ALLMÄN DEL I TILLÄMPNINGSOMRÅDE
ALLMÄN DEL I TILLÄMPNINGSOMRÅDE
§ 1 Tillämpningsområde
Detta tjänstekollektivavtal (nedan LÄKTA) tillämpas på läkare och tandläkare inom social-, hälso- och sjukvården samt veterinärer inom veterinärvården, miljö- och hälsoskyddet och miljövården vilka är anställda av en kommun eller samkommun, om inte något annat bestäms här eller i något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal.
Tillämpningsanvisning
Den terminologi som använts i detta tjänstekollektivavtal och dess bilagor (t.ex. legitimerad läkare, läkare med allmänläkar- rättigheter) beskrivs närmare i tillämpningsbilaga 2 till den all- männa delen.
§ 2 Tillämpning av avtalet
mom. 1 Hur anställningsvillkoren fastställs
Anställningsvillkoren för dem som omfattas av avtalet följer be- stämmelserna i detta avtal och i dess bilagor 1–5 samt bestämmel- serna för tjänsteinnehavare i gällande allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal (AKTA), så som nedan närmare föreskrivs.
mom. 2 Hur bestämmelserna i AKTA tillämpas
Bestämmelserna i AKTA och detta avtal med bilagor tillämpas så, att en specialbestämmelse i detta avtal eller dess bilaga åsidosätter motsvarande allmänna bestämmelse i AKTA.
Tillämpningsanvisning
Till exempel när förhållandet mellan bestämmelserna i löne- kapitlet i AKTA och specialbestämmelserna i bilagorna avgörs kan de som omfattas av detta avtal inte beviljas löneförhöjning eller få lönen sänkt på samma grund med stöd av både en specialbestämmelse i den allmänna delen i detta avtal eller en bilaga till detta avtal och en allmän bestämmelse i lönekapitlet i AKTA, utan specialbestämmelsen åsidosätter den allmänna bestämmelsen.
mom. 3 Avtalsbilagorna och deras tillämpningsområden
Bilaga nr | Tillämpningsområde | Bestämmelser |
1 Läkare vid hälsocen- traler | Läkare som arbetar vid hälsocentraler a) läkare som arbetar inom det tradit- ionella systemet för primärvård b) husläkare Tillämpningsanvisning Se § 3 nedan om förutsättningarna för tillämpning av bestämmelserna för husläkare. | Lönesättning Befolkningsdel * Åtgärdsarvoden under ordinarie arbetstid/under dagtid för husläkare Arvoden för kliniskt mer- tidsarbete ** Ersättningar för aktiv jour Besöksarvoden för mot- tagningsverksamhet* Till bilagan hör en sepa- rat åtgärdskatalog. * husläkare ** övriga läkare |
2 Tandläkare vid hälso- centraler | Tandläkare som arbetar vid hälsocentraler. | Lönesättning Åtgärdsarvoden under ordinarie arbetstid Arvoden för kliniskt mer- tidsarbete Ersättningar för aktiv jour Till bilagan hör en sepa- rat åtgärdskatalog. |
3 Sjukhus- läkare | Läkare som arbetar inom den specia- liserade sjukvården och den speciali- serade sjukvård som upprätthålls av en hälsocentral. Tillämpningsanvisning Bilagan tillämpas på läkare som arbe- tar vid sjukvårdsdistrikt, special- omsorgsdistrikt eller specialistledda sjukhus som i enlighet med 4 § i la- gen om införande av folkhälsolagen överförts att användas i hälsocen- tralens verksamhet (se Kommunala avtalsdelegationens cirkulär C 4/1981 och C 18/1981). Bilagan tillämpas i samma omfattning också på dem som arbetar vid de specialistledda kretssjukhusen i Pieksämäki och Brahestad och vid Jokilaakso och Honkaharju sjukhus och sjukhuset Lapponia. | Lönesättning Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden Ersättningar för aktiv jour och ersättningar för arbe- tad tid under annan jour Innehavare av bitjänst vid universitetssjukhus |
Bilaga nr | Tillämpningsområde | Bestämmelser |
4 Sjukhus- tandläkare | Tandläkare med obegränsad legiti- mation, vilka arbetar inom den spe- cialiserade sjukvården. | Lönesättning Åtgärdsarvoden under ordinarie arbetstid Arvoden för kliniskt mer- tidsarbete Övriga bestämmelser som motsvarar bilaga 3 Till bilagan hör en sepa- rat åtgärdskatalog. |
5 Kommunala veterinärer | Legitimerade veterinärer vilka är an- ställda av en kommun eller samkom- mun. Bestämmelserna i § 2 och 4 i bilagan tillämpas även på icke legitimerade visstidsanställda veterinärer. | Lönesättning Kommunal veterinärtaxa Ordnandet av lediga dagar Jourersättning Till bilagan hör en sepa- rat kommunal veterinär- taxa. |
§ 3 Förutsättningar för tillämpning av specialbestämmelserna för husläkare i bilaga 1
Tillämpningsområde
Specialbestämmelserna för husläkare i bilaga 1 tillämpas på an- ställningsvillkoren för de legitimerade läkare med allmänläkarrättig- heter/specialisträttigheter som deltar i befolkningsansvarsbaserad primärvård, om villkoren i punkt 1–3 nedan uppfylls.
Bilagans bestämmelser för husläkare kan även tillämpas på legiti- merade läkare som saknar allmänläkarrättigheter.
1 Läkaren har anförtrotts en egen ansvarsbefolkning vars primär- vårdstjänster läkaren ansvarar för i enlighet med den kommunala myndighetens beslut. Innan läkarnas ansvarsbefolkning fastställs eller ändras avsevärt ska man överlägga med de berörda läkarna.
2 Ur läkarens egen ansvarsbefolkning kan urskiljas en basansvarsbe- folkning som utgörs av de patienter inom ansvarsbefolkningen som minst tre gånger under kalenderåret besöker läkarmottagningen vid hälsocentralen.
3 En person som hör till läkarens ansvarsbefolkning får vård av den anvisade befolkningsansvariga läkaren, dvs. patienten får kontakt med läkaren som ger anvisningar om hur behövlig vård ska ordnas, i regel under läkarens följande arbetsdag, dock senast inom tre da-
gar efter att personen vände sig till hälsocentralen för att komma i kontakt med läkaren.
Anmärkning
En patient som är i brådskande behov av hjälp bör omedelbart få den vård som behövs.
Tillämpningsanvisning
1 Husläkarsystemet
Tjänstekollektivavtalets bestämmelser för husläkare tillämpas på alla läkare med allmänläkarrättigheter/specialisträttigheter vid kommunens hälsocentral, om ovan nämnda villkor upp- fylls. Bilagan tillämpas oberoende av läkarens tjänstebeteck- ning.
För legitimerade läkare som saknar allmänläkarrättigheter kan man lokalt bestämma om anställningsvillkoren ska följa speci- albestämmelserna för husläkare eller bestämmelserna för öv- riga läkare. Vilka bestämmelser som tillämpas beror på hur länge läkarens anställning varar och på vilket sätt läkaren del- tar i den befolkningsansvarsbaserade verksamheten. Anställ- ningsvillkoren för medicine studerande följer bestämmelserna för andra läkare än husläkare, om inte något annat avtalas lo- kalt.
2 Lönens beståndsdelar i husläkarsystemet
En husläkares lön består av ordinarie lön enligt § 7 nedan (uppgiftsrelaterad lön, befolkningsdel, ett individuellt tillägg och ett eventuellt årstillägg) och prestationsbaserade ersätt- ningar, dvs. besöks- och åtgärdsarvoden. Dessutom kan indi- vider eller grupper betalas allmänna belönande tillägg. Jourer- sättningarna bestäms på samma sätt som för andra läkare vid hälsocentraler. I fråga om lönerna, se husläkarhandledningen.
3 Ansvarsbefolkningens storlek och mängden annat arbete
Storleken på varje husläkares ansvarsbefolkning fastställs från fall till fall genom att ansvarsbefolkningens sysselsättande verkan och den tid som i genomsnitt åtgår till annat arbete uppskattas så objektivt som möjligt. Som utgångspunkt kan användas till exempel en strukturellt mångsidig ansvarsbe- folkning på 2 000 personer och en mängd annat arbete som i genomsnitt motsvarar en veckoarbetsdag.
4 Hur partiell tjänstledighet inverkar på tillämpningen av specialbestämmelserna för husläkare
Med beaktande av den befolkningsansvarsbaserade verk- samhetens karaktär är det meningen att specialbestämmel- serna för husläkare huvudsakligen ska tillämpas på läkare med full arbetstid (jfr andra läkare än husläkare), men de kan också tillämpas på läkare som arbetar deltid (t.ex. på grund av partiell vårdledighet). Trots att en husläkare inte kan beviljas tjänstledighet för en del av arbetstiden (arbetstiden inte fast- ställd i avtalet), kan läkaren befrias från någon eller en del av sina tjänsteuppgifter utan att arbetstiden specificeras. Huslä- karens lön bestäms då enligt prövning i förhållande till de uppgifter och den arbetsmängd som återstår. Om deltiden till exempel arrangeras så att läkarens ansvarsbefolkning mins- kas med hälften, betalas den uppgiftsrelaterade lönen till 50 % och befolkningsdelen bestäms utifrån den minskade ansvars- befolkningen. Exakt hur lönen bestäms beror alltid på i vilken form deltidsarbetet arrangeras. Om läkaren inte alls tilldelas någon egen ansvarsbefolkning, bestäms lönen enligt be- stämmelserna för andra läkare än husläkare.
§ 4 Anställningsvillkor för amanuenser
Lönen för en amanuens i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, dvs. en läkarpraktikant, som utför sjukhustjänst som ingår i läkarutbild- ningen och som har full arbetstid bestäms enligt det belopp som anges i § 3 i lönekapitlet i AKTA. Också till övriga delar fastställs anställningsvillkoren enligt bestämmelserna i AKTA, varvid arbets- tidssystemet kan följa § 7 eller 9 i arbetstidskapitlet i AKTA.
II LÖNER
§ 5 Tillämpliga bestämmelser i lönekapitlet i AKTA
Förutom detta avtal tillämpas följande bestämmelser i lönekapitlet i AKTA (kap. II) och dess bilagor:
AKTA paragraf | AKTA ärende | Undantag från tillämpningen av AKTA |
§ 1 | Tjänsteinnehavarnas rätt till lön | |
§ 2 | Lönesystem | |
§ 4 mom. 1 och 3 | Lönesättning (grundlön och sänkning av grundlönen p.g.a. avsaknad av utbildning) | De uppgiftsrelaterade grundlönerna (lö- nesättningen) för dem som omfattas av detta avtal anges i bilagorna 1–5 till detta avtal och i § 6 i den allmänna de- len. |
§ 5 | Bestämning av den upp- giftsrelaterade lönen | Se tillämpningsanvisningen nedan. I avtalets lönesättning finns komplette- rande närmare anvisningar om bestäm- ning av den uppgiftsrelaterade lönen. |
§ 6 | Individuellt tillägg (inklusive protokollsanteck- ningen i mom. 4 om att års- tillägget ska kvarstå) | Se bestämmelsen om minimibeloppet för individuellt tillägg i § 11 i den all- männa delen och tillämpningsanvisning- en. Se den allmänna delen § 9 mom. 1 i detta avtal angående lön som utgör grunden för den årsbundna delen av det individuella tillägget för veterinärer i vissa fall. Eventuella årstillägg för veterinärer följer bestämmelserna i det avtal som gällde 15.1.2000. |
§ 7 och bilaga 9 | Resultatbonus Anvisningen om resultat- bonus | |
§ 8 | Motivationstillägg | |
§ 9 | Språktillägg | |
§ 10 | Fjärrortstillägg | |
§ 11 | Mötesarvoden | |
§ 12 | Föreläsningsarvoden |
AKTA paragraf | AKTA ärende | Undantag från tillämpningen av AKTA |
§ 13 mom. 1 och 2 | Lön för deltidsarbetande | Tillämpas inte på husläkare eller veteri- närer vilkas ordinarie arbetstid inte har fastställts i avtalet. Se allmänna delen § 3 punkt 4 i tillämpningsanvisningen och § 14. |
§ 13 mom. 3 | Iakttagande av tidigare lö- negrunder i bitjänst | Anställningsvillkoren för sådana inneha- vare av bitjänst vid universitetssjukhus som avses i 28 § i lagen om speciali- serad sjukvård följer bilaga 3 § 4 på samma sätt som för sjukhusläkare och sjukhustandläkare med huvudtjänst. |
§ 14 | Lön för arbetsgivarens re- presentant | |
§ 15 | Projektanställda med hel- hetslön | |
§ 16 | Ordinarie lön | Ordinarie lön för husläkare (för annan tid än semester), se § 7 i den allmänna de- len. Ordinarie lön för tandläkare vid hälso- centraler under tjänstledighet, se all- männa delen § 8. Lön som utgör grunden för den års- bundna delen för veterinärer, lön under avlönad tjänstledighet, utbildning och utbytesledighet samt beräkningsgrund för semesterpenningen, se allmänna delen § 9. Semesterlön till dem som omfattas av avtalet och grunden för beräkning av semesterpenning för läkare och tandlä- kare vid hälsocentraler och sjukhus, se § 10 i den allmänna delen. |
§ 17 | Lönebetalning | |
§ 18 | Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad | För husläkare och veterinärer, vilkas ordinarie arbetstid inte har fastställts i avtalet, bestäms lönen för en del av må- naden som dagslön. Se tillämpningsan- visningen för § 7 mom. 2 i den allmänna delen och punkt 5.1 i tillämpningsanvis- ningen för § 1 i bilaga 5. |
§ 19 | Arbetsgivarens kvittningsrätt | |
§ 20 | Lön under avstängning från tjänsteutövning |
Tillämpningsanvisning
Hur den uppgiftsrelaterade lönen bestäms
Den uppgiftsrelaterade lönen för en tjänsteinnehavare som omfattas av läkaravtalet bestäms i första hand enligt uppgif- ternas svårighetsgrad. De allmänna värderingsfaktorerna anges i tillämpningsanvisningen för § 5 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA. I tillämpningsanvisningen behandlas hur till exempel utbildning, extra uppgifter, ansvar och chefsställning påverkar arbetets svårighetsgrad. I fråga om tillämpningen av lönesätt- ningen och bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen, se även § 4 och 5 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.
Vid ändringar i arbetsuppgifterna bör tjänsteinnehavarnas ar- betsbeskrivningar ses över och arbetsvärderingen göras på nytt. Se punkt 4 i tillämpningsanvisningen för § 5 mom. 1 i lö- nekapitlet i AKTA. Avsevärda ändringar i uppgifterna och de- ras eventuella inverkan på tjänsteinnehavarens lön ska disku- teras med tjänsteinnehavaren.
I fråga om bestämningen av lön för personal utanför lönesätt- ningen och anställda i chefsställning, se framför allt punkt 5.3 och 6 i tillämpningsanvisningen för § 5 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA.
Resultatbonus
Grunden för att betala resultatbonus till husläkare kan till ex- empel vara att läkargruppen lyckats utveckla primärvården inom befolkningsansvarssystemet och en adekvat nivåstruktu- rering så att dessa gett bättre resultat än vad man normalt kan vänta sig. Resultatbonusens storlek kan variera inom gruppen beroende på de enskilda medlemmarnas arbetsinsatser. Re- sultatbonus beviljas efter årlig prövning. Läkargruppens resul- tat bör bedömas som en helhet. Goda resultat kan till exempel innebära att befolkningsansvarsverksamheten i stor utsträck- ning också täcker områdets behov av öppen sjukvård (hälso- centralens tjänster i balans med efterfrågan), att tillgången till service i snitt är utmärkt och väntetiderna korta, att antalet jourpatienter har minskat kraftigt jämfört med vad det var in- nan man införde befolkningsansvarssystemet och att vård- kostnaderna hålls under kontroll.
§ 6 Lönesättning för läkare vid uppfostrings- och familjerådgivningsbyråer 1.5.2011
Kompetens: för uppgiften lämpliga specialisträttigheter; grundlön
4 062,23 €
L0KASVNL
§ 7 Ordinarie lön, dagslön och timlön för husläkare (för annan tid än semester)
mom. 1 Ordinarie lön
Husläkarens ordinarie lön består av den uppgiftsrelaterade lön och befolkningsdel som fastställts på basis av bilaga 1 samt ett indivi- duellt tillägg och ett eventuellt årstillägg som avses i protokollsan- teckningen i § 6 mom. 4 i lönekapitlet i AKTA.
mom. 2 Dagslön
Dagslönen får man genom att dividera läkarens ordinarie lön med antalet kalenderdagar under kalendermånaden.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen tillämpas då lön betalas för bara en del av en kalendermånad, t.ex. för att tjänsteförhållandet börjar eller slu- tar mitt under månaden eller för att läkaren har oavlönad tjänstledighet en del av månaden.
Eftersom det i avtalet inte fastställs någon ordinarie arbetstid för läkarna, bestäms en vikaries lön för en ofullständig kalen- dermånad alltid som dagslön och inte som timlön, oberoende av hur länge vikariens anställningsförhållande varar.
mom. 3 Timlön
Timlönen för en husläkare får man genom att dividera den ordinarie lönen med 160.
§ 8 Ordinarie lön för tandläkare vid hälsocentraler under avlönad tjänstledighet
Den ordinarie lönen för legitimerade tandläkare vid hälsocentraler under avlönad tjänstledighet höjs med det procenttal man får när man beräknar hur många procent hälften (½) av de åtgärdsarvoden som betalats för ordinarie arbetstid under det föregående kvalifikat- ionsåret utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid.
§ 9 Lön som utgör grunden för den årsbundna delen för veterinärer, lön under avlönad tjänstledighet, utbildning och utbytesledighet samt beräkningsgrund för semesterpenningen
mom. 1 Om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en i bilaga 5 § 1 punkt 1 avsedd legitime- rad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker minskad med 15 %, beräknas de årsbundna delarna av det individuella tillägget på den med 15 % minskade grundlönen för hygieniker.
mom. 2 Om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en i bilaga 5 § 1 punkt 1 avsedd legitime- rad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker minskad med 15 %, betalas till veterinären vid avlönad tjänstledighet, utbildning som arbetsgivaren anvisat eller godkänt och utbytesledighet en lön som motsvarar denna minskade grundlön för hygieniker och de eventuella årsbundna delar av det individuella tillägget som beräk- nats på denna lön. Också semesterpenningen beräknas på lönen enligt denna bestämmelse.
mom. 3 Bestämmelsen tillämpas inte på veterinärmedicine studerande.
Tillämpningsanvisning
Om veterinärens egen ordinarie lön (se definition i AKTA kap. II § 16) är högre än beräknat enligt § 9 mom. 1 eller 2 eller § 10 mom. 3, betalas under tiderna i fråga veterinärens egen ordinarie lön.
Som utbildning som godkänns av arbetsgivaren anses sådan utbildning för vilken veterinären på begäran fått avlönad tjänst- ledighet för utbildning.
Reservistlön för repetitionsövningar dras av från ovan nämnda lön i enlighet med § 11 mom. 1 i kapitlet om tjänstledighet i AKTA.
§ 10 Semesterlön och grunden för beräkning av semesterpenning för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus
mom. 1 Den ordinarie lön som betalas för semester till läkare och tandlä- kare vid hälsocentraler och sjukhus höjs med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de åtgärds- och besöks- arvoden samt arvoden för intyg och utlåtanden enligt detta avtal som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikat- ionsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid.
Också semesterersättningen beräknas på lönen enligt denna be- stämmelse.
Semesterersättningen, som betalas när anställningen upphör, be- räknas på de arvoden och den ordinarie lön som betalats under det kvalifikationsår då anställningen upphör.
mom. 2 Semesterpenningen för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus beräknas på lönen enligt mom. 1.
mom. 3 Om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en i bilaga 5 § 1 punkt 1 avsedd legitime- rad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker, betalas för ve- terinärens semester denna grundlön för hygieniker och de eventu- ella årsbundna delar av det individuella tillägget som beräknats på denna lön. Också semesterersättningen beräknas på denna lön.
Till veterinärmedicine studerande betalas för semester grundlönen för ovan nämnda legitimerade veterinär som är heltidsanställd som hygieniker minskad med 15 % och de eventuella årsbundna delar av det individuella tillägget som beräknats på denna lön. Också semesterersättningen beräknas på denna lön.
§ 11 Minimibeloppet för individuellt tillägg
Sådana prövningsbaserade individuella tillägg som avses i § 6 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA bör användas i kommu- nen/samkommunen på årsnivå enligt följande
1 för läkare och tandläkare vid hälsocentraler minst 3,5 %
2 för sjukhusläkare och sjukhustandläkare minst 1,5 %
av den totala summan av de årliga uppgiftsrelaterade lönerna, var- vid den totala summan av den uppgiftsrelaterade lönen i detta fall omfattar också husläkarnas befolkningsdelar.
Tillämpningsanvisning
Den totala summan av lönerna kan beräknas till exempel på basis av föregående års bokslut. Beloppet räknas ut och kon- trolleras en gång per år.
I fråga om beviljande av individuellt tillägg, se § 6 med till- lämpningsanvisning i lönekapitlet i AKTA. I fråga om bevil- jande av tillägget och bedömningen av arbetsprestationen, se ”Löneguide för kommunarbetsgivare 2004: Individuell belö- ning”, som ingick på finska i Kuntatyönantaja 2/2004 och som getts ut som särtryck på svenska.
Exempel
En person i chefsställning kan till exempel besitta administra- tiv eller någon annan särskild kompetens som i och för sig inte förutsätts för uppgiften och inte inverkar på uppgiftens svårig- hetsgrad, men som kan vara till väsentlig nytta i ledarskaps- uppgifterna och detta kan då utgöra en grund för individuellt tillägg.
En tjänsteinnehavares uppgift att vara tutor för personer som genomgår grundutbildning eller fortbildning kan öka arbetets svårighetsgrad jämfört med andra i samma lönegrupp och detta beaktas därför i den uppgiftsrelaterade grundlönen. Stor framgång i tutorskapet kan däremot utgöra en grund för att bevilja individuellt tillägg. Tutorskapet i sig kan förutsätta extra god yrkesskicklighet i den egentliga uppgiften och dessutom pedagogiska färdigheter och flexibilitet, vilka är typiska grun- der för beviljande av individuellt tillägg.
III ARBETSTID OCH ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR
§ 12 Tillämpliga bestämmelser i arbetstidskapitlet i AKTA
Förutom detta avtal tillämpas även följande bestämmelser i arbets- tidskapitlet (kap. III) i AKTA:
AKTA paragraf | AKTA ärende | Undantag från tillämpningen av AKTA |
§ 1 | Principen om effektiv användning av arbetsti- den | |
§ 3 | Avvikelser från arbets- tidsbestämmelserna | |
§ 4 mom. 2 | Vissa specialsituationer | |
§ 13 | Dygnets början m.m. | |
§ 19 och § 20 mom. 1 och 2 | Ersättningar för obekväm arbetstid | Nattersättningen är 30–40 %, vilket avviker från § 20 mom. 2 i AKTA. An- gående nattersättning för sjukhuslä- kare under jourtid, se bilaga 3 § 3 mom. 3. Till den som beordrats jour eller utför sådant kliniskt mertidsarbete som av- ses i bilagorna betalas inte ersättning- ar enligt AKTA. Se bestämmelserna i bilagorna. |
§ 21 och 22 | Allmänna förutsättningar och begränsningar för arbetstidsersättning | |
§ 23 | Arbetstidsersättningar till dem som är i ledande eller självständig ställ- ning | Till personer i ledande eller självstän- dig ställning betalas ersättningar för jour och kliniskt mertidsarbete enligt bilagorna. Se § 15–16 nedan. |
§ 25 mom. 1 och 3–5 | Uträkning av timlön samt tidpunkten för gi- vande av ersättning i pengar eller i form av ledighet | Se § 21 och 22 i den allmänna delen angående avvikande bestämmelser om tidpunkten för arbetstidsersättning i form av ledighet, och § 7 mom. 3 i den allmänna delen angående divisorn för husläkarnas timlöner. |
AKTA paragraf | AKTA ärende | Undantag från tillämpningen av AKTA |
§ 29 | Utjämningsschema för arbetstiden | Se dessutom bestämmelsen om ar- betstidshandlingar i § 19 nedan. |
§ 13 Ordinarie arbetstid
mom. 1 Begränsningar som gäller tillämpningen av bestämmelsen
Bestämmelsen i denna paragraf tillämpas inte på husläkare och inte heller på andra veterinärer än heltidsanställda hygieniker.
mom. 2 Ordinarie arbetstid
Den ordinarie arbetstiden för dem som omfattas av avtalet är 37 timmar. För sjukhusläkare och sjukhustandläkare är den ordinarie arbetstiden dock 38 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta timantal per vecka under en arbetsperiod där den ordinarie arbetstiden enligt en på förhand uppgjord arbetsskiftsförteckning ut- jämnas till detta timantal per vecka. Utjämningsperioden kan vara högst ett år.
mom. 3 Den ordinarie arbetstiden under en arbetsvecka eller arbetsperiod i vilken det ingår en söckenhelg
Under de veckor eller arbetsperioder i vilka det ingår långfredag, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx eller midsommarafton samt under de veckor eller arbetsperioder då nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller på en annan dag än en lördag eller söndag, är den ordi- narie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod 7 timmar 24 minuter kortare. För sjukhusläkare och sjukhustandläkare är arbetstiden dock 7 timmar 39 minuter kortare. Om det under samma arbetspe- riod infaller två eller flera ovan avsedda söckenhelger görs arbets- tidsförkortningen för var och en av dessa söckenhelger.
I deltidsarbete minskas arbetstiden under en sådan arbetsvecka el- ler arbetsperiod så att den för varje arbetstidsförkortande söcken- helg nedsätts med den andel av 7 timmar 24 minuter eller 7 timmar 39 minuter som tjänsteinnehavarens deltidsarbetstid utgör av full arbetstid enligt mom. 2.
Detta moment tillämpas inte om anställningsförhållandet inte varar en enda hel sådan arbetsvecka eller arbetsperiod som avses i mom. 2.
mom. 4 Den ordinarie arbetstiden för läkare och tandläkare vid hälsocen- traler och sjukhus under en avbruten arbetsvecka/arbetsperiod
Om en läkares eller tandläkares arbetsvecka eller arbetsperiod av- bryts för att tjänsteförhållandet börjar eller slutar eller på grund av semester, tjänstledighet, deltagande i kurser (tjänstledighet eller tjänstereseförordnande) eller jourledighet, bestäms den ordinarie arbetstiden enligt följande:
1 Om avbrottet inte var känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med det timantal som har antecknats i arbetsskiftsförteckningen för de dagar som motsvarar avbrottsdagarna.
2 Om avbrottet var känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar för den första av- brottsdagen i veckan, för sjukhusläkare och sjukhustandläkare dock med 7 timmar 15 minuter, och för de följande avbrottsdagarna med 7 timmar 30 minuter, för sjukhusläkare och sjukhustandläkare dock med 7 timmar 45 minuter, förutsatt att avbrottsdagen annars hade varit en arbetsdag under veckan.
Exempel
Arbetsskiftsförteckningen för en läkare eller tandläkare vid en hälsocentral görs upp för en treveckorsperiod, och under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren/tandläkaren har semester eller tjänstledighet hela den första veckan och jour- ledighet under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Den ordinarie arbetstiden under treveckorspe- rioden är 111 timmar - 37 timmar (semesterveckan) - 7 timmar 24 minuter (annandag påsk) - 14 timmar 30 minuter (7 timmar
+ 7 timmar 30 minuter, jourledighet som annars hade varit ar- betsdagar) = 52 timmar 6 minuter.
Tillämpningsanvisning
Arbetstiden för en deltidsanställd under en avbruten arbets- vecka/arbetsperiod
För deltidsanställda finns inga bestämmelser om avbrutna ar- betsveckor eller avbrutna arbetsperioder som är relaterade till deltidsarbetstiden, utan på dem tillämpas samma bestämmel- ser som gäller dem som har full arbetstid, så att arbetstiden för en deltidsanställd tjänsteinnehavare under en avbruten pe- riod kan vara högst densamma som tjänsteinnehavarens del- tidsarbetstid och högst densamma som arbetstiden för en tjänsteinnehavare med full arbetstid enligt ovan nämnda be- stämmelser för en avbruten period. Med tanke på likabehand- ling och av praktiska skäl är det ändå att rekommendera att ett motsvarande förfarande tillämpas på deltidsanställda som på
heltidsanställda relaterat till den deltidsanställdes egen arbets- tid. Se dessutom punkt 4 i tillämpningsbilaga 1 till den all- männa delen angående planeringen av arbetsskiftsförteck- ningen för en deltidsanställd.
Exempel
– En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en treveckors arbetsperiod tjänstledig en vecka. Arbets- tiden under perioden förkortas i praktiken så att det mot- svarar tjänstledigheten, dvs. till 60 timmar.
– En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Arbetstiden under perioden förkortas vanligen så att det motsvarar semestern. Om en deltidsanställd t.ex. arbetar bara 2–3 dagar i veckan, beviljas semestern om möjligt i hela veckor.
– En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Arbetstiden under perioden förkortas med så många timmar att det motsva- rar de timmar som antecknats för sjukdagarna.
§ 14 Anträffbarhet för husläkare, bilaga 1
En husläkare bör dagligen vara anträffbar för sin ansvarsbefolkning med undantag av lördagar och söndagar samt de söckenhelger och helgdagsaftnar som nämns i § 13 mom. 3 i allmänna delen i detta avtal.
Tillämpningsanvisning
I fråga om bland annat anträffbarhet och uppgörande av ar- betsplan, se punkt 6.2 i tillämpningsbilaga 1 till den allmänna delen.
§ 15 Jour
mom. 1 Definition av jour
Med jour avses att en läkare eller tandläkare på arbetsgivarens be- ordran vistas på arbetsplatsen (aktiv jour eller s.k. annan arbets- platsjour) eller någon annanstans (s.k. fri jour), redo att vid behov arbeta utom sin ordinarie arbetstid.
Denna bestämmelse tillämpas också på hälsocentralers husläkare för vilka arbetsgivaren har beordrat jour utanför det normala dag- tidsarbetet.
mom. 2 Jourersättning
Till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus betalas er- sättning för aktiv jour enligt respektive bilaga för arbete som arbets- givaren beordrat utöver den ordinarie arbetstiden och för fri jour och annan arbetsplatsjour betalas grundersättning för jour enligt mom.6 och åtgärds- och besöksarvoden enligt bilaga 1 och 2 eller ersätt- ningar för arbetad tid enligt bilaga 3.
För sådan jour betalas inga andra arbetstidsersättningar.
Tillämpningsanvisning
1 Syftet med jour
Syftet med jourer är att utom läkarnas och tandläkarnas ordi- narie arbetstid tillhandahålla befolkningen sådana ur vårdsyn- punkt brådskande medicinska undersökningar och vårdåtgär- der som inte kan skjutas upp utan livsfara eller betydande olägenhet för hälsan.
2 Jourformer, jourbefattningar, jourdygn, jourskift
Den behöriga kommunala myndigheten beslutar om jourfor- merna och när jourerna ska börja och sluta. En jour kan vara
– arbetsplatsjour med tjänstgöring på arbetsplatsen, dvs. vid hälsocentralen/sjukhuset. Jouren kan i dessa fall vara
s.k. aktiv jour eller annan arbetsplatsjour (hälsocentral- jour/sjukhusjour), eller
– fri jour, t.ex. telefonjour.
Med en jourbefattning avses en jouruppgift som innehas av en läkare under jourtid. Beroende på jourbehovet kan befattning- en vara en deldygnsbefattning (jour från kvällen till natten) el- ler en dygnetruntbefattning (jour från kvällen till morgonen).
Med jourdygn avses i detta avtal, om inget annat sägs uttryck- ligen, jourpass på minst 10 och högst 24 timmar räknat från det att läkarens jour började. Längden på jourdygnen kan va- riera efter behov. Ett jourdygn anses börja kl. 8.00.
Längden på de jourskift som en läkare beordras kan variera mellan några timmar och ett helt dygn, undantagsvis kan de
t.o.m. vara längre. Utgångspunkten är dock att samma läkare får ha jour under högst ett dygn i ett sträck (se t.ex. tillämp- ningsanvisningen för § 20 i den allmänna delen).
3 Skyldighet att ha jourtjänstgöring
Jour utöver ordinarie arbetstid hör till varje läkares och tandlä- kares tjänsteplikter.
En husläkare är skyldig att delta i jourtjänstgöring på det sätt som den behöriga kommunala myndigheten lokalt bestämmer.
Arbetsgivaren bestämmer vilken jourskyldighet en läkare har, dvs. jourformen, vilken bundenhet jourformen förutsätter samt beredskapsgraden, enligt de krav som verksamheten vid häl- socentralen eller sjukhuset ställer och med hänsyn till patient- säkerheten, ändamålsenlighetsaspekter och antalet lä- kare/tandläkare som är med i joursystemet. Däremot inverkar inte t.ex. läkarens/tandläkarens boningsort på valet av jour- form.
Bland annat med tanke på patientsäkerheten och frågan om läkarens/tandläkarens ansvar är det nödvändigt att jourformen inklusive den beredskap som den förutsätter anges exakt. Be- roende på variationer i efterfrågan på service kan jourformen även ändras under läkarens jourskift t.ex. så att läkaren be- ordras att ha arbetsplatsjour på kvällen och fri jour på natten.
4 Begränsning av läkarnas jourbundenhet
En läkare får inte utan sitt samtycke åläggas att ha jour mer än sex jourdygn i månaden, eller om jouren enbart är aktiv jour, mera än fem jourdygn i månaden, om inte verksamheten nödvändigtvis förutsätter detta. Gränsen räknas så att de jour- timmar som under en kalendermånad planerats för läkaren/de jourtimmar som läkaren tjänstgjort under månaden adderas och resultatet divideras med 18 vid hälsocentraler och med 19 vid sjukhus (talen utgör jourdygnens kalkylerade genomsnitt- liga längd). Med den förtroendeman som företräder läkarna kan också lokalt avtalas att läkarnas jourbundenhet ska be- gränsas på något annat sätt. Om en läkare regelbundet åläggs jour oftare än vad som sägs ovan, ska förhandlingar föras med förtroendemannen om hur den oskäliga jourbelast- ningen ska kunna undvikas.
Om en gravid läkare så önskar, ska vid planeringen av jour- skiften under de tre sista graviditetsmånaderna vid behov be- aktas att arbetet eventuellt blir svårare för henne till följd av graviditeten. Detta ska beaktas så att hon befrias från skyldig- het att ha jour, om jourerna kan genomföras utan att de övriga läkarna åläggs jourtjänstgöring som överskrider ovan nämnda maximigränser.
5 Resekostnadsersättning till jourhavande läkare
Till en jourhavande läkare som har arbetsplatsjour betalas inte ersättning för resekostnader som föranleds av resor mellan jourplatsen och bostaden (gäller arbetsresa). Om en sådan arbetsresa är längre än läkarens normala arbetsresa till den plats där läkaren arbetar permanent, betalas ersättning för de extra kostnaderna (AKTA bilaga 16 § 2 mom. 2). Arbetsplats- jourhavarens hembesök och andra besök är tjänsteförrätt- ningsresor, som ersätts enligt bilaga 16 i AKTA.
Om en jourhavande läkare under fri jour blir tvungen att till följd av sina tjänsteuppgifter bege sig till hälsocen- tralen/sjukhuset, ersätts resekostnaderna i den mån de är rim- liga (gäller vanligen egen bil eller eventuellt taxi). För resa un- der jour från en fritidsbostad till arbetsplatsen och tillbaka be- talas ersättning högst som från den egentliga bostaden eller hemmet.
På basis av AKTA bilaga 16 § 6 mom. 2 betalas till jourha- vande läkare vid en hälsocentral dagtraktamente för tjänste- förrättningsresa i anslutning till jourtjänstgöring, om
– läkaren under ett jourskift som en myndighet beordrat måste övernatta någon annanstans än i sin bostad
– tjänsteförrättningsresan sträcker sig längre än 15 km från läkarens bostad och tjänsteutövningsplats
– förutsättningarna för betalning av dagtraktamente upp- fylls i övrigt.
Om jourplatsen samtidigt är den plats där en läkare vid en hälsocentral huvudsakligen utövar sin tjänst (tjänsteutöv- ningsplats), betalas inget dagtraktamente. Som en här avsedd huvudsaklig tjänsteutövningsplats betraktas jourplatsen också när läkaren på denna jourplats i medeltal arbetar över 15 % (ca en arbetsdag) av sin ordinarie arbetstid.
mom. 3 Aktiv jour
1 Med aktiv jour vid hälsocentral avses sådan dygnetruntjour (jour från kväll till morgon) eller deldygnsjour (jour från kväll till natt) som en läkare har beordrats utföra på arbetsplatsen och där i medeltal minst 60 % av jourtimmarna består av arbetad tid. Därtill förutsätts det att en deldygnsjour ska pågå åtminstone till kl. 22.00.
2 Med aktiv jour vid sjukhus avses jour som en läkare har beordrats att utföra på arbetsplatsen och där i genomsnitt minst 60 % av jour- timmarna består av arbetad tid.
Tillämpningsanvisning
Befattningarna för aktiv jour bestäms årligen lokalt. Då aktiv- jourbefattningarna bestäms är det ändamålsenligt att räkna ut den genomsnittliga arbetade tiden under jour utgående från en så normal kalendermånad som möjligt, t.ex. november (omfattar inte söckenhelger, ledigheter m.m. i nämnvärd grad).
Jour kan omvandlas till aktiv jour och aktiv jour omvandlas till vanlig jour även mitt under ett kalenderår, om det sker väsent- liga förändringar i verksamheten.
För tandläkare kan jouren antingen vara hälsocentralsjour som beordrats av arbetsgivaren och som kan jämställas med aktiv jour (bland annat värk- och olycksfallsjour) eller också kan den vara fri jour, dvs. telefonjour. Jouren kan fortsätta längre än vad som bestämts på förhand, om en del av patien- terna annars skulle bli utan vård.
Angående ledig dag efter aktiv jour, se § 21.
mom. 4 Annan arbetsplatsjour (hälsocentraljour eller sjukhusjour)
Med annan arbetsplatsjour avses jour som en läkare har beordrats att utföra på arbetsplatsen (jourstället) och som inte är ovan i mom. 3 avsedd aktiv jour.
Tillämpningsanvisning
På sjukhus kommer annan arbetsplatsjour i fråga främst när fri jour utanför arbetsplatsen inte anses vara tillräcklig med tanke på patientsäkerheten.
På hälsocentraler kommer annan arbetsplatsjour, liksom även aktiv jour, i allmänhet i fråga endast vid stora och medelstora hälsocentraler eller vid samjour för flera hälsocentraler, där mängden arbetad tid under jour kräver sådan.
mom. 5 Fri jour (telefonjour)
Med fri jour avses jour som en läkare har beordrats att utföra någon annanstans än på arbetsplatsen (på jourstället).
Tillämpningsanvisning
En läkare som beordrats fri jour är skyldig att vara anträffbar per telefon, alarmanordning e.d., och ska omedelbart efter kal- lelse vid behov bege sig till jourplatsen (arbetsplatsen).
Arbetsgivaren bestämmer närmare beredskapsgraden vid fri jour, bl.a. vilken bundenhet jouren förutsätter, sättet att komma i kontakt med läkaren och inom vilken tid läkaren ska infinna sig på arbetsplatsen. När den bundenhet som fri jour förutsätter årligen bestäms lokalt, lönar det sig att följa ut- vecklingen inom teknologi och telekommunikation.
mom. 6 Grundersättning för fri jour och annan arbetsplatsjour
1 För varje timme fri jour och annan arbetsplatsjour betalas minst en penningersättning enligt tabellen nedan som beräknas på läka- rens/tandläkarens oförhöjda timlön eller också ges motsvarande le- dighet.
Veckoslutsersättning betalas för tiden från fredag eller från vardag före söckenhelg/julafton/midsommarafton kl. 18.00 till mån- dag/nästa vardag kl. 8.00.
Tidpunkt | Beredskapstid som fastställts för tjänste- innehavaren | |
Vardag | Högst 30 minuter | Över 30 minuter |
25 % | 19 % | |
Veckoslut | 36 % | 26 % |
Tillämpningsanvisning
Med beredskapstid avses den tid som får förflyta från det att den jourhavande inkallats till arbete tills han eller hon ska in- finna sig på arbetsplatsen klar att börja arbeta.
När procenten för grundersättningen för fri jour och annan ar- betsplatsjour bestäms lokalt, höjs procenttalen i tabellen ovan beroende på bland annat
– hur bindande jouren är (den beredskapstid som fastställts för läkaren),
– jourens belastning (andelen arbetad tid och upprepningen av perioder med arbetad tid och vilotidens längd mellan perioderna) och
– hur ofta läkaren har jour (bestäms av antalet läkare som har del i en jourbefattning, och hur många jourer det däri- genom i medeltal blir fråga om per månad).
Beredskapstiden som fastställts för en läkare i annan arbets- platsjour är alltid klart kortare än 30 minuter, vilket beaktas vid bestämningen av grundersättningsprocenten.
Protokollsanteckning
Om den grundersättning som betalas till tjänsteinnehavaren enligt det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare 2007– 2009 har varit större än den grundersättning för jour som anges i mom. 6, ska till tjänsteinnehavaren betalas minst en grundersättning enligt ovan nämnda avtal så länge som tjäns- teinnehavarens anställning fortsätter utan avbrott i samma el- ler motsvarande tjänst och tjänsteinnehavaren har jour i samma eller motsvarande jourbefattning.
Betalning av grundersättning
Grundersättning betalas för varje timme som läkaren eller tandläkaren har haft jour enligt den fastställda jourplanen.
Med beaktande av läkarnas och tandläkarnas bundenhet un- der jour är det motiverat att åtminstone en del av jourersätt- ningen ges i form av ledighet, varvid den belastning som jou- ren medför och bundenheten till arbetet utjämnas.
Ovan nämnda grundersättningar betalas också till deltidsan- ställda läkare, till legitimerade läkare som saknar allmänläkar- rättigheter, till tandläkare med begränsad legitimation och till medicine och odontologie studerande.
För husläkare, vilkas ordinarie arbetstid inte har fastställts i avtalet, betalas ersättningar för jour som beordrats utöver den normala dagtidsverksamheten, dvs. i allmänhet tidigast från kl.
16.00 framåt till följande morgon senast kl. 8.00 eller under veckoslut.
Om en läkare eller tandläkare enligt eget val, av någon orsak som beror på läkaren eller tandläkaren själv, får utföra jouren antingen som arbetsplatsjour eller fri jour, betalas jourersätt- ningarna enligt bestämmelserna om fri jour. En sådan situat- ion kan uppkomma t.ex. då jouren har beordrats som fri jour,
men läkaren eller tandläkaren bor så långt borta från jourplat- sen att fri jour i praktiken är en omöjlighet.
mom. 7 Jour som det finns särskilda bestämmelser om i veterinärbilagan
Till en veterinär som beordrats jour betalas för jouren de ersätt- ningar som bestäms i bilagan, men inga andra arbetstidsersätt- ningar.
§ 16 Mertids- och övertidsarbete
mom. 1 Definition av och ersättning för kliniskt mertidsarbete
Med kliniskt mertidsarbete avses sådant kliniskt mottagningsarbete av en läkare eller tandläkare vid en hälsocentral och sådant kliniskt arbete av en heltidsarbetande sjukhustandläkare i huvudtjänst med specialtandläkarkompetens som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden och som inte utförs under den or- dinarie arbetstid som antecknats i läkarens/tandläkarens arbets- skiftsförteckning eller under jourtid. Till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhustandläkare betalas ersättning för kliniskt mertidsarbete enligt respektive bilaga. För ovan avsett mertidsar- bete betalas inga andra arbetstidsersättningar.
mom. 2 Definition av och ersättning för annat mertidsarbete
Annat mertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som på ar- betsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens ordinarie ar- betstid och som inte är övertidsarbete eller sådant kliniskt mertids- arbete som avses ovan i mom. 1 eller sådan jour som avses i § 15. I mertidsersättning betalas för varje timme av mertidsarbete en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.
mom. 3 Definition av och ersättning för annat övertidsarbete
Annat övertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande antal tim- mar och som inte är sådant kliniskt mertidsarbete som avses i mom. 1 ovan eller sådan jour som avses i § 15: 38 timmar 15 minu- ter x antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på tjänstein- nehavaren. Som övertidsersättning betalas per övertidstimme en med 50 % förhöjd timlön eller ges ledighet med motsvarande för- höjning.
Tillämpningsanvisning
När det gäller sådant kliniskt mertidsarbete som det finns sär- skilda bestämmelser om i bilagorna, bestäms ersättningarna för mertidsarbete och övertidsarbete uteslutande utgående
från de särskilda bestämmelserna i bilagorna. Det har ingen betydelse att arbetstiden då eventuellt överskrider den i mom.
3 angivna övertidströskeln. På motsvarande sätt betalas till den som beordrats jour enbart de jourersättningar som anges i den allmänna delen och bilagorna, även om den arbetade ti- den under jouren blir sådant mertids- eller övertidsarbete som avses i denna paragraf. Vid betalning av arbetstidsersättning- ar tillämpas alltså separat behandling av mertidsarbete och jour som avses i bilagorna och sådant s.k. annat mertids- och övertidsarbete som avses i denna paragraf.
I läkaravtalet finns inga bestämmelser om sjukhusläkarnas
s.k. kliniska mertidsarbete. Också för sjukhusläkare med full arbetstid kan arbetstidsersättningar för s.k. kliniskt mertidsar- bete avtalas lokalt i avvikelse från arbetstidsbestämmelserna i läkaravtalet, t.ex. när en läkare utöver sin ordinarie arbetstid utför sådant patientarbete vid sjukhus eller på någon annan plats som arbetsgivaren bestämt (t.ex. vid en hälsocentral) och på förhand har planerats i den arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren godkänt. Den lokala arbetsgivaren beslutar om behovet och ordnandet av kliniskt mertidsarbete och för det kliniska arbetet utarbetas en plan, av vilken bl.a. framgår vilka undersökningar och behandlingar som ska utföras som kliniskt arbete, mängden åtgärder och en kostnadsberäkning, och re- spektive läkare som deltar i detta arbete godkänner planen och förbinder sig att genomföra den. Ersättningarna bestäms efter lokala förhållanden och vid behov för enskilda läkare, t.ex. som åtgärdsarvoden eller som totalarvoden för ett visst antal åtgärder. Som hjälp kan användas t.ex. den separata åt- gärdsklassificeringen för kliniskt mertidsarbete i LÄKTA 2003– 2004. I lokalt avtalade ersättningar ingår alla arbetstidsersätt- ningar som betalas till läkare för arbetet och utöver detta beta- las inte sådana arbetstidsersättningar som bestämts i läkarav- talet.
§ 17 Ersättning till läkare som inkallas till arbete under sin lediga tid
Till läkare och tandläkare som inkallas till arbete under sin lediga tid kan ersättning för arbetet betalas med iakttagande av § 12 och § 16 mom. 2 och 3 i den allmänna delen i detta avtal eller i tillämpliga delar bestämmelserna i respektive bilaga, så som närmare bestäms lokalt.
§ 18 Perioden för maximiantalet övertidstimmar
Kalenderåret används som en sådan period för maximiantalet över- tidstimmar som avses i 19 § 1 mom. i arbetstidslagen. Till övriga delar tillämpas bestämmelsen i 19 § i arbetstidslagen.
Tillämpningsanvisning
Till maximiantalet övertidstimmar enligt 19 § i arbetstidslagen räknas arbete som utförts på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande antal timmar:
40 timmar x antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på tjänsteinnehavaren. När man räknar ut den tid som ska hänföras till maximiantalet övertidstimmar beaktas den tid som uttryckligen använts för arbete. Exempelvis vilotider eller ar- betstidsersättningar i ledig tid (t.ex. jourledighet) räknas inte här som sådan arbetstid, inte heller t.ex. tid som åtgått till ut- bildning eller förtroendemannauppdrag, inte ens om de sköts under ordinarie arbetstid. Av jourtid beaktas som här avsedd arbetstid den arbetade tiden.
§ 19 Arbetstidshandlingar
Arbetsgivaren är skyldig att på förhand göra upp en arbetsskiftsför- teckning av vilken framgår hur arbetstiden ska användas under ar- betsperioden. Arbetsskiftsförteckningen ska skriftligt delges tjänste- innehavaren i god tid och senast en vecka innan arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med tjänsteinnehavarens samtycke eller av grundad anledning.
Beträffande utjämningsschemat för arbetstiden iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i § 29 i arbetstidskapitlet i AKTA.
Tillämpningsanvisning
Se tillämpningsbilaga1 till den allmänna delen om hur arbets- skiftsförteckningen görs upp och ändras m.m.
IV VILOTIDER
§ 20 Ledighet per vecka
Bestämmelserna i § 26 mom. 1 och 5 i arbetstidskapitlet i AKTA iakttas, om det är möjligt med hänsyn till att verksamheten inom primärvården eller den specialiserade sjukvården ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.
Utöver vad som bestäms i § 26 mom. 3 i arbetstidskapitlet i AKTA kan de som omfattas av avtalet beordras jour eller kallas till arbete under sin veckoledighet eller under någon annan ledig dag, om detta är motiverat med tanke på effektiviteten i verksamheten och patientsäkerheten. Till den del ledigheten per vecka inte uppfylls har läkarna och tandläkarna dock rätt till ersättning enligt § 26 mom. 4 i arbetstidskapitlet i AKTA. Om det finns en verksamhetsbe- tingad anledning som gör det nödvändigt att betala ersättningen i pengar, är detta möjligt också utan läkarens/tandläkarens sam- tycke.
Denna bestämmelse tillämpas i tillämpliga delar också på husläkare vid hälsocentraler, även om deras ordinarie arbetstid inte fastställts i avtalet.
Tillämpningsanvisning
1 Planering av ledighet per vecka
Avtalsbestämmelserna utgår från principen om femdagars ar- betsvecka. För att de lediga dagarna ska ges på ett ända- målsenligt sätt ska arrangemangen med lediga dagar beaktas redan när arbetsskiftsförteckningen görs upp. Lediga dagar är också t.ex. söckenhelger och de ledigheter som beviljats som jourersättning. Man ska t.ex. försöka garantera ledigheten per vecka på ett sådant sätt att inte samma läkare åläggs jour un- der ett helt veckoslut. När arbetsperiodens arbets- och jourar- rangemang planeras bör man också i övrigt se till att det i pe- rioden ingår sådana lediga dagar under vilka tjänsteinnehava- ren är fri från sina tjänsteåligganden och sin jourskyldighet.
Med ledighet per vecka avses att tjänsteinnehavaren under en kalendervecka ska få en sammanhängande ledighet på 35 timmar eller i genomsnitt 35 timmar, under vilken tjänsteinne- havaren inte utför arbete (t.ex. ordinarie arbetstid, arbetad tid under fri jour eller telefonkonsultation). Ledigheten per vecka kan alltså ordnas antingen så att det i varje kalendervecka in- går en oavbruten ledighet på minst 35 timmar eller så att le-
digheten är i genomsnitt 35 timmar under en tvåveckorspe- riod, varvid ledigheten ska vara minst 24 timmar i en följd un- der vardera veckan. I så fall är ledigheten under den andra veckan skillnaden mellan antalet lediga timmar den första veckan och de totalt 70 timmar som krävs, t.ex. 24 timmar vecka 1 och 46 timmar vecka 2 eller 30 timmar vecka 1 och
40 timmar vecka 2 (totalt alltså 70 timmar ledighet).
I arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet ingår att bestämma vilketdera veckoledighetssystem som iakttas. Ge- nomsnittlig veckoledighet behöver inte vara regel eller fortlö- pande praxis, utan veckoledigheten kan också tillfälligt ges som genomsnittlig. För klarhetens skull rekommenderas ändå att de allmänna principerna för ledigheten, bland annat vilket system som i regel tillämpas, skrivs in i de allmänna anvis- ningarna om uppgörande av arbetsskiftsförteckningarna.
Tjänsteinnehavaren ska på förhand få veta när veckoledighet- en infaller, men den behöver inte märkas ut i arbetsskiftsför- teckningen, eftersom den indirekt framgår av tiderna för när arbetsskiften börjar och slutar. Ledigheten per vecka kan in- falla delvis under föregående och delvis under följande kalen- dervecka, och den räknas då som ledighet under den vecka då största delen av ledigheten infaller.
Arbetsgivaren har rätt att vid behov ensidigt ändra tidpunkten för en planerad ledighet per vecka. Detta kan komma i fråga till exempel då en tjänsteinnehavare måste inkallas till arbete under en planerad ledighet eller jour. Då räknas den längsta sammanhängande erhållna ledigheten som ledighet per vecka eller som en del av ledigheten per vecka.
Om en tjänsteinnehavare inte har arbetat hela veckan till ex- empel på grund av semester, sjukledighet, någon annan tjänstledighet eller arbetstidsersättning i form av ledig tid, och frånvaron har varat minst 35 timmar eller i genomsnitt 35 tim- mar i en följd, anses ledigheten per vecka ha uppfyllts.
2 Ersättning när ledigheten per vecka inte uppfylls
Om en tjänsteinnehavare (som omfattas av arbetstidslagen) blir tvungen att arbeta under sin ledighet per vecka betraktas den längsta sammanhängande ledighet som tjänsteinnehava- ren fått som ledighet per vecka eller som en del av ledigheten per vecka, och för den del av veckoledigheten som inte upp- fyllts, dvs. den arbetade tiden under ledigheten, betalas en er- sättning enligt AKTA § 26 mom. 4. Om till exempel en ledighet på 24 timmar har planerats och tjänsteinnehavaren under
denna ledighet har arbetat först 2 timmar och sedan 1 timme, dvs. sammanlagt 3 timmar, betalas en ersättning för 3 timmar (den tid som använts för arbetet avrundas varken uppåt eller neråt när ersättning betalas). Om en del av den planerade le- digheten återstår efter avbrottet, dvs. efter att arbetet upphört, fortsätter ledigheten per vecka (ett avbrott i ledigheten innebär inte att ersättning ska betalas också för den tid som följer efter avbrottet).
Om arbetsgivaren har möjlighet att ordna ledigheten per vecka, men tjänsteinnehavaren uttryckligen ber om arbetsar- rangemang som innebär att ledigheten inte uppfylls, har tjäns- teinnehavaren inte rätt till ersättning (vid behov kan man upp- rätta ett protokoll enligt § 3 i arbetstidskapitlet i AKTA).
§ 21 Ledig dag efter aktiv jour
Arbetsdagen efter aktiv jour (jour från kvällen till morgonen) ska helt eller delvis planeras som ledig t.ex. genom jourersättning i ledig tid så att den ordinarie arbetstiden under arbetsdagen i fråga är högst den tid som eventuellt behövs för byte av arbetsuppgifter (0,5–2 timmar), om inte verksamheten inom primärvården/den speciali- serade sjukvården absolut förutsätter något annat.
På motsvarande sätt kan arbetstiden för arbetsdagen efter en aktiv deldygnsjour vid en hälsocentral vid behov planeras att vara kortare än normalt (t.ex. 4 timmar), så att läkaren får en tillräcklig vilotid mellan det att jourskiftet upphör och följande dags arbetstid börjar.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelserna ovan har tagits med i avtalet av arbetar- skydds- och patientsäkerhetsskäl. Avsikten med bestämmel- sen har varit att förkorta sammanhängande arbetspass. Vid planering och genomförande av arbets- och joursystemen bör man även i övrigt undvika att sammanhängande arbetspass blir oskäligt långa och medför oskälig bundenhet till arbetet med beaktande av den belastning som arbetsdagen och jour- tiden medför. Den belastning som på varandra följande ar- bets- och jourskift orsakar kan minskas genom att man förde- lar arbetspass, ledig tid och olika former av jour enligt en rytm som lokalt anses ändamålsenlig, varvid man kan använda jou- rersättning i form av ledighet, andra intjänade ledigheter och olika slags arbetsarrangemang som t.ex. arbets- och jourskift av olika längd, spridda arbetstider och kombinationer av alla dessa faktorer (se även tillämpningsanvisningarna för § 15, 20 och 22 i den allmänna delen och tillämpningsbilaga 1 till den allmänna delen).
§ 22 Ersättning i form av ledighet
mom. 1 Arbetstidsersättning i form av ledighet som avses i detta avtal ges senast under de tre månader som följer på utgången av den ar- betsvecka eller den arbetsperiod som berättigar till ersättning, om inget annat avtalas med tjänsteinnehavaren eller lokalt.
mom. 2 Om den planerade ersättningen i ledig tid inte har kunnat ges inom denna tid, betalas en penningersättning senast under den kalen- dermånad som följer efter att tiden för givande av ersättning i ledig tid gick ut.
Tillämpningsanvisning
Ersättning för aktiv jour bör dock i mån av möjlighet ges i form av ledighet på läkarens första arbetsdag omedelbart efter re- spektive jour (se bestämmelsen i § 21 ovan).
Jourersättning i form av ledighet (jourledighet) bör i allmänhet ges som hela arbetsveckor. Då motsvarar 37 timmar jourle- dighet för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och 38 timmar 15 minuter jourledighet för sjukhusläkare och sjukhus- tandläkare en veckas ledighet i ordinarie arbetstid. Under en söckenhelgsvecka är jourledigheten mindre i motsvarande grad som den ordinarie arbetstiden är kortare.
Om jourledighet ges för en kortare period än en kalender- vecka, iakttas som riktgivande i tillämpliga delar bestämmel- serna om en avbruten arbetsvecka i § 13 mom. 4 i den all- männa delen. Under en sådan vecka är den ordinarie arbets- tiden en veckas ordinarie arbetstid (37 timmar eller 38 timmar 15 minuter), under en söckenhelgsvecka kortare enligt söck- enhelgsförkortningen, minskad med mängden jourledighet, oberoende av på vilket sätt arbetstiden i respektive vecka har fördelats på de olika arbetsdagarna. Motsvarande förfarande iakttas under en arbetsperiod.
Exempel
Arbetsskiftsförteckningen för en hälsocentralläkare görs upp för en treveckorsperiod, och under den första veck- an infaller långfredagen. Läkaren har jourledigt hela den vecka då långfredagen infaller och semester under tis- dag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Ordinarie arbetstid under treveckorsperioden är 111 timmar - 37 timmar (beviljad jourledighet 29 timmar 36
minuter, förkortningen p.g.a. långfredagen är 7 timmar 24 minuter) - 7 timmar 24 minuter (annandag påsk) - 14
timmar 30 minuter (7 timmar + 7 timmar 30 minuter, se- mesterdagar som annars hade varit arbetsdagar) = 52 timmar 6 minuter.
Husläkare intjänar och får jourledigt på samma sätt som andra läkare. Sålunda motsvarar t.ex. en hel veckas jourledighet 37 timmar jourledigt. För jourledighet betalas lön på samma sätt som annars för tjänsteutövningstid, dvs. ordinarie lön enligt § 7 mom. 1 i den allmänna delen.
Ersättning i ledig tid ges i den tjänst där ledigheten har intjä- nats eller i en annan tjänst med samma lönenivå vid sjukhu- set/hälsocentralen. Om ersättning i ledig tid inte har kunnat ges inom utsatt tid, betalas penningersättning enligt det tjäns- tekollektivavtal som gäller vid betalningstidpunkten. Penning- ersättningen betalas utgående från lönen vid betalningstid- punkten.
Under den vecka eller de dagar som ges som jourledighet kan läkaren inte utföra mertidsarbete.
Läkare som har jourledigt beordras i allmänhet inte jour under jourledigheten, även om jourledighet inte utgör något hinder för att utföra jour under den vecka eller dag som getts som jourledighet.
Protokollsanteckning
Om ersättningar i ledig tid för fri jour eller annan arbetsplats- jour som uppstått med stöd av läkaravtalet 2007–2009 inte har getts före 1.2.2010, betalas penningersättning och ges er- sättning i ledig tid i enlighet med läkaravtalet 2007–2009.
mom. 3 Flyttning av ledighet när tjänsteinnehavaren insjuknar
Om tjänsteinnehavaren insjuknar innan en ledighet som utgör ar- betstidsersättning börjar eller under en sådan ledighet, tillämpas samma förfarande som vid flyttning av semester i motsvarande si- tuationer (§ 11 i semesterkapitlet i AKTA), och arbetsgivaren har då rätt till den del av sjukdagpenningen som motsvarar den lön som betalats för sjukdomstiden. Om efteråt konstateras att sjukdagpen- ning inte betalas till arbetsgivaren, anses ledigheten som utgör ar- betstidsersättning uttagen och förbrukad enligt den ursprungliga bekräftelsen.
§ 23 Daglig vilotid (måltidsrast)
mom. 1 Läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus
Läkare och tandläkare ska ges en måltidsrast på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller, om de så önskar, möj- lighet att inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal eller motsvarande vid inrättningen, förutsatt att arrangemanget inte stör arbetets gång eller de tjänster som ska utföras och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.
Tillämpningsanvisning
Under en måltidsrast som inte räknas in i arbetstiden får en tjänsteinnehavare fritt avlägsna sig från arbetsplatsen, t.ex. från hälsocentralen eller sjukhuset. Tjänsteinnehavaren får däremot inte avlägsna sig från hälsocentralen eller sjukhuset under arbetstid – således inte heller under en måltidsrast som ingår i arbetstiden – utom i ärenden som hör till tjänsteutöv- ningen eller undantagsvis med sin överordnades tillstånd.
mom. 2 Andra som omfattas av avtalet
Den dagliga vilotiden för andra än de tjänsteinnehavare som nämns i mom. 1 ovan och vilkas ordinarie arbetstid anges i avtalet, be- stäms enligt § 27 mom. 1 i arbetstidskapitlet i AKTA.
V ÖVRIGA BESTÄMMELSER
§ 24 Övriga tillämpliga bestämmelser i AKTA
Dessutom tillämpas följande kapitel och bilagor i AKTA:
Kap. I Allmänna delen, § 2 mom. 1 (avtalets förhållande till tidi- gare anställningsvillkor), § 7 och 8.
Kap. IV Semester
– I fråga om semesterlön, semesterersättning och grunden för beräkning av semesterpenningen för läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjuk- hus, se § 10 i den allmänna delen, och i fråga om grunden för beräkning av semesterpenningen för veterinärer, se § 9 mom. 2 i den allmänna delen. Angående utbytesledighet, se § 25 nedan.
Kap. V Tjänstledighet
Kap. VI Ersättningar för kostnader och naturaprestationer Kap. VII Förtroendemän
Kap. VIII Permittering, ombildning till deltidsanställning och an- ställningens upphörande
Bilaga 16 Ersättningar för resekostnader.
§ 25 Utbytesledighet
Den semesterpenning som avses i § 18 i semesterkapitlet i AKTA eller en del av semesterpenningen kan med tjänsteinnehavarens samtycke ges i form av motsvarande ledighet.
Tillämpningsanvisning
Antalet utbytesledighetsdagar utgör 50 % av antalet intjänade semesterdagar enligt tabell B i § 5 mom. 3 i semesterkapitlet i AKTA. När utbytesledighet beviljas antecknas som utbytesle- dighet motsvarande antal dagar som för semester, dvs. ar- betsdagar (mån–fre förutom söckenhelg). Utbytesledighet som beviljas som en full vecka fastställs från måndag till sön- dag (5 dagar utbytesledighet). Ordinarie lön betalas för hela utbytesledighetstiden (inte enbart för utbytesledighetsdagar- na).
Om hela semesterpenningen tas ut i form av ledighet, betalas ingen semesterpenning. Om bara en del av semesterpen- ningen tas ut i form av ledighet, avdras från den semester- penning (euro) som räknats ut enligt § 18 i lönekapitlet i AKTA lönen (semesterpenningen: antalet utbytesledighetsdagar) för så många dagar som tjänsteinnehavaren har utbytesledighet.
§ 26 Lokala avtal
Om tjänsteinnehavaren insjuknar innan utbytesledigheten bör- jar eller under ledigheten, tillämpas samma förfarande som vid flyttning av semester i motsvarande situationer, och arbetsgi- varen har då rätt till den del av sjukdagpenningen som mots- varar den lön som betalats för sjukdomstiden.
Exempel
En tjänsteinnehavares ordinarie månadslön är 4 000 euro. Tjänsteinnehavaren har rätt till semester för 8 månader enligt tabellen i § 5 mom. 3 punkt 1 i semesterkapitlet i AKTA, dvs. på basis av tabell B rätt till 10 dagar utbytesledighet (20 da- gar : 2). Semesterpenningen är 1 920 euro (8 mån. x 6 % x
4 000 euro), varav beloppet per utbytesledighetsdag är 192 euro (1 920 euro : 10 dagar utbytesledighet). För tjänsteinne- havaren fastställs 7 dagar utbytesledighet (måndag till föl- jande veckas tisdag) och för den tiden betalas ordinarie lön och den resterande delen av semesterpenningen (en del som motsvarar 3 dagar utbytesledighet) betalas i pengar. I pengar betalas 576 euro (semesterpenningen 1 920 euro - 7 dagar utbytesledighet x 192 euro).
mom. 1 Detta avtal tillämpas inte till de delar som man har avvikit från dess bestämmelser genom ett lokalt avtal som avses i § 13 i det kom- munala huvudavtalet.
mom. 2 Genom lokala avtal får man dock inte avtala om en lägre grundlön än den som minst ska betalas enligt detta avtal eller avvika från av- talets bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjuk- eller moderskapsledighetsför- måner. Om en inrättning eller verksamhetsenhet, vars huvudman är en kommun eller samkommun, staten eller en privat samman- slutning, överförs på en annan huvudman som är en kommun eller samkommun, kan semesterns längd för den överförda personalen avtalas på ett sätt som avviker från semesterbestämmelserna i AKTA.
mom. 3 Lokala avtal som ingåtts med stöd av § 25 mom. 3 i den allmänna delen i läkaravtalet 2007–2009 gäller i enlighet med deras egna be- stämmelser om giltighet.
Tillämpningsanvisning
Tillämpningsanvisningen för § 4 mom. 1 i den allmänna delen i AKTA iakttas i tillämpliga delar.
§ 27 Avtalets giltighetstid
Detta avtal är i kraft under den tid som anges i underteckningspro- tokollet.
Efter det datum som anges i underteckningsprotokollet fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om det inte skriftligt sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut.
Avtalet kan sägas upp skriftligt senast 31.1.2011 så att det upphör 28.2.2011.
Även om avtalet sägs upp är dess bestämmelser i kraft tills parter- na gemensamt konstaterar att förhandlingarna om ett nytt avtal har slutförts eller tills någondera avtalsparten skriftligt uppger sig anse att förhandlingarna är slutförda.
§ 28 Arbetsfred
mom. 1 Medan detta avtal är i kraft får den som är bunden av avtalet inte vidta stridsåtgärder för att få en tvist avgjord som gäller avtalets gil- tighet, giltighetstid eller rätta innehåll eller ett yrkande som baserar sig på avtalet eller för att ändra ett gällande avtal eller för att få till stånd ett nytt avtal.
mom. 2 En förening som är bunden av avtalet är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som avtalet gäl- ler inte bryter mot den i mom. 1 avsedda fredsplikten eller mot be- stämmelserna i avtalet. Denna skyldighet inbegriper också att före- ningen inte får ge stöd eller bistå vid en förbjuden stridsåtgärd eller på något annat sätt bidra till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka få slut på dem.
TILLÄMPNINGSBILAGA 1 TILL DEN ALLMÄNNA DELEN
TILLÄMPNINGSANVISNING OM ARBETSSKIFTSFÖRTECKNINGAR
1 Hur en arbetsskiftsförteckning görs upp
Till arbetsgivarens skyldigheter hör att på behörigt sätt göra upp en arbetsskiftsförteckning för tjänsteinnehavarna. Arbetsgivaren (sty- relsen e.d och/eller chefsläkaren/chefstandläkaren) bör också ge allmänna anvisningar om de viktigaste principerna för hur arbets- skiftsförteckningen görs upp och hur den godkänns och ändras. Vid behov ges närmare anvisningar för enskilda enheter e.d. De le- dande tjänsteinnehavarna (t.ex. chefsläkaren/chefstandläkaren) och de närmaste cheferna (t.ex. överläkarna) är primärt ansvariga för de underställda tjänsteinnehavarnas arbetsskiftsförteckningar och övriga arbetstidsarrangemang samt tillsynen över dessa. Ar- betsgivaren kan inte ersätta arbetsskiftsförteckningen med något annat dokument.
Enhetens chef gör upp en arbetsskiftsförteckning för de enskilda tjänsteinnehavarna enligt anvisningarna. När arbetsskiftsförteck- ningen görs upp ska tjänsteinnehavarna själva eller den förtroen- deman som representerar dem ges tillfälle att framföra sin åsikt, om tjänsteinnehavaren eller förtroendemannen begär det.
Av arbetsskiftsförteckningen ska framgå när den dagliga arbetsti- den börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden ska användas för de uppgifter som ålagts tjänsteinnehavaren. Ar- betsskiftsförteckningen fungerar alltså samtidigt som tjänsteinneha- varens arbetsplan för arbetsveckan och arbetsperioden. Den dag- liga ordinarie arbetstiden har inte fastställts i avtalet. Längden på läkarnas arbetsdagar och de tidpunkter då arbetet utförs kan vari- era beroende på verksamhetens karaktär i de enskilda enheterna (bl.a. patienternas antal och kategori samt vårdsynpunkter). Den ordinarie arbetstiden bör i allmänhet fördelas så jämnt som möjligt på arbetsveckans och arbetsperiodens samtliga arbetsdagar.
I arbetsskiftsförteckningen antecknas, utöver den ordinarie arbetsti- den, även jour som beordrats tjänsteinnehavaren (när jouren börjar och slutar och vilket slags jour det är fråga om) och kliniskt mertids- arbete, för att man ska kunna följa bl.a. totalarbetstiden (gränsen för övertid) och bundenheten till arbetet (bl.a. belastningsfaktorer, rättvis och ändamålsenlig fördelning av arbetsbördan), samt hur le- diga dagar förlagts och tagits ut. Vid behov kan olika läkare utföra ordinarie arbetstid, mertidsarbete och jour samtidigt i slutet av da- gen. En tjänsteinnehavares arbetsskift och jourer bör planeras så att arbetspassen inte blir alltför långa och ansträngande.
Den verksamhet som antecknats i arbetsskiftsförteckningen ska ske vid hälsocentralen, sjukhuset eller respektive verksamhetsen- het (t.ex. rådgivningsbyrå, skola, poliklinik), om inte chefen av sär- skilda skäl ger tillstånd till att en bestämd uppgift utförs någon ann- anstans, eller det är frågan om hembesök eller någon annan tjäns- teuppgift. Detta gäller även administrativa byråuppgifter. Arbete som utförts hemma godkänns inte som arbetstid annat än i undan- tagsfall.
2 Utjämningsschema
Om den arbetsperiod som iakttas är så lång att det är svårt att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela perioden, kan man göra upp ett utjämningsschema för arbetstiden enligt § 29 i ar- betstidskapitlet i AKTA och fastställa en separat arbetsskiftsförteck- ning för varje kortare period. Innan arbetsgivaren ändrar längden på arbetsperioden ska arbetsgivaren höra den förtroendeman som fö- reträder tjänsteinnehavarna eller tjänsteinnehavarna själva.
3 Ändringar i arbetsskiftsförteckningen
Huvudregeln är att en arbetsskiftsförteckning som fastställts och lagts fram ska följas. Om avvikelser från arbetsskiftsförteckningen måste göras, antecknas de eventuella ändringarna i arbetsskiftsför- teckningen (det är också möjligt att ange dem separat).
Huruvida det föreligger grundad anledning att ändra arbetsskiftsför- teckningen prövas från fall till fall. Sådana anledningar är bland an- nat verksamhetsbetingade skäl, t.ex. patienternas antal, kategori och vårdbehov eller oförutsedd frånvaro bland personalen. En grundad anledning föreligger också när en tjänsteinnehavare till ex- empel på grund av sjukdom inte utför ett arbetsskift eller en jour som tjänsteinnehavaren enligt arbetsskiftsförteckningen skulle få ersättning för i ledig tid, eller om arbetsskiftsförteckningen har upp- gjorts på ett felaktigt sätt. En grundad anledning, och ett förfarande som rekommenderas, är att man om det någon dag blir nödvändigt att utföra mera arbete än planerat i stället kortar av arbetstiden för de övriga arbetsdagarna under arbetstidsperioden i motsvarande mån om det är möjligt med tanke på verksamheten, så att den ordi- narie arbetstiden i genomsnitt förblir den som anges i § 13 mom. 2 ovan, dvs. 37 timmar eller 38 timmar 15 minuter per vecka.
Ändringar ska godkännas av den som fastställt arbetsskiftsförteck- ningen, i brådskande fall i efterskott. Om arbetsskiftsförteckningen nödvändigtvis måste ändras så att den ordinarie arbetstiden ändras till kliniskt mertidsarbete eller annat mertids-/övertidsarbete, ska till- stånd på förhand inhämtas hos den som fastställt arbetsskiftsför- teckningen.
4 Planering av arbetsskiftsförteckningen och arbetsperiodens längd för en deltidsanställd läkare eller tandläkare
När arbetsskiftsförteckningen görs upp gäller samma skyldigheter och principer för deltidsanställda som för heltidsanställda. Också för en deltidsanställd läkare ska arbetsskiftsförteckningen utvisa när den dagliga arbetstiden de facto börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden ska användas för de uppgifter som ålagts tjänsteinnehavaren.
För deltidsanställda kan arbetsgivaren ha godkänt en speciell indel- ning i arbetsperioder och lediga perioder. I så fall ska arbetspe- rioden vara tillräckligt lång för en utjämning till genomsnittlig arbets- tid. För deltidsanställda läkare och tandläkare används och upprät- tas en arbetsskiftsförteckning av annan längd än för heltidsanställda. Om det till exempel är fråga om en läkare eller tandläkare som arbe- tar varannan vecka, ska en arbetsperiod som är delbar med två till- lämpas på honom eller henne, till exempel en arbetsperiod på sex veckor.
5 Hörande och förhandlingar vid ändringar i arbetstidsarrangemangen
Om verksamheten kräver att väsentliga och permanenta ändringar genomförs i de arbetstidsarrangemang som enligt arbetsskiftsför- teckningarna vanligtvis har iakttagits, ska förhandlingar om änd- ringarna föras med respektive tjänsteinnehavare, eller, om de nya arrangemangen gäller minst fem tjänsteinnehavare, med den för- troendeman som representerar tjänsteinnehavarna. Vid förhand- lingarna bör samförstånd eftersträvas.
6 Tider som bör reserveras i arbetsskiftsförteckningen för läkarnas och tandläkarnas olika uppgifter
6.1 Läkare vid hälsocentraler
6.1.1 Mottagningsarbete
För mottagningsarbete ska i arbetsskiftsförteckningen upptas så många timmar i veckan som man antar behövs för mottagnings- verksamheten, enligt vad som är möjligt med hänsyn till läkarens övriga uppgifter. Mottagningsarbetet är hälsocentralens viktigaste uppgift.
6.1.2 Arbetsuppgifter vid rådgivningsbyråer m.m.
Förutom för mottagningsarbetet ska i arbetsskiftsförteckningen re- serveras tillräckligt med tid för läkarens övriga uppgifter (skolor, rådgivningsbyråer, vårdavdelning, vårdinrättningar o.s.v.). I den tid
som reserveras för hälsorådgivning och skolhälsovård m.m. ska också ingå den tid som behövs för resor från en arbetsplats till en annan.
6.1.3 Intyg och utlåtanden
I arbetsskiftsförteckningen reserveras inte separat tid för utskrivning av intyg under patientbesök. Vid behov kan i arbetsskiftsförteck- ningen reserveras 1–3 timmar per vecka för omfattande och tidskrävande utlåtanden och intyg (gäller också intyg och utlåtan- den om patienter som undersökts på annan tid än under ordinarie arbetstid).
6.1.4 Överläggningar, sammanträden m.m.
Arbetsplatsutbildning och överläggningar antecknas i arbetsskifts- förteckningen.
Sammanträden eller överläggningar som bestämts av en myndighet och som äger rum före kl. 16 räknas till den ordinarie arbetstiden, däremot inte sammanträden som äger rum efter kl. 16, eftersom tjänsteinnehavaren för dessa sammanträden får mötesarvode enligt AKTA. Sammanträden på grund av förtroendeuppdrag och externa sakkunniguppdrag räknas inte till den ordinarie arbetstiden.
6.2 Husläkare vid hälsocentraler (arbetsplan)
Med läkares anträffbarhet enligt § 14 i den allmänna delen avses på lämpligt sätt ordnad mottagning under dagtid. För läkarens mot- tagningstid, mottagningsplats och anträffbarhet samt för den tid som används för andra uppgifter och jour uppgörs på förhand en arbetsplan. När arbetsplanen görs upp bör man ta hänsyn till att också arbetet och arbetsskiften för den övriga personalen vid häl- socentralen ska arrangeras på ett sätt som är ändamålsenligt för genomförandet av primärvård med befolkningsansvar. Den behö- riga kommunala myndigheten ger närmare anvisningar om arbets- planen.
I läkarens arbetsplan antecknas för varje dag tillräckligt med mot- tagningstimmar för mottagningsverksamheten, så att de personer som hör till läkarens ansvarsbefolkning i allmänhet får vård av den befolkningsansvarige läkare som anvisats dem under läkarens föl- jande arbetsdag eller senast inom tre dagar. Dessutom ska tillräck- ligt tid reserveras för läkarens övriga uppgifter.
Till läkarens uppgifter hör förutom mottagningsarbete och jour även bl.a. arbete inom mödra- och barnrådgivning, skol- och studenthäl- sovård, arbete på vårdavdelningar och vårdanstalter samt inom fö-
retagshälsovård, telefonkonsultationer, hembesök och särskilt tillde- lade administrativa uppgifter. Mottagningsarbete inom den öppna vården, förebyggande arbete och övriga uppgifter som läkaren ska utföra fastställs av den behöriga kommunala myndigheten.
6.3 Tandläkare vid hälsocentraler
6.3.1 Kliniskt mottagningsarbete
Med kliniskt mottagningsarbete avses mottagningsarbete som en tandläkare beordrats att sköta antingen vid en tandklinik eller en rådgivningsbyrå och som omfattar nödvändig undersökning och behandling för att bevara och förbättra hälsotillståndet för patienter- nas tänder, mun och hela tuggorgan.
6.3.2 Annat än kliniskt arbete
I arbetsskiftsförteckningen bör tillräckligt med tid per vecka reserve- ras för planering av patientarbete, patientadministration, förebyg- gande av munsjukdomar hos befolkningen, upplysningsarbete och andra uppgifter som inte ingår i det kliniska patientarbetet och som t.ex. gäller läroanstalter, arbetshandledning, planering av mottag- ningen o.d.
6.4 Administrativa uppgifter för läkare och tandläkare vid hälsocentraler
Det som sägs nedan gäller i tillämpliga delar också över- läkare/övertandläkare och läkare/tandläkare i motsvarande ställ- ning. I stora enheter är det dock möjligt att en överläkare eller över- tandläkare har enbart administrativa uppgifter.
De administrativa uppgifterna koncentreras till den ansvarige eller för en delfunktion ansvarige läkaren/tandläkaren, och av läka- rens/tandläkarens arbetstid reserveras för dessa uppgifter ett till- räckligt antal timmar per vecka, med beaktande av bl.a. hälsocen- tralens storlek, delfunktionens art och antalet underställda. Även i fråga om de administrativa uppgifterna bör man försöka precisera den tid som används för regelbundet återkommande uppgifter eller andra på förhand kända uppgifter.
Arbetsgivaren bör ge anvisningar om hur många timmar per vecka en ansvarig eller en för en delfunktion ansvarig läkare/tandläkare högst förutsätts använda för administrativa uppgifter. Om mera tid än så används för administrativa uppgifter, måste man kunna moti- vera överskridningen.
Om en ansvarig läkare/tandläkare temporärt får en specialuppgift (t.ex. att planera en vårdavdelning eller ny tandklinik eller att göra upp ett upphandlingsprogram) bör arbetsgivaren samtidigt besluta
hur mycket tid som ska reserveras för uppgiften i arbetsskiftsför- teckningen.
6.5 Kliniskt mertidsarbete för läkare/tandläkare vid hälsocentral
Mottagningsarbete som sker i form av mertidsarbete antecknas i allmänhet på förhand i arbetsskiftsförteckningen. Beroende på pati- entsituationen kan det förhandsplanerade mertidsarbetet i någon mån underskridas eller överskridas. Eventuella ändringar ska an- tecknas i arbetsskiftsförteckningen.
Utgångspunkten är att den dagliga arbetstiden inleds med ordinarie arbetstid och att mertidsarbete vid behov utförs efter den dagliga ordinarie arbetstidens slut. I undantagsfall kan mertidsarbete med hänsyn till verksamheten utföras före den ordinarie arbetstiden (t.ex. rådgivningsmottagning efter kl. 16).
För att kunna garantera en resultatrik verksamhet vid hälsocen- tralen, är det ändamålsenligt att följa bl.a. effektiviteten i mottag- ningsverksamheten under ordinarie arbetstid och mertidsarbetstid. Den mottagningstid som ska reserveras per patient är i allmänhet ungefär lika lång under mertidsarbetstiden som under den ordinarie arbetstiden.
6.6 Sjukhusläkare
6.6.1 Allmänt
I arbetsskiftsförteckningen antecknas med klockslag åtminstone de arbetstider för en läkare som inverkar på den övriga personalens verksamhet. Även sådant arbete som eventuellt inte är bundet vid exakta klockslag bör fastställas så exakt som möjligt. Som sådant arbete kan endast godkännas sjukhus- och poliklinikarbete som är nödvändigt med tanke på verksamheten. Tiden för utförande av or- dinarie arbetstid som inte är bundet vid exakta klockslag antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Även eventuella s.k. kvällsronder bör antecknas i arbetsskiftsförteckningen.
6.6.2 Anteckningar om privatmottagning
Utöver den ordinarie arbetstiden antecknas i arbetsskiftsförteck- ningen mottagningstiderna för eventuell privatmottagning som får skötas vid sjukhuset. En privatmottagning bör i sin helhet hållas ut- anför läkarens ordinarie arbetstid och jourtjänst.
När medicinska eller andra nödvändiga skäl så kräver och då det utan att störa sjukhusets egen verksamhet är möjligt, kan dock röntgen-, laboratorie-, anestesi- och patologiundersökningar i enlig- het med eventuell tidigare praxis utföras under läkarens arbetstid,
under förutsättning att den arbetstid som används för undersök- ningarna ersätts med arbete utanför den regelbundna arbetstiden. Härvid antecknas i arbetsskiftsförteckningen den arbetstid som an- vänts för privatmottagning samt den motsvarande extra arbetstid vid sjukhuset som ersätter denna tid.
6.6.3 Kliniskt mertidsarbete
Kliniskt mertidsarbete antecknas på förhand i läkarens arbetsskifts- förteckning (se tillämpningsanvisningen för § 16 mom. 3 i den all- männa delen).
TILLÄMPNINGSBILAGA 2 TILL DEN ALLMÄNNA DELEN
TILLÄMPNINGSANVISNING OM BEGREPP INOM LÄKARAVTALETS
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
I bilagorna till avtalet har följande begrepp använts: Legitimerad läkare med allmänläkarrättigheter
– Läkare som efter medicine licentiatexamen har genomgått särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare enligt 4 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) och som med stöd av bestämmelsen har rätt att självständigt utöva allmänläkaryrket som legitimerad läkare.
– Läkare som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovår- den (nedan Valvira) med stöd av ovan nämnda lag beviljat rätt att självständigt utöva allmänläkaryrket som legitimerad läkare eller motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
– Läkare som avses i övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i ovan nämnda lag och som var legitimerad läkare när lagen trädde i kraft 1.7.1994, dvs. som då hade rätt att självständigt utöva läkaryrket i Finland.
– Nedan nämnda läkare med specialisträttigheter jämställs vid till- lämpningen av avtalet med legitimerade läkare med allmänläkarrät- tigheter, men inte tvärtom.
Läkare med specialisträttigheter
– Läkare som har sådana specialisträttigheter som avses i 4 § 3 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvår- den (1030/2000) eller som har specialistkompetens enligt den 6 § som var i kraft 31.12.2000 (559/1994) eller som beviljats specialist- rättigheter när lagen trädde i kraft 1.7.1994 (se övergångsbestäm- melsen i 46 § 1 mom. i lagen).
– Läkare som Valvira med stöd av ovan nämnda lag beviljat rätt att utöva specialistyrket som legitimerad läkare eller motsvarande till- stånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
Legitimerad läkare som saknar allmänläkarrättigheter eller specialisträttigheter
– Läkare som av Valvira beviljats rätt enligt 4 § 1 mom. i lagen om yr- kesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att som legitime-
rad läkare utöva läkaryrket under någon annans ledning och tillsyn och som inte har ovan nämnda specialisträttigheter.
– Läkare som Valvira med stöd av ovan nämnda lag beviljat rätt att utöva läkaryrket som legitimerad läkare under någon annans led- ning och tillsyn eller motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland, och lä- karen har inte ovan nämnda specialisträttigheter.
– De läkare som fått här avsedd legitimation eller här avsett tillstånd att utöva yrket påbörjar i allmänhet sin särskilda utbildning för all- mänpraktiserande läkare efter det de fått tillståndet (se 4 § 2 mom. i nämnda lag och förordningen om tilläggsutbildning för läkare inom primärvården, 1435/1993) och/eller också påbörjar de studierna för specialistexamen.
Läkare Avser alla de läkare som räknas upp ovan. Medicine studerande
Studerande som fullgjort de studier som föreskrivs i 3 § och 3 b § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvår- den (564/1994, ändrad 104/2008) och som med stöd av bestäm- melsen i fråga tillfälligt får vara verksam i läkaruppgifter under led- ning och tillsyn av en legitimerad läkare som har rätt att självstän- digt utöva läkaryrket.
Amanuens Med amanuenser, dvs. läkarpraktikanter, avses medicine stu- derande som fullgör den tjänstgöring som krävs inom läkarutbild- ningen såsom amanuenser i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande (i allmänhet i arbetsavtalsförhållande).
Legitimerad tandläkare
– Tandläkare som efter odontologie licentiatexamen har fullgjort av Valvira godkänd praktisk tjänstgöring som avses i 4 § 2 mom. i la- gen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) och som på grundval av bestämmelsen har rätt att självständigt utöva tandläkaryrket såsom legitimerad tandläkare.
– Tandläkare som Valvira med stöd av ovan nämnda lag beviljat rätt att självständigt utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare el- ler motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
– Tandläkare som avses i övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i den nämnda lagen och som var legitimerad tandläkare när lagen trädde i kraft 1.7.1994, dvs. som då hade rätt att självständigt utöva tandläkaryrket i Finland.
– Nedan nämnda tandläkare med specialtandläkarrättigheter jäm- ställs vid tillämpningen av avtalet med legitimerade tandläkare, men inte tvärtom.
Tandläkare med specialtandläkarrättigheter
– Tandläkare som har sådana specialtandläkarrättigheter som avses i 4 § 3 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (1030/2000) eller som har specialtandläkarkompetens enligt den 6 § som var i kraft 31.12.2000 (559/1994) eller som bevil- jats specialtandläkarrättigheter när lagen trädde i kraft 1.7.1994 (se övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i nämnda lag).
– Tandläkare som Valvira med stöd av ovan nämnda lag beviljat rätt att utöva specialtandläkaryrket som legitimerad tandläkare eller motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
Tandläkare med begränsad legitimation
Tandläkare som av Valvira har beviljats rätt enligt 4 § 1 mom. i la- gen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att ut- öva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare under någon annans ledning och tillsyn.
Tandläkare som Valvira med stöd av ovan nämnda lag beviljat rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare under någon annans ledning eller tillsyn, eller motsvarande tillstånd att utöva yr- ket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Fin- land.
De tandläkare som fått här avsedd begränsad legitimation eller här avsett tillstånd att utöva yrket påbörjar i allmänhet den praktiska tjänstgöring som avses i 4 § 2 mom. i nämnda lag och i 6 § i förord- ningen, sedan de beviljats tillståndet.
Tandläkare
Avser alla de tandläkare som räknas upp ovan.
Odontologie studerande
Studerande som fullgjort de studier som föreskrivs i 3 a eller 3 b § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvår- den (564/1994, ändrad 104/2008) och som med stöd av bestäm- melsen i fråga tillfälligt får vara verksam i tandläkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad tandläkare som har rätt att självständigt utöva tandläkaryrket.
Legitimerad veterinär
Veterinär som Livsmedelssäkerhetsverket med stöd av lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) har beviljat rätt att verka som legitimerad veterinär.
Specialveterinär
Veterinär som uppfyller de krav som föreskrivs i 42 § i lagen om ut- övning av veterinäryrket (29/2000) och i 6 § i förordningen om spe- cialveterinärexamen och rätten att vara verksam som specialveteri- när (275/2000).
Veterinärmedicine studerande
Studerande som efter fullgjorda studieprestationer enligt 7 § i lagen om utövning av veterinäryrket får utöva veterinäryrket temporärt.