Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor för anställda inom Svenska kyrkan 5
Innehållsförteckning
Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor för anställda inom Svenska kyrkan 5
§ 1 Grundläggande principer för lönesättning 8
§ 4 Övriga förhandlingar m.m. 14
§ 7 Löneberäkning för deltids- och uppehållsanställd 15
Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet med övernattning 23
Särskilda bestämmelser för präst 25
Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB 25
Övriga särskilda bestämmelser 28
Särskilda bestämmelser för diakon 31
Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB 31
Särskilda bestämmelser för kyrkomusiker 32
Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB 32
Övriga särskilda bestämmelser 34
Kyrkomusiken i trossamfundet Svenska kyrkan 35
Partsgemensamma kommentarer till avtal för kyrkomusiker 38
Kompensation för övertidsarbete m m 40
Instruktioner enligt tidigare avtal 40
Lokala kollektivavtal om annat 40
Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB 41
Övriga särskilda bestämmelser 41
Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB 42
Förhandlingsregler vid upprättande av löneformulär 47
Betingsarbetande kyrkvaktmästare, kyrkogårdsvaktmästare m.fl. (löneformulär) 48
Normalinstruktion för kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare 49
Tidlista för kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare 51
2.1.1 Tjältiningsutrustning 53
2.1.2 Snöröjning i samband med gravgrävning 53
2.1.3 Sprängningsarbeten och gravöverbyggnader 53
2.2 Gravgrävning, gravsättning av urna och aska i minneslund 53
3.1 Slåtter med gräsröjare och lie 53
3.2 Gräsklippning med maskin 54
4 Kantskärning och kantslipning av gräskant 55
5.1 Skötsel av klippta häckar 56
5.1.1 Inramnings-/infattningshäckar 56
5.1.2 Övriga klippta häckar 57
7.1 Putsning och rensning av rosrabatter och annuella rabatter 58
7.2 Putsning och rensning av häckbäddar, buskage och perenna rabatter 58 7.3 Övrig skötsel av planteringar 58
8 Lövupptagning, räfsning, sopning och renhållning 59
8.1 Lövupptagning, räfsning, sopning 59
8.1.1 Tidsreducering vid maskinanvändning 60
8.2 Vårstädning och allmän renhållning 60
8.3 Tömning av uppsamlingskärl 61
10 Prydnadskrattning av grusytor 61
11.1.1 Tidsreducering vid maskinanvändning 62
12.1 Skötsel av gravplats i sammanhängande gräsmatta 63
12.2.1 Skötsel av gravplats exklusive gravrabatt 64
12.2.2 Skötsel av rabatt inom gravplats 65
12.3 Plantering av gravplats 65
12.4 Bevattning av gravrabatter 65
12.5 Byte av jord i gravrabatt 66
12.6 Utläggning av granris och kransar 66
13 Tjänstgöring vid gudstjänster mm 66
14 Fastighetsskötsel och allmän tillsyn 67
Fastighetsskötsel och allmän tillsyn 69
1.1 Tidlista för regelbundet återkommande städning samt storstädning 73
1.2 Tillägg till tidlista och normalinstruktioner för städning 76
Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor för anställda inom Svenska kyrkan
Förhandlingsprotokoll 2008-04-01
Svenska kyrkans Församlingsförbund å ena sidan samt
Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA), Lärarnas samverkansråd, Fackförbundet SKTF, Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), samt Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund å den andra.
Parterna träffar detta kollektivavtal – Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. – för arbetstagare anställda inom trossamfundet Svenska kyrkan. Till avtalet hör bestämmelser enligt följande.
Bilaga 1 Kyrkans löneavtal 08
Bilaga 2 Kyrkans Allmänna bestämmelser – AB 08 – med följande underbilagor:
A. Vissa tabeller
D. Anställning i personalpool, Bilaga 3 Protokollsanteckningar
Bilaga P Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB
a) Lägerverksamhet mm.
b) Präst,
c) Diakon,
d) Kyrkomusiker,
e) Utvecklingsdokument,
f) Kyrko- och/eller kyrkogårdsvaktmästare, krematoriepersonal samt städpersonal
g) Betingsarbetande kyrko- och/eller kyrkogårdsvaktmästare samt normalinstruktion och tidlista
Genomförs under avtalsperioden ändringar i socialförsäkringslagstiftningen eller annan lagstiftning kan förhandlingar påkallas.
De ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om ska ingå i kollektivavtalet.
Förhandlingar under avtalsperioden enligt denna överenskommelse ska föras under fredsplikt.
Överenskommelsen gäller även för anställda vid Kyrkokansliet i Uppsala.
Denna överenskommelse gäller även Församlingsförbundets Stiftsförbund som lämnat fullmakt till Församlingsförbundet att teckna avtal för anställda vid stiftsförbunden.
Denna överenskommelse gäller även företag, enligt särskild förteckning, som lämnat fullmakt till Församlingsförbundet att teckna kollektivavtal.
Såvida inte särskilt anges, gäller Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor för anställda inom Svenska kyrkan för perioden 2008-04-01
t.o.m. 2011-03-31 med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader.
Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs dess giltighet för en tid av tolv kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal.
Förhandlingarna förklaras avslutade.
Vid protokollet
Justeras
för Svenska kyrkans Församlingsförbund för Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA) för Lärarnas Samverkansråd
för Fackförbundet SKTF
för Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal)
för Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund Agrifack
Sveriges Arkitekter
Civilekonomerna DIK-förbundet
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Naturvetareförbundet
SRAT
Skogsakademikerna Sveriges Ingenjörer Sveriges Psykologförbund
Sveriges Universitetslärarförbund Vårdförbundet
Kyrkans löneavtal 08
§ 1 Grundläggande principer för lönesättning
Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren.
Kyrkans löneavtal utgår från en lönesättning som är individuell och differentierad. Syftet är att skapa en process där lönesättning sker utifrån kända kriterier. Lönesättning får inte vara godtycklig.
Chefer är arbetsgivarens företrädare och har ett stort ansvar för att uppsatta mål nås och uppföljning av resultat sker. Det är särskilt viktigt att lönen för chefer på alla nivåer tydligt avspeglar hur satta mål uppfylls och de resultat som vederbörande uppnår.
Löneavtalet bygger bl a på att en årlig löneöversyn genomförs. Löneöversynen bygger på att ett grundläggande arbete har gjorts hos arbetsgivaren.
Konstruktionen med ”lägst” utrymme ger möjlighet till olika lönepolitiska insatser som därmed ökar förutsättningarna för en väl fungerande verksamhet.
Vid lönesättning av nyanställd oprövad arbetstagare är det viktigt att arbetsgivarens lönebild ligger till grund för lönesättningen i den tänkta anställningen.
Lönepolitiken läggs fast av arbetsgivaren
Det är nödvändigt att arbetsgivaren har en lönepolitik och lokalt vidareutvecklar de lönesättningskriterier som ska gälla för arbetsplatsen. Lönekriterierna ska tillsammans med verksamhetsmålen diskuteras och vara väl förankrade i organisationen och bland medarbetarna.
Till grund för lönesättningen ligger resultat, kompetens, måluppfyllelse och sådan kompetensutveckling som arbetsgivaren efterfrågar.
Följande lönekriterier: ledningsförmåga, omdöme, initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmåga, idérikedom samt innovationskraft och/eller andra lokalt framtagna lönekriterier ligger till grund för lönesättningen.
Dessa kriterier ställs i relation till arbetsuppgifterna, svårighetsgraden i arbetsuppgifterna, arbetstagarens bidrag till verksamhetsförbättringar,
utbildningskrav, kunskap, kompetens, ansvar, befogenheter och den enskilde arbetstagarens sätt att uppfylla dessa krav.
Under den tid som en arbetstagare vikarierar och får mer kvalificerade arbetsuppgifter kan arbetsgivaren pröva om det finns skäl att förändra lönen.
Arbetsgivare har olika förutsättningar för hur lönebildningsprocessen drivs. Oavsett storlek och organisatoriska indelningar förutsetts dock tydlighet i uppdrag och ansvar för respektive nivå. I detta ligger också att chefens uppdrag och ansvar i löneprocessen tydliggörs.
Tidplan för löneöversynsarbetet
Ett individuellt och differentierat lönesystem förutsätter avstämningar och uppföljningar. Därför är det naturligt att löneöversynen återkommer årligen. Genom en god planering kan respektive löneöversyn slutföras innan tidpunkten för ikraftträdandet.
Kartläggning och analys av löner
Avtalet förutsätter att arbetsgivaren bl a kartlägger och analyserar sina löner som underlag till överläggning inför löneöversyn. Därutöver kräver jämställdhets- lagen kartläggning och analys ur jämställdhetssynpunkt.
Lönerelationerna mellan och inom olika yrkesgrupper avspeglar arbetsgivarens ställningstaganden. Därför är det en viktig förutsättning att arbetsgivaren tar ställning till rådande och önskvärda lönerelationer.
Kartläggning och analys av olika arbeten/yrken som visar lönenivåer/lönespridningar mellan grupper och lönespridningar inom grupper görs utifrån lönepolitisk synpunkt samt utifrån skillnader i lön kvinnor/män respektive skillnader i lön kvinno-/mansdominerade grupper.
Arbetsgivaren upprättar därefter en handlingsplan grundad på arbetsgivarens ställningstaganden. Handlingsplanen med koppling till den egna lönepolitiken utvisar arbetsgivarens önskvärda lönerelationer och lönespridningar inför kommande löneöversyner utifrån verksamhetens mål och behov.
Grunden för att få acceptans för lönebilden hänger samman, både med en konsekvent tillämpning av lönepolitiken och delaktighet för de anställda.
En individuell lönesättning i allmänhet och Löneavtal 08 i synnerhet förutsätter att samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och koppling till
I samtalet formulerar chef och medarbetare bl a de individuella mål, de krav och förväntningar som finns från båda sidor. Vidare sker en uppföljning av åstadkomna resultat så att kopplingen till lön kan göras.
I en löneöversyn enligt modellen chef - medarbetare är det av särskild betydelse att tydlighet finns om att det är ett lönesamtal där arbetsgivaren lämnar förslag till ny lön. Graden av förståelse för förslag till ny lön hänger samman med hur väl arbetsgivaren tydliggör motiven liksom hur samtalet genomförs.
En individuell lönesättning kräver chefer med tydlighet, såväl i målbeskriv- ningen, som i sitt sätt att sätta lön.
Det är viktigt att arbetsgivaren fullföljer fastställda lönesättningskriterier, vad som lagts fast i handlingsplanen och vad som framkommit vid samtalet mellan chef och medarbetare. Arbetsgivaren ska motivera utfallet vid löneöversynen för den enskilde arbetstagaren.
Svag eller ingen löneutveckling
Det är naturligt att ägna mer kraft åt utvidgade och fördjupade insatser för de arbetstagare som inte når uppsatta mål. Arbetsgivare måste ge arbetstagare en möjlighet att kunna påverka sin egen löneutveckling. Svag eller utebliven löneökning över tid ska för den enskilde ha framgått och motiverats i samtal mellan arbetstagare och lönesättande chef. För att åstadkomma en förändring ska en åtgärdsplan upprättas i samverkan mellan lönesättande chef och arbetstagare. Lönesättande chef ansvarar för att åtgärdsplanen följs upp i syfte att nå uppsatta mål och en förbättrad löneutveckling.
Gemensamma bestämmelser för de fackliga organisationerna
1. Löneöversyn görs årligen och löneförändringar ska gälla fr.o.m. 1 april respektive år, såvida inte annat överenskommes.
Anmärkning
Den årliga löneöversynen bör vara klar före den 1 april.
2. Den fasta kontanta lönen för arbetstagare som fyllt 19 år ska uppgå till lägst
15 000 kr per månad (heltidslön) t.o.m 2009-03-31
17 000 kr per månad (heltidslön) fr.o.m 2009-04-01
Timlön enligt AB 08 § 16 mom 2 för arbetstagare som fyllt 19 år ska uppgå till lägst
91 kr per timme t.o.m. 2009-03-31
103 kr per timme fr.o.m. 2009-04-01
För arbetstagare som under anställningen fyller 19 år ska lönebeloppet enligt ovan gälla kalendermånaden efter det att arbetstagaren fyller 19 år.
3. Konstruktionen med ett ”lägst” utrymme innebär en garanti på ett lägsta utfall för arbetstagarorganisationen.
4. Bestämmelserna om utrymme gäller inte hos den arbetsgivare där arbetstagarorganisation har färre än 5 medlemmar.
Anmärkning
Bestämmelsen innebär då att utrymmet utgör ett riktmärke.
5. Lönehöjning för tillsvidareanställda med månadslön avräknas utrymmet.
Anmärkningar
1. Del av utrymmet kan, efter överenskommelse mellan de lokala parterna, användas till andra åtgärder dock inte till pensionsavsättning.
2. Vid löneöversyn uppmärksammas arbetstagare som är frånvarande på grund av sjuk- eller föräldraledighet. Föräldraledighetslagen innehåller förbud mot att missgynna föräldralediga.
6. Överenskommelse kan träffas om annan beräkningstidpunkt och/eller beräkning av respektive avräkning från utrymmet.
7. Oaktat hur utrymmet är reglerat i avtalet ska arbetsgivarens lönesättning genomföras konsekvent och utifrån handlingsplan.
Överläggning
8. Överläggningar med arbetstagarorganisationerna ska genomföras rörande arbetsgivarens planerade åtgärder vid varje löneöversyn. Vid överläggningen ska arbetsgivaren redovisa motiven för de planerade åtgärderna och försöka uppnå samsyn med arbetstagarorganisationerna. Motiven ska grundas på arbetsgivarens lönepolitik.
De lokala parterna ska eftersträva att finna samarbetsformer som stödjer ett aktivt arbete med de lönepolitiska frågorna.
Vid överläggningen ska arbetsgivaren och respektive arbetstagarorganisation besluta om löneöversyn ska ske genom lönesättande samtal eller genom förhandling. Om överenskommelse inte nås om att lön sätts i lönesättande samtal genomförs löneöversyn som förhandling. För KyrkA:s medlemmar genomförs löneöversyn genom förhandling.
Löneöversyn genom lönesättande samtal
9. Om löneöversynen sker genom lönesättande samtal, lämnar lönesättande chef förslag om ny lön till berörd arbetstagare. Förslaget stäms av mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation. Efter avstämningen fastställer arbetsgivaren de nya lönerna.
Anmärkningar
1. Avstämningen sker senast två veckor efter meddelat förslag. Överenskommelse kan träffas om annan tidsfrist.
2. Efter avstämningen fastställer arbetsgivaren sitt förslag eller fastställes de nya lönerna i ett lokalt kollektivavtal om arbetstagarorganisation så begär.
Löneöversyn genom förhandling
10. Om löneöversynen genomförs som förhandling mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation fastställs lönerna i ett lokalt kollektivavtal. För KyrkA:s medlemmar genomförs löneöversyn genom förhandling.
11. Utrymmet för år 2008 beräknas på arbetstagarorganisationens lönesumma och utgörs av summan av lägst 3,4 % av den överenskomna fasta kontanta lönen för tillsvidareanställda arbetstagare med månadslön som är medlemmar i organisationen.
Utrymmet för år 2009 beräknas på arbetstagarorganisationens lönesumma och utgörs av summan av lägst 3,5 % av den överenskomna fasta kontanta lönen för tillsvidareanställda arbetstagare med månadslön som är medlemmar i organisationen.
Utrymmet för år 2010 beräknas på arbetstagarorganisationens lönesumma och utgörs av summan av lägst 2,7 % av den överenskomna fasta kontanta lönen för tillsvidareanställda arbetstagare med månadslön som är medlemmar i organisationen.
Lönesumman fastställs för respektive år vid löneöversynstillfället.
Anmärkning
Med löneöversynstillfället menas tidpunkten för överläggningen enligt § 2 punkt 8.
12. Utrymmet för år 2008 beräknas på arbetstagarorganisationens lönesumma och utgör lägst 780 kronor av summan av den överenskomna fasta kontanta lönen för varje tillsvidareanställda arbetstagare med månadslön som är medlem i organisationen.
Utrymmet för år 2009 beräknas på arbetstagarorganisationens lönesumma och utgör lägst 800 kronor av summan av den överenskomna fasta kontanta lönen för varje tillsvidareanställd arbetstagare med månadslön som är medlem i organisationen.
Utrymmet för år 2010 beräknas på arbetstagarorganisationens lönesumma och utgör lägst 640 kronor av summan av den överenskomna fasta kontanta lönen för varje tillsvidareanställd arbetstagare med månadslön som är medlem i organisationen.
Lönesumman fastställs för respektive år vid löneöversynstillfället.
Anmärkningar
1. Med löneöversynstillfället menas tidpunkten för överläggningen enligt § 2 punkt 8.
2. För säsonganställd arbetstagare ska utrymmet enligt ovan beräknas på lönesumman vid senaste anställningsmånaden föregående säsong.
3. Säsonganställd arbetstagare och timavlönad betingsanställd kyrko-och/eller kyrkogårdsvaktmästare med årsarbetstid understigande 800 timmar per år omfattas av löneöversynsförhandlingar. De grundläggande principerna för lönesättning som framgår av § 1 ska beaktas.
Lokal förhandling
1. Lokal arbetstagarorganisation får senast två veckor från avstämningstidpunkten efter lönesättande samtal, enligt § 2 punkt 9, påkalla lokal förhandling i de fall det föreligger skillnader i omfattning och innebörd mellan arbetsgivarens förslag till ny lön och resultat av överläggningarna, utrymmet och fördelning.
Anmärkning
Överenskommelse kan träffas om annan tidsfrist.
Central förhandling
2. Central part får påkalla central förhandling senast en månad efter det att den lokala förhandlingen avslutats enligt § 3 punkt 1, § 2 punkt 10 i de fall det föreligger skillnader i omfattning och innebörd mellan arbetsgivarens förslag till ny lön och resultat av överläggningarna, utrymmet och fördelning.
Skiljenämnd
3. Enas inte de centrala parterna ska frågan bindande avgöras av skiljenämnd, om central part begär prövning av frågan genom skriftlig framställan inom en månad från den dag, då den centrala förhandlingen anses avslutad.
Anmärkning
Skiljenämnden består av tre ledamöter, av vilka Svenska kyrkans Församlingsförbund utser en, berörd arbetstagarorganisation (den centrala arbetstagarorganisationen) en och nämnda parter gemensamt en, tillika ordförande. De centrala parterna svarar envar för sina representanters kostnader för medverkan i nämnden. Kostnaderna för ordförandens medverkan delas lika mellan parterna.
1. Förhandlingar om lön upptas då part så begär.
2. Överenskommelse om lön får träffas med enskild arbetstagare.
Anmärkningar för Kommunal
1. Möjligheterna till överenskommelse om lön mellan arbetsgivare – arbetstagare, vid andra tillfällen än nyanställning, förutsätter att de lokala parterna enats om principer härför enligt § 1 ovan.
2. Överenskommelse arbetsgivare – arbetstagare ska ingå i det kollektivavtal som upprättas mellan parterna i nästkommande löneöversynsförhandling.
3. Central förhandling kan påkallas i de fall som framgår av § 3 punkt 2.
Förhandlingar som avses i § § 2 och 4 ska föras under fredsplikt.
Klassificering sker i enlighet med överenskommelse om befattningssystem för församlingar – BSF. Det är av stor vikt att klassificeringen görs i samråd mellan de lokala parterna och att inplaceringen sker på objektiva och sakliga grunder. I de fall de lokala parterna inte kan komma överens om klassificeringen bör samråd ske med de centrala parterna. |
§ 7 Löneberäkning för deltids- och uppehållsanställd Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal proportioneras med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad samt i förekommande fall med tillämplig uppehållslönefaktor enligt vid varje tidpunkt gällande Kyrkans Allmänna bestämmelser. |
Protokollsanteckningar
Bilaga 3
1. För trossamfundet Svenska kyrkan gäller i tillämpliga delar både Kommunala huvudavtalet (KHA) som det är tecknat med respektive huvudorganisation och Kommunalt avtal om förhandlingsordning m.m. (KAF 00).
2. Bestämmelserna i 11, 12 och 14 §§ MBL konstateras inte gälla ifråga om tillämpning av bestämmelserna i Kyrkans AB § 11, § 12 mom. 1, § 13 mom. 5 (och i övriga bestämmelser) och § 22 mom. 6.
3. 33 § MBL är inte tillämplig på bestämmelserna i Kyrkans AB § 27 eller på lokal överenskommelse som kan ha träffats med stöd av § 5 mom. 1 b) eller § 27 mom. 9.
4. Bestämmelserna i Kyrkans AB – med undantag av § 4 mom. 2, § 11, § 13 mom. 5, § 22 mom. 6 och § 27 mom. 9 – innebär inte någon reglering av MBL:s dispositiva regler.
5. De centrala parterna konstaterar att som ett led i att tillvarata arbetstagares kompetens är informationsspridning om lediga anställningar av betydelse. Detta kan ske på olika sätt genom anslag på anslagstavlan, anmälan till arbets- förmedlingen, annonsering i tidningar och/eller på hemsida.
Provanställning syftande till tillsvidareanställning
6. Förskollärare som ej varit tillsvidareanställd som förskollärare provanställs under de 12 första månaderna av anställningen.
Flera anställningar hos samme arbetsgivare
7. Är arbetstagare tillsvidareanställd samtidigt i flera anställningar hos samma arbetsgivare och dessa anställningar var för sig eller någon av dem har en sysselsättningsgrad som understiger 40 % kan lokala förhandlingar upptas syftande till att anställningarna sammanläggs till en anställning. Tvist om sammanläggningen i enskilt fall kan inte hänskjutas till central förhandling. Uppstår tvist om den principiella innebörden av denna rekommendation kan sådan tvist däremot föras som central förhandling.
8. De lokala arbetsgivarna ska räkna upp de fasta lönetillägg, som överens- kommits lokalt med stöd av Kyrkans AB, med samma procentsats som särskilda ersättningar i de centrala avtalen.
9. Förlängs begränsningsperioden med stöd av Kyrkans AB § 13 mom. 6 f) och arbete därmed förläggs till lördag - söndag i större utsträckning än tidigare fordras lokalt kollektivavtal.
10. Arbetsgivare som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, må bibehålla denna oberoende av bestämmelser i Kyrkans AB § 13 mom. 2.
11. Om en arbetstagares arbetspass sträcker sig över dygnsgränsen (midnatt) ska arbetspasset hänföras till det dygn under vilket den övervägande delen av arbetspasset infaller på.
12. Beträffande bestämmelser om övertid gäller att kanslichef, kyrkokamrer, kyrkogårdschef, kyrkogårdsföreståndare, förste stiftsjurist och förste stifts- jägmästare är undantagna från övertidsersättning.
13. Arbetsgivare och arbetstagare kan i det enskilda anställningsavtalet komma överens om rätt till övertidsersättning. En översyn av överenskommelse skall göras i samband med löneöversyn. Kanslichef eller motsvarande och kyrkoherde är dock alltid undantagna från rätt till övertidsersättning enligt Kyrkans AB § 20.
14. Om heltidsanställd arbetstagare, som avses i Kyrkans AB § 20 mom. 1 och som enligt bestämmelserna i momentet inte har rätt till kompensation för övertidsarbete, utför annat arbete än deltagande i sammanträde på tid överstigande den fastställda arbetstiden, erhåller arbetstagaren om så är möjligt tjänstgöringsfrihet för motsvarande tid.
15. Arbetstagare som får beredskapsersättning enligt nivå ”bostaden” i Bilaga A per 1995-12-31 får rätt att erhålla denna ersättning så länge arbetstagaren innehar aktuell anställning och gällande beredskapsorganisation består.
16. Parterna konstaterar att vissa frågor kan behöva regleras i samband med arbete på distans. Vid införande av distansarbete är det därför av vikt att t.ex. följande frågor beaktas: omfattning av distansarbetet, arbetstagarens tillgänglighet, anställningsvillkor, arbetsuppgifter, teknisk utrustning, säkerhets- och skyddsfrågor, arbetsmiljöfrågor, uppföljning och utvärdering.
Vid sådan reglering är det även av vikt att följande frågor beaktas enligt ramavtalet på europeisk nivå: definition, frivillighet, privatliv och utbildning.
17. Anspråk på bilersättning enligt Bilersättningsavtalet Bil 01 vid tjänsteresa som lämnas senare än 6 månader efter genomförd resa ger inte rätt till ersättning.
18. Har arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffat överenskommelse, som komplement till lön enligt Kyrkans AB §§ 16-18, om bonus-, resultat-, eller annan form av prestationslön, får parterna även träffa kollektivavtal om huruvida och på vilket sätt sådan prestationslön ska ingå i beräkningsunderlag för sjuklön enligt 6 § SjLL. Sådan förhandling får endast föras som lokal förhandling.
19. Parterna konstaterar att sjuklön enligt Kyrkans AB § 28 mom. 6 och 7 tillsammans med ersättning från lag om sjuklön eller lag om allmän försäkring innebär att arbetstagarkollektivet får en total kompensationsnivå på
77,6 procent av lön under de första fjorton kalenderdagarna med undantag för en karensdag,
87,3 procent av lön dag 15 t.o.m. 90 i sjukperioden och för tid därefter 77,6 procent av lön.
20. Arbetsgivaren kan efter prövning medge att ersätta arbetstagare för inkomstbortfall, i form av lön och andra anställningsförmåner enligt Kyrkans AB § 28 mom 5, som uppstått i samband med personskada genom våld och/eller misshandel i arbetet. Ersättningen utges endast för den del av lönebortfallet som inte ersätts på annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning enligt avtalet och semesterlagen.
21. Alla arbetstagare har tystnadsplikt om uppgifter som erhållits, vid församlings- och personalvård avseende personliga och känsliga uppgifter om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen i fråga eller någon närstående lider men. Inom personalvården gäller tystnadsplikten inte uppgifter om lön, förmåner och allmänna anställningsförmåner.
Vidare gäller tystnadsplikt för de uppgifter och på de villkor som framgår av kyrkoordningen kap 54 §§ 3, 5-12.
Anmärkning
Om barn- och ungdomsverksamhet drivs med tillstånd av länsstyrelse eller kommun föreligger anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 § 2 st.
22. För anställda inom Svenska kyrkan ska även efter 2000-01-01 gälla en yttrande-, tryck- och meddelarfrihet motsvarande den som gäller för offentliganställda enligt RF, TF och YGL. Detta innebär i fråga om sådant som omfattas av tystnadsplikt eller förbud att röja uppgifter enligt kyrkoordningen eller detta avtal, att arbetsgivare och arbetstagare åtar sig att tillämpa reglerna om yttrande-, tryck- och meddelarfrihet och de inskränkningar i dessa friheter som anges i TF, YGL och SekrL på motsvarande sätt som har skett inom Svenska kyrkan före 2000-01-01.
Sådant som har anförtrotts vid bikt, enskild själavård eller själavårdande samtal ska dock inte omfattas av denna avtalsbestämmelse.
Anställd som utnyttjar de rättigheter som tillkommer arbetstagaren får inte särbehandlas i anledning härav, exempelvis när det gäller fortsatt anställning, lönesättning, arbetsuppgifter eller liknande.
Meddelarrätten berör inte domkapitlets tillsyn över vigningstjänster.
23. Vid förflyttning av arbetstagare av organisatoriska skäl eller till följd av sjukdom ska arbetstagaren inte vidkännas någon försämring av löneförmåner.
Inom Kommunals avtalsområde
24. Till en följd av avvecklingen av PA-KLs pensioneringsperiod 63 - 65 år och pensionsålder 63 år har bildats ett utrymme. Utöver vad som sägs i PB § 8 avsätts för varje arbetstagare, som inte omfattas av nedanstående övergångs- bestämmelse och för vilken PB gäller, en årlig pensionsavgift på 0,5 % av avgiftsunderlaget enligt PB § 11.
Övergångsbestämmelse
25. Till en följd av avvecklingen av PA-KLs pensioneringsperiod 63 - 65 år och pensionsålder 63 år har bildats ett utrymme. Utöver vad som sägs i PB § 8 avsätts för varje arbetstagare - som är född 1975 eller tidigare och som 2004-01- 01 har en anställning hos arbetsgivaren som omfattas av Kommunals avtals- område - en årlig pensionsavgift på 1 % av avgiftsunderlaget enligt PB § 11. Denna pensionsavgift behåller arbetstagaren så länge arbetstagaren har en fortlöpande anställning inom Kommunals avtalsområde.
Inom SKTF:s/SACO:s/Lärarnas Samverkansråds avtalsområde
26. Till följd av avvecklingen av PA-KL:s pensionsålder 65 år och därtill hörande regler om förtida uttag m.m. har bildats ett utrymme. Utöver vad som sägs i PB § 8 avsätts för varje arbetstagare, för vilken PB gäller, en årlig pensionsavgift som avsätts till avgiftsbaserad tjänstepensionsförsäkring i Svenska kyrkans försäkringsförening fr.o.m. år 2000. Avgiften utgör 0,1% av avgiftsunderlaget enligt PB § 11.
Anmärkning
För den som överförts från anställning hos SFRV, inklusive utlandspersonal, till trossamfundet Svenska kyrkan gäller ej denna bestämmelse.
Om lokala kollektivavtal om turordning och företrädesrätt inte upprättas eller sägs upp
27. Om lokala kollektivavtal inte upprättas om turordning eller företrädesrätt eller när lokala kollektivavtal härom sägs upp gäller AB 05 § 35 mom.1 punkten e och mom. 2 sista meningen:
§ 35 mom.1 punkten e: Gemensam turordning vid uppsägning och företrädesrätt till återanställning ska gälla för arbetstagare med samma yrkes-
/befattningsbenämning inom samma förvaltningsområde.
§ 35 mom. 2 sista meningen: Om överenskommelse inte träffas avses med ”verksamhet” styrelses eller nämnds förvaltningsområde.
28. Komminister som, under kortare tid än tre (3) månader, har att, vid andra tillfällen än för fridagar, vikariera för kyrkoherde, erhåller för varje sådan dag ersättning i form av skillnaden mellan kyrkoherdens och komministerns individuella månadslön minskat med 1500 kronor dividerat med antalet kalenderdagar i månaden. Rätt till ersättning för OB, övertid och förskjuten arbetstid upphör under vikariatet.
Anmärkningar
1. Bestämmelsen gäller inte i det fall då överenskommelse träffats om att vikariat för kyrkoherde ingår i lönen.
2. Vikarie för domprost behandlas i särskild ordning.
Löneökningsutrymmet inom Kommunal avtalsområde
29. Justering av arbetstagares lön upp till angiven lägstlön avräknas utrymmet till den del arbetstagaren bidrar till utrymmet.
Bilaga P
Särskilda bestämmelser
till Kyrkans AB
Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet med övernattning
Med lägerverksamhet avses barn- och ungdomsverksamhet samt körresor som har lägerkaraktär.
Denna bestämmelse omfattar inte arbetstagare som har oreglerad arbetstid.
Ersättning
För varje tjänstgöringsdygn under vilket
fr. om med 09-01-01
övernattning har ägt rum får arbetstagaren 475 kronor ersättning med ett för allt
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen.
Lägerersättning utgår istället för övertid § 20, obekväm arbetstid § 21 samt beredskap § 22.
Arbetstid
Tidsåtgången för lägerverksamhet ska inrymmas i det genomsnittliga ordinarie arbetstidsmåttet inom beräkningsperioden. Arbetstidslagens bestämmelser om veckovila samt dygnsvila beaktas. Vid behov utses nattansvarig. Tiderna för arbete och dygnsvila skall anges innan lägret påbörjas. Förläggning av arbetstid bör vid behov även anges i arbetstidsschema eller liknande.
Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden.
För fullgjort arbete utöver ordinarie arbetstid utges tidskompensation timme för timme.
Tillfälliga avvikelser från den planerade dygnsvilan kan ske vid akuta händelser om arbete beordras eller godkänns i efterhand. Arbetstagaren kompenseras i dessa fall för varje arbetad timme med 1,5 timme ny ledighet under eller i direkt anslutning till lägret.
Anmärkning
Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen (angående nattvila).
Möjlighet till lokal avvikelse
Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal avseende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet.
Särskilda bestämmelser för präst
1. Dessa bestämmelser gäller för domprost, kyrkoherde, komminister, stifts-, kontrakts- och pastorsadjunkt.
Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB
2. § 4 tillförs:
a) Pastorsadjunkts tjänstgöring efter prästvigningen är en utbildnings- befattning för nyprästvigd. Denna tjänstgöring kan högst uppgå till 18 månader och ger inte någon företrädesrätt enligt 25 § LAS till fortsatt anställning efter detta.
Anmärkning
Lagstadgad tjänstledighet för vård av barn, sjukdom samt militärtjänstgöring medför att utbildningstjänstgöringen förlängs med motsvarande tid.
b) Oavsett vad som anges i 5 § LAS gäller följande. Arbetstagare som har kontraktsprostuppdrag innehar uppdraget för en begränsad tid. Tidsperioden bestäms av biskopen. Vid uppdragets upphörande föreligger inte någon företrädesrätt till nytt kontraktsprostuppdrag.
Anmärkning
Efter överenskommelse mellan församling/samfällighet och stift bör uppdraget fullgöras inom ramen för anställningen. Arbetstagare erhåller ett lönetillägg, i vilket semesterersättning ingår, för kontraktsprostuppdraget under den tid som uppgiften fullgörs. Lönetillägget utbetalas samordnat med lön från församling/samfällighet.
3. § 6 tillförs:
När arbetsgivare samverkar i personalfrågor fullgör arbetstagare arbetsuppgifter inom ramen för arbetstidsmåttet.
Anmärkning
För arbetstagare med oreglerad arbetstid utgår ett funktionsrelaterat tillägg, som ska gälla från den tidpunkt då uppdraget ges.
4. § 13 mom. 2 ersätts med följande:
Domprost och kyrkoherde har med hänsyn till sina arbetsuppgifter oreglerad arbetstid. För arbetstagare med oreglerad arbetstid gäller inte arbetstidslagen, men den genomsnittliga arbetstiden bör utgöra 40 timmar per vecka.
Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd komminister och pastorsadjunkt ska vara i genomsnitt 40 timmar per vecka. Överenskommelse om oreglerad arbetstid kan träffas mellan arbetsgivare och komminister.
Anmärkning
Eventuell löneförändring i samband med förändring av arbetstid från reglerad till oreglerad ska gälla från tidpunkten för förändring. Det samma gäller vid förändring av arbetstid från oreglerad till reglerad enligt AB, varvid ett avdrag görs från den individuella månadslönen med det belopp som tidigare erhållits för den oreglerade arbetstiden. Har särskilt tillägg utgått för oreglerad arbetstid tas det bort.
Löneförändring ska gälla från tidpunkten för förändring.
Arbetstagare erhåller i genomsnitt två fridagar per vecka (veckofridag) och har därutöver per kalenderår rätt till tio (10) fridagar som kompensation för lätthelg- dagar.
Anmärkning
För arbetstagare som av annan anledning än semester har tjänstgjort under en del av året reduceras antalet fridagar i proportion till tjänstgöringens omfattning.
Fridagarna bör förläggas till minst en sön- eller helgdag per månad. Vid dessa tillfällen ska arbetsgivaren eftersträva att arbetstagaren erhåller fridygn lördag och söndag - s.k. dubbelfridygn.
Det sammanlagda antalet fridagar i följd får vara högst fyra (4) om arbetsgivaren inte medger annat. De tio (10) fridagar som utgör kompensation för lätthelg- dagar ska inplaneras och förläggas jämnt över kalenderåret.
Fridagarna kan endast tas ut som ledig tid. Om arbetstagaren har semester eller tjänstledighet på inplanerad fridag ska fridagen anses vara förbrukad genom semestern eller tjänstledigheten.
Anmärkning
Kyrkliga handlingar för icke församlingsbo ingår i arbetstiden.
5. § 20 gäller ej för arbetstagare med oreglerad arbetstid.
6. § 21 gäller ej för arbetstagare med oreglerad arbetstid.
7. § 22 gäller ej för arbetstagare med oreglerad arbetstid.
Anmärkningar
1. Lokalt kan parterna överenskomma att sådan ersättning skall utges.
2. Jourhavande präst/telefonsjälavård hanteras i särskild ordning.
8. § 23 gäller ej för arbetstagare med oreglerad arbetstid.
9. § 36 tillförs:
Arbetstagare är skyldig att bo i tjänstebostad om arbetsgivaren anvisar sådan. Undantag får medges om särskilda skäl finns. Xxxxx för tjänstebostad ska motsvara hyran för bostad som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdig. Hyra för lägenhetsyta större än 100 kvm beräknas ej. I hyran ingår kostnader för värme och varmvatten. Hyran för tjänstebostaden betalas genom avdrag på arbetstagarens lön. Om det inte går att göra avdrag betalar arbetstagaren hyran i efterskott.
Arbetstagaren svarar för skötsel av mindre trädgård som hör till tjänstebostaden.
Vid tjänstledighet för enskilda angelägenheter mer än tolv (12) månader ska ny överenskommelse träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare avseende bostadens storlek eller hyran för densamma alternativt att arbetstagaren lämnar tjänstebostaden.
Vid omplacering hos arbetsgivaren är arbetstagaren skyldig att lämna tjänstebostaden.
Anmärkning
Arbetsgivaren förbinder sig att fastställa den hyra som föreslås av Församlingsförbundet. Förslaget till hyressättning följer en bedömning utförd av fristående bostadskonsult eller motsvarande. Hyressättningen regleras enligt hyreslagen. MBL gäller inte. Församlingsförbundet informerar årligen den fackliga organisationen om principerna för hyressättningen.
Med trädgård av mindre storlek menas en trädgård runt tjänstebostaden bestående av ca 1000 kvm.
Skulle gällande tillämpning av skattelagstiftningen i rubricerad fråga ändras under avtalsperioden kan förhandlingar påkallas mellan de centrala parterna.
10. § 39 tillförs:
Om arbetsgivaren kräver att kaftan eller motsvarande ska användas tillhandahåller arbetsgivaren sådan.
11. § 38 tillförs:
För arbetstagare som är skyldig att flytta till tjänstebostad och/eller lämnar tjänstebostad vid omplacering eller pensionering svarar arbetsgivaren för transporten av bohaget.
Anmärkning
Vid flytt från tjänstebostad i samband med pensionering avses flytt till närmaste tätort med egentlig bostadsmarknad.
Arbetsgivaren svarar för upphandlingen av flyttningen och betalar till flyttfirman.
Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa lokalt kollektivavtal avseende kyrkoherdevikariat.
Anmärkning
Om lokalt kollektivavtal ej tecknas gäller reglerna om kyrkoherdevikariat i bil. 3, protokollsanteckningar
Ersättning för resa i tjänsten utgår enligt Bilersättningsavtalet, Bil 01. Ersättning utbetalas för resa från av arbetsgivaren fastställt tjänsteställe till förrättnings- stället. Arbetstagaren ska föra åkningsjournal enligt fastställt formulär. Vid resa med egen bil ska resans ändamål, ort, längd och eventuella medresande anges.
Vid resa med andra färdmedel ska kostnader styrkas.
Anmärkning
Åkningsjournalen ska lämnas in en gång per månad.
I samband med själavård ska besöksadress anges på ett sådant sätt att uppgift om individ inte röjs.
Istället för ersättning enligt BIL 01 kan, i tätort, inom församling/samfällighet ett åkningsanslag utges med högst 375 kronor per månad till präst för åkning i tjänsten. Åkningsanslaget disponeras utan redovisningsskyldighet.
Åkningsanslaget betalas ut månadsvis samtidigt med lönen. Vid hel ledighet under längre tid än 14 dagar i en följd ska anslaget för överskjutande tid inte beaktas.
Om åkningsanslaget ska betalas ut för del av kalendermånad ska åkningsanslag utges med belopp motsvarande åkningsanslaget delat med antalet kalenderdagar i månaden.
Arbetstagare som har åkningsanslag kan i undantagsfall välja annat färdmedel än allmänna kommunikationer. Ersättning från arbetsgivaren utgår endast då allmänna kommunikationer inte varit möjliga och lämpliga att använda.
Anmärkning
För tjänsteresa utanför församling/samfällighet kan den som har åkningsanslag erhålla reseersättning enligt Bil 01.
Övergångsbestämmelser för präst
1. Arbetstagare som 1999-12-31 har fullmakt behåller rättsverkan av den så länge nuvarande anställning består. Kyrkoherde och komminister behåller fullmaktens rättsverkan vid förflyttning i samband med indelningsändring (prop. 1998/99:38).
2. Utgår
3. Utgår
4. För sparade semesterdagar enligt AKT utgår inget semesterdagstillägg.
För sparade semesterdagar enligt ALFA utgår semesterdagstillägg enligt Kyrkans AB.
Arbetstagare födda 1959 eller tidigare behåller 35 semesterdagar så länge vederbörande kvarstår i den anställning som innehas per 1999-12-31 och som överförs till den nya organisationen 2000-01-01.
Arbetstagare födda 1960-1969 behåller 31 semesterdagar så länge vederbörande kvarstår i den anställning som innehas per 1999-12-31 och som överförs till den nya organisationen 2000-01-01.
Det år arbetstagaren fyller 50 år kvalificerar sig arbetstagaren för 32 semester- dagar.
Arbetstagare födda 1970 eller senare behåller 28 semesterdagar så länge vederbörande kvarstår i den anställning som innehas per 1999-12-31 och som överförs till den nya organisationen 2000-01-01.
Det år arbetstagaren fyller 40 år kvalificerar sig arbetstagaren för 31 semester- dagar. Det år arbetstagaren fyller 50 år kvalificerar sig arbetstagaren för 32 semesterdagar.
5. Beträffande de förmåner, som med stöd av ALFA, reglerats i lokala avtal gäller fr o m 2000-01-01 följande efter förhandling i respektive stift:
Tillsvidareanställd arbetstagare som 1999-12-31 har ett fast lönetillägg behåller det hos nuvarande arbetsgivare som ett fast lönetillägg även efter 2000-01-01 under den tid arbetsuppgiften fullgörs. Dock behålles ej fast lönetillägg för arbete på obekväm arbetstid.
Anmärkning
Med fast lönetillägg avses tillägg som utgår med samma belopp varje månad t.ex. kallortstillägg, språktillägg och kontraktsprosttillägg.
Särskilda bestämmelser för diakon
Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB
Anställningsform
1. § 4 tillförs:
Diakons tjänstgöring efter vigningen kan vara en introduktionsbefattning för nyvigd diakon. Denna tjänstgöring kan högst uppgå till 18 månader och ger inte någon företrädesrätt enligt 25 § LAS till fortsatt anställning efter detta.
Särskilda bestämmelser för kyrkomusiker
1. Dessa bestämmelser gäller för kyrkomusiker, vars huvuduppgift är orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för Svenska kyrkan, främjande av kyrkosången, fri musikundervisning med inriktning på Svenska kyrkans musikverksamhet samt vård av de orglar och andra instrument som finns hos församlingarna.
2. Arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal om annat.
3. För visstidsanställda arbetstagare vars arbetstid understiger 40 % av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden gäller endast punkt 5 b - c samt 6 b - c.
4. Organist ska ha avlagt organistexamen eller annan utbildning som prövas likvärdig. Kantor ska antingen ha avlagt kantorsexamen eller vara behörig att anställas som organist eller annan utbildning som prövas likvärdig.
Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB
5. § 4 tillförs:
Provanställning syftande till tillsvidareanställning
a) Arbetstagare som inte varit tillsvidareanställd enligt dessa bestämmelser eller motsvarande tidigare bestämmelser provanställs under de första tolv månaderna av anställningen.
b) Visstidsanställning för arbetstagare utan föreskriven utbildning övergår inte i tillsvidareanställning enligt 5 § 2 st. LAS och ger inte företräde enligt 25 § LAS till ny anställning (återanställning).
c) arbetstagare vars arbetstid understiger 40 % av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden får anställas för viss tid.
6. § 13 tillförs:
a) Veckoarbetstiden för heltidsanställd kyrkomusiker utgör 38 timmar och 15 minuter i genomsnitt per vecka enligt Kyrkans AB § 13 mom. 2 st. 2.
b) Arbetstagaren erhåller i genomsnitt minst två fridygn per vecka, därav minst en sön- eller helgdag per månad. Vid dessa tillfällen ska arbetsgivaren eftersträva att arbetstagaren erhåller fridygn lördag och söndag - s.k. dubbelfridygn. Vidare förläggs fridygnen så att arbetstagaren är helt tjänstgöringsfri under minst en av följande helger per år: nyår, påsk, pingst, midsommar eller jul. Arbetsgivaren ska eftersträva att denna ledighet växlar mellan helgerna.
Anmärkning
Om arbetsgivaren och arbetstagaren är överens kan även Allhelgonahelgen ingå enligt ovan.
c) För deltidsanställd arbetstagare, bör arbetsgivaren eftersträva att arbetstiden koncentreras till färre dagar, för att möjliggöra fler fridagar.
7. Utifrån verksamhetens krav och arbetstagarens behov träffas överenskommelse med företrädare för arbetstagarorganisationen om den andel av arbetstiden som utgörs av förtroendearbetstid.
Efter sådan överenskommelse förläggs återstående arbetstid enligt AB 08 § 13 mom. 5. I denna tid ingår tid för kompetensutveckling och utvecklingsarbete som fastställs lokalt.
Kan överenskommelse ej träffas om sådan andel utgör förtroendearbetstiden 30
% av den ordinarie arbetstiden.
Anmärkning
Inom den schemalagda arbetstiden avsätts och samlas tid för kompetensutveckling och utvecklingsarbete utifrån riktmärket 100 timmar per heltidsanställd och kalenderår.
Denna tid fördelas mellan arbetstagarna.
Till kompetensutveckling och utvecklingsarbete räknas enskild och kollektiv fortbildning, organisations-, verksamhets- och arbetslagsutveckling, utvecklingssamtal och liknande aktiviteter.
Tid som avsatts för kompetensutveckling och utvecklingsarbete förutsättes användas till detta.
8. Avsikten med övergång från instruktion till schemalagd arbetstid är inte att sysselsättningsgraden ska minskas till följd av övergången till schemalagd arbetstid.
9. § 20 gäller ej förtroendearbetstid
10. § 24 tillförs:
Färdtidsersättning utges ej för tid mellan kl. 08.00 och 17.00 måndag-fredag, såvida tiden ej infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.
11. § 21 gäller ej förtroendearbetstid.
12. § 23 gäller ej förtroendearbetstid.
13. Församlingens beslut om behörighet enligt 34 kap. 15 § kyrkoordningen får överklagas hos domkapitlet i enlighet med 58 kap. 1 och 3 §§ kyrkoordningen.
14. För kyrkomusiker med konstitutorial eller fullmakt gäller övergångs- bestämmelser från 1990-06-05 bilaga 2.
15. För skolkantor som har fullmakt/konstitutorial eller förordnande som jämställs med konstitutorial, tillkommer det de lokala parterna att överens- komma om eventuellt erforderliga anpassningar med hänsyn till skolkantorernas särskilda arbetsförhållanden.
Utvecklingsdokument
Kyrkomusiken i trossamfundet Svenska kyrkan
Syftet med detta utvecklingsdokument är att tillhandahålla ett användbart instrument för att underlätta relationen arbetsgivare – arbetstagare och samtidigt inspirera till fortsatt utveckling av kyrkomusiken i församlingslivet.
Arbetsgivare och arbetstagare visar med detta dokument, att man gemensamt vill ta ansvar för denna utveckling.
Kyrkomusiken i Sverige är i ett internationellt perspektiv av mycket hög standard.
Kyrkomusiken är mycket betydelsefull för många, vilket bl.a. kyrkomusik- utredningen 2004 visar, och vänder sig till alla människor.
Kyrkomusiken bidrar därigenom till att kyrkan såväl behåller som nyrekryterar medlemmar, vilket ytterst är en förutsättning för Svenska kyrkans överlevnad.
Kyrkomusikern har i arbetslaget en särskild kompetens som ska tas tillvara i samarbetet med övriga anställda.
För bästa möjliga utveckling av verksamheten är det av stor vikt att kyrkomusikerna får ägna en så stor del som möjligt av sin tid åt att musicera. Det är i vår tid viktigt att finna nya gudstjänstformer, och i detta arbete är det mycket betydelsefullt att kyrkomusikern har del och tar del i ansvaret tillsammans med präst och andra medarbetare.
Viktigt är också att kyrkomusikern ges stor delaktighet i utformningen av kyrkliga handlingar och på ett tidigt stadium involveras i förberedelserna, t ex vid det första mötet med ett sorgehus.
Kyrkomusikern är som körledare ansvarig för den största frivilliggruppen i kyrkan. I ett allt mer sekulariserat samhälle och med ett oändligt utbud av aktiveter för barn, ungdomar och vuxna blir det dock på många håll allt svårare att rekrytera sångare till dessa grupper. Detta är ett viktigt församlingsarbete, och kyrkomusikern måste därför i församlingen och arbetslaget ges allt stöd som hon/han behöver i denna uppgift. Ofta finns det behov av stöd i form av medhjälpare och samverkan med andra personer i arbetslaget, inte minst i stora barnkörgrupper.
Utvecklingsarbete och kompetensutveckling
Utvecklingen inom kyrka och samhälle förutsätter ständigt ny kunskap, och kyrkomusikerns vidareutbildning, fortbildning och kompetensutveckling är därför mycket viktig. För att inte stagnera i musikalisk kompetens krävs att en stor del av avsatt tid för kompetensutveckling läggs på musik.
Kyrkomusikern bör ges möjlighet och uppmuntras att profilera sig inom sitt yrkesområde, och församlingarna bör på ett mer medvetet sätt rekrytera rätt musiker efter församlingens behov.
Som körledare är kyrkomusikern ofta ledare för stora körgrupper. Detta måste särskilt uppmärksammas genom utbildning och stöd. Därför är det viktigt att fortbildning även sker i ledarskap och social kompetens. Tid för kompetens- utveckling och utvecklingsarbete bör i utvecklingssamtal diskuteras, planeras och utvärderas. I utvecklingssamtalet skall också detta utvecklingsdokument, kopplat till den aktuella situationen i församlingen belysas.
Kyrkans musik präglas av både tradition och förnyelse. Ansvaret för nyskapande av kyrkomusik ligger bl a på den lokala församlingen. Där särskild fallenhet för komponerande och arrangerande finns bör utrymme för nyskapande ges. Detta är förstås en stor rikedom för församlingen, och beställningar av ny kyrkomusik bör uppmuntras både av församlingarna lokalt och av kyrkan i övrigt.
Den fysiska arbetsmiljön är i nuläget på de flesta håll inget stort problem. Regelverket är tydligt och lätt att följa. Den psykosociala arbetsmiljön är mer svårhanterlig. Arbetsgivare och arbetstagare måste gemensamt verka för förbättringar inom detta område.
Möjlighet till handledning bör finnas för alla kyrkomusiker.
För att rekrytera nya kyrkomusiker krävs nya arbets- och samarbetsformer vad gäller fri musikundervisning. Bl a bör möjligheter till församlingsgräns- överskridande samarbete prövas, t ex kan en duktig orgelpedagog, en skicklig gospelkörledare osv erbjudas uppgifter över församlingsgränserna. Med på många håll vikande kommunala satsningar på musikutbildning för barn och ungdom, blir kyrkans egna insatser på detta område desto viktigare.
I samband med anställning av ny kyrkomusiker måste behörighetsregler upprätthållas och meritvärdering ske på ett tillfredsställande sätt i församlingen.
Vid anställning av nyutbildad organist/kantor utses i normalfallet en ansvarig person för att fullgöra viss handledning.
Handledaren skall om möjligt vara en kyrkomusiker i församlingen eller kontraktet. Villkoren för handledaren måste klarläggas av parterna under avtalsperioden, och adekvat utbildning för uppgiften är nödvändig.
Det är viktigt för en framgångsrik musikverksamhet att behålla äldre kyrkomusiker med stor erfarenhet och stort kunnande tills de av åldersskäl går i pension. Ett gemensamt partsarbete bör här ske för att hitta intressanta och stimulerande uppgifter för denna grupp av musiker. Som exempel kan nämnas den ovan angivna uppgiften som handledare för nyutbildad kyrkomusiker.
Kyrkomusiken har hittills överlag haft goda ekonomiska förutsättningar och nödvändiga medel har ställts till förfogande. Antalet kyrkotillhöriga kommer i framtiden att bestämma kyrkans ekonomi, och ett troligt minskande medlemstal innebär minskade resurser. Dock är det viktigt med tanke på kyrkomusikens betydelse (se ovan) att sträva efter att behålla resurserna för kyrkomusiken.
Medel måste då finnas för körernas verksamhet inklusive inköp av notmaterial, och likaså måste det finnas pengar till församlingens instrument, akustiska såväl som digitala, både för nyinvesteringar och underhåll. För kyrkans konsertanta verksamhet bör i linje med vad musikutredningen visade hösten 2004 ansvaret i ekonomiskt avseende också tas av samhället i ökande grad.
Faktorer för ett framgångsrikt kyrkomusikaliskt arbete
Det finns många olika faktorer som lett till den mångsidiga och framgångsrika kyrkomusikaliska verksamhet som finns idag. En viktig faktor är, att kyrkomusikerna i hög grad delar samma visioner och mål. Bred kompetens, målinriktat arbete med hög kvalitet och ett positivt arbetsklimat är faktorer som bidrar till ett mångsidigt och framgångsrikt arbete. Dock saknas nästan helt forskningskunskaper om vad som är specifika framgångsfaktorer på det kyrkomusikaliska området. Parterna avser att var för sig och tillsammans verka för att kunskaper om vad som påverkar ett framgångsrikt kyrkomusikaliskt arbete utvecklas och förbättras.
Partsgemensamma kommentarer till avtal för kyrkomusiker
Kyrkomusikernas arbetstidsavtal har skapats med hänsyn till de förutsättningar som yrket kräver. Parterna är överens om att arbetstidsregleringen utformats så att den stödjer verksamhetens resultat.
De centrala parterna vill i följande kommentarer peka på de möjligheter avtalet ger för att finna arbetstidslösningar som kan anpassas till de olika förhållanden som finns bland kyrkans arbetsgivare.
Kyrkomusikernas ordinarie arbetstid kan antingen förläggas med en del avsatt som förtroendearbetstid eller hanteras genom lokala kollektivavtal, ofta utan förläggning av arbetstiden.
Förläggning av arbetstid
Som huvudregel gäller att ordinarie arbetstid förläggs enligt Kyrkans AB § 13 mom 5 och Särskilda bestämmelser för kyrkomusiker punkt 7. I samband därmed görs överenskommelse med företrädare för arbetstagarorganisationen om den andel av den genomsnittliga veckoarbetstiden som utgörs av förtroendearbetstid. Efter överenskommelsen förläggs, på sedvanligt sätt, den genomsnittliga arbetstid som återstår.
Kan överenskommelse inte träffas gäller att förtroendearbetstiden omfattar 30 % av den genomsnittliga veckoarbetstiden. I dessa fall kan således 70 % av den totala arbetstiden förläggas.
Arbetstidsförläggning för kyrkomusiker innebär att sedvanlig förläggning tillämpas. Av den tid som förläggs finns inga avvikelser från vad som gäller i förhållande till andra arbetstagargrupper. All förläggningsbar tid skall förläggas med hänsyn till begränsningsperioder.
Det är själva arbetstiden, inte arbetsuppgifterna, som förläggs. Reglerna om övertid och förskjutning av arbetstid tillämpas också som för andra arbetstagare med förlagd arbetstid.
De lokala parterna kan sluta kollektivavtal om längre begränsningsperiod än 16 veckor. Enligt Kyrkans AB § 13 mom 7 kan t ex kan hela kalenderåret utgöra begränsningsperiod. Detta kan innebära att arbetstiden kan vara längre under en del av året med motsvarande kortare arbetstid under resterande del av året. Tid för körövningar t ex förläggs enbart under den period som verksamheten pågår. Tid som avsatts och som inte tagits i anspråk under året får anses som förbrukad
om inte lokal överenskommelse träffats mellan arbetsgivaren och kyrkomusikern om annat.
Före beslut om arbetstidsförläggning bör samråd ske med berörd kyrkomusiker. Härvid bör också göras klart vad som gäller vid tillfälliga ändringar av övningstiden och andra hastigt uppkomna situationer.
För musikgudstjänster och konsertverksamhet kan givetvis repetitioner och själva musikgudstjänsten eller konserten förläggas liksom en del av förberedelsetiden. Det kan vara svårt att förlägga delar av förberedelsearbetet med hänsyn till instrumentalister, sångsolister, övningslokal/uppvärmd kyrka m m.
Kyrkliga handlingar för icke församlingsbo ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna och medför ingen rätt till särskild ersättning.
För arbetstagare vars arbetstid understiger 40 % av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden gäller Xxxxxxx AB:s bestämmelser om arbetstidens omfattning vilket innebär att om en visstidsanställning fullgörs under period när inga helgdagar ingår, räknas veckoarbetstiden på 40 timmar.
Förtroendearbetstid
Den tid som inte är förlagd, förtroendearbetstiden, används i huvudsak som övningstid och till övrigt enskilt förberedelsearbete. Även andra arbetsuppgifter som rör kontakter med instrumentalister, sångsolister, körmedlemmar etc kan fullgöras under denna tid.
Under förtroendearbetstiden har arbetstagaren, med hänsyn till sina arbetsuppgifter, att själv disponera sin arbetstid. De arbetsuppgifter som fullgörs under förtroendearbetstiden ansvarar arbetstagaren själv för. För denna tid utges inte övertids- eller OB-ersättning såvida inte arbetsgivaren finner skäl medge det. OB-ersättning kan exempelvis betalas då kyrkomusikern behöver förlägga övningar till lördagar/söndagar för att kyrkan är ouppvärmd vanliga veckodagar. Samma gäller då övningsarbete förläggs till lördag/söndag pga. tredje man, dvs. själva övningstiden inte kan bestämmas av musikern. I de fall förläggningsbar tid inte förläggs, t ex del av förberedelsetid till musikgudstjänster eller konserter utgörs den i stället av förtroendearbetstid.
Om en kyrkomusiker har ansvar för en orgel med fler än tre rörverk eller det i anställningen ingår att handha skötsel och stämning av andra instrument som cembalo, piano, digitala instrument m m ska arbetstid för detta avsättas.
Kompensation för övertidsarbete m m
Under förutsättning att övertidsarbete beordrats på förhand eller i efterhand godkänts av arbetsgivaren utges kompensation enligt Kyrkans AB § 20 för tid utöver den förlagda tiden. Förtroendearbetstiden ger inte rätt till övertidskompensation.
Instruktioner enligt tidigare avtal
Instruktioner enligt äldre avtal upphör att gälla när arbetstiden förläggs enligt huvudregeln. Den nuvarande sysselsättningsgraden ändras inte till följd av övergången.
Lokala kollektivavtal om annat
Vid sidan om avtalets huvudregel om arbetstidsförläggning finns möjligheten till lokala kollektivavtal om andra bestämmelser.
Vanligen innefattar dessa bestämmelser att arbetstiden inte förläggs på traditionellt sätt. Detta kan exempelvis ske genom lokala avtal med antalet kyrkomusikaliska arbetsuppgifter angivna, så kallad instruktion, eller utan angivna arbetsuppgifter. Det senare fallet förutsätter avlösning av övertidsersättning m m samt kan endast göras med heltidsanställd arbetstagare. Ett sådant lokalt avtal innefattar en tidsbegränsad eller uppsägningsbar överenskommelse.
Andra exempel på lokal arbetstidsöverenskommelse är årsarbetstid eller flexibel arbetstid.
För kyrkomusiker med särskild kompetens och skicklighet inom delar av verksamhetsområdet, som normalt inte ingår i anställningen, t ex solosång, kan arbetsuppgiften vägas in i den individuella och differentierade lönesättningen eller ersättas per tillfälle av arbetsgivaren. Solosång är emellertid ett frivilligt åtagande.
Särskilda bestämmelser för kyrkvaktmästare, kyrkogårdsvaktmästare, krematoriepersonal samt städpersonal
Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB
§ 13 tillförs:
a) Den ordinarie arbetstiden får i normalfallet inte överstiga 9 timmar per dag.
b) Arbetstagare erhåller minst två fridygn i genomsnitt per vecka, därav minst en sammanhängande lördag och söndag per månad. Xxxxxxxxx förläggs så att arbetstagaren är helt tjänstgöringsfri under minst en av följande helger: nyår, påsk, pingst, midsommar eller jul.
Parterna lokalt kan vid förhandling komma överens om avvikelser från dessa bestämmelser.
Arbetskläder (kyrkvaktmästare, kyrkogårdsvaktmästare och krematoriepersonal)
Till arbetstagare, anställd tillsvidare, som återkommande tjänstgör vid gudstjänster och kyrkliga handlingar tillhandahålls mörk klädsel och överrock/kappa i erforderlig utsträckning.
Parterna lokalt kan vid förhandling komma överens om annat.
Till arbetstagare med städarbetsuppgifter tillhandahålls skyddande arbetsklädsel.
Särskilda bestämmelser för betingsarbetande kyrkvaktmästare, kyrkogårdsvaktmästare m.fl. (löneformulär)
1. Med kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare avses arbetstagare anställd att svara för skötsel, drift och underhåll av kyrkogård, fastigheter, kyrkor samt biträda vid gudstjänster och kyrkliga handlingar m.m. Arbetstagare är skyldig att utföra både inne- och utearbete.
2. Med församlingsvärd/-värdinna avses arbetstagare som vid församlingshem/- gård huvudsakligen svarar för t.ex. uthyrning av lokaler samt serveringsservice, städning, inventarier och tillbehör, uppvärmning och allmän tillsyn av fastigheten. Även vissa utearbeten kan ingå i arbetsuppgifterna.
Särskilda bestämmelser till Kyrkans AB
3. § 13 mom. 2 ersätts med följande:
Ordinarie arbetstid fastställs i löneformulär och ska för heltidsanställd utgöra
2.000 timmar per år.
Vid fastställandet av årsarbetstiden ska under kalenderåret förekommande arbetsuppgifter medräknas, med undantag för sådana som beräknas infalla under fridygn.
Ordinarie arbetstid ska förläggas mellan kl. 06.00 och 22.00. Dock ska arbetstagare mellan kl. 22.00 och 06.00 utföra erforderligt eldningsarbete samt gårds- och gaturenhållning.
4. Arbetstagare erhåller två fridygn i genomsnitt per vecka, därav minst en sammanhängande lördag och söndag per månad. Xxxxxxxxx förläggs så att arbetstagaren är helt tjänstgöringsfri under minst en av följande helger: nyår, påsk, pingst, midsommar eller jul.
Anmärkningar
1. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan vid lokal förhandling komma överens om avvikelser från dessa bestämmelser.
2. Xxxxxx föreligger ej att förlägga veckovilan t.ex. i början av den ena sjudagarsperioden och i slutet av den andra.
5. § 27 mom. 15 tillförs:
I löpande semesterlön ska även ingå förekommande schabloniserat tillägg för obekväm arbetstid enligt punkt 7 nedan.
6. § 20 ersätts med:
a) För extra arbetsuppgifter enligt punkt 10 nedan som arbetstagare beordras utföra utges kompensation med 120 % av 1/165 av månadslönen för heltidsanställd.
b) För extra arbetsuppgifter enligt punkt 10 nedan som arbetstagare beordras utföra vardagar, mellan kl. 19.00 och 22.00 (ej fridygn, eller dag före söndag och helgdag), utges kompensation med 180 % av 1/165 av månadslönen för heltidsanställd.
Ersättning utges för minst en timme.
c) För extra arbetsuppgifter enligt punkt 10 nedan som arbetstagare beordras utföra under fridygn, dag före sön- eller helgdag, söndagar och helgdagar eller eljest mellan 22.00 och 06.00 utges kompensation med 240 % av 1/165 av månadslönen för heltidsanställd.
Ersättning utges för minst två timmar.
Anmärkning
För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen.
7. § 21 ersätts med:
7.1 Arbetstagare, som under nedan angivna tider utför ordinarie arbetsuppgifter enligt punkt 9 nedan, erhåller tillägg för obekväm arbetstid med belopp som framgår av beloppsbilaga.
a) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på söndag eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.
b) Tid från kl. 16.00 till kl. 22.00 vardag – ej lördag – närmast före trettondag jul, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller Alla Helgons dag.
c) Tid från kl. 22.00 till kl. 24.00 och från kl. 00.00 till kl. 06.00 vardag.
d) Tid från kl. 19.00 till kl. 22.00 vardag närmast före lördag.
I samband med fastställande av tidsåtgången för ordinarie arbetsuppgifter enligt punkterna 9-13 nedan framräknas tillägget genom att det antal arbetstimmar, som beräknas infalla under ovanstående tider, multipliceras med belopp som framgår av beloppsbilaga. Det framräknade beloppet utbetalas med 1/12 varje månad som ett tillägg till månadslönen.
Anmärkning
Sammanräknad o-tilläggstid per år avrundas till hela timmar.
7.2 Utöver ovan nämnda belopp utges för under nedan angivna tider utförda ordinarie arbetsuppgifter enligt punkt 9 nedan ett extra tillägg för obekväm arbetstid vid storhelger per fullgjord arbetstimme med belopp som framgår av beloppsbilaga.
Obekväm arbetstid vid storhelger
a) Tid från kl. 18.00 på dag före långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk.
b) Tid från kl. 18.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.
7.3 För extra arbetsuppgifter enligt punkt 10 nedan utgår ej o-tillägg.
8. Normalinstruktion för kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare gäller för arbetstagare med upprättat löneformulär dock enbart i den omfattning som följer av formuläret.
9. Med ordinarie arbetsuppgifter avses de i löneformuläret angivna arbetsuppgifterna.
00.Xxx extra arbetsuppgifter avses. de arbetsuppgifter som inte finns angivna i löneformuläret. Extra arbetsuppgifter omfattas inte av arbetstidslagens bestämmelser om övertid och/eller mertid.
11.Tidsåtgången för ordinarie arbetsuppgifter fastställs med ledning av tidlista för kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare eller efter uppskattning.
Anmärkning
Angiven tidlista ska jämväl tillämpas vid beräkning av tidsåtgången för sådana arbetsuppgifter, som inte är att hänföra till arbetstagarens ordinarie arbetsuppgifter.
12.Fastställandet av tidsåtgången för ordinarie arbetsuppgifter sker vid förhandlingar. Om endera parten så påkallar, ska gemensam uppmätning ske och tidsåtgången fastställas med ledning av tidlistan. Den av de centrala parterna utarbetade blanketten för fastställande av tidsåtgång ska användas.
Förhandlingsregler vid upprättande av löneformulär
13.Vid upprättande av löneformulär samt ändringar i eller tillägg till befintliga löneformulär ska ”Förhandlingsregler vid upprättande av löneformulär” följas.
Lönebestämmelser m.m. för timavlönad betingsarbetande kyrkvaktmästare och/eller kyrkogårdsvaktmästare
14.Arbetstagare erhåller lön per år som beräknas med tillämpning av löneavtalets bestämmelser.
15.Ordinarie arbetstid ska fastställas i löneformulär.
Vid fastställandet av årsarbetstiden ska under kalenderåret förekommande arbetsuppgifter medräknas, med undantag för sådana som beräknas infalla under fridygn.
Ordinarie arbetstid ska förläggas mellan kl. 06.00 och 22.00. Dock ska arbetstagare mellan kl. 22.00 och 06.00 utföra erforderligt eldningsarbete samt gårds- och gaturenhållning.
16.Arbetstagare erhåller minst två fridygn per vecka, därav minst en sammanhängande lördag/ och söndag per månad. Xxxxxxxxx förläggs så att arbetstagaren är helt tjänstgöringsfri under minst en av följande helger: nyår, påsk, pingst, midsommar eller jul.
Anmärkning
Vid de tillfällen då fridygn förläggs till söndag eller helgdag ska eftersträvas att arbetstagare erhåller dubbelfridygn (t.ex. lördag och söndag). Även i övrigt ska eftersträvas att arbetstagare erhåller två fridygn per vecka.
17.Antalet semesterdagar beräknas enligt semesterlagen. Vid beräkning av semesterlön och semesterersättning utges ersättning som för arbetstagare med fast kontant lön. I löpande semesterlön ska även ingå schabloniserat tillägg för obekväm arbetstid beräknat enligt punkt 7.1 ovan.
18.1 För extra arbetsuppgifter enligt punkt 10 ovan som arbetstagare beordras utföra utges kompensation med 120 % av timlönen.
18.2 För extra arbetsuppgifter enligt punkt 10 ovan som arbetstagare beordras utföra vardagar, mellan kl. 19.00 och 22.00 (ej fridygn eller dag före söndag och helgdag) utges kompensation med 180 % av timlönen.
Ersättning utges för minst en timme.
18.3 För extra arbetsuppgifter enligt punkt 10 ovan som arbetstagare beordras utföra under fridygn, dag före sön- eller helgdag, söndagar och helgdagar eller eljest mellan kl. 22.00 och 06.00 utges kompensation med 240 % av timlönen.
Ersättning utges för minst två timmar.
19. Arbetstagare erhåller tillägg för obekväm arbetstid enligt de närmare föreskrifter som gäller för hel- och deltidsanställda arbetstagare enligt punkt 7 ovan.
20. Vad som angivits ovan under övriga specialbestämmelser punkterna 8-13 för hel- och deltidsanställda arbetstagare ska även gälla timavlönade arbetstagare.
Förhandlingsregler vid upprättande av löneformulär
Fastställande av antal skötseltillfällen
Förhandlingar förs enligt medbestämmandelagen (MBL) 11-14 §§ och med tillämpning av de tidsfrister som framgår av Kommunalt Huvudavtal (KHA) § 7.
Förhandlingar förs under ömsesidig fredsplikt. Kan inte enighet uppnås vid lokala förhandlingar kan förnyade förhandlingar med central medverkan påkallas.
Anmärkningar
I de fall årsarbetstiden i mindre omfattning över- och understiger den för heltidsanställning erforderliga årsarbetstiden gäller följande:
a) Då årsarbetstiden understiger den för heltidsanställning erforderliga årsarbetstiden, kan arbetsuppgifterna utfyllas till det antal timmar, som anges i punkt 3 i särskilda bestämmelser.
b) Då årsarbetstiden överstiger den för heltidsanställning erforderliga årsarbetstiden kan arbetstagaren åläggas fullgöra även den överskjutande tiden. Sådan tid ersätts med timlön enligt punkt 6 a i särskilda bestämmelser.
Ändringar i och tillägg till löneformulär
Under avtalsperioden kan efter förhandlingar, med iakttagande av avtalets bestämmelser, ändringar i och tillägg till löneformulär göras om någon av följande förutsättningar är uppfyllda.
1. Omläggning av arbetsområde
2. Arbetsuppgifter har tillkommit eller bortfallit.
Anmärkning
Justering görs enbart avseende de förändringar som har inträffat.
3. Byte av tjänsteinnehavare.
4. De ekonomiska förutsättningarna för verksamheten har förändrats.
Anmärkningar
1. Förhandlingar som upptas med stöd av punkt 3 i särskilda bestämmelser förs med centrala parters medverkan.
2. Undertecknande av löneformulär kan göras av de lokala parterna.
Betingsarbetande kyrkvaktmästare, kyrkogårdsvaktmästare m.fl. (löneformulär)
Beloppsbilaga
t. o. m. 2009-03-31 | fr. o. m. 2009-04-01 | |
1. Tillägg för obekväm arbetstid (punkt 7.1) | ||
Kronor per timme | 36:20 | 40:20 |
2. Tillägg för obekväm arbetstid (punkt 7.2) | ||
Kronor per arbetstimme | 43:00 | 47:70 |
Normalinstruktion för kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare
Normalinstruktion tillämpas för betingsarbetande kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare. Det åligger arbetstagare att i den omfattning det föreskrivits i löneformulär svara för de arbetsuppgifter som framgår nedan. Arbetsuppgifterna ska i förekommande fall utföras med beaktande av Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS.
1. Regelbundet återkommande städning och storstädning utförs i den omfattning arbetsgivaren föreskriver och enligt gällande arbetsinstruktioner i tidlista. Vid städningen tas hänsyn till de särskilda inventarier som kan finnas i församlingens vård. När storstädning sker, kan putsning av ljuskronor, kandelabrar, andra prydnadsföremål av metall samt kyrksilver m.m. tillkomma. Speciellt ömtåliga textilier och inventarier behandlas endast enligt anvisningar i varje särskilt fall.
2. För gravgrävning och återfyllning gäller att arbetstagaren svarar för alla de arbetsuppgifter som hänger samman med detta, inklusive klädande av grav i den omfattning som arbetsgivaren bestämmer. Gällande arbetsmiljöbestämmelser och begravningslagstiftning ska följas.
3-11. Det yttre arbetsområdet på kyrkogården och vid övriga fastigheter som är fastställt i löneformulär enligt skötselstandard ska hållas fria från papper, löv och annat avfall och hållas i prydligt skick. Gångar och planer ska hållas fria från gräs och ogräs, gräskanter kantskäras och kantklippas.
Gräsmattor, häckar och buskar ska klippas och rensas vid behov. Befintliga planteringar ska skötas på bästa sätt med hänsyn till växtbeståndet.
Grusgångar och grusplaner krattas enligt anvisningar. Vattning utförs i mån av behov. Papperskorgar och sopbehållare töms. På vintern utförs erforderlig snörenhållning och sandning. Istappar från byggnader ska tas bort.
12. Skötsel av gravar berör endast sådana för vilka arbetsgivaren åtagit sig vården och underhållet. I arbetsuppgifterna ingår putsning, renhållning, klippning, krattning, vattning, vintertäckning mm i den omfattning som fastställts i löneformulär.
Beträffande gravarna i övrigt ska arbetstagaren lämna uppgift till arbetsgivaren om gravar som vansköts.
13. Vid gudstjänster och kyrkliga handlingar eller annars när byggnaderna används åligger det arbetstagaren bl.a. att lämna allmänheten erforderlig
hjälp och anvisningar, anslå, psalmnummer, vara tillgänglig för och efter önskemål biträda tjänstgörande präst, se till att friskt dricksvatten finns på därför avsedda platser.
Vaktmästaren ska vid behov vara behjälplig med att flytta kistan från bisättningslokalen till den lokal där begravningen ska äga rum. I mån av behov ska arbetstagaren även utföra andra praktiska arbetsuppgifter, medverka vid kollektupptagning m.m.
Arbetstagaren ska byta om till mörk klädsel om arbetsgivaren kräver det.
Klockringning utförs i samband med gudstjänst, annan andaktsstund, på lördags- och helgdagsaftnar samt vid dödsfall och begravning enligt de anvisningar som lämnas av arbetsgivaren och på sätt som framgår av skriftliga instruktioner. I förekommande fall ska tornluckor öppnas och stängas på lämpliga tider.
14. För arbete med fastighetsskötsel gäller att vaktmästaren skaffar sig god kännedom om fastigheten och funktionen på samtliga installationer inom arbetsplatsen samt ha tillgång till byggnadens samtliga drift- och skötselinstruktioner samt ritningar som tillhör. fastigheten/fastigheterna.
Med allmän tillsyn över fastigheterna avses de arbetsuppgifter som hänger samman med inspektion, övervakning och kontroll av fastigheterna. Såväl inom- som utomhus ska god ordning råda.
I arbetsmomentet ingår bl.a. allmän tillsyn, el-, vvs- och ventilationsarbeten.
15. Övriga arbetsuppgifter avser sådana arbetsuppgifter som till sin karaktär är vaktmästarsysslor, men som inte kan hänföras till de olika momenten. Dessa arbetsuppgifter kan komma ifråga med viss periodicitet eller en gång årligen, t.ex. att sätta ut och ta in parksoffor, sätta upp och ta ner julgranar och björkar.
I arbetsmomentet ingår vidare att utföra erforderligt arbete i samband med lokalupplåtelse för särskilt ändamål, t ex sammanträden och konserter, samt ombesörja övriga arbetsuppgifter för tillsyn, underhåll, skötsel och service samt följa arbetsledningens anvisningar.
I övrigt ska arbetstagaren fullgöra de arbetsuppgifter som åläggs av överordnad.
Tidlista för kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare
Samtliga tider som anges i tidlistan omfattar de förutsättningar som anges under respektive moment.
Arbetsgivaren fastställer med iakttagande av Kyrkans AB, bilaga P Särskilda bestämmelser för betingsarbetande kyrkvaktmästare, kyrkogårdsvaktmästare m.fl. (löneformulär), vilka arbetsuppgifter arbetstagaren ska utföra och i förekommande fall hur många gånger per år en viss arbetsuppgift ska utföras. Befattningsrelaterad utbildning avser bl a kompetensutveckling för att arbetstagaren ska klara av nya arbetsuppgifter. Tidsberäkning för dessa arbetsuppgifter fastställs under punkt 14 nedan.
Gångtid och, transporter inom arbetsområdet samt bortforsling av avfall till uppsamlingsställe inom eller i nära anslutning till arbetsområdet ingår i de. tider som anges i tidlistan. Likaså ingår i de angivna tiderna att hålla maskiner, material och redskap i vårdat skick.
De angivna frekvenserna för arbetsuppgifterna är avsedda som vägledning. Klimatiska förhållanden, jordarter m fl faktorer har givetvis beaktats.
Arbetsuppgifterna ska utföras i enlighet med Arbetsmiljöverkets
författningssamling AFS.
Tidsåtgång för städning fastställs uppskattningsvis eller enligt särskild tidlista (se underbilaga A).
Anmärkning
Löneformulär ska innehålla uppgift om byggnaders storlek (yta) även om uppskattad tidsåtgång används.
Vid beräkning av tidsåtgång för gravgrävning ska det genomsnittliga antalet gravöppningar per år under de senaste fem åren vara normerande.
I angivna tider ingår alla förekommande arbeten i samband med gravöppning, återfyllning och iordningställande av grav efter gravöppning. Undantaget arbete är sprängningsarbete, onormal vattenlänsning samt återmontering av gravöverbyggnad såsom ramar, staket eller större gravvårdar.
I tidlistan angivna tider avser endast den tid som ska ingå i löneformuläret. I de fall gravgrävning inräknas i två löneformulär erhåller medhjälpare i normalfallet 50 % av nedan angivna tider.
Vid maskinell grävning förutsätts att arbetet ska utföras med mindre grävmaskin.
Arbetet ska utföras med beaktande av begravningslagstiftningen, arbetsmiljöbestämmelser och eventuellt lokalt reglemente för begravningsverksamheten.
Tidsåtgång maskinell gravgrävning
Gravdjup | Lättgrävd mark | Svårgrävd mark |
Enkelt | 8,0 tim per grav | 9,0 tim per grav |
Dubbelt | 9,0 tim per grav | 10,0 tim per grav |
Tredubbelt | Tidsåtgång fastställs i samband med upprättande av löneformulär | |
I de fall återfyllning sker manuellt utgår ett tidstillägg på 1,0 timme per grav.
Vid maskinell gravgrävning avses med svårgrävd mark: Xxxx med stor jordsten, rinnsand, torrskorpelera, våt lera, pinnmo eller liknande.
Tidsåtgång manuell gravgrävning
Gravdjup | Lättgrävd mark | Svårgrävd mark |
Enkelt | 11,0 tim per grav | 12,0 tim per grav |
Dubbelt | 13,0 tim per grav | 14,0 tim per grav |
Vid xxxxxxx gravgrävning avses med svårgrävd mark torrskorpelera, våt lera
och pinnmo.
För de gravar som beräknas bli grävda med tjältiningsutrustning utgår tidstillägg på lägst 1,0 timme per grav.
2.1.2 Snöröjning i samband med gravgrävning
För gravar som grävs under vinterperioden utgår tidstillägg för den totala snöröjningstiden.
2.1.3 Sprängningsarbeten och gravöverbyggnader
Vid sprängningsarbete, onormal vattenlänsning samt återmontering av gravöverbyggnader, såsom, gravramar, staket eller stora gravvårdar utgår tillägg som fastställs i varje särskilt fall.
2.2 Gravgrävning, gravsättning av urna och aska i minneslund
I angivna tider ingår alla förekommande arbeten i samband med gravöppning, återfyllning och iordningställande av grav.
I tiden för urngravgrävning ingår även tid för grävning i tjälad mark. I tiden för gravgrävning i minneslund ingår gravsättning av aska.
Tidsåtgång, grävning av urngrav eller för aska i minneslund
Tid per grav | |
Gravgrävning av urngrav | 1,3 tim per grav |
Gravgrävning i minneslund | 0,8 tim per grav |
3.1 Slåtter med gräsröjare och lie
I angivna tider ingår alla arbeten som sammanhänger med slåtter med gräsröjare eller slåtter med lie inklusive uppsamling.
Tid per 100 m2 | |
Slåtter med lie/gräsröjare | 0,60 tim per gång |
I angivna tider ingår alla förekommande arbeten som sammanhänger med
gräsklippning med motorgräsklippare inklusive eventuell uppsamling.
Vid beräkning av tid för klippning av gräsytor mellan gravar inmäts gravfältets hela gräsyta.
Frekvens: 10-23 gånger per år.
Tidsåtgång vid motorgräsklippning
Tid per 100 m2 | |
Motorgräsklippare 40 - 60 cm | 0,21 tim per gång |
Åkbar motorgräsklippare 90 - 120 cm (gravkvarter) | 0,11 tim per gång |
Åkbar motorgräsklippare 90 - 120 cm (stora friytor) | 0,07 tim per gång |
Anmärkningar
1. Ovan angivna tider för gräsklippning med motorgräsklippare (40-60 cm) förutsätts att tillgång till gräsröjare finns. Om så inte är fallet ska angiven tid per 100 m2 och gång höjas till 0,23.
2. I de fall maskiner med annan arbetsbredd än ovan angivna används vid gräsklippning av friytor fastställs tidsåtgången i samband med upprättande av löneformulär.
Tid per 100 m2 | |
Spridning av granulerad kalk eller gödsel | 0,06 tim/100 m2 per gång |
4 Kantskärning och kantslipning av gräskant
I angivna tider ingår alla arbetsuppgifter som förekommer i samband med kantskärning av gräskant mot grus- eller buskageyta.
Frekvens: 1 - 2 ggr/år.
Tidsåtgång, manuell kantskärning
Tid per 100 längdmeter | |
Kantskärning 1 gång per år | 2,9 tim |
Kantskärning 2 gånger per år | 4,0 tim |
Tidsåtgång, kantskärning med maskin
Tid per 100 längdmeter | |
Kantskärning 1 gång per år | 1,3 tim |
Kantskärning 2 gånger per år | 1,8 tim |
Anmärkning
Om kantskärning utförs med aggregat monterat på åkbar maskin fastställs tiden i samband med upprättande av löneformuläret.
I angivna tider ingår alla förekommande arbeten i samband med kantklippning. Frekvens: 2 - 5 ggr/år
Tidsåtgång, manuell kantklippning
Tid per 100 längdmeter | |
Kantklippning med kantsax | 1,5 tim per gång |
Tidsåtgång, kantklippning med maskin
Tid per 100 längdmeter | |
Kantklippning med putsmaskin | 0,60 tim per gång |
Häckar indelas i klippta häckar och friväxande häckar.
Med klippta häckar avses både lövbärande häckar och barrhäckar som klipps i bestämd höjd och bredd varje år samt inramningshäckar som kan ha en annan klippningsfrekvens.
Vid bestämning av klipphöjd adderas halva häckbredden till häckens uppmätta höjd.
5.1.1 Inramnings-/infattningshäckar
Avser häckar som omsluter gravplatsen upp till 0,5 m höjd.
I angivna tider ingår klippning av häck, rensning av häckbädd, kantskärning mot gräsyta, borttagning av vildskott och vid behov kompletterande plantering.
Klippning av häck | Tid per 100 längdmeter |
10–15 cm bred | 8,5 tim per år |
15–25 cm bred | 9,7 tim per år |
> 25 - cm bred | 11,0 tim per år |
I angivna tider ingår samtliga arbetsuppgifter som sammanhänger med klippning av häckens topp och sidor inklusive efterjustering av årsskott.
Tid per 100 längdmeter | ||
Klippta häckar | manuellt | maskinellt |
50 - 90 cm klipphöjd | 6,4 | 5,6 tim per år |
90 - 125 cm klipphöjd | 7,8 | 6,8 tim per år |
125 - 170 cm klipphöjd | 9,1 | 8,0 tim per år |
170 - > cm klipphöjd | Fastställs i samband med upprättande av löneformulär | |
Anmärkning
Vid klippning av barrhäckar utan efterklippning av årsskott reduceras tiderna med 30 %.
Vegetationsarbeten innefattar borttagning av torra grenar i trädkronor och fristående buskar, beskärning av årsskott på lindar, uppstamning av nya träd samt andra åtgärder som erfordras för att hålla träd- och buskagebestånd i vårdat skick. Friväxande häckar gallras och beskärs vid behov.
Fastställs lokalt i samband med upprättande av löneformulär.
I angivna tider ingår samtliga förekommande arbetsuppgifter som sammanhänger med putsning och rensning av rabatterna och häckbäddar.
7.1 Putsning och rensning av rosrabatter och annuella rabatter
Frekvens: Lägst 10 ggr/år
Tid per 100 m2 | |
Puts och rensning | 2,0 tim per gång |
7.2 Putsning och rensning av häckbäddar, buskage och perenna rabatter
Endast den yta som rensas ska inmätas. Frekvens: 2 - 6 ggr/år
Tid per 100 m2 | |
Puts och rensning | 2,0 tim per gång |
7.3 Övrig skötsel av planteringar
I angivna tider ingår samtliga förekommande arbetsuppgifter avseende övrig skötsel av planteringar med undantag för planterings- och bevattningsarbete. Höst- och vårgrävning av planteringsytor omfattar även kantskärning.
Tid per 100 m2 | |
Grävning | 3,5 tim per gång |
Grävning, gödsling, krattning och klippning av rosrabatt | 1,0 tim per gång |
Vintertäckning av rabatt | 5,0 tim per gång |
8 Lövupptagning, räfsning, sopning och renhållning
8.1 Lövupptagning, räfsning, sopning
I angivna tider ingår samtliga med lövupptagning, räfsning och sopning förenade arbetsuppgifter. I arbetstider ingår vidare bortforsling av skräp och avfall till en plats som är belägen upp till 100 m från arbetsområdets yttergräns.
Tidsåtgång vid manuellt arbete
Tid per 100 m2 | |
Gräsytor, sönderklippning av löv (mulching) | 0,36 tim per år |
Gräsytor, friytor med 0 - 4 träd/1000 m2 | 0,55 tim per år |
Gräsytor, friytor med 5 - flera träd/1000 m2 | 0,77 tim per år |
Gräs-/grusytor, gravkvarter med 0 - 4 träd/1000 m2 | 1,10 tim per år |
Gräs-/grusytor, gravkvarter med 5 - > träd/1000 m2 | 1,54 tim per år |
Grusytor, löst grus eller singel, stenmjöl med 0 - 4 träd/1000 m2 | 0,44 tim per år |
Grusytor, löst grus eller singel, stenmjöl med 5 - > träd/1000 m2 | 0,62 tim per år |
Hårdgjorda ytor, plattor eller asfalt 0 - 4 träd/1000 m2 | 0,36 tim per år |
Hårdgjorda ytor, plattor eller asfalt 5 - > träd/1000 m2 | 0,51 tim per år |
Anmärkning
Vid sönderklippning utförs inte hopsamling och borttransport.
8.1.1 Tidsreducering vid maskinanvändning
Reduceringsfaktor | |
Vid arbete med mindre ryggburna eller hjulförsedda lövblåsare eller lövsugare reduceras tiden ovan med | 15 % |
Vid användning av gräsklippare med lövuppsamlare reduceras tiden ovan med | 35 - 50 % |
Vid användning av traktordragen lövuppsamlare reduceras tiden ovan med | 50 % |
Anmärkningar
1. För särskild bortforsling till plats belägen på större avstånd än 100 m från arbetsområdets yttergräns utgår tillägg med 0,10 tim/100 m2 och år.
2. Hänsyn ska även tas till träd som finns i anslutning till det uppmätta området.
8.2 Vårstädning och allmän renhållning
Med vårstädning och allmän renhållning avses den uppröjning och städning av arbetsområdet som sker dels under våren och dels kontinuerligt för att hålla arbetsområdet i prydligt och vårdat skick. Hopsamling av skräp och avfall inom hela det angivna arbetsområdet.
I angivna tider ingår samtliga med vårstädning och allmän renhållning förenade arbetsuppgifter. Räfsning, uppsamling och bortforsling av skräp, granris och kransar på samtliga angivna ytor inom arbetsområdet. I angivna tider ingår även borttagning av fröansamlingar från träd, nedblåsta grenar m.m.
Vid uppmätning för vårstädning, allmän renhållning och lövupptagning ska hela arbetsområdet (med undantag för byggnader) som berörs av arbetsuppgifterna mätas in. Beträffande hårdgjorda ytor fastställs frekvensen vid upprättandet av löneformuläret.
Tid per 100 m2 | |
Gräsytor, (friytor) grusplaner och grusgångar | 0,33 tim per år |
0,66 tim per år | |
Grusytor med löst grus, stenmjöl | 0,20 tim per år |
Hårdgjorda ytor, plattor eller asfalt. (I tiden ingår borttagning av sandningssand) | 0,30 tim per gång |
D:o maskinellt | 0,15 tim per gång |
8.3 Tömning av uppsamlingskärl
Tid per år | |
Per styck | 4,0 tim |
Tid för kompostering fastställs i samband med upprättandet av löneformuläret.
I angivna tider ingår samtliga arbetsuppgifter som förekommer i samband med skyfflingen.
Frekvenser anpassas efter grusytans standard och mängden av ogräs. Frekvens 2 - 6 ggr/år
Tid per 100 m2 med skyffeljärn | Tid per 100 m2 med motoraggregat | |
Skyffling av grusytor | 0,50 tim | 0,10 tim per gång |
10 Prydnadskrattning av grusytor
I angivna tider ingår samtliga arbetsuppgifter som förekommer med prydnadskrattningen.
Frekvens enligt den standard som arbetsgivaren bestämmer.
Tidsåtgång vid prydnadskrattning
Tid per 100 m2 | |
Xxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx | 0,10 tim per gång (dock lägst 20 minuter per gång) |
Anmärkning
Vid maskinell prydnadskrattning fastställs tidsåtgången i samband med upprättande av löneformulär.
I snöröjningen, manuell eller maskinell, ingår snörenhållning, erforderlig sandning, borttagning av istappar som kan nås från marken.
Vid uppmätning medräknas enbart den yta som vintertid alltid måste hållas ren från snö, t ex väg till kyrkoingången.
Frekvens vid behov.
Zonindelningen baseras på SMHI:s rapport avseende medelsnödjupet i Sverige den 15 januari åren 1950-1980, se zonindelningen i bilaga.
Tid per 100 m2 | |
Snöröjning i zon 1 | 12 tim per år |
Snöröjning i zon 2 | 16 tim per år |
Snöröjning i zon 3 | 20 tim per år |
Snöröjning i zon 4 | 25 tim per år |
Snöröjning i zon 5 | 30 tim per år |
11.1.1 Tidsreducering vid maskinanvändning
När snöröjning sker med olika typer av maskiner reduceras tiden ovan med följande.
Vid arbete med lätt snöslunga 8 - 15 hkr reduceras tiden med: | 35 % |
Sker snöröjningen med traktor: | |
med schaktblad eller snöslunga >80 cm <150 cm reduceras tiden med upp till | 65 % |
med schaktblad eller snöslunga 150 cm eller större reduceras tiden med upp till | 80 % |
Manuell sandning av uppmätta ytor utan samband med snöröjning.
Samtliga zoner | Tid per 100 m2 1,0 tim |
Med skötsel av gravplatser avses vården av de gravplatser som huvudmannen för begravningsverksamheten mot avgift har åtagit sig att sköta och underhålla.
12.1 Skötsel av gravplats i sammanhängande gräsmatta
I angivna tider för skötseln av gravrabatt ingår upptagning av växterna, höstbearbetning och komplettering av jord.
I angivna tider ingår vårstädning, luckring av rabatt, skötsel, beskärning och putsning av växter, kupning av rosor, plockning av vissna blommor, borttagning av vasblommor och renhållning.
För fastställande av tidsåtgång uppmäts gravrabattyta.
Tid per skötseltillfälle | |
Gravrabattyta upp till 0,5 m2 | 0,05 tim |
Gravrabattyta 0,5 - 1,0 m2 | 0,10 tim |
Anmärkningar
1. Om gravrabattyta är större än 1,0 m2 fastställs tid vid upprättande av löneformuläret.
2. Om gravplatsen är försedd med planteringslåda fastställs särskild frekvens vid upprättande av löneformuläret.
3. Vid formklippta buskar fastställs tidsåtgången i samband med upprättande av formulär.
Med detta avses skötsel av grav med gräs- eller grusyta och som är helt omsluten av upphöjd stenram, av häck eller av annan inhägnad.
12.2.1 Skötsel av gravplats exklusive gravrabatt
I angivna tider ingår vårstädning, renhållning, ogräsrensning samt eventuellt prydnadskrattning av gravplatsyta.
I de fall skötsel av häck anses belasta gravrättsinnehavaren inmäts även denna med hjälp av punkt 5.1.1.
Frekvenser bestäms med utgångspunkt från aktuell klimatzon samt med beaktande av den standard som anges i skötselavtalet (8 - 24 gånger per år).
Gravplatsyta | Tidsåtgång per skötseltillfälle | ||
- | 3,1 m2 | 0,03 tim | |
3,2 | - | 6,2 m2 | 0,06 tim |
6,3 | - | 9,3 m2 | 0,10 tim |
- | 12,5 m2 | 0,13 tim | |
12,6 | - | 15,6 m2 | 0,17 tim |
15,7 | - | 18,7 m2 | 0,20 tim |
18,8 | - | 21,8 m2 | 0,24 tim |
21,9 | - | 25,0 m2 | 0,27 tim |
12.2.2 Skötsel av rabatt inom gravplats
Se punkt 12.1
I angiven tid ingår gödsling, vårbearbetning, plantering och första vattning vid planteringen. Blommor och lökar förutsätts levererade till arbetsområdet.
Tid per planta eller lök | |
Plantering, vår- och sommarblommor | 0,03 tim |
Plantering av lökar | 0,02 tim |
12.4 Bevattning av gravrabatter
Tiden avser manuell bevattning och omfattar hantering av slang och kannor inklusive gångtider.
Tid per gravplats | |
Bevattning av gravrabatter | 0,30 tim per år |
Anmärkning
Lokala förutsättningar kan innebära att andra tidsvärden kan ges.
12.5 Byte av jord i gravrabatt
I angiven tid ingår uppgrävning av jord i rabatt samt borttransport, hämtning av ny jord samt påfyllning och planering.
Tid per gravplats | |
Byte av jord i gravrabatt | 0,20 tim per gång |
12.6 Utläggning av granris och kransar
I angiven tid förutsätts att granris och kransar levereras till arbetsområdet.
Tid per krans | |
Utläggning av krans | 0,04 tim per år |
Utläggning av granris | 0,08 tim per år |
13 Tjänstgöring vid gudstjänster mm
I angivna tider ingår att ställa i ordning altare, torka av silver och ljusstakar, göra i ordning nattvardssilver eller doptillbehör, byta blommor, dekorationer och antependier. Angivna tider för huvudgudstjänst omfattar i förekommande fall dop och nattvard.
Vid fastställande av antalet återkommande gudstjänster tillämpas en genomsnittsberäkning av antalet gudstjänster per år, baserad på den senaste femårsperioden.
Tid per gudstjänst (motsvarande) | |
Huvudgudstjänst med nattvard | 3,00 tim |
Huvudgudstjänst utan nattvard | 2,50 tim |
1,00 - 4,00 tim | |
Helgmålsbön med helgmålsringning | 1,00 tim |
Helgmålsringning (manuell) | 1,00 tim |
Annan ringning | 0,50 tim |
Begravning på vardag inkl enklare städning | 3,50 tim |
Begravning på vardag | 2,50 tim |
Gravsättning av urna på vardag inkl bärning av urna (fristående) | 1,50 tim |
Vigsel (fristående) | 2,00 tim |
Dop (fristående) | 1,50 tim |
Anmärkning
Då ringning sker två timmar före gudstjänsten ökas tidsvärdet med 1,0 timme.
14 Fastighetsskötsel och allmän tillsyn
Med fastighetsskötsel och allmän tillsyn avses skötsel, funktionskontroll, tillsyn och enklare reparationer på fastigheter, installationer och fastighetsrelaterad utrustning inom arbetsområdet. Exempel på arbetsuppgifter som ingår i vaktmästares åtaganden listas (Underbilaga A).
Omfattning och innehåll i momentet fastighetsskötsel och allmän tillsyn är helt kopplat till respektive objekt och kompetensutveckling. För att kunna fastställa en normaltid för dessa arbeten behöver en objektanpassad drift- och underhållsinstruktion upprättas. I en sådan fastställs vilka moment som ska utföras och med vilken frekvens. En detaljerad arbetsinstruktion måste upprättas lokalt och anpassas till det specifika arbetsområdet. Frekvens och tidsåtgång för dessa arbetsuppgifter varierar i mycket beroende bl.a. på fastighetens storlek, typ, mängden och typen av installationer, ålder och skick m.m. samt hur församlingens/samfällighetens fastighetsförvaltning är organiserad.
Tidsåtgången fastställs vid upprättande av löneformulär, dock lägst 60 timmar per år och gäller endast arbetstagare med fast kontant lön. För arbetstagare vars årsarbetstid understiger 40 % av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden överenskommes tidsåtgången vid lokal förhandling.
Vid uppmätning antecknas eventuella övriga arbetsuppgifter som förekommer. Tidsåtgång för dessa fastställes i samband med upprättande av löneformulär.
Fastighetsskötsel och allmän tillsyn
Underbilaga A
Vaktmästaren ska:
ha en kontinuerlig tillsyn av byggnadens samtliga ytor, installationer, inventarier m.m. med syfte att upptäcka och avhjälpa brister och fel
justera dörrar, fönster, dörrstängare samt byta tätningslister vid behov tillse att erforderlig service utförs på brandsläckningsutrustning justera och serva byggnadens låssystem
sköta montering av väggfasta inventarier, beslag, pappershållare etc utföra mindre målnings- och reparationsarbeten
ha tillgång till byggnadens samtliga drift och skötselinstruktioner samt ha samtliga ritningar tillgängliga
utföra minst en rensning av takrännor och stuprör under vår och höst.
Utföra justering och byte av trasiga takpannor
utföra mindre reparationer av byggnadens inventarier. Vid behov, t ex
lagning av trasiga stolar etc.
övervaka och sköta larmanläggningar avseende drift, brand och inbrott enligt instruktion
utföra service och tillsyn av ringningsanläggningar för kyrkklockor se till att snö och is på tak ej utgör rasrisk
låsning, upplåsning och öppning av dörrar på lämpliga tider kontrollera att kranar, dörrar och fönster är stängda
tända och släcka belysning
sköta affischering inom och utom arbetsområdet städa i mindre omfattning inom arbetsområdet
ha hand om visning av lokaler, gravplatser och andra kontakter med besökare.
I tidsåtgången ingår inte att öppna och stänga kyrkan på bestämda tider, utanför vad som betraktas som normal arbetstid.
Vaktmästaren ska:
byta trasiga ljuskällor etc (glödlampor, lysrör, glimtändare, säkringar) sköta felsökning och avhjälpa smärre fel vid driftstörningar
reparera trasiga lösa sladdar till apparater, lampor etc
ställa in års- och tidur för ventilation, värme, belysning m m. Kontrollera inställningar av ur vid varje kvartal.
kontrollera nödbelysning veckovis
hålla apparatrum och undercentraler rena från smuts och skräp
Anmärkning
OBS! Installation i byggnadens starkströmsnät får endast utföras av behörig personal
Vaktmästaren ska:
byta packningar och utföra mindre reparationer av armaturer, wc-stolar m.m.
utföra mindre rensningsarbeten av avloppsledningar
lufta värmesystem
fylla på vatten till värmesystem beställa bränsle för uppvärmning
ha kännedom om värmekällans funktioner, utföra felsökning och enklare justering vid driftstopp
kontrollera reglerutrustning samt att temperaturen i byggnaden är optimalt inställd
se till att utvändiga rensbrunnar och dräneringsledningar töms och rensas regelbundet
vid driftsstopp utföra felsökning och avhjälpa fel
läsa av mätare för värme, el och vatten och föra journal över mätvärden.
Vaktmästaren ska:
ha kännedom om ventilationsanläggningens funktion och drift vid driftstopp utföra felsökning och åtgärda fel
se till att tidsstyrning för ventilation överensstämmer med verksamhetens tider
byta filter c:a 2 ggr/år, smörjning, rengöring och justering av spjäll, motorer, kilrep m.m. i anläggningen
om servicen sköts av extern servicefirma, kontrollera filter mellan serviceintervallerna
bistå och kontrollera serviceföretag och entreprenörer vid fastighetsarbeten samt medverka vid myndighets- och övriga besiktningar
se till att ventilationsdon och apparater hålles rena från damm och smuts
1.1 Tidlista för regelbundet återkommande städning samt storstädning
Allmänna förutsättningar: Se normalinstruktion.
Särskilda förutsättningar: Städning av i tidlistan angivna lokaltyper. Städningen utförs enligt normalinstruktion för städning avseende motsvarande lokaltyper.
Tid i min/m2 golvyta och gång | |||
Regelbundet återkommande städning | Storstädning | ||
Alt I | Alt III | ||
Arkiv och förråd | 0,366 | 9,9 | |
Entré 15 m2 eller mindre | 0,429 | 8,8 | |
Entréhall större än 15 m2 | 0,335 | 7,5 | |
Kapprum större än 10 m2 | 0,462 | 8,8 | |
Kapprum 10 m2 eller mindre | 0,596 | 10,0 | |
Kontorsrum och sakristia | 0,538 | 19,0 | |
Korridorer utan gångmattor | 0,225 | 6,7 | |
Korridorer med gångmattor | 0,362 | 6,7 | |
Kök och pentry | 0,847 | 16,5 | |
Omklädningsrum | 0,536 | 17,6 | |
Passage | 0,581 | 15,1 | |
Sammanträdesrum och kyrkorum | 0,436 | 10,7 | |
Toalett med en wc-stol och utan tvättställ | 2,610 | 23,0 | 41,5 |
Toalett med en wc-stol och med tvättställ | 2,900 | 32,8 | 48,0 |
Toalett med två wc-stolar och tvättställ | 2,810 | 28,7 | 41,5 |
Toalettavdelningar med eller utan urinoar | 1,027 | - | 19,5 |
Trappor, trappans bredd 1,5 m eller mindre | 0,656 | 9,4 | |
Trappor, trappans bredd över 1,5 m | 0,400 | 7,8 | |
Vindfång och vapenhus | 1,265 | 15,5 |
Ovanstående tider avser golvgrupp I (linoleum, gummi, parkett, fernissat eller kokt linoljebehandlat trä, mosaik, massa, tarkett, klinker, sintrade plattor, kalksten, marmor och plastgolv).
Till tiderna ovan görs följande tillägg:
Regelbundet återkommande städning | Storstädning | ||
Alt I | Alt III | ||
Vid golvgrupp II (betong och natursten) | 0,100 | 0,93 | 0,93 |
Vid golvgrupp III (korkparkett, obehandlade trägolv eller golv, som är sträva och klibbiga eller efter behandling med mineralolja) | 0,140 | 1,44 | 0,93 |
Anmärkningar
1. Om under golvgrupp II och III upptagna golv behandlas så, att glatt yta uppstår, hänförs de till grupp I och om något golv i grupp I genom stark nedslitning eller olämplig behandling blivit påtagligt svårstädat, kan det hänföras till någon av de andra grupperna.
2. Ovanstående tider för regelbundet återkommande städning gäller städområden, vars sammanlagda golvyta är över 300 m2 och där städning sker i en omgång. För städområden med en yta över 300 m2, som måste städas i två omgångar, samt städområden med en yta på 200-300 m2, görs ett tillägg av 7 %. Är städområdets yta mindre än 200 m2, görs ett tillägg av 15 %.
3. Regelbunden städning och storstädning utförs på sätt som framgår av punkterna 2 och 3 i normalinstruktionen med följande bestämmelser beträffande tillämpningen av ovanstående tider.
a) Storstädning Alt I omfattar rengöring av golv, inredning och samtliga inventarier, damning av väggar från golv till tak (intill högst 4,5 m höjd) samt tvättning av eventuella kakelytor och golvpaneler liksom tvättning av väggytor på toaletter och lokaler av liknande karaktär.
b) För toaletter och toalettavdelningar förutsätts som regel storstädning enligt Alt III innefattande rengöring av golv, inredning och samtliga inventarier samt tvättning av väggar från golv till tak.
c) Storstädning Alt I innefattar inte uttagning och piskning av gångmattor, rengöring av ljuskronor eller nedtagning av annan armatur på över 3,5 m höjd, tvättning av fönsterbågar på över 3,5 m höjd, putsning av kyrksilver eller andra prydnadsföremål av metall, putsning av fönster samt tvätt av xxxxxxxx eller andra textilier.
Alternativ II har utgått
Polishbehandling av golv: 0,45 min/m2 och gång.
1.2 Tillägg till tidlista och normalinstruktioner för städning
Tider för städning av lokaler med heltäckande mjuka mattor.
För regelmässig städning av lokaler med heltäckande mjuka mattor ska nedan angivna tider gälla. Tiderna har räknats fram med utgångspunkt från avtalets tidlistor för daglig städning varifrån de däri ingående tiderna för golvbehandling dragits samt därefter de golvbehandlingstider som ska gälla vid dammsugning respektive grovdammsugning av heltäckande mjuka mattor lagts till. Avgörande vid tillämpningen av tidsvärdena i bilagorna blir den typ (dammsugning och grovdammsugning respektive dammsugning enbart) och frekvens av golvbehandling som ska gälla i varje enskilt fall.
Bortsett från den dammsugningsfrekvens som fastställs i varje enskilt fall, ska i övrigt den i avtalet angivna normalinstruktionen gälla.
Med dammsugning avses att hela mattan ska dammsugas.
Med grovdammsugning avses att mattan dammsugs där synlig smuts , finns,
företrädesvis i gånglinjer.
Vid storstädning av rum med heltäckande mjuka mattor ska tidlista och normalinstruktioner gälla med den ändringen att golvbehandling utförs som dammsugning.
Lokaltyp | Tid enligt 1.1 | Tidsåtgång min/min2 och gång vid dammsugning av heltäckningsmatta | Storstädnin g min/m2 alt 1 | |||
1 ggn/v | 2 ggr/v | 3 ggr/v | 6 ggr/v | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Entré 15 m2 eller mindre | 0,429 | 0,470 | 0,497 | 0,524 | 0,605 | 5,6 |
Entréhall större än 15 m2 | 0,335 | 0,355 | 0,382 | 0,409 | 0,490 | 4,3 |
Kapprum större än 10 m2 | 0,462 | 0,282 | 0,309 | 0,336 | 0,417 | 7,5 |
Kapprum 10 m2 eller mindre | 0,596 | 0,431 | 0,458 | 0,485 | 0,566 | 8,7 |
Kontorsrum eller sakristia | 0,538 | 0,563 | 0,590 | 0,617 | 0,698 | 15,8 |
Korridor | 0,225 | 0,206 | 0,233 | 0,260 | 0,341 | 5,4 |
Passage | 0,581 | 0,257 | 0,284 | 0,311 | 0,392 | 11,9 |
Sammanträdesrum och kyrkrum | 0,436 | 0,491 | 0,518 | 0,545 | 0,626 | 7,5 |
Trappa, bredd 1,5 m eller mindre | 0,656 | 0,445 | 0,472 | 0,499 | 0,580 | 6,2 |
Trappa, bredd över 1,5 m | 0,400 | 0,289 | 0,316 | 0,343 | 0,424 | 4,6 |
Anmärkning
Vid regelbundet återkommande städning av utrymmen med heltäckande mattor som städas högst 1 gång per vecka ska tidsåtgång enligt ovan fastställas enligt kolumn 6.