Skoltlag
Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
I enlighet med riksdagens beslut stadgas:
1 kap
Allmänna stadganden
1 §
Lagens syfte
Syftet med denna lag är att främja levnadsförhållandena och utkomstmöjligheterna för skoltarna och inom skoltområdet samt att bevara och främja skoltkulturen.
I samband med åtgärder enligt denna lag skall särskild uppmärksamhet fästas vid att
1) skoltarnas naturnäringar och andra näringar och deras kultur främjas samt att näringsverksamheten görs mer mångsidig,
2) bostadsförhållandena samt boende- och arbetsmiljön förbättras,
3) lägenheterna utvecklas samt förblir i skoltarnas ägo och besittning,
4) naturresurserna används på ett hållbart sätt, den traditionella miljön bevaras samt att andra miljöaspekter beaktas, samt
5) att skoltområdet utvecklas i övrigt.
2 §
Skoltområdet
Åtgärder enligt denna lag vidtas för utvecklande av skoltområdet. Med skoltområdet avses i denna lag det område som avgränsas
1) i öster av riksgränsen,
2) i söder av Luttojoki fram till Kattajärvi samt av en linje väster om Kattajärvi till Ruohojärvisjöarna och sydväst om dem till Kurupää samt vidare väster om Mattojärvi till Nanguvuonos västra ända, hela Keväjärviområdet inbegripet,
3) i väster av en linje längs Nanguvuono till nordspetsen av Tsharminiemi och därifrån till Palkissaari samt vidare öster om Kärppäsaari, Varttasaari, Koutukinsaari, Lihasaaret, Kuorpasaari, Pahtasalmensaaret och Pisteriniemi och norr om Naamajärvi lägenhet till Lammassaari i Siirinsalmi i Nitsijärvi och vidare till Rovaniemi i Iijärvi samt till gränsen mellan Enare och Utsjoki kommuner vid Tsoalmmavarri, samt
4) i norr av gränsen mellan Enare och Utsjoki kommuner.
2 a § (30.12.2015/1677)
Förhållande till Europeiska unionens lagstiftning och program
Bestämmelserna i 5 och 8 § i lagen om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar (986/2011), nedan lagen om strukturstöd för renhushållning, och de bestämmelser som utfärdats med stöd av 5 § i den lagen tillämpas vid beviljande av stöd enligt denna lag.
2 b § (30.12.2015/1677)
Förutsättningar som gäller stödets finansiering och belopp
Bestämmelserna i 7 § i lagen om strukturstöd för renhushållning och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den paragrafen tillämpas vid beviljande av stöd enligt denna lag.
3 § (30.12.2015/1677)
Företagsverksamhet
Med naturnäringar avses i denna lag renhushållning och annat jordbruk; som annat jordbruk betraktas då konventionell jordbruksproduktion i liten skala vid sidan av andra naturnäringar samt yrkesmässig jakt, bärplockning och svampplockning och, med undantag för fiske och skogsbruk, annat sådant utnyttjande av naturresurser som baserar sig på naturens fortlöpande produktionsförmåga.
Denna lag gäller även annan småföretagsverksamhet som, primärproduktionen inbegripen, utöver företagaren jämte familjemedlemmar sysselsätter andra personer motsvarande högst tre årsarbetsplatser. Om företagets verksamhet är av speciellt stor betydelse för skoltarnas utkomst, kan bidrag, lån som understöds eller statsborgen beviljas även för mera omfattande verksamhet än vad som avses ovan.
4 §
Skolt
Med skolt avses i denna lag en person som själv anser sig vara skolt, förutsatt att han själv eller av hans föräldrar eller far- eller morföräldrar åtminstone en har lärt sig skoltsamiska som första språk eller att han är efterkommande till en sådan person eller att han är skolt till börden eller efterkommande till en sådan skolt i överensstämmelse med tidigare lagstiftning.
5 §
Personer och företag som kan få stöd
Delaktig av lån, bidrag och andra stödåtgärder enligt denna lag kan en sådan skolt bli som bor stadigvarande inom skoltområdet och som, med beaktande av ekonomisk ställning, omständigheter och personliga egenskaper, är sådan att det bör anses ändamålsenligt att understöda honom. Detsamma gäller make till skolt. Då stöd beviljas beaktas sökandens och hans makes inkomster, förmögenhet och övriga omständigheter.
2 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1677. (30.12.2015/1677)
Den vars egna inkomster eller vars makes inkomster av annan företagsverksamhet än sådan som avses i denna lag överskrider ett belopp som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet kan inte bli delaktig av åtgärder enligt denna lag.
För företagsverksamhet som avses i 3 § kan stöd beviljas företag som helt eller delvis är verksamma inom skoltområdet, om det med tanke på en skolts utkomst bör anses ändamålsenligt att understöda honom och om företaget har förutsättningar för lönsam verksamhet.
6 §
Företagsform
Stöd enligt denna lag kan beviljas
1) en fysisk person,
2) flera fysiska personer gemensamt, samt
3) en sammanslutning som består av fysiska personer och vars huvudsakliga syfte är att bedriva sådan företagsverksamhet som avses i denna lag.
För att en i 1 mom. 3 punkten avsedd sammanslutning skall kunna beviljas stöd förutsätts att över hälften av dess delägare eller medlemmar är sådana personer som själva eller vars familjemedlem deltar i den verksamhet som får stöd. Av särskilda skäl kan stöd beviljas sammanslutningar även om det bland delägarna finns andra än skoltar.
7 §
Sammanslutningar som kan få stöd
Stöd enligt denna lag kan beviljas lokala privata föreningar och motsvarande privata sammanslutningar, som främjar sådan företagsverksamhet eller kulturell verksamhet som avses i denna lag.
Stöd kan även beviljas för sådana större samprojekt i vilka det bland delägarna finns andra än skoltar eller lokala sammanslutningar. Staten och kommunen kan också bli delägare i ett samfällt projekt.
8 § (30.12.2015/1677)
Vissa stödåtgärder enligt annan lagstiftning
Renbeteslag inom skoltområdet får stöd enligt lagen om strukturstöd för renhushållning.
En skolt som avses i 5 § och som uppfyller förutsättningarna i 15 och 17 § samt, i fråga om näringsverksamheten, i 21–23 § i lagen om strukturstöd för renhushållning, beviljas stöd för investeringar i renhushållning och annat jordbruk och för etablering med iakttagande av bestämmelserna i lagen om strukturstöd för renhushållning.
Stöd för annan i 3 § 2 mom. avsedd företagsverksamhet än jordbruk och fiske beviljas med iakttagande av bestämmelserna i lagen om stödjande av landsbygdens
utveckling (28/2014), dock så att stödet helt finansieras med nationella medel. För en åtgärd kan utöver bidrag beviljas understött lån och statsborgen enligt denna lag.
Bestämmelser om stöd för fiske finns i lagen om det nationella genomförandet av den europeiska förordningen om Europeiska havs- och fiskerifonden (1093/2014). Denna lag tillämpas dock på i 9 § avsedda särskilda rättigheter gällande fiske samt på stöd som beviljas för byggande på basis av en sådan rätt.
9 §
Särskilda förmåner (30.12.2015/1677)
En skolt som bor inom skoltområdet har rätt att på statens mark- och vattenområden inom detta område utan särskild ersättning
1) för eget vedbehov begagna lågor och torra träd i statens skogar, dock inte träd som duger till byggnadsvirke,
2) för oundgängliga behov enligt skogsförvaltningsmyndigheternas anvisningar från bestämda ställen få byggnadsvirke, ved och annat husbehovsvirke samt grus och fyllningsjord för byggnads- och annat husbehov,
3) med skogsförvaltningsmyndigheternas tillstånd hålla ren-, jakt- och fiskestugor, fiskkällare och lagerbyggnader på behövliga platser,
4) utan särskilt tillstånd hålla båthamn och platser för torkning av fiskeredskap,
5) beta boskap samt för den insamla hö, löv, starr och sjöfräken samt med skogsförvaltningsmyndighetens tillstånd även lav,
6) med skogsförvaltningsmyndigheternas tillstånd iståndsätta åker, äng och betesmark, samt
7) bedriva fiske på statens vattenområden.
Med Forststyrelsens tillstånd kan förmåner som avses i 1 mom. 1, 2, 4 och 7 punkten av särskilda skäl beviljas även sammanslutningar som består av skoltar. Forststyrelsen kan även bevilja en sammanslutning som bedriver fiskeri en förmån som avses i 3 punkten samt ett lokalt renbeteslag en förmån som avses i 6 punkten. Tillstånd kan beviljas endast om tillståndet med beaktande av förmånens värde kan beviljas som ett i Europeiska unionens lagstiftning avsett stöd av mindre betydelse. (30.12.2015/1677)
Tillstånd enligt 1 mom. 3 och 5 punkten får beviljas endast om förläggandet av byggnaden i fråga eller insamlandet av lav ska anses behövligt för att skolten och skoltens familj ska få livsmedel som är avsedda att användas i det egna hushållet. Med undantag för
renhushållning gäller samma begränsning verksamhet som avses i 1 mom. 4, 6 och 7 punkten. (30.12.2015/1677)
Det som föreskrivs om utlåtanden och överföring av tillstånd i 87 § 2 mom. i lagen om strukturstöd för renhushållning eller genom förordning av statsrådet med stöd av 87 § 3 mom. i nämnda lag tillämpas på de rättigheter som avses i 1 mom. (30.12.2015/1677)
2 kap
Lån och andra stödåtgärder
10 § (30.12.2015/1677)
Xxxx för investeringar och förbättrande av boendeförhållanden
Med undantag av stödobjekten enligt 2 punkten kan statligt lån, räntestöd, statsborgen och bidrag beviljas i enlighet med de lagar som nämns i 8 § för följande ändamål:
1) investeringslån och investeringsbidrag
a) för förvärv av lösa och fasta anläggningstillgångar som är nödvändiga vid naturnäringsverksamhet och annan småföretagarverksamhet,
b) för byggande, utbyggnad och reparation av för naturnäringsverksamhet och annan småföretagarverksamhet nödvändiga produktions-, lager-, inkvarterings- och servicebyggnader, i 9 § avsedda konstruktioner samt till dessa byggnader hörande anläggningar, liksom även andra motsvarande konstruktioner samt för förbättrande av arbetsmiljön, bevarande av den traditionella miljön och investeringar i miljövård,
c) för kostnader för inhägnande av för lantbruk lämplig jord samt för röjning och iståndsättande av åker och betesmark, samt
d) för vägbygge, vattenförsörjning, avloppsanläggningar och elektrifiering,
2) bostadslån och bidrag för byggande, utbyggnad och renovering av bostadsbyggnad och därtill hörande ekonomibyggnader samt för förbättrande av boendemiljön och i samband därmed också för bevarande av den traditionella miljön.
Vid beviljande av stöd för annan investering som ska stödjas i enlighet med 8 §, stöd för förbättrande av boendeförhållanden, stöd till sammanslutningar enligt 7 § eller stöd till projekt enligt 13 § med stöd av denna lag tillämpas utöver vad som föreskrivs i denna lag bestämmelserna i 9, 11–13, 15 och 17 § samt 13 kap. i lagen om strukturstöd för renhushållning.
Det som enligt 19–23 § i lagen om strukturstöd för renhushållning tillämpas på en renhushållnings- eller naturnäringslägenhet inom ett renskötsel- eller naturnäringsområde, tillämpas på motsvarande sätt på en skoltlägenhet inom ett skoltområde. Närmare
bestämmelser om beviljande av bidrag, statligt lån, räntestöd och statsborgen och om förutsättningarna för beviljande får utfärdas genom förordning av statsrådet.
Bidrag som beviljats enligt denna lag får inte utmätas.
11 § (27.6.2014/568)
Utplantering av fisk
Med gårdsbrukets utvecklingsfonds medel kan anskaffas fiskyngel för utplantering i vattendragen inom skoltområdet och även vidtas andra åtgärder i anslutning till vården av fiskevattnen.
Beslut om de åtgärder som avses i 1 mom. fattas av närings-, trafik- och miljöcentralen som kan ge i uppdrag åt Forststyrelsen, Naturresursinstitutet eller ett samfällt vattenområdes delägarlag att vidta åtgärderna.
12 § (22.12.2009/1474)
Vissa vägbyggnads- samt vatten- och avloppsarbeten
Staten kan vid behov utföra eller låta utföra vägbyggnads- samt vatten- och avloppsarbeten som behövs för skoltars lägenheter. Närings-, trafik- och miljöcentralen fattar beslut om saken.
Närings-, trafik- och miljöcentralen sköter underhållet av en väg som byggts enligt 1 mom. till dess att vägen har överlåtits såsom enskild väg eller för att användas som allmän väg.
13 § (21.1.2000/55)
Servicestöd
Ur gårdsbrukets utvecklingsfonds medel kan bidrag beviljas för projekt genom vilka kultur- och informationsservice och annan service inom skoltområdet utvecklas och upprätthålls.
13 a § (30.12.2015/1677)
Stödets maximibelopp
För åtgärder enligt 10 § får bidrag beviljas till högst 60 procent av de godtagbara kostnaderna.
Om det för samma ändamål beviljas både bidrag och räntestöd eller statsborgen som innefattar stöd får beloppet av bidraget, räntestödet och det stöd som ingår i statsborgen inte sammanlagt överstiga det maximibelopp som avses i 1 mom. och beloppet av bidraget och räntestödet eller det lån som omfattas av statsborgen inte sammanlagt överstiga de godtagbara kostnaderna för åtgärden.
Om det för samma ändamål beviljas både bidrag och statligt lån, får det sammanlagda beloppet av bidraget och lånet inte överstiga de godtagbara kostnaderna för åtgärden.
3 kap
Förutsättningar och villkor för statliga lån (30.12.2015/1677)
13 b § (30.12.2015/1677)
Förutsättningar för beviljande av lån
Lån kan beviljas inom ramen för bevillningsfullmakten i den dispositionsplan som gårdsbrukets utvecklingsfond årligen fastställer. Maximibeloppet av lånet bestäms av närings-, trafik- och miljöcentralen.
14 §
Lånetid och ränta
Lånetiden är högst 25 år. Räntan på lån är tre procent. (28.3.2001/296)
Lån som har beviljats för uppförande, renovering och utbyggnad av en byggnad samt markköpslån är räntefria de två första åren.
Den första amorteringen på ett lån uppbärs på den förfallodag som efter två år först följer efter att lånet eller dess första rat har lyfts.
15 §
Lånets maximibelopp (30.12.2015/1677)
Lån kan beviljas till högst 85 procent av egendomens anskaffningspris eller av de godtagbara kostnaderna, beroende på vilken av dem som är lägre. (30.12.2015/1677) 2 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1677. (30.12.2015/1677)
3 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1677. (30.12.2015/1677) 4 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1677. (30.12.2015/1677)
16 § (30.12.2015/1677)
16 § har upphävts genom L 30.12.2015/1677.
17 § (30.12.2015/1677)
Övriga villkor för lån
På lån tillämpas det som i 60 §, 61 § 1, 2 och 4 mom., 62 §, 63 § 1 och 3–5 mom. samt 65 och 72 § i lagen om strukturstöd för renhushållning föreskrivs om kreditgivare och i 65 § om överföring av lån och ändring av lånevillkoren.
3 a kap (30.12.2015/1677)
Villkor för räntestöd
17 a § (30.12.2015/1677)
Räntestödets maximibelopp
Räntestöd kan beviljas till högst 40 procent av de godtagbara kostnaderna för en åtgärd.
Räntestöd betalas inte för lån vars belopp överstiger det de godtagbara kostnaderna för en åtgärd.
17 b § (30.12.2015/1677)
Övriga villkor för räntestöd
På räntestödslån och på räntestöd i anslutning till det tillämpas bestämmelserna i 35 § 1 mom. och 38–40 § i lagen om strukturstöd för renhushållning.
3 b kap (30.12.2015/1677)
Förutsättningar och villkor för statsborgen
17 c § (30.12.2015/1677)
Beviljande av lån som omfattas av statsborgen
Statsborgen kan beviljas för ett lån som beviljas av en i enlighet med 16 § i lagen om strukturstöd till jordbruket godkänd kreditgivare.
En godkänd kreditgivare får bevilja lån som omfattas av statsborgen efter det att ett beslut om statsborgen har fattats.
17 d § (30.12.2015/1677)
Statsborgen
Statsborgen kan beviljas för räntestödslån för produktiva investeringar eller för byggande av bostad eller för annat lån som beviljats av en godkänd kreditgivare med iakttagande av bestämmelserna om statsborgen i 12 och 18 kap. i lagen om strukturstöd för renhushållning.
3 c kap (30.12.2015/1677)
Ansökan om stöd samt beviljande, uppföljning och övervakning
18 § (30.12.2015/1677)
Ansökan om, beviljande och betalning av stöd, statsborgen och lån
Bidrag, statligt lån, räntestöd och statsborgen samt stöd som ingår i statsborgen beviljas på ansökan av Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral.
På ansökan om beviljande av stöd tillämpas 47–52 §, 53 § 2 och 3 mom. samt 54 och 55 § i lagen om strukturstöd för renhushållning. Genom beslut som gäller statligt lån, räntestöd eller statsborgen godkänns beloppet av och villkoren för ett statligt lån eller ett räntestödslån eller ett lån som omfattas av statsborgen liksom även beloppet av och villkoren för statsborgen. Om beslutet om statligt lån, räntestöd eller statsborgen ändras till
följd av överklagande, krävs kreditgivarens samtycke för ändring av lånebeloppet och villkoren.
På ansökan om utbetalning av bidrag tillämpas 57 och 58 § i lagen om strukturstöd för renhushållning.
På undertecknande av statligt lån, ansökan om lyftande av lån och utbetalningen av lån tillämpas 59 och 60 §, 61 § 1, 2 och 4 mom., 62 § 1 mom., 63 § och 72 § i lagen om strukturstöd för renhushållning.
På ansökan om räntestöd och stöd som ingår i statsborgen och på utbetalning av räntestöd tillämpas 59 och 60 §, 61 § 1, 2 och 4 mom., 64 och 65 §, 66 § 3 och 4 mom. samt 71 och 72 § i lagen om strukturstöd för renhushållning.
19 § (30.12.2015/1677)
Styrningen av byggandet och inspektioner
Sådana bestämmelser om byggande som stöds enligt denna lag som är noggrannare än denna lag och en med stöd av den utfärdad förordning av statsrådet får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. (30.12.2015/1677)
För att övervaka användningen av bidrag och lån som beviljats för byggande och för att konstatera att förutsättningar finns för utbetalning ska i beslutet om bygglov fastställda inspektioner verkställas på byggplatsen. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan då den beviljar stöd bestämma att även andra inspektioner som den anser behövliga ska verkställas. Inspektionerna utförs på byggarens bekostnad av kommunens byggnadsinspektör eller någon som nämns i beslutet om bygglov. Om bygglov inte behövs, får inspektionen även utföras av någon annan behörig person som närings-, trafik- och miljöcentralen godkänner. (22.12.2009/1474)
3 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1677. (30.12.2015/1677)
19 a § (30.12.2015/1677)
Uppföljning av stöd
På stöd och särskilda förmåner som beviljats med stöd av denna lag tillämpas bestämmelserna i 21 kap. i lagen om strukturstöd för renhushållning.
20 § (30.12.2015/1677)
Övervakning
På stöd och särskilda förmåner som beviljats med stöd av denna lag tillämpas bestämmelserna i 22 kap. i lagen om strukturstöd för renhushållning.
4 kap
Markförvärv
21 § (22.12.2009/1474)
Förfarande vid köp och överföring
Närings-, trafik- och miljöcentralen får köpa lägenheter, lägenhetsdelar, rättigheter och andelar för ändamål som avses i denna lag. Köpeskillingen får inte överstiga gängse pris.
För ändamål som avses i denna lag kan närings-, trafik- och miljöcentralen även använda mark som för ändamål som avses i lagen om gårdsbruksenheter (188/1977), naturnäringslagen, renhushållningslagen och landsbygdsnäringslagen (1295/1990) har förvärvats på något annat sätt än med stöd av lagen om rätt att förvärva jord- och skogsbruksmark (391/1978).
Närings-, trafik- och miljöcentralen har rätt att byta mark i dess besittning mot mark som ägs av någon annan eller som något annat statligt ämbetsverk besitter. Om de områden som byts till sitt värde inte motsvarar varandra, betalas skillnaden i pengar.
Forststyrelsen överför, sedan närings-, trafik- och miljöcentralen gjort framställning därom, från staten tillhörig mark, som är i dess besittning, områden som behövs för ändamål som avses i denna lag i närings-, trafik- och miljöcentralens besittning. Mark som är i Forststyrelsens besittning kan även på förhand överföras i närings-, trafik- och miljöcentralens besittning, främst för bildande av lägenheter som lämpar sig för boende. Är Forststyrelsen och närings-, trafik- och miljöcentralen inte eniga om det område som ska överföras, ska ärendet hänskjutas till jord- och skogsbruksministeriet för avgörande.
L om gårdsbruksenheter 188/1977 har upphävts genom LandsbygdsnäringsL 1295/1990, se L om finansiering av landsbygdsnäringar 329/1999. NaturnäringsL 610/1984 och RenhushållningsL 161/1990 har upphävts genom L om finansiering av renhushållning och naturnäringar 45/2000, se L om strukturstöd för renhushållning och
naturnäringar 986/2011. L om rätt att förvärva jord- och skogsbruksmark 391/1978 har upphävts genom L om upphävande av lagen om rätt att förvärva jord- och skogsbruksmark 1394/1997.
22 §
Inlösen av mark vid exekutiv auktion
En lägenhet eller annan fastighet som en skolt äger inom skoltområdet eller en del därav som har inlösts till staten vid exekutiv auktion kan, utan hinder av 7 § lagen om inlösen till staten av fastigheter, som skola säljas på exekutiv auktion, användas för ändamål enligt denna lag samt härvid tilldelas den skolt som ägt den tidigare eller dennes make eller makarnas eller någondera makens i 2 kap. ärvdabalken nämnda släktingar, adoptivbarn eller en sådan persons make, även om de förutsättningar som stadgas ovan i 5 § inte föreligger. Vid användningen av en inlöst lägenhet kan i tillämpliga delar iakttas 7 § 4 mom. lagen om inlösen till staten av fastigheter, som skola säljas på exekutiv auktion. En inlöst lägenhet kan även tilldelas två eller flera sådana personer som avses ovan i denna paragraf gemensamt.
L om inlösen till staten av fastigheter, som skola säljas på exekutiv auktion 23/1938 har upphävts genom L om upphävande av lagen om inlösen till staten av fastigheter, som skola säljas på exekutiv auktion 362/2016.
23 § (30.12.1996/1289)
23 § har upphävts genom L 30.12.1996/1289.
5 kap
Markförsäljning
24 §
Markförsäljningsåtgärder
En i 4 § nämnd skolt kan tilldelas en lägenhet på högst fem hektar som omfattar huvudsakligen för boendet behövlig tomtmark. Lägenheten får inte utan synnerligen tvingande skäl förläggas någon annanstans än i anslutning till tidigare bosättning. Av särskilda skäl kan dock en något större lägenhet bildas än vad som anges ovan.
En lägenhet som sedan tidigare ägs av en skolt kan tilldelas tillskottsområde, andel och rättigheter om dessa kan anses vara nödvändiga med tanke på idkande av naturnäring, dock inte mera än vad som stadgas i renhushållningslagen och naturnäringslagen. En skolt eller ett i 6 § avsett företag kan även tilldelas mark för småföretagarverksamhet.
En lägenhet som avses i 1 mom. får inte tilldelas två eller flera personer gemensamt. Den får dock tilldelas makar.
För en lägenhet kan servitut som avses i lagen om skifte (604/51) stiftas.
L om skifte 604/1951 har upphävts genom FastighetsbildningsL 554/1995. RenhushållningsL 161/1990 och NaturnäringsL 610/1984 har upphävts genom L om finansiering av renhushållning och naturnäringar 45/2000, se L om strukturstöd för renhushållning och naturnäringar 986/2011.
25 §
Rätt till vatten
I fråga om en lägenhets och ett tillskottsområdes rätt till vatten gäller, i det fall då lägenheten eller området bildas på skogsmark som tillhör staten, 5 § och 9 § 2 mom. lagen innefattande bestämningar om råskillnad i vatten och skifte av vattenområde. Om flera lägenheter eller tillskottsområden bildas samtidigt, kan för dem avskiljas ett lämpligt samfällt vattenområde. Andelarna i det samfällda vattenområdet bestäms med lägenheternas och tillskottsområdenas mantal som grund. Rätt till strömfall ges dock inte.
26 §
Användning av mark för andra ändamål
Behövs förvärvad egendom inte för de ändamål som avses i denna lag, kan den användas för ändamål som avses i naturnäringslagen, landsbygdsnäringslagen eller renhushållningslagen eller för andra ändamål, med iakttagande av lagen om rätt att överlåta och upplåta statens jordegendom och inkomstgivande rättigheter (687/78).
LandsbygdsnäringsL 1295/1990 har upphävts genom L om finansiering av landsbygdsnäringar 329/1999. L om rätt att överlåta och upplåta statens jordegendom och inkomstgivande rättigheter 687/1978 har upphävts genom L om rätt att överlåta statlig fastighetsförmögenhet 973/2002. RenhushållningsL 161/1990 och
NaturnäringsL 610/1984 har upphävts genom L om finansiering av renhushållning och naturnäringar 45/2000, se L om strukturstöd för renhushållning och
naturnäringar 986/2011.
27 § (22.12.2009/1474)
Markanvändningsplan
Närings-, trafik- och miljöcentralen ska göra upp en särskild plan för användningen av förvärvad eller på annat sätt erhållen mark, om det inte samtidigt är fråga om bildande av endast en eller ett par i 24 § avsedda lägenheter eller områden eller om egendom som avses i 25 §.
När egendom används för andra ändamål än de som avses i denna lag och närings-, trafik- och miljöcentralen inte enligt vad som föreskrivs särskilt har rätt att överlåta statens jordegendom, ska ärendet till denna del överföras för behandling vid jord- och skogsbruksministeriet.
I fråga om planens innehåll samt om uppgörande av planen och det förfarande som därvid ska iakttas föreskrivs genom förordning av statsrådet.
28 § (22.12.2009/1474)
Ansökan om mark
Ansökan om mark ska göras skriftligen hos närings-, trafik- och miljöcentralen. Över ansökan ska inhämtas den kommunala landsbygdsnäringsmyndighetens utlåtande samt vid behov även utlåtande av den av skoltarnas byastämmor som saken gäller.
29 § (22.12.2009/1474)
Försäljningsbeslut
Närings-, trafik- och miljöcentralen beslutar om försäljning av en lägenhet, ett område eller en annan förmån till en sökande samt om betalnings- och andra överlåtelsevillkor.
Som försäljningspriset för en lägenhet, ett område eller en annan förmån fastställs det gängse priset för egendomen, då den används för sitt ändamål.
30 §
Försäljningsprisets betalningstid och ränta
Betalningstiden för försäljningspriset på en lägenhet och ett tillskottsområde är högst 25 år och den årliga räntan fyra procent. Försäljningspriset är räntefritt två år efter att köpebrevet undertecknats. Uppbörden av amorteringarna på försäljningspriset inleds den förfallodag som efter två år först följer efter att köpebrevet har undertecknats.
Betalningstiden för försäljningsprisen på ovan i 24 § avsedda andra områden samt andelar är högst 10 år samt den årliga räntan åtta procent.
Den del av försäljningspriset på en lägenhet eller ett tillskottsområde som inte har givits på kredit på sedvanliga betalningsvillkor skall betalas vid undertecknandet av köpebrevet eller inom viss tid, som inte får vara längre än fem år räknat från den dag köpet ingicks. Om denna del av försäljningspriset inte betalas vid undertecknandet av köpebrevet, skall på den
betalas en årlig ränta om åtta procent. De första amorteringarna och räntorna på denna del av köpeskillingen uppbärs den förfallodag som efter tre månader först följer efter att köpebrevet har undertecknats.
Om indrivning av försäljningspris samt om beviljande av betalningsuppskov eller räntefrihet stadgas närmare genom förordning.
31 § (22.12.2009/1474)
Lantmäteriförrättningar
En vid närings-, trafik- och miljöcentralen anställd lantmäteriingenjör eller, på förordnande av denne, en lantmäteritekniker kan verkställa en lantmäteriförrättning som hänför sig till verkställigheten av denna lag, så som föreskrivs i fastighetsbildningslagen (554/1995).
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan även sköta anhängiggörandet av lantmäteriförrättningar enligt denna lag.
Förrättningskostnaderna för de lantmäteriförrättningar som hänför sig till verkställigheten av denna lag betalas av statens medel.
32 §
Försäljning
Genom förordning stadgas om hur köpebrev skall upprättas och undertecknas samt om hur priset skall bestämmas på nytt på grund av ett misstag eller av att värdet på egendomen har förändrats väsentligt.
Då staten enligt denna lag överlåter lägenheter, områden, andelar i samfällda områden eller rättigheter till särskilda förmåner iakttas inte vad 1 kap. 2 § jordabalken stadgar om bestyrkande av överlåtelsehandling. I överlåtelsehandlingen skall nämnas att förvärvet av lägenheten eller området grundar sig på denna lag.
När lagfart söks på förvärv enligt denna lag där staten överlåter en lägenhet eller ett område behövs inte utredning om den förre ägarens äganderätt. Söks lagfart på förvärv av egendom som har anslutits till en tidigare lägenhet med höjning av dess mantal eller till ett outbrutet område för att beaktas vid fastställandet av dess mantal, gäller en officiellt styrkt avskrift av den beskrivning i vilken mantalsberäkningen ingår som ursprunglig åtkomsthandling.
33 § (30.12.1996/1289)
33 § har upphävts genom L 30.12.1996/1289.
34 § (30.12.1996/1289)
34 § har upphävts genom L 30.12.1996/1289.
35 § (22.12.2009/1474)
Vägbyggnads- samt vatten- och avlopps- arbeten
Om staten har utfört eller låtit utföra vägbyggnads- samt vatten- och avloppsarbeten för lägenheter som avses i denna lag, uppbärs hos lägenhetsägaren det belopp av kostnaderna för arbetet varmed lägenhetens värde, då lägenheten används för sitt ändamål, kan anses ha stigit på grund av arbetena, likväl högst 10 procent av beloppet av de kostnader som hänför sig till lägenheten. Återbetalningstiden för belopp som uppbärs är 10 år och den årliga
räntan fyra procent. Beslut om indrivning av kostnaderna fattas av närings-, trafik- och miljöcentralen.
I fråga om indrivning av kostnader, betalningslättnader, uppsägning samt andra omständigheter gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om försäljningspris.
6 kap
Begränsningar i fråga om lägenheterna
36 § (22.12.2009/1474)
Begränsningar
En rättshandling, genom vilken en lägenhet eller ett område som bildats med stöd av denna lag eller en del därav överlåts utan tillstånd av närings-, trafik- och miljöcentralen, är ogiltig. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska bevilja överlåtelsetillstånd, om förvärvaren är en skolt som är myndig, bor i Enare kommun och inte sedan tidigare äger en fastighet som avses i denna lag, eller om förvärvaren är någon som kan ärva överlåtaren. För andra personer får överlåtelsetillstånd beviljas endast av särskilda skäl.
De begränsningar som anges ovan i 1 mom. är i kraft 20 år från den dag då köpebrevet för lägenheten eller tillskottsområdet undertecknades. Utan hinder av begränsningarna är inteckning av en skoltlägenhet till säkerhet för någon annan rätt än arrenderätt och annan förpantning till säkerhet för återbetalning av skuld samt utmätning och försäljning på exekutiv auktion tillåtna. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan, om därtill med beaktande av omständigheterna föreligger särskilda skäl, befria en lägenhet eller del därav från begränsningar enligt denna paragraf. I fråga om införande av begränsningarna i fastighetsregistret samt om meddelanden angående dem föreskrivs genom förordning av statsrådet.
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan till ett beslut om tillstånd och befrielse som avses i denna paragraf foga villkoret att ett lån eller en försäljningsprisfordran som uppkommit med stöd av denna lag omedelbart ska återbetalas helt eller delvis jämte ränta. Har för en lägenhet beviljats bidrag enligt denna lag och har från beviljandet inte förflutit 10 år, kan till beslutet även fogas villkoret att bidraget eller en del av det omedelbart ska återbetalas till staten.
37 § (22.12.2009/1474)
Tilläggsvillkor
Har inte den som erhållit mark, kredit eller bidrag med stöd av denna lag eller den på vilken ägande- eller besittningsrätten till dennes lägenhet eller en del därav har övergått eller, om de är flera, någon av dem på tre år bott stadigvarande på lägenheten i fråga, kan närings-, trafik- och miljöcentralen bestämma att statens fordran, som belastar lägenheten eller området, statligt lån eller bidrag helt eller delvis ska återbetalas. Det kan dock inte bestämmas att bidrag ska återbetalas om 10 år har förflutit sedan det beviljades.
I köpe- och skuldebrev samt i beslut som gäller beviljande av bidrag ska intas ett villkor enligt 1 mom. I köpe- och skuldebrev kan beträffande användningen av en lägenhet eller ett område, tryggande av indrivningen av fordran samt användningen av lån tas in även andra villkor, som ska iakttas vid äventyr att det bestäms att fordran sägs upp och att den straffränta om vilken eventuellt har överenskommits i köpe- eller lånevillkoren ska betalas, samt övriga villkor som har ansetts behövliga.
7 kap
Återkrav av fordringar
38 § (22.12.2009/1474)
Uppsägning av försäljningsprisfordringar och lån
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan utöver 36 och 37 § på grunder som närmare fastställs genom förordning av statsrådet bestämma att statens försäljningsprisfordran och ett statligt lån enligt denna lag helt eller delvis ska återbetalas i en eller flera poster, om gäldenären vid köp av mark av staten eller i samband med ansökan om lån har lämnat vilseledande uppgifter på någon väsentlig punkt eller annars förfarit svikligt, överlåtit sin fastighet helt eller delvis eller underlåtit att iaktta en i 61 § avsedd plan eller om lägenheten har blivit såld i utsökningsväg. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan på grunder som närmare fastställs genom förordning av statsrådet bestämma att en försäljningsprisfordran eller ett statligt lån genast ska återbetalas även i det fall att gäldenären inte har iakttagit de övriga villkor som har uppställts i köpe- eller skuldebrevet. Om grunden för uppsägningen av ett statligt lån eller en försäljningsprisfordran emellertid är dröjsmål med betalningen av en amortering eller räntan, beslutar Statskontoret om återkrav av det statliga lånet och uppsägning av försäljningsprisfordran.
Statliga lån som avses i 1 mom. och som ska återkrävas får drivas in med stöd av närings-, trafik- och miljöcentralens lagakraftvunna beslut i utsökningsväg i den ordning som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Förfallna belopp av statliga lån enligt denna lag får drivas in på nämnda sätt utan särskilt beslut.
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan ge ett förhandsbesked om huruvida en åtgärd leder till att ett statligt lån eller statens försäljningsprisfordran uppsägs eller att ett bidrag återkrävs.
Närmare bestämmelser om förfarandet när ett lån eller en fordran uppsägs utfärdas genom förordning av statsrådet.
39 §
Återkrav av bidrag
Bidrag som beviljats med stöd av denna lag kan, utöver 36 och 37 §§, helt eller delvis återkrävas till staten, om
1) bidraget har beviljats på oriktiga grunder,
2) bidragstagaren har lämnat felaktiga uppgifter som väsentligt har inverkat på beviljandet eller utbetalningen av understödet eller annars har förfarit svikligt,
3) bidragstagaren har splittrat den lägenhet som stödet gäller inom fem år från det bidraget beviljades,
4) bidragstagaren utan tvingande skäl har upphört med eller minskat den verksamhet som stödet gäller inom fem år från beviljandet eller, om bidraget inte har utbetalts helt, från betalningen av den rat som senast lyfts,
5) bidragstagaren har sålt egendom som stödet gäller inom fem år från beviljandet eller, om bidraget inte har utbetalts helt, från betalningen av den rat som senast lyfts, eller
6) bidragstagaren inte har iakttagit andra villkor som uppställts i bidragsbeslutet.
Bidrag som har beviljats för bostadsbyggnad kan dessutom helt eller delvis återkrävas, om den bostad som stödet gäller inte har begagnats av bidragstagaren själv eller hans rättsinnehavare under minst tio år från beviljandet.
Bidrag skall återkrävas inom en skälig tid med hänsyn till grunden för återkravet och den berörda personens betalningsförmåga. Närmare bestämmelser om den tid inom vilken bidraget skall återkrävas kan utfärdas genom förordning av statsrådet. Sedan tio år har förflutit från det att den sista bidragsposten betalades ut får det inte bestämmas att bidraget skall återkrävas. Återkravet får verkställas i den ordning som bestäms om utsökning av skatter. (16.4.2004/276)
39 a § (30.12.2015/1677)
Återkrav av räntestöd och annan förmån samt uppsägning av räntestödslån
Det som föreskrivs om återkrav av bidrag i 39 och 40 § tillämpas också på räntestöd för räntestödslån, stöd som ingår i statsborgen samt stöd som beviljats som en särskild förmån.
Om det genom ett beslut som vunnit laga kraft har bestämts att ett räntestödslån ska återkrävas av stödmottagaren, får kreditgivaren säga upp räntestödslånet helt eller delvis.
40 § (30.12.2015/1677)
Ränta på återkrav och dröjsmålsränta
På ränta på ett belopp som ska återbetalas eller återkrävas och på dröjsmålsränta tillämpas 99 och 100 § i lagen om strukturstöd för renhushållning.
41 §
Justering av ränta på försäljningsprisfordringar och lån
Den årliga räntan på försäljningspriset för en lägenhet, ett tillskottsområde eller en andel samt den årliga låneräntan kan justeras tidigast vid ingången av det sjätte låneåret med högst två procentenheter så att justeringen motsvarar de förändringar som skett i den
allmänna räntenivån efter det lånet beviljades. Statsrådet beslutar om justering av ränta på försäljningspris och lån.
41 a § (2.2.2007/81)
Avvikelse från bestämmelserna om låneskötsel
På en försäljningsprisfordran som har uppkommit med stöd av denna lag senast den 31 december 2007 tillämpas från och med den 1 januari 2008 vad som bestäms i lagen om överföring av skötseln av lån och fordringar inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde på Statskontoret (78/2007).
Bestämmelserna i 27 § 3 och 4 mom. i den i 1 mom. nämnda lagen tillämpas dock redan från och med den 1 maj 2007.
Genom förordning av statsrådet kan utfärdas bestämmelser om förfaringssätt som avviker från den lagstiftning som avses i 1 § 1 punkten i den i 1 mom. nämnda lagen.
8 kap
Skötseln av skoltfrågor
42 §
Byastämma
Inom Näätämöområdet och inom Nellim-Keväjärviområdet hålls ordinarie byastämma på vartdera området en gång per kalenderår. Dessutom kan extraordinarie byastämmor hållas enligt vad den ordinarie byastämman beslutar eller skoltrådet eller förtroendemannen anser vara befogat eller om minst tio röstberättigade skoltar som bor i byn så kräver för behandling av ett ärende som de har anmält.
Om sammankallande av byastämma stadgas närmare genom förordning.
43 §
Deltagande- och beslutanderätt
Vid en byastämma får beslutanderätt utövas av skoltar som är myndiga och bor i byn samt av deras makar. Om ett ärende som behandlas vid byastämman gäller någon annans rätt och fördel, har denne till denna del rätt att delta i byastämman och där yttra sig.
En byastämma är beslutför om 10 skoltar som är myndiga och fast bosatta i byn eller deras makar är närvarande. (28.3.2001/296)
44 §
Ärenden som behandlas vid byastämma
Vid byastämma behandlas
1) framställningar och utlåtanden om vittgående eller principiellt viktiga ärenden som rör skoltarnas näringar eller levnadsförhållanden,
2) val av medlemmar i skoltrådet och av suppleanter för dem, samt
3) utseende av valnämnd för val av skoltarnas gemensamma förtroendeman.
Byastämman kan också överföra ärenden som avses i 1 mom. 1 punkten för behandling av skoltrådet.
Byastämmorna kan även sammanträda till gemensamt möte för att diskutera och fatta beslut om ärenden som avses i 1 mom. och som är gemensamma för båda byarna.
Valnämnden skall utses minst sex månader innan förtroendemannens nya mandatperiod börjar.
45 §
Skoltråd
Beredningen av ärenden som skall behandlas vid byastämma och verkställande av byastämmornas beslut sköts av Näätämöområdets skoltråd och Nellim-Keväjärviområdets skoltråd. Skoltråden har till uppgift att avge utlåtanden till myndigheter i frågor som avses i 44 § 1 mom. 1 punkten, om ärendet är brådskande och byastämman inte i tid kan sammankallas för att behandla ärendet. Dessutom har skoltråden till uppgift att avge utlåtanden om
1) ansökningar om tillstånd att hålla renstuga, jaktstuga eller fiskestuga,
2) ansökningar om mark,
3) överlåtelsetillstånd för skoltars fastigheter,
4) användning av hävdeområden, samt
5) andra motsvarande frågor som omedelbart inverkar på skoltars levnadsförhållanden.
Till vartdera skoltrådet utses för tre kalenderår i sänder fyra medlemmar samt två suppleanter för dem. Medlemmarna och suppleanterna skall vara personer som avses i första meningen i 43 §. Skoltarnas förtroendeman är ordförande i båda skoltråden.
Skoltråden kan även sammanträda till gemensamt möte, varvid behandlas ärenden som är gemensamma för skoltarna.
Skoltrådet är beslutfört om utom ordföranden två medlemmar eller suppleanter är närvarande.
46 §
Förtroendeman
För skötsel av skoltarnas gemensamma ärenden och bevakning av skoltarnas intressen kan genom val utses en förtroendeman för skoltarna, vars mandatperiod är densamma som för skoltrådens medlemmar. Skoltrådens gemensamma möte utser en suppleant för förtroendemannen, som sköter förtroendemannens uppgifter om denne har förhinder eller är jävig. Om förtroendemannens uppgifter stadgas närmare genom förordning.
Förtroendemannen och hans suppleant skall vara i 4 § avsedda personer som bor inom skoltområdet, kan skoltsamiska och är skickade för uppgiften.
47 §
Valnämnd
För förrättande av förtroendemannaval utser vardera byastämman tre medlemmar till valnämnden samt personliga suppleanter för alla medlemmar. Till medlemmar i valnämnden eller suppleanter för dem kan endast väljas personer som stadigvarande bor i byn i fråga och som har samtyckt till uppgiften. Valnämndens medlemmar sammanträder för att bland sig utse nämndens ordförande och vice ordförande. Valnämnden kan också fungera i form av sektioner, som är beslutföra med tre medlemmar.
Om valnämndens uppgifter stadgas närmare genom förordning.
48 §
Förtroendemannaval
Skoltarnas förtroendeman utses bland de uppställda kandidaterna genom majoritetsval. Om kandidatnominering och förrättande av val stadgas närmare genom förordning.
Röstberättigade är de skoltar som är myndiga och bor inom Enare kommun samt deras makar. Valnämnden gör upp en förteckning över de röstberättigade. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, församlingen och delegationen för sameärenden ska vid behov bistå vid uppgörandet av vallängden genom att lämna behövliga uppgifter. Alla skoltar som bor inom Enare kommun och deras makar har rätt att granska
vallängden. (29.11.2019/1186)
Vid förtroendemannavalen blir den person vald som har fått mest röster när båda byarnas valresultat sammanslås. Faller rösterna lika, avgörs saken genom lottning mellan dem som fått samma antal röster. Valnämnden fastställer vid ett möte som hålls omedelbart efter att valen avslutats valresultatet med stöd av valprotokollen.
49 § (15.1.2021/23)
Besvär över beslut av valnämnden
Personer som avses i 48 § 2 mom. får hos Norra Finlands förvaltningsdomstol söka ändring i valnämndens beslut genom besvär inom 30 dagar efter det att valresultatet har offentliggjorts. Besvär får anföras på den grunden att beslutet kränker ändringssökandens rätt eller att det har fattats i felaktig ordning eller annars strider mot lag. På
ändringssökande tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).
50 § (15.1.2021/23)
Tillkännagivande och delgivning av beslut
En skolt anses ha fått kännedom om byastämmas eller skoltråds beslut eller av valresultat, när beslutet eller ett protokollsutdrag som innehåller valresultatet har gjorts tillgängligt i Enare kommun i enlighet med 108 § i kommunallagen (410/2015) och i skoltarnas förtroendemans kontor. Beslut och valresultat kan dessutom även publiceras i en tidning med allmän spridning på orten, om byastämman så beslutar. Om ett beslut endast berör en enskild skolt, anses dock delgivningen ha skett då beslutet bevisligen har delgivits honom eller henne.
51 § (15.1.2021/23)
Besvär över beslut av byastämma eller skoltråd
I ett beslut av skoltarnas byastämma eller skoltråd får en skolt som är myndig och bosatt inom skoltområdet eller hans eller hennes make eller en medlem av skoltrådet söka ändring genom besvär hos Norra Finlands förvaltningsdomstol på den grunden att beslutet har tillkommit i fel ordning eller annars är lagstridigt. Den vars rätt beslutet kränker har samma rätt.
Ändring får dock inte sökas i ett beslut som innefattar ett utlåtande till en myndighet, om utlåtandet inte är bindande för myndigheten.
Ändring ska sökas inom 30 dagar från att beslutet kungjordes. På ändringssökande tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
9 kap
Särskilda stadganden
52 § (16.4.2004/276)
52 § har upphävts genom L 16.4.2004/276.
53 §
Renskador
Ägaren till en lägenhet eller ett område som överlåtits med stöd av denna lag har inte rätt till ersättning för skador som har vållats av renar.
54 §
Kommunal- och kyrkoskatt
Staten behöver inte betala kommunal- och kyrkoskatt på inkomsterna av en lägenhet eller ett område som har förvärvats enligt denna lag, för det kalenderår då jord- och skogsbruksministeriet fick egendomen i sin besittning.
55 § (22.12.2009/1474)
Verkställighetsmyndigheter
Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, landsbygdsnäringsmyndigheten i Enare kommun samt Forststyrelsen sköter verkställigheten av denna lag. Närmare bestämmelser om de förfaranden som ska iakttas vid verkställigheten av denna lag kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.
I uppgifter som avses i denna lag får, enligt vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet, som hjälp anlitas Regionförvaltningsverket i Lappland och andra statliga myndigheter.
55 a § (30.12.2015/1677)
Rätt att få upplysningar samt utlämnande av information
Vid verkställigheten av denna lag tillämpas i fråga om jord- och skogsbruksministeriets, Landsbygdsverkets och närings-, trafik- och miljöcentralernas rätt att få och lämna ut information bestämmelserna i 109 § i lagen om strukturstöd för renhushållning.
56 §
Hörande
I fråga om ärenden som avses i 44 § 1 mom. 1 punkten och som är under behandling hos statliga eller kommunala myndigheter skall myndigheterna bereda skoltarnas byastämma och skoltråden tillfälle att avge ett utlåtande i saken. Begäran om utlåtande får sändas till skoltarnas förtroendeman, som skall sammankalla skoltråden till ett gemensamt möte för att behandla frågan. Om byastämman inte har överfört uppgiften att avge utlåtande på skoltrådet, skall förtroendemannen även sammankalla byastämman för att behandla frågan.
Renbeteslagsföreningen och de lokala renbeteslagen skall beredas tillfälle att avge utlåtande i ärenden som hör samman med renskötsel och som kan ha mera vittgående betydelse med tanke på idkandet av renskötsel.
57 §
Kostnadsersättning
Ersättning för skoltrådens mötesarvoden, resekostnader och andra kostnader betalas till skoltrådens ordförande, medlemmar och sekreterare av anslag ur gårdsbrukets utvecklingsfond så som jord- och skogsbruksministeriet närmare bestämmer.
För skötseln av de uppgifter som skoltarnas förtroendeman och den sekreterare som bi- träder denne har betalas arvode samt ersättning för kostnader av anslag ur gårdsbrukets utvecklingsfond så som jord- och skogsbruksministeriet särskilt
bestämmer. (16.4.2004/276)
Valnämndens mötesarvoden, resekostnader samt andra kostnader ersätts av anslag ur gårdsbrukets utvecklingsfond så som jord- och skogsbruksministeriet närmare bestämmer.
58 §
Användningen av medel
Gårdsbrukets utvecklingsfonds medel får, utöver vad som ovan stadgas om användningen av dem, användas för följande av denna lag föranledda utgifter:
1) köp av mark och annan egendom,
2) skötsel och iståndsättande av förvärvad egendom,
3) långivning och därtill anslutna kostnader,
4) bidrag,
5) arbeten som utförs genom statens försorg,
6) underhåll av vägar som sker genom statens försorg,
7) statens i 7 § 2 mom. avsedda delägarskap,
8) forskning och utredningar som hänför sig till utvecklingen av skoltområdet,
9) utbildning av småföretagare och personer som ämnar bli småföretagare, samt
10) kostnader för översättningsarbete.
59 § (30.12.2015/1677)
59 § har upphävts genom L 30.12.2015/1677.
60 § (30.12.2015/1677)
60 § har upphävts genom L 30.12.2015/1677.
61 § (30.12.2015/1677)
61 § har upphävts genom L 30.12.2015/1677.
62 § (30.12.2015/1677)
62 § har upphävts genom L 30.12.2015/1677.
63 § (15.1.2021/23)
Ändringssökande
Ändring i närings-, trafik- och miljöcentralens beslut får sökas genom besvär hos Norra Finlands förvaltningsdomstol.
Bestämmelser i övrigt om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
63 a § (19.6.1997/575)
Delgivning av beslut
Ett beslut av landsbygdsnäringsdistriktet som gäller en ansökan om bidrag eller något annat stöd eller betalningslättnad får delges sökanden per post som vanligt brev. Om inte något annat visas anses sökanden ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter att beslutet postades.
64 § (30.12.2015/1677)
Uttag av avgift för behandling av ärenden
För beslut som fattats med stöd av denna lag tas det ut en avgift enligt vad som särskilt bestäms om uttag av avgifter. Närings-, trafik- och miljöcentralens beslut om betalningslättnader för krediter samt beviljande av bidrag och annat stöd är dock avgiftsfria.
65 § (30.12.2015/1677)
Närmare bestämmelser och föreskrifter
Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om stödformerna, grunderna för beviljande av stöd, styrningen av stöd, stödnivåerna och stödens maximibelopp samt de allmänna villkoren för stöd som grundar sig på avtal samt om hur stödet kan differentieras regionalt.
Landsbygdsverket meddelar föreskrifter om formulären för köpe- och skuldebrev, ansökningar och beslut samt om andra formulär som behövs för verkställigheten av denna lag.
65 a § (22.12.2009/1474)
Tillämpning på närings-, trafik- och miljöcentralerna
Vad som i denna lag eller med stöd av den bestäms eller föreskrivs om landsbygdsnäringsdistriktet och dess verksamhetsområde gäller närings-, trafik- och miljöcentralen och dess verksamhetsområde.
10 kap
Ikraftträdelse- och övergångsstadganden
66 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1995.
Genom denna lag upphävs skoltlagen av den 24 augusti 1984 (611/84) jämte ändringar. Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
67 §
Egendom som överförs
Egendom, som har förvärvats med stöd av den upphävda skoltlagen och annan tidigare skoltlagstiftning och om vars användning inte har beslutats innan denna lag träder i kraft eller som befrias från användningsändamål som anges i den nämnda lagstiftningen, anses ha blivit förvärvad för de ändamål som avses i denna lag.
68 §
Vissa åtgärder och rättsförhållanden enligt tidigare lagstiftning
I fråga om återbetalningstiden för och räntan på statens och kreditinstituts fordringar enligt lagen om anskaffande av boplatser åt vissa skoltar (273/1955), jordregleringslagen berörande skoltar (593/1969) och den upphävda skoltlagen samt i fråga om övriga villkor för dessa fordringar iakttas de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande och motsvarande avtalsvillkor. I fråga om återbetalningstiden för, räntan på och övriga villkor för fordringar som med stöd av den upphävda skoltlagen har uppkommit efter denna lags ikraftträdande iakttas likaså bestämmelserna i nämnda lag. Utan hinder av vad som bestäms i denna lag eller med stöd av den eller har överenskommits i köpebrevets villkor iakttas i fråga om statens försäljningsprisfordringar som har uppkommit med stöd av ovan nämnda lagar likväl lagen om överföring av skötseln av lån och fordringar inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde på Statskontoret. (2.2.2007/81)
De stadganden som gällde när denna lag träder i kraft iakttas också i fråga om de ärenden som även annars hör samman med verkställigheten av den lagstiftning som avses i 1 mom. och om vilken annat inte stadgas i detta kapitel. Detta gäller även skattefrihet för staten, betalningslättnader, arbeten som utförs genom statens försorg samt begränsningar som hänför sig till lägenheter. Överlåtelsetillstånd för lägenheter och befrielse av lägenheter från begränsningar kan dock med avvikelse från ovan nämnda lagstiftning beviljas enligt de grunder som stadgas i 36 § och med iakttagande av där angivet förfarande. I fråga om sökande av ändring iakttas i tillämpliga delar 63 §. Genom förordning kan även utfärdas sådana stadganden om förfarandet som avviker från nämnda lagstiftning.
Från ingången av 2002 kan en allmän justering av räntan med högst två procentenheter genomföras så att justeringen motsvarar de förändringar som skett i den allmänna räntenivån efter det att lånet beviljades. Statsrådet bestämmer om den allmänna justeringen av försäljningspriser och räntan på lån. (28.3.2001/296)
69 §
Statens ansvar för tidigare lån samt skötselarvoden
I fråga om statens ansvar för lån som med stöd av den lagstiftning som nämns i 68 § har beviljats innan denna lag har trätt i kraft och i fråga om ersättning för skötselkostnader för sådana lån iakttas de stadganden och föreskrifter som meddelats med stöd av dem som gällde när denna lag träder i kraft samt motsvarande avtalsvillkor.
70 §
Tidigare panträtter
En lägenhet eller ett område som sålts med stöd av den lagstiftning som nämns i 68 § och som då denna lag träder i kraft utgör pant för statens köpeskillings- eller försäljningsprisfordran och räntan på den tills fordran är till fullo betald, utgör alltjämt på samma villkor pant till säkerhet för betalningen av fordran.
En lägenhet eller ett område utgör pant enligt den lagstiftning som gällde när denna lag träder i kraft även för betalning av en sådan köpeskillings- och försäljningsprisfordran jämte ränta som avses i den lagstiftning som nämns i 1 mom. och som uppkommit sedan denna lag trätt i kraft eller om vars panträtt inte dessförinnan har gjorts anmälan till den behöriga domaren.
För betalning av kostnadsandelar enligt den i 1 mom. avsedda lagstiftningen och räntor på dem utgör lägenheten eller området pant så som 1 och 2 mom. stadgar.
Utgör en lägenhet eller ett område pant enligt 2 mom., ska närings-, trafik- och miljöcentralen sända en anmälan om detta till den behöriga domaren för införande av en anteckning om panträtten i inteckningsregistret. Då fordran är till fullo betald, ska närings-, trafik- och miljöcentralen anmäla för domaren att lägenheten eller området har befriats från pantansvar. (22.12.2009/1474)
71 §
Medelsförvaltning
Medel i gårdsbrukets utvecklingsfond kan användas även för sådana ändamål som har samband med verkställigheten av den lagstiftning som nämns i 68 §, om de har använts för dessa ändamål innan denna lag träder i kraft.
72 §
Övriga övergångsstadganden
Den första i 42 § avsedda byastämman skall sammankallas inom sex månader och de första förtroendemannavalen hållas inom ett år från det lagen träder i kraft. Skoltråden inleder sin verksamhet omedelbart efter att de utsetts vid byastämman. Skoltrådens och förtroendemannens första mandatperiod pågår till utgången av 1996. Stadgandena i 56 § tillämpas först sedan skoltråden och förtroendemannen har blivit valda. Vad som stadgas om skoltrådens och förtroendemannens uppgifter tillämpas först sedan skoltråden och förtroendemannen har blivit valda.
Skoltars låne- och bidragsansökningar, som är anhängiga med stöd av den skoltlag som upphävs genom denna lag samt renhushållningslagen och naturnäringslagen, samt påbörjade dispositionsplaner för lägenheter som skall överlåtas till skoltar slutbehandlas med iakttagande av de nämnda lagarna.
73 §
Hänvisningsstadgande
Om det på något annat ställe i lagstiftningen hänvisas till den upphävda skoltlagen skall hänvisningen anses avse motsvarande stadgande i denna lag, om inte annat följer av vad som stadgas i denna lag.
RP 243/94, JsUB 35/94
Ikraftträdelsestadganden:
30.12.1996/1289:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
Beträffande panträtt för statens köpeskillingsfordran som har uppstått innan denna lag träder i kraft samt för ränta på sådan fordran gäller 14 § lagen om införande av jordabalken (541/95).
Beträffande indrivning av statens köpeskillingsfordran som har uppstått innan denna lag träder i kraft och av ränta på sådan fordran samt av utsökningskostnader tillämpas till och med den 31 december 2006 de stadganden som gäller när denna lag träder i kraft.
RP 215/1996, LaUB 21/1996, RSv 244/1996
10.1.1997/32:
Denna lag träder i kraft den 1 september 1997.
RP 148/1996, FvUB 25/1996, StoUB 2/1996, RSv 242/1996
19.6.1997/575:
Denna lag träder i kraft den 25 juni 1997.
Bestämmelserna i 68 § 1 mom. tillämpas på räntor som för tiden mellan den 1 november 1996 och den 30 april 1997 uppbärs på statens försäljningsprisfordringar och statliga lån till den del räntorna har beräknats på det lånekapital som den 30 april 1997 inte har förfallit till betalning. Ränta som uppburits till ett för stort belopp gottskrivs gäldenären vid uppbörden i oktober 1997. Bestämmelserna i momentet tillämpas i övrigt från och med den 1 maj 1997.
RP 54/1997, JsUB 7/1997, RSv 80/1997
21.1.2000/55:
Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. (L 55/2000 trädde i kraft enligt F 780/2000 den 6.9.2000.)
RP 104/1999, JsUB 16/1999, RSv 128/1999
28.3.2001/296:
Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som anges genom förordning av statsrådet. (L 296/2001 43 § 2 mom. trädde i kraft enligt F 735/2001 den 1.9.2001 och 14 § 1 mom., 60 § 1 och 3 mom. och 68 § 3 mom. trädde i kraft enligt F 218/2002 den 1.4.2002.)
RP 205/2000, JsUB 4/2001, RSv 14/2001
5.4.2002/243:
Denna lag träder i kraft den 10 april 2002. RP 243/2001, JsUB 2/2002, RSv 11/2002
16.4.2004/276:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2004.
Bestämmelser och föreskrifter som gällde vid denna lags ikraftträdande tillämpas dock tills vidare.
RP 176/2003, JsUB 1/2004, RSv 26/2004
30.12.2004/1379:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
RP 154/2004, RP 248/2004, JsUB 13/2004, RSv 233/2004
2.2.2007/81:
Denna lag träder i kraft den 15 februari 2007.
Denna lag tillämpas från och med den 1 januari 2008. Lagens 41 a § 2 mom. tillämpas dock från och med den 1 maj 2007.
Denna lag iakttas inte i fråga om uppsägning av eller skuldarrangemang beträffande en statlig försäljningsprisfordran eller ett lån som avses i denna lag eller i en i 68 § 1 mom. avsedd lag och som är anhängig den 31 december 2007.
RP 148/2006, JsUB 12/2006, GrUU 39/2006, RSv 191/2006
13.4.2007/427:
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 218/2006, JsUB 20/2006, RSv 282/2006
22.12.2009/1474:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. RP 161/2009, FvUB 18/2009, RSv 205/2009
26.8.2011/992:
Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.
L 992/2011 har upphävts genom L 30.12.2015/1677, som gäller fr.o.m. 1.1.2016.
På ärenden som är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.
RP 247/2010, JsUB 34/2010, RSv 353/2010
31.1.2014/83:
Om ikraftträdandet av denna lag bestäms särskilt genom lag.
L 83/2014 trädde i kraft 1.9.2014 enligt L 75/2014.
RP 121/2013, JsUB 17/2013, RSv 186/2013
27.6.2014/568:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. RP 33/2014, JsUB 11/2014, RSv 66/2014
30.12.2015/1677:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 8 § i skoltlagen (992/2011).
På ansökningar som anhängiggjorts före lagens ikraftträdande, beviljade stöd, tillstånd och lån, uppkomna statliga fordringar och ingångna avtal som gäller andra rättigheter än särskilda förmåner tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
RP 81/2015, JsUB 12/2015, RSv 115/2015
29.11.2019/1186:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020. RP 10/2019, FvUB 3/2019, RSv 20/2019
15.1.2021/23:
Denna lag träder i kraft den 19 januari 2021.
RP 220/2020, JsUB 17/2020, RSv 222/2020