Scania Finans Aktiebolag

Scania Finans Aktiebolag

Org. nummer 556049-2570

Periodisk information 2018-12-31

Innehåll

1. Beskrivning av Scania Finans AB 3

1.1. Styrelsens deklaration 4

1.2. Kommande regelverksförändringar 4

2. Företagsstyrning & riskhantering 5

2.1. Organisation 5

2.2. Ersättningar 7

3. Kapitalbas 10

4. Minimikapitalkrav, kapitalbuffertar och internt bedömt kapitalbehov 10

4.1. Minimikapitalkrav 11

4.2. Kapitalbuffertar 18

4.3. Intern kapital och likviditetsutvärdering (IKU & ILU) 18

4.4. Slutsats 23

1. Bilaga A – Presentation av kapitalbas 25

Om denna rapport

Scania Finans AB (xxx.xx. 556049-2570) offentliggör genom denna rapport årlig information i enlighet med:

• Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (Kapitaltäckningsförordningen)

• Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013

• Finansinspektionens föreskrifter och deras ändringar som avser offentliggörande av information:

o FFFS 2014:12, om tillsynskrav och kapitalbuffertar;

o FFFS 2014:1, om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut;

o FFFS 2011:1, om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär portföljförvaltning;

o FFFS 2010:7, om hantering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Informationen lämnas på individuell nivå, då Scania Finans AB inte ingår i någon konsoliderad situation för tillsynssyften. Offentliggörandet omfattar bl.a. Scania Finans ABs risker, riskhantering och kapitaltäckning. Liknande och likvärdig information finns i viss mån även i årsredovisningen för Scania Finans AB. Xxxxxxxxx för rapporten är 31 december 2018.

Scania Finans AB är till 100 % ägt av Scania CV AB. Det föreligger för närvarande inga väsentliga praktiska eller rättsliga hinder för snabb överföring av medel ur kapitalbasen eller återbetalning av skulder mellan moderföretag och dotterföretag.

1. Beskrivning av Scania Finans AB

Scania Finans AB (vidare i denna rapport ”SFA”) grundades 1947 och är därmed Sveriges äldsta finansbolag. Verksamheten bedrivs idag i sju länder; Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen. SFA är ett reglerat kreditmarknadsbolag som står under Finansinspektionens tillsyn.

SFA har som huvuduppgift att erbjuda konkurrenskraftiga finansieringstjänster och försäkringslösningar till Scaniaföretagens kunder i Norden och Baltikum SFA:s tjänster erbjuds genom ett nära samarbete med Scaniaföretagens distributörer och återförsäljare.

Produkterna som SFA erbjuder kan delas in i två områden – finansiering och försäkring. De produkter som erbjuds är huvudsakligen kundfinansiering genom leasing och avbetalningskontrakt till företag som köper Scaniaprodukter, samt lagerfinansiering till Scaniaåterförsäljare Finansieringstjänsterna består huvudsakligen av:

• Avbetalningslån

• Finansiell leasing

• Operationell leasing Försäkringstjänsterna består huvudsakligen av:

• Casco

• MTPL

• GAP

SFA är enbart en försäkringsförmedlare och har därför ingen försäkringsrisk.

1.1. Styrelsens deklaration

SFA:s affärsmodell ger upphov till ett flertal risker. För att hantera riskerna har bolagets styrelse beslutat om en riskpolicy. Enligt riskpolicyn ska riskerna identifieras, mätas, styras, rapporteras och kontrolleras regelbundet. SFA genomför årligen en riskutvärdering, baserad på affärsmodellen, för att identifiera samtliga risker som bolaget är exponerat emot.

Syftet med riskpolicyn och den interna kontrollstrukturen är att säkerställa att alla risker som bolaget exponeras mot hanteras på ett uniformt, systematiskt och effektivt sätt. För varje risk finns dels en riskaptit, dels en risktolerans definierad. Riskpolicyn avser att bidra till att företaget levererar på de lönsamhetsmål som satts, inom ramen för bolagets riskaptit.

SFA ska i sitt riskhanteringsarbete särskilt säkerställa att kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker, likviditetsrisker, affärs-, strategiska- och ryktesrisker inte äventyrar bolagets förmåga att fullgöra sina långsiktiga åtaganden. För varje risktyp fastställs därför ett kapitalbehov. Kapitalbehovet speglar den potentiella implikation som risken kan medföra för SFA. SFA har som mål att under normala omständigheter upprätthålla en kapitaltäckningsgrad som motsvarar gällande kapitalkrav plus aktuella kapitalbuffertar, med viss marginal.

SFA:s styrelse bedömer att de arrangemang för riskhantering som etablerats är tillfredsställande och att riskhanteringssystemet som finns på plats är ändamålsenligt i förhållande till SFA:s riskprofil och strategi. Det är även styrelsens bedömning att SFA:s riskprofil är i enlighet med styrelsens beslutade riskaptit.

Ytterligare Information om företagsstyrning och riskhantering framgår av avsnitt 2. Södertälje 2019-04-23

1.2. Kommande regelverksförändringar

SFA följer löpande upp förändrade och nya regelverk. Följande är ett urval av de observationer som gjorts:

• Baselkommitténs förslag till en ny schablonmetod för beräkning av operativ risk.

• Baselkommitténs förslag till revidering av schablonmetoden för beräkning av kreditrisk.

• Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, FFFS 2019:X samt FFFS 2014:12 om tillsynskrav och kapitalbuffertar, FFFS 2019:XX, medför bland annat viss utvidgning av den kvartalsvisa rapporteringen av periodisk information. Föreskrifterna träder i kraft 2019-06-15.

2. Företagsstyrning & riskhantering

Riskhantering inom SFA är en systematisk process bestående av fem grundläggande steg: riskidentifiering, riskmätning, riskstyrning, uppföljning/kontroll och slutligen rapportering.

SFA rapporterar till gruppfunktionen Scania Financial Services (SFS) inom ägarbolaget Scania CV AB. SFS koordinerar och stöttar Scania CV AB:s finanstjänstebolag som finns verksamma globalt. SFS styr finanstjänsteföretagen genom att tillsätta rollen som styrelseordförande i de respektive bolagen.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för verksamheten i SFA och dess riskhantering. VD ansvarar för den dagliga verksamheten, men kan även delegera ansvarsområden. Företagets policyer, övriga interna regler samt arbetsbeskrivningar föreskriver en tydlig fördelning av roller och ansvarsområden.

SFA:s riskaptit och risktolerans framgår av riskramverket och bolagets interna regler. Dessa är beslutade av styrelsen. Förutom riskaptit och toleransnivåer har även SFA:s VD definierat s.k. ”early warning”-nivåer för att kunna få tidiga signaler om riskutvecklingen.

2.1. Organisation

En sund fördelning av funktioner och ansvarsområden är grundläggande i SFA:s styrning, riskhantering och kontroll. SFA baserar sin organisation på principen om tre försvarslinjer. Syftet med en styrning, riskhantering och kontroll baserad på tre försvarslinjer är att tydliggöra roller och ansvarsfördelning avseende risk och regelefterlevnad.

Figur 2.1 Intern kontrollmiljö

Första försvarslinjen – Affärs- och stödenheterna

Första försvarslinjen i SFA är organiserad i en avdelning för Sales & Marketing och ett Back Office. Sales & Marketing Director rapporterar till VD. Vidare består Sales & Marketing av två centrala avdelningar för försäkringar, och affärsutveckling samt två regioner som i sin tur består av totalt sex filialer. Regionerna är fördelade på Skandinavien samt Baltikum och Finland. Varje filial, en i varje land där SFA bedriver verksamhet, består av en kontorschef, säljrepresentanter och kundservicepersonal. Cheferna för de centrala funktionerna inom Sales & Marketing rapporterar till Sales & Marketing Director. Sales & Marketing fungerar som första försvarslinjen för de risker där Sales & Marketing är riskägare, d.v.s. affärsrisk och operativ risk kopplade till Sales & Marketings processer och personal.

Back Office innefattade per 31 december 2018 ekonomiavdelningen, kreditavdelningen, kravavdelningen, kundtjänstavdelningen, HR-avdelningen samt IS/IT-avdelningen. Ekonomiavdelningen utgör första försvarslinjen för de risker där de är riskägare, d.v.s. refinansieringsrisk, valutarisk, ränterisk, likviditetsrisk och operativa risker kopplade till interna processer, interna oegentligheter och personal. Kreditavdelningen utgör första försvarslinjen

för de risker där de är huvudsakliga riskägare, d.v.s. motpartsrisk, koncentrationsrisk och operativ risk kopplat till interna processer, externa oegentligheter och personal. Krav-, kundtjänst- och HR-avdelningen utgör första försvarslinjen för de risker där de är huvudsakliga riskägare, d.v.s. operativ risk kopplat till interna processer, externa oegentligheter och personal. IS/IT-chefen ansvarar i första linjen för operativa risker kopplade till informationssäkerhet, fysisk säkerhet, IT-system och IS/IT personal. Ansvarig för respektive avdelning inom Back Office rapporterar till en Back Office-chef som tillika är SFA:s vice VD.

Riskägarna i första försvarslinjen mäter och kontrollerar regelbundet sina risker och rapporterar riskutvecklingen till SFA:s riskchef månatligen. Limitöverträdelser och incidenter ska omedelbart rapporteras vidare.

Andra försvarslinjen – compliance och riskkontroll

SFA har etablerade kontrollfunktioner för compliance (regelefterlevnad) och riskkontroll. Funktionerna ska arbeta oberoende av den operativa verksamheten och dess arbete regleras av instruktioner och policyer fastställda av SFA:s styrelse.

Riskkontroll

Funktionen för riskkontroll styrs av företagets riskchef och är underställd VD.

Riskkontrollfunktionen granskar, utvärderar och avlämnar regelbundet rapporter avseende SFA:s risker och riskutveckling, samt resultatet av genomförda granskningar, till styrelse och VD. Rapporteringen ger en uttömmande och objektiv bild över SFA:s risker och riskutveckling. Rapportering till VD sker minst månadsvis och till styrelsen minst kvartalsvis.

Funktionen erbjuder därutöver stöd till verksamheten i riskrelaterade frågor.

Compliance

Compliancefunktionen styrs av företagets compliancechef och är underställd VD.

I funktionens arbete ingår att granska verksamheten i första linjen och att fungera som ett stöd till densamma i compliancerelaterade frågor. Funktionen rapporterar minst kvartalsvis till styrelse och VD kring bolagets regelefterlevnad samt genomförda granskningar.

Funktionen erbjuder därutöver stöd till verksamheten i regelverksrelaterade frågor.

Tredje försvarslinjen - Internrevision

Internrevision som utgör den tredje försvarslinjen utgör styrelsens oberoende, säkrande och rådgivande resurs som ska granska och utvärdera den interna styrningen och kontrollen inom SFA. Funktionen ska sträva efter att bidra till verksamhetens utveckling genom att komma med rekommendationer för att förbättra effektiviteten i styrning, riskhantering och kontroll.

Styrelsen

SFA:s styrelse är ytterst ansvarig för verksamheten och dess risker. Styrelsen styr företaget via VD och genom de styrelsemöten som hålls åtminstone fyra gånger per år.

Styrelsens sammansättning per 31 december 2018 framgår av Tabell 2.1

Tabell 2.1 Styrelsens sammansättning, 31 december 2018

Namn	Uppdrag	Erfarenhet	Nyckelkompetenser	Antal uppdrag utöver SFA
Xxxxxx Xxxxxxx	Ordförande	Kredithantering inom flera finansiella och icke-finansiella företag, VD för finansiellt institut.	Kreditbeviljande och kravhantering, tung fordonsindustri, finansiell verksamhet, internationell erfarenhet från lednings- och styrelsearbete.	7
Xxxxx Xxxxxxxxx	Ledamot	Styrelsemedlem, VD och chefspositioner inom finansiella företag i Sverige och andra länder.	Fordonsindustrin, finansiell- och kreditverksamhet, samt erfarenhet från lednings- och styrelsearbete.	1
Xxxxxx Xxxxxxx	Ledamot	Chefspositioner inom finansiella företag avseende olika typer av riskhantering och legala frågor samt från tillsynsmyndighet.	Riskhantering, kreditrisk, kreditbeviljning, finansiella regelverk, regelefterlevnad och erfarenhet av ledningsarbete.	1
Xxx Xxxxxxxx	Xxxxxxx	Chefs- och specialistroller inom kredithantering och legala frågor i finansiella företag.	Kreditbeviljning, bolags- och kapitalmarknadsrätt, finansiella regelverk, regelefterlevnad och riskhantering.	1

Det är av yttersta vikt för SFA att dess styrelseledamöter kollektivt och individuellt besitter gedigen kunskap om SFA, dess verksamhet och den juridiska miljö som verksamheten verkar i. SFA har därför fastställt en policy för tillsättning av styrelsemedlemmar och styrelsens sammansättning. Policyn ställer krav på hur rekryteringen ska beakta bl.a. kompetens, rykte, oberoende, mångfald och hur många andra styrelser personen sitter i.

Vad gäller mångfald i ledningsorganet eftersträvar SFA en spridning hos medlemmarna vad gäller kön, ålder, kulturell bakgrund, utbildning och professionell erfarenhet.

SFA gör en lämplighetsbedömning i enlighet med policyn. Aktieägarna fattar därefter beslut vem som slutligen tillsätts som styrelsemedlem. Samtliga styrelseledamöter och ledande befattningshavare (VD och vVD) har även genomgått Finansinspektionens ledningsprövningsprocess.

Informationsflöde till styrelsen avseende risk

Styrelsen sammanträder minst fyra gånger per år och erhåller minst kvartalsvis rapportering från kontrollfunktionerna compliance och riskkontroll, samt åtminstone årligen från internrevisionsfunktionen. Utöver denna rapportering erhåller styrelsen månatligen rapporter kring operativ utveckling och finansiell information.

2.2. Ersättningar

Policy

Ersättningssystemet i SFA utgår från bolagets ersättningspolicy, vilken beslutas minst årligen av styrelsen. Policyn är utformad efter de krav som framgår i Finansinspektionens konsoliderade föreskrifter (FFFS 2011:1) om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär portföljförvaltning.

Ansvarsområden

Styrelsen

Utöver att besluta om ersättningspolicyn, ansvarar styrelsen för att:

• Ersättningar till anställda efterlever lokala lagar och regler (gemensamt ansvar med VD).

• Gå igenom utfallet av rörlig ersättning för föregående år.

• Besluta om ersättning till verkställande ledning, företagets kontrollfunktioner samt åtgärder för att följa upp tillämpningen av ersättningspolicyn.

Styrelseordföranden beslutar om ersättning till VD i samråd med en ägarrepresentant från Scania Financial Services (SFS).

Ersättningar

Styrelsen har utsett en särskild styrelseledamot med ansvar att bereda frågor avseende ersättningar med ansvar för att:

• Bereda styrelsens beslut om ersättning till personal ingående i verkställande ledning, kontrollfunktionerna samt risktagare, med hänsyn till aktieägares, investerares och övriga intressenters långsiktiga intressen.

• Utvärdera ersättningspolicyn och komma med förbättringsförslag kring denna, till styrelsen.

Oberoende kontroll av ersättningssystem

SFA:s oberoende kontrollfunktioner genomför årligen en oberoende utvärdering av huruvida principerna i ersättningspolicyn är lagenliga och efterlevs inom SFA.

Generella principer

Syftet med ersättningspolicyn är att kompensera den anställdes bidrag till SFA:s framgång, uppmuntra till ständig förbättring samt fostra ett gemensamt arbetssätt. Ersättningsstrukturen ska vara i linje med den riskaptit som beslutats av styrelsen, och bör därmed understödja ett sunt risktagande.

Ersättningspolicyn anger att ersättningen ska baseras på organisationens behov, anställningens ansvar, den anställdes uppfyllande av arbetsuppgifter samt arbetets svårighetsgrad. Ersättningsnivåerna ska även understödja SFA:s rekryteringsprocess samt bidra till de anställdas motivation och utveckling.

Fast ersättning sätts individuellt och baseras på kriterier såsom kunskap, position, anställningens ansvar, eventuellt personalansvar och eventuell konkurrens. Årlig översyn av fasta ersättningsnivåer sker inom ramen för en Scaniagemensam grupprocess. Fast ersättning ska vara tillräcklig i bemärkelsen att den inte ska behöva kompletteras med rörlig ersättning.

Rörlig ersättning består av ett antal olika bonusprogram på olika nivåer (individuell, enhets-/avdelningsnivå samt företagsnivå). Finansiella och kommersiella mål förekommer, såväl som interna mål, exempelvis uppfyllande av projektuppgifter.

Syftet med rörlig ersättning är att premiera goda insatser baserade på uppnådda mål definierade i bonusprogrammen. Beräkningen av rörlig ersättning riskjusteras och tar en flerårig tidshorisont i beaktande.

Den rörliga ersättningen får i dagsläget ej överstiga 100 % av den fasta ersättningen. Rörlig ersättning utbetalas kontant och innehåller inte aktier eller optioner. Rörliga ersättningar får som helhet inte äventyra förmågan hos SFA att upprätthålla en tillräcklig kapitalbas. Garanterade rörliga ersättningar är endast tillåtna under den anställdes första år inom SFA.

Eventuell rörlig ersättning till personal i bolagets kontrollfunktioner (riskkontroll och compliance) får ej baseras på resultatet i de enheter de övervakar.

Någon extern konsult har inte varit delaktig vid upprättande eller beräkning av SFA:s ersättningssystem.

Personalkategorier

Vilket eller vilka incitamentsprogram en anställd faller under beror på vilken personalkategori denne tillhör:

• Samtliga anställda

• Säljpersonal

• Anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på företagets riskprofil (även kallad ”risktagare”).

SFA genomför minst årligen en analys i syfte att identifiera anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig påverkan på bolagets riskprofil. Analysen tar såväl kvantitativa som kvalitativa parametrar i beaktande.

Utbetalning

För personal som inte anses ha möjlighet att påverka SFA:s riskprofil väsentligt, betalas eventuell rörlig ersättning ut i sin helhet året efter det att den intjänats.

För gruppen risktagare gäller att rörlig ersättning understigande 100 000 SEK per år betalas ut i sin helhet året efter det att den intjänats. I de fall den rörliga ersättningen överstiger 100 000 per år betalas 60 % ut året efter det att ersättningen intjänats. Resterande 40 % skjuts upp över kommande treårsperiod efter det att den rörliga ersättningen tjänats in och betalas ut jämnt över denna period. I det fall den rörliga ersättningen överstiger

1 500 000 SEK per år betalas 40 % ut direkt och 60 % skjuts upp över en period över tre till fem år.

Styrelsen kan justera eller avbryta betalningarna av uppskjuten rörlig ersättning om:

- Parametrarna som lade grunden för den rörliga ersättningen väsentligt försämras till följd av att den anställde, enheten eller SFA som företag inte lyckats uppfylla bedömningskriterierna.

- SFA behöver ansöka om statligt stöd till kreditinstitut i enlighet med lag (2008:814).

- SFA inte uppfyller det kombinerade buffertkravet i enlighet med lag (2014:966) om kapitalbuffertar. Kvantitativ information ersättningar

Tabell 2.2 presenterar kvantitativa uppgifter kring ersättningen till personer med möjlighet att väsentligt påverka SFA:s riskprofil, i enlighet med kraven i Kapitaltäckningsförordningen. I dagsläget är det enbart vissa personer i SFA:s ledningsgrupp som bedöms ha möjlighet att väsentligt påverka riskprofilen.

SFA redovisar inte nedbrytning per affärsenhet då bolaget är litet och inte har någon uppdelning per affärsområde.

Tabell 2.2 Uppgifter om ersättning till personal som väsentligt kan påverka SFA:s riskprofil (2018), tusentals kronor
			Rörlig ersättning		Utestående uppskjuten ersättning per     31 dec 2018
Mottagare	Fast ersättning	Varav: kontanter	Varav: aktier och aktieanknutna instrument	Varav: övrigt	Varav: intjänad del	Varav: icke intjänad del
Risktagare                        (10             personer)	6 692	2 472			2 444

För räkenskapsåret 2018 beviljades totalt sett 4 197 tkr i rörlig ersättning till risktagare. Inga betalningar har skett i samband med nyanställningar och ingen har under året erhållit avgångsvederlag. Inga ersättningar överstigande 1 mEUR har utbetalats under året.

3. Kapitalbas

Regler för beräkning av kapitalbasen framgår av Kapitaltäckningsförordningen. Enligt reglerna ska kapitalbasen presenteras enligt den mall som framgår av Genomförandeförordning (EU) No 1423/2013 (se Tabell A.1 i Bilaga A). Nedan presenteras en sammanfattning av de viktigaste posterna i kapitalbasen.

Tabell 3.1 Sammanfattning av kapitalbasen

Tkr
Kärnprimärkapital: instrument och reserver
Aktiekapital	40 000
Överkurs vid aktieemission	0
Balanserad vinst eller förlust	809 856
Ackumulerat annat totalresultat	0
Kapitalandel av obeskattade reserver	755 357
Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition och förutsägbara kostnader	0
Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar	1 605 214
Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar
Immateriella tillgångar	-3 006
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet	0
Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital	-3 006
Kärnprimärkapital	1 602 207
Primärkapitaltillskott: instrument	0
Justering för utnyttjande av övergångsregler vid införandet av IFRS 9 Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder	58 331
Primärkapital (kärnprimärkapital + primärkapitaltillskott)	1 660 538
Supplementärt kapital	0
Total kapitalbas (primärkapital + supplementärt kapital)	1 660 538

Tabell 3.2 Sammanställning av kapital

Tkr
Totalt riskvägt exponeringsbelopp	10 811 740
Kapitalrelationer och buffertar
Kärnprimärkapitalrelation	15,36 %
Primärkapitalrelation	15,36 %
Kapitaltäckningsgrad	15,36 %
Buffertkrav	399 832
Varav kapitalkonserveringsbuffert	270 294
Varav institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert	129 538
Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert	6,67%

Kapitaltäckningsförordningen ställer även krav på att institut ska publicera en beskrivning av de viktigaste delarna i de instrument som emitterats. SFA kapitalbas består per balansdagen för denna rapport av aktiekapital, balanserade vinstmedel och kapitaldelen av obeskattade reserver. Beskrivning framgår enligt gällande mall i Xxxxxx X.0 (se Bilaga A).

4. Minimikapitalkrav, kapitalbuffertar och internt bedömt kapitalbehov

4.1. Minimikapitalkrav

Kapitalkravet innebär att den totala kapitalbasen måste uppgå till minst 8 % av det riskvägda exponeringsbeloppet för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk.

SFA tillämpar schablonmetoden vid beräkning av kapitalkravet för kreditrisk och för operativ risk tillämpas basmetoden. SFA har inte något handelslager och därmed beräknar inte heller SFA något kapitalkrav för marknadsrisk under pelare I. SFA:s kapitalkrav och riskvägda exponeringsbelopp per 31 december 2018 framgår av tabell 4.1. Beräkning av kapitalkravet är utförd i enlighet med Kapitaltäckningsförordningen.

Tabell 4.1 Minimikapitalkrav

Tkr	Kapitalbaskrav	Riskvägt exponeringsbelopp
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker	-	-
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter	-	-
Exponeringar mot offentliga organ
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker
Exponeringar mot internationella organisationer
Exponeringar mot institut	461	5 769
varav motpartsrisk	-	-
Exponeringar mot företag	361 435	4 517 943
Exponeringar mot hushåll	399 990	4 999 869
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter
varav bostadsfastigheter
varav kommersiella fastigheter
Fallerande exponeringar	5 682	71 031
Exponeringar som är förenade med särskilt hög risk
Exponeringar i form av säkerställda obligationer
Poster som avser positioner i värdepapperisering
Exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg
Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar
Aktieexponeringar
Övriga poster	24 202	302 530
Summa	791 771	9 897 141
Marknadsrisk enligt schablonmetoden
Positionsrisk
Stora exponeringar som överskrider gränsvärdena i artiklarna 384-390
Valutarisk
Avvecklingsrisk
Råvarurisk
Summa	0	0
Kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden	0	0
Operativ risk
Operativ risk enligt basmetoden	73 168	914 599
Summa	73 168	914 599
Tillkommande kapitalbaskrav för övergångsregler	0	0
Totalt	864 939	10 811 740

Kreditrisk

Kreditrisk definieras som risken att en gäldenär ej fullföljer sina skyldigheter gentemot SFA. Givet SFA:s verksamhet är kreditrisk den största risken som företaget är exponerat emot, men det är värt att nämna att den historiskt sett varit relativt låg genom goda säkerheter i form av transportfordon och tillhörande utrustning.

Styrelsen är ytterst ansvarig för SFA:s kreditrisk och har fastställt riktlinjer för hur denna skall styras, bedömas, rapporteras samt delegering av mandat för kreditgivning i den interna kreditriskpolicyn och tillhörande strategidokument. Kreditpolicyn och kreditriskstrategin revideras minst årligen och fastställs i samband med detta av SFA:s styrelse.

Målet för styrningen av kreditrisk är att hålla utvecklingen av denna inom ramen för den aggregerade riskaptit som fastställs i SFA:s riskpolicy.

Kreditprocess

För varje kreditansökan analyseras och bedöms av gäldenären lämnad information samt annan extern och intern information. Kreditrisken bedöms genom tre huvudsakliga faktorer:

• Gäldenärens återbetalningsförmåga,

• Säkerheten i det finansierade objektet, och

• Branschsegmentets karaktär.

I kreditbeslutsprocessen klassificeras gäldenärens kreditvärdighet, baserat på finansiella nyckeltal, på en skala mellan ett (1) och sju (7) där kategori ett (1) representerar högsta finansiella stabilitet och kategorierna sex (6) och sju (7) anses icke kreditvärdiga.

Kredituppföljning

Kreditrisker mäts och rapporteras regelbundet av kreditchefen till SFA:s riskchef, VD och styrelse. Bland annat görs följande analyser:

- Skillnaden mellan bokfört och verkligt värde, den s.k. nettoriskexponeringen, vilket görs både övergripande för SFA samt i detalj för varje filial.

- Kvalitet i kreditportföljen på totalnivå (baserat på rating och storleksfördelning)

- Fördelningen av riskklasser i portföljen.

- Kontinuerlig monitorering för förändringar i kreditkvalitet avseende exponeringar som överstiger 2 % av SFA:s kapitalbas.

- Analys av betalningsbeteende och reserveringar för osäkra samt förfallna fordringar.

Reserveringar för framtida kreditförluster sker alltid senast 60 dagar efter en fordran förfallit, men kan göras vid behov om SFA har information som indikerar att gäldenären kommer få svårigheter att fullfölja sitt åtagande. SFA gör inga allmänna kreditriskjusteringar utan enbart specifika.

Vid styrelsemötena föredras en sammanfattning av de största förfallna kontona, större reserveringar för osäkra fordringar samt hur risken utvecklats inom ramen för riskaptiten.

Effekter av IFRS 9

Den 1 januari 2018 började ny standard för redovisning av finansiella instrument IFRS 9 att gälla. IFRS 9 ersatte den tidigare standarden IAS 39 och omfattar ett skifte från en modell där redovisning av inträffade kreditförluster redovisas, till en modell där förväntade kreditförluster ska redovisas. Med förväntad kreditförslut menas de kreditförluster som befintliga krediter på bolagets balansräkning kommer att generera. Förväntad kreditförlust beräknas både för en kommande 12-månadersperiod men även för kreditens resterande livslängd. Vilken av dessa som blir aktuell beror på vilket stadie av risk som krediten bedöms tillhöra. Det finns tre olika stadier. Det första stadiet omfattar krediter som inte har någon förhöjd risk räknat från när de först kom in i balansräkningen. Det andra stadiet är fungerande krediter men sådana som har en förhöjd risk sedan de kom in i balansräkningen. Stadie tre är krediter som enligt uppsatta kriterier bedöms vara fallerade. SFA bedömer om det skett en betydande ökning av kreditrisk genom att använda en kombination av information och som kommer spegla en ökning i kreditrisk på individuell nivå samt instrumentell nivå. Den metod som används för bedömning av ökad kreditrisk utgörs av en framåtriktad skattning av varje enskild exponeringsrisk för fallissemang. Metoden utgår från SFA:s system för klassificering av kreditrisk.

Vid införande av IFRS 9 kan ett bolag välja att tillämpa övergångsbestämmelser för att mildra inverkan på kapitaltäckningen. Övergångsreglernas utformning framgår av EU:s tillsynsförordning efter ändring enligt Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2017/2395 av den 12 december 2017 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 (tillsynsförordningen). Övergångsreglerna framgår av artikel 473a i Tillsynsförordningen. SFA har gjort valet att tillämpa övergångsreglerna. Effekten på utnyttjandet uppgår till 58 331 Tkr under 2018. Vidare

framgår information om detta under tabell 4.11 nedan. Kapitalbasen utan tillämpning av övergångsregler uppgår till 1 602 207.

Tabell 4.11 Effekter av införandet av IFRS 9 på kapitalbas, kapitalkvoter och bruttosoliditetsgrad

	2018-13-31	a	b	c	d	e
		T	T-1	T-2	T-3	T-4
	Tillgängligt kapital (belopp) TSEK
1	Kärnprimärkapital	1 660 538
2	Kärnprimärkapital om övergångsbestämmelser för IFRS 9 eller analoga förväntade riskförluster inte tillämpats	1 602 207
3	Primärkapital	1 660 538
4	Primärkapital om övergångsbestämmelser för IFRS 9 eller analoga förväntade riskförluster inte tillämpats	1 602 207
5	Totalt kapital	1 660 538
6	Totalt kapital om övergångsbestämmelser för IFRS 9 eller analoga förväntade kreditförluster inte tillämpats	1 602 207
	Riskvägda tillgångar (belopp)
7	Totala riskvägda tillgångar	10 811 740
8	Totala riskvägda tillgångar om övergångsbestämmelser för IFRS 9 eller analoga förväntade kreditförluster inte tillämpats	10 811 740
	Kapitalkvoter
9	Kärnprimärkapital (i procent av riskexponeringsbeloppet)	15,36%
10	Kärnprimärkapital (i procent av riskexponeringsbeloppet) om övergångsbestämmelser för IFRS 9 eller analoga förväntade kreditförluster inte tillämpats	14,82%
11	Primärkapital (i procent av riskexponeringsbeloppet)	15,36%
12	Primärkapital (i procent av riskexponeringsbeloppet) om övergångsbestämmelser för IFRS 9 eller analoga förväntade kreditförluster inte tillämpats	14,82%
13	Totalt kapital (i procent av riskexponeringsbeloppet)	15,36%
14	Totalt kapital (i procent av riskexponeringsbeloppet) om övergångsbestämmelser för IFRS 9 eller analoga förväntade kreditförluster inte tillämpats	14,82%
	Bruttosoliditetsgrad
15	Totalt exponeringsmått för bruttosoliditetsgrad	14 697 903
16	Bruttosoliditetsgrad	11,3%
17	Bruttosoliditetsgrad om övergångsbestämmelser för IFRS 9 eller analoga förväntade kreditförluster inte tillämpats	10,9%

Tabell 4.2 Total exponering fördelat på exponeringsklasser

Tkr	Bruttoexponeringsbelopp	Periodens genomsnitt
Exponeringsklass
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker och institut	2 815	2 296
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter	1 007 419	903 339
Exponeringar mot offentliga organ
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker
Exponeringar mot internationella organisationer
Exponeringar mot institut	28 843	39 717
Exponeringar mot företag	6 243 026	5 606 910
Exponeringar mot hushåll	10 420 082	10 156 613
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter
Fallerande exponeringar	56 102	56 938
Exponeringar som är förenade med särskilt hög risk
Exponeringar i form av säkerställda obligationer
Poster som avser positioner i värdepapperisering
Exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg
Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fond)
Aktieexponeringar
Övriga poster	302 530	269 047
Summa	18 060 817	17 034 858

Tabell 4.3 Exponeringarnas geografisk spridning och exponeringsklass, samt andel osäkra eller förfallna

Osäkra eller fallerade fordringar				Kreditrisk- justeringar
Tkr	Exponerings- belopp	< 90 dagar efter förfall	> 90 dagar efter förfall	Specifika	Allmänna
Sverige
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter	970 265
Exponeringar mot hushåll	4 428 333		21 707
Exponeringar mot företag	2 706 912
Summa	8 105 509		21 707
Norge
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter	11 208
Exponeringar mot hushåll	1 396 866		7 262	700
Exponeringar mot företag	873 775
Summa	2 281 850		7 262	700
Finland
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter	20 655
Exponeringar mot hushåll	1 922 749		10 345	275
Exponeringar mot företag	416 317
Summa	2 359 721		10 345	275
Danmark
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter	2 683
Exponeringar mot hushåll	1 152 978		3 423
Exponeringar mot företag	913 647			198
Summa	2 069 308		3 423	198
Estland
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter	1 061
Exponeringar mot hushåll	607 986		4 267	413
Exponeringar mot företag	610 713
Summa	1 219 761		4 267	413
Litauen
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter	1 252
Exponeringar mot hushåll	459 102		5 800
Exponeringar mot företag	406 965			88
Summa	867 320		5 800	88
Lettland
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter	294
Exponeringar mot hushåll	452 067		3 299	934
Exponeringar mot företag	314 697			98
Summa	767 058		3 299	1 032
Summa samtliga länder	17 670 527		56 102	2 706

Tabell 4.4 Exponeringarnas spridning per motpartsslag

Osäkra eller fallerade fordringar				Kreditriskjusteringar
Tkr	Exponerings- belopp	< 90 dagar efter förfall	> 90 dagar efter förfall	Specifika	Allmänna
Exponeringar mot centralbanker och institut
Centralbanker	2 815
Svenska banker	28 843
Svenska kreditmarknadsföretag
Svenska värdepappersbolag
Utländska kreditinstitut
Övriga kreditinstitut
Summa	31 658
Exponeringar mot allmänheten
Kommuner och landsting	1 007 419
Icke-finansiella företag	6 243 026		11 845	2 709
Exponeringar mot små- och medelstora företag	10 420 082		44 257	6 039
Klassificerade som hushållsexponeringar
Riksgäldskontoret
Svenska försäkringsföretag
Svenska värdepappersfonder och specialfonder
Övrig svensk allmänhet
Övriga poster	302 530
Summa	17 973 057		56 102	8 748

Tabell 4.5 Exponeringarnas spridning per bransch (lånefordringar)

Ver	Bransch	Exponeringsbelopp
A	Jordbruk, skogsbruk och fiske	142 596
B	Utvinning av mineral	46 744
C	Tillverkning	235 906
D	Försörjning av el, gas, värme och kyla	11 485
E	Vattenförsörjning	415 770
F	Byggverksamhet	610 337
G	Handel	566 864
H	Transport och magasinering	10 176 940
I	Hotell- och restaurangverksamhet	2 370
J	Informations- och kommunikationsverksamhet	1 143
K	Annan serviceverksamhet	0
L	Fastighetsverksamhet	40 810
M	Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik	91 624
N	Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster	436 767
O	Offentlig förvaltning och försvar	11 678
P	Utbildning	7 698
Q	Vård och omsorg	118
R	Kultur, nöje och fritid	4 866
S	Annan serviceverksamhet	8 504
	Summa	12 812 219

Tabell 4.6 Återstående löptid, fördelade per exponeringsklass

Löptid (månader)
Tkr	0-3	3-6	6-9	9-12	12+	Totalt
Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker och institut
Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter	149	274		1 127	22 803	24 352
Exponeringar mot offentliga organ
Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker
Exponeringar mot internationella organisationer
Exponeringar mot institut
Exponeringar mot företag	102 696	71 231	61 614	115 273	4 019 908	4 370 722
Exponeringar mot hushåll	95 921	121 314	118 046	177 407	7 904 458	8 417 145
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter
Fallerande exponeringar
Exponeringar som är förenade med särskilt hög risk
Exponeringar i form av säkerställda obligationer
Poster som avser positioner i värdepapperisering
Exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg
Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar
Aktieexponeringar
Övriga poster	302 530					302 530
Summa	501 295	192 819	179 660	293 807	11 947 168	13 114 749

Tabell 4.7 Förändringar i kreditriskjusteringar för osäkra fordringar under perioden

Kreditriskjusteringar
Tkr	Specifika	Allmänna
Ingående balans för reserveringar för lånefordringar, 1 jan 2018	4 261
Periodens reserveringar	97 919
Återförda reserveringar	35 880
Reserver som tagits i anspråk för bortskrivningar
Övriga justeringar
Utgående balans, reserveringar för lånefordringar, 31 dec 2018	62 039

Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för förlust resulterande från rörelser på de finansiella marknaderna/förändringar i marknadsvärden. SFA har inget handelslager och därav har inget kapitalkrav beräknats inom ramen för Pelare 1. Dock har SFA inom ramen för den interna kapitalutvärderingen i Pelare 2 identifierat tre typer av marknadsrisk – ränterisk i övrig verksamhet, valutarisk och refinansieringsrisk. Dessa risker diskuteras vidare i sektion 4.3.1-3. Målet för hanteringen av marknadsrisker är att minimera dessa inom ramen för riskaptiten.

Operativ risk

SFA definierar den operativa risken som risken för förluster till följd av felaktiga/misslyckade interna processer, mänskliga fel, brister i olika system eller externa händelser. Definitionen inkluderar även legal risk. SFA arbetar med olika policys och styrdokument, riktlinjer och regelverk för att minimera operativa risker. Dokumenten följs upp och justeras kontinuerligt.

Förluster till följd av operativa risker identifieras, mäts, hanteras, rapporteras och följs upp på månadsbasis. SFA tillämpar basmetoden för bedömningen av kapitalkravet för operativ risk och som framgår av Tabell 4.1 uppgår avsättningen till ca 73 Mkr.

4.2. Kapitalbuffertar

Utöver minimikapitalkrav i enlighet med Kapitaltäckningsförordningen finns även krav i form av kapitalkonserveringsbuffert om 2,5 % av det riskvägda exponeringsbeloppet, samt institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert baserad på den sammanvägda procentuella faktorn per land (1,31%) multiplicerad med det riskvägda exponeringsbeloppet exklusive operationella risker. Per 31 december 2018 uppgick dessa krav för SFA till ca 270 mkr respektive 130 mkr, totalt ca 400 mkr.

Beräkning av buffertkrav är utförd i enlighet med Lag (2014:966) om kapitalbuffertar, Förordning (2014:993) om särskild tillsyn och kapitalbuffertar samt Finansinspektionens föreskrifter FFFS (2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar.

4.3. Intern kapital och likviditetsutvärdering (IKU & ILU)

Utöver det minimikapitalkrav som beräknas i enlighet med Kapitaltäckningsförordningen behöver alla institut som omfattas av kapitaltäckningsreglerna minst årligen göra egna, interna bedömningar av sitt kapital- och likviditetsbehov, i form av en s.k. intern kapital- och likvidtetsutvärdering (IKU & ILU). Utvärderingen syftar till att belysa samtliga risker som företaget är eller kan komma att bli exponerat för, hur dessa risker hanteras och därmed det kapital som företaget behöver för att hantera riskerna. Utvärderingen tar hänsyn till möjlig negativ ekonomisk utvecklig genom stresstester. Scenariosimulering är ett betydelsefullt verktyg för en bedömning av kapital- och likviditetsbehovet. Målsättningen är att ge en konsistent bild av de mest betydelsefulla riskerna och hur dessa materialiseras och påverkar resultaträkningen, balansräkningen, kapitalbasen och likviditetsreserv under olika scenarier.

SFA:s process och metod för bedömning av internt bedömt kapital- och likviditetsbehov består i att SFA tar fram ett scenario för balans- och resultaträkning för den kommande fyraårsperioden. Scenariot baseras på siffror från Scania Commercial Operations för de marknader där SFA verkar, SFA:s strategiska utblick samt en uppskattning av den makroekonomiska utvecklingen. Scenariot presenteras och beslutas av styrelsen varje år. Det godkända scenariot stressas genom stresstester i enlighet med gällande regler, för att säkerställa att SFA:s internt bedömda kapitalbehov är tillräckligt även under potentiella negativa ekonomiska eller bolagsspecifika omständigheter.

SFA baserar sin IKU & ILU på resultatet av lagstadgade minimikapitalkrav beräknade enligt pelare 1 och bedömer därefter om det föreligger ytterligare kapitalbehov i pelare 2. I de fall SFA bedömt att det för närvarande föreligger ett behov av att avsätta ytterligare kapital i pelare 2 avseende kreditrisker, marknadsrisker eller operativa risker utöver lagstadgat kapitalkrav i pelare 1 anges de nedan under respektive riskområde.

Utöver de risker som behandlas inom pelare 1 har SFA identifierat följande väsentliga risker:

• Ränterisk

• Valutarisk

• Refinansieringsrisk

• Affärsrisk

• Strategisk risk

• Ryktesrisk

• Pensionsrisk

• Koncentrationsrisk

• Likviditetsrisk

Totalt avsattes per 31 december 2018 72,8 Mkr för att täcka dessa risker. Något kapital har dock inte avsatts för att täcka SFA:s likviditetsrisker utan dessa risker hanteras genom SFA:s likviditetsreserv. Nedan beskrivs respektive risk och SFA:s hantering mer ingående.

Ränterisk

Ränterisk definieras som risken för negativ påverkan på bolagets resultat till följd av fluktuationer i marknadsräntorna. För SFA uppstår ränterisk när låneportföljen och dess finansiering inte fullt ut kan matchas i termer av räntetyp och räntebindningstid.

SFA:s hantering av ränterisk bygger på två principer:

• Nya finansieringsavtal med rörlig ränta ska finansieras genom lån med rörlig ränta, som baseras på gällande marknadsränta och har samma amorteringsstruktur som finansieringsavtalet, med hänsyn taget till befintligt eget kapital.

• Nya finansieringsavtal med fast ränta ska finansieras genom lån med fast ränta och samma amorteringsstruktur som finansieringsavtalet.

För att effektivt hantera finansieringen av portföljen godtas dock en viss nivå av ränterisk. Den tillåtna risknivån är baserad på en maximal exponering av en månads nya kontrakterade affärer.

Exponeringen mäts som ett kumulativt gap (per kvartal) mellan tillgångar, skulder och eget kapital. En positiv eller negativ exponering mindre än 1 år får inte nettas mot en negativ eller positiv exponering längre än 1 år.

Ränterisken mäts minst en gång i månaden och rapporteras månadsvis till SFA:s riskchef.

Tabell 4.8 Ränterisk för positioner

som inte ingår i handelslagret (ränterisk i övrig verksamhet)

Valuta	Belopp (+150 bp)	Belopp (-150 bp)
SEK	71	-71
NOK	291	-291
DKK	488	-488
EUR	196	-196
Summa	1      046	-1 046

Det totala kapital som avsätts för ränterisk i övrig verksamhet uppgick per 2018-12-31 till 6,8 Mkr.

Valutarisk

Valutarisk definieras som risken för negativ påverkan på bolagets resultat till följd av fluktuationer i valutakurser. För SFA uppstår denna i huvudsak i följande fall:

• Valutaomräkningsrisk i resultat- och balansräkningen till följd av fluktuationer mot SEK i bolagets övriga valutor; DKK, EUR och NOK.

• Valutarisk i balansräkningen till följd av ofullständigt matchade tillgångar och skulder i respektive valuta.

Enligt bolagets riskpolicy accepterar SFA valutaomräkningsrisk och hedgar inte för denna. Enligt riskpolicyn ska valutarisk i balansräkningen till följd av otillräcklig matchning av tillgångar och skulder i respektive valuta undvikas. Då det emellertid är mycket svårt att vid var tidpunkt uppnå fullständig matchning, tillåts ett mindre intervall över och under fullständig matchning. Målet är alltjämt att minimera bolagets exponering för valutarisk. Valutarisken mäts minst en gång i månaden och rapporteras månadsvis till SFA:s riskchef.

Det totala kapital som avsätts för valutarisk uppgick per 2018-12-31 till 2 Mkr.

Refinansieringsrisk

Refinansieringsrisk definieras som risken för negativ påverkan på bolagets resultat på grund av olika löptider mellan låneportföljen och dess finansiering. För SFA uppstår refinansieringsrisk när exempelvis ett finansieringsavtal amorteras ner i sin helhet över 60 månader och inte finansieras med upplåning med samma löptid. Risken för bristande tillgång på likvida medel vid tidpunkt för refinansiering klassificerar SFA som likviditetsrisk, vilket beskrivs närmare under avsnitt 4.3.9.

Enligt riskpolicyn ska utlåning och upplåning matchas i termer av duration. Men för att effektivt hantera finansieringen behöver en begränsad refinansieringsrisk accepteras.

Refinansieringsrisken beräknas som ett netto av tillgångar, skulder och eget kapital beroende på löptiden på tillgångar och skulder. Exponeringen mäts i form av storlek på ”gapet” per kvartal. Refinansieringsrisken mäts minst en gång i månaden och rapporteras månadsvis till SFA:s riskchef.

Det totala kapital som avsätts för refinansieringsrisk uppgick per 2018-12-31 till 14,6 Mkr.

Affärsrisk

SFA definierar affärsrisk som möjligheten att SFA drabbas av lägre än förväntade vinster, alternativt förluster i stället för en vinst.

De affärsrisker SFA främst kan identifiera är:

• risken att konkurrenssituationen på marknaden för finansiering intensifieras

• risken för ökade finansieringskostnader (av framförallt nya affärer).

Ökad konkurrens på marknaden för finansiering innebär att befintliga konkurrenter förbättrar sitt erbjudande till SFA:s kunder genom att antingen erbjuda bättre prissättning eller en smidigare finansieringslösning. Detta skulle leda till antingen minskade volymer eller krympande marginaler på nya affärer för SFA. Båda skulle innebära ett lägre framtida resultat. Ökade kostnader för finansiering av nya affärer kan uppstå som ett resultat av högre kapitalkrav för bankerna, vilket skulle kunna leda till att bankerna vill ha bättre betalt av SFA. Om SFA kan hantera de ökade finansieringskostnaderna genom att ta ut ett högre pris från sina kunder kommer ingen negativ framtida resultateffekt ses. Dock kan bankerna välja att höja priserna mot SFA samtidigt som de behåller sin prisnivå stabil mot SFA:s kunder och deras slutkunder, vilket skulle kunna innebära ökad konkurrens som kan påverka bolagets volymer eller marginaler.

SFA hanterar affärsrisk genom att erbjuda bra finansierings- och försäkringsprodukter till sina kunder, via genomtänkta distributionskanaler, i ett attraktivt format med mycket god kunskap om Scaniaprodukterna. Nya affärer, både när det gäller volym och marginaler, mäts och följs upp på månadsbasis och eventuella avvikelser ageras på omedelbart. Varje månad har SFA även ett pris- och villkorsmöte för att gå igenom prissättning och kontraktsvillkor för samtliga marknader.

Affärsrisk påverkar inte lönsamheten i befintlig portfölj utan endast bolagets framtida intjäningsförmåga. Det totala kapital som avsätts för affärsrisk uppgick per 2018-12-31 till 0 Mkr.

Strategisk risk

SFA definierar strategisk risk som möjligheten att SFA kommer att ha lägre än förväntade vinster, alternativt kommer att drabbas av förluster, på grund av strategiska misstag.

Ett felaktigt strategiskt beslut skulle leda till icke-uppfyllelse av kundernas behov. Kunden skulle därmed behöva vända sig till SFA:s konkurrenter för att välja finansierings- och försäkringslösningar.

SFA hanterar denna risk genom att ha ett mycket strukturerat sätt att arbeta med affärsstrategin. SFA:s mission, vision, kärnvärden och långsiktiga mål är tydligt definierade och ägs av organisationen. De långsiktiga målen – bl.a. avkastning på eget kapital, portföljtillväxt, kund-, medarbetar- och återförsäljarnöjdhet – säkerställer att SFA är nära kunden och kan reagera proaktivt för förändringar i behov. SFA:s långsiktiga mål mäts och följs upp regelbundet och eventuella större avvikelser analyseras i detalj.

Strategisk risk påverkar inte lönsamheten i befintlig portfölj utan endast bolagets framtida intjäningsförmåga. Det totala kapital som avsätts för strategisk risk uppgick per 2018-12-31 till 0 Mkr.

Ryktesrisk

SFA definierar ryktesrisk som möjligheten att SFA kommer att ha lägre än förväntade vinster, alternativt drabbas av förluster, på grund av förändrat rykte på marknaden. Den största ryktesrisken SFA står inför är hur återförsäljarna och kunderna reagerar på ett florerande rykte. Ett negativt rykte skulle kunna leda till att de oberoende återförsäljarna och slutkunderna väljer att samarbeta med en konkurrent i stället för SFA. Därigenom skulle affärsvolymerna för SFA kunna minska.

Det sätt SFA hanterar denna risk är att ha en mycket nära relation med återförsäljarna och slutkunder. Regelbundna möten sker med förvaltningen av de oberoende återförsäljarnas föreningar i de länder där de finns. Långsiktiga relationer har över tid byggts upp med återförsäljarna, då ägarskapet ofta funnits inom samma familj i flera generationer. I de länder där Scania Commercial Operations äger alla återförsäljare, fokuserar SFA på att vara nära slutkunderna genom att ha säljare på plats hos återförsäljaren, vilket gör att SFA:s kan möta kunder och bygga relationer.

En annan ryktesrisk SFA står inför är att Scanias produkter, lastbilar och bussar, minskar i popularitet på grund av rykten på marknaden om problem med till exempel kvalitet eller motorhaverier och liknande. Detta skulle kunna påverka försäljningsvolymerna för Scanias produkter och därmed basen för SFA:s verksamhet. Denna typ av risk är svårhanterad då den ligger utanför SFA kontroll.

Ryktesrisk kan inte påverka lönsamheten i SFA:s befintliga portfölj, utan endast bolagets framtida intjäningsförmåga.

Det totala kapital som avsätts för ryktesrisk uppgick per 2018-12-31 till 0 Mkr.

Pensionsrisk

SFA definierar pensionsrisk som risken att SFA kommer att drabbas av kostnader eller förluster relaterade till bolagets pensionsförpliktelser. SFA säkrar sina pensionsåtaganden via pensionsförsäkringar, och har i största möjliga utsträckning endast premiebestämda pensionsavtal. De av bolagets pensionsavtal som faller inom ramen för det svenska ITP2-avtalet kategoriseras dock som förmånsbestämda pensionsavtal med ett flertal arbetsgivare. Risken som SFA har för dessa avtal är att ett minskat värde på de tillgångar som säkrar dessa pensionsåtaganden skulle förpliktiga SFA att betala högre pensionspremier, eller på annat sätt skjuta till kapital till dessa pensionsförsäkringar.

SFA har inte tillräckligt med information för att identifiera det exakta beloppet av de tillgångar som förvaltas av försäkringsbolag, som är hänförligt till pensionsförsäkringar för bolagets anställda som omfattas av ITP2-avtalet. För att bedöma den pensionsrisk som SFA har, har bolaget gjort ett stresstest av de tillgångar som förvaltas av Xxxxxx för att på så vis bedöma bolagets exponering för pensionsrisk.

Det totala kapital som avsätts för pensionsrisk uppgick per 2018-12-31 till 3,0 Mkr.

Koncentrationsrisk

Kreditrelaterad koncentrationsrisk är sannolikheten för en förlust till följd av kraftigt obalanserad exponering för en viss grupp av motparter.

SFA:s beräknar kreditrelaterad koncentrationsrisk med den metod som rekommenderas av Finansinspektionen i skrivelsen ”FI:s metoder för bedömning av enskilda risktyper inom pelare 2” (FI Dnr 14-14414, 2015-05-08) baserat på Herfindahl Index. Beräkningen görs för bransch-, geografisk- och namnkoncentration. SFA har valt att ersätta begreppet bransch med segment då SFA:s kunder sannolikt skulle kunna anses vara i specifika segment inom transportbranschen. Varje segment har sin specifika risk, oberoende eller endast obetydlig korrelation, med övriga segment.

SFA:s styrelse har i kreditriskstrategin fastställt maximala nivåer för exponering inom respektive koncentrationsrisk för både SFA:s totala exponering samt inom enskilda filialer. SFA:s riskaptit för koncentrationsrisker som styrelsen fastställt i riskpolicyn avser den aggregerade koncentrationsrisken, för de tre ovan nämnda koncentrationerna, i förhållande till SFA:s samlade portfölj.

Vid styrelsemötena föredras en sammanfattning hur koncentrationsriskerna utvecklas inom ramen för riskaptiten. Det totala kapital som avsätts för koncentrationsrisker uppgick per 2018-12-31 till 46 Mkr.

Likviditet

Likviditets- och finansieringsrisk avser risken att SFA inte har tillräckliga likvida medel för att infria sina betalningsförpliktelser utan att kostnaden för likviditeten ökar avsevärt. Likviditets- och finansieringsrisk kan också uttryckas som brist på finansiering till skäliga villkor eller helt enkelt svårigheter med kapitalförsörjningen.

Offentliggörande om likviditet

Information om likviditetsrisker lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2010:7) om hantering och offentliggörande av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag. Informationen offentliggörs minst fyra gånger per år på SFA:s webbplats via rapporten ”Periodisk information” eller i SFA:s årsredovisning. Nedanstående information avser balansdagen 31 december 2018 och innehåller utöver kraven på kvartalsvis information även information som enligt kraven ska lämnas årligen.

Hantering av likviditetsrisk

Hanteringen av likviditets- och finansieringsfrågor i SFA utgår ifrån upprättad likviditetsriskpolicy beslutad av styrelsen. I den framgår likviditetsrisk- och finansieringsstrategin samt riskaptit, risktolerans och early warning- limiter. För att upprätthålla en god tillgång på likviditet samt säkerställa en stabil finansiering är likviditetsrisks- och finansieringsstrategin indelad i tre delar; långsiktig finansiering, kortsiktig finansiering samt en likviditetsreserv för stressade situationer.

Daglig hantering och kontroll av likviditeten ombesörjs av SFA:s ekonomiavdelning. Det ingår även i ekonomiavdelningens ansvar att tillse att tillgänglig likviditet finns i de utländska verksamheterna. Vid behov kan likviditet överföras från Sverige till de utländska verksamheterna utan några legala hinder.

Rapportering avseende likviditetsrisk sker regelbundet till företagsledningen. Styrelsen informeras i samband med styrelserapportering. Vid avgörande avvikelse från ovanstående krav eller om likviditetsnivåer skulle understiga uppsatta limiter informeras företagsledning och styrelse omedelbart.

För att utvärdera likviditetsrisken utför SFA stresstester där olika scenarion simuleras. Detta görs som en del i den årliga IKU/ILU-processen, där effekten på kapitaltäckning och likviditet vid olika stressade scenarios kopplade till kraftigt minskad tillgång till likviditet på marknaden, och en kraftig ökning av bolagets kreditförluster.

Likviditetsreserv

För att säkerställa beredskap i situationer där SFA är i behov av likviditet finns en likviditetsreserv. Likviditetsreserven består i huvudsak av kommuncertifikat. Limiter för att reglera likviditetsreservens storlek fastställs av styrelsen. Storleken på vad som anses vara en lämplig reserv bestäms utifrån den LCR-kvot som SFA vid var tillfälle önskar upprätthålla. Likviditetsreserven uppgick per 2018-12-31 till cirka 987 Mkr.

Tabell 4.9 Sammansättning av likviditetsreserv per 31 december 2018

Tkr	SEK	DKK	NOK	EUR	Summa
Kassa och tillgodohavande hos och utlåning till centralbanker och stater				2 815	2 815
Tillgodohavanden hos andra banker, dagslån	145	38		28 659	28 843
Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multilaterala utvecklingsbanker					0
Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner	955 252				955 252
Säkerställda obligationer emitterade av andra institut					0
Egna emitterade säkerställda obligationer					0
Värdepapper emitterade av icke-finansiella företag					0
Värdepapper emitterade av finansiella företag, exkl säkerställda obligationer					0
Övriga värdepapper					0
Summa	955 397	38	0	31 474	986 910

Finansieringskällor

SFA:s verksamhet finansieras, utöver det egna kapitalet, genom koncerninterna lån. Finansieringen är av både kortfristig och långfristig karaktär. Per balansdagen uppgick koncernintern finansiering till 12 188 841Tkr.

Beredskapsplan för likviditetsrisk

SFA har en beredskapsplan för likviditetsrisk. Om SFA hamnar i ett läge där beredskapsplanen skall aktiveras, i enlighet med bolagets likviditetsriskpolicy, kommer följande åtgärder att vidtas:

1. SFA:s ekonomichef, som är riskägare för likviditetsrisk, meddelar bolagets vice VD, VD och styrelseordförande att beredskapsplanen kommer att aktiveras. Ekonomichefen informerar även SFA:s riskchef om läget.

2. Ekonomichefen bedömer huruvida det föreligger ett behov av extra likviditet. Om så är fallet, fortsätter beredskapsplanen enligt steg 3-8 nedan.

3. SFA:s lokala treasuryfunktion aktiverar en kreditlina med Scanias koncerntreasuryfunktion.

4. Om kreditlinan i punkt 3 inte är tillräcklig eller tillgänglig, kontaktar SFA:s ekonomichef Scania CV ABs treasurychef och ber om tillgång till kreditlinor som Scania CV AB har uppsatt med externa banker.

5. Ekonomichefen stoppar alla utbetalningar kopplade till nya finansieringskontrakt.

6. Om ovanstående åtgärder är otillräckliga, kontaktar ekonomichefen factoringbolag för att sälja bolagets kundfordringar. Kundfordringar varierar över tid, mellan ca 0 och 250 MSEK.

7. Om ovanstående åtgärder är otillräckliga, kommer bolagets likviditetsreserv att användas, varpå Finansinspektionen kommer att meddelas.

8. Som en sista åtgärd påbörjar ekonomichefen processen att sälja av delar av bolagets portfölj till externa parter.

4.4. Slutsats

Kapitalbasen i SFA uppgick per 2018-12-31 till 1 661 Mkr. Kapitalbasen utgjordes av kärnprimärkapital. Kapitalet täckte följande delar:

- Ca 1 265 Mkr för risker inom pelare 1.

o varav: ca 270 Mkr i kapitalkonserveringsbuffert

o varav: ca 130 Mkr i institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert

- Ca 73 Mkr för att täcka ytterligare risker som definierats inom ramen för pelare 2.

- Ca 323 Mkr överskott av kärnprimärkapital.

Kapitaltäckningsgraden var 15,36%. SFA:s nuvarande kapitalhållning samt genomförda stresstester inom ramen för IKU:n indikerar att bolaget håller tillräckligt med kapital för att upprätthålla aktuell och framtida verksamhet.

Tabell 4.10 Minimikapitalkrav, kapitalbuffertar och internt bedömt kapitalbehov, 31 december 2018

Tkr
Kapitalbaskrav i Pelare 1 exklusive buffertkrav	864 939
Buffertkrav	399 832
Varav kapitalkonserveringsbuffert	270 294

Varav institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert	129 538
Tillägg för internt bedömt kapitalbehov i Pelare 2	72 819
Summa	1 337 590

1. Bilaga A – Presentation av kapitalbas

Tabell A.1 EU-kommissionens mall för presentation av kapitalbasen, per 31 december 2018

Kärnprimärkapital: Instrument och reserver		(A) BELOPP PÅ UPPLYSNINGS- DAGEN	(B) FÖRORDNING (EU) nr 575/2013 ARTIKEL- HÄNVISNING	(C) BELOPP SOM OMFATTAS AV BESTÄMMELSER OM BEHANDLING SOM TILLÄMPADES FÖRE FÖRORDNING (EU) nr 575/2013 ELLER FÖRESKRIVET RESTVÄRDE ENLIGT FÖRORDNING (EU) nr 757/2013
1	Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder	40 000	26.1, 27, 28, 29, EBA-förteckningen 26.3	N/A
	Varav: Aktiekapital	40 000	EBA-förteckningen 26.3	N/A
2	Ej utdelade vinstmedel	809 856	26.1 c	N/A
3	Ackumulerat annat totalresultat (och andra reserver, för att inkludera orealiserade vinster och förluster enligt tillämpliga redovisningsstandarder)	813 688	26.1	N/A
3a	Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse	N/A	26.1 f	N/A
4	Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel 484.3 och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från kärnprimärkapitalet	N/A	486.2	N/A
	Kapitaltillskott från den offentliga sektorn för vilka äldre regler får tillämpas till den 1 januari 2018	N/A	483.2	N/A
5	Minoritetsintressen (tillåtet belopp i konsoliderat kärnprimärkapital)	N/A	84, 479, 480	N/A
5a	Årsresultat netto efter avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar som har verifierats av personer som har en oberoende ställning	N/A	26.2	N/A
6	Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar	1 663 544		N/A
7	Ytterligare värdejusteringar (negativt belopp)	N/A	34, 105	N/A
8	Immateriella tillgångar (netto efter minskning för tillhörande skatteskulder) (negativt belopp)	-3 006	36.1 b, 37, 472.4	N/A
9	Tomt fält i EU	N/A		N/A
10	Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, utom sådana som uppstår till följd av temporära skillnader (netto efter minskning för tillhörande skatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda) (negativt belopp)	N/A	36.1 c, 38, 472.5	N/A
11	Reserver i verkligt värde relaterade till vinster eller förluster på kassaflödessäkringar	N/A	33 a	N/A
12	Negativa belopp till följd av beräkning av förväntade förlustbelopp	N/A	36.1 d, 40, 159, 472.6	N/A
13	Eventuell ökning i eget kapital till följd av värdepapperiserade tillgångar (negativt belopp)	N/A	32.1	N/A

14	Vinster eller förluster på skulder som värderas till verkligt värde och som beror på ändringar av institutets egen kreditstatus	N/A	33 b	N/A
15	Förmånsbestämda pensionsplaner (negativt belopp)	N/A	36.1 e, 41, 472.7	N/A
16	Ett instituts direkta och indirekta innehav av egna kärnprimärkapitalinstrument (negativt belopp)	N/A	36.1 f, 42, 472.8	N/A
17	Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn med vilka institut har ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp)	N/A	36.1 g, 44, 472.9	N/A
18	Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativa belopp)	N/A	36.1 h, 43, 45, 46, 49.2, 49.3, 79, 472.10	N/A
19	Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet en väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativa belopp)	N/A	36.1 i, 43, 45, 47, 48.1 b, 49.1-49.3, 79, 470, 472.11	N/A
20	Tomt fält i EU	N/A		N/A
20a	Exponeringsbelopp för följande poster som är kvalificerade för en riskvikt på 1 250 % när institutet väljer alternativet med avdrag	N/A	36.1 k	N/A
20b	Varav: kvalificerade innehav utanför den finansiella sektorn (negativt belopp)	N/A	36.1 k i, 89-91	N/A
20c	Varav: värdepapperiseringspositioner (negativt belopp)	N/A	36.1 k ii 243.1 b 244.1 b 258	N/A
20d	Varav: transaktioner utan samtidig motprestation (negativt belopp)	N/A	36.1 k iii, 379.3	N/A
21	Uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av temporära skillnader (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter minskning för tillhörandeskatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda) (negativt belopp)	N/A	36.1 c, 38, 48.1 a, 470, 472.5	N/A
22	Belopp som överskrider tröskelvärdet på 15 % (negativt belopp)	N/A	48.1	N/A
23	varav: Institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn när institutet har en väsentlig investering i de enheterna	N/A	36.1 i, 48.1 b, 470, 472.11	N/A
24	Tomt fält i EU	N/A		N/A
25	Varav: uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av temporära skillnader	N/A	36.1 c, 38, 48.1 a, 470, 472.5	N/A
25a	Förluster för innevarande räkenskapsår (negativt belopp)	N/A	36.1 a, 472.3	N/A
25b	Förutsebara skatter som är relaterade till kärnprimärkapitalposter (negativt belopp)	N/A	36.1 l	N/A
26	Lagstiftningsjusteringar som tillämpas på kärnprimärkapital med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i lagstiftning före kapitaltäckningsförordningen	N/A		N/A
26a	Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster i enlighet med artiklarna 467 och 468	N/A		N/A
	Varav: filter för orealiserad förlust 1	N/A	467	N/A
	Varav: filter för orealiserad vinst 1	N/A	468	N/A

26b	Belopp som ska dras av från eller läggas till kärnprimärkapital med avseende på ytterligare filter och avdrag som krävs enligt bestämmelserna före kapitaltäckningsförordningen	N/A	481	N/A
	Varav: …	N/A	481	N/A
27	Avdrag från kvalificerade primärkapitaltillskott som överskrider institutets primärkapitaltillskott (negativt belopp)	N/A	36.1 j	N/A
28	Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital	-3 006		N/A
29	Kärnprimärkapital	1 660 538		N/A
Primärkapitaltilskott: Instrument
30	Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder	N/A	51, 52	N/A
31	Varav: klassificerade som eget kapital enligt tillämpliga redovisningsstandarder	N/A		N/A
32	Varav: klassificerade som skulder enligt tillämpliga redovisningsstandarder	N/A		N/A
33	Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel 484.4 och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från primärkapitaltillskottet	N/A	486.3	N/A
	Kapitaltillskott från den offentliga sektorn för vilka äldre regler får tillämpas till den 1 januari 2018	N/A	483.3	N/A
34	Kvalificerande primärkapital som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott (inbegripet minoritetsintressen som inte tas med i rad 5) som utfärdats av dotterföretag och innehas av tredje part	N/A	85, 86, 480	N/A
35	Varav: instrument som utfärdats av dotterföretag och som omfattas av utfasning	N/A	486.3	N/A
36	Primärkapitaltillskott före lagstiftningsjusteringar	0		N/A
Primärkapitaltillskott: lagstiftningsjusteringar
37	Ett instituts direkta och indirekta innehav av egna primärkapitaltillskottsinstument (negativt belopp)	N/A	52.1 b, 56 a, 57, 475.2	N/A
38	Innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korsvis ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp)	N/A	56 b, 58, 475.3	N/A
39	Direkta och indirekta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp)	N/A	56 c, 59, 60, 79, 475.4	N/A
40	Institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativa belopp)	N/A	56 d, 59, 79, 475.4	N/A
41	Lagtiftningsjusteringar som tillämpas på primärkapitaltillskott med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i lagstiftningen före kapitaltäckningsförordningen och övergångsbehandling som omfattas av utfasning i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 (dvs. restvärde enligt kapitaltäckningsförordningen)	N/A		N/A
41a	Restvärden som dras från primärkapitaltillskott med avseende på avdrag från kärnprimärkapital under övergångsperioden i	N/A	472, 473.3 a, 472.4, 472.6, 472.8 a, 472.9, 472.10 a, 472.11 a	N/A

	enlighet med artikel 472 i förordning (EU) nr 575/2013
	Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. väsentliga delårsförluster netto, immateriella tillgångar, underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster osv.	N/A		N/A
41b	Restvärden som dras från primärkapitaltillskott med avseende på avdrag från supplementärkapital under övergångsperioden i enlighet med artikel 475 i förordning (EU) nr 575/2013	N/A	477, 477.3, 477.4 a	N/A
	Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. korsvist ägande av supplementärkapitalinstrument, direkta innehav av icke-väsentliga investeringar i kapitalet hos andra enheter i den finansiella sektorn osv.	N/A		N/A
41c	Belopp som ska dras av ifrån eller läggas till primärkapitaltillskott med avseende på ytterligare filter och avdrag som krävs enligt bestämmelserna före kapitaltäckningsförordningen	N/A	467, 468, 481	N/A
42	Avdrag från kvalificerade supplementärkapitalinstrument som överskrider institutets supplementärkapital (negativt belopp)	N/A	56 e	N/A
43	Summa lagstiftningsjusteringar av primärkapitaltillskott	0		N/A
44	Primärkapitaltillskott	0		N/A
45	Primärkapital (primärkapital = kärnprimärkapital + primärkapitaltillskott)	1 660 538		N/A
Supplementärkapital: instrument och avsättningar
46	Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder	N/A	62, 63	N/A
47	Belopp för kvalificerade poster som avses i artikel 484.5 och tillhörande överkursfonder som omfattas av utfasning från supplementärkapitalet	N/A	486.4	N/A
	Kapitaltillskott från den offentliga sektorn för vilka äldre regler får tillämpas till den 1 januari 2018	N/A	483.4	N/A
48	Kvalificerande supplementärkapital som ingår i konsoliderat supplementärkapital (inbegripet minoritetsintressen och primärkapitaltillskottsinstrument som inte tas med i rad 5 eller 34) som utfärdats av dotterföretag och innehas av tredje part	N/A	87, 88, 480	N/A
49	Varav: instrument som utfärdats av dotterföretag och som omfattas av utfasning	N/A	486.4	N/A
50	Kreditriskjusteringar	N/A	62 c och d	N/A
51	Supplementärkapital före lagstiftningsjuteringar	0		N/A
Supplementärkapital: lagstiftningsjusteringar
52	Ett instituts direkta och indirekta innehav av egna supplementärkapitaltillskottsinstument och efterställda lån (negativt belopp)	N/A	63.b i, 66 a, 67, 477.2	N/A
53	Innehav av supplementärkapitaltillskottsinstrument och efterställda lån i enheter i den finansiella sektorn med vilka institutet har ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg öka institutets kapitalbas (negativt belopp)	N/A	66 b, 68, 477.3	N/A

54	Direkta och indirekta innehav av supplementärkapitaltillskottsinstrument och efterställda lån i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp över tröskelvärdet 10 %, netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp)	N/A	66 c, 69, 70, 79, 477.4	N/A
54a	Varav nya innehav som inte omfattas av övergångsarrangemang	N/A		N/A
54b	Varav innehav som inte fanns före den 1 januari 2013 och som omfattas av övergångsarrangemang	N/A		N/A
55	Institutets direkta och indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument och efterställda lån i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (netto efter godtagbara korta positioner) (negativt belopp)	N/A	66 d, 69, 79, 477.4	N/A
56	Lagtiftningsjusteringar som tillämpas på supplementärkapitaltillskott med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i lagstiftningen före kapitaltäckningsförordningen och övergångsbehandling som omfattas av utfasning i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 (dvs. restvärde enligt kapitaltäckningsförordningen)	N/A		N/A
56a	Restvärden som dras från supplementärkapital med avseende på avdrag från kärnprimärkapital under övergångsperioden i enlighet med artikel 472 i förordning (EU) nr 575/2013	N/A	472, 472.3 a, 472.4, 472.6, 472.8, 472.9, 472.10 a, 472.11 a	N/A
	Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. väsentliga delårsförluster netto, immateriella tillgångar, underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster osv.	N/A		N/A
56b	Restvärden som dras från supplementärkapital med avseende på avdrag från primärkapitaltillskott under övergångsperioden i enlighet med artikel 475 i förordning (EU) nr 575/2013	N/A	475, 475.2 a, 475.3, 475.4 a	N/A
	Varav poster ska redovisas rad för rad, t.ex. korsvist ägande av primärkapitaltillskottsinstument, direkta innehav av icke-väsentliga investeringar i kapitalet hos andra enheter i den finansiella sektorn osv.	N/A		N/A
56c	Belopp som ska dras av ifrån eller läggas till supplementärkapital med avseende på ytterligare filter och avdrag som krävs enligt bestämmelser som tillämpades före kapitaltäckningsförordningen	N/A	467, 468, 481	N/A
	Varav: …eventuellt filter för orealiserade förluster	N/A	467	N/A
	Varav: ...eventuellt filter för orealiserade vinster	N/A	468	N/A
	Varav: …	N/A	481	N/A
57	Summa lagstiftningsjusteringar av supplementärkapital	0		N/A
58	Supplementärkapital	0		N/A
59	Totalt kapital (totalt kapital = primärkapital + supplementärkapital)	1 660 538		N/A
59a	Riskvägda tillgångar med avseende på belopp som omfattas av behandling som föreskrivs i de bestämmelser som tillämpades före kapitaltäckningsförordningen och övergångsbehandling som omfattas av utfasning i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 (dvs. restvärde enligt kapitaltäckningsförordningen)	N/A		N/A

	Varav: ...poster som inte dragits av från kärnprimärkapital (restvärden enligt kapitaltäckningsförordning (EU) 575/213) (poster ska redovisas rad för rad, t.ex. uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet netto efter minskning för tillhörande skatteskuld, indirekta innehav av eget kärnprimärkapital osv.)	N/A	472, 472.5, 472.8 b, 472.10 b, 472.11 b	N/A
	Varav: ...poster som inte dragits av från primärkapitaltillskottsposter (restvärden enligt förordning (EU) nr 575/2013) (poster ska redovisas rad för rad, t.ex. korsvist ägande av supplementärkapitalinstrument, direkta innehav av icke-väsentliga investeringar i kapitalet hos andra enheter i den finansiella sektorn osv.)	N/A	475, 475.2 b, 475.2 c, 475.4 b	N/A
	Poster som inte dragits av från supplementärkapitalinstrument (restvärden enligt förordning (EU) nr 575/2013) (poster ska redovisas rad för rad, t.ex. indirekta innehav av egna supplementärkapitalinstrument, innehav av icke-väsentliga investeringar i kapital hos andra enheter i den finansiella sektorn, indirekta innehav av väsentliga investeringar i kapital hos andra enheter i den finansiella sektorn osv.)	N/A	477, 477.2 b, 477.2 c, 477.4 b	N/A
60	Totala riskvägda tillgångar	10 811 740		N/A
Kapitalrelationer och buffertar
61	Kärnprimärkapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)	15,36%	92.2 a, 465	N/A
62	Primärkapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)	15,36%	92.2 b, 465	N/A
63	Totalt kapital (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)	15,36%	92.2 c	N/A
64	Institutsspecifika buffertkrav (krav på kärnprimärkapital i enlighet med artikel 92.1 a plus krav på kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk kapitalbuffert, plus systemriskbuffert, plus buffert för systemviktiga institut (buffert för globala systemviktiga institut eller andra systemviktiga institut) uttryckt som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet	3,81%	Kapitalkravsdirektivet 128, 129, 140	N/A
65	Varav: krav på kapitalkonserveringsbuffert	2,50%		N/A
66	Varav: krav på kontracyklisk kapitalbuffert	1,31%		N/A
67	Varav: krav på systemriskbuffert	N/A		N/A
67a	Varav: buffert för globalt systemviktigt institut eller för annat systemviktigt institut	N/A	Kapitalkravsdirektivet 131	N/A
68	Kärnprimärkapital tillgängligt att användas som buffert (som procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)	6,67%	Kapitalkravsdirektivet 128	N/A
69	[ej relevant i EU-förordningen]	N/A		N/A
70	[ej relevant i EU-förordningen]	N/A		N/A
71	[ej relevant i EU-förordningen]	N/A		N/A
Kapitalrelationer och buffertar
72	Direkta och indirekta innehav av kapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har någon väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner)	N/A	36.1 h, 45, 46, 472.10, 56 c, 59, 60, 475.4, 66 c, 69, 70, 477.4	N/A
73	Institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har en väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10 %, netto efter godtagbara korta positioner)	N/A	36.1 i, 45, 48, 470, 472.11	N/A
74	Tomt fält i EU	N/A		N/A

75	Uppskjutna skattefordringar som uppstår till följd av temporära skillnader (belopp under tröskelvärdet på 10 %, netto efter minskning för tillhörande skatteskuld när villkoren i artikel 38.3 är uppfyllda)	N/A	36.1 c, 38, 48, 470, 472.5	N/A
Tak som ska tillämpas på inkludering av avsättningar i supplementärkapitalet
76	Kreditriskjusteringar som inkluderas i supplementärkapitalet med avseende på exponeringar som omfattas av schablonmetoden (före tillämpning av taket)	N/A	62	N/A
77	Tak för inkludering av kreditriskjusteringar i supplementärkapitalet enligt schablonmetoden	N/A	62	N/A
78	Kreditriskjusteringar som inkluderas i supplementärkapitalet med avseende på exponeringar som omfattas av internmetoden (före tillämpningen av taket)	N/A	62	N/A
79	Tak för inkludering av kreditriskexponeringar i supplementärkapitalet enligt internmetoden5	N/A	62	N/A
Kapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemng (får endast tillämpas mellan den 1 januari 2013 och den 1 januari 2022)
80	Nuvarande tak för kärnprimärkapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemng	N/A	484.3, 486.2 och 486.5	N/A
81	Belopp som utesluts från kärnprimärkapital på grund av tak (överskjutande belopp över taket efter inlösen och förfallodagar)	N/A	484.3, 486.2 och 486.5	N/A
82	Nuvarande tak för primärkapitaltillskottsinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang	N/A	484.4, 486.3 och 486.5	N/A
83	Belopp som utesluts från primärkapitaltillskott på grund av tak (överskjutande belopp över taket efter inlösen och förfallodagar)	N/A	484.4, 486.3 och 486.5	N/A
84	Nuvarande tak för supplementärkapitalinstrument som omfattas av utfasningsarrangemang	N/A	484.5, 486.4 och 486.5	N/A
85	Belopp som utesluts från supplementärkapitalet på grund av tak (överskjutande belopp över taket efter inlösen och förfallodagar)	N/A	484.5, 486.4 och 486.5	N/A

Tabell A.2 Tabell över de viktigaste delarna i kapitalinstrument

Tabell över de viktigaste delarna i kapitalinstrument*
1	Emittent	Scania Finans AB
2	Unik identifieringskod (t.ex. identifieringskod från Cusip, Isin eller Bloomberg för privata placeringar)	N/A
3	Reglerande lag(ar) för instrument	Förordning (EU) No 575/2013
	Rättslig behandling
4	Övergångsbestämmelser enligt kapitalkravsförordningen	Kärnprimärkapital
5	Bestämmelser enligt kapitalkravsförordningen efter övergångstiden	Kärnprimärkapital
6	Godtagbara på individuell/grupp (undergruppsnivå)/individuell och grupp (undergrupps)nivå	Individuell
7	Instrumenttyp (typer ska specificeras av varje jurisdiktion)	Kärnprimärkapital enl förordning (EU) 575/2013

8	Belopp som redovisas i lagstadgat kapital (valutan i miljöer, enligt senaste rapporteringsdatum)	40 000 TSEK
9	Instrumentets nominella belopp	40 000 TSEK
9a	Emissionspris	N/A
9b	Inlösenpris	N/A
10	Redovisningsklassificering	Eget kapital
11	Ursprungligt emissionsdatum	N/A
12	Eviga eller tidsbestämda	Evigt
13	Ursprunglig förfallodag	Ingen
14	Emittentens inlösenrätt omfattas av krav på förhandstillstånd från tillsynsmyndighet	Nej
15	Valfritt inlösendatum, villkorade inlösendatum och inlösenbelopp	N/A
16	Efterföljande inlösendatum, i förekommande fall	N/A
	Kuponger/utdelningar
17	Fast eller rörlig utdelning/kupong	N/A
18	Kupongränta och eventuellt tillhörande index	N/A
19	Förekomst av utdelningsstopp	Nej
20a	Helt skönsmässigt, delvis skönsmässigt eller obligatoriskt (i fråga om tidpunkt)	Helt skönsmässigt
20b	Helt skönsmässigt, delvis skönsmässigt eller obligatoriskt (i fråga om belopp)	Helt skönsmässigt
21	Förekomst av step-up eller annat incitament för återlösen	N/A
22	Icke-kumulativa eller kumulativa	Icke-kumulativa
23	Konvertibla eller icke-konvertibla	Icke-Konvertibla
24	Om konvertibla, konverteringstrigger(s)	N/A
25	Om konvertibla, helt eller delvis	N/A
26	Om konvertibla, omräkningskurs	N/A
27	om konvertibla, obligatorisk eller frivillig konvertering	N/A
28	Om konvertibla, ange typ av instrument som konverteringen görs till	N/A
29	Om konvertibla, ange emittent för det instrument som konverteringen görs till	N/A
30	Nedskrivningsdelar	Nej
31	Om nedskrivning, nedskrivningstrigger(s)	N/A
32	Om nedskrivning, fullständig eller delvis	N/A
33	om nedskrivning, permanent eller tillfällig	N/A
34	Om nedskrivningen är tillfällig, beskriv uppskrivningsmekanismen	N/A
35	Position i prioriteringshierarkin för likvidation (ange typ av instrument som är direkt högre i rangordning)	Primärkapital
36	Delar från övergångsperioden som inte uppfyller kraven	Nej
37	Om ja, ange vilka delar som inte uppfyller kraven	N/A
(1) Ange "N/A" (not applicable) om frågan inte är tillämplig

Tabell A.3 Upplysningar om institutets efterlevnad av kravet på en kontracyklisk kapitalbuffert i enlighet med kommissionens delegerade förordning, (EU) 2015/1555

Den geografiska fördelningen av de kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska kapitalbufferten

		Allmänna kreditexponeringar		Exponering i handelslagret		Värdepapperiserings- exponeringar		Kapitalbaskrav
Rad	Fördelning per land	Exponerings-värdet enligt schablon-metod (SA)	Exponerings- värde enligt intern- metoden	Summan av långa och korta positioner i handels- lagret	Värde vad gäller expone- ringar i handels- lagret för interna modeller	Exponerings- värde enligt schablon- metod (SA)	Exponerings- värde enligt intern- metoden	Varav: allmänna kreditexpone- ringar	Varav: expone- ringar i handels- lager	Varav: värde- pap- perise- rings- expone- ringar	Totalt	Kapital- basvikter	Kontra-cyklisk kapital-buffert
		010	020	030	040	050	060	070	080	090	100	110	120
010
	Sverige	4 440 361						355 229			355 229	44,87%	2,00%
	Norge	1 404 153						112 332			112 332	14,19%	2,00%
	Danmark	1 267 000						101 360			101 360	12,80%	0,00%
	Finland	1 180 938						94 475			94 475	11,93%	0,00%
	Estland	495 305						39 624			39 624	5,00%	0,00%
	Lettland	473 407						37 873			37 873	4,78%	2,00%
	Litauen	635 977						50 878			50 878	6,43%	0,50%
020	Totalt	9 897 141						682 085			682 085		1,31%

Belopp institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert

Rad		Kolumn
		010
010	Totalt riskexponeringsbelopp	10 811 740
020	Institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert	0
030	Institutsspecifik kontracyklisk kapitalbuffert	129 538

Tabell A.4 Upplysningar om institutets bruttosoliditet i enlighet med kommissionens delegerade förordning, (EU) 2016/200

Tabell LRSum: Sammanfattande avstämning av redovisningstillgångar och exponeringar i bruttosoliditetsgrad
			Tillämpligt belopp
	1	Sammanlagda tillgångar enligt offentliga finansiella rapporter	14 101 660
	2	Justering för enheter som har konsoliderats för redovisningsändamål men som inte omfattas av konsolidering under tillsyn
	3	(Justering för förvaltningstillgångar som redovisas i balansräkningen i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen, men som är undantagna från exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgrad i enlighet med artikel 429.13 i förordning (EU) nr 575/2013).
	4	Justeringar för finansiella derivatinstrument
	5	Justeringar för transaktioner för värdepappersfinansiering
	6	Justering för poster utanför balansräkningen (dvs. konvertering till kreditekvivalenter för exponeringar utanför balansräkningen)	599 250
	EU-6a	(Justering för exponeringar inom gruppen som inte omfattas av exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgrad i enlighet med artikel 429.7 i förordning (EU) nr 575/2013)
	EU-6b	(Justering för exponeringar inom gruppen som inte omfattas av exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgrad i enlighet med artikel 429.14 i förordning (EU) nr 575/2013)
	7	Andra justeringar	-3 006
	8	Totalt exponeringsmått för bruttosoliditetsgrad	14 697 903
Tabell LRCom: Bruttosoliditetsgrad – gemensam upplysning
			Exponering
	Exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering)
	1	Poster i balansräkningen (med undantag för derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och förvaltningstillgångar, men inklusive säkerhet)	14 101 660
	2	(Tillgångsbelopp som dragits av för att fastställa kärnprimärkapital)	-3 006
	3	Sammanlagda exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och förvaltningstillgångar) (summan av raderna 1 och 2)	14 098 654
	Derivatexponeringar
	4	Återanskaffningskostnad förbunden med samtliga derivattransaktioner (dvs. netto av medräkningsbar kontantvariationsmarginal)
	5	Tilläggsbelopp för potentiell framtida exponering förbundet med samtliga derivattransaktioner (marknadsvärdering)
	EU-5a	Exponering fastställd enligt ursprunglig åtagandemetod
	6	Gross-up för derivatsäkerhet vid avdrag från tillgångar i balansräkningen i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen
	7	(Avdrag för fordringar på kontantvariationsmarginal i derivattransaktioner)
	8	(Undantagen central motpartsdel i handelsexponeringar som är clearade med denna motpart)
	9	Justerat effektivt teoretiskt belopp för skriftliga kreditderivat
	10	(Justerad effektiv teoretisk kompensation och tilläggsavdrag för skriftliga kreditderivat)
	11	Sammanlagda derivatexponeringar (summa av rad 4 till 10)
	Exponeringar i transaktioner för värdepappersfinansiering
	12	Bruttotillgångar i transaktioner för värdepappersfinansiering (utan godkännande av nettning) efter justering för försäljningstransaktioner
	13	(Nettade belopp för kontantskulder och kontantfordringar i bruttotillgångar i transaktioner för värdepappersfinansiering)
	14	Motpartens kreditriskexponering mot tillgångar i transaktioner för värdepappersfinansiering

EU- 14a	Undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering: Motpartens kreditriskexponering i enlighet med artikel 429b 4 och artikel 222 i förordning (EU) nr 575/2013
15	Exponeringar mot förmedlade transaktioner
EU- 15a	(Undantagen central motpartsdel av exponeringar mot transaktioner för värdepappersfinansiering som är clearade med motparten)
16	Sammanlagda exponeringar i transaktioner för värdepappersfinansiering (summa av raderna 12 till 15a)
Andra poster utanför balansräkningen
17	Poster utanför balansräkningen i teoretiska bruttobelopp	3 959 157
18	(Justeringar för konvertering till kreditekvivalenter)	-3 359 907
19	Övriga exponeringar utanför balansräkningen (summa av rad 17 till 18)	599 250
Undantagna exponeringar i enlighet med artikel 429.7 och 429.14 (i och utanför balansräkningen)
EU- 19a	(Undantag för exponeringar inom gruppen (individuell nivå) i enlighet med artikel 429.7 i förordning (EU) nr 575/2013 (i och utanför balansräkningen))
EU- 19b	(Undantagna exponeringar i enlighet med artikel 429.14 i förordning (EU) nr 575/2013 (i och utanför balansräkningen))
Kapital- och sammanlagda exponeringar
20	Primärkapital	1 660 538
21	Sammanlagda exponeringar i bruttosoliditetsgrad (summan av raderna 3, 11, 16, 19, EU-19a och EU-19b)	14 098 654
Bruttosoliditetsgrad
22	Bruttosoliditetsgrad	11,3%
Val av övergångsarrangemang och belopp för förvaltningsposter som har tagits bort från balansräkningen
EU-23	Val av övergångsarrangemang för definitionen av kapitalmåttet	Fullt infasad
EU-24	Belopp för förvaltningsposter som har tagits bort från balansräkningen i enlighet med artikel 429.11 i förordning (EU) nr 575/2013

35

Tabell LRSpl: Uppdelning av exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och undantagna exponeringar)
			Exponering
	EU-1	Sammanlagda exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och undantagna exponeringar) varav:	14 101 660
	EU-2	Exponeringar i handelslagret
	EU-3	Exponeringar utanför handelslagret, varav:	14 101 660
	EU-4	Säkerställda obligationer
	EU-5	Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar	1 010 234
	EU-6	Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar
	EU-7	Institut	28 843
	EU-8	Säkrade genom panträtt i fastigheter
	EU-9	Hushållsexponeringar	8 332 261
	EU-10	Företag	4 371 690
	EU-11	Fallerande exponeringar	56 102
	EU-12	Övriga exponeringar (t.ex. aktier, värdepapperiseringar och övriga motpartslösa tillgångar)	302 530

36