Contract
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om transport av förpackat farligt gods på roro- fartyg i Östersjöområdet (Östersjöavtalet);
beslutade den 27 oktober 2021.
Transportstyrelsen föreskriver1 följande med stöd av 15 § förordningen (2006:11) om transport av farligt gods och beslutar följande allmänna råd.
Tillämpningsområde
1 § Dessa föreskrifter får, i stället för Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2015:66) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden), tillämpas av
1. svenska rorofartyg i Östersjöområdet, och
2. utländska rorofartyg på svenskt sjöterritorium i Östersjöområdet.
Definitioner och förkortningar
2 § I dessa föreskrifter används följande definitioner, förkortningar och termer i tillägg till dem som finns angivna i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2015:66) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden).
ADR | bilaga A och B till överenskommelsen om internatio- nell transport av farligt gods på väg (Agreement con- cerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road) införlivad genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2020:9) om transport av farligt gods på väg och i ter- räng (ADR-S) |
behörig myndighet | myndighet enligt bilaga 1 |
1 Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster.
TSFS 2021:69
Utkom från trycket den 3 november 2021
fartyg byggda | fartyg vars köl har sträckts eller som har uppnått motsvarande byggnadsstadium |
IMDG-koden | den internationella koden om transport till sjöss av förpackat farligt gods (International Maritime Dange- rous Goods Code) införlivad genom Transportsty- relsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2015:66) om transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden) |
motsvarande byggnadsstadium | stadium då 1. byggande som hänför sig till ett visst fartyg på- börjas, och 2. sammanfogning av fartyget har påbörjats om- fattande minst 50 ton eller 1 procent av den beräk- nade vikten av allt byggnadsmaterial om denna vikt understiger 50 ton |
LWHA | område till sjöss där det under en ettårsperiod är högst 10 % sannolikhet för att den signifikanta våghöjden ska överskrida 2,3 meter. Andra områden kan av be- hörig myndighet anses som LWHA (low wave height area), om likvärdig säkerhet kan uppnås. Se xxxxxx 0 gällande signifikanta våghöjder |
redare | fartygsägare eller annan juridisk eller fysisk person som har övertagit fartygsägarens ansvar för fartygets drift och som i och med det har övertagit de skyldig- heter och det ansvar som föreskrivs i ISM-koden (den internationella säkerhetsorganisationskoden, Interna- tional Safety Management Code) Kommentar: I ISM-koden används det vidare begrep- pet företag. |
RID | reglementet om internationell transport av farligt gods på järnväg, bihang C till konventionen om internatio- nell järnvägstrafik (COTIF) införlivad genom Myn- digheten för samhällsskydd och beredskaps före- skrifter (MSBFS 2020:10) om transport av farligt gods på järnväg (RID-S) |
Östersjöområdet | hela vattenområdet i Egentliga Östersjön med Bott- niska viken, Finska viken och inloppet till Östersjön upp till latitudparallellen genom Skagen i Skagerrak vid 57°44,8'N |
Undantaget farligt gods
4 § När farligt gods transporteras enligt kapitel 3.4 eller 3.5 i ADR/RID, eller enligt båda dessa kapitel, behöver inte 3.4.4, 3.4.6, 3.5.6 och kapitel 5.4 i IMDG-koden tillämpas, förutsatt att avsändaren eller avsändarens representant
i förväg har meddelat UN-nummer och klass för respektive farligt gods till fartygets befälhavare. UN-nummer och klass behöver inte meddelas vid transport enligt delavsnitt 3.5.1.4 i ADR/RID.
5 § När farligt gods transporteras enligt undantagen i 1.1.3.1 (c) – (f), 1.1.3.2 (a), (c) eller (e) samt 1.1.3.4.1 i ADR/RID behöver bestämmelserna i IMDG- koden inte tillämpas förutsatt att avsändaren eller dennes representant har informerat fartygets befälhavare att dessa avsnitt i ADR/RID tillämpas.
UN 1327 ska transporteras enligt bestämmelserna i IMDG-koden.
6 § Vid transport av fordon (UN 3166 eller 3171) i sluten eller presen- ningsförsedd lastbärare ska avsändaren eller dennes representant informera fartygets befälhavare om transporten.
Utbildning
7 § Avsändare och redare ska säkerställa att de personer som är involve- rade i transporter av lastbärare enligt dessa föreskrifter genom återkom- mande utbildningar görs förtrogna med tillämpningen av föreskrifterna in- klusive bestämmelser i ADR/RID som motsvarar dessa personers ansvars- områden.
Avsändarna och redarna ska spara dokumentation som visar att utbild- ningen har genomförts, och på begäran göra denna dokumentation till- gänglig för arbetstagaren eller den behöriga myndigheten.
Klassificering
8 § Farligt gods får klassificeras enligt del 2, kapitel 3.2 och 3.3 i ADR/RID. Det är förbjudet att transportera ämnen som omfattas av särbestämmelse
Användning av förpackningar
9 § Farligt gods får förpackas enligt kapitel 4.1 i ADR/RID.
Förpackningsinstruktion R001 i avsnitt 4.1.4 i ADR/RID får endast tillämpas vid trafik i LWHA.
Användning av tankar
10 § Tankar får användas enligt kapitel 4.2 eller 4.3 i ADR/RID.
Tankar med öppna luftningssystem är inte tillåtna ombord på rorofartyg.
Transport i bulk
11 § Farligt gods får transporteras i bulk enligt kolumn 10 eller 17 i tabell A i kapitel 3.2 och 7.3 i ADR/RID med följande undantag:
1. Endast slutna vattentäta bulkcontainrar är tillåtna för ämnen till- hörande klass 4.3.
2. Batterier tillhörande UN 2794, UN 2795, UN 2800 eller UN 3028 får inte transporteras i bulk.
Märkning och etikettering av kollin
12 § Kollin får märkas och etiketteras enligt kapitel 5.2 i ADR/RID.
Storetiketter och märkning på lastbärare
13 § Lastbärare får ha storetiketter och märkas enligt kapitel 5.3 i ADR/ RID förutsatt att följande är uppfyllt:
1. Lastbärare som innehåller vattenförorenande ämnen ska märkas enligt
5.3.2.3 i IMDG-koden, förutsatt att de inte är märkta enligt avsnitt 5.3.6 i ADR/RID
2. Trailers utan dragfordon ska vara försedda med två orangefärgade skyltar under hela sjöresan räknat från incheckningen i hamnanläggningen, förutsatt att de inte är försedda med storetiketter enligt avsnitt 5.3.1 i IMDG- koden. Skyltarna ska vara fästa fram- och baktill på trailern.
3. Lastbärare som transporteras i enlighet med kapitel 3.4 i ADR/RID ska vara försedda med två orangefärgade skyltar under hela sjöresan räknat från incheckningen i hamnanläggningen, förutsatt att de inte är märkta enligt kapitel 3.4 i ADR/RID. Om lastbäraren transporteras på väg ska en av dessa skyltar vara fäst framtill på lastbäraren, och den andra baktill. Om lastbäraren transporteras på järnväg ska skyltarna vara fästa på lastbärarens båda långsidor.
4. Lastbärare som transporteras i enlighet med delavsnitt 1.1.3.6 i ADR ska vara försedda med två orangefärgade skyltar under hela sjöresan räknat från incheckningen i hamnanläggningen. Skyltarna ska vara fästa fram- och baktill på lastbäraren.
14 § Orangefärgade skyltar som krävs enligt 13 § 2–4 ska vara tydliga och klart synliga samt överensstämma med 5.3.2.2.1 i ADR/RID beträffande färg och storlek. Skyltarna behöver inte ha UN- eller farlighetsnummer. De kan ersättas med självhäftande folie, målarfärg eller på annat likvärdigt sätt. Ansvaret för att skyltarna fästs på lastbäraren ligger på den person som färdigställer lastbäraren för lastning ombord på rorofartyget.
Dokumentation
15 § Godsdeklarationen får utfärdas enligt avsnitt 5.4.1 i ADR/RID förut- satt att följande tilläggskrav uppfylls:
1. För flytande farligt gods med en flampunkt på 60 °C eller lägre (prov- ning med sluten kopp), ska det anges om flampunkten är antingen <23 °C eller ≥23 °C för att säkerställa att godset stuvas på lämpligt sätt
2. Vattenförorenande ämnen ska benämnas ”VATTENFÖRORENANDE ÄMNE” eller ”MARINE POLLUTANT” alternativt ”VATTENFÖRORE- NANDE ÄMNE/MILJÖFARLIGT” eller ”MARINE POLLUTANT/ENVI- RONMENTALLY HAZARDOUS”, om så föreskrivs i 5.4.1.4.3.5 i IMDG- koden.
16 § Stuvningsintyg behöver inte tillhandahållas för lastbärare som tran- sporteras i enlighet med 1.1.3.1, 1.1.3.2, 1.1.3.4.2 eller 1.1.3.4.3 i ADR/RID.
17 § Vid samlastning i lastbärare enligt 23 § ska stuvningsintyget kom- pletteras med texten ”Samlastat enligt Östersjöavtalet” eller ”Packed together in accordance with the MoU”.
18 § Följande dokumentation (i pappersform eller elektronisk form) ska finnas ombord på fartyget:
1. Utöver det som krävs enligt avsnitt 5.4.3 i IMDG-koden:
a) Den internationella koden för transport till sjöss av förpackat farligt gods (IMDG-koden).
b) Bilaga A och B till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) eller reglementet om internationell järnvägs- transport av farligt gods (RID) eller, beroende på transportsätt.
2. Den tillämpliga versionen av Östersjöavtalet.
3. Nödanvisningar i enlighet med 5.4.3.2 i IMDG-koden ska omfatta Anvisningar för nödsituationer för fartyg som transporterar farligt gods (EmS) och Första hjälpen-anvisningar vid olyckor med farligt gods ombord (MFAG).
19 § Vid transport av UN 1395 Aluminiumkiseljärnpulver, UN 1398 Alu- miniumkiselpulver, ej ytbelagt, UN 1405 Kalciumsilicid samt UN 1408 Kiseljärn i förpackad form krävs inte intyget som nämns i särbestämmelse 932 i IMDG-koden.
Stuvning av lastbärare
20 § Farligt gods i klasserna 2–9 får stuvas enligt tabellen i bilaga 3.
21 § Intyg om överensstämmelse (”Letter of compliance”) för fartyg byggda före den 31 december 2002 utfärdade enligt tidigare versioner av dessa föreskrifter anses likvärdigt med ett tillstånd enligt 7.5.2.6 i IMDG-koden.
Separering av lastbärare
22 § Vid trafik i LWHA-områden behöver inte lastbärare som innehåller gods i klasserna 2–9 hållas separerade om separeringskategorierna ”på avstånd från” (away from) eller ”avskild från” (separated from) är tillämpliga enligt IMDG-koden.
Samlastning i lastbärare
23 § Vid trafik i LWHA-områden får förpackningar samlastas i en last- bärare om separeringskategorierna ”på avstånd från” (away from) eller ”avskild från” (separated from) är tillämpliga enligt IMDG-koden.
Ämnen och artiklar i klass 1 eller som har etikett för klass 1 som sekun- därfara får samlastas i enlighet med avsnitt 7.5.2 i ADR/RID.
Säkring av lastbärare
24 § Lastbärare och enhetslaster med farligt gods ska vara säkrade under transporten enligt fartygets lastsäkringsmanual, som godkänts av behörig myndighet.
Bestämmelser om vilka krav en lastsäkringsmanual ska uppfylla finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:174) om tran- sport av last på fartyg och terminaler som anlöps av fartyg som lastar eller lossar fast bulklast.
Allmänna råd
Transportstyrelsen rekommenderar att säkringsarrangemang för transport av vägfordon uppfyller kraven i bilaga 4. Befälhavare re- kommenderas att stoppa lastbärare och enhetslaster utan säkrings- arrangemang från vidare transport.
Ömsesidighet
25 § Varor som lagligen saluförs i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i Turkiet, eller som har sitt ursprung i och som lagligen saluförs i en Eftastat som är part i EES-avtalet förutsätts vara förenliga med dessa regler. Tillämpningen av dessa regler omfattas av förordning (EU) 2019/515 av den 19 mars 2019 om ömsesidigt erkännande av varor som är lagligen saluförda i en annan medlemsstat.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Denna författning träder i kraft den 1 december 2021.
2. Genom denna författning upphävs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:131) om transport av förpackat farligt gods på rorofartyg i Östersjön (Östersjöavtalet).
2. Xxxxxx byggda före den 1 september 1984 som redan har ett intyg om överensstämmelse (“Letter of Compliance”) i enlighet med Würzburgversio- nen av Östersjöavtalet får fortsätta att stuva farligt gods enligt det intyget.
3. Lastbärare får stuvas under däck ombord på lastfartyg och passagerar- fartyg med högst 1 person per 1 meter av fartygets längd med godkännande från behörig myndighet under förutsättning att ett sådant godkännande för detta däck har utfärdats före den 31 december 2002. I förekommande fall får inte 22 § i dessa föreskrifter tillämpas för det aktuella däcket.
4. Sjöfartsverkets beslut som gäller då denna författning träder i kraft gäller även efter ikraftträdandet av denna författning. Sådana beslut ska anses ha meddelats av Transportstyrelsen och gäller till dess att Transport- styrelsen meddelar ett nytt beslut eller giltighetstiden för beslutet går ut.
På Transportstyrelsens vägnar
XXXXX XXXXXXXXXXXX
Xxxxxx Xxxxxxxxxx (Sjö- och luftfart)
Utgivare: Xxxxxxxx Xxxxxxx, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN 2000-1975
Bilaga 1. Behöriga myndigheter
Danmark | Danish Maritime Authority Xxxx Xxxxxxxxx Xxx 00 XX-0000 Xxxxx |
Estland | Estonian Transport Administration Maritime and Waterways Division Valge 4 EE-114 13 Tallinn |
Finland | Finnish Transport Safety Agency P.O. Box 320 FI-00101 HELSINKI |
Lettland | Maritime Administration of Latvia 0 Xxxxxxxxxx xxx. LV-1048 RIGA |
Litauen | Lithuanian Maritime Safety Administration J. Janonio str. 24 LT-92251 KLAIPEDA |
Polen | Ministry of Maritime Economy and Inland Navigation ul. Nowy Świat 6/12 PL-00-400 WARSAW |
Sverige | Transportstyrelsen 601 73 NORRKÖPING |
Tyskland | Federal Ministry of Transport and Digital Infrastructure P.O. Box 20 01 00 D-53170 BONN |
Bilaga 2. Karta över signifikanta våghöjder
Bilaga 3. Stuvningstabell för lastbärare med förpackat farligt gods i klasserna 2–9
Stuvningen ska överensstämma med farligt godsintyget (”Document of Compliance”) enligt SOLAS 1974, II-2/19 eller intyget om överensstäm- melse (“Letter of Compliance”) enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till dessa föreskrifter.
Klass | Last- eller passagerar- fartyg med högst 25 pas- sagerare eller 1 passage- rare per 3 meter av far- tygets totala längdA | Övriga passagerarfartyg | |||
På däck | Under däck | På däck | Under däck | ||
Gaser – brandfarliga gaser – icke brandfarliga, icke giftiga gaser – giftiga gaser | 2 2.1 2.2 2.3 | tillåtna tillåtna tillåtna | förbjudna tillåtnaB) förbjudna | förbjudna tillåtnaB) förbjudna | förbjudna tillåtnaB) förbjudna |
Brandfarliga vätskor – förpackningsgrupp I eller II – förpackningsgrupp III | 3 | ||||
tillåtna tillåtna | tillåtna tillåtna | tillåtna tillåtna | förbjudna tillåtna | ||
Brandfarliga fasta ämnen – UN 1944, 1945, 2254, 2623 – övriga UN-nummer | 4.1 | ||||
tillåtna tillåtna | tillåtna förbjudna | tillåtna tillåtna | tillåtna förbjudna | ||
Självantändande ämnen | 4.2 | tillåtna | förbjudna | tillåtna | förbjudna |
Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten | 4.3 | tillåtna | förbjudna | tillåtna | förbjudna |
Oxiderande ämnen | 5.1 | tillåtna | tillåtna | tillåtna | förbjudna |
Organiska peroxider | 5.2 | tillåtna | förbjudna | förbjudna | förbjudna |
Giftiga ämnen – förpackningsgrupp I eller II – förpackningsgrupp III | 6.1 | ||||
tillåtna tillåtna | förbjudna tillåtna | tillåtna tillåtna | förbjudna tillåtna | ||
Xxxxxxxxxxxx ämnen | 6.2 | tillåtna | tillåtna | förbjudna | förbjudna |
Radioaktiva ämnen | 7 | tillåtna | tillåtna | tillåtna | tillåtna |
Frätande ämnen – förpackningsgrupp I eller II – vätskor i förpacknings- grupp III – fasta ämnen i förpackningsgrupp III | 8 | ||||
tillåtna tillåtna tillåtna | förbjudna tillåtna tillåtna | förbjudna tillåtna tillåtna | förbjudna förbjudna tillåtna | ||
Övriga farliga ämnen och föremål | 9 | tillåtna | tillåtna | tillåtna | tillåtna |
A) Vid tillämpning av föreskrifterna får det totala antalet passagerare inte överstiga en person/meter av fartygets totala längd.
B) Kylda kondenserade gaser enligt ADR eller stuvningskategori D enligt IMDG-koden är förbjudna.
Bilaga 4. Riktlinjer för säkringsarrangemang för transport av vägfordon ombord i rorofartyg (resolution MSC.479(102))
Inledning
Baserat på erfarenheter som gjorts när det gäller transport av vägfordon på rorofartyg rekommenderas att dessa riktlinjer följs för att säkra vägfordon ombord i sådana fartyg.
Rederier och varv bör särskilt beakta avsnitt 4 och 6 vid konstruktion och byggnation av xxxxxxxxxx som berörs av dessa riktlinjer.
Tillverkare, ägare och operatörer av vägfordon som kan komma att transporteras på rorofartyg bör särskilt beakta avsnitt 5 och 7.
1 Omfattning
1.1 Dessa riktlinjer för säkring och surrning av vägfordon på rorofartyg beskriver särskilt säkringsanordningarna ombord och på fordonen samt de surrningsmetoder som bör användas.
2 Tillämpning
2.1 Dessa riktlinjer gäller rorofartyg som regelbundet transporterar väg- fordon på långa eller korta internationella resor på öppet vatten. De gäller för:
1.vägfordon såsom definierat i 3.2.1, 3.2.2, 3.2.3 och 3.2.5 nedan med en tillåten högsta totalvikt av fordon och last på mellan 3,5 och 40 ton samt
2.lastbil med påhängsvagn såsom definierat i 3.2.4 med en högsta totalvikt som inte överstiger 45 ton, som kan transporteras på rorofartyg.
2.2 Dessa riktlinjer gäller inte för bussar.
2.3 För vägfordon med egenskaper utöver vad som allmänt gäller för vägfordon (i synnerhet då tyngdpunkten ligger högre än vad som är normalt) bör placering och antal surrningsfästen särskilt beaktas.
3 Definitioner
3.1 | rorofartyg | avser ett fartyg som har ett eller flera däck anting- en stängda eller öppna, normalt inte indelade på något sätt och som regel löpande längs fartygets hela längd, i vilka gods (förpackat eller i bulk, i eller på vägfordon (inklusive vägtankfordon)), släpvagnar, containrar, pallar, demonterbara eller bärbara tankar eller i eller på liknande lasttran- sportenheter eller andra behållare som normalt kan lastas eller lossas horisontellt |
3.2 | I dessa riktlinjer omfattar termen vägfordon2 följande: | |
1 | fordon i yrkestrafik | (commercial vehicle), ett motorfordon som på grund av sin utformning och utrustning huvud- sakligen används för att transportera gods. Det kan också dra en släpvagn |
2 | påhängsvagn | (semi-trailer) en släpvagn som är utformad för att kopplas till ett dragfordon och för att lägga en betydande del av sin totala vikt på dragfordonet |
3 | lastbil med släpvagn | (road train) innebär en kombination av ett motor- fordon och en eller flera separata släpvagnar sam- mankopplade med en dragstång. (När det gäller avsnitt 5 nedan är varje enhet i en lastbil med påkopplat släp att betrakta som ett separat fordon) |
4 | lastbil med påhängsvagn | (articulated road train) innebär ett dragfordon i kombination med en påhängsvagn |
5 | fordonståg | (combination of vehicles) innebär ett motorfordon kopplat till ett eller flera dragna fordon. (När det gäller avsnitt 5 nedan är varje enhet i en lastbil med påkopplat släp att betrakta som ett separat fordon.) |
4 Surrningsfästen på fartygsdäck
4.1 Ombord i fartyget bör finnas en lastsäkringsmanual som innehåller den information som listas och rekommenderas i resolution A.489(XII)3, punkt 10 i bilagan.
2 Se SMS-ISO 3833, Bilar – Typindelning av motorfordon och släpfordon.
3 Resolution A.489(XII), Safe stowage and securing of cargo units and other entities in ships other than cellular container ships.
4.2 De däck på ett fartyg som är avsedda för vägfordon enligt definition i 3.2 bör förses med surrningsfästen. Rederiet får besluta hur surrnings- fästena ska anordnas. För varje vägfordon eller enhet som ingår i en for- donskombination bör dock surrningsfästen vara anordnade enligt följande, som ett minimum:
1. Avståndet mellan surrningsfästena långskepps bör som regel inte överstiga 2,5 m. Det kan dock vara nödvändigt att surrnings- fästena är tätare placerade i fartygets för och akter än midskepps.
2. Avståndet mellan surrningsfästena tvärskepps bör inte understiga
2.8 m eller överstiga 3 m. Det kan dock vara nödvändigt att surr- ningsfästena är tätare placerade i fartygets för och akter än mid- skepps.
3. Maximal tillåten belastning (MSL) bör inte understiga 100 kN. Om surrningsfästet är utformat för att hålla fler än en surrning (y surrningar) bör MSL inte understiga y x 100 kN.
4.3 I rorofartyg som endast vid enstaka tillfällen transporterar vägfordon bör avståndet mellan och styrkan i surrningsfästena vara sådana att man tar i beaktande vad som kan krävas för att säkert stuva och surra vägfordon.
5 Surrningsfästen på vägfordon
5.2 Lika antal surrningsfästen, inte mindre än två men inte fler än sex, bör finnas på varje sida av vägfordonet enligt vad som sägs i 5.3.
5.3 Enligt vad som sägs i not 1, 2 och 3 nedan bör minimiantalet och mi- nimistyrkan hos surrningsfästena motsvara vad som anges i följande tabell:
Fordonsvikt brutto (GVM) ton | Minimiantal surrningsfästen på varje sida av vägfordonet | Minimistyrka utan permanent deformation i varje surrningsfäste (kN) |
3,5 t ≤ GVM ≤ 20 t 20 t < GVM ≤ 30 t 30 t < GVM ≤ 40 t | 2 3 4 | GVM x 10 x 1,2 n* |
* Där n är det totala antalet surrningsfästen på varje sida av vägfordonet.
4 Om fler än en öppning finns vid ett surrningsfäste bör varje öppning ha den styrka för surrningsfästet som anges i tabellen i 5.3.
Not 1: För lastbil med släpvagn gäller tabellen för varje enhet, dvs. för motorfordonet samt för varje släpvagn.
Not 2: Dragfordon för släpvagnar är exkluderade från tabellen ovan. De bör vara försedda med två surrningsfästen i fordonets front, vilkas styrka bör vara tillräcklig för att förhindra att fordonets front rör sig i sidled. En dragkoppling i fronten kan ersätta de två surrnings- fästena.
Not 3: Om dragkopplingen används för att surra andra fordon än drag- fordon för släpvagn bör kopplingen inte utgöra ersättning för ovan- nämnda surrningsfästen på vardera sidan av fordonet vad gäller minimiantal och styrka.
5.4 Varje surrningsfäste på fordonet bör vara utmärkt med en klart avvikande färg.
5.5 Surrningsfästen på fordon bör vara så placerade att de på ett säkert sätt håller fordonet på plats med hjälp av surrningarna.
5.6 Surrningsfästen bör kunna överföra kraften från surrningarna till vägfordonets underrede och bör aldrig fästas i stötfångare eller axel om inte dessa är specialkonstruerade och krafterna överförs direkt till underredet.
5.7 Surrningsfästen bör vara placerade så att surrningarna lätt och säkert kan fästas, särskilt då fordonet är utrustat med sidoskydd.
5.8 Den inre fria passagen i öppningen på varje surrningsfäste bör inte understiga 80 mm, men öppningen måste inte vara cirkelrund.
5.9 Motsvarande eller bättre surrningsarrangemang kan accepteras för fartyg för vilka bestämmelserna i tabell 5.3 inte är lämpade.
6 Surrningar
6.1 Maximal tillåten belastning (MSL) på surrningar bör inte understiga 100 kN och de bör vara tillverkade av material som har lämpliga töjnings- egenskaper. Antalet erforderliga surrningar och maximal tillåten belastning (MSL) kan även beräknas enligt bilaga 13 i IMO:s Code of Safe Practice for Cargo Stowage and Securing (CSS-koden), med hänsyn till kriterierna i
1.5.1 i CSS-koden.
6.2 Surrningar bör vara så utformade och fästade att de är åtkomliga och kan spännas om de börjar slacka. Där så är genomförbart och möjligt bör surrningarna undersökas med jämna intervall under resan och spännas vid behov.
6.3 Surrningar bör fästas i surrningsfästena med krokar eller andra anordningar som är så utformade att de inte kan lossna från öppningen i surrningsfästet om surrningen skulle slacka under resan.
6.4 Endast en surrning bör fästas per öppning i fordonets surrningsfäste.
6.5 Surrningar bör fästas endast i för ändamålet avsedda surrningsfästen.
6.6 Surrningar bör göras fast i surrningsfästena på fordonet så att vinkeln mellan surrningen och det horisontella och vertikala planet företrädesvis ligger mellan 30º och 60º.
6.7 Med tanke på fartygets egenskaper och de väderförhållanden som förväntas på den planerade resan bör befälhavaren besluta om antal surr- ningsfästen och surrningar som ska nyttjas för varje resa.
6.8 Om det är tveksamt om ett vägfordon uppfyller bestämmelserna i tabell 5.3 får befälhavaren utifrån sin bedömning lasta fordonet ombord, med hänsyn tagen till fordonets kondition, väder och förväntade sjöförhåll- anden på den planerade resan och alla andra omständigheter.
7 Stuvning
7.1 Beroende på verksamhetsområde, övervägande väderförhållanden och fartygets egenskaper bör vägfordon stuvas så att det hålls så fixerat som möjligt genom att spel inte tillåts i dess fjädringssystem. Detta kan göras t.ex. genom att fjädrarna pressas samman så att fordonet säkras tätt till däcket, genom att underredet xxxxxx upp innan fordonet säkras eller genom att lufttrycket släpps ut ur fjädringssystemet.
7.2 Med beaktande av de villkor som refereras till i 7.1 och det faktum att fjädringssystemet kan släppa ut luft, bör lufttrycket släppas ut på varje fordon som har ett sådant system, om resan varar längre än 24 timmar. Om möjligt bör luften släppas ut även på kortare resor. Om luften inte släpps ut bör fordonet xxxxxx upp för att förhindra att surrningarna slackar till följd av att luft läcker ut från systemet under resan.
7.3 På ett fordon som pallas upp bör underredet vara förstärkt vid uppallningspunkterna och dessa bör vara klart markerade.
7.4 Särskilt bör observeras surrning av vägfordon, som stuvas i lägen där de kan utsättas för ytterligare krafter. Då fordon stuvas tvärskepps bör särskilt beaktas de krafter som kan uppstå vid sådan stuvning.
7.5 Hjul bör kilas för ökad säkerhet under ogynnsamma förhållanden.
7.6 Fordon med dieselmotorer bör inte lämnas med växel ilagd under resan.
7.7 Fordon som är konstruerade för att transportera last som kan antas ha en negativ inverkan på deras stabilitet, såsom hängande kött, bör i sin kon- struktion ha inbyggt ett sätt att neutralisera upphängningssystemet.
7.8 Stuvning bör ske enligt följande:
1. Parkeringsbromsarna på varje fordon eller varje enhet i ett for- donsset bör vara ilagda och låsta.
2. Med tanke på påhängsvagnars utformning bör de inte ställas på sina stödben under sjötransport om inte stödbenen är särskilt an- passade för det ändamålet och märkta på så sätt. En icke kopplad påhängsvagn bör stöttas av ett stödben eller liknande, placerat i draganordningens omedelbara närhet så att sammankoppling av vändskivan och kopplingstappen inte försvåras.
Konstruktörer av påhängsvagnar bör beakta hur stort utrymme och vilka förstärkningar som är nödvändiga för sammankopp- lingen; dessa områden bör märkas ut klart och tydligt.