 1 mom., 3 § 2 mom., andra meningen i 3 § 4

mom., 4 § 5 mom., 8 § 1 mom., 9 § 2—4 mom. samt 10 § och 12 §

Statsrådets förordning om skydd av ankor och gäss (675/2010) med undantag för sista me- ningen i 3 § 3 mom., 3 § 4 mom., andra me- ningen i 4 § 1 mom., de andra meningarna än

den första meningen i 4 § 2 mom., 5 § 3

mom., 8 § 3 mom. samt 9 § 1—3 mom.

Statsrådets förordning om skydd av kalkoner

(677/2010) med undantag för 3 § 3 och 5

mom., 4 § 1 mom., sista meningen i 4 § 2

mom., 5 § 4 mom., 6 § 5 mom., 8 § 3 och 4 mom. samt 9 §

Statsrådets förordning om skydd av broilrar (375/2011) med undantag för kravet om en sammanhängande mörkerperiod i sista me- ningen i 3 § 3 mom., 4 § 4 mom., sista me-

ningen i 4 § 5 mom. samt 9 §, 11—16, 18 och

19 §

BILAGA 4 Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren (4/2015) med ändringar

De krav som anges här kan ändras. Jordbrukaren förbinder sig att följa gällande krav. Motverkande av markerosion

På jordbruksmark längs med vattendrag och utfallsdiken ska det lämnas en minst en meter bred obe- arbetad dikesren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel får spridas. Dikesren behöver dock inte lämnas om

1) det mellan jordbruksmarken och vattendraget eller utfallsdiket alltid finns i genomsnitt minst 10 meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område och vatt- net inte når fram till jordbruksmarken ens vid översvämning,

2) jordbruksmarken ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet pumpas bort eller leds bort på något annat motsvarande sätt.

Vid svåra ogräsfall är det tillåtet att på dikesrenar punktbekämpa ogräs med växtskyddsmedel. Om växtligheten på en dikesren skadas eller förstörs under vintern, i samband med punktbekämpning av ogräs eller arbeten med iståndsättning av diken, eller av någon annan motsvarande anledning, eller om det är fråga om ett skifte som första gången tas i odlingsbruk och på vars dikesren det inte finns vallväxtlighet från tidigare, ska vallväxtlighet sås så snart omständigheterna medger det.

Xxxx odlad åker som sköts

Xxxx odlad åker som sköts avser en trädesåker som inte används för produktion. Xxxx odlade åkrar som sköts ska vara täckta av grönträda eller stubbträda och växtbeståndet ska förnyas vid behov, om inte någon annat föreskrivs nedan. Om det på ett åkerskifte inte finns grönträda från tidigare ska det sås senast den 30 juni. Om sådden på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden ske genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd. När en grönträda sås in ska en tillräcklig mängd frön användas i syfte att åstadkomma ett täckande växtbestånd.

Xxxx odlade skiften som sköts och som finns på grundvattenområden ska vara täckta av växtlighet. Då en ny icke odlad åker som sköts anläggs på ett grundvattenområde får högst 20 % av fröblandningens vikt utgöra frö av klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta, sötväppling och andra motsvarande kvä- vefixerande växter. Jordbrukaren ska skiftesvis anteckna innehållet i den fröblandning som använts.

Undantag från kravet på växttäcke på en icke odlad åker som sköts får göras av särskilda skäl, till ex- empel om åkerns kulturtillstånd förbättras genom bekämpning av svåra ogräs, iståndsättningsåtgär- der av kortvarig natur vidtas, det är fråga om force majeure eller exceptionella omständigheter eller det finns något annat särskilt skäl till undantag. En icke odlad åker som sköts får bestå av svartträda endast av de särskilda skäl som nämns ovan. Iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur är till exempel täckdikning, kalkning, grävning och rensning av diken samt andra motsvarande åtgärder. Från kravet på växttäcke får avvikas endast i den omfattning som en iståndsättningsåtgärd av kortvarig natur för- utsätter.

Undantag från kravet på växttäcke på en icke odlad åker som sköts får inte göras, om det är fråga om ett skifte som första gången tas i odlingsbruk.

Spridning av ogräs ska förhindras på en icke odlad åker som sköts. Ogräs får bekämpas kemiskt endast då du förbättrar åkerns kulturtillstånd eller i samband med att växtligheten avslutas från och med 1.9.

Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Flerårig grönträda får gödslas endast i samband med anläggandet. Mängden kvävegödsel får utgöra högst 50 % av de maximimängder för gödsling för övriga sädesslag som avses i bilaga 5.

Växtligheten på en icke odlad åker som sköts kan avslutas antingen kemiskt eller mekaniskt från och med 1.9. Växtligheten kan avslutas tidigast 15.7, om det på åkern sås vallväxter eller växter som ska sås eller planteras på hösten. Eventuell bearbetning och gödsling av åkern ska då ske i samband med sådden eller planteringen.

Om en icke odlad åker som sköts har anmälts såsom en grön- eller stubbträda som utgör en areal med ekologiskt fokus enligt förgröningsstödet får växtligheten till skillnad från det ovan sagda avslutas och

bearbetas tidigast 16.8, om det på arealen sås vallväxter eller växter som ska sås eller planteras på hösten.

Skötsel av odlad jordbruksmark

En odlad åker och en areal för permanent gröda ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. Odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen ska växtarter och växtsorter som lämpar sig för området användas och den utsädesmängd som sås ska vara tillräcklig. Sådden eller planteringen ska göras senast 30.6. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter1) som nämns nedan räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen. Om sådd eller plantering på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Om det likväl sås eller planteras sallatsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, spenat, dill, kålrabbi eller rova på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.

Vid odling av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär förutsätts det att det finns minst 15 000 plantor per hektar. Om de nämnda växterna odlas så, att plast inte används för att täcka markytan och de rev- plantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, ska planttätheten under den första vegetat- ionsperioden vara minst 11 000 plantor per hektar.

Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts 1 200 plantor per hektar, vid odling av hallon 2 800 plantor per hektar, vid odling av bäraroni, bärhäggmispel och havtorn 800 plantor per hektar, vid odling av buskblåbär 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd 400 plantor per hektar.

Permanent gräsmark och permanent betesmark får gödslas och brukas för bete på ett ändamålsenligt sätt. Vid behov kan växtligheten förnyas genom bearbetning och sådd av frön från gräsväxter och örtartat foder. Sådden ska utföras senast 30.6. Om sådd på grund av exceptionella väderleksförhål- landen inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden ske genast när förhållandena tillåter det. Om permanent betesmark, permanent gräsmark eller andra vallar används för betesgång ska markytan huvudsakligen förbli täckt av växtlighet samtidigt som betesgången får medföra jord- erosion endast i liten utsträckning. Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att skyddet för vilda fåglar och däggdjur beaktas.

På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och ogräsens spridning förhindras med hjälp av växel- bruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren ska förfara så, att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken vid behov hanteras så att det också följande år går att

anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig

skörd.

Bränning av stubb

Bränning av stubb är tillåten endast om det är nödvändigt med tanke på en lyckad sådd eller bekämp- ning av ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur.

Skyddsremsor

På jordbruksmark längs med vattendrag ska iakttas de gränser för förbud mot gödsling och spridning av stallgödsel som avses i 10 § 7 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014).

Bekämpning av flyghavre och lokor

På jordbruksmark som är smittad med flyghavre ska flyghavren bekämpas antingen kemiskt, meka- niskt, genom plockning eller med andra åtgärder i enlighet med lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002) och på Åland i enlighet med landskapslagen om bekämpning av flyghavre (ÅFS 1977:68). Den anvisning eller plan för bekämpning av flyghavre som den behöriga myndigheten har gjort upp ska följas.

På jordbruksmark ska jätteloka (Heracleum mantegazzianum), tromsöloka (Heracleum persicum) och bredloka (Heracleum sosnowskyi) bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder.

Skydd av grundvattnet

På en gårdsbruksenhet ska i jordbruksverksamheten såsom sådant skydd av grundvattnet som avses i miljöskyddslagen (527/2014) och 4 a § i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006). I fråga om sin egen gård bör jordbrukaren kontrollera att verksamheten på gården inte ger upphov till direkta eller indirekta utsläpp i miljön av farliga och skadliga ämnen enligt bilaga E i ovan nämnda förordning (1022/2006) (t.ex. från bränslen, smörjmedel eller växt- skyddsmedel).

Bevattning

Vid användning av bevattningsvatten ska bestämmelserna om tagandet av vatten i 4 kap. i vattenlagen (587/2011) följas.

Bibehållande av landskapselement

Trädgrupper och enstaka träd som är skyddade enligt 29 § 1 mom. 9 punkten i naturvårdslagen (1096/1996) ska bevaras, om de växer på en areal om högst 0,2 hektar på ett basskifte med jordbruks- mark, en dikesren på ett basskifte eller i området mellan angränsande basskiften. Dessutom ska såd- ana högst 0,2 hektar stora naturminnesmärken som avses i 23 § i naturvårdslagen bevaras, om de finns på ett basskifte, på en dikesren på ett basskifte eller i ett område mellan angränsande basskiften. Träden får inte beskäras under fåglars häckningstid från 1.5. till 30.6.

BILAGA 5 De årliga maximimängderna lösligt kväve (kg/ha) för olika grödor är följande:

Obs! En gård som ingått miljöförbindelse ska iaktta gödslingsgränserna enligt miljöförbindelsens gårdsspecifika åtgärd i fråga om gödsling med kväve och fosfor.

Gröda	Mineraljord	Organogena jordarter
Korn, havre och blandad spann- mål	160	120
Vårvete	170	130
Höstråg
-på hösten	30	30
-på våren	150	120
Vårråg	160	120
Höstvete, rågvete och speltvete
-på hösten	30	30
-på våren	170	140
Övriga sädesslag, blandningar av dem och andra jordbruksgrö- dor	160	120
Vall	250	210
Beten	210	170
Höstrybs och höstraps*	200	160
Höstrybs och höstraps	170	130
Xxx, majs, olje hampa och solros	150	110
Baljväxter	60	40
Sockerbeta	170	130
Tidig potatis	100	80
Stärkelsepotatis	130	90
Annan potatis	120	80
Kålväxter och purjo	250	210
Andra lökväxter	160	120
Rotfrukter	200	170
Krydd- och örtväxter	120	80
Andra grönsaks- och trädgårds- växter	210	170

Bär- och fruktväxter	140	100
Plantskoleproduktion	200	160

*Xxxxxxxx före ingången av september anses inte som höstgödsling, men den minskas från maximi- mängderna.

Om gödselmängden för lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året ska mängden delas upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna ska vara minst två veckor.

Från ingången av september får mängden lösligt kväve i stallgödsel från produktionsdjur och i orga- niska gödselfabrikat som sprids vara högst 35 kg/ha. Mängden lösligt kväve som spridits på hösten beaktas i sin helhet som en del av gödslingen av följande gröda.

BILAGA 6 Omvandlingstabell för omräkning av djur till husdjursenheter

Djurslag	Djurenheter (de)
Nötkreatur
- tjurar, stutar, andra nötkreatur över 2 år	1,0
- tjurar, stutar, andra nötkreatur 6 månader – 2 år	0,6
- tjurar, stutar, andra nötkreatur under 6 månader	0,4
Får och getter
- tackor, baggar, hongetter, bockar över 1 år	0,2
- lamm, killingar över 2-12 månader	0,06
Svin
suggor minst 8 månader	0,5
övriga svin 3-8 månader, avvanda grisar 0-3 månader 2/3 av åldersgruppen	0,3
galtar minst 8 månader	0,3
Fjäderfä
- varphöns mins 16 veckor	0,014
- broilrar	0,007
- kalkoner, gäss, ankor, änder, fasaner	0,03
- moderfåglar: broiler minst 18 veckor	0,02
- moderfåglar: kalkon minst 29 veckor	0,05
- moderfåglar: gäss minst 30 veckor	0,03
- moderfåglar: änder, fasaner minst 26 veckor	0,03
- moderfåglar: ankor minst 25 veckor	0,03

BILAGA 7 Trädgårdsväxter

Till trädgårdsväxter hänförs de jordbruksskiften där prydnadsväxter, grönsaker, frökryddor, krydd- och medicinalväxter odlas. Till prydnadsväxterna räknas ett- och fleråriga prydnadsväxter som odlas på friland för att användas som snittblommor eller eterneller. Till grönsaker hänförs också bland

annat dill, persilja, jordärtskocka och pepparrot samt fleråriga grönsaker såsom rabarber och sparris. Till frökryddor hänförs bland annat koriander, kummin och senapsväxter. Till krydd- eller medici-nal- växterna kan hänföras bland annat basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjan, ring- blomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äkta malört, gullris, libbsticka, maralrot, stor röd- malva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta mannablod, mannablod, kungsmynta, brunört, nässla (dock inte nässla som odlas för fiber), rudbeckia, gurkört, dragon, kämpar, mattram, vallört, finger- borgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, kryddtim- jan, turkisk drakblomma, kungsljus, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne, anisört och medicinalvide, då ett avtal om odlingen har ingåtts med en läkemedelsfabrik.

Till fleråriga trädgårdsväxter hänförs bland annat äppel, plommon, krikon, körsbär, päron, söta rönn- bär, jordgubbe, svarta vinbär, röda vinbär, vita vinbär, gröna vinbär, krusbär, hallon, åkerbärs-hallon, björnbär, åkerbär och allåkerbär, havtorn, buskblåbär, bäraronia, ros för produktion av nypon, ro- senkvitten, häggmispel, lingon, tranbär och hjortron. Med plantskoleväxter avses plantproduktion av fleråriga prydnadsväxter, det vill säga perenner, buskar och träd, samt plantproduktion av bär- och fruktväxter, till vilken hänförs också produktion av gatu- eller parkträdsodlingar. Till plantskoleväxter hänförs också fleråriga träd och buskar som odlas på åker och varav årligen på yrkesmässigt sätt bär- gas snittgrönt eller barrväxter till snitt. Plantskoleproduktionsarealen omfattar också produktion av sticklingar och krukplantor under täckmaterial på jordbruksskiften, t.ex. i plasthus av lätt konstrukt- ion

Document Metadata

Table of Contents

FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION 2020 Innehållsförteckning

Document Metadata