JURIDISKA FAKULTETEN
JURIDISKA FAKULTETEN
vid Lunds universitet
Xxxxx Xxxxx
Det oskäliga äktenskapsförordet
- Rättspraxis rörande 36 § AvtL vid jämk- ning av äktenskapsförord
LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats
Kandidatuppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng
Handledare: Xxxxxx Xxxxx Xxxxxx: VT23
Innehåll
SUMMARY 1
SAMMANFATTNING 2
FÖRORD 3
FÖRKORTNINGAR 4
1 INLEDNING 5
1.1 Bakgrund 5
1.2 Syfte och frågeställningar 6
1.3 Metod och material 6
1.4 Avgränsningar 8
1.5 Disposition 8
2 MAKARS EGENDOMSFÖRHÅLLANDEN 9
2.1 Äktenskapet och äganderätten 9
2.2 Äktenskapsförord 10
2.3 Bodelning 11
3 JÄMKNING AV ÄKTENSKAPSFÖRORD 13
3.1 Motiven bakom 12 kap. 3 § ÄktB 13
3.2 Jämkningsgrunderna 14
3.2.1 Förordets innehåll 16
3.2.2 Omständigheterna vid förordets tillkomst 16
3.2.3 Senare inträffade förhållanden 17
3.2.4 Omständigheterna i övrigt 17
3.3 Rättsföljden av jämkning 18
3.4 NJA 1993 s. 583 18
3.4.1 Omständigheterna i fallet 18
3.4.2 Domstolarnas bedömning 20
3.4.3 Perspektiv på avgörandet 21
4 ÄKTENSKAPSFÖRORD OCH 36 § AVTL 23
4.1 Generalklausulen om oskäliga avtalsvillkor 23
4.2 Familjerättsliga avtals särdrag 24
4.2.1 Det allmänna omsättningsintresset 24
4.2.2 Den långtgående upplysningsplikten 24
4.2.3 Makarnas styrkeförhållanden 25
4.2.4 Betydelsen av känslor (och barn) 25
4.2.5 Makes goda tro 26
4.3 NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’ 26
4.3.1 Omständigheterna i målet 26
4.3.2 HD:s avgörande 27
5 ANALYS OCH DISKUSSION 29
5.1 12 kap. 3 § ÄktB de lege lata 29
5.2 Familjerättsliga och förmögenhetsrättsliga avtal 30
5.3 Behovet av jämkningsregler 31
5.4 36 § AvtL vid jämkning av äktenskapsförord 31
KÄLLFÖRTECKNING 34
Summary
Spouses have the opportunity to regulate their economic relations in case of a divorce, through a prenuptial contract. The contract could, at the time of the partition, appear as inequitable for one of the spouses. In such cases can that spouse invoke the provision on adjustment of prenuptial contracts in chapter 12 section 3 of the Swedish Marriage Code (1987:230). There’s yet a lack of recent case law regarding adjustment of prenuptial contracts. Accordingly, there’s a lack of guidance for when a prenuptial contract can be adjusted. However, chapter 12 section 3 of the Swedish Marriage Code (1987:230) is formed with the general clause against inequitable terms of agreement in sec- tion 36 of the Swedish Contracts Act (1915:218) as model. In addition, the grounds for adjustment are correspondent. Present petition discusses there- fore the opportunity to apply case law regarding section 36 of the Swedish Contracts Act (1915:218), on adjustments of prenuptial contracts.
The essay’s purpose is reached by using legislative history, case law and doc- trine, to investigate how chapter 12 section 3 of the Swedish Marriage Code (1987:230) should be applied, the characteristics of family-law agreements and the motives behind chapter 12 section 3 of the Swedish Marriage Code (1987:230) and section 36 of the Swedish Contracts Act (1915:218) respec- tively. Accordingly, the essay has a legal development-character. The legal dogmatics-method is used.
The main conclusion is that there’s good opportunities to apply case law re- garding section 36 of the Swedish Contracts Act (1915:218), on adjustments of prenuptial contracts. The characteristics of family-law agreements, the dif- ferences between the functions of prenuptial contracts and property-law agreements and the different requirements for adjustment must, however, be considered. Certain circumstances, in a Swedish Supreme Court ruling, im- plying that a property-law agreement is inequitable could serve as guidelines when adjusting a prenuptial contract. Yet, a judgement based on the overall situation, must be made. Finally, the conclusion is drawn that the Swedish Supreme Court ruling in NJA 2020 p. 624 justifies a broader area of applica- tion for chapter 12 section 3 of the Swedish Marriage Code (1987:230).
Sammanfattning
Makar har möjlighet att reglera sina egendomsförhållanden i händelse av skilsmässa, genom ett äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord kan, vid tid- punkten för bodelning, framstå som oskäligt för den ena maken. Denne kan i sådana fall åberopa bestämmelsen om jämkning av oskäliga äktenskapsförord i 12 kap. 3 § äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB). Nyare rättspraxis rörande bestämmelsen om jämkning av äktenskapsförord saknas emellertid. Därmed finns begränsad ledning för när ett äktenskapsförord kan jämkas. 12 kap. 3 § ÄktB är dock utformad med generalklausulen om oskäliga avtalsvillkor i 36
§ lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetstens om- råde (AvtL) som förebild och jämkningsgrunderna är överensstämmande. Fö- revarande framställning behandlar därför möjligheten att tillämpa rättspraxis rörande den förmögenhetsrättsliga generalklausulen om oskäliga avtalsvill- kor i 36 § AvtL, vid jämkning av äktenskapsförord.
Uppsatsens syfte uppfylls genom att förarbeten, rättspraxis och doktrin an- vänds för att utreda vad som sägs om hur 12 kap. 3 § ÄktB ska tillämpas, de familjerättsliga avtalens särdrag samt motiven bakom de båda jämkningsbe- stämmelserna. Därmed har uppsatsen en rättsutvecklande karaktär och använ- der sig av en rättsdogmatisk metod.
Den huvudsakliga slutsatsen är att det finns goda möjligheter till tillämpning av rättspraxis rörande 36 § AvtL, vid jämkning av äktenskapsförord. De fa- miljerättsliga avtalens särdrag, skillnaderna mellan äktenskapsförords och förmögenhetsrättsliga avtals funktion samt skillnaderna i vad som krävs för jämkning måste emellertid beaktas. En helhetsbedömning måste alltid göras i det enskilda fallet. Därmed får man se till enskilda omständigheter som talar för jämkning i förmögenhetsrättsliga avgöranden, snarare än att jämka ett äkt- enskapsförord enbart baserat på att HD jämkade ett förmögenhetsrättsligt av- tal där omständigheterna var likartade. Slutligen dras slutsatsen att möjlighet- erna till jämkning av äktenskapsförord har ökat till följd av HD:s avgörande i NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’.
Förord
Ett äktenskaps(förord) används för att reglera egendomsordningen i ett äkt- enskap. Detta förord vill jag emellertid använda för att säga tack. Att säga tack till alla som, direkt eller indirekt, bidragit till denna uppsats vore över- mäktigt. Jag nöjer mig därför med att tacka den som tveklöst varit viktigast.
Tusen tack till min handledare Xxxxxx Xxxxx. Dina tips och idéer har varit ovärderliga!
Till alla andra, ingen nämnd ingen glömd: Tack för att ni på något sätt bidra- git! Målet har alltid varit målet, men ni gjorde resan lite mer uthärdlig. Här- med sätter jag punkt för juristprogrammets sjätte termin och tar sommarlov.
Lund i maj 2023
Xxxxx Xxxxx
Förkortningar
AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhets- tens område
HD Högsta domstolen
HovR Hovrätten
LU Lagutskottets betänkande
NJA Nytt juridiskt arkiv avd. I
NJA II Nytt juridiskt arkiv avd. II
Prop. Proposition
SOU Statens offentliga utredningar
TR Tingsrätten
ÄktB Äktenskapsbalk (1987:230)
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Vid ingående av äktenskap blir bestämmelserna i ÄktB tillämpliga. Detta in- nebär bl.a. att makarna, vid en eventuell framtida bodelning, ska dela lika på sitt giftorättsgods.1 Utgångspunkten är att all egendom är giftorättsgods.2 Li- kadelning kan emellertid undvikas genom upprättande av ett äktenskapsför- ord, som gör all eller viss egendom enskild.3 Efter ett äktenskaps upphörande kan resultaten av ett äktenskapsförord framstå som oskäliga för ena parten. I sådana lägen erbjuder 12 kap. 3 § ÄktB en möjlighet till jämkning av äkten- skapsförordet.
NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’ är ett av flera HD-avgöranden som behandlar gränslandet mellan familjerätt och förmögenhetsrätt.4 Dessa frågor lämnas ofta till rättstillämparen att lösa.5 I fallet tillämpade HD 36 § AvtL på ett bodelningsavtal. 36 § AvtL utgör förebilden för jämkningsregeln i 12 kap. 3 § ÄktB.6 Det blir således aktuellt att se till rättspraxis kring 36 § AvtL för att avgöra hur 12 kap. 3 § ÄktB bör tillämpas. Skillnaderna mellan familjerättsliga och förmögenhetsrättsliga avtal innebär dock att hänsyn måste tas till de familjerättsliga avtalens särprägel.7
Det har gått lång tid sedan senaste HD-avgörandet rörande jämkning av äkt- enskapsförord.8 Därmed är det av intresse att utreda hur 12 kap. 3 § ÄktB bör tillämpas och om det går att finna ledning bland den betydligt rikare rätts- praxisen rörande 36 § AvtL.
1 10 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ÄktB.
2 7 kap. 1 § ÄktB.
3 7 kap. 3 § 1 st. ÄktB.
4 Se även NJA 2016 s. 1057, NJA 2017 s. 168 ’Mahr’ och NJA 2019 s. 23 ’Den betalande sambon’.
5 I förarbetena till AvtL anförs att 36 § AvtL är analogt tillämplig på familjerättsliga avtal som äktenskapsförord och villkor vid bodelning samt arvskifte. Uppgiften att avgöra sådana frågor lämnas emellertid till rättstillämparen. Se prop. 1975/76:81 s. 113.
6 Prop. 1986/87:1 s. 193.
7 Xxxxxxxx (1998) s. 158 f. Se även Teleman (2020) s. 85.
8 NJA 1993 s. 583.
1.2 Syfte och frågeställningar
Det finns begränsad ledning för hur 12 kap. 3 § ÄktB ska tillämpas. Bestäm- melsen i 12 kap. 3 § ÄktB är utformad som en generalklausul, vilket innebär att hänsyn ska tas till värderingarna i det samhälle vari den tillämpas. Ef- tersom bestämmelsen är utformad med ledning av 36 § AvtL och jämknings- grunderna är likalydande kan viss ledning för hur 12 kap. 3 § ÄktB ska till- lämpas sökas i praxis rörande 36 § AvtL. Hänsyn måste dock tas till att äkt- enskapsförord är familjerättsliga avtal. Denna uppsats syftar därför till att, med utgångspunkt i NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’, ur ett rättsutvecklande perspektiv, utreda vad rättspraxis kring 36 § AvtL säger om hur 12 kap. 3 § ÄktB ska tillämpas. För att uppfylla syftet, ska följande frå- geställning besvaras:
• I vilken utsträckning kan rättspraxis rörande 36 § AvtL tillämpas vid jämkning av äktenskapsförord?
För att besvara den huvudsakliga frågeställningen måste följande utredas:
• Vad går att utläsa ur förarbeten, praxis och doktrin om 12 kap. 3 § ÄktB?
• Vilka likheter och skillnader finns det mellan familjerättsliga och för- mögenhetsrättsliga avtal?
• Vilka intressen ligger bakom 12 kap. 3 § ÄktB respektive 36 § AvtL?
1.3 Metod och material
Frågeställningarna besvaras med hjälp av den rättsdogmatiska metoden. Ut- gångspunkten för den rättsdogmatiska metoden är att svaren ska sökas i de allmänt accepterade rättskällorna. Svaren söks därmed i lagstiftning, förarbe- ten, rättspraxis och rättsdogmatiskt orienterad litteratur. Metoden används för
att föreslå hur rättsläget bör utvecklas genom att använda 36 § AvtL-praxis vid jämkning av äktenskapsförord.9 Rättskällorna studeras utifrån det faktum att lagstiftning och prejudikat är auktoritativa. Förarbeten och juridisk littera- tur används för att tolka rättskällorna.10 För att ytterligare beskriva den rätts- dogmatiska metoden, kan det sägas att rättsdogmatiken ”konstruerar ett nor- mativt system som ger mening åt lagarna och domarna”. Därmed bidrar rätt- dogmatiken till förutsebarhet.11
De lagförarbeten som varit viktigast för uppsatsen är förarbetena till ÄktB samt förarbetena till AvtL. Vid sidan av förarbetena har företrädelsevis Xxxxx Xxxxxxxx Äktenskapsförord samt Xxxxxx Xxxxxx och Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxx Äktenskap Samboende Partnerskap använts, för att beskriva gällande rätt. Xxxxxx Xxxxx har dessutom bidragit genom sin analys av NJA 1993 s. 583 i Jämkning av äktenskapsförord. Beträffande NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’, har Xxxx Xxxxxxxx medverkat med sin analys i Jämkning av familjerättsliga avtal med stöd av 36 § avtalslagen. Doktrinen används bl.a. för att kritisera HD-avgörandena. Det är genom denna kritiskt inriktade rätts- dogmatik som den fortsatta rättsutvecklingen påverkas.12 Xxxxx Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxxx är de som skrivit mest om jämkning av äktenskapsförord. Under senare år har emellertid Xxxx Xxxxxxxx börjat undersöka det gränsland mellan familjerätt och förmögenhetsrätt, till vilket man kan hänföra frågan om jämk- ning av äktenskapsförord.
Det enda publicerade rättsfallet rörande jämkning av äktenskapsförord är NJA 1993 s. 583. Eftersom avgöranden från underrätterna saknar prejudikat- verkan, analyseras inte dessa inom ramen för förevarande framställning. NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’ behandlar jämkning av bodel- ningsavtal med stöd av 36 § AvtL. Avgörandet används som stöd för att ut- reda i vilken utsträckning praxis rörande 36 § AvtL kan tillämpas vid jämk- ning av äktenskapsförord.
9 Kleineman (2018) s. 21 ff.
10 Kleineman (2018) s. 33.
11 Jareborg (2004) s. 4 f.
12 Kleineman (2018) s. 36.
1.4 Avgränsningar
Denna uppsats är avgränsad från jämkning av familjerättsliga avtal till just jämkning av äktenskapsförord. Vidare undersöks endast svenska avgöranden från högsta instans. Eftersom familjerätten i de nordiska länderna är likartad, hade avgöranden rörande jämkning av äktenskapsförord och andra familje- rättsliga avtal i dessa länder kunnat undersökas. Av utrymmesskäl är detta inte möjligt inom ramen för förevarande framställning. Vidare behandlas inte andra möjligheter till jämkning i bodelningssammanhang.13
1.5 Disposition
Uppsatsen är indelad i fem kapitel. I det inledande kapitlet redogörs för upp- satsens bakgrund, syfte, frågeställningar, metod och avgränsningar. Därefter, i kapitel två, beskrivs det sammanhang i vilket jämkning av äktenskapsförord kan ske. Kapitlet fokuserar på giftorätten, äktenskapsförord och bodelning. Det tredje kapitlet beskriver förutsättningarna för jämkning av äktenskapsför- ord enligt förarbeten, praxis och doktrin. Efter det undersöks generalklausu- len om oskäliga avtalsvillkor, de familjerättsliga avtalens särdrag och NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’ i kapitel fyra. Slutligen sker en analys där de, i avsnitt 1.2 angivna frågeställningarna besvaras.
13 Se den allmänna regeln om jämkning av bodelning i 12 kap. 1 § ÄktB och 12 kap. 2 § ÄktB om jämkning av bodelning med anledning av ena makens död.
2 Makars egendomsförhållanden
I det följande ges en introduktion till den del av den ekonomiska familjerätten, som behandlar makars egendom under bestående äktenskap och vid äkten- skapets upplösning.
2.1 Äktenskapet och äganderätten
Makars egendomsförhållanden karakteriseras av ekonomisk likställdhet och avtalsfrihet.14 Enligt grundsatsen för makarnas ekonomiska förhållanden i 1 kap. 3 § ÄktB råder varje make ”över sin egendom och svarar för sina skul- der”. Äktenskapet medför emellertid att makarna får giftorätt i varandras egendom, förutsatt att ett äktenskapsförord inte stadgar annat.15 Vid tillkoms- ten av giftermålsbalken (1920:405), föregångaren till ÄktB, anfördes att gift- orätten är ”en egenartad på familjerättslig grund vilande rättighet”.16 Gifto- rätten utgör ett latent anspråk på att få dela värdet av den andre makens egen- dom vid en eventuell framtida bodelning, efter äktenskapsskillnad eller under äktenskapet.17 Ingående av äktenskap innebär således inte att en make gör ett ägandeförvärv; ett sådant förvärv av egendom sker först vid bodelningen, i den utsträckning denne tillskiftas egendom från sin make.18
Den egendom en make innehar som enskild egendom, får denne i regel be- hålla vid bodelning. All egendom som inte är enskild, är giftorättsgods.19 En makes giftorättsgods är den egendom som tillhör denne, men som den andre maken har giftorätt till. Utgångspunkten är att all egendom makarna innehar blir giftorättsgods vid äktenskapets ingående.20 Egendom kan göras enskild
14 Teleman (2022) s. 23.
15 Xxxxx & Brattström (2018) s. 53.
16 NJA II 1921 s. 56 Den nya giftermålsbalken.
17 Xxxxx & Brattström (2018) s. 53.
18 Teleman (2022) s. 24.
19 7 kap. 1 § ÄktB.
20 Teleman (2022) s. 52.
genom (1) äktenskapsförord, (2) villkor vid gåva eller i testamente, (3) för- månstagarförordnande, eller (4) genom att enskild egendom ersätts av annan egendom.21
2.2 Äktenskapsförord
Ett äktenskapsförord är ett familjerättsligt avtal genom vilket makar, i hän- delse av bodelning, kan reglera egendomsordningen. De kan bestämma att all eller viss egendom som tillhör/tillfaller respektive part ska vara enskild och därmed undanhållas från likadelning vid bodelning. Ett äktenskapsförord kan upprättas av blivande makar eller under äktenskapet.22 Den egendom som ge- nom äktenskapsförord görs enskild måste emellertid vara klart bestämd och individualiserad.23 Enligt 9 kap. 13 § ÄktB är alla avtal om en kommande bodelning utan verkan, förutsatt att de inte utgör föravtal eller äktenskapsför- ord. Föravtal kan, enligt samma lagrum, endast upprättas ”inför en omedel- bart förestående äktenskapsskillnad”.
Genom äktenskapsförordet förfogar makarna främst över egendoms- ordningen i deras äktenskap, men i detta avseende har äktenskapsförordet ver- kan först vid en eventuell bodelning. Parterna har relativt stor avtalsfrihet och förordet behöver inte vara ”rättvist”. De kan emellertid inte avtala att äkten- skapsförordet enbart ska gälla förutsatt att äktenskapet upphör genom skils- mässa eller om den mest förmögna maken/makan förblir rikast etc. Det är inte heller möjligt att avtala att äktenskapsförordet inte ska gälla om makarna får barn tillsammans.24
21 7 kap. 2 § ÄktB.
22 7 kap. 3 § ÄktB.
23 Xxxxx & Brattström (2018) s. 102.
24 Teleman (2020) s. 35 ff.
2.3 Bodelning
Makarnas egendom ska fördelas genom bodelning när ett äktenskap ”upplö- ses”, förutsatt att det finns giftorättsgods eller att den ena maken begär att få överta bostad eller bohag. Bodelning får även genomföras under pågående äktenskap, ”äktenskapsbodelning”, om båda makarna samtycker till det.25 Ett äktenskap ”upplöses” genom äktenskapsskillnad eller den ena makens död.26 I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå.27
Bodelningen inleds med en andelsberäkning där det fastställs vilken egendom och vilka skulder som tillhör respektive make. Egendomens art bestäms och vardera makens lott värderas.28 Egendom och skulder som tillkommit respek- tive uppstått efter den kritiska tidpunkten ska inte tas med i bodelningen. Den kritiska tidpunkten är dagen för anmälan till TR vid ”äktenskapsbodelning”, dagen då talan om äktenskapsskillnad väcktes beträffande bodelning vid äkt- enskapsskillnad och dagen för dödsfallet vid bodelning med anledning av ena makens död.29 Enligt skuldtäckningsregeln ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att dennes skulder vid den kritiska tidpunkten täcks. Skulder som är hänförliga till makes enskilda egendom avräknas endast i den mån täckning inte kan ske ur dennes enskilda egendom.30
Efter avdrag för skulder, ska det som återstår av makarnas giftorättsgods läg- gas samman och fördelas lika mellan makarna (lottläggning).31 I det fall det inte finns någon enskild egendom, resulterar bodelningen i att båda makarna får egendom av lika stort värde, oavsett hur egendomsförhållandena såg ut innan bodelningen. Giftorätten och hälftendelningsprincipen motiveras av att makarna bidrar till familjen genom arbete i hemmet och arbetsinkomster. Den make som arbetar mer i hemmet skaffar i regel mindre egendom under äkten- skapet. När äktenskapet upplöses likställs därför makarnas ansträngningar
25 9 kap. 1 § ÄktB.
26 1 kap. 5 § ÄktB.
27 10 kap. 1 § ÄktB.
28 Teleman (2022) s. 151.
29 9 kap. 2 § ÄktB.
30 11 kap. 2 § 1-2 st. ÄktB.
31 11 kap. 3 § ÄktB.
och egendomen delas lika.32 Därmed kan det finnas intresse av att anpassa egendomsordningen i äktenskapet genom ett äktenskapsförord. Bestämmel- serna om bodelning är dispositiva. Makarna kan komma överens om en an- delsberäkning som avviker från lagreglerna genom exempelvis ett bodel- ningsavtal.33
32 Grauers (2022) s. 25.
33 NJA 2020 s. 624 ‘Den oskäliga skifteslikviden’.
3 Jämkning av äktenskapsförord
Efter ett äktenskap, kan ett äktenskapsförord ge effekter som makarna inte räknat med. I det följande redogörs för möjligheten, i 12 kap. 3 § ÄktB, till jämkning av äktenskapsförord med oskäliga resultat.
3.1 Motiven bakom 12 kap. 3 § ÄktB
Genom ÄktB:s ikraftträdande 1988 gavs en uttrycklig möjlighet till jämkning av äktenskapsförord i 12 kap. 3 § ÄktB. Tidigare hade jämkning kunnat ske med stöd av 36 § AvtL. I förarbetena till AvtL framgår uttryckligen att gene- ralklausulen i 36 § AvtL kan tillämpas analogt för att jämka villkor i bl.a. äktenskapsförord.34 Det ansågs emellertid nödvändigt att möjligheten till jämkning av äktenskapsförord framgick uttryckligen av äktenskapslagstift- ningen.35 Därtill har familjerättsliga avtal vissa särdrag i förhållande till för- mögenhetsrättsliga avtal.36 Äktenskapsförord innehåller exempelvis ofta benefika inslag, genom att make avstår från sin giftorätt i den andre makens egendom. En jämkning av äktenskapsförord med benefika inslag borde där- med, enligt Xxxxxxx, vara lättare att få till än en jämkning av ett avtal med ömsesidiga förpliktelser.37
Regeln är utformad efter generalklausulen i 36 § AvtL och syftar till att skydda den ekonomiskt svagare maken från en bodelning innebärande att denne står egendomslös efter äktenskapets upplösning.38 En ekonomiskt sva- gare make ska ges förutsättningar för en ”omstart” efter äktenskapet.39 Ett villkor kan vara berättigat vid äktenskapsförordets tillkomst, men missgynna ena maken vid en framtida bodelning till sådan grad att en tillämpning av villkoret skulle vara oskäligt.40
34 Prop. 1975/76:81 s. 113.
35 Prop. 1986/87:1 s. 78.
36 Xxxxxxxx (1998) s. 158. Se avsnitt 4.
37 Teleman (2020) s. 85.
38 Prop. 1986/87:1 s. 193.
39 Teleman (2020) s. 91.
40 SOU 1981:85 s. 394.
Motiven bakom 12 kap. 3 § ÄktB ska förstås utifrån det faktum att det, i svensk rätt inte finns någon kontrollmekanism som förhindrar att makar ingår äktenskapsförord med ett oskäligt innehåll.41 Den granskning som sker vid registreringen av ett äktenskapsförord är materiell genom att förordet inte får reglera annat än vad som är tillåtet att avtala enligt 7 kap. 3 § 1 st. ÄktB. Det prövas emellertid inte vilken verkan äktenskapsförordet kommer ha.42
3.2 Jämkningsgrunderna
Med ett äktenskapsförord kan hälftendelningsprincipen sättas ur spel.43 Ett villkor i ett äktenskapsförord som är oskäligt med hänsyn till dess innehåll, omständigheterna vid dess tillkomst, senare inträffade förhållanden och om- ständigheterna i övrigt får, enligt 12 kap. 3 § ÄktB, jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen. Ett villkor kan vara oskäligt i det enskilda fallet när det tillämpas i bodelningen eller till sin typ. Jämkning av äktenskapsför- ord utan samband med bodelning, kan ske med stöd av 36 § AvtL.44
Det ska göras en bedömning av samtliga omständigheter vid bodelningen. Utgångspunkten ska vara att äktenskapsförordet är ett uttryck för makarnas gemensamma vilja och jämkningsmöjligheten ska således utnyttjas restrik- tivt. Jämkning bör endast aktualiseras när egendom gjorts enskild i större om- fattning och detta resulterar i en ”påtaglig snedfördelning av makarnas sam- lade egendom”. Ofta kan oskäligheten undanröjas genom att villkoret i fråga endast tillämpas delvis.45 Agell och Xxxxxxxxxx har dock kritiserat att en an- visning om restriktivitet ska styra bedömningen av om ett äktenskapsförord är oskäligt. De menar att bedömningen bör ske förutsättningslöst. Avtalets bindande verkan förklarar enbart varför det behövs en jämkningsmöjlighet.46
41 Jfr. Agell (1993/94) s. 787 f.
42 Grauers (2022) s. 52.
43 Ibid. s. 89.
44 Teleman (2020) s. 82 ff.
45 Prop. 1986/87:1 s. 193 f.
46 Xxxxx & Xxxxxxxxxx (2018) s. 218 f.
Lagstiftarens avsikt torde emellertid ha varit att sätta tröskeln för oskälighet vid jämkningsprövningen högt.47
Huruvida en ”påtaglig snedfördelning” föreligger beror på makarnas ekono- miska förhållanden.48 Beträffande äktenskapsförord som gör all egendom en- skild är risken för oskäliga resultat för den ena maken särskilt stor. Detsamma gäller äktenskapsförord som stadgar att den ena makens egendom ska vara enskild men inte den andres.49 För de fall där omständigheterna som konsti- tuerar oskäligheten förelåg redan vid upprättandet av äktenskapsförordet, an- förde departementschefen att jämkning endast borde komma i fråga om äkt- enskapsförordet ”i betydande grad missgynnar den ena maken”.50 Det finns dock inget direkt stöd för att tröskeln för tillämpning av jämkningsregeln kan sättas högre när oskäligheten är ”ursprunglig”.51
Vidare har det diskuterats i doktrinen om hänsyn ska tas till syftena med äkt- enskapsförordet vid dess tillkomst i jämförelse med makarnas ekonomiska förhållanden så som de utvecklat sig senare under äktenskapet. Teleman ar- gumenterar för att det kan vara svårt – särskilt med hänsyn till att parterna ofta anför ädla avsikter vid en tvist – att klarlägga vilka syften som låg bakom makarnas upprättande av äktenskapsförordet. Han exemplifierar det hela med att en ekonomiskt stark make inte velat underkasta sin egendom giftorätten medan den andre maken, som inte var lika intresserad av ekonomiska ting, accepterade äktenskapsförordet för att kunna ingå äktenskapet. Kännedom om sådana syften bör inte tillmätas någon betydelse vid skälighetsbedöm- ningen enligt Xxxxxxx. Däremot kan andra klarlagda syften som parterna haft, i jämförelse med senare inträffade förhållanden, tillmätas betydelse vid skä- lighetsbedömningen.52 Agell och Xxxxxxxxxx är av en annan uppfattning. De menar att man, i hänsynstagandet till en makes skyddsbehov, bör beakta för- ordets innehåll i jämförelse med dels makarnas ekonomiska förhållanden vid
47 Tottie & Teleman, Äktenskapsbalk (1987:230) 12 kap. 3 §, Norstedts Juridik 2023-03-28.
48 Ibid.
49 Agell (1993/94) s. 784.
50 Prop. 1986/87:1 s. 193 f.
51 Tottie & Teleman, Äktenskapsbalk (1987:230) 12 kap. 3 §, Norstedts Juridik 2023-03-28.
52 Teleman (2020) s. 99 f.
tillkomsten av äktenskapsförordet, dels utvecklingen av deras ekonomiska förhållanden under äktenskapet.53
Nedan följer en genomgång av jämkningsgrunderna i 12 kap. 3 § ÄktB. Grun- derna presenteras separat men det ska alltid göras en helhetsbedömning där hänsyn tas till samtliga grunder.54
3.2.1 Förordets innehåll
Den första jämkningsgrunden hänför sig till förordets innehåll. Innehållet i ett äktenskapsförord blir oftast inte oskäligt p.g.a. villkoren i sig utan beroende på att följden av villkoren påverkas av senare inträffade förhållanden. Det framhålls i förarbetena att villkoren i ett äktenskapsförord kan vara berätti- gade vid upprättandet, men missgynna den ena maken i så hög utsträckning att de framstår som oskäliga efter att en viss tid passerat.55 Ett villkor om att all egendom ska vara enskild kan exempelvis bli oskäligt om makarna skaffat sig en icke obetydlig mängd egendom genom gemensamma ansträngningar, men som blir den ena makens enskilda egendom. Detta är då en jämknings- grund att hänföra till senare inträffade förhållanden.56
3.2.2 Omständigheterna vid förordets tillkomst
Den andra jämkningsgrunden är omständigheterna vid förordets tillkomst. En mer förmögen make kan exempelvis ha utnyttjat sitt övertag i samband med upprättandet av äktenskapsförordet. Även överraskningstaktik, aggressivt uppträdande och ”annat missbruk av förhandlingsläget” är grunder för jämk- ning som bör hänföras till denna punkt.57
53 Xxxxx & Xxxxxxxxxx (2018) s. 219.
54 Teleman (2020) s. 89.
55 Prop. 1986/87:1 s. 193.
56 Teleman (2020) s. 97.
57 Xxxxxx & Teleman, Äktenskapsbalk (1987:230) 12 kap. 3 §, Norstedts Juridik 2023-03-27.
3.2.3 Senare inträffade förhållanden
Eftersom äktenskapsförord i regel är långsiktiga avtal, som i vissa fall tilläm- pas vid en bodelning långt efter förordets tillkomst, är det naturligt att den tredje jämkningsgrunden, d.v.s. senare inträffade förhållanden, ofta är avgö- rande i bedömningen av äktenskapsförordets skälighet.58 En omständighet att väga in i helhetsbedömningen är ”utvecklingen av makarnas förmögenhets- bild”. Att en make i betydande utsträckning använt enskild egendom för att tillgodose familjens försörjningsbehov eller öka sitt giftorättsgods medan den andra maken behållit sin enskilda egendom intakt är en annan omständighet som talar för jämkning. Detsamma gäller när ena maken systematiskt ökat sin enskilda egendom på bekostnad av giftorättsgodset.59 Ytterligare en omstän- dighet att hänföra till denna jämkningsgrund är att ena maken investerat sitt giftorättsgods i egendom som inte omfattas av bodelningen.60
3.2.4 Omständigheterna i övrigt
Till den sista jämkningsgrunden, ”omständigheterna i övrigt” räknas bl.a. skyddsbehovet för en ekonomiskt svagare make, makarnas inbördes ekono- miska relationer och framtida försörjningsmöjligheter.61 Hänsyn kan här även tas till andra rättshandlingar. Äktenskapsförordet kan exempelvis ha ett sam- band med ett testamente som, vid bodelning med anledning av ena makens död, visar sig vara återkallat.62
58 SOU 1981:85 s. 224.
59 LU 1986/87:18 s. 20.
60 Teleman (2020) s. 91.
61 LU 1986/87:18 s. 20; Teleman (2020) s. 101.
3.3 Rättsföljden av jämkning
Rättsföljden av en jämkning i enlighet med 12 kap. 3 § ÄktB är att enskild egendom omvandlas till giftorättsgods. Därigenom upptas den enskilda egen- domen i bodelningen. I vilken grad den enskilda egendomen omvandlas till giftorättsgods beror på oskäligheten och den ekonomiskt svagare makens be- hov. Jämkningen ska emellertid enbart bota oskäligheten.63
3.4 NJA 1993 s. 583
Det enda publicerade rättsfallet rörande 12 kap. 3 § ÄktB är NJA 1993 s. 583. Rättsfallet bekräftar att jämkning endast ska ske i absoluta undantagsfall.
3.4.1 Omständigheterna i fallet
1965 ingick Xxxx-Xxxx J och Xxxxx J äktenskap. Kort därefter fick de två barn. Under stora delar av 1970-talet arbetade Xxxxx xxxxxx samtidigt som hon stu- derade. Elva år efter att äktenskapet hade ingåtts upprättade makarna ett äkt- enskapsförord, genom vilket fullständig egendomsskillnad infördes. Xxxx- Xxxxx enskilda egendom innefattade bl.a. en personbil, en fastighet, en båt, ett båthus på arrenderad mark samt bankmedel. Bland Ethels enskilda egen- dom fanns lösöre och bankmedel. Xxxxx fick en heltidstjänst 1984 och började tjäna 9 200 kr i månaden.64
1988 upplöstes äktenskapet genom äktenskapsskillnad, varefter Xxxxx väckte talan vid Gävle TR där hon i första hand yrkade att äktenskapsförordet skulle jämkas och lämnas helt utan avseende. Käromålet bestreds av Xxxx-Xxxx. Et- hel anförde att hon hade arbetat under större delen av äktenskapet. Därtill hade hon skött allt hemarbete, vilket möjliggjort för Xxxx-Xxxx att arbeta mot hög ersättning på annan ort. Upprättandet av äktenskapsförordet hade föran-
63 Teleman (2020) s. 110 f.
64 NJA 1993 s. 583.
letts av en svår period för makarna. Xxxx-Xxxx hade bl.a. slagit Xxxxx på ny- årsafton 1975. De kom överens om att fortsätta leva tillsammans, men upp- rättade äktenskapsförordet i fråga. Xxxx-Xxxx förklarade för Xxxxx att hon skulle tillförsäkras vårdnaden om barnen vid en eventuell framtida skilsmässa genom ett avtal, i utbyte mot att Xxxx-Xxxx tillfördes i princip allt av värde i boet. Han förklarade även att de kunde ändra äktenskapsförordet senare. Vid upprättandet av äktenskapsförordet visade det sig att ett sådant avtal om fram- tida vårdnad inte var möjligt att upprätta. Xxxxx undertecknade äktenskapsför- ordet ändå. Vid tidpunkten för äktenskapsskillnaden uppgick värdet av Xxxx- Xxxxx totala förmögenhet till 800 000 kr. Xxxxx hade lösöre till ett värde av 10 000 kr och en skuld om 3 000 kr. Därutöver hade Xxxx-Xxxx kompenserat henne ekonomiskt för att få behålla en del av bohaget.65
Xxxxx gjorde gällande att äktenskapsförordet var oskäligt på samtliga grunder i 12 kap. 3 § ÄktB. Äktenskapsförordets innehåll innebar att allt av värde hade tillförts Xxxx-Xxxx, omständigheterna vid äktenskapsförordets tillkomst var sådana att hon blev överrumplad av sin makes agerande, de senare inträf- fade förhållandena var sådana att hon möjliggjort ökningen av Xxxx-Xxxxx egendom genom arbete utanför hemmet och omständigheterna i övrigt var sådana att hon tagit del av kostnaderna för uppbyggnaden av makens förmö- genhet.66
Xxxx-Xxxx förnekade uppgifterna om misshandel. Han hävdade att syftet med äktenskapsförordet var att huset inte skulle behöva säljas i händelse av skils- mässa, eftersom tanken var att det skulle tillfalla barnen. Xxxxx kan knappast ha blivit överrumplad då de gjorde två besök hos advokaten. Det var Xxxx- Xxxx som betalade alla makarnas räkningar, husköpet hade finansierats med ett lån han hade tagit, det var endast Xxxx-Xxxx som hade investerat i huset under äktenskapet och han hade införskaffat all sin enskilda egendom själv. Han menade att det var en förutsättning för investeringarna i huset att det
65 NJA 1993 s. 583.
66 Ibid.
utgjorde hans enskilda egendom. Xxxx-Xxxx gjorde gällande att äktenskaps- förordet inte var oskäligt på någon av de åberopade grunderna.67
3.4.2 Domstolarnas bedömning
3.4.2.1 Målet i TR
TR menade att det inte rådde något ”påtagligt missförhållande” mellan värdet på makarnas enskilda egendom vid tidpunkten för upprättandet av äkten- skapsförordet. Inte heller förordets innehåll ansågs vara sådant att det kunde jämkas. Det uttalades vidare att Xxxxx hade varit medveten om ändamålet att reglera makarnas inbördes ekonomiska förhållanden. Advokaten hade re- dogjort för rättsverkningarna av äktenskapsförordet och förklarat att ett vård- nadsavtal inte kunde upprättas. Eftersom parterna haft tid på sig att gå igenom äktenskapsförordets innehåll, kan det inte hävdas att Xxxxx utsatts för ”över- rumpling”. Beträffande värdestegringen på fastigheten, ansågs den ha varit möjlig att förutse. Vidare uttalade TR att Ethels förvärvsarbete inte varit av- görande för makens förmögenhetsutveckling samt att hon inte kan anses vara ”utblottad” ekonomiskt sett efter skilsmässan. TR menade därmed att ingen av jämkningsgrunderna utgjorde skäl för jämkning av äktenskapsförordet.68
3.4.2.2 Målet i HovR
Xxxxx överklagade till HovR:n för Nedre Norrland, som fastställde domen.69
3.4.2.3 Målet i HD
Xxxxx överklagade till HD, som inhämtade ett yttrande från Sveriges Advo- katsamfund. Advokatsamfundet menade att jämkning av äktenskapsförord endast borde ske i verkliga undantagsfall och ansåg att omständigheterna i
67 NJA 1993 s. 583.
68 Ibid.
69 Ibid.
detta fall inte var sådana att jämkning borde ske. HD lyfte fram det faktum att äktenskapsförordet tillkom vid en tidpunkt då makarna diskuterade skils- mässa, att äktenskapsförordet då speglade makarnas verkliga ägandeförhål- landen och att Xxxxx måste ha varit medveten om förordets karaktär vid un- dertecknandet. HD menade därför att ingen av jämkningsgrunderna utgjorde skäl för jämkning och fastställde HovR:s dom.70
Justitieråden Xxxxxxx och Xxxxx var emellertid skiljaktiga. De ansåg förvisso inte att det rådde något ”påtagligt missförhållande” mellan makarnas enskilda egendom vid upprättandet av äktenskapsförordet. Vid tidpunkten för äkten- skapsskillnaden översteg dock värdet av Xxxx-Xxxxx enskilda egendom vär- det av Ethels enskilda egendom betydligt. Värdestegringen hade möjliggjorts av att Xxxxx skött allt arbete i hemmet. Således ansåg de att det vore rimligt om Xxxxx fick ta del av fastighetens värdestegring. Detta i kombination med äktenskapets längd och den begränsade ekonomiska trygghet Xxxxx skulle få om äktenskapsförordet tillämpades fullt ut, menade de skiljaktiga, gjorde att det vore oskäligt att tillämpa äktenskapsförordet fullt ut. Enligt de skiljaktiga borde äktenskapsförordet jämkas så att Xxxxx erhöll sammanlagt 50 000 kr efter avdrag för skulder.71
3.4.3 Perspektiv på avgörandet
Xxxxx kritiserar utgångspunkten att ett äktenskapsförord är ett uttryck för par- ternas gemensamma vilja. Ethels vilja att ingå äktenskapsförordet och accep- tera dess konsekvenser 1976 kan inte tjäna som vägledning i oskälighetsbe- dömningen vid äktenskapsskillnaden tolv år senare. Vidare anser Xxxxx att det är tänkbart att maken ville få till egendomsskillnad inför ett fortsatt äktenskap med Xxxxx. Ett sådant motiv, menar Xxxxx, talar inte för att äktenskapsförordet är skäligt tolv år senare. Xxxxx var den svagare parten vid upprättandet av äkt- enskapsförordet och motiven till äktenskapsförordet var, enligt Xxxxx, tvivel-
70 NJA 1993 s. 583.
71 Ibid.
aktiga med hänsyn till hennes intressen. Vid upprättandet av äktenskapsför- ordet gav hon nämligen upp giftorätten i all egendom som innehades av/skulle tillfalla Xxxx-Xxxx. Vidare hävdar Xxxxx att intresset av förutsebarhet för Et- hel, som stod i princip helt utan egendom av värde, inte var särskilt uppmunt- rande efter att ha gett upp giftorätten i makens egendom på tvivelaktiga grun- der. Xxxxx betonar att motiven bakom upprättandet av ett äktenskapsförord bör vara ett viktigt inslag i helhetsbedömningen.72 Teleman finner det an- märkningsvärt att TR inte gjorde någon helhetsbedömning av samtliga om- ständigheter. Beträffande HD:s dom menar han att HD till synes gått emot jämkningsregelns sociala skyddsfunktion.73
72 Agell (1993/94) s. 785 f.
73 Teleman (2020) s. 108.
4 Äktenskapsförord och 36 § AvtL
Nedan redogörs för gränslandet mellan 12 kap. 3 § ÄktB och 36 § AvtL. Det som behandlas är generalklausulen om oskäliga avtalsvillkor, de familjerätts- liga avtalens särdrag och NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’.
4.1 Generalklausulen om oskäliga avtalsvillkor
Jämkningsgrunderna i 36 § AvtL är desamma som i 12 kap. 3 § ÄktB. Skill- naden mellan lagrummen är att 36 § AvtL uttryckligen stadgar att ”särskild hänsyn” i prövningen ska tas till den part som intar en underlägsen ställning. Bestämmelsen utgör ett undantag till principen pacta sunt servanda. Vid till- lämpning av 36 § AvtL ska en helhetsbedömning göras.74
Bestämmelsens införande motiverades med att konsumentskyddet behövde stärkas och att det behövdes en möjlighet att kunna jämka avtal även utanför konsumentförhållanden.75 Det ansågs inte förenligt med rättssäkerhetsintres- set att avtalsvillkor utsatte den underlägsna parten för motpartens övermakt eller godtycke. Ett villkor som medför opåräknad vinst respektive förlust, vid en oförutsedd händelse, är inte värt att upprätthålla till varje pris. Det måste vara möjligt att jämka ett avtal trots intresset av förutsebarhet. En allmän an- visning om att generalklausulen endast ska tillämpas i undantagsfall, kunde därför inte göras.76 Det finns emellertid visst stöd för att generalklausulen ska tillämpas mer försiktigt när parterna är jämställda.77
74 Se bl.a. NJA 2017 s. 113 ‘Den övertagna överlåtelsebesiktningen’.
75 Prop. 1975/76:81 s. 25 ff.
76 Ibid. s. 39.
77 NJA 1982 s. 230.
4.2 Familjerättsliga avtals särdrag
4.2.1 Det allmänna omsättningsintresset
Familjerättsliga avtal tillgodoser inte intresset av den allmänna omsätt- ningen.78 Därmed får partsviljan en mer framträdande roll, medan tillits- grundsatsen får träda tillbaka.79 Xxxxxxxx menar emellertid att tidigare makar kan ha ett intresse av att kunna inrätta sig efter en överenskommelse om ma- karnas egendomsförhållanden.80 Omsättningsintresset tillgodoses genom principer som ”skapar förutsebarhet och inte verkar konfliktdrivande”.81 Xxxxxxxx argumenterar för att samma intressen föreligger på familjerättens område, eftersom oförutsebarhet skulle kunna leda till fler konflikter. Om- sättningsintresset gynnas inte heller av att det råder osäkerhet kring makarnas ekonomiska förhållanden.82
4.2.2 Den långtgående upplysningsplikten
Makarnas upplysningsplikt avseende deras ekonomiska förhållanden är mer långtgående än den som gäller mellan parterna vid ett förmögenhetsrättsligt avtal.83 Enligt 1 kap. 4 § ÄktB är de skyldiga att ”lämna varandra de upplys- ningar som behövs för att familjens ekonomiska förhållanden skall kunna be- dömas”. Därtill stadgar 9 kap. 3 § ÄktB en skyldighet för makarna ”att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse vid bodelningen”. Det finns inga sanktioner kopplade till den allmänna upplysningsplikten mellan makar, utan det handlar om att ”makar skall visa varandra öppenhet och förtroende”. Be- stämmelsen får betydelse främst när äktenskapet hotas av skilsmässa. I sådana
78 Ryrstedt (1998) s. 158; Xxxxx & Xxxxxxxxxx (2018) s. 161.
79 NJA 2020 s. 624 ‘Den oskäliga skifteslikviden’.
80 Xxxxxxxx (2021/22) s. 459.
81 NJA 2013 s. 1190.
82 Xxxxxxxx (2021/22) s. 459 f.
83 Xxxxx & Brattström (2018) s. 161.
lägen är det viktigt att makarna kan bevaka sina intressen.84 Inom förmögen- hetsrätten finns dock en lojalitetsplikt, en plikt att iaktta/tillvarata motpartens intressen.85
4.2.3 Makarnas styrkeförhållanden
Styrkeförhållandena mellan två makar kan vara sådana att den ena makens inflytande över den andra maken är större än i förmögenhetsrättsliga förhål- landen. Detta kan medföra att den starkare maken har lättare att få igenom sin vilja.86 Styrkeförhållandena i ett äktenskap kan emellertid skifta över tid. Där- med är det relevant att utreda om styrkeförhållandet ska ha förelegat vid av- talets ingående eller möjligtvis under hela relationen. Inom förmögenhetsrät- ten kan oftast parternas status avgöra styrkeförhållandena, men i närstående- relationer kan en sådan bedömning vara svårare.87
4.2.4 Betydelsen av känslor (och barn)
I ett närståendeförhållande har parterna i regel känslor för varandra. Det är inte sällan så att avtalsparterna har gemensamma barn. Därmed kan parterna ha svårt att tillvarata sina ekonomiska intressen.88 Ett av motiven – i vart fall om man tror på maken – till fördelningen av egendomen i äktenskapsförordet i NJA 1993 s. 583 var ju att bostaden skulle tillfalla barnen i händelse av äktenskapsskillnad. Enligt Xxxxxxxx är förekomsten av barn ett utmärkande drag för familjerättsliga avtal, som bör beaktas av domstolen.89 Beträffande tiden före en skilsmässa har HD uttalat att det föreligger ”[s]peciella risker för mindre väl övertänkta handlingar”.90
84 Prop. 1986/87:1 s. 113 f.
85 Munukka (2010) s. 837.
86 NJA 2020 s. 624 ‘Den oskäliga skifteslikviden’. Jfr. även NJA 1993 s. 583 där den starkare maken Xxxx-Xxxx fick igenom sin vilja i äktenskapsförordet.
87 Xxxxxxxx (2021/22) s. 462.
88 NJA 2020 s. 624 ‘Den oskäliga skifteslikviden’.
89 Xxxxxxxx (2021/22) s. 467.
90 NJA 1982 s. 230.
4.2.5 Makes goda tro
Familjerättsliga avtal skiljer sig även från förmögenhetsrättsliga avtal vad det gäller godtrosskyddet. En makes goda tro avseende förhållanden på den andra makens sida, som eventuellt kan påverka avtalets giltighet, anses inte förtjäna det godtrosskydd som finns inom förmögenhetsrätten.91
4.3 NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’
NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’ rör jämkning av bodelnings- avtal och behandlas i det följande.
4.3.1 Omständigheterna i målet
C.P. meddelade maken L.P. att hon ville skiljas, varefter L.P. försökte ta självmord. Han blev tvångsinlagd på psykiatrin, åkte utomlands och åter- vände till makarnas gemensamma bostad ungefär en månad efter självmords- försöket. Dagen därpå undertecknades ett bodelningsavtal innebärande att
C.P. skulle tillskiftas den gemensamma bostaden värd 6 000 000 kr och överta lånen som belastade fastigheten (cirka 2 000 000 kr). L.P:s nettotill- gångar uppgick till 0 kr och enligt bodelningsavtalet skulle X.X. xxxxxxxxxx honom genom en skifteslikvid om cirka 2 000 000 kr.92
Under rubriken ”Skifteslikvid och kompensation” i bodelningsavtalet fram- gick dock att C.P. ”oavsett vad som ovan angivits” skulle erlägga en skifte- slikvid om 880 000 kr till L.P. Under rubriken ”Underskrift” framgick att ma- karna slutligen reglerade sina ekonomiska mellanhavanden från äktenskapet
91 Xxxxx & Brattström (2018) s. 161.
92 NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’.
genom undertecknandet. De avstod därtill, genom undertecknandet, ”från yt- terliga anspråk med anledning av äktenskapsskillnad”. L.P. väckte talan vid Södertörns TR där han i andra hand yrkade att bodelningsavtalet skulle jäm- kas med stöd av 36 § AvtL, så att skifteslikviden bestäms till 2 028 032 kr. Käromålet bestreds av C.P. TR jämkade bodelningsavtalet i enlighet med andrahandsyrkandet medan HovR ogillade käromålet.93
4.3.2 HD:s avgörande
Prejudikatfrågan är om bedömningen av om bodelningsavtalet ska jämkas en- ligt 36 § AvtL, ska göras med andra utgångspunkter än när bestämmelsen tillämpas på rent förmögenhetsrättsliga avtal. HD utgår från möjligheten att analogivis tillämpa 36 § AvtL på familjerättsliga avtal. Därefter konstateras att familjerättsliga avtal skiljer sig från förmögenhetsrättsliga avtal. HD näm- ner omsättningsintresset, makars upplysningsplikt, styrkeförhållandena mel- lan makar och betydelsen av känslor. Det finns, enligt HD, anledning att ta hänsyn till dessa särdrag. Därtill kan den fördelning av tillgångar, som sker vid en bodelning, jämföras med hur fördelningen hade sett ut utan ett bodel- ningsavtal, äktenskapsförord eller föravtal. Att den ena makens vilja inte stämmer överens med avtalets innehåll eller att avtalet ingicks under omstän- digheter ”som inger betänkligheter” talar för en jämkning av avtalet.94
Avtalet mellan C.P. och L.P. innebär en kraftig skevdelning till nackdel för
L.P. Mot bakgrund av C.P:s begränsade ekonomi och en överenskommelse om att barnen skulle få bo kvar i bostaden med C.P. är inte avvikelsen från hur fördelningen hade sett ut enligt lag tillräcklig för jämkning. Det finns inte heller tillräckligt stöd för att L.P. haft någon annan vilja än den som framgår av avtalet. Efter att C.P. meddelat att hon ville skiljas försökte L.P. emellertid ta självmord. Han tvångsbehandlades på psykiatrisk avdelning, tog ledigt från arbetet, slutade medicinera mot depression och började dricka alkohol efter att ha varit nykter i flera år. Vid undertecknandet var han i dåligt mentalt skick
93 NJA 2020 s. 624 ‘Den oskäliga skifteslikviden’.
94 Ibid.
och skrev under bodelningsavtalet snabbt för att få pengar till en ny utlands- resa. C.P. måste ha varit medveten om att L.P. var ”ur balans” och att detta möjliggjorde ingåendet av ett bodelningsavtal med ”påtagliga ekonomiska fördelar” för henne. Efter en helhetsbedömning av omständigheterna runt bo- delningsavtalets ingående och den kraftiga skevdelningen, jämkade därför HD bodelningsavtalet i enlighet med andrahandsyrkandet.95
HD tycks därmed, p.g.a. de familjerättsliga avtalens särdrag, dra slutsatsen att ett bodelningsavtal som, i jämförelse med hälftendelningsprincipen i ÄktB, innebär en kraftig skevdelning, ska jämkas när avtalet ingåtts under ”omstän- digheter som inger betänkligheter”.96 Det framgår emellertid inte vilka om- ständigheter som HD menar ”inger betänkligheter”.97 Enligt Xxxxxxxx vore det önskvärt med ett tydliggörande av vilka omständigheter som ”inger be- tänkligheter”, i syfte att hålla ner antalet bodelningstvister. Det är ju till synes dessa omständigheter som begränsar avtalsfriheten på det familjerättsliga om- rådet.98
95 NJA 2020 s. 624 ‘Den oskäliga skifteslikviden’.
96 Xxxxxxxx (2021/22) s. 453.
97 NJA 2020 s. 624.
98 Xxxxxxxx (2021/22) s. 468.
5 Analys och diskussion
Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’, utreda vad praxis rörande 36 § AvtL säger om hur 12 kap. 3
§ ÄktB ska tillämpas. I förevarande avsnitt diskuteras delfrågorna, för att be- svara huvudfrågan, d.v.s. i vilken utsträckning praxis rörande 36 § AvtL kan tillämpas vid jämkning av äktenskapsförord.
5.1 12 kap. 3 § ÄktB de lege lata
Det följer av såväl förarbeten som rättspraxis att 12 kap. 3 § ÄktB ska tilläm- pas restriktivt. Både Xxxxx och Xxxxxxx har emellertid, av delvis olika skäl, kritiserat denna utgångspunkt. Enligt Xxxxx bör prövningen ske förutsätt- ningslöst medan Xxxxxxx argumenterar för att de benefika inslagen i äkten- skapsförord gör att det borde vara lättare att jämka äktenskapsförord än avtal med ömsesidiga förpliktelser. Därtill har HD uttalat att det råder ”[s]peciella risker för mindre väl övertänkta handlingar” i närståenderelationer. Även det talar för en mer generös tillämpning av jämkningsregeln.
Att 12 kap. 3 § ÄktB inte bör tillämpas lika restriktivt som förarbetena och NJA 1993 s. 583 föreskriver, stöds även av NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’. Förarbeten och rättspraxis är dock sådana att mycket talar för att ”oskäligt” i lagtexten bör bytas ut mot ”uppenbart oskäligt”. NJA 2020
s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’ rör visserligen ett bodelningsavtal, men jämkningsgrunderna är desamma. Bodelningsavtal och äktenskapsförord har dessutom samma familjerättsliga särdrag och båda syftar till att frångå hälf- tendelningsprincipen. Därmed torde inte anvisningarna om restriktivitet i för- arbetena och rättspraxis spegla rättsläget. Påståendet får stöd av att det inte varit möjligt att ge några generella anvisningar om restriktivitet vid tillämp- ning av 36 § AvtL. Detta följer av att möjligheterna till jämkning bör vara större beträffande äktenskapsförord än förmögenhetsrättsliga avtal.
12 kap 3 § ÄktB syftar till att skydda en make från att stå i princip helt egen- domslös efter äktenskapet. Enligt bestämmelsen ska egendom ha gjorts en- skild i större omfattning och detta ska ha resulterat i en ”påtaglig snedfördel- ning av makarnas samlade egendom”. Det finns emellertid ingen rättspraxis kring vad som utgör en ”påtaglig snedfördelning”. Är oskäligheten ”ur- sprunglig”, finns visst stöd för att äktenskapsförordet måste missgynna ena maken ”i betydande grad” för att kunna jämkas.
5.2 Familjerättsliga och förmögenhetsrättsliga avtal
I förevarande framställning har det visats att omsättningsintresset gör sig gäl- lande även i fråga om äktenskapsförord. Exempelvis bör C.P. i NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’ ha haft ett minst lika stort behov av att kunna lita på att bodelningsavtalet var giltigt, som om det vore fråga om ett förmögenhetsrättsligt avtal. Därtill motsvaras makarnas upplysningsplikt till viss del av den lojalitetsplikt som finns i förmögenhetsrättsliga förhållanden. Vad som skiljer familjerättsliga avtalsrelationer från förmögenhetsrättsliga, är svårigheterna att utreda styrkeförhållanden. I förmögenhetsrättsliga förhål- landen, är det givet att en konsument eller ett mindre företag intar en under- lägsen ställning i förhållande till ett större multinationellt företag. I familje- rättsliga avtalsförhållanden är det snarare psykologiska än ekonomiska fak- torer som får beaktas. I NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’ tog HD exempelvis hänsyn till att L.P. var ”ur balans” och att detta möjliggjorde ingåendet av det oskäliga bodelningsavtalet. L.P. var ”ur balans” vid ingåen- det av avtalet, vilket talar för att hänsyn kan tas till makarnas styrkeförhållan- den åtminstone vid tidpunkten för ingåendet av avtalet. Ytterligare ett utmär- kande drag för familjerättsliga avtal är betydelsen av känslor och barn. Det förhåller sig så att andra faktorer än rent ekonomiska, kan ligga bakom upp- rättandet av ett äktenskapsförord. Därtill finns inte samma godtrosskydd vid familjerättsliga avtal.
Vidare finns skillnader beträffande avtalens syfte. Ett äktenskapsförord syftar i princip alltid till att sätta hälftendelningsprincipen ur spel. Förmögenhets- rättsliga avtal ingås av affärsmässiga skäl. Äktenskapsförorden är dessutom, vid tidpunkten för dess ingående, inte avsedda att tillämpas. Slutligen skiljer sig äktenskapsförord från förmögenhetsrättsliga avtal genom att de i högre utsträckning innehåller benefika inslag – en make avstår från giftorätten i den andre makens egendom.
5.3 Behovet av jämkningsregler
Både 12 kap. 3 § ÄktB och generalklausulen om oskäliga avtalsvillkor syftar till att skydda den underlägsna maken/parten. Jämkningsreglerna behövs sär- skilt eftersom resultatet av villkor i avtal respektive äktenskapsförord kan,
p.g.a. oförutsedda händelser, förändras. Lagstiftaren har framhållit att ett av- tal innebärande opåräknad vinst respektive förlust för parterna, inte förtjänar att upprätthållas till varje pris. Därtill finns inga kontrollmekanismer som för- hindrar ingående av oskäliga avtal eller äktenskapsförord.
5.4 36 § AvtL vid jämkning av äktenskapsförord
Efter en sammanvägning av 12 kap. 3 § ÄktB de lege lata, de familjerättsliga avtalens särprägel och behovet av respektive jämkningsregel, framstår möj- ligheterna till tillämpning av rättspraxis rörande 36 § AvtL vid jämkning av äktenskapsförord som goda. Det finns dock anledning att vara försiktig och att se till fall där avtalet har likheter med ett äktenskapsförord. Företrädelsevis förmögenhetsrättsliga avtal slutna på lång sikt där styrkeförhållandena mellan parterna liknar makarnas styrkeförhållanden är av intresse.
Eftersom äktenskapsförord syftar till att sätta hälftendelningsprincipen ur spel medan förmögenhetsrättsliga avtal har andra syften, är det irrelevant vilka
förmögenhetsrättsliga avtalsvillkor (”avtalets innehåll” i 36 § AvtL) som an- setts oskäliga i rättspraxis. Däremot kan det vara av intresse hur övriga jämk- ningsgrunder tillämpats i rättspraxis rörande 36 § AvtL. Vad det gäller jämk- ningsgrunden ”omständigheterna vid förordets tillkomst” i 12 kap. 3 § ÄktB, kan slutsatsen dras att ett äktenskapsförord innebärande en kraftig skevdel- ning, som ingåtts under ”omständigheter som inger betänkligheter”, kan jäm- kas. Detta följer av bodelningsavtalets likheter med äktenskapsförord samt överensstämmelsen mellan jämkningsgrunderna i 12 kap. 3 § ÄktB och 36 § AvtL. HD uttalade dock inte om ”kraftig skevdelning” i NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’ motsvarar ”påtaglig snedfördelning”. Anmärk- ningsvärt är att skevdelningen/snedfördelningen i NJA 1993 s. 583 (800 000 kr till Xxxx-Xxxx och cirka 10 000 kr till Xxxxx) är större än i NJA 2020 s. 624 (cirka 3 100 000 kr till C.P. och cirka 900 000 kr till L.P.). HD ansåg emel- lertid inte att det rådde någon ”påtaglig snedfördelning” i NJA 1993 s. 583.
Fortsättningsvis finns inte uttrycket ”påtaglig snedfördelning” i förmögen- hetsrättsliga sammanhang. Därmed finns fortsatt ett behov av prejudikat rö- rande 12 kap. 3 § ÄktB. Behovet blir än mer påtagligt, vid en jämförelse av omständigheterna vid ingåendet av äktenskapsförordet i NJA 1993 s. 583 och bodelningsavtalet i NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’. Skevdel- ningen i det senare rättsfallet tillsammans med omständigheter som ingav ”betänkligheter” vid ingåendet av bodelningsavtalet, var tillräckligt för en jämkning. Snedfördelningen i det tidigare rättsfallet var större och motiven till äktenskapsförordet var tvivelaktiga med hänsyn till Ethels intressen. En- ligt mig, efter en jämförelse av rättsfallen, ingav omständigheterna vid ingå- endet av äktenskapsförordet i 1993 års fall ”betänkligheter”. Därmed hade HD behövt förtydliga vad som uppfyller kraven för ”betänkligheter”
Det faktum att 12 kap. 3 § ÄktB bör tillämpas mer generöst än 36 § AvtL, torde innebära att man främst ska se till omständigheter som talar för en jämk- ning av det förmögenhetsrättsliga avtalet. En omständighet som talar mot jämkning av ett förmögenhetsrättsligt avtal är ju inte alltid en omständighet som talar för att jämkning av ett äktenskapsförord inte bör ske.
Vidare ska det, vid jämkning av ett äktenskapsförord, alltid ske en helhetsbe- dömning. Eftersom det alltid ska ske en bedömning i det enskilda fallet, kan ett prejudikat rörande 36 § AvtL aldrig ensamt utgöra grunden för jämkning av ett äktenskapsförord. Det handlar snarare om att använda bedömningar av omständigheter vid ingåendet av avtalet, senare inträffade förhållanden och övriga omständigheter som bidragit till att ett förmögenhetsrättsligt avtal an- setts oskäligt. Dessa bedömningar kan, om det förmögenhetsrättsliga avtalet har vissa likheter med ett äktenskapsförord (styrkeförhållandena, på vilken sikt avtalet är slutet m.m.), användas i bedömningen av om ett äktenskapsför- ord är oskäligt.
Beträffande de familjerättsliga avtalens särdrag, som diskuterats ovan, är det främst betydelsen av känslor som bör påverka möjligheten att tillämpa rätts- praxis rörande 36 § AvtL vid jämkning av äktenskapsförord. Det är främst de sociala faktorerna som skiljer 12 kap. 3 § ÄktB från 36 § AvtL: makarnas vilja, syften, känslor och skyddsbehov måste beaktas.
Sammanfattningsvis kan ledning, vid jämkning av äktenskapsförord, finnas i den betydligt rikare rättspraxisen rörande 36 § AvtL. De familjerättsliga av- talens särdrag måste emellertid beaktas. Trots anvisningarna om restriktivitet, torde det vara lättare för den förfördelade maken att få till en jämkning av ett äktenskapsförord, än vad det är för part till ett förmögenhetsrättsligt avtal att nå framgång med en jämkningstalan.
Källförteckning
Offentligt tryck
LU 1986/87:18 Om äktenskapsbalk m.m. NJA II 1921 s. 56 Den nya giftermålsbalken.
Prop. 1975/76:81 Med förslag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, m.m.
Prop. 1986/87:1 Om äktenskapsbalk m.m. SOU 1981:85 Äktenskapsbalk.
Rättsfallsförteckning
NJA 1982 s. 230
NJA 1993 s. 583
NJA 2013 s. 1190
NJA 2017 s. 113 ’Den övertagna överlåtelsebesiktningen’ NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’
Litteratur
Xxxxx, Xxxxxx. ’Jämkning av äktenskapsförord’. Juridisk Tidskrift, 1993/94:4, s. 774-789.
Xxxxx, Xxxxxx & Xxxxxxxxxx, Xxxxxxxxx (2018), Äktenskap Samboende Part- nerskap. 6 uppl. Iustus Förlag.
Xxxxxxx, Xxxxx (2022), Ekonomisk familjerätt. 10 uppl. Norstedts Juridik.
Xxxxxxxx, Xxxx. ’Rättsdogmatik som vetenskap’. Svensk Juristtidning, 2004, s. 1-10.
Xxxxxxxxx, Xxx (2018), ’Rättsdogmatisk metod’, i: Xxxx, Xxxxx & Xxxxxxx, Xxxxx (red.), Juridisk metodlära. Studentlitteratur s. 21-46.
Xxxxxxxx, Xxxx. ’Jämkning av familjerättsliga avtal med stöd av 36 § avtals- lagen’. Juridisk Tidskrift, 2021/22:2, s. 453-471.
Xxxxxxx, Xxxx. ’Lojalitetsplikten som rättsprincip’. Svensk Juristtidning, 2010, s. 837-848.
Xxxxxxxx, Xxx (1998), Bodelning och bostad: Ekonomisk självständighet eller gemenskap. Juristförlaget i Lund.
Xxxxxxx, Xxxxx (2020), Äktenskapsförord. 4 uppl. Norstedts Juridik.
Xxxxxxx, Xxxxx (2022), Bodelning: Enligt äktenskapsbalken. 7 uppl. Norstedts Juridik.
Xxxxxx, Xxxx & Xxxxxxx, Xxxxx (2020), Äktenskapsbalken: En kommentar
(version 4, JUNO). Norstedts Juridik.