Beslut
§ 163 Tillägsavtal mellan Borlänge kommun och Region dalarna gällande kollektivtrafiken / 2022/1082
Beslut
Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige
Borlänge Kommun godkänner avtalet under förutsättning att:
A Skatteväxling sker i storlek motsvarande kostnaden kommunen har idag för riksfärdtjänst och handläggningen av tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst
B Tillägg till det gemensamma skolskjutsreglementet tas fram av kommunerna i nära dialog med Region Dalarna
C Hänsyn till skolans resursutnyttjande (4.9) tas i diskussioner om anpassning av skolscheman och optimering av trafik (4.8), såsom beskrivet i huvudavtalet (HA).
D Trafikförsörjningsprogrammet tas fram i samverkan och tar tydlig hänsyn till etableringar och utvecklingen i kommun och näringsliv
Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet.
Ärendet
Tilläggsavtalet med bilagor är ett tillägg till avtalet som tecknades i samband med skatteväxlingen och ansvarsöverförandet av kollektivtrafik. Detta avtal finns med som bilaga och nedan benämnt HA.
Syftet med skatteväxlingen och det avtal som tecknades i samband med beslutet, var att skapa ett samlat sammanhållet system för allmän och särskild kollektivtrafik. Syftet med tilläggsavtalet och samverkansbilagan är att skapa förutsättningar för ökad samverkan mellan parterna och en förståelse för hur den offentligt finansierade kollektivtrafiken fungerar och kan effektiviseras och samutnyttjas.
För att komma vidare i arbetet med utvecklingen av kollektivtrafiken efter skatteväxlingen är det viktigt att träffa avtal som förtydligar och förbättrar samverkan mellan Region Dalarna och Dalarnas kommuner.
Förslag till avtal har skickats ut på remiss från regionen och behandlades av Borlänges kommunstyrelse 220315 där ett antal synpunkter framfördes till regionen via ett yttrande. Vissa justeringar har gjorts i avtalen som nu har kommit till kommunen för beslut, men flertalet av synpunkterna som Borlänge kommun hade har inte justerats i avtalen. Fortfarande finns oklarheter kring tillköp av extra trafik utifrån att inget trafikförsörjningsprogram finns ännu.
Vidare står i avtalet att kommunen förbinder sig att tillämpa att gemensamt tillägg till det gemensamma skolskjutsreglementet, detta finns inte heller framtaget ännu.
Forts. § 163
Ytterligare farhågor är att enligt avtalet skall en skatteväxling göras innebärande en överföring av ansvaret från och med 2023-01-01 för riksfärdtjänst och handläggningen av tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst. Olika storlek på denna skatteväxling har diskuterats i olika forum och hur mycket som ska skatteväxlas i öre anges ej i avtalet. En skatteväxling kan dessutom ske tidigast 2024.
Vidare förbinder sig kommunen att fatta nödvändiga beslut kring skolornas ramtider för att uppnå effektivitet i kollektivtrafiken. Visserligen anges hänsyn till kommunernas beslutsgång och resursutnyttjande men skrivningen är skarpare än den som finns i huvudavtalet rörande detta. Efter dialog med kommunens bildningssektor framgår att det inte är möjligt att anpassa alla skolors ramtider efter kollektivtrafikens önskemål.
Angående fördelning av overheadkostnader (bilaga 3) framgår det inte hur det slår kostnadsmässigt.
Dessa osäkerhetsfaktorer ligger till grund för förslaget godkänna tilläggsavtalet och bilagorna med vissa förbehåll.
Beslutsunderlag
-Tjänsteskrivelse Ekonomikontoret, 2022-09-01
-Tilläggsavtal med bilagor mellan Region Dalarna och Dalarnas kommuner avseende kollektivtrafik, 2022-06-22
Förslag till beslut på mötet
Xxxxxx Xxxxxx (L) yrkar bifall till förslaget.
Skickas till:
Kommunfullmäktige
Borlänge kommun 2022-09-01
Ekonomikontoret 2022/1082 Xxxxxxx Xxxxxxxxx
Kommunstyrelsen
1 (6)
Tilläggsavtal avseende uppdrag, samverkan och finansiering av den regionala kollektivtrafiken i Dalarna
Förslag till beslut
1. Borlänge Kommun godkänner avtalet under förutsättning att:
A Skatteväxling sker i storlek motsvarande kostnaden kommunen har idag för riksfärdtjänst och handläggningen av tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst
B Tillägg till det gemensamma skolskjutsreglementet tas fram av kommunerna i nära dialog med Region Dalarna
C Hänsyn till skolans resursutnyttjande (4.9) tas i diskussioner om anpassning av skolscheman och optimering av trafik (4.8), såsom beskrivet i huvudavtalet (HA).
D Trafikförsörjningsprogrammet tas fram i samverkan och tar tydlig hänsyn till etableringar och utvecklingen i kommun och näringsliv
Sammanfattning av ärendet
Tilläggsavtalet med bilagor är ett tillägg till avtalet som tecknades i samband med skatteväxlingen och ansvarsöverförandet av kollektivtrafik. Detta avtal finns med som bilaga och nedan benämnt HA.
Syftet med skatteväxlingen och det avtal som tecknades i samband med beslutet, var att skapa ett samlat sammanhållet system för allmän och särskild kollektivtrafik. Syftet med tilläggsavtalet och samverkansbilagan är att skapa förutsättningar för ökad samverkan mellan parterna och en förståelse för hur den offentligt finansierade kollektivtrafiken fungerar och kan effektiviseras och samutnyttjas.
För att komma vidare i arbetet med utvecklingen av kollektivtrafiken efter skatteväxlingen är det viktigt att träffa avtal som förtydligar och förbättrar samverkan mellan Region Dalarna och Dalarnas kommuner.
Postadress | Telefon | E-post |
SE-781 81 Borlänge | 0243-740 00 (vxl) | |
Besöksadress | Fax | |
Röda vägen 00 | 0000-000 00 |
Förslag till avtal har skickats ut på remiss från regionen och behandlades av Borlänges kommunstyrelse 220315 där ett antal synpunkter framfördes till regionen via ett yttrande. Vissa justeringar har gjorts i avtalen som nu har kommit till kommunen för beslut, men flertalet av synpunkterna som Borlänge kommun hade har inte justerats i avtalen. Fortfarande finns oklarheter kring tillköp av extra trafik utifrån att inget trafikförsörjningsprogram finns ännu.
Vidare står i avtalet att kommunen förbinder sig att tillämpa att gemensamt tillägg till det gemensamma skolskjutsreglementet, detta finns inte heller framtaget ännu.
Ytterligare farhågor är att enligt avtalet skall en skatteväxling göras innebärande en överföring av ansvaret från och med 2023-01-01 för riksfärdtjänst och handläggningen av tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst. Olika storlek på denna skatteväxling har diskuterats i olika forum och hur mycket som ska skatteväxlas i öre anges ej i avtalet. En skatteväxling kan dessutom ske tidigast 2024.
Vidare förbinder sig kommunen att fatta nödvändiga beslut kring skolornas ramtider för att uppnå effektivitet i kollektivtrafiken. Visserligen anges hänsyn till kommunernas beslutsgång och resursutnyttjande men skrivningen är skarpare än den som finns i huvudavtalet rörande detta. Efter dialog med kommunens bildningssektor framgår att det inte är möjligt att anpassa alla skolors ramtider efter kollektivtrafikens önskemål.
Angående fördelning av overheadkostnader (bilaga 3) framgår det inte hur det slår kostnadsmässigt.
Dessa osäkerhetsfaktorer ligger till grund för förslaget godkänna tilläggsavtalet och bilagorna med vissa förbehåll.
Beslutsunderlag
- Tilläggsavtal avseende uppdrag, samverkan och finansiering av den regionala kollektivtrafiken i Dalarna
- Bilaga 1 Huvudavtal
- Bilaga 2 Samverkansformer
- Bilaga 3 Beskrivning av fördelningsnyckel
- Beslutsmissiv
- Yttrande kommunstyrelsen 220315
Beskrivning av ärendet
Bakgrund
Tilläggsavtalet med bilagor är ett tillägg till avtalet som tecknades i samband med skatteväxlingen och ansvarsöverförandet av kollektivtrafik. Detta avtal finns med som bilaga (HA).
Syftet med skatteväxlingen och det avtal som tecknades i samband med beslutet, var att skapa ett samlat sammanhållet system för allmän och särskild kollektivtrafik. Syftet med tilläggsavtalet och samverkansbilagan är att skapa förutsättningar för ökad samverkan mellan parterna och en förståelse för hur den offentligt finansierade kollektivtrafiken fungerar och kan effektiviseras och samutnyttjas.
Det nya tilläggsavtalet har tagits fram av regionen på uppdrag av Beredningen för Dalarnas Utveckling (BDU). Styrgrupp för arbetet med att ta fram avtalen har utgjorts av presidiet i Dalarnas kommunförbund samt oppositionsråd i Region Dalarna och Regionstyrelsens ordförande, Region Dalarna. Styrgruppen har haft en arbetsgrupp till hjälp.
Ärendebeskrivning Bilagorna
Tilläggsavtalet kommer med två bilagor. Bilagan som tydliggör hur samverkan ska fungera (bilaga 2) är bra och det är viktigt att det följs upp att samverkan sker på detta vis.
Bilagan som beskriver fördelningsnyckel för overheadkostnader lämnar inget svar på hur denna nya fördelningsnyckel kommer att påverka kommunen ekonomiskt. Idag specificeras inte denna kostnad på fakturorna så hur mycket det rör sig om i kronor går inte att säga. I kommunens yttrande över bilagan så framfördes också att respektive kommun bör betala för sin egna bomresor, ej att dessa fördelas utifrån andra parametrar. Här frångås självkostnadsprincipen.
Faktum kvarstår dock att det är på detta sätt regionen avser hantera det.
Tilläggsavtalet
I själva tilläggsavtalet anges att ”parterna ska genomföra en skatteväxling, innebärande en överföring av ansvaret från och med 2023-01-01 för riksfärdtjänst och handläggningen av tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst”. Storlek på denna avses förhandlas vid senare tillfälle. Olika belopp har framförts i olika forum. En skatteväxling kan ske tidigast 2024.
Parterna bekräftar också genom detta tilläggsavtal att tidigare tecknade avtal mellan parterna gällande kollektivtrafiken, med undantag av HA, upphört att gälla.
I enligt med HA anges att kommunerna uppdrar till Regionen att ”planera och tillhandahålla särskild kollektivtrafik för vilken kommunen ansvarar, och att kommunernas uppdrag till Regionen gällande skolskjuts innebär att planera, administrera och tillhandahålla skolskjuts för elever som beviljats skolskjuts i enlighet med skollagen, inklusive skoltidsresor”. Skolskjutsarna ska så långt som möjligt ses som kollektivtrafiken i övrigt och integreras i denna vilket redan idag är ambitionen.
Under punkt 4, samverkans- och planeringsprocesser, anges att ”Kommunerna och Regionen förbinder sig att från och med höstterminen 2023 tillämpa ett i samverkan framtaget gemensamt tillägg till gemensamt skolskjutsreglemente som förutom restid, och väntetid också reglerar avstånd, skolkort till friskolor samt att markera bedömningen av farlig skolväg i det gemensamma tekniska stödet”. Detta tillägg är ej framtaget ännu och innebär att Borlänge Kommun inte själva bestämmer över vilka avståndsregler som ska gälla för skolskjuts, väntetider med mera. Ett förslag på ett tillägg var bilagt i remissrundan men har nu dragits tillbaka. Detta tillägg innebar ca 500 000 kronor i ökade kostnader årligen för skolkort med nuvarande prissättning.
I kommunstyrelsens yttrande 220315 framhölls även att avtalen saknade skrivningar om åtgärd vid brister. Det ger dåliga möjligheter för kommunerna att påverka vid kvalitetsbrister inom exempelvis skolskjutsverksamhet där kommunerna är huvudman.
Under punkt 4.8 skrivs det att ”Den solidariska finansieringsmodellen för skolkorten enligt HA och den genomförda skatteväxlingen med rationaliserings- och besparingskrav om 55 mnkr/år under tre år förutsätter en fortsatt samordning av kollektivtrafiksystemet, så att den totala kostnaden för kollektivtrafiken i länet kan hållas nere och bättre matar resenärer till stråktrafiken. Optimeringen förutsätter att kommunerna fattar nödvändiga beslut om skolornas ramtider, innebärande gemensamma lov- och studiedagar samt läsårstider och samplanering av skoldagarnas start- och sluttider”. Under punkt 4.9 anges att ”Anpassning av skolscheman förutsätter
hänsyn till kommunernas beslutsgång och resursutnyttjande”.
Efter dialog med kommunens bildningssektor framgår att detta inte är möjligt för alla skolor. I HA står det ”Kommunerna ansvarar för att trafik- och skolplanering genomförs på ett sådant sätt att rationalitet och effektivitet uppnås för både trafik och skola” och kommunen verkar för att hitta bra lösningar kring detta.
Under punkt 5, finansiering Parterna är anges att ”parterna är överens om målsättningen att Regionen ska tillhandahålla allmän och särskild kollektivtrafik som motsvarar länets och den enskilda kommunens behov såsom det presenteras i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Kommunala tillköp av allmän eller särskild kollektivtrafik samt servicefunktioner bör därför ske undantagsvis och förutsätter att RKM bedömer att tillköpet dels är förenlig med det regionala trafikförsörjningsprogrammets mål för kollektivtrafiksystemets utveckling, dels omfattas av beslut om allmän trafikplikt och dels inte riskerar att påverka kollektivtrafiksystemet på ett negativt eller svåröverskådligt sätt”.
Det finns ännu inget trafikförsörjningsprogram vilket är oroväckande, tillköp ska regleras enligt nedan:
”5.4.2 Tillköp regleras genom avtal mellan Regionen och kommunen.
5.4.3 RKM:s prövning av frågan om tillköpt trafik ska övergå till Regionens ekonomiska ansvar, kan endast ske i samband med att tillköpsavtalet upphör, eller när en ny/reviderad trafikplan, som även uttryckligen omfattar tillköpet, vunnit laga kraft och börjat tillämpas. Stora förändringar eller stora tillköp, såsom avvikande biljettavgifter eller avgiftsfri trafik som omfattar en eller flera enskilda kommuner, ingår inte i ordinarie trafikutbud, såvida inte RKM så
beslutar. Allmän linjetrafik har samma biljettpriser inom hela regionen. Avvikelser från detta utgör alltid tillköp.
5.4.4 Parterna är ense om att lokala avvikelser som inte framgår av, eller står i strid med ett gemensamt skolskjutsreglemente från och med 2022-01-01 alltid betraktas som tillköp och merkostnaden finansieras enligt självkostnadsprincipen av den kommun som beställt trafik med stöd av lokala avvikelser från gemensamt skolskjutsreglemente.”
Giltighet
Avtalet gäller tills vidare, skall skrivas på av samtliga parter för att gälla.
Avtalet kan inte sägas upp av enskild part såvitt avser trafik som omfattats av beslut om skatteväxling. Uppsägning av avtalet såvitt avser trafik som omfattas av kommuns uppdrag till regionen i enlighet med punkt 3 ovan, knyts till avtalstiden för tecknade trafikavtal (10 år).
Kommunen förbinder sig att senast två (2) år innan berört trafikavtal upphör, skriftligen varsla regionen om att kommunen avser att säga upp avtalet såvitt avser trafik som inte omfattats av skatteväxling. Tillägg eller ändringar av såväl Huvudavtal som tilläggsavtal ska ske skriftligen och undertecknas av firmatecknare, efter enhälliga och likalydande beslut av respektive fullmäktige
Tvister som inte kan lösas i samverkan ska hänskjutas till en partssammansatt styrgrupp, som vid behov adjungerar en jurist från vardera region respektive kommunkollektivet. Parternas gemensamma ambition att lösa tvister i konsensus innebär ingen inskränkning i parternas rätt att hänskjuta tvister till allmän domstol. Varken HA eller den här lösningen kan därför åberopas som ett rättegångshinder.
Barnrättsperspektivet
Tillägg till gemensamt skolskjutsreglemente påverkar skolbarnen, positivt eller negativt beroende på hur det utformas. Även frågan om skolornas ramtider.
Konsekvenser för kommunens ekonomi
Ett tillägg till det gemensamma skolskjutsreglementet som ska reglera bland annat avståndsregler för rätt till skolskjuts kommer sannolikt att innebära ekonomiska konsekvenser för Borlänge Kommun. Förslaget på ett sådant tillägg som var föremål för remiss men sedan bortplockat denna vända angav generösare avståndsvillkor för klass 7-9 skulle innebära ökade kostnader på ca 500 000 kr/år med dagens busskortspriser (350 kr/månad).
Skatteväxlingen kommer innebära ökade kostnader om den blir på mer än ett öre. Fördelningsnyckeln för overheadkostnader kan innebära ökade kostnader för kommunen.
Verksamhetschef Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
Bilagor
Beslutet skickas till
Barn-och utbildningsnämnden
Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Region Dalarna
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 1(1)
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2022-08-30
§ 160 Tilläggsavtal mellan Borlänge kommun och Region dalarna gällande kollektivtrafiken / 2022/1082
Beslut
Information om Tilläggsavtal mellan Borlänge kommun och Region dalarna gällande kollektivtrafiken godkänns.
Ärendet
Information om Tilläggsavtal mellan Borlänge kommun och Region dalarna gällande kollektivtrafiken godkänns och beslut i frågan kommer tas på Kommunstyrelsens sammanträde den 2022-09-06.
Slutligt beslut i Kommunfullmäktige vid dess sammanträde den 2020-09-20.
Beslutsunderlag
-Muntligt föredragande Xxxxxxx Xxxxxxxxx enhetschef Xxxxxxx och strategisk stöd, 2022-08-30
-Tilläggsavtal med bilagor mellan Region Dalarna och Dalarnas kommuner avseende kollektivtrafik, 2022-06-22
Skickas till:
Kommunstyrelsen
TILLÄGGSAVTAL
mellan
Region Dalarna
och
Dalarnas kommuner
avseende
ansvar, samråd och ekonomiska effekter av skatteväxlingen av kollektivtrafiken i Dalarnas län
Innehåll
1. Parternas vilja och intentioner inför ändrat huvudmannaskap och skatteväxling 3
2. Regional kollektivtrafikmyndighet 3
4. Samverkan- och planeringsprocesser 5
5.2 Överförande av finansieringsansvar genom skatteväxling 7
5.3 Självkostnadsprincipen och fördelningsnyckel 7
8. Uppsägning, tillägg eller ändringar 8
Parter
a) Region Dalarna, xxx.xx 232100–0180, nedan kallad regionen
b) Avesta kommun, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Ludvika kommun Malung-Sälens kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Rättviks kommun, Smedjebackens kommun, Säters kommun, Vansbro kommun, och Älvdalens kommun, nedan kallade kommunerna
Mellan å ena sidan Regionen och å andra sidan Kommunerna, har följande tilläggsavtal träffats, innebärande tillägg, förtydligande och förändring av tidigare tecknat avtal mellan Region Dalarna (tidigare Landstinget Dalarna) och Dalarnas kommuner om ansvar, samråd och ekonomiska effekter av skatteväxlingen av kollektivtrafiken1, nedan Huvudavtalet, förkortat HA. bilaga 12 ;
1. Parternas vilja och intentioner inför ändrat huvudmannaskap och skatteväxling
Syftet med skatteväxlingen och det avtal som tecknades i samband med beslutet, var att skapa ett samlat sammanhållet system för allmän och särskild kollektivtrafik. Tanken var att behoven av särskild kollektivtrafik i största möjliga utsträckning ska ersättas av allmän kollektivtrafik och att samhällsbetalda resor därmed skulle stå öppna för allmänheten, vilket skulle kunna hålla nere den totala kostnaden för kollektivtrafiken i länet. För att uppnå denna vision, krävs förändringar i planeringsprocessen och andra processer3, med hänsyn tagen till de lagar och regler som för var tid gäller.
Parterna är ense om att syftet med tilläggsavtalet och samverkansbilagan är att skapa förutsättningar för ökad samverkan mellan parterna och en förståelse för hur den offentligt finansierade kollektivtrafiken fungerar och kan effektiviseras och samutnyttjas. Syftet med samverkansbilagan är därför att skapa transparens och förutsebarhet samt att förtydliga påverkansmöjligheter.
Parternas ska genomföra en skatteväxling, innebärande en överföring av ansvaret från och med 2023-01-01 för riksfärdtjänst och handläggningen av tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst.
Parterna bekräftar genom detta tilläggsavtal att tidigare tecknade avtal4 mellan parterna gällande kollektivtrafiken, med undantag av HA, upphört att gälla.
2. Regional kollektivtrafikmyndighet
Lag (2010:1065) om kollektivtrafik reglerar ansvaret för regional kollektivtrafik och organiseringen av regional kollektivtrafikmyndighet (RKM).
Region Dalarna är RKM och ansvarar för att besluta om allmän trafikplikt samt att upprätta och besluta om trafikförsörjningsprogrammet och fastställa mål. Genom trafikförsörjningsprogrammet presenteras visionen för länets kollektivtrafik. Denna vision konkretiseras i den årliga trafikplanen, som är en redovisning av nästkommande års trafik och vilken kollektivtrafik som omfattas av allmän trafikplikt.
1 Skatteväxlingen trädde i kraft 1 januari 2018 och omfattade allmän kollektivtrafik och färdtjänst, se beslut LF 2016-06-12—13 §60, LD17/0211.
2 HA innehåller fem sidor, varav sid 1-2 ren avtalstext. Sid 3 tabell fördelning övergångsersättning 2017-2019 samt tvisteklausul och sid 4-5 namnteckningar, se protokoll LF 2017-06-12—13 §60. Bilagan utgör ett numrerat utdrag. 3 HA 5 c och Utredningen i samband med skatteväxlingsbeslutet, 2017-05-22 s. 22.
4 Samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik och Uppdragsavtal avseende särskild kollektivtrafik (RD2015/40), Avtal om finansiering av Särskild kollektivtrafik i Dalarnas län (2016/147), Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst (RD2013/36), Tidigare gjorda trafikbeställningar 2006.
3.1 Kommunernas uppdrag till Regionen framgår nedan. Finansieringen av kollektivtrafiken inklusive uppdragen från kommunerna, framgår av punkt 5.
3.2 Kommunerna uppdrar till Regionen att planera och tillhandahålla särskild kollektivtrafik för vilken kommunen ansvarar5, samt att administrera persontransporter och samordningstjänster för resor i allmän och särskild kollektivtrafik. Kommunerna har tidigare överlåtit ansvaret att tillhandahålla färdtjänst6 till Regionen.
3.3 Kommunernas uppdrag till Regionen gällande skolskjuts innebär att planera, administrera och tillhandahålla skolskjuts för elever som beviljats skolskjuts i enlighet med skollagen (2010:800) för elever i grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola, inklusive skoltidsresor7, där uppdraget dels finansieras genom köp av skolkort för resor mellan hem, alternativt uppsamlingsplats och skola och dels genom utställd faktura för övriga resor såsom skoltidsresor, elevresor, särskoleresor på grund- och gymnasienivå samt tilläggsbeställningar för återkommande eller tillfälliga resor under skoltid (bad, slöjd mm). 8.
Skolskjutsarna ska så långt som möjligt ses som kollektivtrafiken i övrigt och integreras i denna.
När en elev beviljats skolskjuts och fått sitt skolkort är det Region Dalarna som bestämmer hur resan skall ordnas och organiseras inom det samlade trafiksystemet. Region Dalarna gör också de individuella beställningar av trafik som kan vara nödvändiga. 9
Särskilt anordnad skolskjuts för grundskolelever och särskoleelever på grund- och gymnasienivå som inte kan resa med allmän kollektivtrafik planeras och upphandlas av Regionen efter det att kommunen beviljat skolskjuts.
Vid avvikelse från gemensamt skolskjutsreglemente ansvarar Regionen för att debitering för tilläggsköp sker så att full kostnadstäckning uppnås.
3.4 Övriga persontransporter10 som kommunerna uppdrar till Regionen att planera och tillhandahålla är, elevresor, omsorgsresor11, korttidsresor12, och kommunresor13. Elever med inackorderingsersättning eller kontant ersättning omfattas inte av rätten till elevresor.
3.5 Regionen uppdras att i samverkan med kommunerna tillse att det för var tid finns ett gällande och uppdaterat länsgemensamt färdtjänstreglemente, som beslutas av regionfullmäktige.
3.6 Regionens uppdrag omfattar tillhandahållande av uppföljning, statistik och rapporter, i enlighet med överenskommelser som träffas i samverkans- och planeringsprocessen. Analyserna ska omfatta bland annat resandeutveckling, måluppfyllelse, biljettintäkter, självfinansieringsgrad och kostnader, fördelade på respektive trafikslag14.
3.7 Med giltighet från och med 2023-01-01 och under förutsättning av att skatteväxling sker, överförs ansvaret för följande uppdrag från kommunerna till Regionen;
5 HA 2 d-e
6 Av Welins utredning framgår att omsorgsresor inte ingick i skatteväxlingen
7 I Welins utredning benämns skoltidsresor som verksamhetsresor
8 HA 5 b. Med skolskjuts som finansieras genom köp av skolkort avser parterna resa mellan hem/uppsamlingsplats-skola enligt den utredning som låg till grund för beslut om skatteväxling.
9 Enligt Welins utredning s. 10 var detta en ideologisk förutsättning för ersättningssystemet för skolskjutsar.
10 HA 2 e
11 Återkommande färdtjänstresor mellan boende och daglig verksamhet, överfördes inte i samband med skatteväxlingen
12 Resor för i huvudsak barn, vid resa mellan korttidsboende och skola eller korttidsboende och bostad
13 Resor för tjänstepersoner eller liggande transporter för icke färdtjänstlegitimerade i särskilt boende; se också HA 2 e samt den utredning som föregick skatteväxlingen där det med skolskjuts endast avser grundskoleelevs resa mellan hem o skola
14 HA 7 a
• planering, administration och tillhandahållande av riksfärdtjänst till personer som beviljats tillstånd i enlighet med lagen (1997:735) om riksfärdtjänst, samt
• alla åtgärder vid tillståndsprövning och beslut vid beviljande av färdtjänst15 inklusive RIAK16 (Resa i annan kommun17) och riksfärdtjänst, samt inklusive rätt att företräda kommunerna vid domstolsprövning vid överklagande av beslut.
4. Samverkan- och planeringsprocesser
4.1 Samverkans- och planeringsprocess beskrivs i Samverkansbilaga, bilaga 2.
4.2 Regionen ansvarar för att leda samverkans- och planeringsprocesser vid upprättande av trafikförsörjningsprogram, trafikplan, gemensamt skolskjutsreglemente, färdtjänstreglemente och reglemente för riksfärdtjänst.
Regionen ska ta ett övergripande ansvar för att processerna inklusive årlig uppföljning och utvärdering bedrivs i samverkan med kommunerna samt i samråd med övriga intressenter18.
4.3 Kommunerna ansvarar för att samråda med Regionen i sin samhällsplanering och ta hänsyn till den gemensamma kollektivtrafiken, till exempel vid planering av nya bostadsområden eller förtätning av bostadsområden.
4.4 Parterna ansvarar för att utse representanter samt att aktivt delta i samverkansforum enligt Samverkansbilagan, samt i samverkans- och planeringsprocesser, utvärdering och uppföljning.
4.5 Kommunen ansvarar för att pröva elevernas rätt till skolskjuts enligt skollagen och regionalt, gemensamt skolskjutsreglemente och tillhandahåller kollektivtrafikförvaltningen underlag på skolskjutsberättigade elever19.
4.6 Kommunerna och Regionen förbinder sig att från och med höstterminen 2023 tillämpa ett i samverkan framtaget gemensamt tillägg till gemensamt skolskjutsreglemente som förutom restid, och väntetid också reglerar avstånd, skolkort till friskolor samt att markera bedömningen av farlig skolväg i det gemensamma tekniska stödet. Avståndsregeln är att se som det kortaste avstånd som en viss grupp av elever ska ha för att de ska kunna beviljas skolskjuts.
4.7 Parterna har överenskommit om ett gemensamt skolkortspris för resor mellan hem, alternativt uppsamlingsplats och skola , oavsett om resorna genomförs i allmän linjetrafik som är öppen för allmänheten, eller särskild, anropsstyrd kollektivtrafik Överenskommelsen innebär ett första steg i tillskapandet av ett samlat, sammanhållet system för allmän och särskild kollektivtrafik. Parterna är ense om att en förutsättning för denna solidariska finansieringsmodell med ett gemensamt, avtalat skolkortspris, är följsamhet mot ett gemensamt skolskjutsreglemente och en noggrann reglering av tillköp och tilläggsbeställningar vid avvikelser från det gemensamma skolskjutsreglementet20.
4.8 Den solidariska finansieringsmodellen för skolkorten enligt HA och den genomförda skatteväxlingen med rationaliserings- och besparingskrav om 55 mnkr/år under tre år21 förutsätter en fortsatt samordning av kollektivtrafiksystemet, så att den totala kostnaden för kollektivtrafiken i länet kan hållas nere och bättre matar resenärer till stråktrafiken.22 Optimeringen förutsätter att kommunerna fattar nödvändiga beslut om skolornas ramtider, innebärande gemensamma lov- och studiedagar samt läsårstider och samplanering av skoldagarnas start- och sluttider.
15 HA 2 c
16 Regionen finansierar RIAK, ingår i färdtjänst
17 Färdtjänst vid resa i annan kommun än hemkommunen vid tillfällig vistelse
18 HA 2 f, 6 a, 7 a-b
19 HA 5 a
20 HA 5 c
21 Xxxxx Xxxxxx utredning 2017-05-22, s. 2-3, med hänvisning till beslut om ålagt besparingskrav om 55 mkr/år under tre år, se ”Plan för effektivisieringar av kollektivtrafiken i Dalarnas län 2017-12-14, reviderad 2018-04-04, se även Trafikförsörjningsplan 2020 s. 4
22 Trafikförsörjningsplan 2020 s. 11ff
4.9 Genom samverkan ska parterna informera varandra i så god tid, så att tidtabeller och skolscheman kan anpassas utan merkostnader för den andre parten i anledning av bristande framförhållning. Vid ändringar av tidtabeller och volymförändringar avseende trafik måste hänsyn tas till tecknade trafikavtal vid anskaffning av trafik, byte av fordon mm. Förändringar kan innebära krav på beslut om trafikplikt och nya hållplatser/uppsamlingsplatser. Anpassning av skolscheman förutsätter hänsyn till kommunernas beslutsgång och resursutnyttjande.
5.1.1 Regionen bär det ekonomiska ansvaret för den av RKM beslutade allmänna kollektivtrafiken enligt vad som framgår av HA punkt 3 a. Regionen bär också det ekonomiska ansvaret för den särskilda kollektivtrafik som Regionen själv beställer.
5.1.2 Regionen bär också det ekonomiska ansvaret för de kostnader som belastar allmän kollektivtrafik för system, biljettsystem, depåer, trafikdatabas, planeringsprogram m.m, med följande undantag; vid tillköp av allmän kollektivtrafik belastas kommunen av samtliga kostnader vid tillköpet, inklusive dessa delar.
5.1.3 Genom överskommelse i samband med skatteväxling (HA) finansierar Regionen också färdtjänst, inklusive RIAK. Under förutsättning av att en ytterligare skatteväxling sker, ansvarar Regionen även för finansieringen av riksfärdtjänst och tillståndshandläggningen av färdtjänst och riksfärdtjänst, från och med 2023-01-01, eller från och med den dag då ytterligare skatteväxling skett.
5.1.4 Parterna är överens om att resor till och från daglig verksamhet (omsorgsresor) inte ingick i skatteväxlingen. Respektive kommun är därmed den part som ska ha beslutsmandatet för om resa ska beviljas eller inte, den part som fastställer egenavgifterna för denna restyp samt den part som bär det ekonomiska ansvaret för resorna. Regionen är den part som utför resorna på uppdrag av respektive kommun.
5.1.5 Genom tecknande av denna tilläggsöverenskommelse övertar Regionen såväl finansieringsansvaret som ansvaret vid tillståndsprövning för mobilitetsstöd23, som utgör ett komplement till färdtjänst.
5.1.6 Kommunerna bär det ekonomiska ansvaret för kollektivtrafik inom sina verksamhetsområden, d.v.s. skolskjuts i enlighet med skollagen (2010:800), omsorgsresor, riksfärdtjänst, kommunresor, korttidsresor, skoltidsresor, elevresor, särskoleskjuts på grundskole- och gymnasienivå och tilläggsbeställningar.
Kommunerna bär också det ekonomiska ansvaret för tillståndsprövning vid färdtjänst, inklusive RIAK samt riksfärdtjänst.
Regionen ersätts enligt självkostnadsprincipen – se dock punkt 5.2 och 5.1.7.
5.1.7 För resor mellan hem alternativt uppsamlingsplats och skola, har parterna i HA avtalat om särskilt pris på skolkort24, oavsett om resorna företas i linjetrafik, i ej öppnade skolskjutslinjer eller i individuellt beställda serviceresor25.
Övriga resor som omfattas av kommunens ekonomiska ansvar enligt skollagen (2010:800) omfattas inte av skolkorten, såsom skoltidsresor, elevresor, särskoleresor på grund- och gymnasienivå som inte företas i linjetrafik samt tilläggsbeställningar för återkommande eller tillfälliga resor under skoltid (bad, slöjd mm).
Med skolskjuts avses i HA resor mellan hem och skola 9 månader per år26.
5.1.8 Parterna är genom denna tilläggsöverenskommelse och med förtydligande och ändring av HA, överens om att;
• mervärdesskatt tillkommer till den avtalade skolkortskostnaden enligt HA,
23 Lag (2014:132) om mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst
24 Se Welins utredning s.10, en förutsättning var dels att skolskjutsarna integreras i kollektivtrafiken och dels att regionens trafikorganisation beslutar om hur skolskjuts ska ske och gör individuella beställningar.
25 HA 3 b samt den utredning som föregick skatteväxlingen, s 11.
26 HA 3 b och 2 d se också s 9 i utredningen i samband med beslut om skatteväxling
• den avtalade skolkortskostnaden är 350 kr per 2022-01-01 inklusive administrativa kostnader, och exklusive mervärdesskatt,
• jämförelse med priset på ungdomskort inte ska ske27,
• förändringar av skolkortspriset ska föregås av att BDU behandlar frågan och godkänns av respektive kommun.
5.2 Överförande av finansieringsansvar genom skatteväxling
Parterna förbinder sig att träffa överenskommelse om ytterligare skatteväxling under 2023 innebärande att Regionen från och med tidpunkten för skatteväxling övertar kommunernas finansieringsansvar för
• riksfärdtjänst samt
• handläggning av alla åtgärder vid tillståndsprövning, beslut vid beviljande av färdtjänst inklusive RIAK och riksfärdtjänst28, samt handläggning vid överklagande av beslut 29.
5.3 Självkostnadsprincipen och fördelningsnyckel
Kostnaderna för Beställningcentral (BC), personal och administration och kostnader för andra funktioner som behövs för att bedriva särskild kollektivtrafik (dvs resor som företas på annat sätt än i linjetrafik) såsom exempelvis sjukresor, färdtjänst, omsorgsresor, skoltidsresor m.m. finansieras enligt självkostnadsprincipen i enlighet med vad som gäller enligt 2 kap 6§ kommunallagen och debiteras respektive huvudman/uppdragsgivare med transparent fördelningsnyckel. Fördelningsnyckeln baseras dels på respektive trafikslag och dels nyttjande, vilket utgår ifrån faktiskt antal uppdrag och part. Vid avtalets tecknande beskrivs framtagen fördelningsnyckel i bilaga 3.
Parterna är ense om att inom ramen för den gemensamma samverkans- och planeringsprocessen gemensamt ta fram beräkningsmodeller och verktyg, för utvisande av självkostnader. Debiteringar sker löpande under året med slutavräkning om så behövs. Regionens ersättningsanspråk får dock inte omfatta krav uppkomna tiden före föregående budgetår.
5.4.1 Parterna är överens om målsättningen att Regionen ska tillhandahålla allmän och särskild kollektivtrafik som motsvarar länets och den enskilda kommunens behov såsom det presenteras i det regionala trafikförsörjningsprogrammet.
Kommunala tillköp av allmän eller särskild30 kollektivtrafik samt servicefunktioner bör därför ske undantagsvis och förutsätter att RKM bedömer att tillköpet dels är förenlig med det regionala trafikförsörjningsprogrammets mål för kollektivtrafiksystemets utveckling, dels omfattas av beslut om allmän trafikplikt och dels inte riskerar att påverka kollektivtrafiksystemet på ett negativt eller svåröverskådligt sätt31.
5.4.2 Tillköp32 regleras genom avtal mellan Regionen och kommunen.
5.4.3 RKM:s prövning av frågan om tillköpt trafik ska övergå till Regionens ekonomiska ansvar, kan endast ske i samband med att tillköpsavtalet upphör, eller när en ny/reviderad trafikplan, som även uttryckligen omfattar tillköpet, vunnit laga kraft och börjat tillämpas.
Stora förändringar eller stora tillköp, såsom avvikande biljettavgifter eller avgiftsfri trafik som omfattar en eller flera enskilda kommuner, ingår inte i ordinarie trafikutbud, såvida inte RKM så beslutar. Allmän linjetrafik har samma biljettpriser inom hela regionen. Avvikelser från detta utgör alltid tillköp.
27 HA 4 a
28 Tillägg till HA
29 HA 2 c
30 HA 6 b
31 HA 6 b
32 2 kap 1 b § lag om kollektivtrafik ”... regional kollektivtrafik som är av bättre kvalitet eller billigare för resenärerna än vad regionen annars skulle tillhandahålla”.
5.4.4 Parterna är ense om att lokala avvikelser som inte framgår av, eller står i strid med ett gemensamt skolskjutsreglemente från och med 2022-01-01 alltid betraktas som tillköp och merkostnaden finansieras enligt självkostnadsprincipen av den kommun som beställt trafik med stöd av lokala avvikelser från gemensamt skolskjutsreglemente.
Kommunerna utlämnar personuppgifter, bl.a. om de elever som beviljats skolkort och gällande personer som beviljats färdtjänst eller omsorgsresor, till Regionen, som självständigt utför personuppgiftsbehandling och därmed är personuppgiftsansvarigt för de uppgifter som inkommer till Regionen.
Regionen ansvarar för att de register, för vilka regionen är personuppgiftsansvarig, kvalitetssäkras och uppdateras.
Kommunerna ansvarar för att tillhandahålla och uppdatera de register som Regionen behöver vid utförande av kommunens uppdrag, gällande regelsystem, kundtillstånd och tillståndsregistrering.
Detta avtal gäller från och med den dag då samtliga parter undertecknat avtalet och löper tills vidare; dock gäller avtalet, i de delar som förutsätter att skatteväxling skett, från och med beslut om skatteväxling.
Avtalets giltighet är villkorat av att likalydande avtal underställs och godkänns av samtliga Parter.
8. Uppsägning, tillägg eller ändringar
Avtalet kan inte sägas upp av enskild part såvitt avser trafik som omfattats av beslut om skatteväxling.
Uppsägning av avtalet såvitt avser trafik som omfattas av kommuns uppdrag till regionen i enlighet med punkt 3 ovan, knyts till avtalstiden för tecknade trafikavtal. Kommunen förbinder sig att senast två (2) år innan berört trafikavtal upphör, skriftligen varsla regionen om att kommunen avser att säga upp avtalet såvitt avser trafik som inte omfattats av skatteväxling.
Tillägg eller ändringar av såväl Huvudavtal som detta tilläggsavtal ska ske skriftligen och undertecknas av firmatecknare, efter enhälliga och likalydande beslut av respektive fullmäktige.
HA har tolkningsföreträde framför tilläggsavtalet; dock innebär ändring av HA, i enlighet med punkt
5.1.8 att detta tilläggsavtal i dessa delar har tolkningsföreträde.
Regionen å ena sidan och kommunerna å andra sidan är ense om hänskjuta tvister som inte kan lösas i samverkan till en partssammansatt styrgrupp, som vid behov adjungerar en jurist från vardera region respektive kommunkollektivet. Parternas gemensamma ambition att lösa tvister i konsesus innebär ingen inskränkning i parternas rätt att hänskjuta tvister till allmän domstol. Varken HA eller den här lösningen kan därför åberopas som ett rättegångshinder.
Parterna är ense om att ovan nämnda adjungerade jurister ansvarar för tillhandahållande av en FAQ till stöd för förvaltningar och styrgrupp. Parterna är ense om att solidariskt acceptera de råd som den partssammansatta styrgruppen lämnar.
Styrgruppen utses enligt följande; tvistande kommun har en representant, regionen en representant och BDU utser ytterligare två representanter, varav en från regionen.
Avtalet har upprättats i 16 likalydande exemplar där varje part har ett exemplar.
Ort och datum …………………………………………. Ort och datum …………………………………………..
Region Dalarna Avesta kommun
………………………………………………………………… …………………………………………………………………
………………………………………………………………… ………………………………………………………………… Namnförtydligande Namnförtydligande
Ort och datum …………………………………………. Ort och datum …………………………………………..
Borlänge kommun Hedemora kommun
………………………………………………………………… …………………………………………………………………
………………………………………………………………… ………………………………………………………………… Namnförtydligande Namnförtydligande
Ort och datum ………………………………. Ort och datum …………………………………………..
Falu kommun Gagnefs kommun
………………………………………………………………… …………………………………………………………………
………………………………………………………………… ………………………………………………………………… Namnförtydligande Namnförtydligande
Ort och datum ………………………………. Ort och datum …………………………………………..
Leksands kommun Ludvika kommun
………………………………………………………………… …………………………………………………………………
………………………………………………………………… ………………………………………………………………… Namnförtydligande Namnförtydligande
Ort och datum ………………………………. Ort och datum …………………………………………..
Malung-Sälens kommun Mora kommun
………………………………………………………………… …………………………………………………………………
………………………………………………………………… ………………………………………………………………… Namnförtydligande Namnförtydligande
Ort och datum ………………………………. Ort och datum …………………………………………..
Orsa kommun Rättviks kommun
………………………………………………………………… …………………………………………………………………
………………………………………………………………… ………………………………………………………………… Namnförtydligande Namnförtydligande
Ort och datum ………………………………. Ort och datum …………………………………………..
Smedjebackens kommun Säters kommun
………………………………………………………………… ……………………………………………………………………
…………………………………………………………………… …………………………………………………………………… Namnförtydligande Namnförtydligande
Ort och datum ………………………………. Ort och datum…………………………………………..
Vansbro kommun Älvdalens kommun
………………………………………………………………… …………………………………………………………………
………………………………………………………………… ………………………………………………………………… Namnförtydligande Namnförtydligande
Bilaga 3 som beskriver fördelningsnyckel för fördelning av Region Dalarnas overhead och trafikkostnader vid utförandet av uppdraget avseende serviceresor
För att Region Dalarnas kollektivtrafikförvaltning ska kunna utföra uppdraget gällande serviceresor, såsom exempelvis omsorgsresor eller kommunresor, krävs det att regionen har en organisation och stödsystem som är adekvata för uppdraget, nedan kallat overheadkostnader. Med anledning av att självkostnadsprincipen så ska kostnader för att upprätthålla detta fördelas på de som är beställare av trafiken. Därtill har regionen upphandlade trafikföretag med åtföljande trafikkostnader för utförande av trafiken.
Regionen avser att redovisa fördelning av kostnader med stöd av fördelningsnycklar enligt följande;
Overheadkostnader
Overheadkostnader är personal, systemstöd, övriga stödfunktioner och annat som tillkommer för att upprätthålla adekvat nivå för trafikuppdraget åt kommunerna och regionen. Kostnaderna fördelas procentuellt efter nyttjandegrad.
Personal som arbetar med annat belastar inte kostnadsstället, däremot fördelas och belastas kostnadsstället med delar av administrativ och stödjande personals lönekostnad utifrån hur stor del av respektive arbetstagares uppgifter som ankommer på servicetrafiken. Den personal som arbetar enbart med sjukresor belastar enbart kostnadsstället för sjukresor.
Den totala kostnaden för systemstöd, såsom planeringssystem, lönesystem, uppföljningssystem mm., fördelas utifrån hur stor procentuell del av systemstödet som ankommer på servicetrafiken i förhållande till andra uppgifter som kollektivtrafikförvaltningen har. Exempelvis fördelas kostnader för lönesystem utifrån hur stor del av lönekostnaden som löper på anställda som arbetar med serviceresor. Planeringssystemet SAM 3001 används idag enbart till serviceresor och kostnaderna för drift och support för detta system belastar kostnadsmässigt fullt ut på kostnaderna för serviceresor fördelat på antalet resor inom respektive reseslag (kommunresor, sjukresor osv).
Kostnader som härrör till linjetrafik, såsom exempelvis hållplatser, biljettmaskiner och personal som arbetar med linjetrafik, ska inte belasta kostnaderna för serviceresor.
Trafikkostnader
Utöver overheadkostnader så har regionen kostnader för utförande av servicetrafiken. Trafikkostnaderna utgår ifrån det upphandlade trafikavtalets ersättningsnivåer med tillkommande indexering.
Trafikkostnaderna består dels av produktionskostnader, såsom kilometer-, tim- och kapitalersättning, dels av fasta kostnader baserade på övergripande funktion. De fasta kostnaderna skiljer sig beroende på trafikavtalsområde (det finns sex stycken trafikavtalsområden).
Utöver direkta kostnader för utförd trafik uppkommer även kostnader för tomkörningar och bomkörningar. Kostnaderna för dessa ska fördelas.
Fördelning av kostnader
För att få en rättvis fördelning av kostnaderna utgår fördelningen från följande modell:
a. Produktionskostnaderna för en enskild resa ska ersättas av regionen eller den kommun som ansvarar för beställningen.
b. Bomresor och tomkörningar fördelas av tekniska skäl ut på samtliga serviceresor på länsnivå med en lika del per utförd resa.
c. Övergripande fasta trafikkostnader varierar beroende på trafikavtalsområde och kostnaderna fördelas därför ut med en lika del per utförd resa inom respektive trafikavtalsområde. Exempel: totalt antal utförda resor är 1000. Trafikavtalsområdet har haft 250 av dessa resor. De fasta trafikkostnaderna fördelas i detta exempel på dessa 250 resorna.
d. De totala overheadkostnaderna fördelas genom att varje utförd resa på länsnivå belastas kostnadsmässigt med en lika del per utförd resa.
Bilaga 2
Samverkansformer
inom kollektivtrafikområdet
mellan
Region Dalarna
och
Dalarnas kommuner
2. Samverkan kollektivtrafikutveckling 3
3. Politiska mål och viljeriktningar 3
4.3 Samverkansmodell – regional kollektivtrafik 5
4.4 Beredningen för Dalarnas Utveckling – BDU 5
5. Särskilda processer inom samverkansprocessen 8
5.1 Framtagande av Trafikförsörjningsprogram 8
8. Årsprocess – regional kollektivtrafik 11
8.1 Trafikplan och Årsrapport 11
10. Kommunicering vid samverkan 12
Bilagan Samverkansbilagan beskriver de samverkansformer som krävs för att dels nå de uppsatta målen i Trafikförsörjningsprogrammet, dels effektivisera fullgörandet och formerna för den regionala kollektivtrafikmyndighetens (RKM) uppdrag från kommunerna i Dalarnas län avseende upphandling, planering och samordning av transporttjänster som kommunerna är ansvariga för.
Trafikförsörjningsprogrammet är RKM: s styrande policydokument som beskriver de övergripande målen för utformning och utveckling av den regionala kollektivtrafiken. Kravet om trafikförsörjningsprogram är reglerat i EU:s kollektivtrafikförordning och i lag (2010:1065) om kollektivtrafik.
För att kollektivtrafiken ska vara ett effektivt instrument för regional utveckling och utgöra ett reellt medel för att nå målen krävs att såväl Region Dalarna (Regionen) och kommunerna samt övriga aktörer strävar i en gemensam riktning.
Samverkansbilagan beskriver utöver samverkans- former även beslutsprocesser och hur de förhåller sig till varandra. Framtagna samverkansformer ska möjliggöra dialog och samverkan kring såväl strategiska som operativa frågor. Samtidigt ska en effektiv och smidig förankrings- och beslutsprocess kring frågor på lokal och regional nivå säkerställas.
Intentionen är att skapa förtroende och en god relation mellan Regionen, regionen som regional kollektivtrafikmyndighet och kommunerna. Detta kräver ett stort ansvarstagande från samtliga parter.
Samverkan innefattar ett aktivt agerande från samtliga inblandade parter och är att likställa med
samarbete, dvs arbeta tillsammans för ett gemensamt syfte.
Vikten av samverkan mellan trafikföretagen, RKM och kommunerna m.fl. finns beskrivet i en av Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafiks vägledningar, Vägledning – Upphandling av kollektivtrafik 2020: ”Utöver den naturliga samverkan som RKM och trafikföretaget bedriver inom kontraktet krävs en vidare samverkan genom fler parter för att kunna integrera och utveckla funktionella kollektivtrafiksystem samt tillgodose och lösa nya behov, dvs. trepartssamverkan. Även sannolikheten för att omhänderta resenärsbehov och få mer ekonomiska bärkraftiga lösningar ökar med samverkan.
Med samverkan menas i detta avseende att flera formellt självständiga organisationer arbetar tillsammans för att etablera, realisera och styra mot gemensamma mål inom det aktuella trafikområdet. Samverkan bör ses som en styrningsform för att skapa förutsättningar för en hållbar och sammanhållen kollektivtrafik. Den bidrar till att utveckla gemensamma överenskommelser om prioriteringar för kollektivtrafik och för att RKM ska kunna säkra genomförandet av långsiktiga planer, t.ex. i en situation där kommuner bestämmer kring markanvändning.”.
Samverkansbilagan och samverkansformerna bör regelbundet utvärderas. De olika samverkans- forumen som beskrivs nedan kan därför förändras över tid.
2. Samverkan kollektivtrafikutveckling
Region Dalarna är regional kollektivtrafikmyndighet i Dalarna, vilket innebär ansvar och beslutsrätt rörande den regionala kollektivtrafiken och dess utveckling i länet. För att kollektivtrafiken ska ha möjlighet att utvecklas och vara ett effektivt och hållbart transportsystem är det mycket viktigt att alla intressenter arbetar i samverkan enligt gällande trafikförsörjningsprogram.
Samverkan mellan regionen och kommunerna är en av de allra viktigaste framgångsfaktorerna för att skapa samsyn kring kollektivtrafikens utvecklingsbehov. Kollektivtrafikens behov måste bli en självklar del i kommunernas infrastruktur och samhällsplanering. För att åstadkomma maximal nytta och effekt av de resurser som satsas på kollektivtrafiken, i ett samlat regionalt perspektiv, är det viktigt att kommunerna fortsatt tar aktiv del i planering och utveckling av kollektivtrafiken.
De samverkansformer som föreslås i dokumentet utgår från att allmän kollektivtrafik fortsatt är en gemensam angelägenhet för parterna och att trafikutbudet ska planeras utifrån både behoven för länets medborgare och behoven för kollektivtrafikens resenärer. Vidare möjliggör samverkan ett effektivare nyttjande av resurserna i den särskilda kollektivtrafiken. Det innebär att regionen samt alla kommuner i länet behöver organisera sig internt för att uppnå bästa möjliga hantering av kollektivtrafikfrågor. För att underlätta samordning
mellan samhällsplanering och kollektivtrafikens utveckling bör kommunerna informera om eventuella förändringar gällande översiktsplaner och andra planer som bedöms ha nära koppling till kollektivtrafikens utveckling. Exempelvis vid större exploateringar, förändringar eller inriktningar såsom nya bostadsområden, uppstart eller nedläggning av skolor, lägesförändringar av stora arbetsplatser. Lika viktigt är att regionen genom samverkan delger sina planer på förändringar i kollektivtrafiken.
Regional kollektivtrafikmyndighet – RKM: s ansvar och befogenheter regleras av kollektivtrafiklagen, exempelvis fastställande av trafikförsörjningsprogram, beslut om allmän trafikplikt och eventuella upphandlingar. RKM: högsta beslutande organ är regionfullmäktige. Myndighetens beslut kan prövas rättsligt.
Kollektivtrafiknämnd i Region Dalarna – Nämndens arbete regleras av kommunallagen. Här ingår politiker som utses av regionfullmäktige.
Regionfullmäktige har till kollektivtrafiknämnden delegerat vissa av RKM:s beslutsbefogenheter. Nämnden beslutar bl.a. om allmän trafikplikt och fastställande av trafikplan.
Dalarnas kommuner – Skapar förutsättningar genom samhällsplanering och infrastruktur som gynnar kollektivtrafikens genomslagskraft på lokal och regional nivå. Huvudmän för länets skolskjutsar.
3. Politiska mål och viljeriktningar
Syftet med skatteväxlingen och det avtal som tecknades i samband med beslutet, var att skapa ett samlat sammanhållet system för allmän och särskild kollektivtrafik. Tanken var att behoven av särskild kollektivtrafik i största möjliga utsträckning ska ersättas av allmän kollektivtrafik och att samhällsbetalda resor därmed skulle stå öppna för allmänheten, vilket skulle kunna hålla nere den totala kostnaden för kollektivtrafiken i länet.
Kollektivtrafikens främsta uppgift är därför att genom effektivt resursutnyttjande, knyta samman olika befolkningscentra såväl inom Dalarna som över länsgräns. Syftet är att skapa förutsättningar för effektiv arbetspendling, god tillgänglighet till utbildning och god tillgänglighet till vård- och andra serviceinrättningar. Detta görs genom att främst expandera trafiken i starka stråk. Dessa stråk kännetecknas av ett bra trafikutbud, stort resande och god trafikekonomi. Här finns också de bästa förutsättningarna för ytterligare ökat utbud, hög
konkurrenskraft och resandeökning. En sådan utveckling bidrar till ytterligare regional integration och därmed bättre fungerande arbetsmarknad, ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt.
En särställning inom den starka trafiken har den snabba långväga trafiken särskilt på järnväg, men till viss del också med buss. Mot bakgrund av att Dalarna består till stora delar av glest befolkade områden med begränsat resandeunderlag har kollektivtrafiken en viktig uppgift att tillgodose behovet av regional tillgänglighet även för de boende i glesbygd.
I dessa områden krävs en lokal yttäckande matartrafik, som ansluter till starka stråk. Uppgiften innebär således att upprätthålla en bra kollektivtrafikförsörjning på alla nivåer, från det mest lokala till det regionala och interregionala, som handlar om att knyta samman olika regiondelar till en gemensam marknad för boende, arbete, utbildning, service och fritidsupplevelser.
Styrande dokument för den regionala kollektivtrafiken i länet är Trafikförsörjningsprogrammet. Målbilden för kollektivtrafiken som beskrivs i Trafikförsörjnings- programmet bygger på Dalastrategin som stödjer sig på fyra viktiga delar: tillgänglighet och infrastruktur, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud,
innovativa miljöer och entreprenörskap samt sist men inte minst livskvalitet och attraktionskraft.
Därtill påverkas även verksamheten av Regionplanens uppsatta mål och uppdrag samt kollektivtrafiknämndens tilldelade budget.
Samverkan är att samarbeta. Samarbete kräver tillit och hänsynstagande. Det kräver också pragmatism och kompromissvilja. Samverkan ska leda fram till bättre genomarbetade och underbyggda beslut som uppfyller de mål som parterna gemensamt satt upp utifrån den politiska visionen om ett sammanhängande kollektivtrafiksystem.
Kollektivtrafikens utveckling påverkas även av beslut inom andra områden, såsom exempelvis statliga eller kommunala infrastruktursatsningar och kommunala bostadssatsningar. Genom samverkan ska parterna informera varandra i så god tid, så att tidtabeller och skolscheman kan anpassas utan att merkostnader för den andre parten uppkommer.
Samverkan är en del av den stora processen som handlar om att ta utveckla, anpassa och effektivisera kollektivtrafiken genom att löpande utreda och följa
upp samhällsutvecklingen och ta fram underlag och förslag till förändringar. Samverkan handlar till stora delar om att förankra förslag till förändringar eller tillägg i trafiken på alla nivåer inom respektive part.
Samverkansmodellen visar övergripande hur arbetet mellan parterna kommer att ske i strategiska frågor. Nedanstående bilder illustrerar även var frågorna bereds och var besluten tas.
Samverkan kan ske både på både politisk nivå och tjänstepersonsnivå eller enbart tjänstepersonsnivå beroende på frågans art och karaktär. Politiska beslut kräver beredning på tjänstepersonsnivå och därefter politisk samverkan och förankring. Om samverkan sker på tjänstepersonsnivå bör även beslutsfattandet ske av tjänsteperson, det högsta samverkansorganet BDU ska dock informeras om förändringen.
4.3 Samverkansmodell – regional kollektivtrafik
Samverkansmodellen innebär att regionen och kommunerna ska samarbeta och föra dialog sinsemellan för att säkerställa att kollektivtrafiken i länet blir både kostnadseffektiv och tillgodoser länets demografi. De olika samverkansinstanserna ska säkerställa att parterna får tillräcklig insyn i, och förståelse för, respektive organisations strategiska planering.
Lokala frågor lyfts upp på Lokala driftforum. Frågorna hanteras direkt av tjänstepersoner, men frågan kan föras vidare till strategiforum om frågan berör flera eller samtliga kommuner eller om frågan är av principiell vikt för länets kollektivtrafik i stort.
Strategiforum fattar beslut i frågan eller bereder frågan inför den politiska samverkan i BDU. Detta beror helt och hållet på frågans art och karaktär. Om BDU eller Strategiforum är slutlig samverkansinstans ska ärendet gå ut på remiss.
Kommundirektörnätverkets roll i samverkans- processen är att vara en förankringsyta mellan tjänstepersoner och politiken inför den slutliga samverkan i BDU.
Frågor som lyfts i POLSAM (se 4.7) kan tas vidare antingen direkt i kollektivtrafiknämnden eller i BDU för att sedan bli ett uppdrag som i sin tur ska in i samverkansprocessen.
Skolskjutsreglementet beslutas av respektive kommunfullmäktige. RKM tar upp
skolskjutsreglementet till beslut såsom en del av uppdraget från kommunerna.
4.4 Beredningen för Dalarnas Utveckling – BDU
Beredningen för Dalarnas utveckling (BDU) är ett politiskt samverkansorgan för regionen och kommunerna. Det är det högsta samverkansorganet där frågor av principiell art och karaktär samverkas. BDU behandlar frågor som är av strategisk karaktär. BDU är ett forum för hållbar samhällsutveckling och regionala utvecklingsfrågor, däribland kollektivtrafik. Minnesanteckningar skickas alltid ut till respektive kommuns myndighetsbrevlåda.
BDU består av kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun samt presidiet i både regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden.
BDU ska slutligt samverka och politiskt förankra Trafikförsörjningsprogrammet, större trafikförändringar, prisstrategi, skolkortskostnader, övergripande skolskjutsfrågor och rutiner, utvecklingsfrågor, strategisk samhällsplanering med mera. Även skolskjuts- och färdtjänstreglemente ska beredas genom samverkan.
Strategiska möten på tjänstepersonsnivå ska genom samverkan bereda underlagen inför den politiska samverkan och förankringen i BDU. Ärenden som ska beredas är av länsstrategisk karaktär, bl.a.
Trafikförsörjningsprogrammet, större trafikförändringar, prisstrategier, skolkortskostnader, övergripande skolskjutsfrågor och rutiner, utvecklingsfrågor, strategiska samhällsplanering med
mera. Även skolskjuts- och färdtjänstreglemente bereds genom samverkan i strategiforum innan den politiska samverkan i BDU.
I strategiska möten deltar utsedda tjänstepersoner, lämpliga för olika sakfrågor, från kommunkollektivet och regionen. Kommunerna kan utse gemensamma representanter.
Möten hålls med lämpligt intervall. Det grund- läggande behovet av möten är en gång per kvartal. Vid behov kan projektgrupper tillsättas.
Region Xxxxxxxx tjänstepersoner ansvarar tillsammans med utsedda kommunrepresentanter för att ta fram en agenda för årets möten. Vid behov kan andra intressenter, t ex Trafikverket, trafikföretag eller representanter från angränsande län/kollektivtrafikmyndigheter bjudas in. Region Dalarna är sammankallande, men kommunerna kan
initiera möten vid behov om ärendet inte kan hanteras på ordinarie möte.
Region Dalarna ansvarar för att frågor tas upp till samverkan och samråd under beredningen inför beslut, såsom vid framtagande av mål och visioner. Parterna är tillsammans ansvariga för att samverkan eller samråd sker på rätt nivå i samverkans- processen.
Lokala driftmöten genomförs antingen på kommun- eller trafikområdesnivå. De ingår i det löpande samarbetet kring driftsfrågor, trafikplanering och skoltrafik. Här tas även upp trafikutveckling och analyser av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken i området. Driftmöte och driftmöte- skoltrafik kan genomföras samtidigt eller var för sig. Parterna ansvarar för att aktuella frågor tas upp på agendan. Denna fastställs och skickas ut från regionen en vecka innan mötet. Kommun och regionen ansvarar för vilka tjänstepersoner som deltar beroende på mötets innehåll. Löpande arbete med operativa frågor, enklare tidtabells- och hållplatsfrågor, marknadsföring med mera sköts främst på tjänstemannanivå genom vardagliga kontakter och avstämningar mellan regionens och kommunernas tjänstepersoner. Frågor av principiell
och strategisk karaktär hänskjuts från de lokala driftforumen till strategiforum.
Driftforum – Trafik
Forumet hanterar bland annat frågor gällande hållplatser, väderskydd och vändplatser. Övriga väghållarfrågor tas också upp i denna samverkansform. Möten hålls fyra gånger per år. Fler möten kan vid behov initieras av berörda parter.
Driftforum – Skoltrafik
Här sker dialog och samverkan angående administration, rutiner och processer. Avstämning görs enligt planeringsprocessen. Formerna för beställning av skolkort och skoltidsresor tas upp liksom andra direkta och praktiska frågor rörande skoltrafik, skolhållplatser och väderskydd.
Kommundirektörsmöten Kommundirektörsnätverkets syfte är att möjliggöra dialog och förankring av större strategiska frågor inför politisk behandling. Frågor som lyfts i Strategiforum och som kräver politisk samverkan ska passera kommundirektörsnätverket innan de diskuteras i BDU. Minnesanteckningar skickas alltid till respektive part.
POLSAM – lokalt dialogforum
POLSAM är ett politiskt samverkansråd för varje kommun. Företrädare för såväl kommunledning samt regionledning tar upp gemensamma ärenden som kan innefatta kollektivtrafik. Frågor som lyfts eller diskuterats i POLSAM kan lyftas till BDU om dessa påverkar flera kommuner eller om frågan är av vikt för utvecklingen kollektivtrafiken i länet
Övriga intressenter är exempelvis Trafikverket, trafikföretagen inom buss-, tåg- och taxiverk- samheterna samt angränsande läns kollektivtrafik- myndigheter och aktörer från privata och mer kommersiella områden. Privata aktörer kan vara representanter för näringsliv och handel, fastighets- och infrastrukturägare, vägföreningar, befintliga och potentiella resenärer, resenärsorganisationer samt andra intresseorganisationer. Regionen har en väl upparbetad brukarsamverkansprocess med både med organisationer som företräder dels
funktionshindrade, dels pensionärer genom Regionens pensionärsråd (RPR) och Funktionshinderrådet i Dalarna (FRID). Denna samverkansprocess ska ingå i beredningen av ett ärende.
Övriga intressenter bjuds in till dialog och information vid större strategiska frågor såsom Trafikförsörjnings- program samt vid utveckling och större förändringar av den regionala kollektivtrafiken.
Samverkansprocessen är en del av beredningen av ett ärende. Beredningen inleds vanligtvis med ett initiativ, som innebär att en utredning initieras och information samlas in. Nästa steg är att bearbeta
informationen och ta fram ett förslag. I denna process inleds samverkan. Regionens handläggare ansvarar för att det finns faktaunderlag och annan information när samverkan inleds.
5. Särskilda processer inom samverkansprocessen
5.1 Framtagande av Trafikförsörjningsprogram
Region Dalarna, som RKM, har ansvaret för att upprätta och besluta om regionalt trafikförsörjningsprogram. Trafikförsörjnings- programmet är en politisk viljeinriktning för den trafik som ska finnas i länet. Det är lämpligt, enligt förarbetena1 till lagen (2010:1064) om kollektivtrafik, att en bredare översyn av programmet sker minst en gång per mandatperiod.
Programmet ska upprättas i samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län, övriga berörda myndigheter, intresseorganisationer, kollektivtrafikföretag, kommuner samt företrädare för näringsliv och resenärer. Programmet ska kunna
läsas av alla regionala aktörer som påverkar olika delar av kollektivtrafiken.
Det är viktigt att programmet samordnas med andra planeringsprocesser och beaktar omvärldsfaktorer. Trafikförsörjningsprogrammet ska ses som en möjlighet till målstyrning av länets strategiska utveckling. Det ska innehålla en redovisning av behovet av regional kollektivtrafik i länet samt inriktningen och målen för kollektivtrafikförsörjningen. I arbetet ska hänsyn tas till övergripande strategiska kollektivtrafikfrågor. Sådana frågor kan vara regionala strategier med betydande påverkan på kollektivtrafikens utformning samt pris-, miljö-, tillgänglighets- och tågstrategi.
För att säkerställa en fungerande verksamhet är det viktigt att regionen och kommunerna årligen diskuterar och samråder innan budgetarbetet i respektive organisation påbörjas.
Kommunernas budgetprocess
Flera kommuner fattar beslut om nästa års budget i juni. Definitivt beslut om budget görs i de flesta kommunerna i november.
Inför ovanstående tillfällen behöver kommunerna ha underlag från Regionen i form av utfall för föregående och delar av innevarande år. Kommunen å sin sida ska ge Regionen prognos i form av vilka behov som finns inför kommande år till exempel antal skolkortsberättigade elever samt antalet omsorgstagare.
Regionens budgetprocess
Regionfullmäktige beslutar om Regionplan inklusive Finansplan i juni året före budgetåret. Budget för kollektivtrafiken fastställs slutligt i november.
Beslutsprocessen för regionens budget ska beredas i regionstyrelsens arbetsutskott och regionstyrelsen innan fullmäktige.
Gemensam budgetprocess
Utifrån de gemensamma underlagen bereds i budgeten i Strategiforum och samverkas slutligt i BDU. Samverkan ska vara genomförd innan budgetbehandlingen i november.
Region Dalarna ska lämna månadsvis ekonomirapporter till respektive kommun som underlag för uppföljning och prognos.
Regionen anskaffar genom upphandling av trafikleverantörer den kollektivtrafik som bedrivs i länet. Den senaste upphandlingen omfattade upphandling av samtliga sex stycken trafikavtals- områden och då både allmän och särskild kollektivtrafik i samma avtal för respektive trafikavtalsområde. De olika trafikavtalen har olika villkor, vilket bl.a. gör att kostnaderna skiljer sig mellan olika trafikområden.
Upphandling av kollektivtrafik ska utgå ifrån de mål och visioner som finns i Trafikförsörjnings- programmet. Alla allmänna trafikplikter ska gå att härleda ur programmet.
Vidare ska RKM, vid utformningen av förfrågningsunderlag inför upphandling, verka för en tillfredsställande taxiförsörjning i länet.
Anskaffningen av trafik utgör ramen för regionens möjlighet att tillgodose önskemål om tillköp av trafik, eftersom Regionen är en upphandlande myndighet.
1 Prop 2009/10:200 s. 47
Allmän kollektivtrafik
Enligt de vägledningar som branschen2 tagit fram för upphandlingar bör RKM inleda sitt upphandlingsarbete avseende allmän kollektivtrafik senast tre år innan trafikstart.
Arbetet inleds med att RKM beaktar den allmänna trafikplikten för att t.ex. säkra att det inte finns ett intresse att bedriva trafik på kommersiella grunder på vissa linjer. Beslut om allmän trafikplikt innebär ett verkställande av trafikförsörjningsprogrammet.
Ungefär samtidigt (se processbeskrivning ovan) ska myndigheten även avisera (annonsera) sin avsikt att ingå avtal i Europeiska unionens officiella tidning.
Efter annonseringen, men innan dess att förfrågningsunderlaget skickas ut ska upphandlande myndighet genomfört ett samråd inför upphandling (SIU). Samrådet ger svar på om det finns intresse att utföra trafiken kommersiellt eller inte. Efter samrådet bör beslut om allmän trafikplikt tas på grundval av det som kommit fram på samrådet. Därefter skickas förfrågningsunderlaget ut.
Det tar cirka ett år innan tilldelningsbeslut kan tas, vilket är ett år innan trafikstarten.
Samverkan och samråd mellan kommunerna och regionen inför en upphandling behöver grunda sig ett gediget samarbete i processen att ta fram ett trafikförsörjningsprogram. Parterna måste också aktivt delta i arbetet med beslut om allmän trafikplikt.
Dessa beslut måste vara väl förankrade hos samtliga parter. Det är därför oerhört viktigt samverkan sker på ett mycket stringent och tydligt sätt, där inblandade personer har rätt kompetens.
Särskild kollektivtrafik
Upphandling av särskild kollektivtrafik, eller anropsstyrd trafik, innefattar inte beslut om allmän trafikplikt. Upphandlingen regleras av annat regelverk än den allmänna kollektivtrafiken, bl.a. krävs ingen annonsering vilket bl.a. medför att upphandlingens tidsramar är lite kortare än för den allmän kollektivtrafik.
Upphandlingen kräver dock en analys/förstudie av det framtida behovet av anropsstyrd trafik i kommunerna och regionen. Analysen bör bl.a. innehålla hur den demografiska utvecklingen förväntas se ut under avtalsperioden. Analysen ska tas fram i samverkan med berörda parter. Analysen ska ligga till grund för behovet av antalet fasta fordon och antalet avropsfordon samt basproduktion under avtalsperioden. Avropsfordon är en avtalad resurs utöver de fasta fordonen.
2 Svensk kollektivtrafik, Vägledning – Upphandling av kollektivtrafik 2020 samt Allmän trafikplikt – En vägledning
Kollektivtrafikens förändringar ska samverkas mellan kommuner och Regionen. Samverkan kan ske på olika nivåer beroende på omfattningen av förändringarna. Stora förändringar, såsom exempelvis hela trafikpaket, eller principiella förändringar, såsom förskjutning av kollektivtrafiksystemet från buss till spårburen trafik, ska alltid samverkas i BDU. Före förändringen ska en gemensam beredning ske i Strategiforum och i Lokala driftforum för aktuellt trafikområde. Mindre förändringar kan däremot samverkas enbart i strategiforum. Parterna ska gemensamt tillse att förändringar samverkas på rätt nivå.
Parternas önskemål eller behov av förändringar i kollektivtrafiksystemet gällande exempelvis trafikutbud ska lyftas inom samverkansprocessen,
stämmas av mot gällande Trafikförsörjningsprogram och beslutas av Regionen.
Varje tillköp av extra trafik behöver utredas av regionen och måste därför beställas i så god tid att trafikleverantörerna kan leverera enligt gällande trafikavtal. Kommunerna måste skriftligen skicka in önskemålen i god tid inför utredning, bedömning och beslut. Vid ett beslut som resulterar i ett avtal om tillköp, måste tillräcklig tid för planering finnas innan trafikbeställning sker. Sådan planering kan innefatta ändrade/nya fordonsomlopp, nya hållplatser, fordonsbeställningar mm beroende på vilken typ av tillköp som parterna avtalat. Vid tillköp av allmän kollektivtrafik sker trafikstart endast vid planerade tidtabellsskiften, för närvarande i juni, augusti och december.
Kommunernas ansökningar om tillköp av tågtrafik ska inges senast första juni året innan tåglägesbeslutet från Trafikverket. RKM beslutar om tillköp och därefter följer planering, anmälan om trafikförändring
samt tåglägesbeställning till Trafikverket. Slutgiltigt besked lämnas i september med trafikstart i december, året efter inlämnad och beslutad ansökan.
I strategiska frågor till exempel vid beslut om antagande av Trafikförsörjningsprogram och vid avtalsskrivning krävs att remiss skickas till kommunerna minst tre månader innan beslut ska fattas av Regionen. Svarstiden bör förlängas vid utskick i samband med semesterperiod. Remiss skickas till kommunernas myndighetsbrevlådor. Underlaget ska vara samverkat i strategiforum och i BDU innan det går ut på remiss, vilket innebär att underlaget ska vara färdigt för utskick efter att BDU ställt sig bakom förslaget.
Kommunerna beslutar om exempelvis remissvar, tecknande och uppsägning av avtal och andra principiella beslut. Regionen ansvarar att samla in och gå igenom remissvaren.
Regionen är RKM i Dalarna. Regionfullmäktige får därför två roller; högsta beslutande organ i myndigheten och högsta beslutande organ i Region Dalarna. Vissa beslut är myndighetens, såsom Trafikförsörjningsprogram, och vissa är Region Dalarnas, såsom exempelvis skatteväxlingsärenden, Regionplan och budget. När regionen övertar ansvar för en viss funktion, såsom övertagande av färdtjänst, så är det, enligt gällande författningar, myndigheten som övertar ansvaret och inte Region Dalarna.
8. Årsprocess – regional kollektivtrafik
Ett förslag till årsprocess tas fram av Region Dalarna och stäms av på strategiforum och BDU.
Kollektivtrafiknämnden beslutar i de ärenden som regionfullmäktige delegerat till nämnden och är regionens utförare av RKM:s ansvar och uppgifter. Nämnden har även delegerat ansvar till tjänstepersoner, exempelvis för tillståndsgivning av färdtjänst.
Processbeskrivning
Årsprocessen innehåller tider och datum för BDU, strategiforum, budget, budgetuppföljning och forum för beslut. Övriga tidpunkter återfinns i planerings- process för skolskjuts respektive trafikbeställning.
Trafikförsörjningsprogrammet ligger till grund för utförandet av kollektivtrafiken i länet.
Trafikredovisning presenteras i en bilaga till kollektivtrafikförvaltningens årliga verksamhetsplan.
Trafikredovisning och årsrapport kallades tidigare Trafikplan.
I Trafikredovisningen redovisas kommande års;
• beslut om allmän trafikplikt,
• mål och budget (1-årsperspektiv),
• eventuella tillköp/tilläggsbeställningar,
• utvecklingsområden enligt gällande Trafikförsörjningsprogram t.ex. timmestrafik Xxxxxxxxx, och
• aktiviteter för att nå målen i trafikförsörjningsprogrammet.
Innevarande verksamhetsårs utförda trafik redovisas årligen i en årsrapport.
Trafikredovisning och årsrapport presenteras för Kollektivtrafiknämnd och strategiforum samt presenteras i samråd för kommundirektörsmöte och BDU.
Då trafikredovisningen och årsrapport endast är en sammanställning krävs inget särskilt beslut innan den presenteras och skickas ut.
Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet.
Denna samverkansbilaga ska utvärderas vart tredje år och revideras vid behov då p.g.a. exempelvis ändrade förutsättningar och övrig samhällsutveckling.
10. Kommunicering vid samverkan
All information, såsom minnesanteckningar och kallelser, som gäller samverkan ska kommuniceras skriftligen via parternas respektive myndighetsbrevlåda samt xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx.
Ansvarig dokumentet:
Kollektivtrafikförvaltningen Region Dalarna Kontakt:
Box 924
781 29 Borlänge xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx
AVTAL MELLAN LANDSTINGET DALARNA OCH DALARNAS KOMMUNER OM ANSVAR, SAMRÅD OCH EKONOMISKA EFFEKTER AV SKATTEVÄXLINGEN AV KOLLEKTIVTRAFIKEN
Genom det ändrade huvudmannaskapet och skatteväxlingen kommer ansvars- och uppgiftsfördelning mellan landstinget och kommunerna att förändras. B) Nedanstående satser uttrycker landstingets och kommunernas gemensamma vilja och intentioner inför huvudmannaskapsförändring och skatteväxling. Parterna är överens om följande:
1. Landstinget är regional kollektivtrafikmyndighet
2. Landstinget ansvarar för kollektivtrafiken i länet innefattande
a. Allmän kollektivtrafik på hjul och räls.
b. Sjukresor.
c. Färdtjänst.
d. Skolskjutsar på kommunernas uppdrag.
e. Övriga persontransporter som beställs av kommunerna.
f. Planerar trafik på lång och kort sikt.
g. Övertar ägande och delägande av kollektivtrafikbolag som idag ägs av Region Dalarna.
3. Kollektivtrafikens finansiering
a. Landstinget står för en grundfinansiering efter att skatteväxling skett.
b. Kommunerna betalar skolskjutsar genom köp av kort. För skolskjutsar är benämningen skolkort.
c. Kommunerna betalar efter självkostnad den trafik de själva beställer
d. Landstinget Dalarna förbinder sig att det skatteväxlade anslaget till kollektivtrafiken samt ev. andra ersättningar från avtal med anknytning till kollektivtrafik, ska användas för kollektivtrafikens bedrivande och utveckling.
e. En uppföljning av extern resurs av avtalens och skatteväxlingens ekonomiska utfall för parterna skall göras under år 2019 av kollektivtrafikmyndigheten.
4. Skolkortspriset
a. Huvudregeln är att priset på skolkort är detsamma som priset på periodkort för ungdomar, för närvarande 320 kronor i månaden.
b. Inför xxxxxxxx.xx förändringar av skolkortspriset skall landstinget i en utredning visa på behov av förändring och göra jämförelser med andra län.
c. Ändring av skolkortspris skall ske i samråd mellan landstinget och kommunerna.
5. Ansvar för skolskjutsar
a. Kommunerna ansvarar för och beviljar elever skolskjuts enligt gällande kommunala reglemente
b. Landstinget ansvarar för att elever som beviljats skolskjuts erbjuds möjlighet att resa
till skolan enligt reglementen. Reglementen och beslut är kommunernas ansvar.
c. Kommunerna ansvarar för att trafik- och skolplanering genomförs på ett sådant sätt att rationalitet och effektivitet uppnås för både trafik och skola.
6. Trafikplanering
a. För att garantera kvalitet och möjligheter att påverka trafikplaneringen på både kort och lång sikt skall landstinget utveckla planerings- och samverkansprocesser som säkerställer kommunernas möjligheter till aktiv deltagande och påverkansmöjligheter i processerna.
b. Kommun får efter medgivande av kollektivtrafikmyndigheten göra s.k. tillköp1 av trafik men ska då själv betala kostnaden för den tillkommande trafiken och andra ev. kostnader som följer av tillköpet. Tillköp får inte påverka kollektivtrafik.- systemet negativt.
c. Hastigt uppdykande händelser, t.ex. flyktingmottagande, väderfenomen, ekonomisk kris etc, som påkallar behov av ytterligare trafik ska hanteras av det gemensamma systemet för trafik och ekonomi och inte automatiskt leda till tillköp.
7. Organisation
a. Landstinget planerar för och inrättar trafikverksamheten i sin organisation.
b. Landstinget ansvarar för att det skall finnas organ för såväl politisk samverkan som för förvaltningssamverkan med kommunerna.
c. Om väsentliga förändringar sker i lagstiftningen för kollektivtrafik kan detta avtal omförhandlas. Fråga om omförhandling skall först resas i ovan nämnda organ för samverkan som efter inhämtande av parternas synpunkter rekommenderar om omförhandling skall ske eller inte ske.
8. Övergångsregler/införandesteg
a. Parterna är överens om att tillämpa övergångsregler eller införandesteg under tvåår för att parera ekonomiska effekter av skatteväxlingen som bedöms ogynnsamma, se tabell på nästa sida.
9. Avtalets ikraftträdande och godkännande
Avtalet gäller under förutsättning att det godkänns genom beslut av samtliga 15 kommuner och Landstinget Dalarna.
10. Tvist
Eventuella tvistigheter ska lösas genom lösningsinriktade och gemensamma ansträngningar. Tvist rörande tolkning och/eller tillämpning av avtalet ska slutligen avgöras av svensk allmän domstol med tillämpning av svensk lag.
Detta avtal träder i kraft 2018-01-01 förutsatt att avtalet har godkänts av kommun- fullmäktige i Avesta, Borlänge, Falun, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Malung- Sälen, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters, Vansbro och Älvdalens kommuner och fullmäktige i Landstinget Dalarna. Detta avtal har upprättats i 16 likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Avtalet har godkänts av samtliga kommuner, Landstinget Dalarna samt även Region Dalarna enligt redovisning nedan.
1 Tillköp kan bl.a. omfatta extra turer på befintlig linje, ny linje, mer trafik i ett geografiskt område men även sådant som avgiftsfri trafik eller särskilda satsningar på viss resenärsgrupp. Tillköp kan ses som en "extra kvalitet''. Tillköp kan gälla kortare eller längre tid.
Beslutsmissiv
Datum
2022-06-17
Diarienummer
Kommunerna i Dalarnas län Region Dalarna
Tilläggsavtal mellan Region Dalarna och kommunerna i Dalarnas län angående kollektivtrafik
Tilläggsavtalet med bilagor är ett tillägg till avtalet som tecknades i samband med skatteväxlingen och ansvarsöverförandet av kollektivtrafik.
Förslag till beslut
Beredningen för Dalarnas utvecklings (BDU) sammanträde den 11 maj rekommenderade att Tilläggsavtal med bilagor skulle skickas ut till samtliga parter, dvs Region Dalarna och kommunerna i Dalarnas län, för ställningstagande.
Beslutspunkterna är följande:
1. Tilläggsavtal, till ”Avtal mellan Landstinget Dalarna och Dalarnas kommuner om ansvar, samråd och ekonomiska effekter av skatteväxlingen av kollektivtrafiken” (skatteväxlingsavtalet), med bilaga 2 och 3, godkänns.
2. Beslutet i punkt 1 gäller under förutsättning att Region Dalarna och samtliga kommuner i länet fattar motsvarande beslut.
Dokument
a. Tilläggsavtal
b. Bilaga 1 – Huvudavtal
c. Bilaga 2 – Samverkansformer
d. Bilaga 3 – Fördelningsnyckel
Förutsättningar
Beslutet ska vara Region Dalarna tillhanda senast 15 oktober 2022.
Bakgrund
Region Dalarna (dåvarande Landstinget Dalarna) och länets kommuner beslutade under 2017 att ansvaret för allmän kollektivtrafik och färdtjänst skulle överföras från kommunerna till regionen. Överförandet innebar även att regionen övertog rollen som regional kollektivtrafikmyndighet. För att
Postadress | Besöksadress | Kontakt | Handläggare |
Box 712 | Region Dalarna | 000-00 00 00 | Xxxxxx Xxxxxxx |
000 00 Xxxxx | Xxxxxxxxx 00 | Regionjurist | |
Falun | 232100-0180 | 000-000 00 00 | |
och kommunerna i Dalarnas län angående kollektivtrafik
2022-06-17
finansiera ansvarsövertagandet växlades 0,47 procentenheter på den länsvisa skattesatsen.
I samband med beslutet tecknades även en överenskommelse (skatteväxlingsavtalet) om att Region Dalarna, som regional kollektivtrafikmyndighet, ska upphandla persontransport- och samordningstjänster för sådana transportändamål som kommunerna ska tillgodose samt samordna sådana transporttjänster. Vidare regleras även finansieringen av dessa tjänster samt samrådsförfaranden.
Därefter har det uppkommit ett behov av att komplettera Skatteväxlingsavtalet samt reglera och förtydliga fördelning av kostnader samt samverkansformerna.
Tilläggsavtalet och bilagorna har varit ute på remiss. Remissinstanserna förde fram ett stort antal synpunkter. De handlingar som skickas ut för godkännande är genomarbetade för att försöka tillmötesgå flertalet av synpunkterna.
Handlingarna är utöver Tilläggsavtalet även dels en samverkansbilaga (bilaga 2), som reglerar formerna för samverkan mellan parterna för att utveckla kollektivtrafiken i länet, dels en fördelningsnyckel (bilaga 3), som reglerar fördelningen av kostnader mellan olika trafikslag.
Det finns även en bilaga som är en numrerad version av skatteväxlings- avtalet. Denna bilaga finns med för att hänvisningarna i tilläggsavtalet ska bli lättare att förstå och lättare att tillämpa.
Tilläggsavtalet innehåller även skrivningar om att en ytterligare skatteväxling ska genomföras för att finansiera övertagandet av färdtjänsthandläggning och riksfärdtjänst. I remissrundan fanns synpunkter om att en ytterligare skatteväxling inte kunde genomföras förrän tidigast under 2023 och börja gälla från och med 2024. Det kommer att skickas ut ett ytterligare underlag för denna skatteväxling så snart färdiga underlag finns att tillgå.
För Beredningen för Dalarnas utveckling,
Xxx Xxxx, Ordförande BDU